SE519768C2

SE519768C2 - Låssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor och golvskiva med ett sådant låssystem

Info

Publication number: SE519768C2
Application number: SE0100101A
Authority: SE
Inventors: Darko Pervan
Original assignee: Valinge Aluminium Ab
Priority date: 2001-01-12
Filing date: 2001-01-12
Publication date: 2003-04-08
Also published as: SE0100101D0; SE0100101L

Description

25 30 b) U'| 519 768 2 golv. Sådana golvskivor kan bestà av en mängd olika mate- rial i ytan, kärnan och baksidan. Som beskrivs nedan kan dessa material även ingä i fogsystemets olika delar såsom list, làselementet och tunga. En lösning med integrarad list, vilken har utformats t ex enligt WO 9426999 eller WO 9747834 och som skapar det horisontella förbandet, och med en tunga, vilken skapar det vertikala förbandet, ger emellertid kostnader i form av materialspill i samband med att den mekaniska fogen utformas genom bearbetning av skivmaterialet.

För att fungera optimalt bör exempelvis ett 15 mm tjockt parkettgolv ha en list som är ungefär lika bred som golvets tjocklek, dvs ca 15 mm. Med en tunga pà ca 3 mm blir spillet 18 mm. Golvskivan har en normal bredd på ca 200 mm. Materialspillet kommer därför att vara ca 9%. Generell gäller att spillkostnaden blir stor om golv- skivorna bestär av dyra material, om de är tjocka eller om de till formatet är smà, sä att antalet löpmeter fog per kvadratmeter golv blir stort.

Materialspillet kan förvisso nedbringas, om man som list utnyttjar en separat tillverkad aluminiumlist, som fästs på golvskivan redan i fabriken. Det är också sä, att aluminiumlisten i ett flertal tillämpningar kan ge ett bättre och även ett billigare fogsystem än en ur stommen utformad och bearbetad list. Nackdelar med alumi- niumlisten är emellertid att investeringskostnaden kan vara betydande och att omfattande ombyggnader av fabriken kan bli nödvändiga för att konvertera en befintlig tradi~ tionell produktionslinje sà att golvskivor med ett sàdant mekaniskt fogsystem kan tillverkas. En fördel med den kända aluminiumlisten är dock att golvskivornas utgångs- format inte behöver förändras.

Dà det gäller en genom bearbetning av golvskivemate- rialet àstadkommen listen gäller det motsatta. Sålunda F + ' ~ forma. anpassas sa att det finns tungan. För laminatgolv krävs ofta att även bredden hos lO 15 20 25 30 L.) U'| 519 768 3 använt dekorpapper förändras. Alla dessa anpassningar och förändringar kräver kostsamma ombyggnader av produktions- utrustning samt betydande produktanpassningar.

Utöver ovannämnda problem relaterade till oönskat materialspill och kostnader för produktions och produkt- anpassning har listen nackdelar i form av att den är känslig för skador under tranport och installation.

Sammanfattningsvis finns det ett stort behov àstad- komma en mekanisk fog till en lägre produktionskostnad samtidigt som målet är att bibehålla nuvarande mycket goda egenskaper dä det gäller läggning, upptagning, fog- kvalitet och hàllfasthet. Med kända lösningar kan man inte uppnå en làg kostnad utan att man också behövt göra avkall pà hällfasthet och/eller läggningsfunktion. Ett ändamål med uppfinningen är därför att anvisa lösningar som siktar till att sänka kostnaden samtidigt som man bi- behåller hällfasthet och funktion.

Uppfinningen utgår fràn kända golvskivor som har en stomme, en framsida, en baksida och motstàende fogkant- partier, som av- av vilka det ena är utformat som en not, gränsas av övre och nedre läppar och har en bottenände, och det andra är utformat som en tunga med ett uppàtrik- tat parti vid sin fria ytterände. Noten har härvid formen av ett underskuret spår med en mynning, ett inre parti samt en inre läsyta. Åtminstone delar av den nedre läppen är utformad i ett stycke med golvskivans stomme, och tungan har en läsyta, som är utformad för samverkan med den inre läsytan i en angränsande golvskivas not, när två sädana golvskivor är mekaniskt hopfogade, sä att deras framsidor ligger i samma ytplan (HP) och möts vid ett (VP).

DE-A-l2l2275 OCh JP 3169967, vinkelrätt däremot riktat fogplan känd bl a genom WO 9627721, Denna teknik är som närmare berörs nedan.

Dessförinnan skall emellertid den allmänna tekniken rörande golvskivor och lässyst^n för neka s av golvskivor beskrivas som en bakgrund till föreliggande uppfinning. 10 15 20 25 30 p.) UI 519 768 4 Beskrivning av känd teknik För att underlätta förståelsen och beskrivningen av föreliggande uppfinning samt insikten av de för uppfin- ningen bakomliggande problemen, följer nu med hänvisning till fig 1-10 på bifogade ritningsblad en beskrivning av såväl grundkonstruktion som funktion hos golvskivor en- ligt WO 9426999 och WO 9966151. I tillämpliga delar gäller den efterföljande beskrivningen av den kända tek- niken även nedan beskrivna utföringsexempel av förelig- gande uppfinning.

Fig 3a och 3b visar en golvskiva 1 enligt WO 9426999 uppifrån respektive underifrån. Skivan 1 är rektangulär med en översida 2, en undersida 3, två motstàende lång- sidor med fogkantpartier 4a resp 4b, och två motstàende kortsidor med fogkantpartier 5a resp Sb.

Såväl långsidornas fogkantpartier 4a, 4b som kort- sidornas fogkantpartier 5a, 5b kan sammanfogas mekaniskt utan lim i en riktning D2 i fig 1c, så att de möts i ett fogplan VP (markerat i fig 2c) och så att de i lagt till- stånd har sina ovansidor i ett gemensamt ytplan HP (mar- kerat i fig 2c).

Vid det visade utförandet, golvskivor enligt WO 9426999 som är ett exempel på (fig 1-3 på bifogade rit- ningar), har skivan 1 en fabriksmonterad plan list 6, som löper utmed hela långsidan 4a och som är tillverkad av en böjbar, fjädrande aluminiumplåt. Listen 6 sträcker sig utåt förbi fogplanet VP vid fogkantpartiet 4a. Listen 6 kan vara fäst mekaniskt enligt det visade utförandet eller också med lim eller på annat sätt. Som anges i nämnda skrifter, kan man som material för en list, som fästs vid golvskivan på fabriken, även använda andra listmaterial, såsom plåt av annan metall, profiler av aluminium eller plast. Såsom också anges i WO 9426999 och såsom beskrivs och visas i WO 9966151, kan listen 6 istället vara utf rmad i ett stycke ed skiv n 1, exem- 3 o a pelvis genom lämplig bearbetning av skivans 1 stomme. 10 15 20 25 30 b.) U 1 519 768 5 Föreliggande uppfinning är användbar för golvskivor där listen eller àtminstone en del av denna är utformad i ett stycke med stommen, och uppfinningen löser speciella problem som föreligger vid sàdana golvskivors sammanfog- ning, losskoppling och tillverkning. Stommen i golvskivan behöver inte men är företrädesvis bildad av ett enhetligt material. Listen är dock alltid integrerad med skivan, dvs den skall ha utformats pà skivan eller vara fabriks~ monterad.

Listens 6 bredd kan vid kända utföranden enligt ovannämnda WO 9426999 och WO 9966151 vara ca 30 mm och dess tjocklek ca 0,5 mm.

En likadan fast kortare list 6' är anordnad utmed skivans 1 ena kortsida 5a. Listens 6 förbi fogplanet VP utskjutande del är utformad med ett làselement 8, som sträcker sig utmed hela listen 6. Làselementet 8 har i den nedre delen en mot fogplanet VP vänd aktiv làsyta 10 med en höjd av exempelvis 0,5 mm. Vid läggningen samver- kar denna läsyta 10 med ett lässpàr 14, som är upptaget i undersidan 3 av fogkantpartiet 4b hos en angränsande ski- vas 1' motsatta làngsida. Listen 6' längs kortsidan är försedd med ett motsvarande läselement 8', och fogkant- partiet 5b hos den motsatta kortsidan har ett motsvarande làsspàr 14'.

Làsspàrens 14, 14' bort fràn fogplanet VP vända kant bildar en aktiv läsyta 10' för samverkan med làselementets aktiva làsyta 10.

För mekanisk hopfogning av såväl làngsidor som kort- sidor även i vertikal led (riktning D1 i fig 1c) är ski- van 1 vidare utmed sin ena làngsida (fogkantpartiet 4a) och sin ena kortsida (fogkantpartiet 5a) utformad med en i sidled öppen urtagning eller not 16. Denna avgränsas uppåt av en övre läpp vid fogkantpartiet 4a, 5a och nedåt av respektive list 6, 6'. Vid de motsatta kantpartierna 4b och 5b finns en övre urfräsning 18, som definierar en med urtagningen eller noten 16 samverkande lästunga 20 (se fig. 2a). 10 15 20 25 30 519 768 6 Fig. 1a~1c visar hur två làngsidor 4a, 4b hos två dylika skivor 1, 1' på ett underlag U kan sammanfogas genom nedvinkling genom svängning kring ett centrum C nära skärningen mellan ytplanet HP och fogplanet VP, medan skivorna hàlles väsentligen i beröring med var- andra.

Fig 2a-2c visar hur skivornas 1, 1' kortsidor 5a, 5b kan sammanfogas genom insnäppning. Làngsidorna 4a, 4b kan sammanfogas med bàda metoderna, medan sammanfogningen av kortsidorna 5a, 5b - efter läggning av första raden av golvskivor - normalt sammanfogas enbart genom insnäpp- ning, sedan làngsidorna 4a, 4b först har sammanfogats.

