SE509059C2 - Metod och utrustning för framställning av en byggnadsskiva, såsom en golvskiva - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 509 059 2 I syfte att illustrera de problem som ligger till grund för föreliggande uppfinning hänvisas nu till fig 1, som i sektion visar en fog mellan två identiska, mekaniskt sammanfogade golvskivor 2. Golvskivornas 2 ut- formning och funktion överensstämmer väsentligt med vad som är tidigare känt från WO 94/26999. Vissa skillnader gentemot känd teknik föreligger dock beträffande geome- triska former hos en griptapp och en làsdetalj. Dessa skillnader är dock inte primärt relevanta för denna be- skrivning.

Varje skiva 2 har en ovansida 4 och en undersida 6 och kan i illustrerande syfte antas vara tillverkad av en stomme S av exempelvis laminerad träfiberskiva, plastkomposit, trä eller liknande. Stommens S tjocklek kan exempelvis vara 7 mm. För möjliggörande av en meka- nisk hopfogning är motstàende fogkanter 8 hos skivorna 2 utformade med en integrerad, fabriksmonterad plàtlist 10 respektive ett làsspàr 16. Listen 10 är företrädesvis tillverkad av aluminiumplàt och sträcker sig horison- tellt ut fràn skivans 2 undersida 6 i riktning mot den andra golvskivan samt löper kontinuerligt utmed fogens längd. Listen 10 kan dock vara uppdelad i mindre delar, som täcker huvudparten av fogens längd.

I det utförande som visas i illustrerande syfte i fig 1 är listen 10 mekaniskt fäst vid stommen S på det sätt som skall beskrivas närmare nedan. Mekanisk fast- sättning är föredraget, men inte absolut nödvändigt för implementeringen av föreliggande uppfinning. Listen 10 kan som alternativ limmas eller på annat sätt fästas vid stommen. Mekanisk fastsättning är dock föredraget av to- leransskäl. Andra metallplàtmaterial än aluminiumplàt är också tänkbara. För uppnående av såväl erforderliga fog- toleranser som enkel läggning är listen 10 integrerad med skivan, dvs den fabriksmonteras och skall speciellt inte monteras i samband med läggning. Som icke begrän- 10 15 20 25 30 35 509 059 3 sande exempel kan listens 10 bredd vara ca 30 mm, och dess tjocklek vara ca 0,6 mm.

Listen 10 är utformad med en ur plåtmaterialet bockad làsdetalj 12 som uppvisar en aktiv lásyta 14, vars höjd är exempelvis 1 mm. I sammanfogat tillstànd är làsdetaljen 12 upptagen i ett låsspår 16, som är utfor- mat den andra skivans undersida 6 och som löper paral- lellt med och pà avstånd från fogkanten 8. Làsdetaljen 12 och låsspàret 16 bildar tillsammans ovannämnda andra mekaniska förband, som låser skivorna 2 inbördes i den med D2 markerade riktningen. Närmare bestämt fungerar làsdetaljens 12 lásyta 14 som ett stoppanslag mot den yta 18 hos låsspàret 16 som ligger närmast fogkanterna 8.

När skivorna 2 är hopfogade enligt fig 1 kan de inta ett inbördes läge i riktningen D2 där det mellan làsytan 10 och låsspàret 14 finns ett litet spelrum A så litet som 0,01 mm. Detta spelrum A gör det möjligt att utan verktyg förskjuta skivorna 2 i fogens riktning.

Denna förskjutbarhet ger en förenklad läggningen samt möjliggör hopfogning av kortsidorna genom insnäppning.

För en närmare beskrivning av funktionen och fördelarna med denna konstruktion hänvisas till WO 94/26999.

Listen 10 är monterad i ett toleransutjämnande ega- liseringsspàr i skivans 2 undersida 6. Egaliseringsspà- rets bredd är i detta utförande ungefär lika med halva listens 10 bredd, dvs kring 15 mm. Funktionen hos och olika sätt att utforma egaliseringsspàret beskrivs i de- talj i WO 94/26999 och behöver därför inte upprepas här.

