SE515210C2 - Låssystem för hopfogning av golvskivor samt golvskivor försedda med sådana låssystem och golv bildat av sådana golvskivor - Google Patents

Description

515 210 2 minstone de övre omfattar ytpartier i nämnda tungspàr och nämnda tunga.

Uppfinningens användningsområde Föreliggande uppfinning är särskilt lämpad för meka- nisk hopfogning av tunna flytande golv av golvskivor med ett övre ytskikt, en mellanliggande träfiberstomme och ett undre balansskikt, såsom laminatgolv och fanerade golv med träfiberkärna. Den efterföljande beskrivningen av teknikens ståndpunkt, problem hos kända system samt uppfinningens ändamål och särdrag kommer därför, som icke begränsande exempel, att inriktas på detta användnings- område och då främst rektangulära golvskivor med en stor- lek av ca 1,2 m * 0,2 m och tjocklek av ca 710 mm, av- sedda att sammanfogas mekaniskt på både läng- och kort- sidor.

Uppfinningens bakgrund Tunna laminatgolv och fanerade trägolv består i re- gel av en stomme av en 69 mm träfiberskiva, ett O,200,8 mm tjockt övre ytskikt och ett O,10,6 mm tjockt undre ba- lansskikt. Ytskiktet skapar golvskivornas utseende och slitstyrka. Stommen ger stabilitet och balansskiktet hål- ler skivan plan, när den relativa luftfuktigheten (RH) varierar över året. RH kan varierar mellan 15% och 90%.

Traditionella golvskivor av detta slag fogas i regel medelst limmade not/fjäderförband (dvs förband med en tunga pà en golvskiva och ett tungspår på angränsande golvskiva) pà lång- och kortsida. Vid läggningen förs skivorna samman mot varandra horisontellt, varvid en ut- skjutande tunga utmed en första skivas fogkant förs in i ett tungspår utmed den andra angränsande skivans fogkant.

Samma metod används på både lång- och kortsida. Tungan och tungspåret är utformade enbart för dylik horisontell sammanfogning och med speciell hänsyn till hur limfickor och limytor skall utformas för att tungan skall kunna fastlimmas effektivt i tungspåret. Tung/tungspàrsförban- det uppvisar samverkande övre och undre anliggningsytor 515 210 3 som styr upp skivorna i höjdled för erhållande av en plan ovansida hos det färdiga golvet.

Utöver dylika traditionella golv, vilka sammanfogas medelst limmade tung/tungspårsförband, har det under senare tid utvecklats golvskivor, som istället sammanfo- gas mekaniskt och som inte kräver användning av lim.

Denna typ av mekaniskt fogsystem benämns i det följande "listlås", för detta system är en utskjutande list, som uppbär ett eftersom den mest karakteristiska komponenten làselement.

I WO 9426999 och WO 9966151 (innehavare Välinge Aluminium AB) beskrivs ett listlàssystem för hopfogning av byggnadsskivor, särskilt golvskivor. Med detta làssy- stem kan skivorna låsas mekaniskt både vinkelrätt mot och parallellt med skivornas huvudplan på såväl làngsida som kortsida. Metoder för tillverkning av dylika golvskivor beskrivs i EP 0958441 och EP 0958442 Aluminium AB). De grundprinciper för utformning och lägg- (innehavare Välinge ning av golvskivorna samt de metoder för framställning av desamma som beskrivs i ovannämnda fyra dokument är an- vändbara även för föreliggande uppfinning, varför inne- hållet i dessa dokument skall anses utgöra del av före- liggande beskrivning. U För att underlätta förståelsen och beskrivningen av föreliggande uppfinning samt insikten av de för uppfin- ningen bakomliggande problemen, följer nu med hänvisning till fig 13 pà bifogade ritningsblad en kort beskrivning av såväl grundkonstruktion som funktion hos de kända golvskivorna enligt ovannämnda WO 9426999 och WO 9966151. I tillämpliga delar gäller den efterföljande beskrivningen av den kända tekniken även nedan beskrivna utföringsexempel av föreliggande uppfinning.

Fig 3a och 3b visar sålunda en känd golvskiva 1 upp- ifrån respektive underifrån. Skivan 1 är rektangulär med en översida 2, en undersida 3, två motstående långsidor med fogkantpartier 4a, 4b och två motstående kortsidor med fogkantpartier 5a, 5b. 515 210 4 Såväl làngsidornas fogkantpartier 4a, 4b som kort- 5b kan sammanfogas mekaniskt så att de möts i ett sidornas fogkantpartier 5a, utan lim i riktning D2 i fig lc, fogplan F (markerat i fig 2c). För detta ändamål har ski- van 1 en fabriksmonterad plan list 6, som löper utmed hela långsidan 4a och som är tillverkad av en böjbar, fjädrande aluminiumplàt. Listen 6 sträcker sig utåt förbi fogplanet F vid fogkantpartiet 4a. Listen 6 kan vara fäst mekaniskt enligt det visade utförandet eller också med lim eller på annat sätt. Andra listmaterial kan användas, såsom plåt av annan metall, och profiler av aluminium eller plast. Som alternativ kan listen 6 istället vara utformad i ett stycke med skivan 1, exempelvis genom lämplig bearbetning av skivans 1 stomme. Föreliggande uppfinning är användbar för golvskivor, där listen är ut- formad i ett stycke med stommen, och löser speciella pro- blem, som föreligger vid sådana golvskivor och deras tillverkning. Stommen i golvskivan behöver inte men är företrädesvis bildad av ett enhetligt material. Listen 6 är dock alltid integrerad med skivan 1, dvs. den monteras aldrig på skivan 1 i samband med läggningen utan den mon- teras eller bildas i fabrik. Listens 6 bredd kan vara ca mm och dess tjocklek ca 0,5 mm. En likadan fast kor- tare list 6' Listens 6 förbi fogplanet F utskjutande del är utformad är anordnad utmed skivans 1 ena kortsida 5a. med ett utmed hela listen 6 utsträckt låselement 8. Lås- elementet 8 har i den nedre delen en mot fogplanet F vänd aktiv làsyta 10 med en höjd av exempelvis 0,5 mm.

Vid läggningen samverkar denna làsyta 10 med ett làsspàr 14, som år upptaget i undersidan 3 av fogkantpartiet 4b hos en angränsande skivas 1' motsatta làngsida. Kort- sideslisten 6' är försedd med ett motsvarande låselement 8', och fogkantpartiet 5b hos den motsatta kortsidan har ett motsvarande làsspàr 14'. Låsspärens 14, 14' närmst fogplanet F liggande kant bildar en aktiv làsyta 11 för samverkan med låselementets aktiva làsyta 10. 515 210 För mekanisk hopfogning av sàväl làngsidor som kort- sidor även i vertikal led (riktning D1 i fig lc) är ski- van 1 vidare utmed sin ena làngsida (fogkantpartiet 4a) och sin ena kortsida (fogkantpartiet Sa) utformad med en i sidled öppen urtagning 16. Urtagningen 16 avgränsas nedåt av respektive list 6, 6'. Vid de motsatta kantpar- tierna 4b och 5b finns en övre urfräsning 18, som defini- erar en med urtagningen 16 samverkande làstunga 20 (se fig. 2a).

Fig. la-lc visar hur tvà làngsidor 4a, 4b hos tvà dylika skivor 1, 1' pà ett underlag U kan sammanfogas genom nedvinkling. Fig 2a2c visar hur skivornas 1, 1' kortsidor 5a, 5b kan sammanfogas genom insnäppning. Lång- sidorna 4a, 4b kan sammanfogas med båda metoderna, medan sammanfogningen av kortsidorna Sa, Sb efter läggning av första raden av golvskivor normalt sammanfogas enbart genom insnäppning, sedan làngsidorna 4a, 4b först har sammanfogats.

När en ny skiva 1' och en tidigare lagd skiva 1 skall sammanfogas utmed sina làngsidokantpartier 4a, 4b enligt fig lalc, trycks den nya skivans 1' làngsidokant- parti 4b mot den tidigare skivans 1 làngsidokantparti 4a enligt fig la, så att làstungan 20 förs in i urtagningen 16. Skivan 1' vinklas sedan ned mot undergolvet U enligt fig lb. Därvid går làstungan 20 helt in i urtagningen 16, samtidigt som listens 6 làselement 8 går upp i làsspàret 14. Under denna nedvinkling kan làselementets 8 övre del 9 vara verksam och åstadkomma en instyrning av den nya skivan 1' mot den tidigare lagda skivan 1. I sammanfogat läge enligt fig. lc är skivorna 1, 1' visserligen låsta i bàde Dlriktningen och D2riktningen utmed sina làngsido- kantpartier 4a, 4b, men skivorna 1, 1' kan förskjutas re- lativt varandra i fogens längdriktning utmed làngsidorna.

I fig. 2a-2c visas hur skivornas 1, 1' kortsidokant- partier 5a och 5b kan sammanfogas mekaniskt i bàde D1 och D2riktningen genom att den nya skivan 1' förs väsentligen horisontellt mot den tidigare lagda skivan 1. Speciellt 515 210 6 kan detta göras efter att den nya skivans 1' làngsida har sammanfogats med metoden enligt fig lac till en tidigare lagd skiva 1 i en angränsande rad. I det första steget i fig. 2a samverkar avfasade ytor vid urtagningen 16 re- spektive låstungan 20 så att listen 6' tvingas nedåt som en direkt följd av kortsidokantpartiernas 5a, 5b samman- föring. Under den avslutande sammanföringen snäpper lis- ten 6' upp, när låselementet 8' går in i làsspàret l4', så att de aktiva làsytorna 10, 11 på làselementet 8' resp i låsspåret 14' kommer i ingrepp med varandra.