När en ny skiva 1' och en tidigare lagd skiva 1 skall sammanfogas utmed sina làngsidokantpartier 4a, 4b enligt fig 1a-1c, trycks den nya skivans 1' làngsidokant- parti 4b mot den tidigare lagda skivans 1 làngsidokant- parti 4a enligt fig la, sä att làstungan 20 förs in i ur- tagningen eller noten 16. Skivan 1' vinklas sedan ned mot undergolvet U enligt fig 1b. Därvid gàr làstungan 20 helt in i urtagningen eller noten 16 samtidigt som listens 6 làselement 8 snäpper upp i làsspàret 14. Under denna ned- vinkling kan láselementets 8 övre del 9 vara verksam och åstadkomma en instyrning av den nya skivan 1' mot den tidigare lagda skivan 1.

I sammanfogat läge enligt fig. 1c är skivorna 1, 1' visserligen låsta i både D1~riktningen och D2-riktningen utmed sina làngsidokantpartier 4a, 4b, men skivorna 1, 1' kan förskjutas relativt varandra i fogens längdriktning utmed långsidorna (dvs riktningen D3).

I fig. kortsidokant- partier 5a och 5b kan sammanfogas mekaniskt i både D1- 2a-2c visas hur skivornas 1, 1' och D2-riktningen genom att den nya skivan 1' förskjuts väsentligen horisontellt mot den tidigare lagda skivan 1.

Speciellt kan detta göras sedan den nya skivans 1' làng- sida genom invinkling enligt fig la-c sammanfogats tidigare lagd skiva 1 i en angränsande rad. I det första steget i fig. 2a samverkar avfasade ytor vid urtagningen med en 10 15 20 25 30 Lu Ul 519 768 7 16 respektive låstungan 20 så att listen 6' tvingas nedåt som en direkt följd av kortsidokantpartiernas Sa, 5b sam- manföring. Under den avslutande sammanföringen snäpper listen 6' upp, när läselementet 8' går in i låsspåret l4', så att de aktiva låsytorna 10, 10' på låselementet 8' resp i låsspåret 14' kommer i ingrepp med varandra.

Genom upprepning av de i fig la-c och 2a-c visade momenten kan hela golvläggningen läggas utan lim och ut- med samtliga fogkanter. Således gäller att kända golvski- vor av ovannämnda slag sammanfogas mekaniskt genom att de i regel först vinklas ned på långsidan och genom att kortsidorna, när långsidan är låst, snäpps ihop genom horisontell förskjutning av den nya skivan 1' utmed den redan lagda skivans l långsida (riktningen D3). Skivorna 1, 1' kan, utan att fogen skadas, tas upp igen i omvänd ordning som de blivit lagda och sedan åter läggas. Delar av dessa läggningsprinciper är tillämpliga även i samband med föreliggande uppfinning.

För att fungera optimalt och med lätthet kunna läg- gas och åter tas upp bör de kända skivorna, sedan de hop- fogats, utmed sina långsidor kunna inta ett läge där det föreligger möjlighet till ett ringa spel mellan låsele- mentets aktiva låsyta 10 och låsspårets 14 aktiva låsyta 10'. Något spel krävs emellertid inte i själva stötfogen mellan skivorna i fogplanet VP nåra skivornas ovansida (dvs i ytplanet HP). För intagande av ett sådant läge kan det krävas en sammanpressning av den ena skivan mot den andra. En närmare beskrivning av ett sådant spel finns i WO 9426999. Ett sådant spel kan vara av storleksordningen 0,01-0,05 mm mellan de aktiva låsytorna lO, 10' vid sam- manpressning av angränsande skivors långsidor mot var- andra. Detta spel underlättar låselementets 8 inträde i och utträde från låsspåret 14, l4'. Som nämnts krävs där- emot inte nagot spel i fogen mellan skivorna, där ytpla- net HP och fogplanet VP skär varand a vid golvskivornas ovansida. 10 15 20 25 30 35 519 768 8 Fogsystemet möjliggör förskjutning längs fogkanten i läst läge efter det att en valfri sida sammanfogats.

Läggning kan därför ske pà ett flertal olika sätt som samtliga är varianter pà de tre grundmetoderna Vinkling av längsida och insnäppning av kortsida.

Snäppning av làngsida - snäppning av kortsida.

Vinkling av kortsida, uppvinkling av två skivor, förskjutning av den nya skivan längs den tidigare skivans kortsidokant samt slutligen nedvinkling av tvà skivor.

Den vanligaste och säkraste läggningsmetoden är att längsidan först vinklas ned och läses mot en annan golv- skiva. Därefter sker en förskjutning i läst läge mot en tredje golvskivas kortsida så att insnäppning av kortsi- dan kan ske. Läggning kan också göras genom att en sida, läng- eller kortsida, snäpps ihop med en annan skiva.

Därefter sker en förskjutning i läst läge tills den andra sidan snäpper ihop med en tredje skiva. Bàda dessa meto- der kräver insnäppning av minst en sida. Läggning kan emellertid ske även utan insnäppning. Det tredje alterna- tiv är att en första skivas kortsida vinklas in först mot en andra skivas kortsida som redan är fogad pà sin läng- sida mot en tredje skiva. Efter denna sammanfogning vink- las den första och den andra skivan upp en aning. Den första skivan förskjuts i uppvinklat läge längs sin kort- sida tills den första och den tredje skivans övre fogkan- ter är i kontakt med varandra, varefter båda skivorna gemensamt vinklas ned.

Den ovan beskrivna golvskivan och dess lässystem har vunnit stor framgång på marknaden i samband med laminat- golv, som har en tjocklek av ca 7 mm och en ca 0,6 mm tjock aluminiumlist 6. Liknande framgångar har kommersi- ella varianter av de i fig 4a och 4b visade golvskivorna enligt WO 9966151 rönt. Det har emellertid visat sig, att denna teknik inte är särskilt lämpad för golvskivor, som tillverkas av träfiberbaserat material, särskilt massivt trämaterial eller skiktträmaterial, för bildande av par- kettgolv. Ett skäl till att denna kända teknik inte är lO 15 20 25 30 b.) Uï 519 768 9 lämpad för denna typ av produkter är det stora material- spill, som uppstår till följd av bearbetningen av kant- partierna för bildande av en not med erforderligt djup.

Ytterligare en känd utformning av mekaniska làssy- stem för skivor visas i GB-A-1430423 och fig 5a-5b pà bi- fogade ritningar. Detta system är i grunden ett not- och spontförband, som försetts med en extra fasthàllningshake vid en förlängd läpp pä ena sidan av noten och som har en motsvarande fasthàllningslàs utformad pà ovansidan av sponten eller tungan. Systemet kräver avsevärd elastici- tet hos den hakförsedda läppen, och en demontering är inte möjlig utan att skivornas fogkanter förstörs. Tät passning försvårar tillverkning och fogens geometri ger stort materialspill.

WO 9747834 visar golvskivor med olika typer av meka- niska làssystem. De làssystem som är avsedda för samman- läsning av skivornas làngsidor (fig 2-4, ll och 22-25 i skriften) är sä utformade, att de kan monteras och demon- teras genom en hopkopplings- och vinklingsrörelse, medan de flesta av dem som är avsedda för sammanlàsning av ski- (fig 5-10) att de kan kopplas mot varanda genom att de translatoriskt skjuts vornas kortändar är sä utformade, mot varandra för hopkoppling med ett snäpplàs, men dessa làssystem vid skivornas kortändar kan sedan inte demon- teras utan att förstöras eller i vart fall skadas.

Några av de skivor, som visas i WO 9747834 och som har utformats för hopkoppling och demontering genom en antingen en vinkelrörelse eller en hopsnäppning (fig 2-4 i WO 9747834 och fig 14 a-b på de bifogade ritningarna), har vid sin ena kant ett spär och en nedanför spàret ut- skjutande list, som utskjuter förbi ett fogplan, där två hopkopplade skivors ovansida möts. Listen är utformad för samverkan med ett väsentligen komplementärt utformat par- ti pà den motstäende kanten av skivan, sà att tvà lika- kan sammank pplas. Ett gemensamt särdrag hos daaa skivor dessa golvskivor är att ovansidan av skivornas tunga och motsvarande övre begränsningsyta hos späret, är plana och lO l5 20 25 30 Lx) Ul 519 768 lO parallella med golvskivornas ovansida eller yta. Samman- kopplingen av skivorna för förhindrande av att de dras isär tvärs mot fogplanet uppnås uteslutande med hjälp av làsytor dels på undersidan av tungan, dels på ovansidan av den undre läppen eller listen nedanför noten eller spåret. Dessa làssystem har också nackdelen att de kräver ett listparti, som skjuter förbi fogplanet, vilket medför materialspill även inom det fogkantparti där noten är utformad.

För mekanisk sammanfogning av olika typer av skivor, särskilt golvskivor, finns många olika förslag, vid vilka materialspillet blir litet och vid vilka tillverkningen kan ske på ett effektivt sätt även vid utnyttjande av träfiber- och träbaserade skivmaterial. Sålunda visar WO 9627721 (fig Sa-b på bifogade ritningar) och JP 3169967 (fig 7a-b på bifogade ritningar) två typer av snäppfogar, som ger ringa mängd spill men som har nack- delen att de inte tillåter enkel demontering av golvski- vorna. Dessutom kan man vid dessa systen inte använda höga làsvinklar för att därigenom minska risken för isärdragning. Foggeometrin är också ofördelaktig med av- seende på insnäppning, som kräver en avsevärd materialde- formation, och med avseende på tillverkningstoleranser där stora ytpartier mäste noggrant avpassas till var- andra. Dessa stora ytpartier, som är i kontakt med var- andra, försvårar också en förskjutning av golvskivorna relativt varandra i läst läge.