För den mekaniska fastsättningen av listen 10 i stommen S är ett spàr 20 upptaget i skivans 2 undersida 6 på avstånd från en urtagning 22 vid fogkanten 8. Spå- ret 20 kan vara utformat antingen som ett kontinuerligt spår utmed hela skivans 2 längd, eller som ett antal se- parata spàr. Detta spår 20 avgränsar tillsammans med ur- tagningen 22 en laxstjärtformad griptapp 24. I sitt 10 15 20 25 30 35 509 059 4 fastsatta tillstånd i fig 1 uppvisar listen 10 ett antal utstansade och bockade tungor 26 samt en eller flera läppar 28, vilka är vikta kring motstående kanter hos griptappen 24.

Föreliggande uppfinning är baserad på (i) det i sig kända förhållandet att en bra fog av ovan beskrivna slag kräver att låsytan 14 har ett exakt, förutbestämt av- stånd från golvskivans 2 övre fogkant 8, och (ii) en in- sikt att det föreligger svàrbemästrade toleransproblem (adderade toleranser) vid tillverkning av skivan 2 och listen 10 samt vid fastsättningen av dessa två komponen- ter vid varandra.

Det för uppfinningen bakomliggande problemet skall nu förklaras närmare under hänvisning till fig 2 på bi- fogade ritningsblad, där på en färdig golvskiva 2 enligt fig 1 är markerat nedanstående positioner Pl-P3; avstånd S1-S3 samt toleranser tl och t2: P1-P3 avser relativa positioner i horisontalled.

Pl: Golvskivans övre fogkant 8 P2: Referenspunkt på griptapp 24 P3: Listens 10 låsyta 14 S1* Önskat avstånd mellan Pl och P2 S1 Faktiskt avstånd mellan P1 och P2 pga tl ztl Toleransintervall för S1 vid fräsning av griptapp 24 S2* Önskat avstånd mellan P2 och P3 S2 Faktiskt avstånd mellan P2 och P3 pga t2 =t2 Toleransintervall avseende P2:s läge relativt P3 på grund av oexakt positionering vid fastsättning och tillverkning av förformad list. 10 15 20 25 30 35 509 059 5 S3* Önskat avstånd mellan Pl och P3 S3 Faktiskt avstånd mellan Pl och P3 Med ovanstående beteckningar gäller att: S1 = S1* 1 tl (1) S2 = S2* 1 t2 ç2) S3 = (S2* 1 t2) - (Sl* 1 tl) = (S2* - Sl*) 1 tl 1 t2 = S3* 1 tl 1 t2 (3) Utgående från dessa beteckningar finner man två extrem- fall 1 och 2: Extremfall nr 1: S1 max & S2 min I ett första extremfall är griptappen 24, på grund av oexakt fräsning och/eller förslitning av fräsverkty- get, maximalt förskjuten (+t1) i riktning från fogkanten 8 från sitt nominella läge. Avståndet S1 antar då sitt (P2 långt från Pl). Listen 10 med förformad låsdetalj 12 är tillverkad så och monterad så maximivärde S1* + tl att låsytan 14 intar en position P3 förskjuten maximalt (+t2) mot griptappen 24. Avståndet S2 antar då sitt mi- - t2 (P3 nära P2). I detta extremfall bi- drar båda toleranserna tl och t2 till att låsytan 14 (P3) (Pl).

Som resultat kan låsytan 14 komma att ligga så nära den nimivärde S2* förskjuts i riktning mot den övre fogkanten 8 övre fogkanten 8 rätt Sätt, kan skjutas i förhållande till varandra utan hjälp av att två skivor inte kan fogas samman på eller att de blir så förspända att de inte verktyg.

Extremfall nr 2: S1 min och S2 max I detta andra extremfall är griptappen 24, på grund av oexakt fräsning och/eller förslitning av fräsverkty- get, (~t1) istället maximalt förskjuten i riktning mot 10 15 20 25 30 35 509 059 6 fogkanten 8 från sitt nominella läge. Avståndet S1 antar då sitt minimivärde S1* - tl (P2 nära P1). Listen 10 med förformad låsdetalj 12 är tillverkad så och monterad så att làsytan 14 intar en position P3 förskjuten maximalt (+t2) från griptappen 24. Avståndet S2 antar då sitt maximivärde S2* + t2 (P3 långt från P2). I detta andra extremfall bidrar båda toleranserna tl och t2 istället till att làsytan 14 (P3) förskjuts i riktning från den övre fogkanten 8 (P1). Som resultat kan làsytan 14 komma att ligga för långt från den övre fogkanten 8, så att glapp uppstår mellan två fogade skivor.