Genom upprepning av de i fig la-c och 2a-c visade momenten kan hela golvläggningen läggas utan lim och ut- med samtliga fogkanter. Således gäller att kända golvski- vor av ovannämnda slag sammanfogas mekaniskt genom att de i regel först vinklas ned på långsidan och genom att kortsidorna, när långsidan är låst, snäpps ihop genom ho- risontell förskjutning av den nya skivan 1' utmed den re- dan lagda skivans 1 làngsida. Skivorna 1, 1' kan, utan att fogen skadas, tas upp igen i omvänd ordning som de blivit lagda och sedan åter läggas. Dessa läggningsprin- ciper är tillämpliga även i samband med föreliggande upp- finning.

För att fungera optimalt bör skivorna, sedan de hop- fogats, utmed sina làngsidor kunna inta ett läge där det föreligger möjlighet till ett litet spel mellan làsele- mentets aktiva làsyta 10 och låsspårets 14 aktiva làsyta ll. För en närmare beskrivning av detta spel hänvisas till WO 9426999. Ett sådant spel kan vara av storleksord- ningen 0,01-0,05 mm mellan de aktiva làsytorna 10, ll vid sammanpressning av angränsande skivors långsidor mot var- andra. Något spel behöver däremot inte föreligga vid överkanten av fogkanterna vid golvskivornas ovansida.

Förutom det som är känt genom ovan nämnda patent- skrifter introducerade en licenstagare till Välinge (NSF), laminatgolv med mekaniskt fogsystem enligt WO 9426999 i Aluminium AB, Norske Skog Flooring AS, Norge ett samband med Domotex-mässan i januari 1996 i Hannover, 515 210 7 Tyskland. Detta laminatgolv, som visas i fig 4a och som marknadsförs under varumärket Alloc®, är 7,2 mm tjockt och har en 0,6 mm tjock aluminiumlist 6, som är mekaniskt fastsatt på fjädersidan. Làselementets 8 aktiva làsyta 10 har en lutning (benämnd làsvinkel i det följande) på ca 800 mot skivans plan. Làselementet har en övre avrundad instyrningsdel och en undre operativ làsyta. Den avrun- dade övre instyrningsdelen, som har en väsentligen lägre vinkel än làsytan, bidrager väsentligen till att positio- nera skivorna i samband med läggning och underlätta läs- elementets inglidning i làsspàret i samband med vinkling och insnäppning. Det vertikala förbandet är utformat som ett modifierat tung/tungspàrsförband eller not/fjäderför- band, där termen ”modifierad” avser möjligheten att sam- manföra tungspàr (eller not) och tunga (eller fjäder) genom invinkling.

I WO 9747834 länderna) beskrivs ett listlàssystem, som omfattar en (innehavare Unilin Beeher B.V. Neder- träfiberlist och som i huvudsak bygger på de ovan kända principerna. I motsvarande produkt "Uniclic®", som denna innehavare började marknadsföra under senare delen av 1997 och som visas i fig. 4c, eftersträvas en förspänning mellan skivorna. Detta leder till hög friktion och svà- righeter att vinkla ihop och förskjuta skivorna. Dokumen- tet visar ett flertal utföranden av làssystemet. Samtliga làsytor har en vinkel som ej överstiger 60° och fogsyste- men saknar instyrningsytor.

Andra kända làssystem för mekanisk hopfogning av skivmaterial beskrivs exempelvis i GB 2 256 023, som visar ensidig mekanisk fogning för àstadkommande av en expansionsfog i en träpanel för utomhusbruk. Làssystemet möjliggör ej sammanfogning av fogkanterna och är ej öpp- ningsbart genom uppvinkling kring fogkanterna. Dessutom är làselementet och làsspàret utformat pà ett sätt som ej ger tillräcklig draghàllfasthet. US 4 426 820 (visas i fig 4e), som avser ett mekaniskt làssystem för ett av plast bildat sportgolv, vilket är avsiktligt utformat så, 515 210 8 att varken en förskjutning av golvskivorna utmed varandra eller en sammanläsning av golvskivornas kortsidor genom insnäppning medges.

NSF introducerade under hösten 1998 ett 7,2 mm lami- natgolv, som har ett listlàssystem och omfattar en trä- fiberlist och som är tillverkat enligt WO 9426999 och WO 9966151. Detta laminatgolv marknadsförs under varumär- ket "Fiboloc®" och har den i fig 4b visade tvärsektionen.

Kronotex GmbH, Tyskland, 1999 under varumärket "Isilock®" ett 7,8 mm tjockt lami- introducerade i januari natgolv med listlàs. En tvärsektion genom fogkantpartiet hos detta system visas i fig 4d. Listen består även i detta golv av träfiber och balansskikt.

Det mekaniska fogsystemet har under 1999 fått en stark ställning pä världsmarknaden, och ett 20-tal till- verkare har under januari 2000 visat olika typer av system som i princip är varianter av Fiboloc®, Uniclic® och Isilock®. och instyrningen, i de fall den förekommer, finns i làs- Samtliga har làsytor med läga làsvinklar, elementets övre del.

Sammanfattning av uppfinningen Även om golven enligt WO 9426999 och WO 9966151 och det under varumärket Fiboloc® saluförda golvet uppvisar stora fördelar jämfört med traditionella, limmade golv, finns dock önskemål om ytterligare förbättringar, främst i tunna golvkonstruktioner.

Det vertikala fogsystemet, som omfattar làselement och lässpàr, har tvâ samverkande delar, nämligen en làs- del med aktiva lásytor, som förhindrar att golvskivorna glider isär, samt en instyrningsdel, vilken positionerar skivorna och bidrager till att làselementet kan införas i lässpàret. Ju större vinkelskillnaden är mellan làsytan och instyrningsdelen desto större är instyrningsförmägan.

Den i WO 9426999 visade föredragna utformningen av làselementet med en avrundad övre del och en väsentligen vinkelrät nedre làsyta är ideal dä det gäller att åstad- komma en fog med hög hàllfasthet. Invinklings- och in- 515 210 9 snäppningsfunktionen är också mycket bra och kan göras med helt täta fogkanter till följd av att listen böjs nedàt varvid làselementet öppnar sig och snäpper in i làsspàret.

Nackdelen med denna utformning av làselementet är upptagningsfunktionen, som är en vital del i de flesta mekaniska làssystem. Làsspäret följer en cirkelbàge med sitt centrum i en övre fogkant (dvs där det vertikala fogplanet skär golvskivans ovansida). Om làsspàret har en lásvinkel, som motsvarar tangenten till cirkelbågen, nedan benämnd frigàngsvinkel, kan upptagning ske utan problem. Om làsvinkeln är större än frigångsvinkeln kommer lássystemets delar vid uppvinkling att överlappa varandra och upptagning försvåras avsevärt.

Alloc® (se fig 4a) har en aluminiumlist med en làs- vinkel pà ca 80° samt en frigàngsvinkel pà ca 65°. Övriga kända system med lister tillverkade i ett stycke med golvskivans kärna har làsvinklar och frigángsvinklar på 3055° beroende pà att listens bredd är smalare och cir- kelbàgens radie mindre. Detta ger en làg draghàllfasthet i den horisontella riktningen D2, eftersom làselementet lätt glider ut ur lásspåret. Dessutom kommer den horison- tella dragspänningen att delvis omvandlas till en uppàt- riktad kraft som kan leda till kantresning. Detta grund- problem skall nu förklaras närmare i detalj.

När luftfuktigheten, RH, ändrar sig från ca 80% under sommaren till ca 20% under vintern, krymper det flytande golvet ca 10 mm i ett normalt rum. Rörelsen sker dolt under golvlisten vid omgivande väggar. Denna krymp- ning kommer att flytta samtliga möbler som belastar gol- vet. Tester har visat att om ett rum har tunga bokhyllor längs väggarna, kommer fogen att utsättas för en mycket hög belastning eller dragspänning under vintern. Denna belastning kan pà långsidan uppgà till ca 300 kg per löp- meter fog. Pà kortsidan där belastningen fördelas pá en mindre fogbredd, kan belastningen uppgå till 500 kg/löp- meter. .15 210 Om làsytorna har en låg làsvinkel, kommer fogens hållfasthet att reduceras väsentligt. Fogkanterna kan vintertid glida isär så att oönskade synliga fogspringor uppstår på golvets ovansida. Dessutom kommer den vinklade làsytan pà làselementet att trycka làsspårets övre låsyta uppåt mot fogytan. Fjäderns överdel kommer därvid att trycka notens överdel uppåt, och följden blir en oönskad kantresning. Föreliggande uppfinning är baserad på insik- ten, att dessa problem kan reduceras avsevärt bl.a. genom att làsytorna görs med höga làsvinklar överstigande 50° och bl.a. genom att làsytorna flyttats uppåt i konstruk- tionen. Den ideala utformningen är vinkelràta làsytor.

Sådana làsytor är dock svåra att öppna, speciellt om listen är tillverkad av träfibermaterial och ej är lika flexibel som lister av exempelvis aluminium.

Vinkelräta làsytor kan göras öppningsbara, om man utnyttjar samverkan mellan en rad faktorer. Listen bör vara bred i förhållande till golvtjockleken och den bör ha goda fjädringsegenskaper. Friktionen mellan làsytorna bör minimeras, làsytan bör vara liten och fibermaterialet i låssystemets làsspàr, låselement och övre fogkanter bör kunna komprimeras. Dessutom är det en fördel om skivorna i låst läge kan inta ett litet spel på några lO0dels millimeter mellan låsspårets och làselementets aktiva làsytor, om skivornas làngsidokantpartier trycks samman.

Det finns idag inte några kända produkter eller me- toder som ger tillräckligt bra lösningar pà problem som är relaterade till väsentligen Vinkelräta och samtidigt lätt öppningsbara làsytor.