Ett annat känt system visas i DE-A-1212275 och pà fig 8a-b på de bifogade ritningarna. Detta kända system lämpar sig för sportgolv av plastmaterial och kan inte tillverkas med hjälp av stora skivformiga skärverktyg för bildande av det kraftigt underskurna spåret. Detta kända system kan inte heller demonteras utan att materialet har så stor elasticitet, att de övre och under läpparna runt det underskurna spåret kan kraftigt d formeras under isärdragningen. Denna typ av fog är därför inte lämpad lO 15 20 25 30 b) U'| 519 768 ll för golvskivor på basis av träfiberbaserat material, om man vill ha högkvalitativa fogar.

FR-A-2675174 visar ett mekaniskt fogsystem för kera- miska plattor, som har komplementärt utformade motstående kantpartier, varvid man utnyttjar separata fjäderclips, som är monterade pà avstånd från varandra och som är ut- formade för att gripa ut om en vulst på en angränsande plattas kantparti. Fogsystemet är inte utformat för de- montering genom svängning, vilket klart framgår av fig lOa och i synnerhet fig lOb på bifogade ritningar.

Som framgår av det ovanstående har kända system både nackdelar och fördelar. Inget låssystem är emellertid helt lämpat för rationell tillverkning av golvskivor med ett låssystem, som är optimalt med avseende på tillverk- ningsteknik, materialspill, läggnings- och upptagnings- funktion och som dessutom kan användas för golv med mycket höga krav på kvalitet och hållfasthet och funktion i lagt tillstånd.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att möta detta behov och åstadkomma ett sådant optimalt låssystem för golvskivor samt sådana optimala golvskivor. Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en snäppfog, som kan tillverkas på ett rationellt sätt. Ytterligare ändamål med uppfinningen framgår både av det ovanstående och av den efterföljande beskrivningen.

Kort redogörelse för uppfinningen En golvskiva och ett öppningsbart låssystem för en sådan omfattar ett underskuret spår vid golvskivans ena långsidan och en utskjutande tunga vid golvskivans mot- stående långsida. Det underskurna spåret har en motsva- rande inre uppåtriktad låsyta på avstånd från sin spets.

Tungan och det underskurna spåret är utformade för sam- manföring genom hopsnäppning. Föredragna utföranden är också demonterbara genom en svångningsrörelse, som har sitt centrun nära skärningen mellan två angränsande golv- skivors ytplan och gemensamma fogplan. Underskärningen i noten av ett sådant låssystem kan tillverkas med hjälp av l0 15 20 25 30 35 519 768 12 skivformiga skärverktyg, vilkas rotationsaxlar snedställs relativt varandra för bildande av först en inre del av spärets underskurna parti och sedan en närmare spärets mynning liggande läsyta.

Det som kännetecknar lässystemet och golvskivan, läggningsförfarandet enligt uppfinningen anges emellertid i de efterföljande självständiga patentkraven. De osjälv- ständiga kraven anger särskilt föredragna utföringsformer enligt uppfinningen. Ytterligare fördelar och särdrag hos uppfinningen framgår också av den efterföljande beskriv- ningen.

Innan speciella och föredragna utföringsformer av uppfinningen skall beskrivas under hänvisning till de bi- fogade ritningarna, skall uppfinningens grundtanke och hàllfasthets- och funktionskraven beskrivas.

Uppfinningen är tillämpbar pà rektangulära golvski- vor som har ett första par parallella sidor och ett andra par parallella sidor. I syfte att förenkla beskrivningen benämns de första paret nedan för làngsidor och det andra paret för kortsidor. Det skall dock påpekas att uppfin- ningen även är tillämpbar pä skivor som kan vara kvadra- tiska.

Hög fogkvalitet Med hög fogkvalitet menas en tät passning i läst läge mellan golvskivorna såväl vertikalt som horison- tellt. Golvskivorna skall kunna fogas utan alltför stora synliga springor eller höjdskillnader mellan fogkanterna i såväl obelastat som i normalt belastat tillstànd. I ett högkvalitativt golv bör fogspringor och höjdskillnader ej vara större än 0,2 mm resp 0,1 mm.

Uppvinkling kring fogkant Generellt gäller, att långsidan av en golvskiva bör kunna vinklas upp sä att golvskivorna kan lösgöras.

Eftersom skivorna i utgångsläget är sammanfogade med täta fogkanter mäste denna uppvinkling också kunna ske med övre fogkanter i kontakt med varandra och med vridning kring fogkanten. Denna uppvinklingsmöjlighet är inte bara lO 15 20 25 30 u.) UI 519 768 13 av stor betydelse vid byte av golvskivor eller flyttning av golv. Många golvskivor provläggs eller läggs felaktigt vid dörrar, hörn etc under installationen. Det är en stor nackdel om golvskivan inte kan lösgöras enkelt utan att fogsystemet skadas. Det är inte heller alltid sä att en skiva, som kan vinkla in, också kan vinklas upp igen. I samband med nedvinkling sker i regel en mindre nedböjning av listen, sà att läselementet böjs bakàt och nedàt och öppnar sig. Om fogsystemet inte är utformat med lämpliga vinklar och radier kan skivan efter läggning vara sà fastlàst, att upptagning är ej möjlig. Kortsidan kan, efter det att làngsidans fog öppnats genom uppvinkling, i regel dras ut längs fogkanten men det är en fördel om även kortsidan kan öppnas genom uppvinkling, Detta är speciellt fördelaktigt då skivorna är länga, exempelvis 2,4 m, vilket försvårar utdragning av kortsidor. Uppvink- ling skall kunna ske med hög säkerhet utan att skivorna fastnar och nyper i varandra sä att risk föreligger att làssystemet skadas.

Insnäppning Golvskivors kortsidor bör kunna làsas genom horison- tell insnäppning. Detta kräver att delar av fogsystemet är flexibelt och böjbart. Även om invinkling av làngsidor är mycket enklare och snabbare än insnäppning är det en fördel om även långsidan kan insnäppas, eftersom vissa läggningsmoment, exempelvis kring dörrar, kräver att ski- vorna kan sammanfogas horisontellt. Vid en snäppbar fog är det risk för en kantresning vid fogen, om foggeometrin är olämplig.

Materialkostnad vid läng- och kortsida Om golvskivan exempelvis är l,2*O,2 m kommer varje kvadratmeter golvyta att ha ca 6 gånger mer làngsidesfo- gar än kortsidesfogar. Stort materialspill och dyra fog~ material är därför av mindre betydelse pä kortsidan än på långsidan. 10 15 20 25 30 DJ UT 519 768 14 Horisontell hållfasthet För att hög hållfasthet skall kunna uppnås krävs i regel att låselementet har en hög låsvinkel, så att lås- elementet ej snäpper ut. brett, Låselementet mäste vara högt och så att det ej bryts av vid hög dragbelastning, när golvet krymper under vintern till följd av att den rela- tiva luftfuktigheten är låg under denna årstid. Detsamma gäller för materialet närmast lässpàret i den andra ski- van. Kortsidesfogen bör ha högre hållfasthet än långsi- desfogen, eftersom dragbelastningen vid krympning vinter- tid fördelas på kortare foglängd längs kortsidan än längs långsidan.

Vertikal hållfasthet Skivorna bör kunna hållas plana när de belastas ver- tikalt. Dessutom bör rörelse i fogen undvikas eftersom ytor, som stär under tryck och som rör sig i förhållande till varandra, exempelvis övre fogkanter, kan ge upphov till knarr.

Förskjutbarhet För att man skall kunna läsa samtliga fyra sidor krävs att en nylagd skiva skall i låst läge kunna för- skjutas längs en tidigare lagd skiva. Detta skall kunna ske med rimlig kraft, exempelvis genom ihopknackning med slagklots och hammare, utan att fogkanterna skadas och utan krav att fogsystemet mäste utformas med synliga glapp i horisontal och vertikalled. Förskjutbarhet är viktigare på långsidan än på kortsidan eftersom friktio- nen där är väsentligt större till följd av en längre fog.

Tillverkning Fogsystemet bör kunna tillverkas rationellt med stora roterande skärverktyg som har extremt god precision och kapacitet.

Uppmätning En god funktion, produktionstolerans och kvalitet kräver att fogprofilen kan mätas lö ras. De kritiska delarna i ett mekaniskt fogsystem bör utformas på ett sådant sätt, att tillverkning och uppmät- 10 15 20 25 30 b) U'I 519 768 15 ning underlättas. De bör kunna tillverkas med toleranser pà nägra hundradels millimeter, och de bör därför vara möjliga att mäta med hög noggrannhet i exempelvis en s.k. profilprojektor. Om fogsystemet tillverkas med linjär skärande bearbetning, kommer fogsystemet, med undantag av vissa tillverkningstoleranser, att ha samma profil över hela kantpartiet. Fogsystemet kan därför mätas med hög noggrannhet genom att man sàgar ur nägra provbitar ur golvskivorna och mäter dem i profilprojektorn eller ett mätmikroskop. Rationell produktion kräver dock att fogsy- stemet också kan mätas snabbt och enkelt utan förstörande metoder, exempelvis med tolkar. Detta underlättas, om de kritiska delarna i làssystemet är så fà som möjligt.

Optimering av läng- och kortsida.

För att en golvskiva skall kunna tillverkas optimalt med lägsta möjliga kostnad bör läng- och kortsida optime- ras med hänsyn till de olika egenskaperna ovan. Längsidan bör exempelvis optimeras för nedvinkling, uppvinkling, positionering och förskjutbarhet, medan kortsidan bör op- timeras för insnäppning och hög hàllfasthet. En optimalt utformad golvskiva bör således ha olika fogsystem på läng- och kortsidan.

Rörelsemöjlighet tvärs fogkant Träbaserade golvskivor och golvskivor i allmänhet som innehåller träfiber, när den re- sväller och krymper, lativa luftfuktighet förändras. Svällning och krympning börjar i regel uppifrån, och ytskikten kan därför röra sig mer än kärnan, dvs den del av vilken fogsystemet är utformat. För att förhindra att de övre fogkanterna reser sig eller krossas vid hög svällning eller att fogspringor uppstår vid uttorkning, bör fogsystemet vara sà konstrue- rat att det tillàter rörelse som kompenserar svällning och krympning.