Det problem som föreliggande uppfinning avser att lösa är i första hand det ovan illustrerade problemet (tl + t2). toleranser adderas med listens 10 tillverkningstoleran- med adderade toleranser När griptappens 24 ser och positioneringstoleranserna list-skiva blir den slutliga toleransen för hög och systemets kvalitet redu- ceras. Är avståndet mellan den övre fogkanten 8 och làs- ytan 14 för stort, erhålls en för stor springa hos den färdiga fogen. Är samma avstånd för litet kan skivorna inte fogas samman.

Såsom framgår av den efterföljande beskrivningen uppnås med föreliggande uppfinning även produktionsmäs- siga fördelar utöver elimineringen av ovannämnda problem med adderade toleranser.

För lösning av ovannämnda problem anvisas enligt uppfinningen en metod enligt krav 1 respektive en ut- rustning enligt krav 15, varvid föredragna utföringsfor- mer är angivna i de osjälvständiga patentkraven.

Sålunda anvisas enligt uppfinningen en metod och en utrustning vid tillverkning av byggnadsskivor av det slag som innefattar en stomme försedd med en låsanord- ning i form av en från stommen utsträckt list med en formad låsyta för mekanisk fogning skivorna, varvid lis- ten och låsytan formas i ett stycke ur ett plàtämne. Ut- märkande för uppfinningen är att, i valfri ordning ut- 10 15 20 25 30 35 509 059 föra följande steg A och B: A. forma låsytan mot en formningsyta och sedan hålla den sà formade låsytan fixerad relativt formningsytan tills att bàda stegen A och B har utförts, B. fästa listen vid stommen, och att, under genomförande av det senare av stegen A och B, hålla stommen fixerad mot en referensyta, vars läge relativt formningsytan svarar mot ett önskat läge hos låsytan relativt stommen.

Inom ramen för ovanstående definition av uppfin- ningen föreligger ett flertal utföranden, som alla åstadkommer den eftersträvade exaktheten hos avståndet mellan låsytan och stommen. Utmärkande för uppfinningen är i samtliga fall att listen aldrig både formas med sin làsyta och sätts fast vid stommen, innan låsytan och stommen har positionerats korrekt inbördes med hjälp av formningsytan och referensytan. Oberoende av i vilken ordningsföljd stegen A och B utförs elimineras ovan- nämnda problem med adderade toleranser.

Enligt definitionen av uppfinningen hanteras lis- ten, när làsytan är formad, aldrig som en helt separat enhet under tillverkningsprocessen, och företrädesvis hanteras listen inte heller som en separat enhet innan låsytan formas. Användning av ett magasin med separata, förformade och/eller oformade lister innebär oönskade hanterings- och positioneringsproblem. Listen, med eller utan formad làsyta, bör alltid vara fixerad relativt àt- minstone en av formningsytan, stommen och plàtämnet.

För implementering av uppfinningen fästs listen fö- reträdesvis mekaniskt vid stommen, men limning är även tänkbart. Företrädesvis fästs listen mekaniskt genom att 10 15 20 25 30 35 509 059 8 vissa delar av listen ombockas kring en i stommen utfor- mad griptapp, exempelvis som beskrivet i WO 94/26999.

Enligt en föredragen utföringsform gäller att plåt- ämnet stegmatas framåt och därefter delas för frilägg- ning av listen från en efterföljande del av plàtämnet, som stegmatas framåt under en efterföljande cykel. Före- trädesvis delas plàtämnet först när listen har fixerats relativt formningsytan och/eller har fästs vid stommen.

Formningsytan och referensytan utgör företrädesvis två ytor i ett och samma press- eller stansverktyg.

Enligt ett första alternativ fästs listen vid stom- men innan låsytan formas mot formningsytan. Härvid är det tänkbart att sätta fast listen på annan plats och därefter anbringa stommen med fastsatt list i ett form- ningsverktyg för formning av låsytan, under det att stommen hålls fixerad mot nämnda referensyta. Föredraget är dock att utföra fastsättning och formning i ett och samma verktyg utan mellanliggande hantering av list och stomme.