Det vore en stor fördel om öppningsbara làsytor kunde göras med större frihetsgrader och med hög làsvin- kel, som minskar spillet vid bearbetning. Tillverkningen företrädesvis 90°, i kombination med smala lister skulle underlättas genom att bearbetningsverktyg endast skulle behöva styras noggrant i horisontalriktningen och fogen skulle få en hög hàllfasthet. 515 210 ll Sammanfattningsvis finns det ett stort behov att åstadkomma ett låssystem som i större utsträckning än känd teknik tar hänsyn till ovannämnda krav, problem och önskemål. Uppfinningen har som ändamål att tillgodose detta behov.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är därför att åstadkomma ett låssystem uppvisande (i) làsytor med hög làsvinkel och med hög hållfasthet, (ii) ett horisontellt fogsystem som har sådana lásytor och som samtidigt är öppningsbart, och (iii) ett horisontellt fogsystem, som har sådana läsytor och som samtidigt innehåller instyrningsdelar för positionering av golvskivorna.

Uppfinningen bygger på en första insikt att de iden- tifierade problemen i huvudsak mäste lösas med ett låssy- stem där làselementet har en aktiv låsyta i sin övre del i stället för såsom i känd teknik i sin undre del. Vid upptagning av ett lagt golv genom uppvinkling kommer läs- spárets låsyta därför att utöva ett tryck på låselemen- tets övre del. Resultatet blir att listen böjs bakåt och nedåt och att låselementet öppnas på samma sätt som vid invinkling. Vid en lämplig utformning av låselement och låsspår kan detta tryck åstadkommas i en del av låsele- mentet som befinner sig närmare låselementets topp än den del av låselementet, som är verksam i det låsta läget. På så sätt kan öppningskraften vara lägre än làskraften.

Uppfinningen bygger också på en andra insikt som är relaterad till rörelserna under uppvinkling och upptag- ning av ett lagt golv. Frigàngsvinkeln, dvs. tangenten till en cirkelbåge med sitt centrum där det vertikala fogplanet skär golvskivans ovansida, är högre vid låsele- mentets övre del än i dess undre del. Om en del av làs- ytan, som vid känd teknik placerats vid den nedre delen av làselementet resp låsspàret, i stället enligt uppfin- ningen placeras i den övre delen, kommer skillnaden mellan låsvinkelns gradtal och frigàngsvinkelns gradtal 515 210 12 att bli mindre och kommer öppningen av sammanlåsningen vid upptagningen av ett lagt golv att underlättas.

Uppfinningen bygger även på en tredje insikt, som är relaterad till instyrningen av golvskivorna under invink- ling, när golvet skall läggas. Instyrning är av stor be- tydelse vid invinkling av golvskivornas làngsidor, efter- som golvskivorna ofta har buktat sig och därför är något bàgformade eller "bananformade". Denna bananform kan upp- gå till några tiondels millimeter och är därför inte lätt att upptäcka för blotta ögat i en fri skiva. Om làssys- temets instyrningsförmåga överstiger den maximala ba- nanformen, kan skivorna lätt vinklas ned, och de behöver ej tryckas hårt mot fogkanten för att räta ut bananformen och möjliggöra införande av låselementet i làsspåret. I kända làssystem är instyrningsdelen utformad i huvudsak i làselementets övre del, och om låsytan flyttas upp till överdelen, är det inte möjligt att utforma en tillräck- ligt stor instyrningsdel. En tillräckligt stor och fram- för allt mera effektiv och pålitlig instyrning åstadkom- mes enligt uppfinningen genom att instyrningsdelen flyt- tas till làsspåret och dess nedre del. Vid uppfinningen är det t o m möjligt att utforma hela den nödvändiga in- styrningen i låsspårets nedre del. Vid föredragna utfö- ringsformer kan samverkande instyrningsdelar också utfor- mas både i làselementets övre del och låsspårets undre del.

Enligt en första aspekt av uppfinningen anvisas ett làssystem, som är av den inledningsvis nämnda typen och som enligt uppfinningen särpräglas av kombinationen att låselementet har minst en operativ lásyta som är belägen i làselementets övre del, att denna operativa låsyta är väsentligen plan och i förhållande till skivornas plan (A) , minst en lásyta som är väsentligen plan och som samverkar har en vinkel som överstiger 50°, att làsspåret har med den ovan sagda làsytan hos låselementet, att låsspå- ret har en nedre, snedställd eller avrundad instyrnings- del, som styr låselementet in i làsspåret genom ingrepp 515 210 13 med ett parti av làselementet som befinner sig ovanför låselementets làsyta eller invid dess övre kant.

Uppfinningen avser dels ett låssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor, dels en golvskiva med ett så- dant làssystem. Låssystemet har mekaniska samverkande organ för vertikal och horisontell hopfogning av angrän- sande golvskivor. Organen för horisontell hopfogning kring ett vertikalt fogplan omfattar dels ett låsspàr och dels en láslist, som finns vid golvskivans motstàende fogkantpartier. Låslisten utskjuter förbi fogplanet och har ett uppåt utskjutande làselement vid sin fria ände.

Làsspàret är upptaget i golvskivans motstàende fogkant- parti pà avstånd från fogplanet. Làsspàret och làselemen- tet har operativa làsytor. Dessa làsytor väsentligen plana och belägna pà avstånd från den utskjutande listens ovansida och inne i làsspåret och bildar en låsvinkel av minst 50° mot skivans ovansida. Vidare har låsspàret en instyrningsdel för samverkan med en motsvarande instyr- ningsdel på làselementet. _ Kort beskrivning av ritninqarna Fig la-c visar i tre steg en nedvinklingsmetod för meka- nisk hopfogning av làngsidor hos golvskivor enligt wo 9426999. ' Fig 2a-c visar i tre steg en insnäppningsmetod för meka- nisk hopfogning av kortsidor hos golvskivor enligt WO 9426999.

Fig 3a-b visar en golvskiva enligt WO 9426999 sedd upp- ifrån respektive underifrån.

Fig 4a-e visar dels fyra på markanden förekommande list- làssystem, dels ett listlàssystem enligt US 4 426 820.

Fig 5 visar i detalj grundprinciperna för ett känt listlàssystem för sammanfogning av golvskivors làngsidor enligt WO 9966151.

Fig 6 visar en patentsökt ännu ej offentliggjord variant av ett listlàssystem (sökande Välinge Aluminium AB). lO 515 210 14 Fig 7+8 visar ett làssystem enligt uppfinningen.

Fig 9 visar en annat exempel på en golvskiva och ett làssystem enligt föreliggande uppfinning.

Fig 10-12 visar varianter av làsspär och làsdetalj hos tre ytterligare exempel pà en golvskiva och ett làssystem enligt föreliggande uppfinning.

Beskrivning av föredragna utföringsexempel Innan föredragna utföringsformer av föreliggande uppfinning beskrivs, följer först, med hänvisning till fig 5, en detaljerad förklaring av de viktigaste delarna i ett listlàssystem.

Uppfinningen kan tillämpas i fogsystem med en bear- betad list, som är utformad i ett stycke med skivans kärna, eller med list, som integrerats med skivans kärna men bildats av separat material, exempelvis aluminium.

Eftersom det bearbetade utförande, där list och kärna är bildade av samma material, utgör det största problemet till följd av högre friktion och sämre böjbarhet, kommer beskrivningen nedan att koncentreras till detta tillämp- ningsomràde.

De i fig 5 visade tvärsektionerna är tänkta, inte helt kända tvärsektioner, som dock har relativt stora likheter med làssystemet hos den kända golvskivan "Fibo- loc®" och med làssystemet enligt WO 9966151. Fig 5 visar sålunda ej uppfinningen utan används enbart som utgångs- punkt för en beskrivning av tekniken för listfogsystem för mekanisk sammanfogning av angränsande golvskivor.

Delar som har motsvarighet i de tidigare figurerna är i flertalet fall försedda med samma hänvisningsbeteck- ningar. Grundkomponenternas konstruktion, funktion och materialuppbyggnad hos skivorna i fig 5 är väsentligen samma som hos utföringsformer av föreliggande uppfinning, varför efterföljande beskrivning av fig 5 i tillämpliga delar även gäller för de efterföljande utföringsformerna av uppfinningen.

Skivorna 1, 1' i fig 5 är i det visade utförandet rektangulära med motstàende làngsidokantpartier 4a, 4b 515 210 och motstàende kortsidokantpartier Sa, 5b. Fig. 5 visar i vertikal tvärsektion en del av ett làngsidokantparti 4a hos skivan 1, samt även en del av ett làngsidokantparti 4b hos en angränsande skiva l'. Skivorna l omfattar en kärna 30, som bildats av träfibrer och som uppbär ett yt- skikt 32 pá sin framsida (ovansida) och ett balansskikt 34 pà sin baksida (undersida). En list 6 är genom spån- skärande bearbetning utformad ur golvskivans stomme och balansskikt och uppbär ett làselement 8. Listen 6 och làselementet 8 utgör därför pà sitt sätt en förlängning av den nedre delen av golvskivans 1 tungspàr 36. Det pà listen 6 utformade làselementet 8 har en aktiva làsyta , som samverkar med en aktiv làsyta 11 i ett làsspàr 14 i det motstàende làngsidokantpartiet 4b hos den angrän- sande skivan 1'. Genom ingreppet mellan de aktiva làs- ytorna 10, 11 erhålls en horisontell hoplàsning av ski- vorna 1, 1' tvärs fogkanten (riktningen D2). Låselemen- tets 8 aktiva làsyta 10 och lässpàrets 14 aktiva làsyta 11 bildar en làsvinkel A mot ett med golvskivornas ovan- sida parallellt plan. Denna làsvinkel A på 60° motsvarar tangenten till en cirkelbáge C, som har sitt centrum i den övre fogkanten, dvs skärningen mellan fogplanet F och skivornas ovansida, och som passerar de operativa làs- ytorna 10, 11. Vid uppvinkling av golvskivan 1' relativt golvskivan l kommer làsspáret att följa cirkelbàgen C, och upptagning kan därför ske utan något motstånd. Övre delen av làselementet har en instyrningsdel 9, som vid läggningen och invinklingen styr in golvskivan i rätt po- sition.