Uppfinningen Uppfinningen baserar sig pà en första insikt att man med lämpliga produktionsmetoder, huvudsakligen med skä- rande bearbetning och med verktyg, vilkas verktygsdiame- lO 15 20 25 30 b.) UI 519 768 16 ter kraftigt överstiger skivans tjocklek, kan forma avan- cerade former rationellt med hög precision i trämaterial, träbaserade skivor samt plastmaterial, samt att denna typ av bearbetning kan göras inne i ett notspär pà avstånd fràn fogplanet. Fogsystemets form bör således anpassas till en rationell produktion, som skall kunna göras med mycket snäva toleranser. En sàdan anpassning får emeller- tid inte ske pà bekostnad av andra viktiga egenskaper hos golvskivan och làssystemet.

Uppfinningen baseras sig också pà en andra insikt, vilken bygger pà kunskapen om de krav som ett mekaniskt fogsystem mäste uppfylla för att fungerar optimalt. Denna insikt har gjort det möjligt att uppnà dessa krav pà ett sätt som tidigare inte varit känt, nämligen genom en kom- bination av a) fogsystemets utformning med t ex speciella vinklar, radier, spel, fria ytor och relationstal mellan systemets olika delar samt b) optimalt utnyttjande av kärnans eller stommens materialegenskaper säsom kompres- sion, töjning, böjning, drag- och tryckhàllfasthet.

Uppfinningen baseras sig också på en tredje insikt att det är möjligt att åstadkomma ett fogsystem till lägre produktionskostnad samtidigt som funktion och häll- fasthet kan bibehàllas eller t o m i vissa fall förbätt- ras genom en kombination av tillverkningsteknik, fogut- formning, materialval och optimering av lång- och kort- sidor.

Uppfinningen baserar sig pà en fjärde insikt att fogsystemet, tillverkningstekniken och mättekniken mäste utvecklas och anpassas sä att de kritiska delarna, som kräver snäva toleranser, i största möjliga utsträckning dels skall vara så fä som möjligt och dels skall utformas sä att de är möjliga att mäta och kontrollera under lö- pande produktion Enligt en första aspekt av uppfinningen anvisas så- lunda ett làssystem resp en golvskiva med ett sådant läs- system för mekanisk hopfogning av denna golvskivas samt- liga fyra sidor i en första vertikal riktning Dl, en 10 15 20 25 30 b.) U'l 519 768 17 andra horisontell riktning D2 och en tredje riktning D3 vinkelrätt mot den andra horisontella riktningen, med motsvarande sidor hos andra golvskivor med identiska lås- system.

Golvskivorna kan pà tvà sidor ha ett isärkopplings- bart mekaniskt fogsystem, som är av känt slag och som är möjligt att sidoförskjuta i låst läge och att làsa genom invinkling kring över fogkanter eller genom horisontell snäppning. Golvskivorna har på de bàda övriga sidorna ett làssystem enligt uppfinningen. Golvskivorna kan också ha làssystem enligt uppfinningen på samtliga fyra sidor.

Minst tvà motstàende sidor av golvskivans har säle- des ett fogsystem, som är utformat enligt uppfinningen och som omfattar en tunga och en not, som avgränsas av övre och nedre läppar, där tungan i sin yttre och övre del har en uppàtriktad del och där noten i sin inre och övre del har en underskärning. Den uppàtriktade delen pà tungan och notens underskärning i den övre läppen har làsytor, som motverkar och förhindrar horisontell separa- tion i en riktning D2 tvärs fogplanet. Noten och tungan har också samverkande stödytor, som förhindrar vertikal separation i en riktning Dl parallellt med fogplanet. Sä- dana stödytor finns åtminstone nedtill pà tungan och pä notens undre läpp. Upptill kan de samverkande làsytorna tjänstgöra som övre stödytor, men notens övre läpp och tungan kan med fördel också ha separata övre stödytor.

Noten, tungan, làselementet och underskärningen är så ut- formade, att de kan tillverkas genom skärande bearbetning med verktyg, som har större verktygsdiameter än golvski- vans tjocklek. Tungan kan med sitt uppàtriktade parti föras in i noten och dess underskärning genom en väsent- ligen horisontell insnäppning, varvid den nedre läppen böjs så att tungans uppätriktade parti kan föras in i underskärningen. Den undre läppen är kortare än den övre forma en under- läppen viliet underlättar möjligheter skärning med en làsyta som har en relativt hög lutning lO 15 20 25 30 U.) UI 519 768 18 mot skivans ytplan och som sàledes ger en hög horisontell làskraft, vilken kan kombineras med en böjbar undre läpp.

Enligt en andra aspekt av uppfinningen har golvski- van tvà kantpartier med ett fogsystem enligt uppfin- ningen, där tungan med sitt uppàtriktade parti både kan föras in i noten och dess underskärning genom en snäpp- funktion och kan lämna noten genom uppvinkling samtidigt som skivorna hålls i beröring med varandra med sina övre fogkanter.

Alternativt eller dessutom kan tungan utformas böj- lig för att underlätta en sàdan insnäppning vid kortsi- dan, sedan golvskivans làngsidor har sammanfogats. Upp- finningen avser således även en snäppfog, som kan lösgö- ras genom uppvinkling med övre fogkanter i kontakt med varandra.

Enligt en tredje aspekt av uppfinningen har golvski- van tvà kantpartier med ett fogsystem, som är utformat enligt uppfinningen, där tungan, medan skivan hàlls i ett uppvinklat läge, kan snäppas in i noten för att sedan vinklas ner genom en svängningsrörelse kring den övre fogkanten.

Den undre läppen är kortare än den övre läppen för att pà sà sätt möjliggöra större frihetsgrader vid ut- formningen av den övre läppens underskärning och speci- ellt dess làsyta.

Ett flertal aspekter av uppfinningen är också tillämpbara pà de kända systemen utan att dessa aspekter kombineras med de här beskrivna, föredragna làssystemen.

Uppfinningen beskriver också de grundprinciper som bör vara uppfyllda för ett not- och fjäderförband, som skall kunna snäppas in med minimal böjning av fogkompo- nenter och med golvskivornas ytplan i väsentligen samma nivà.

Uppfinningen beskriver också hur materialegenskaper CT kan utnyttjas för uppnàende av ög hàllfasthet och làg kostnad i kombination med snäppning. lO 15 20 25 30 U.) U'1 närmare under hänvisning till bifogade ritningar, 519 768 19 Olika aspekter av uppfinningen skall nu beskrivas som vi- sar olika utföringsexempel pà uppfinningen. De delar hos skivan enligt uppfinningen som har motsvarighet hos den kända skivan i fig. 1-2 är genomgående försedda med samma hänvisningsbeteckningar.

Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig la-C 2a-c Ba-b 4a-b 5a-b J 6a-b 7a-b 8a-b 9a-b 10a-b 11a-b 12a-c 13a-c 14 f.) U'| Kort beskrivning av ritningarna visar i tre steg en nedvinklingsmetod för me- kanisk hopfogning av làngsidor hos golvskivor enligt WO 9426999. visar i tre steg en insnäppningsmetod för me- kanisk hopfogning av kortsidor hos golvskivor enligt wo 9426999. visar en golvskiva enligt WO 9426999 sedd uppifrån respektive underifrån. visar två olika utföranden av golvskivor en- ligt wo 9966151. visar golvskivor enligt GB 1430423. visar mekaniska làssystem för långsidan resp kortsidan av golvskivor enligt WO 9627721. visar ett mekaniskt làssystem enligt JP 3169967. visar DE-A-1212275. en snäppfog enligt WO 9747834. skivor enligt visar visar en snäppfog enligt FR 2675174. visar schematiskt tvà parallella fogkantpar- tier hos ett första föredraget utförande av en golvskiva enligt föreliggande uppfinning. visar insnäppning av en variant av uppfin- ningen. visar en ned- och uppvinklingsmetod med ut- nyttjande av uppfinningen. visar insnäppning av en produktionsanpassad variant av uppfinningen. denna variant av uppfinningen askàdliggöra upptagning genom uppvinkling 10 15 20 25 30 b.) Ul 519 768 20 under utnyttjande av böjning och kompression i fogmaterialet.

Fig 16a-c visar exempel pà en golvskiva enligt uppfin- ningen.

Fig 17a-c visar hur fogsystemet bör utformas för att underlätta insnäppning.

Fig 18 visar insnäppning i vinklat läge.

Fig 19 visar läsning av kortsida med insnäppning Fig 20a-b visar insnäppning av kortsidans yttre och inre hörnparti Fig 21 visar ett fogsystem enligt uppfinningen med böjlig tunga.

Fig 22a-e visar i detalj insnäppning av kortsidans yttre hörnparti vid utnyttjande av en utfö- ringsform av uppfinningen.

Fig 23a-e visar i detalj insnäppning av kortsidans inre hörnparti vid utnyttjande av en utfö- ringsform av uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av föredragna utförinqsformer Ett första föredraget utförande av en golvskiva 1, l', som är försedd med ett mekaniskt làssystem enligt uppfinningen, skall nu beskrivas under hänvisning till fig l1a och llb. För att underlätta förståelsen har fog- systemet visats schematiskt. Det skall understrykas att en bättre funktion kan åstadkommas med andra föredragna utföranden som beskrivs i det nedanstående.

Fig lla, 11b visar schematiskt en sektion genom en fog mellan ett längsidokantparti 4a pà en skiva 1 och ett motstàende làngsidokantparti 4b på en andra skiva 1'.