Enligt ett annat alternativ formas låsytan mot formningsytan innan listen fästs vid stommen, varvid den formade làsytan hålls fixerad relativt formningsytan tills att fastsättningssteget har utförts.

Enligt en särskilt föredragen utföringsform formas låsytan mot formningsytan och fästs listen vid stommen under en enda fram- och àtergående stansoperation hos ett för dessa tvà steg gemensamt stansverktyg. Någon hantering av list och stomme krävs därvid inte mellan stegen A och B. Formning och fastsättning kan ske vä- sentligen samtidigt, men företrädesvis fästs listen vid stommen något litet före formningen av låsytan.

Stommen uppvisar ett kantparti som, vid mekanisk fogning av skivan med en andra skiva, ligger i omedelbar närhet av den andra skivan. Steget att fixera stommen mot referensytan består företrädesvis i att positionera och fixera detta kantparti mot nämnda referensyta, vars 10 15 20 25 30 35 509 059 9 läge relativt formningsytan svarar mot ett önskat läge hos låsytan relativt nämnda kantparti. Andra partier hos stommen är också tänkbara, men skulle eventuellt ge sämre slutresultat pga toleransproblem.

Sammanfattningsvis erbjuder uppfinningen bland an- nat följande fördelar: En byggnadsskiva av det aktuella slaget, exempelvis i form av en golvskiva, på exempelvis 1200 * 200 mm kan förses, pà såväl sin ena làngsida som sin ena kortsida, med en formad och fastsatt list a) i ett enda tillverkningsmoment, b) i en kontinuerlig pro- cess, c) med en mycket kort takttid på ca 2 sekunder, och d) med toleranser pà i 0,01 mm mellan làsyta och fogkant trots att tillverkningstoleranserna i praktiken är avsevärt större. Generellt är det önskvärt att vid tillverkningen kunna arbeta med så stora toleranser som möjligt, eftersom detta minskar ställtider, kontroller och verktygsslipning.

Ovanstående och andra utföringsformer och fördelar framgår av patentkraven och den efterföljande beskriv- ningen av ett föredraget utförande av uppfinningen.

Kort beskrivning av ritningarna Fig 1 visar i sektion två mekaniskt hopfogade kant- partier hos två identiska golvskivor.

Fig 2 illustrerar vissa avstånd och toleranser hos det ena av kantpartierna i fig 1.

Fig 3 är en översiktsbild av en produktionslinje för framställning av golvskivor enligt uppfinningen.

Fig 4 visar den centrala delen hos en press ingå- ende i produktionslinjen i fig 3.

Fig 5A-5C visar tre på varandra följande arbetssteg i en arbetscykel hos pressen i fig 4.

Beskrivning av utföringsexempel Ett föredraget utförande av en produktionslinje för framställning av en golvskiva enligt fig 1 i enlighet med uppfinning skall nu beskrivas under hänvisning till 10 15 20 25 30 35 509 059 10 fig 3-5 på bifogade ritningsblad. För golvskivans kompo- nenter kommer samma hänvisningsbeteckningar att användas som i fig 1 och 2.

I fig 3 är ett böjligt och formbart plàtämne 40, företrädesvis aluminiumplàt, upplindat på en haspel 42.

Aluminiumplåten 40 matas ut från haspeln 42 till en plàtinmatare 46. Plàtinmataren 46 har till uppgift att stegvis inmata (pil Pl) det riktade plåtämnet 40 i en press 48. På sin motsatta sida mottar pressen 48 (pil P2) bearbetade (frästa) stommar S av exempelvis kompakt- laminat från en skivinmatare 50.

I produktionslinjen i fig 3 kapas plåtämnet 40 till separata plátlister 10, formas làsdetaljer 12 i listerna 10 och fästs listerna 10 mekaniskt vid skivstommar S.

Såsom nämnts ovan och som skall förklaras närmare nedan kan ordningsföljden hos dessa moment variera inom ramen för uppfinningen. De resulterande byggnadsskivorna upp- visar mycket goda toleransvärden avseende làsdetaljens 12 position relativt skivstommen S.