För bildande av ett vertikallàs i Dlriktningen upp- visar fogkantpartiet 4a ett i sidled öppet tungspàr 36 och uppvisar det motstàende fogkantpartiet 4b en i sidled utskjutande tunga 38, som i sammanfogat läge är upptagen i tungspàret 36. Làssystemets övre anliggningsytor 43 och undre anliggningsytor 45 är också plana och parallella med golvskivans plan. 515 210 16 I sammanfogat läge enligt fig 5 definierar de tvâ intill varandra liggande, övre partierna 41 och 42 av skivornas 1, 1' mot varandra vända ytor ett vertikalt fogplan F.

Fig. 6 visar ett exempel pà ett ännu inte offentlig- gjort utförande, som skiljer sig fràn utförandet i fig 5 genom att tungan 38 och tungspàret 36 har förskjutits nedàt i golvskivan, så att de är excentriskt placerade.

Dessutom har tungans 38 (och därmed tungspàrets 36) tjocklek ökats, samtidigt som láselementets 8 relativa höjd bibehàllits. Bàde tungan 38 och materialpartiet ovanför tungspàret 36 är därför väsentligt styvare och starkare samtidigt som golvtjockleken T, listens 6 yttre del och làselementet 8 bibehàllits oförändrade.

Fig. 7 visar en första utföringsform av föreliggande uppfinning. Làselementet 8 har en làsyta 10 med en làs- vinkel A, som är i huvudsak vinkelrät mot golvskivornas plan. Lásytan 10 har flyttats uppåt relativt listens 6 ovansida, jämfört med vad som är fallet vid känd teknik.

Làsvinkeln A vid denna utföringsform av uppfinningen är väsentligt större än en frigàngsvinkel TA, vilken mot- svarar tangenten till en cirkelbàge Cl, som tangerar làs- elementets 8 övre del och som har sitt centrum C3 där fogplanet F skär skivornas ovansida.

Eftersom làsspàrets 14 närmst fogplanet F befintliga kant har partier, som befinner sig utanför cirkelbägen C1 för att kunna kvarhàlla làselementet 8 i lässpáret, kom- mer dessa partier att vid upptagning av golvskivan 1' följa en cirkelbàge C2, som är koncentrisk med och har större diameter än cirkelbàgen Cl och som skär nederkan- ten av làsspàrets aktiva làsyta ll. En upptagning av golvskivan 1' genom uppvinkling kräver att listen 6 kan böjas eller att materialet i golvskivorna 1, 1' kan kom- primeras.

Vid en föredragen utföringsform av uppfinningen har làsspàrets 14 närmast fogplanet F liggande begränsnings- yta en nedre instyrningsdel 12, som befinner sig innanför lO 515 210 17 cirkelbågen Cl och som därför kommer att effektivt styra in låselementet 8 i samband med läggningen av golvet och nedvinklingen av golvskivan 1' relativt golvskivan 1.

I fig. 7 visas också att làsspàrets 14 aktiva làsyta 11 och làselementets 8 aktiva làsyta 10 har flyttats uppåt i konstruktionen och befinner sig på avstånd från ovansidan av làslisten 6. Denna placering medför flera olika fördelar, som berörs i det följande.

Av fig. 7 framgår också, att en snedställd yta 13 finns mellan làslistens 6 ovansida och nederkanten av làselementets 8 operativa eller aktiva làsyta 10. Vid denna visade utföringsform föreligger ett mellanrum mellan denna snedställda yta 13 och làsspàrets 14 instyr- ningsdel 12, så att instyrningsdelens övergång mot kant- partiets 4b undersida befinner sig innanför cirkelbàgen Cl. Genom ett sådant mellanrum minskas friktionen vid in- bördes förskjutning av golvskivorna längs fogplanet F i samband med läggningen av golvet.

Fig. 8 visar hur uppvinkling kan ske vid upptagning av ett lagt golv. Låsspárets låsyta 11 utövar ett tryck mot den övre delen av làselementets 8 operativa làsyta . Detta tryck böjer listen 6 nedåt och låselementet 8 bakåt och bort från fogplanet F. I praktiken sker en mar- ginell komprimering av träfibrerna i de båda golvskivor- nas övre fogkantytor 41 resp 42 samt av träfibrerna i låselementet làsyta 10 och làsspàrets làsyta 11. Om fog- systemen dessutom utformas så att skivorna i låst läge kan inta ett litet spel på några hundradels millimeter mellan låsytorna 10, 11, kan öppning genom uppvinkling ske lika säkert och med samma goda funktion som om lås- ytorna vore lutande.

Fig. 9 visar en annan utförandeform av uppfinningen.

Vid denna utföringsform har noten 36 och fjädern eller tungan 38 utformats kortare än vid utföringsformen enligt fig 7 och 8. Härigenom kan den mekaniska hoplåsningen av två angränsande golvskivor 1, 1' genomföras såväl genom vertikal insnäppning som genom invinkling under listböj- 515 210 18 ning. Den vertikala insnäppningen kan även kombineras med kända former på låsytor samt med möjlighet till förskjut- ning längs fogriktningen i låst läge och även upptagning genom utdragning längs fogkanten eller uppvinkling. Figu- ren visar emellertid golvskivorna under invinkling av golvskivan 1'. Làsspárets nedre del eller instyrningsdel 12 styr in golvskivorna och möjliggör införingen av làs- elementet 8 i làsspåret 14 så att låsytorna 10, 11 kommer i ingrepp med varandra. Listen 6 böjs nedåt och låsele- mentet 8 styrs in i làsspåret trots att golvskivornas mot varandra vända kantytpartier 41, 42 är på avstånd från varandra. Làsvinkeln A är i denna utförandeform ca 80°.

Listböjning kan underlättas genom bearbetning av listens baksida, så att en del av balansskiktet 34 mellan fogpla- net F och làselementet 8 avlägsnas helt eller delvis.

Fig. 10 visar en förstoring av làselementet 8 och làsspåret 14. Låselementet 8 har en operativ övre låsyta , som är utformad i låselementets övre del pà avstånd från láslistens 6 ovansida. Làsspåret 14 har en samver- kande operativ låsyta 11, som också har flyttats uppåt och befinner sig på avstånd från làsspàrets 14 mynning.

Med operativa låsytor avses de ytor 10, 11, som i låst och dragbelastat läge samverkar med varandra. Båda dessa ytor är i detta utföringsexempel plana och väsent- ligen vinkelräta mot golvskivornas huvudplan. Làsspåret har en instyrningsdel 12, som befinner sig innanför tidi- gare omnämnda cirkelbàgen Cl och som i detta utförande tangerar den övre delen av låselementets 8 operativa làs- yta 10.

Låselementet har vid denna utföringsform i sin över- del en instyrningsdel 9, som ligger utanför cirkelbàgen Cl. Instyrningsdelarna 9, 12 i làselementet resp làsspà- ret bidrager till att ge fogsystemet en god instyrnings- förmàga. Den totala sidoförflyttningen av golvskivorna 1, 1' under slutfasen av läggningsförloppet är därför summan av E1 och E2 mellan instyrningsdelens 12 nederkant och cirkelbàgen Cl (se fig 10), dvs det horisontella avståndet 515 210 19 resp mellan instyrningens 9 ovankant och cirkelbågen Cl.

Denna summa av El och E2 bör vara större än den maximalt förkommande, ovannämnda bananformen hos golvskivorna. För att fogsystemet skall ha en instyrningsförmàga krävs att El och E2 är större än noll, varvid såväl El som E2 kan ha negativa värden, dvs ligga på motsatta sidan om cir- kelbågen Cl än vad som visas i figuren.

Instyrningsförmágan förbättras ytterligare, om lis- ten 6 är böjbar nedåt och om låselementet 8 är böjbart bort från fogplanet så att làselementets làsyta 10 kan öppnas sig, när låselementet kommer i beröring med någon del av den andra skivan. Fritt spel mellan ytor, som ej är aktiva i låssystemet, underlättar tillverkningen, eftersom sådana ytor inte behöver utformas med snäva toleranser. De ytor, som är aktiva i låssystemet och som är avsedda att ligga an mot varandra i det lagda golvet, dvs de aktiva làsytorna 10, 11, kantytpartierna 41, 42 och de övre anliggningsytorna 43 mellan noten 36 och tungan 38 måste däremot tillverkas med snäva toleranser både i fråga om utformning och i fråga om inbördes pla- cering.

Om de inaktiva ytorna i làssystemet ligger pà av- stånd från varandra, kommer friktionen i samband med sidoförflyttning av hopkopplade golvskivor längs fogkan- ten att minska.

Vid uppfinningen har de aktiva eller operativa làs- ytorna 10, ll pà låselementet och i làsspåret utformats med liten höjdutsträckning, sett vinkelrätt mot golvski- vornas huvudplan. Detta minskar också friktionen vid sidoförflyttning av hopkopplade golvskivor längs fogkan- ten.