Skivornas ovansidor ligger väsentligen i ett gemen- samt ytplan HP, och fogkantpartiernas 4a, 4b övre delar anligger mot varandra i ett vertikalt fogplan VP. Det me- kaniska làssystemet ger en läsning av skivorna relativt varandra i bade vertikalriktningen Dl och horisontalrikt- ningen D2, som sträcker sig vintelrätt mot fogplanet VP.

Under läggningen av ett golv med intill varandra liggande (l') rader av skivor kan den ena skivan emellertid för- 10 15 20 519 768 21 skjutas utmed den andra skivan (1) i en riktning D3 (se fig 19) längs fogplanet VP. En sädan förskjutning kan an- vändas t ex för att ästadkomma en hopläsning av golvski- vor, som ligger i samma rad.

För ästadkommande av en hopfogning av de bàda fog- kantpartierna vinkelrätt mot vertikalplanet VP och paral- lellt med horisontalplanet HP har golvskivans kanter pä i och för sig känt sätt ett notspàr 36 i golvskivans ena kantparti 4a innanför fogplanet VP, och en i det andra fogkantpartiet 4b utformad tunga 38, som utskjuter förbi fogplanet VP.

I detta utföringsexempel har skivan 1 en stomme eller kärna 30 av trä, som uppbär ett ytskikt av trä 32 pà sin framsida och ett balansskikt 34 pä sin baksida.

Skivan 1 är rektangulär och har ett andra mekaniskt läs- system även pä de bäda parallella kortsidorna. I vissa utföranden kan detta andra lässystem ha samma utformning som lässystemet för längsidorna, men lässystemet vid kortändarna kan även vara av annan utförande enligt upp- finningen eller vara nägot tidigare känt mekaniskt läs- system.

Som ett belysande, icke begränsande exempel kan golvskivan vara av parkettyp med en tjocklek av 15 mm, en längd av 2,4 m och en bredd av 0,2 m. Uppfinningen kan emellertid användas även för parkettrutor eller parkett- skivor av annan storlek.

Kärnan 30 kan vara av lamelltyp och bestå av smala trästavar av ett billigt träslag. Ytskiktet 32 kan ha en tjocklek av 3-4 mm och bestä av ett dekorativt, hårt ädelträslag samt vara lackerat. Baksidans balansskikt 34 kan bestà av ett 2 mm träfanerskikt. I vissa fall kan det vara fördelaktigt att använda olika typer av trämaterial i olika delar av golvskivan för att fâ optimala egenska- per inom de enskilda delarna av golvskivan.

D m r mnts ovan oifattar det mckaniska lässystemet ä enligt uppfinningen dels en not 36 i golvskivans ena fog- lO 15 20 25 30 b) U1 519 768 22 kantparti 4a, dels en tunga 38 vid golvskivans motstäende fogkantparti 4b.

Noten 36 avgränsas av övre och nedre läppar 39, 40 och har formen av ett underskuret spàr med en mynning 40.

Notens 36 olika delar framgår bäst av fig llb. Noten mellan de båda läpparna 39, är utformad i stommen eller kärnan 30 och utgàr frän golvskivans kant. Ovanför noten finns ett övre kantparti eller fogkantyta 41 som sträcker sig ända upp till ytpla- net HP. Innanför notens mynning finns en övre anligg- nings- eller stödyta 43, som i detta fall är parallell med ytplanet HP. Denna anliggnings- eller stödyta övergàr i en snedställd làsyta 43 som har en làsvinkel A mot horisontalplanet HP. Innanför làsytan finns ett ytparti 46, som bildar övre begränsningen av notens underskurna parti 35. Notens har vidare en bottenände 48, som sträcker sig ner till den nedre läppen 40. Pá denna läpps ovansida finns en anliggnings- eller stödyta 50. Den nedre läppens ytterände har en fogkantyta 52 som ligger pä avstånd fràn fogplanet VP.

Tungans form framgår ocksä bäst av fig llb. Tungan är utformad av materialet i stommen eller kärnan 30 och sträcker sig förbi fogplanet VP, när detta fogkantparti 4b är mekaniskt hopkopplat med fogkantpartiet 4a pà en angränsande golvskiva. Fogkantpartiet 4b har ocksä ett övre kantparti eller övre fogkantyta 61, som sträcker sig längs fogplanet VP ner till tungans 38 rot. Ovansidan av tungans rot har en övre anliggnings- eller stödyta 64, som i detta fall sträcker sig fram till en snedställd làsyta 65 pà ett uppàtriktat parti 8 nära tungans spets.

Làsytan 65 övergår i ett instyrningsytparti 66, som slu- tar i en övre yta 67 pà tungans uppätriktade parti 8.

Efter ytan 67 följer en avfasning, som kan tjänstgöra som en instyrningsyta 68. Denna sträcker sig fram till tung- ans spet^ 69. Vid spetsens 69 nederände finns en ytter- ligare instyrningsyta 70, som sträcker sig snett nedåt till tungans nederkant och en anliggnings- eller stödyta 10 15 20 25 30 b.) Ul 519 768 23 71. Denna stödyta 71 är avsedd att samverka med den nedre läppens stödyta 50, när två sådana golvskivor är meka- niskt hopfogade, så att deras ovansidor ligger i samma ytplan HP och möts vid ett vinkelrätt däremot riktat fog- plan VP, så att skivornas övre fogkantytor 41, 61 anlig- ger mot varandra. Tungan har en nedre fogkantyta 72 som sträcker sig till undersidan.

I detta utföringsexempel finns separata anliggnings~ eller stödytor 43, 64 i noten resp på tungan, vilka i hoplåst tillstànd anligger mot varandra och samverkar med den nedre stödytorna 50, 71 på den nedre läppen resp tungan för att ästadkomma läsningen i riktningen D1 vin- kelrätt mot ytplanet HP.

I andra utföringsexempel, som beskrivs nedan, används läsytorna 45, 65 både som làsytor för hoplåsning i riktningen D2 parallellt med ytplanet HP och som stödytor för motverkande av rörelser i riktningen D1 vinkelrätt mot ytplanet. I utföringsexemplet enligt fig 21a, 2b samverkar läsytorna 45, 65 och anliggnings- ytorna 43, 64 som övre stödytor i systemet.

Som framgår av ritningen sträcker sig tungan 38 sträcker sig ut förbi fogplanet VP och har ett uppåtrik- tat parti 8 vid sin fria ytterände eller spets 69. Tungan har också en låsyta 65, som är utformad för samverkan med den inre låsytan 45 i en angränsande golvskivas not 36, när två sådana golvskivor är mekaniskt hopfogade, så att deras framsidor ligger i samma ytplan HP och möts vid ett vinkelrätt däremot riktat fogplan VP.

Som framgår av fig llb har tungan 38 ett ytparti 52 mellan låsytan 51 och fogplanet VP. När två golvskivor är sammanfogade, anligger detta ytparti 52 mot den övre läp- pens 8 ytparti 45. För att underlätta införingen av tungan i det underskurna spåret genom invinkling eller llb, ha en avfasning 66 mellan låsytan 65 och ytpartiet 57. insnäppning, kan tungan, säsom visas i fig lla, 1.. .__ 1__.- _- ---JLU-.vwﬁﬂ _o Cldlë Kall C11 avfasning u CW ç. _ iinnas mellan ytpartiet 57 oc tungans spets 6 . Avfasningen 66 kan tjänstgöra som en 10 15 20 25 30 Q.) UI 519 768 24 instyrningsdel genom att den har lägre lutningsvinkel mot ytplanet än làsytornas 43, 51 lutningsvinkel A.

Tungans stödyta 71 är i detta utförande väsentligen parallell med ytplanet HP. Mellan denna stödyta och tung- ans spets 69 har tungan en avfasning 70.

Enligt uppfinningen har nedre läppen 40 en stödyta 50 för samverkan med motsvarande stödyta 71 på tungan 36.

Denna stödyta ligger vid detta exempel pà avständ fràn det underskurna spärets bottenände 48. När tvà golvskivor är sammankopplade med varandra, föreligger anliggning bàde mellan dessa stödytor 50, 71 och mellan den övre läppens 39 anliggnings- eller stödyta 43 och tungans mot- svarande anliggnings- eller stödyta 64. Pà sä sätt er- hàlls en läsning av skivorna i riktningen Dl vinkelrätt mot ytplanet HP.

Företrädesvis ligger àtminstone huvudparten av det underskurna spärets bottenände 48, räknat parallellt med ytplanet HP, längre bort fràn fogplanet VP än vad tungans 36 ytterände eller spets 69 gör. Genom denna utformning förenklas tillverkningen avsevärt och en förskjutning av en golvskiva relativt eb annan längs fogplanet en annan underlättas.

Ett annat viktigt särdrag hos ett mekaniskt lässys- tem enligt föreliggande uppfinning är att alla delar av den nedre läppens 40 med stommen 30 sammanhängande par- tier, räknat från det ställe C, där ytplanet HP och fog- planet VP skär varandra, befinner sig utanför ett plan LP2. Detta plan befinner sig längre bort från nämnda ställe C än ett läsplan LP1, vilket är parallellt med planet LP2 och vilket tangerar det underskurna spärets 36 och tungans 38 samverkande làsytor 45, 65, där dessa är mest snedställda relativt ytplanet HP. Genom denna ut- formning kan det underskurna spàret, såsom beskrivs när- mare nedan, tillverkas genom att stora skivformiga ro- terande skärverktyg utnyttjas för bearbetning av golvski- vornas kantpartier. 10 15 20 25 30 L-J U'1 519 768 25 Ytterligare ett viktigt särdrag är att den undre läppen 40 är fjädrande och att den är kortare än den övre läppen 39. Detta möjliggör tillverkning av underskär- ningen med stora roterande skärverktyg, som kan ställas i en relativt hög vinkel mot horisontalplanet, så att lås- ytan 65 kan tillverkas med en hög låsvinkel A. Den höga låsvinkeln reducerar avsevärt den nedåtriktade kraftkom- ponent, som uppstår vid dragbelastning. Detta medför att fogsystemet får en hög hållfasthet trots att den undre läppen är fjädrande och således har en begränsad förmåga att motverka en nedåtriktad kraftkomposant. Detta innebär en optimering för erhållande av en hög låskraft i kombi- nation med lägre motstånd mot insnäppning. Högt insnäpp- ningsmotstånd försvårar insnäppning och ökar risken för skador pà golvskivornas fogkantpartier. Uppfinnaren har konstaterat att de flesta material som används i golvski- vor kan göras tillräckligt fjädrande genom att de utfor- mas med läppar av lämplig tjocklek och längd som kan fun- gera i det föredragna fogsystemet och åstadkomma till- räcklig låskraft.