Fig 4 visar schematiskt en central del av pressen 48. Ett övre pressbord 52 uppbär en stanshàllare 56, och ett nedre pressbord 54 uppbär en tillhörande pressdyna 58 samt ett till pressdynan 58 anslutande verktygsbord för stommen 60 som bildar en övre bäryta 62 (se fig 5) S. De tvâ pressborden 52 och 54 är inbördes rörliga i den med pil P3 visade Pig 5A-5C (vilka rellt med beteckningen Fig 5) visar de delar som är riktningen. tre figurer hänvisas till gene- centrala för (i) formningen av listens 10 làsdetalj 12 och (ii) fastsättningen av listen 10 vid stommen S.

I fig 5 visas pressdynan 58 och verktygsbordet 60 i större skala. Eftersom dessa båda detaljer kan tillver- kas med mycket hög noggrannhet (försumbar tolerans) kan de ur funktionssynpunkt betraktas som en integrerad de- talj. 10 15 20 25 30 35 509 059 ll Pressdynan 58 har i sin ovansida dels en formnings- yta 64 mot vilken listens 10 làsdetalj 12 formas, dels en fasthàllningsyta 66. Formningsytan 64 är bildad av två delytor hos ett spår 68 vilket med stor exakthet är utformat i pressdynan 58 och sträcker sig vinkelrätt mot papperets plan utmed hela plâtämnets 40 bredd. Verktygs- bordet 60 har en tvärs införingsriktningen P2 utsträckt anslagskant 70, mot vilken ett förutbestämt parti av stommen S bringas till anliggning när stommen S matas in i pressen 48. I det föredragna utförandet utgörs nämnda förutbestämda parti av stommens S övre fogkant 8. An- slagskantens 70 uppgift är att fungera som referensyta och har för detta ändamål ett exakt, förutbestämt läge relativt formningsytan 12 som svarar mot ett önskat läge hos stommens S övre fogkant 8 relativt làsytan 14. Av- ståndet H i fig 5 är alltså lika med ett önskat värde S3* hos det i fig 2 markerade avståndet S3. Formnings- ytan 64 och referensytan 70 fungerar tillsammans som en ”mall” mot vilken làsytan 14 respektive den övre fogkan- ten 8 positioneras för uppnàende av goda toleransvärden hos den färdiga byggnadsskivan.

Ovanför pressdynan 58 och verktygsbordet 60 visas 72 och 73. tar dessa stansar unisont relativt pressdynan 58. Vidare tre stansar 71, I det visade utförandet arbe- visas tvà fràn stansarna 71-73 separata, vertikalt rör- liga tillhàllare 74 och 75. Stansarna 71-73 och tillhàl- larna 74 och 75 är utsträckta över hela plâtämnets 40 bredd. 72 är dock uppbyggd av ett flertal inbördes åt- skilda moduler.

Den första stansen 71 formar låsdetaljens 12 låsyta 14 mot formningsytan 64. Den andra stansen 72 och den tredje stansen 73 tjänar till att bocka tungorna 26 re- spektive läppen 28 runt stommens S griptapp 24 för att mekaniskt fästa listen 10 vid stommen S. Den andra stan- sen 72 är som nämnt ovan uppbyggd av moduler, varvid varje modul tjänar till att ombocka en motsvarande tunga 10 15 20 25 30 35 509 059 12 26 och kan vara exempelvis 10 mm bred. För att stansen 71 skall kunna utföra ombockningen av läppen 28 är den senare förformad i plàtämnet 40 uppströms produktions- linjen, och för att stansen 72 skall kunna utföra om- bockningen av tungorna 26 är de senare förformade i plàtämnet 40 uppströms i produktionslinjen, så att det föreligger öppningar 76 i plàtämnet 40 för mottagning av den andra stansen 72.

En arbetscykel hos den ovan beskrivna pressen skall nu beskrivas närmare i detalj. Först stegmatas (Pl) den del av plàtämnet 40 som skall bilda listen 10 in över pressdynan 58. Under denna inmatning förformas läppen 28 och tungorna 26 och är listen 10 fortfarande sammanhäng- ande med resten av plàtämnet 40. En viss partiell fri- läggning kan dock ha skett tidigare, men i vart fall gäller att listen 10 i detta inmatningssteg inte hante- ras som en separat enhet. Väsentligen samtidigt inmatas (P2) en stomme 10 över verktygsbordet 60 och positione- ras med sin övre fogkant 8 till anliggning mot referens- ytan 70.