Genom att de operativa låsytorna enligt uppfinningen utformats väsentligen plana och parallella med fogplanet F kan det kritiska avståndet mellan fogplanet F till lås- ytan 10 resp 11 lätt göras med mycket hög precision, eftersom de för tillverkningen använda bearbetningsverk- tygen enbart behöver styras med hög precision huvudsakli- 515 210 gen horisontellt. Toleransen i vertikalled påverkar en- dast de operativa låsytornas höjd, men höjdutsträckningen av låsytorna är inte lika kritisk som deras placering i horisontell riktning. Med modern tillverkningsteknik kan làsytan placeras i förhållande till fogplanet med en to- lerans av ¿0,01 mm. Samtidigt kan toleransen i vertikal- led ligga vid 10,1 mm, och resultatet blir exempelvis att de operativa låsytorna höjd varierar mellan 0,5 mm och 0,3 mm. Dragprov har visat att operativa låsytor med en höjd av 0,3 mm kan ge en hållfasthet motsvarande 1000 kg/löpmeter fog. Denna hållfasthet är avsevärt högre än vad som krävs i en normal golvfog. Làselementets 8 höjd- utsträckning H upp ovanför listens 6 ovansida och làsele- mentets 8 bredd W i höjd med den operativa låsytan har betydelse för hållfastheten och upptagningen.

På långsidan, där kraven på hållfasthet är lägre, kan làselementet göras smalare och högre. Ett smalt lås- element böjer sig lättare och underlättar upptagning av lagda golvskivor.

På kortsidan, där hàllfasthetskraven är väsentligt högre, bör làselementet vara lågt och brett. Làselemen- tets nedre och främre del 13, dvs låselementets parti mellan låsytans 10 nederkant och listens 6 ovansida, har i detta utförande en vinkel på ca 45°. En sådan utform- ning minskar risken för sprickbildning vid gränsen mellan listens 6 ovansida och làselementet 8 vid dragbelastning i det lagda golvet Fig. 11 visar ännu en utföringsform av uppfinningen.

I detta fall utnyttjas ett låselement 8, som har en övre operativ låsyta 10 med en vinkel som är ca 85° och är större än frigångsvinkeln, vilken år ca 75°. I detta ut- förande utnyttjas låsspårets 14 instyrningsdel 12 också som en sekundär låsyta, som kompletterar de operativa låsytorna 10, ll. Detta utförande ger mycket höga lås- krafter. Nackdelen med detta utförande är emellertid att friktionen i samband med en inbördes förskjutning av 515 210 21 golvskivorna 1, l' i sidled längs fogplanet F blir avse- värt större.

Fig. 12 visar ytterligare ett utförande med väsent- ligen vinkelräta lásytor 10, ll och med smà instyrnings- delar 9, 12, som kräver att listen 6 böjs i samband med läggning. Fogsystemet är mycket lämpligt för att användas vid golvskivornas kortsidor, där behovet av instyrning är mindre, eftersom någon ”bananform” i praktiken inte före- kommer. Öppning av kortsidan kan ske genom att längsidor- na först vinklas upp, varefter kortsidorna parallellför- skjuts längs fogkanten. Öppning kan också ske genom upp- vinkling, om làsspàret och làselementet har lämpligt ut- formade instyrningsdelar 12, 9, som är avrundade eller som har en vinkel understigande 90°, och om de operativa làsytorna lO, ll har liten höjdutsträckning LS (fig. 12), så att deras höjdutsträckning understiger hälften av làs- elementets höjd. Vid denna utföringsform är E2 större än El, vilket gör att summan av E2 och El blir större än noll (El representerar i detta fall ett negativt värde).

Om El och E2 i detta fall skulle vara nästan lika stora, kan instyrningen åstadkommas genom en nedàtböjning av listen 6, vilket automatiskt medför en förskjutning av làselementets 8 instyrning 9 bortåt fràn det blivande fogplanet F och också medför en vinkelförändring hos làs- elementet 8, så att instyrning sker.

Ett flertal varianter av uppfinningen är möjliga.

Fogsystemet kan tillverkas med en mängd olika foggeomet- rier, där vissa eller samtliga av de ovan angivna para- metrarna görs annorlunda, speciellt då syftet är att prioritera en viss egenskap mer än de övriga egenskaper.

Innehavaren har övervägt och provat en mängd varian- ter mot ovanstáende bakgrund: Láselementets höjd och läsytornas vinkel kan varie- ras. Det är ej heller nödvändigt att làsspàrets làsyta och làselementets làsyta har samma lutning eller utform- ning. Instyrningsdelar kan göras med olika vinklar och radier Làselementets höjd kan variera över dess bredd i 515 210 22 golvskivans huvudplan, och làselementet kan ha olika bredd pà olika höjdniváer. Motsvarande gäller för làsspà- ret. Làsspàrets làsyta kan göras med en làsvinkel över- stigande 90° eller göras svagt avrundad. Om láselementets lásyta görs med en vinkel överstigande 90°, kan en upp- tagning genom uppvinkling förhindras och en permanent låsning åstadkommas. Detta kan också åstadkommas med ett fogsystem med 90° làsytor som är tillräckligt stora eller i kombination med speciellt utformade instyrningsdelar som motverkar uppvinkling. Sådana làssystem är speciellt lämpade för kortsidor, som kräver hög làskraft.

Claims (71)

lO 15 20 25 30 35 (1, 515 210 23 PATENTKRAV

1. Làssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor 1') med en stomme (30) och motstàende första och andra fogkantpartier (4a, Sa resp 4b, Sb), varvid angrän- sande golvskivor (1 resp l') i mekaniskt hopfogat läge har sina första och andra fogkantpartier (4a, Sa resp 4b, Sb) hopfogade vid ett vertikalt fogplan (F), vilket làs- system a) b) k ä n n e t e c k n a t för vertikal hopfogning av en första golvskivas (1) första fogkantparti (4a) och en angränsande andra (l') Sb) har mekaniska samverkande organ (36, 38), och golvskivas andra fogkantparti (4a, Sa resp 4b, för horisontell hopfogning av de första och andra fog- kantpartierna (4a, Sa resp 4b, Sb) har mekaniska sam- 14), dels ett i nämnda andra golvskivas (1') undersida (3) verkande organ (6, 8; som omfattar upptaget làsspàr (14), som sträcker sig paral- lellt med och pà avstånd fràn det vertikala fog- planet (F) vid nämnda andra fogkantparti (4b, Sb) och som har en nedàtvänd mynning, och dels (1) stomme inte- en med nämnda första golvskivas grerad list (6), vilken vid nämnda första fog- kantparti (4a, Sa) utskjuter förbi nämnda verti- kala fogplan (F) och pà avstånd från fogplanet (F) har ett làselement (8), vilket utskjuter i riktning mot ett nämnda första golvskivas (1) ovansida innehållande plan och vilket har minst en operativ lásyta (10) för samverkan med nämnda làsspàr (14), varvid làsspàret (14), räknat i golvskivornas plan och i riktning bort från det vertikala fogplanet (F), har större bredd än nämnda làselement (8), av kombinationen att làselementets (8) nämnda minst ena operativa lásyta (10) är väsentligen plan och belägen vid làselemen- 10 15 20 25 30 35 515 210 24 tets övre del på avstånd från den utskjutande listens (6) ovansida och är vänd mot fogplanet (F), att làsspàret (14) har minst en väsentligen plan operativ làsyta (11), som är belägen inne i lässpàret pä av- stånd från làsspàrets mynning och som är utformad för! samverkan med làselementets (8) nämnda làsyta (10) i hopfogat läge, att làsspáret (14) vid sin nedre och närmst fogplanet (F) belägna kant har en snedställd eller avrundad instyr- ningsdel (12), som utgår från làsspàrets làsyta (11) och sträcker sig till làsspàrets mynning och som är avsedd för instyrning av làselementet (8) i làsspàret (14) genom ingrepp med ett parti av làselementet (8), som finns ovanför làselementets låsyta (10) eller invid dess övre kant, att låselementets (8) och làsspàrets (14) nämnda opera- tiva làsytor (10 resp 11) bildar en läsvinkel (A) av minst 50° mot skivornas ovansida.

2. Làssystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a t därav, att golvskivorna (1, 1') har en stomme (30), ett ytskikt (32) pà stommens ovansida och ett balansskikt (34) på stommens (30) baksida.

3. Làssystem enligt krav 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a t därav, att làselementets (8) och làsspà- rets operativa låsytor (10 resp 11) bildar en vinkel (A) av minst 60° mot skivornas (1, 1') ovansida.

4. Làssystem enligt krav 3, k ä n n e t e c k - n a t därav, att làselementets (8) och làsspàrets opera- tiva làsytor (10 resp 11) bildar en vinkel (A) av minst 80° mot skivornas (1, 1') ovansida.

5. Làssystem enligt krav 4, k ä n n e t e c k - n a t därav, att làselementets (8) och làsspàrets opera- tiva làsytor (10 resp 11) bildar en vinkel (A) av väsent- ligen 90° mot skivornas (1, 1) ovansida.

6. Làssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att làssystemets för vertikal hoplàsning samverkande mekaniska organ (36, 38) och làs- 10 15 20 25 30 35 515 210 25 systemets för horisontell hoplàsning samverkande organ (6, 8; 14) har en utformning, som medger införing av làs- (14) ena golvskivan (1) mot den andra golvskivan (l') under elementet (8) i làsspàret genom invinkling av den upprätthållande av kontakt mellan de båda golvskivornas' fogkantytpartier (41, 42) nära gränsen mellan fogplanet (F) och golvskivornas ovansida.

7. Làssystem enligt nàgot föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att lässystemets för vertikal hoplàsning samverkande mekaniska organ (36, 38) och làs- systemets för horisontell hoplàsning samverkande organ (6, 8; 14) har en utformning, som medger införing av làs- elementet (8) i làsspàret (14) genom en väsentligen hori- sontell rörelse av den ena golvskivan (1) mot den andra golvskivan (l') under böjning av den integrerade listen (6) för insnäppning av làselementet (8) i làsspàret (14).