Fig l2a-c visar insnäppning av två golvskivor genom att undre läppen 40 böjs. Av fig 12b framgår att insnäpp- ningen sker med minimal böjning av den nedre läppen och med golvskivornas ytplan i väsentligen samma nivå. Detta minskar risken för sprickbildning.

Fig l3a-c visar att låssystemet enligt fig l2a-c också kan användas för uppvinkling och nedvinkling i sam- band med upptagning och läggning. Den övre och nedre läp- par 39 resp 40 och tunga 38 är utformade för möjliggöran- de av en isärkoppling av två mekaniskt hopkopplade golv- skivor genom att den ena golvskivan svängs uppåt relativt den andra kring ett svängningscentrum nära skärningspunk- ten C mellan ytplanet HP och fogplanet VP, så att denna golvskivas tunga svängs ut från den andra golvskivans underskurna spår.

Snäppfogen enligt uppfinningen kan användas på både lång- och kortsidan av golvskivorna. 10 15 20 25 30 Lu U'l 519 768 26 Fig 14 visar och fig 15 visar emellertid en variant av uppfinningen som är främst lämpad för snäppning längs kortsidan av golvskiva som är tillverkad av ett relativt hårt material, t ex ett hårt träslag eller en härd trä- fiberskiva.

Noten är i detta utförande väsentligt djupare än vad som krävs ta emot tungan. Genom detta erhälls en högre böjbarhet hos den nedre läppen 40. Dessutom har làssyste- met har en läng tunga med ett kraftigt làselement 8. Läs- ytorna 45, 65 är också kraftigt lutande. Den streckade linjen visar insnäppningsrörelsen.

Vid utformningen enligt fig 14 och 15 är en isär- koppling genom uppvinkling av den ena skivan och en svag nedböjning av den andra skivans nedre läpp 40 möjlig. I andra mera föredragna utföringsformer av uppfinningen krävs emellertid inte någon nedböjning av den nedre läppen i samband med isärkoppling av golvskivorna.

-I läst läge är det möjligt att förskjuta golvski- vorna i fogens längdriktning. Härigenom kan en isärkopp- ling av exempelvis kortsidorna ske genom utdragning i fogens längdriktning sedan làngsidorna isärkopplats genom exempelvis uppvinkling.

För att underlätt tillverkningen, invinkling, upp- vinkling, snäppning och förskjutbarhet i läst läge samt för att minimera risken för knarr bör samtliga ytor som ej är verksamma för att åstadkomma en fog med täta övre fogkanter samt det vertikala och horisontella förbandet, utformas så att de ej är i kontakt med varandra i läst läge och företrädesvis även under läsning och upplåsning.

Detta möjliggör tillverkning utan krav pà höga toleranser i dessa fogpartier och reducerar friktionen vid sidoför- flyttning längs fogkanten. Exempel pà ytor eller delar av fogsystemet som ej bör ha kontakt med varandra i läst läge är 46-67, 48-69, 50-70 och 52-72.

Fogsysystemet enligt det föredragna exemplet kan be- stàr av flera materialkombinationer. Övre läppen 39 kan bestå av ett styvt och hårt övre ytskikt 32 och en mju- lO 15 20 25 30 b) Ul 519 768 27 kare nedre del, som är en del av kärnan 30. Den nedre läppen 40 kan bestå av samma mjukare övre del 30 samt också en nedre mjuk del 34, som kan vara ett annat trä- slag. Fiberriktningarna i de tre träslagen kan variera.

Detta kan utnyttjas för att åstadkomma ett fogsystem som utnyttjar dessa materialegenskaper. Låselementet är där- för enligt uppfinningen placerat närmare den övre hårda och styva delen som således endast i begränsad omfattning är böjbar och komprimerbar, medan snäppfunktionen utfor- mats i den nedre mjukare och böjbara delen. Det skall på- pekas att fogsystemet även kan vara utformat i en homogen golvskiva.

Fig l6a-c visar ett exempel på en golvskiva enligt uppfinningen. Detta utförande visar speciellt att fogsy- stemet på lång- och kortsidan är olika utformat. Pà kort- sidan har låssystemet optimerats för snäppning genom en hög låsvinkel, djup not och övre läpp kortare än nedre läpp samtidigt som läsytorna har låg höjd för att minska kravet på nedböjning. På längsidan har fogsystemet anpas- sats för hopfogning/upptagning genom vinkelrörelser.

Dessutom kan fogsystemen bestå av olika material och 30b och 30c. välja olika material på lång- och kortsidor. Exempelvis materialkombinationer 30a, Man kan dessutom kan korsidornas notdel 36 bestå av ett hårdare och mera böjbart trämaterial än exempelvis tungdelen 38 som kan vara härd och styv och ha andra egenskaper làngsidans kärna. På kortsidan med notspàret 36 kan man exempelvis välja ett träslag 30b som är mera böjbart än träslaget 30c på den andra kortsida där tungan utformas. Detta är speciellt lämpligt i parkettgolv med lamellstomme där ovan- och undersidan består av olika träslag och kärnan består av sammanlimmade stavar. Denna konstruktion ger stora möjligheter att variera materialsammansättningen för att optimera funktion, hàllfasthet och produktions- kostnad.

Man kan även variera materialet utmed längden av en sida.

Således kan exempelvis de stavar, som ligger mellan lO 15 20 25 30 (k) UI 519 768 28 de bàda kortsidorna, vara av olika träslag eller mate- rial, sà att vissa kan väljas med hänsyn till att de bi- drager med lämpliga egenskaper, som förbättrar läggning, hàllfasthet etc. Olika egenskaper kan också uppnäs med olika fiberorienterig på lång- och kortsidan, och även plastmaterial kan användas på kortsidorna samt exempel- vis pà olika delar av långsidan. Om golvskivan eller de- lar av dess stomme består av exempelvis plywood med flera skikt, kan dessa skikt väljas så att den övre läppen, tungan och den nedre läppen på bàde läng- och kortsidan samtliga kan ha delar med olika materialsammansättning, fiberorientering etc som kan ge olika egenskaper med av- seende pà hàllfasthet, böjbarhet, bearbetningsbarhet etc.

Fig. 17a-c visar grundprincipen för hur den nedre delen av tungan bör utformas i relation till den nedre läppen 40 för att underlätta en horisontell insnäppning enligt uppfinningen i ett fogsystem med en underskärning eller làsspär 8 i en styv övre läpp 39 och med en böjbar nedre läpp 40. I detta utföringsexempel är den övre läppen 39 väsentligt styvare bland annat pà grund av att den kan vara tjockare eller att den kan bestà av hårdare och styvare material. Den undre läppen 40 kan vara tun- nare och mjukare och den huvudsakliga böjningen kommer därför vid en insnäppning att ske hos den undre läppen 40. Insnäppning kan underlättas väsentligt bland annat genom att den undre läppens 40 maximala böjning begränsas sä långt det är möjligt. Fig l7a visar att den undre läp- pens 40 böjning kommer att öka till en maximal böjnivà Bl som kännetecknas av att tungan 38 är infört sä långt in i noten 36 att de avrundade instyrningsdelarna kommer i kontakt med varandra. När tungan 38 förs in ytterligare, kommer den undre läppen 40 att böjas tillbaka tills in- snäppningen avslutas och läselementet 8 är helt infört i sitt slutliga läge i underskärningen 35. Den nedre och främre delen 49 av tungan 38 bör utformas sä att den inte böjer ned undre läppen 40 som i stället bör tvingas nedåt av den undre stödytan 50. Denna del 49 av tungan bör ha 10A 15 20 25 30 b.) U1 519 768 29 en form som antingen tangerar eller går fri från den undre läppens0 40 maximala böjnivà när denna undre läpp 40 böjs kring den yttre delen av tungans 38 nedre anligg- ningsyta 50. Om tungan 38 har en form som i detta läge överlappar den undre läppen 40, visat med den streckade linjen 49b, kan böjningen B2 enligt fig 17b bli väsent- ligt större. Detta kan leda till stor friktion i samband med insnäppning och risk för att fogen skadas. Fig 17c visar att den maximala böjningen kan begränsas genom att noten 36 och fjädern 38 är så utformade att det finns ett utrymme S4 mellan fjäderns nedre och yttre del 49 och nedre läppen 40. Genom att den övre läppen utformats sty- vare och den undre läppen mera böjlig, minskas risken för kantresning på det lagda golvets ovansida, när golvet krymper och sväller i beroende av den relativa fuktighe- ten i rumsluften. Den större styvheten hos den övre läp- pen i kombination med hur làsytorna arrangerats ger också fogen förmågan att ta upp stora isärdragningskrafter tvärs fogen. Även undanböjningen av den undre läppen medverkar till att risken för kantresning minimeras.

Horisontell insnäppning används i regel i samband med insnäppning av kortsidan efter det att långsidan re- dan är låst. Vid insnäppning av långsidan kan man också snäppa fogsystemet enligt uppfinningen med ena skivan i något uppvinklat läge. Detta uppvinklade snäppläge visas i fig 18. Enbart en liten böjning B3 av den undre läppen 40 krävs för att läselementets instyrningsdel 66 skall komma i kontakt med låsspärets instyrningsdel 44 så att làselementet därefter genom en nedvinkling kan föras in i underskärningen 35.