Därefter aktiveras tillhållarna 74 och 75 till det i fig 5B visade fasthàllningsläget. Tillhållaren 74 fix- erar listen 10 relativt pressdynan 58. Tillhållaren 75 fixerar listen 10 relativt stommens S undersida 6 och fixerar stommen S relativt verktygsbordet 60 och därmed också relativt referensytan 70. Tillhállarna 74 och 75 kvarhàlls i detta fasthàllningsläge tills att làsdetal- jen 12 har formats och listen 10 har fästs vid stommen S.

Som nästa steg aktiveras stansarna 71-73 unisont enligt fig 5B och 5C, så att (i) låsdetaljens 12 làsyta 14 formas mot formningsytan 64, (ii) listen 10 friläggs från plàtämnet 40 genom att den klipps av med exempelvis en stans, och (iii) listen 10 fästs vid stommen S. Dessa tre moment sker således väsentligen samtidigt. För sä- kerställande att stansen 71 "går i botten” mot spåret 10 15 20 25 30 35 509 059 13 68, går stansarna 72 och 73 något före stansen 71. Där- efter att de har fullbordat sin ombockning av tungorna 24 respektive läppen 28, med kan stansarna 72 och 73, fortsätta ett extra stycke under den avslutande form- ningen av låsdetaljen 12 medelst stansen 71. Alla stans- ningsmoment är klara när (kapning, formning, bockning) stansen 71 når sitt bottenläge mot formningsytan 64.

Pressdynan 58 och verktygsbordet 60 kan med idag tillgänglig teknik framställas med mycket hög exakthet (tolerans i storleksordningen 0,001 mm). Avståndet H, som representerar det relativa läget mellan formnings- ytan 64 och referensytan 70 och som är lika med börvär- det S3* för det kritiska avståndet S3 mellan golvskivans övre fogkant 8 och làsdetaljens 12 làsyta 14, kan därför betraktas som exakt utan toleranser.

Vid formningen av låsdetaljen 12 uppkommer med da- gens stansteknik en tolerans t3 på i storleksordningen 0,01 mm. Denna tolerans t3 är betydligt bättre än tole- ransen vid bearbetning av stommen S (0,02-0,03 mm). Där- till kommer att bearbetningsverktyg slits mer än stansverktyg, varför màttnoggrannheten vid bearbetningen av stommen S i praktiken kan uppgà till i 0,05 mm. In- verkan av sistnämnda tolerans elimineras med uppfin- ningen.

När lásytan 14 formas mot formningsytan 64 uppstår, avseende den relativa positionen mellan làsytan 14 och formningsytan 64, ovannämnda tolerans t3. t3 Làsyta 14 +-----+ Formningsyta 64 (1) Vidare gäller enligt ovan att formningsytan 64 och refe- rensytan 70 har ett exakt inbördes läge: Exakt Formningsyta 64 +-----+ Referensyta 70 (2) 10 15 20 25 30 35 509 059 14 (1)+(2) ger att den formade làsytans 14 position rela- -tivt referensytan 70 också är bestämd med toleransen t3: t3 Låsyta 14 +-----* Referensyta 70 (3) Eftersom tillhållaren 74 hàller listen 10 fixerad rela- tivt pressdynan 58 och därmed referensytan 70 under hela stansoperationen hos stansarna 71-73, är sambandet (3) uppfyllt så länge tillhållaren 74 är aktiverad. Den re- lativa positionen mellan låsytan 14 och referensytan 70 är därmed bestämd med stor noggrannhet (tolerans t3).

Stommens S övre fogkant 8 kan positioneras exakt rela- tivt referensytan 70 väsentligen utan någon tolerans, dvs: exakt Referensyta 70 +-----* Övre fogkant 8 (4) Denna exakta position hos den övre fogkanten 8 relativt referensytan 70 fixeras med hjälp av den andra tillhål- laren 75, som också fixerar listen 10 relativt stommen S. Sambandet operationen hos stansarna 71-73. (4) är således uppfyllt under hela stans- (3)+(4) ger att den formade làsytans 14 position relativt den övre fogkanten 8 i detta läge är bestämd med tolerans t3: t3 Låsyta 14 è-ï-v Övre fogkant 8 (5) Eftersom listen 10 hela tiden hålls fixerad relativt stommen 10 medelst tillhållaren 75 påverkas ovanstående förhållande (5) vid stommen S. Det eftersträvade förhållandet (5) inte av listens mekaniska fastsättning kan 10 15 20 25 30 35 509 059 15 uppnås oberoende om listen 10 sätts fast vid stommen S något före eller något efter formningen av låsdetaljen 12.