8. Lässystem enligt något av kraven 1-6, k ä n - n e t e c k n a t därav, att làssystemets för vertikal hoplàsning samverkande mekaniska organ (36, 38) och làs- systemets för horisontell hoplàsning samverkande organ (6, 8; 14) har en utformning, som medger införing av làs- elementet (8) i làsspàret (14) genom en väsentligen ver- tikal rörelse av den ena golvskivan (1) mot den andra golvskivan (1') under böjning av den integrerade listen (6) för insnäppning av làselementet (8) i làsspàret (14).

9. Làssystem enligt nàgot föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t av sambandet W > 0,5 H, där W = làselementets (8) tjockleksutsträckning parallellt med golvskivornas ovansida i höjd med den làselemen- (19), làselementets (8) höjd räknat fràn listens (6) ovan- tets operativa låsyta 213 n sida.

10. Làssystem enligt något av kraven 1-8, k ä n - av sambandet W < 5 * H, där làselementets (8) tjockleksutsträckning parallellt n e t e c k n a t 2 u med golvskivornas ovansida i höjd med den làselemen- tets operativa làsyta (19), 10 15 20 25 30 35 515 210 26 H = làselementets (8) höjd räknat från listens (6) ovan- sida.

11. ll. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t av att låselementet (8) har tjocklek- utsträckning parallellt med golvskivornas ovansida, som är större vid làselementets nedre del än vid dess övre del.

12. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att làsspårets (14) nedre instyrningsdel (12) och làselementets (8) motsvarande nedre del är så utformade, att de i låst läge ej vidrör varandra.

13. Làssystem enligt något föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att làsspårets (14) in- styrningsdel (12) har ett parti, som befinner sig innan- för en cirkelbàge (Cl), vilken har sitt centrum (C3), där fogplanet (F) skär golvskivornas (l, l') ovansida, och vilken tangerar làselementets (8) övre del.

14. Lässystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att làselementet (8) har en övre snedställd eller avrundad instyrningsdel (9), som befinner sig ovanför låselementets (8) operativa làsyta (10) och befinner sig utanför en cirkelbàge (Cl), vilken har sitt centrum (C3), där fogplanet (F) skär golvskivor- nas (l, l') ovansida, och vilken tangerar låselementets (8) övre del.

15. Låssystem enligt kravet 13 eller 14, k ä n - n e t e c k n a t därav, att summan av ä ena sidan det horisontella avståndet (El) mellan en nederkant hos làs- spårets (14) instyrningsdel (12) och nämnda cirkelbàge (Cl) och å andra sidan det horisontella avståndet (E2) mellan en ovankant hos láselementets (8) instyrningsdel (9) och nämnda cirkelbàge (Cl) alltid överstiger noll, varvid nämnda horisontella avstånd (El) för làsspårets nederkant räknas som negativt, om denna nederkant befin- ner sig utanför nämnda cirkelbàge (Cl). 10 15 20 25 30 35 515 210 27

16. Låssystem enligt krav 13, 14 eller 15, k ä n - n e t e c k n a t därav, att låselementets (8) instyr- ningsdel (9) och låsspåret (14) är så utformade, att de i låst läge ej vidrör varandra.

17. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att låselementets (8) höjd och låsspårets (14) djup är sådana, att låselementets övre del i låst läge ej är i ingrepp med låsspåret.

18. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att låssystemets för vertikal hoplåsning samverkande mekaniska organ (36, 38) och lås- systemets för horisontell hoplåsning samverkande organ (6, 8; 14) har en utformning, som medger att låselementet (8) lämnar låsspåret (14) vid uppvinkling av den låsspå- ret uppvisande golvskivan (1') under upprätthållande av kontakt mellan de båda golvskivornas fogkantytpartier (41, 42) nära gränsen mellan fogplanet (F) och golvski- vornas ovansida.

19. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att låssystemets för vertikal hoplåsning samverkande mekaniska organ (36, 38) och lås- systemets för horisontell hoplåsning samverkande organ (6, 8; 14) har en utformning, som medger att golvskivorna (1, 1') är förskjutbara parallellt med fogplanet (F) i låst läge. k ä n - (36.

20. Làssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t därav, att de mekaniska organen 38) för vertikala hopfogning av golvskivorna är utformade i golvskivornas fogkantpartier (4a, 4b).

21. Låssystem enligt krav 18, k ä n n e t e c k - n a t därav, att de mekaniska organen (36, 38) för ver- tikala hopfogning av golvskivorna är utformade som ett not och fjäderförband.

22. Làssystem enligt något föregående krav, k ä n - därav, att listen (6) är utformad av (30) n e t e c k n a t annat material än golvskivans stomme och integrerat förbunden med stommen. 10 15 20 25 30 35 515 210 28

23. Làssystem enligt något av kraven 1-19, k ä n - n e t e c k n a t därav, att listen är utformad i ett stycke med golvskivans stomme (30) och integrerat förbun- den med stommen.

24. Golvskiva, som har en stomme (30) och motstàende första och andra fogkantpartier (4a, 5a resp 4b, 5b), vilka är utformade för hopfogning med angränsande lika- dana golvskivor genom mekanisk hopkoppling av en första golvskivas (1) första fogkantparti (4a, 5b) med en an- gränsande andra golvskivas (1') andra fogkantparti (4b, Sb) till ett mekaniskt hopfogat läge vid ett vertikalt fogplan (F), varvid golvskivan har ett làssystem, vilket a) för vertikal hopfogning av en första golvskivas (1) första fogkantparti (4a, 5a) och en angränsande andra golvskivas (1') andra fogkantparti (4a, 5a resp 4b, Sb) har mekaniska samverkande organ (36, 38), och b) för horisontell hopfogning av de första och andra fog- kantpartierna (4a, Sa resp 4b, 5b) har mekaniskt sam- verkande organ (6, 8; 14), som omfattar dels ett i nämnda andra golvskivas (1') undersida (3) upptaget làsspàr (14), som sträcker sig paral- lellt med och på avstånd från det vertikala fog- planet (F) vid nämnda andra fogkantparti (4b, 5b) och som har en nedàtvänd mynning, och dels en med nämnda första golvskivas (1) stomme inte- grerad list (6), vilken vid nämnda första fog- kantparti (4a) utskjuter förbi nämnda vertikala fogplan (F) och pà avstånd från fogplanet (F) har ett làselement (8), vilket utskjuter i riktning mot ett nämnda första golvskivas (1) ovansida in- nehållande plan och vilket har minst en operativ làsyta (10) för samverkan med nämnda làsspàr (14). varvid làsspàret (14), räknat i golvskivornas plan och i riktning bort från det vertikala fogplanet (F), har större bredd än nämnda làselement (8), k ä n n e t e c k n a d av kombinationen 10 15 20 25 30 35 515 210 29 att làselementets (8) nämnda minst ena operativa làsyta (10) är väsentligen plan och belägen vid làselemen- tets övre del pä avstånd från den utskjutande listens (6) ovansida och är vänd mot fogplanet (F), att làsspàret (14) har minst en väsentligen plan operativ làsyta (ll), som är belägen inne i làsspàret pà av- stànd från làsspàrets mynning och som är utformad för samverkan med làselementets (8) nämnda làsyta (10) i hopfogat läge, att làsspàret (14) vid sin nedre och närmst fogplanet (F) belägna kant har en snedställd eller avrundad instyr- ningsdel (12), som utgàr från làsspàrets lásyta (11) och sträcker sig till làsspàrets mynning och som är avsedd för instyrning av láselementet (8) i låsspàret (14) genom ingrepp med ett parti av làselementet (8), som finns ovanför làselementets làsyta (10) eller invid dess övre kant, att làselementets (8) och làsspàrets (14) nämnda opera- tiva làsytor (10 resp 11) bildar en läsvinkel (A) av minst 50° mot skivornas ovansida.

25. Golvskiva enligt krav 24, k ä n n e t e c k - n a d därav, att golvskivorna har en stomme (30), ett ytskikt (32) pà stommens ovansida och ett balansskikt (34) pà stommens (30) baksida.

26. Golvskiva enligt krav 24 eller 25, k ä n n e - t e c k n a d därav, att làselementets (8) och làsspà- rets operativa làsytor (10 resp 11) bildar en vinkel (A) av minst 60° mot skivornas (1, 1') ovansida.

27. Golvskiva enligt krav 26, k ä n n e t e c k - n'a d därav, att làselementets (8) och làsspàrets opera- tiva làsytor (10 resp ll) bildar en vinkel (A) av minst 80° mot skivornas (1, l') ovansida.

28. Golvskiva enligt krav 27, k ä n n e t e c k - n a d därav, att làselementets (8) och làsspàrets opera- tiva làsytor (10 resp 11) bildar en vinkel (A) av väsent- ligen 90° mot skivornas (1, 1) ovansida. 10 15 20 25 30 35 515 210 30

29. Golvskiva enligt något av kraven 24-28, k ä n - n e t e c k n a d därav, att làssystemets för vertikal hopläsning samverkande mekaniska organ (36, 38) och làs- systemets för horisontell hopläsning samverkande organ (6, 8; 14) har en utformning, som medger införing av làs- elementet (8) i làsspàret (14) genom invinkling av den ena golvskivan (1) mot den andra golvskivan (1') under upprätthållande av kontakt mellan de båda golvskivornas fogkantytpartier (41, 42) nära gränsen mellan fogplanet (F) och golvskivornas ovansida.