Fig 19 och 20 beskriver också ett problem som kan uppstå i samband med insnäppning av två kortsidor hos två skivor 2a och 2b som redan är sammanfogade på sina lång- sidor med en annan första skiva 1. När golvskivan 2a skall snäppa till golvskivan 2b, ligger de inre hörnp tierna 91 och 92, närmast den första skivans 1 làngsida, i samma plan. Detta beror på att de bàda skivorna 2a och ÃY'~ wa. 10 15 20 25 30 (J) U'| 519 768 30 2b på sina respektive långsidor är sammanfogade till samma golvskiva 1. Enligt fig 20b, som visar snittet C3-C4, kan tungan 38 ej föras in i noten 39 för att på- börja nedböjningen av nedre läppen 40. I de yttre hörn- partierna 93, 94 vid den andra långsidan, vid snittet Cl-C2 visat i fig 20a, kan fjädern 38 föras in i noten 36 för att påbörja nedböjningen av undre läppen 40, genom att skivan 2b automatiskt pressas och vinklas upp motsva- rande låselementets 8 höjd.

Uppfinnaren har således upptäckt att det kan före- ligga problem i samband med insnäppning av inre hörnpar- tier vid sidoförskjutning i samma plan, när tungan är ut- formad med ett uppåtriktat parti vid sin spets och skall införas i en not med en underskärning. Dessa problem kan leda till högt insnåppningsmotstånd och risk för sprick- bildning i fogsystemet. Problemet kan lösas genom en lämplig fogutformning och materialval som möjliggör mate- rialdeformering och böjning i ett flertal fogpartier.

Vid insnäppning av ett sådant speciellt utformat fogsystem sker följande. Vid sidoförskjutning samverkar tungans och övre läppens yttre instyrningsdelar 42, 68 och tvingar tungas uppåtriktade parti eller låselement 8 under den övre läppens 39 yttre del. Tungan böjer sig nedåt och den övre läppen böjer sig uppåt. Detta visas med pilar i figur 20b. Hörnpartiet 92 i fig 19 trycks uppåt genom att den undre läppen 40 på skiva 2b långsida böjs och hörnpartiet 91 trycks nedåt genom att den övre läppen på skiva 2a långsida böjs uppåt. Fogsystemet bör konstrueras så att summan av dessa fyra deformationer är så stor att låselementet kan glida längs övre läppen och snäppa in i underskärningen 35. Det är känt att notspåret 36 bör kunna vidga sig i samband med en insnäppning. Det är dock inte känt att det kan vara en fördel om tungan, som normalt skall vara styv, också bör utformas så att den i saubanu med insnäppning kan bö Ett sådant utförande visas i fig 21. Ett spår eller liknande 63 utformas vid tungans övre och inre del innan- 10 15 20 25 30 U) 01 519 768 31 för vertikalplanet VP. Tungans hela utsträckning PB från dess inre del till dess yttre del kan förlängas, och den kan exempelvis göras större än halva golvtjockleken T.

Fig 22 och 23 visar hur fogsystemets delar böjer sig i samband med insnäppning vid det inre hörnpartiet 91, 92 (fig 19) och det yttre hörnpartiet 93, 94 (fig 19) hos tvä golvskivor 2a och 2b. För att förenkla framställning- en förutsätts att endast den tunna läppen och fjädern böjer sig. I praktiken kommer naturligtvis samtliga delar som är utsatta för tryck att komprimeras och böjas i va- rierande grad beroende på tjocklek, böjbarhet, material- sammansättning etc.

Fig 22a visar det yttre hörnpartiet 93, 94, och fig 23a visar det inre hörnpartiet 91, 92. Dessa båda figurer visat läget då skivornas kanter kommer i kontakt med var- andra. Fogsystemet är så konstruerat att redan i detta lägel befinner sig tungans 38 yttersta spets innanför den undre läppens 40 yttre del. Då skivorna skjuts mot var- andra ytterligare kommer tungan 38 i det inre hörnet 91, 92 att trycka skivan 2b uppåt enligt fig 22b, 23b. Tungan kommer att böja sig nedåt och skiva 2b vid det yttre hör- net 93, 94 kommer att vinklas upp. Fig 23c visar tungan 38 vid det inre hörnet 91, 92 kommer att böjas nedåt. Vid det yttre hörnet 93, 94 enligt fig 22c böjs tungan 38 uppåt och nedre läppen 40 nedåt. Enligt fig 22d, 23d fortsätter denna böjning då skivorna skjuts ytterligare mot varandra och nu böjs också den nedre läppen 40 vid det inre hörnet 91, 92 enligt fig 23d. Fig 22e, 23e visar insnäppt läge. Insnäppning kan således underlättas vä- sentligt om tungan 38 också är böjbar och om tungans 38 yttre del ligger innanför nedre läppens 40 yttre del när not och tunga kommer i kontakt med varandra då skivorna ligger i samma plan i samband med insnäppning som sker efter det att golvskivan redan är läst längs sina två Ett flertal varianter kan förekomma inom uppfinning- ens ram. Uppfinnaren har tillverkat och utvärderat en 10 15 519 768 32 mängd olika varianter där fogsystemets olika delar till- verkats med olika bredder, längder, tjocklekar, vinklar och radier i en rad olika skivmaterial och i homogena plast och träpaneler. Samtliga fogsystem har testats i upp och nedvänt läge och med snäppning och vinkling av not respektive tungskivor relativt varandra och med olika kombinationer av de här redovisade systemen samt även kända system pà läng respektive kortsidan. Làssystem har tillverkats där làsytor också är övre anläggnings- ytor, där fjädern och noten haft flera làselement och làsspàr, samt där även undre läppen och undre delen av fjädern utformats med horisontella làsorgan i form av làselement och làsspàr.

Claims

10 l5 20 25 30 b.) U1 519 768 33 PATENTKRAV

1. Làssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor kring ett fogplan (VP), vilka golvskivor har en stomme (30), en framsida (2), en baksida (34) och motstàende fogkantpartier (4a, 4b), av vilka det ena är utformat som en not (36), som avgränsas av övre (39) och nedre (40) läppar och har en bottenände (48), och det andra är ut- format som en tunga (38) med ett uppàtriktat parti (8) (69), sett fràn fogplanet vid sin fria ytterände har formen ett varvid noten (36), (VP), av ett underskuret spär (36) med en mynning, (45) (40) formad i ett stycke med golvskivans stomme (30) inre parti (35) och en inre làsyta och varvid åtminstone delar av den nedre läppen är ut- samt som är utformad (45) när tvà sàdana (38) för samverkan med den inre làsytan (36). varvid tungan har en làsyta (65), i en an- gränsande golvskivas not golvskivor är mekaniskt hopfogade, så att deras framsidor (2) ligger i samma ytplan (HP) och möts vid det vinkelrätt däremot riktade fogplanet (VP), k ä n n e t e c k n a t därav, att notens inre làsyta (45) (39) verkan med tungans motsvarande làsyta (65), som är är utformad pà den övre läp- pen inom notens underskurna parti (35) för sam- utformad pà tungans uppàtriktade parti (8) för mot- verkande av isärdragning av två mekaniskt hopkopplade skivor i en riktning (D2) (VP), den nedre läppen vinkelrätt mot fogplanet att (40) kan med en motsvarande stödyta (50) för samver- pà tungan, vilka har en stödyta (71) stödytor är avsedda att samverka för motverkande av en relativforskjutning av tvä mekaniskt hopkopplade skivor i en riktning (Dl) vinkelrätt mot ytplanet (HP), 10 15 20 25 30 Q) UI 519 768 34 att alla delar av den nedre läppens (40) med stommen (30) sammanhängande partier, räknat fràn det ställe (C), (HP) befinner sig utanför ett plan (LP2), som befinner sig där ytplanet och fogplanet (VP) skär varandra, längre bort frän nämnda ställe än ett därmed paral- lellt làsplan (LPI), vilket tangerar notens och tung- ans samverkande läsytor (45, 65) där dessa är mest snedställda relativt ytplanet (HP), och att alla delar av den nedre läppens (40) med stommen (30) sammanhängande partier är kortare än den övre läppen (39) och slutar pà avstånd fràn fogplanet (VP), att den nedre läppen (40) är böjlig, att den övre läppen (39) är styvare än den nedre läppen (40), att den nedre läppens stödyta (50), räknat parallellt med ytplanet (HP), ligger pà avstånd frän, och närmare fogplanet (VP) än det underskurna spärets innersta del (47), fogkantpartiernas och att (4a, 4b) utformade för möjliggörande av hopkoppling av en lagd övre och nedre läppar är golvskiva med en nya golvskiva genom en hopskjut- ningsrörelse väsentligen parallellt med den lagda golvskivans ytplan (HP) för hopsnäppning av làssyste- mets delar under nedàtböjning av notens nedre läpp (40).

2. Làssystem enligt krav 1, (38)

3. Lässystem enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a t därav, att tungan är böjlig. k ä n n e - (4a, 4b) är utformade för möjliggörande av hopkoppling av en lagd t e c k n a t därav, att fogkantpartierna golvskiva med en nya golvskiva genom en hopskjutnings- rörelse med golvskivans ytplan väsentligen i nivà med varandra under böjning av tungan (38) och den nedre läp- pen (40).