Sammanfattningsvis elimineras problemet med adde- rade toleranser, eftersom toleranserna avseende bearbet- ningen av stommen S inte påverkar slutresultatet. Det kritiska avståndet S3 kan bestämmas med en noggrannhet t3 enligt S3 = S3* : t3 (= H : t3).

Utöver eliminering av problemet med adderade tole- ranser löses i ovanstående utföringsexempel även ett an- nat problem: Listen 10 friläggs från plåtämnet 40 först efter att tillhållarna 74 och 75 har aktiverats. Tack vare att plåtämnet 40 och därmed den blivande listen 10 kan frammatas medelst plåtinmataren 46 med exakta mat- ningssteg, kan den ännu icke frilagda listen 10 positio- neras med hög noggrannhet relativt såväl griptappen 24 som stansarna 72 och 73.

I det ovan beskrivna utförandet utförs en förbock- ning av tungorna 26 och av läppen 28. Denna förbockning är föredragen, men är i sig inte nödvändig för implemen- tering av uppfinningen och skulle i en enklare variant kunna uteslutas i ovanstående utföringsexempel.

Innan listen positioneras och fixeras medelst till- hållarna 74 och 75, förbockas såväl tungorna 26 som läp- pen 28 till det i fig 5A visade läget. Förbockningen av såväl tungorna 26 som läppen 28 åstadkoms i föregående (ej visade) tillverkningssteg. Förbockningen är gjord utmed en linje som ligger på avstånd från griptappen 24.

När stansarna 72 och 73 aktiveras (Fig 5B och 5C), kom- mer en andra bockning att ske kring griptappen 24. Det förbockade partiet kommer därvid att undergå en viss återbockning, med resultat att det uppkommer en förspän- ning i såväl tungorna 26 som läppen 28. Denna förspän- ning ger bland annat följande viktiga fördelar: ° Stommen S, som typiskt är tillverkad av trä eller ett kan ändra träbaserat material, alternativt av plast, 509 059 16 dimensioner vid fukt- och temperaturvariationer, medan listen bara är temperaturkänslig. Förspänningen säker- ställer att det mekaniska förbandet inte påverkas ne- gativt av dimensionsförändringar hos stommen och/eller listen.

° Eftersom formning av låsdetaljen 12 utförs med en ver- tikalt arbetande stans och fastsättningen skall ske med samma stansverktyg, är det en fördel om fastsätt- ningen kan ske med vertikalt arbetande stansar. För- bockningstekniken gör detta möjligt.

° Förbockningen innebär att stommens och därmed den fär- diga golvskivans tjocklek kan reduceras, eftersom dju- pet hos urtagningarna 20 och 22 i stommens S undersida 6 kan reduceras.

° Felaktig position hos griptappen 24 kompenseras genom att tungorna och läppen kan återbockas i olika grad.

Eftersom läppen 28 är kontinuerligt utsträckt utmed hela listens 10 längd, medan tungorna 26 ligger pà in- bördes avstånd i listens 10 längdriktning, sà kommer trycket på läppen 28 från stansen 73 att vara högre än trycket på tungorna 26 från stansen 72. Den av stansen 73 genererade, horisontella kraften F3 (fig 5C) kommer därmed att vara större än den motriktade kraften F2 från stansen 72. Effekten av denna kraftdifferens (F3-P2) är att en eventuell ”bananform” hos stommen S, som skulle kunna ge upphov till oönskat mellanrum i fogen mellan tvà sammankopplade skivor, rättas ut.