30. Golvskiva enligt något av kraven 24-29, k ä n - n e t e c k n a d därav, att làssystemets för vertikal hopläsning samverkande mekaniska organ (36, 38) och làs- systemets för horisontell hopläsning samverkande organ (6, 8; 14) har en utformning, som medger införing av làs- elementet (8) i làsspàret (14) genom en väsentligen hori- sontell rörelse av den ena golvskivan (1) mot den andra golvskivan (1') under böjning av den integrerade listen (6) för insnäppning av làselementet (8) i làsspàret (14).

31. Golvskiva enligt något av kraven 24-29, k ä n - n e t e c k n a d därav, att làssystemets för vertikal hopläsning samverkande mekaniska organ (36, 38) och làs- systemets för horisontell hopläsning samverkande organ (6, 8; 14) har en utformning, som medger införing av làs- elementet (8) i làsspàret (14) genom en väsentligen ver- tikal rörelse av den ena golvskivan (1) mot den andra golvskivan (1') under böjning av den integrerade listen (6) för insnäppning av làselementet (8) i làsspàret (14).

32. Golvskiva enligt något av kraven 24-31, k ä n - n e t e c k n a d av sambandet W > 0,5 * H, där W = làselementets (8) tjockleksutsträckning parallellt med golvskivornas ovansida i höjd med den làselemen- tets operativa làsyta (19), H = làselementets (8) höjd räknat fràn listens (6) ovan- sida.

33. Golvskiva enligt något av kraven 24-31, k ä n - n e t e c k n a d av sambandet W < 5 * H, där 10 15 20 25 30 35 515 210 31 W = låselementets (8) tjockleksutsträckning parallellt med golvskivornas ovansida i höjd med den låselemen- tets operativa låsyta (19), H = låselementets (8) höjd räknat från listens (6) ovan- sida.

34. Golvskiva enligt något av kraven 24-33, k ä n - n e t e c k n a d därav, att làselementet (8) har tjock- lekutsträckning parallellt med golvskivornas ovansida, som är större vid låselementets nedre del än vid dess övre del.

35. Golvskiva enligt något av kraven 24-34, k å n - n e t e c k n a d därav, att làsspàrets (14) nedre in- styrningsdel (l2) och låselementets (8) motsvarande nedre del är så utformade, att de i låst läge ej vidrör var- andra.

36. Golvskiva enligt något av kraven 24-35, k ä n - n e t e c k n a d därav, att làsspàrets (14) instyr- ningsdel (12) har ett parti, som befinner sig innanför en cirkelbåge (Cl), vilken har sitt centrum (C3), där fog- planet (F) skär golvskivornas (1, l') ovansida, och vilken tangerar låselementets (8) övre del.

37. Golvskiva enligt något av kraven 24-36, k ä n - n e t e c k n a d därav, att làselementet (8) har en övre snedställd eller avrundad instyrningsdel (9), som befinner sig ovanför låselementets (8) operativa låsyta (10) och befinner sig utanför en cirkelbåge (Cl), vilken har sitt centrum (C3), där fogplanet (F) skär golvskivor- nas (1, l') ovansida, och vilken tangerar låselementets (8) övre del.

38. Golvskiva enligt kravet 36 eller 37, k ä n - n e t e c k n a d därav, att summan av à ena sidan det horisontella avståndet (El) mellan en nederkant hos lås- (l4) (12) (Cl) och à andra sidan det horisontella avståndet (E2) spårets instyrningsdel och nämnda cirkelbåge mellan en ovankant hos låselementets (8) instyrningsdel (9) och nämnda cirkelbåge (Cl) alltid överstiger noll, varvid nämnda horisontella avstånd (El) för làsspàrets 10 15 20 25 30 35 515 210 32 nederkant räknas som negativt, om denna nederkant befin- ner sig utanför nämnda cirkelbàge (Cl).

39. Golvskiva enligt krav 36 eller 37, k ä n n e - t e c k n a d därav, att làselementets (8) instyrnings- del (9) och låsspåret (14) är så utformade, att de i låst läge ej vidrör varandra.

40. Golvskiva enligt något av kraven 24-39, k ä n - n e t e c k n a d därav, att làselementets (8) höjd och låsspårets (14) djup är sådana, att làselementets övre del i låst läge ej är i ingrepp med låsspåret.

41. Golvskiva enligt något av kraven 24-40, k ä n - n e t e c k n a d därav, att låssystemets för vertikal hoplàsning samverkande mekaniska organ (36, 38) och làs- systemets för horisontell hoplàsning samverkande organ (6, 8; 14) har en utformning, som medger att låselementet (8) lämnar làsspáret (14) vid uppvinkling av den làsspá- ret uppvisande golvskivan (l') under upprätthållande av kontakt mellan de båda golvskivornas fogkantytpartier (41, 42) nära gränsen mellan fogplanet och golvskivornas ovansida.

42. Golvskiva enligt något av kraven 24-41, k ä n - n e t e c k n a d därav, att låssystemets för vertikal hoplàsning samverkande mekaniska organ (36, 38) och lås- systemets för horisontell hoplàsning samverkande organ (6, 8; 14) har en utformning, som medger att golvskivorna (1, 1') är förskjutbara parallellt med fogplanet (F) i låst läge.

43. Golvskiva enligt något av kraven 24-42, k ä n - n e t e c k n a d därav, att de mekaniska organen (36, 38) för vertikala hopfogning av golvskivorna är utformade i golvskivornas fogkantpartier (4a, 4b).

44. Golvskiva enligt krav 43, k ä n n e t e c k - n a d därav, att de mekaniska organen (36, 38) för ver- tikala hopfogning av golvskivorna är utformade som ett not och fjäderförband.

45. Golvskiva enligt något av kraven 24-44, k ä n - att listen (6) är utformad av n e t e c k n a d därav, lO 15 20 25 30 35 515 210 33 annat material än golvskivans stomme (30) och integrerat förbunden med stommen.

46. Golvskiva enligt något av kraven 24-44, k ä n - n e t e c k n a d därav, att listen är utformad i ett stycke med golvskivans stomme (30) och integrerat förbun- den med stommen.

47. Låssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor (1, l') med en stomme (30) och motstàende första och andra fogkantpartier (Sa resp Sb), varvid angränsande golvskivor (1 resp 1') i mekaniskt hopfogat läge har sina första och andra fogkantpartier (Sa resp Sb) hopfogade vid ett vertikalt fogplan (F), vilket låssystem a) för vertikal hopfogning av en första golvskivas (1) första fogkantparti (Sa) och en angränsande andra golvskivas (l') andra fogkantparti (Sa resp Sb) har mekaniska samverkande organ (36, 38), b) för horisontell hopfogning av de första och andra fog- kantpartierna (Sa resp Sb) har mekaniska samverkande organ (6, 8; 14), dels ett i nämnda andra golvskivas (l') undersida (3) som omfattar upptaget låsspàr (14), som sträcker sig paral- lellt med och på avstånd från det vertikala fog- planet (F) vid nämnda andra fogkant (Sb) och som har en nedåtvänd mynning, och dels en med nämnda första golvskivas (1) stomme inte- grerad list (6), vilken vid nämnda första fog- kantparti (Sa) utskjuter förbi nämnda vertikala fogplan (F) och pà avstånd från fogplanet (F) har ett làselement (8), vilket utskjuter i riktning mot ett nämnda första golvskivas (1) ovansida in- nehàllande plan och vilket har minst en operativ låsyta (10) för samverkan med nämnda låsspàr (14). varvid låsspåret (14), räknat i golvskivornas plan och i riktning bort från det vertikala fogplanet (F), har större bredd än nämnda làselement (8), k ä n n e t e c k n a t av kombinationen 10 15 20 25 30 35 515 210 34 att làselementets (8) nämnda minst ena operativa làsyta (10) är väsentligen plan och belägen vid làselemen- tets övre del på avstånd från den utskjutande listens (6) ovansida och är vänd mot fogplanet (F), att làsspåret (14) har minst en väsentligen plan operativ làsyta (ll), som är belägen inne i lásspäret på av- stånd från làsspàrets mynning och som är utformad för samverkan med làselementets (8) nämnda operativa làs- yta (10) i hopfogat läge, att làselementets (8) och làsspàrets (14) operativa làs- ytor (10 resp ll) har en làsvinkel (A) som är väsent- ligen vinkelrät mot golvskivornas ovansida, att làselementets (8) och làsspàrets (14) operativa lås- ytor (10 resp ll) har en höjdutsträckning (LS) paral- lellt med fogplanet (F) som är mindre än 0,5 gånger làselementets (8) höjd (H), att låsspàret (14) vid sin nedre och närmst fogplanet (F) belägna kant har en snedställd eller avrundad instyr- ningsdel (12), som utgår från làsspàrets làsyta (ll) och sträcker sig till làsspàrets mynning och att làselementet (8) vid sin övre ände har en från làs- elementets operativa làsyta (10) utgående snedställd eller avrundad instyrningsdel (9) för ingrepp med làsspàrets instyrningsdel (12) under instyrning av láselementet (8) i låsspàret (14).

48. Låssystem enligt patentkravet 47, k ä n n e -_ t e c k n a t därav, att summan av à ena sidan det hori- sontella avståndet (El) mellan en nederkant hos làsspà- rets (14) instyrningsdel (12) och en cirkelbáge (Cl), vilken har sitt centrum (C3), där fogplanet (F) skär golvskivornas (1, 1') ovansida, och vilken tangerar làs- elementets (8) övre del, och à anda sidan det horison- tella avståndet (E2) mellan en ovankant hos làselementets (8) instyrningsdel (9) och nämnda cirkelbàge (Cl) alltid överstiger noll, varvid nämnda horisontella avstånd (El) för làsspàrets nederkant räknas som negativt, om denna nederkant befinner sig utanför nämnda cirkelbåge (Cl). 10 15 20 25 30 35 515 210 35

49. Làssystem enligt krav 47 eller 48, k ä n n e - t e c k n a t därav, att golvskivorna (1, 1') har en stomme (30), ett ytskikt (32) på stommens ovansida och ett balansskikt (34) pà stommens (30) baksida.

50. Làssystem enligt kravet 47, 48 eller 49, k ä n - n e t e c k n a t därav, att làssystemets för vertikal hoplàsning samverkande mekaniska organ (36, 38) och làs- systemets för horisontell hoplàsning samverkande organ (6, 8; 14) har en utformning, som medger införing av làs- elementet (8) i lässpäret (14) genom en väsentligen hori- sontell rörelse av den ena golvskivan (1) mot den andra golvskivan (1') under böjning av den integrerade listen (6) för insnäppning av làselementet (8) i lässpàret (14).

51. Lässystem enligt något av kraven 47-50, k ä n - n e t e c k n a t därav, att làsspàrets (14) nedre in- styrningsdel (12) och làselementets (8) motsvarande nedre del är sà utformade, att de i läst läge ej vidrör var- andra.

52. Làssystem enligt något av kraven 47-51, k ä n - n e t e c k n a t därav, att làselementet (8) har en övre instyrningsdel (9), som befinner sig ovanför làsele- mentets (8) operativa làsyta (10) och befinner sig längre bort nämnda centrum (C3) än den cirkelbàge (Cl), som tan- gerar làselementets (8) övre ände.

53. Làssystem enligt krav 52, k ä n n e t e c k - n a t därav, att làselementets (8) instyrningsdel (9) och làsspàret (14) är sä utformade, att de i läst läge ej vidrör varandra.

54. Làssystem enligt något av kraven 47-53, k ä n - n e t e c k n a t därav, att låselementets (8) höjd och làsspàrets (14) djup är sädana, att läselementets övre del i läst läge ej är i ingrepp med làsspäret.

55. Lässystem enligt nàgot av kraven 47-54, k ä n - n e t e c k n a t därav, att låssystemets för vertikal hoplàsning samverkande mekaniska organ (36, 38) och lås- systemets för horisontell hoplàsning samverkande organ (6, 8; 14) har en utformning, som medger att golvskivorna 10 15 20 25 30 35 515 210 36 (1, l') är förskjutbara parallellt med fogplanet (F) i låst läge.

56. Lässystem enligt något av kraven 47-SS, k ä n - n e t e c k n a t därav, att de mekaniska organen (36, 38) för vertikala hopfogning av golvskivorna är utformade i golvskivornas fogkantpartier (Sa, Sb).

57. Lässystem enligt krav 56, k ä n n e t e c k - n a t därav, att de mekaniska organen (36, 38) för ver- tikala hopfogning av golvskivorna är utformade som ett not och fjäderförband.

58. Làssystem enligt något av kraven 43-S2, k ä n - n e t e c k n a t därav, att listen (6) är utformad av annat material än golvskivans stomme (30) och integrerat förbunden med stommen.

59. Làssystem enligt något av kraven 47-S8, k ä n - n e t e c k n a t därav, att listen är utformad i ett stycke med golvskivans stomme (30) och integrerat förbun- den med stommen.

60. Golvskiva, som har en stomme (30) och motstäende första och andra fogkantpartier (Sa resp Sb), vilka är utformade för hopfogning med angränsande golvskivor genom mekanisk hopkoppling av en första golvskivas (l) första fogkantparti (Sa) med en angränsande andra golvskivas (l') andra fogkantparti (Sb) till ett mekaniskt hopfogat läge vid ett vertikalt fogplan (F), varvid golvskivan har ett làssystem, vilket a) för vertikal hopfogning av en första golvskivas (1) första fogkantparti (Sa) och en angränsande andra golvskivas (l') andra fogkantparti (Sa resp Sb) har (36, 38), b) för horisontell hopfogning av de första och andra fog- mekaniska samverkande organ kantpartierna (Sa resp Sb) har mekaniska samverkande 14), dels ett i nämnda andra golvskivas organ (6, 8; som omfattar (l') undersida (3) upptaget làsspàr (14), som sträcker sig paral- lellt med och pà avstånd från det vertikala fog- 10 15 20 25 30 35 515 210 37 planet (F) vid nämnda andra fogkantparti (5b) och som har en nedåtvänd mynning, och dels en med nämnda första golvskivas (1) stomme inte- grerad list (6), vilken vid nämnda första fog- kantparti (Sa) utskjuter förbi nämnda vertikala fogplan (F) och på avstånd från fogplanet (F) har ett låselement (8), vilket utskjuter i riktning mot ett nämnda första golvskivas (1) ovansida in- nehållande plan och vilket har minst en operativ làsyta (10) för samverkan med nämnda làsspàr (14), varvid làsspàret (14), räknat i golvskivornas plan och k ä att att att att att att i riktning bort från det vertikala fogplanet (F), har större bredd än nämnda låselement (8), n n e t e c k n a d av kombinationen låselementets (8) nämnda minst ena operativa làsyta (10) är väsentligen plan och belägen vid làselemen- tets övre del på avstånd från den utskjutande listens (6) ovansida och är vänd mot fogplanet (F), làsspàret (14) har minst en väsentligen plan operativ làsyta (11), som är belägen inne i làsspàret på av- stånd från làsspàrets mynning och som är utformad för samverkan med låselementets (8) nämnda operativa lås- yta (10) i hopfogat läge, låselementets (8) och làsspàrets (14) operativa lås- ytor (10 resp 11) har en låsvinkel (A) som är väsent- ligen vinkelrät mot golvskivornas ovansida, låselementets (8) och làsspàrets (14) operativa lås- ytor (10 resp 11) har en höjdutsträckning (LS) paral- lellt med fogplanet (F) som är mindre än 0,5 gånger låselementets (8) höjd (H) làsspàret (14) vid sin nedre och närmst fogplanet (F) belägna kant har en snedställd eller avrundad instyr- ningsdel (12), som utgår från làsspàrets làsyta (11) och sträcker sig till làsspàrets mynning och làselementet (8) vid sin övre ände har en från làs- elementets operativa làsyta (10) utgående snedställd 5 10 15 20 25 30 35 515 210 38 eller avrundad instyrningsdel (9) för ingrepp med làsspàrets instyrningsdel (§2) under instyrning av (14).

61. Golvskiva enligt patentkravet 60, làselementet (8) i làsspàret k ä n n e - t e c k n a d därav, att summan av à ena sidan det hori- sontella avståndet (El) mellan en nederkant hos làsspà- (12) (G1), vilken har sitt centrum (C3), där fogplanet (F) skär rets (14) instyrningsdel och en cirkelbàge golvskivornas (1, l') ovansida, och vilken tangerar làs- elementets (8) övre del, och à anda sidan det horison- tella avståndet (E2) mellan en ovankant hos làselementets (8) instyrningsdel (9) och nämnda cirkelbäge (C1) alltid överstiger noll, varvid nämnda horisontella avstånd (El) för làsspàrets nederkant räknas som negativt, om denna nederkant befinner sig utanför nämnda cirkelbàge (Cl).

62. Golvskiva enligt kravet 60 eller 61, n e t e c k n a d därav, att golvskivorna (1, 1') har en k ä n - stomme (30), ett ytskikt (32) pà stommens ovansida och ett balansskikt (34) pà stommens (30) baksida. 61 eller 62, n e t e c k n a d därav, att làssystemets för vertikal

63. Golvskiva enligt kravet 60, k ä n - hoplàsning samverkande mekaniska organ (36, 38) och làs- systemets för horisontell hoplàsning samverkande organ (6, 8; 14) har en utformning, som medger införing av läs- elementet (8) i làsspàret (14) genom en väsentligen hori- sontell rörelse av den ena golvskivan (1) mot den andra golvskivan (l') under böjning av den integrerade listen (6) för insnäppning av làselementet (8) i làsspàret (14).

64. Golvskiva enligt något av kraven 60-63, k ä n - n e t e c k n a d därav, att làsspàrets (14) nedre in- (12) del är så utformade, att de i läst läge ej vidrör var- styrningsdel och làselementets (8) motsvarande nedre andra.

65. Golvskiva enligt något av kraven 60-64, k ä n - (8) höjd och làsspàrets (14) djup är sådana, att làselementets övre n e t e c k n a d därav, att làselementets del i låst läge ej är i ingrepp med làsspàret. 10 15 20 25 515 210 39

66. Golvskiva enligt nàgot av kraven 60-65, k ä n - n e t e c k n a d därav, att làssystemets för vertikal hoplásning samverkande mekaniska organ (36, 38) och làs- systemets för horisontell hoplàsning samverkande organ (6, 8; 14) har en utformning, som medger att golvskivorna (1, 1') är förskjutbara parallellt med fogplanet (F) i låst läge.

67. Golvskiva enligt något av kraven 60-66, k ä n - n e t e c k n a d därav, att de mekaniska organen (36, 38) för vertikala hopfogning av golvskivorna är utformade i golvskivornas fogkantpartier (Sa, 5b).

68. Golvskiva enligt kravet 67, k ä n n e t e c k - n a d därav, att de mekaniska organen (36, 38) för ver- tikala hopfogning av golvskivorna är utformade som ett not och fjäderförband.

69. Golvskiva enligt något av kraven 60-68, k ä n - att listen (6) annat material än golvskivans stomme (30) och integrerat n e t e c k n a d därav, är utformad av förbunden med stommen.

70. Golvskiva enligt något av kraven 60-68, k ä n - n e t e c k n a d därav, att listen är utformad i ett stycke med golvskivans stomme (30) och integrerat förbun- den med stommen. '

71. Golv, bildat genom hopkoppling golvskivor enligt något av patentkraven 24-46 och 60-70.