Claims (15)

10 15 20 25 30 509 059 17 PATENTKRAV

1. Metod vid tillverkning av en byggnadsskiva (2), som innefattar en stomme (S) försedd med en làsanordning utsträckt list (10) formad làsyta (14) för mekanisk fogning av skivan (2) i form av en från stommen (S) med en med liknande skivor, varvid listen (10) och lásytan (14) formas i ett stycke ur ett plåtämne (40), k ä n n e - t e c k n a d av att i valfri ordning utföra följande steg A och B: A. forma làsytan (14) mot en formningsyta (64) och sedan hålla den så formade làsytan (14) fixerad relativt formningsytan (64) tills att båda ste- gen A och B har utförts, B. fästa listen (10) vid stommen (S), och att, under genomförande av det senare av stegen A och B, hålla stommen (S) fixerad mot en referensyta (70), vars läge relativt formningsytan (64) svarar mot ett önskat läge (S3*) hos låsytan (14) relativt stommen (S)-

2. Metod enligt krav l, varvid stommen (S) hålls fixerad mot referensytan (70) under genomförande av sà- väl steget A som steget B.

3. Metod enligt krav l, varvid stommen (S) positio- neras och fixeras mot referensytan (70) efter att det första av stegen A och B har utförts.

4. Metod enligt något av de föregående kraven, var- vid listen (10) aldrig hanteras som en separat enhet un- der byggnadsskivans (2) tillverkning, utan alltid är fixerad relativt åtminstone en av formningsytan (64), stommen (5) och plàtämnet (40). 10 15 20 25 30 35 509 059 18

5. Metod enligt något av de föregående kraven, (10) fästs mekaniskt vid stommen (S).

6. Metod enligt krav 5, varvid listen (10) varvid listen fästs mekaniskt vid stommen (S) genom att vissa delar av lis- ten (10) ombockas kring en i stommen (S) utformad grip- taPP (24).

7. Metod enligt något av de föregående kraven, var- vid plåtämnet (40) stegmatas (P1) framåt och därefter (10) jande del av plàtämnet (40), som stegmatas framåt under delas för friläggning av listen från en efterföl- en efterföljande cykel.

8. Metod enligt krav 7, varvid plàtämnet (40) delas (10) ytan (64) och/eller har fästs vid stommen (S).

9. Metod enligt krav 7 eller 8, varvid plàtämnet först när listen har fixerats relativt formnings- (40) förformas innan det stegmatas framåt, och som en följd av denna stegmatning positioneras relativt stommen (S)-

10. Metod enligt något av de föregående kraven, varvid formningsytan (64) och referensytan (70) utgör ytor i ett och samma stansverktyg, företrädesvis två ytor pà en och samma pressdyna (58+60).

11. Metod enligt något av de föregående kraven, (10) fästs vid stommen (S) (14) formas mot formningsytan (64). varvid listen innan làsytan

12. Metod enligt något av kraven 1-10, varvid lås- ytan (14) (10) fästs vid stommen (S).

13. Metod enligt något av de föregående kraven, (64) och listen (10) fästs vid stommen (S) under en enda fram- formas mot formningsytan (64) innan listen varvid làsytan (14) formas mot formningsytan och återgàende stansoperation hos ett för dessa två ope- rationer gemensamt stansverktyg (58: 71-73).

14. Metod enligt något av de föregående kraven, varvid stommen (S) uppvisar ett kantparti (8) som vid mekanisk fogning ligger i omedelbar närhet av en andra 10 15 20 509 059 19 skiva, och varvid steget att fixera stommen (S) mot re- ferensytan (70) består i att positionera och fixera nämnda kantparti (8) mot referensytan (70), vars läge (H) relativt formningsytan (64) svarar mot ett önskat läge (S3*) hos làsytan (14) relativt nämnda kantparti (8).

15. Utrustning för tillverkning av en byggnadsskiva (2), försedd med en lásan- ordning i form av en från stommen (S) utsträckt list (10) med en utskjutande lásyta (14) av skivan (2) som innefattar en stomme (S) för mekanisk fogning med liknande skivor, k ä n n e t e c k - n a d av: ett organ (58) som bildar en formningsyta (64), (64) (71) för formning av làsytan (14) mot formningsytan (64), ett organ (72, 73) (S), (60) som bildar en referensyta relativt pressdynans (58) (S3*) hos làsytan ett med formningsytan samverkande stansorgan för fastsättning av listen (10) vid stommen ett organ vars läge (H) svarar mot ett önskat läge (S). (70), formningsyta (64) (14) rela- tivt stommen