4. Làssystem enligt något av kraven l-3, k ä n - n e t e c k n a t därav, att fogkanternas (4a, och nedre läppar är utformade för möjliggörande av en 4b) övre 10 15 20 25 30 h) U1 519 768 35 isärkoppling av två mekaniskt hopkopplade golvskivor genom uppätsvängning av den ena golvskivan relativt den andra kring ett svängningscentrum (C) nära en skärnings- punkt mellan ytplanet (HP) och fogplanet (VP) för isär- koppling av den ena golvskivans tunga (38) och den andra golvskivans not (36). k ä n n e t e c k - (4a, 4b) läppar är utformade för möjliggörande av en isärkoppling

5. Làssystem enligt krav 6, n a t därav, att fogkanternas övre och nedre av två mekaniskt hopkopplade golvskivor genom uppàtsväng- ning av den ena golvskivan relativt den andra kring ett svängingscentrum (C) nära en skärningspunkt mellan ytpla- net (HP) och fogplanet (VP) för isärkoppling av den ena golvskivans tunga (38) och den andra golvskivans not (36) under nedböjning av den nedre läppen.

6. Làssystem enligt nàgot föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att åtminstone huvudparten av notens bottenände (48), räknat parallellt med ytplanet (HP), ligger längre bort frän fogplanet (VP) (69)

7. Làssystem enligt nàgot föregående krav, än vad tung- ans ytterände gör. k ä n - n e t e c k n a t därav, att tungans (38) och den nedre läppens (40) för samverkan utformade stödytor (50, 71) är ställda en mindre vinkel mot ytplanet (HP) än vad den övre läppens (39) och tungans (38) samverkande läsytor (45, 65) är.

8. Làssystem enligt nàgot föregående krav, k ä n - att làsytorna (45, 65) är ställda i väsentligen samma vinkel mot ytplanet (HP) som n e t e c k n a t därav, en tangent till en cirkelbàge, vilken tangerar de mot varandra anliggande làsytorna (45, 65) närmast det under- skurna spàrets innersta del (47) och vilken har sitt centrum vid det ställe (C) där ytplanet (HP) och fogpla- net (VP) skär varandra.

9. Làssysten enligt nàgot av kraven 1-7, k ä n - n e t e c k n a t därav, att làsytorna (45, 65) är ställda i en större vinkel mot ytplanet (HP) än en tan- 10 l5 20 25 30 b) U1 519 768 36 gent till en cirkelbåge, vilken tangerar de mot varandra anliggande låsytorna (45, 65) närmast det underskurna spårets innersta del (47) och vilken har sitt centrum vid det ställe där ytplanet (HP) och fogplanet (VP) skär var- andra.

10. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att den övre läppen (39) och tungan (38) har med varandra i låst tillstånd samverkande kontaktytor (43, 64), som är belägna inom ett område mellan fogplanet (VP) och tungans och den övre läppens med varandra i läst tillstånd samverkande làsytor (45, 65). '

11. Låssystem enligt krav 10, k ä n n e t e c k - (43, 64), tungans och den övre läppens samverkande låsytor (45, n a t därav, att kontaktytorna räknat från 65), lutar uppåt och utåt mot fogplanet (VP).

12. Låssystem enigt kravet 10, k ä n n e t e c k - n a t därav, att kontaktytorna (43, 64) är väsentligen parallella med ytplanet (HP).

13. Låssystem enligt kravet 10, 11 eller 12, k ä n n e t e c k n a t därav, att kontaktytorna (43, 64) är väsentligen plana.

14. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t (38) befinner sig på avstånd från det underskurna därav, att det underskurna spåret (36) och tungan att tungans ytter- (69) spåret (36) utmed väsentligen hela sträckan från den övre (39) (38) (45, 65) till den nedre läppens och tungans sam- verkande stödytor (50, 71). har sådan utformning, ände läppens och tungans mot varandra anliggande låsytor

15. Låssystem enligt krav 14, k ä n n e t e c k - n a t därav, att ett ytparti hos tungans ytterände (69), vilket står i kontakt med ett ytparti hos det underskurna spåret (36), har mindre utsträckning i vertikalplanets . . n . iktnia an vad lasytorna (45, 65) har, när två sådana skivor är mekaniskt hopkopplade. 10 15 20 25 30 h.) U1 519 768 37

16. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n ~ n e t e c k n a t (38) därav, att kantpartierna (4a, 4b) (36) golvskivor är sammankopplande, föreligger ytberöring med sin tunga resp not är så utformade, att när två mellan kantpartierna (4a, 4b) utmed högst 30% av det tungan (38) uppbärande kantpartiets kantyta, mätt från golvskivans ovansida (2) till dess undersida (34).

17. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n ~ n e t e c k n a t därav, att tungans (38) och den nedre läppens (40) samverkande stödytor (50, 71) är ställda i en vinkel av minst 10° mot ytplanet (HP).

18. Låssystem enligt kravet 17, k ä n n e t e c k - n a t därav, att tungans och den nedre läppens samver- (50, 71) (HP).

19. Låssystem enligt kravet 18, k ä n n e t e c k - kande stödytor är ställda i en vinkel av högst 30° mot ytplanet n a t därav, att tungans och den nedre läppens samver- (50, 71) (HP). kande stödytor är ställda i en vinkel av högst 20° mot ytplanet

20. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att åtminstone delar av den nedre läppens och tungans stödytor (50, 71) befinner sig på större avstånd från fogplanet (VP) än vad den övre läppens och tungans snedställda làsytor (45, 65) gör. k ä n - (36) är utformade för möjliggörande av att en

21. Låssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t (38) som är mekaniskt hopkopplad med en likadan skiva, är förskjutbar i en riktning (D3) utmed fogplanet (VP). därav, att det underskurna spåret och tungan golvskiva,

22. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - (38) är utformade för möjliggörande av n e t e c k n a t (36) isärkoppling av en skiva med en annan genom svängning av därav, att tungan och det under- skurna spåret den ena skivan relativt den andra under upprätthållande av kontakt mellan skivorna vid ett ställe (C) av skivor- 10 15 20 25 30 U.) Uï (519 768 38 nas fogkantpartier nära skärningen mellan ytplanet (HP) och fogplanet (VP).

23. Låssystem enligt krav 22, k ä n n e t e c k - (38) (36) är utformade för möjliggörande av isärkoppling av n a t därav, att tungan och det underskurna spåret skivor genom svängning av en skiva relativt en annan under upprätthållande av kontakt mellan skivorna vid ett (4a, 4b) (HP) och fogplanet (VP) utan vä- sentlig beröring mellan tungans bort från ytplanet (HP) (40).

24. Låssystem enligt något föregående krav, ställe av skivornas fogkantpartier nära skär- ningen mellan ytplanet vända sida och den nedre läppen k ä n - n e t e c k n a t därav, att avståndet mellan låsplanet (LP2) och det därmed parallella planet (LPl), utanför vilket alla delar av den nedre läppens med stommen sam- manhängande partier befinner sig är minst 10% av golvski- vans tjocklek (T).

25. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, (45, 65) att den övre läppens och tung- ans låsytor (HP) bildar en vinkel mot ytplanet av under 90° men minst 20°.

26. Låssystem enligt krav 25, k ä n n e t e c k - n a t därav, att den övre läppens och tungans låsytor (45, 65) (HP)

27. Låssystem enligt något föregående krav, bildar en vinkel mot ytplanet av minst 30°. k ä n n e t e c k n a t därav, att tungans och den nedre läppens samverkande stödytor (50, 71) är riktade i sådan en vinkel relativt fogplanet, vilken är lika med eller mindre än en tangent till en cirkelbåge, vilken tangerar de mot varandra anliggande stödytorna närmast det under- (47) där ytplanet skurna spårets innersta del (C), och vilken har sitt centrum vid det ställe (HP) och fogpla- net (VP) skär varandra, sett i tvärsektion genom skivan.

28. Låssystem enligt krav 27, k ä n n e t e c k - n a t därav, att tuncans och den nedre lappens samver- U kande stödytor (50, 71) är ställda i en större vinkel mot ytplanet (HP) än en tangent till en cirkelbåge, vilken bd U'| 519 768 39 tangerar de mot varandra anliggande stödytorna närmast det underskurna spàrets innersta del (47) och vilken har sitt centrum vid det ställe där ytplanet (HP) och fogpla- net (VP) skär varandra.

29. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att tungans och den nedre läp- pens för samverkan utformade stödytor (50, 71) är ställda en mindre vinkel mot ytplanet (HP) än vad den övre läp- pens och tungans samverkande låsytor (45, 65) är.

30. Låssystem enligt krav 29, k ä n n e t e c k - n a t därav, att tungans och den nedre läppens för sam- verkan utformade stödytor (50, 71) är snedställda åt samma håll som men med mindre vinkel mot ytplanet (HP) än vad den övre läppens och tungans samverkande låsytor (45, 65) är.

31. Làssystem enligt något av kraven 27-30, k ä n - n e t e c k n a t därav, att stödytorna (50, 71) bildar en minst 20° större vinkel mot ytplanet (HP) än vad lås- ytorna (45, 65) gör.

32. Låssystem enligt krav 31, k ä n n e t e c k - n a t därav, att stödytorna (50, 71) bildar en minst 20° större vinkel mot ytplanet (HP) än vad låsytorna (45, 65) gör.

33. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att den övre läppens och tung- ans làsytor (45, 65) är väsentligen plana inom åtminstone de ytpartier, som är avsedda att samverka med varandra, när två sådana skivor är sammankopplade.

34. Låssystem enligt krav 33, k ä n n e t e c k - n a t därav, att tungan (38) har en instyrningsyta (68), som är belägen utanför tungans låsyta (65), räknat från fogplanet (VP) och som har mindre vinkel mot ytplanet (HP) än vad denna läsyta (65) har. QJ:

35. Låssystem enligt något föregående krav, k n - n e t e c k n a t därav, att den övre läppen (39) har en 4. instyrningsyta (42), som är belägen närmre notens mynning än vad den övre läppens låsyta (45) och som har en mindre 10 15 20 25 30 b.) UI (519 768 40 vinkel mot ytplanet (HP) än vad den övre läppens låsyta har.

36. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t att åtminstone delar av den därav, nedre läppens och tungans stödytor (50, 71) befinner sig på större avstånd från fogplanet (VP) än vad den övre läppens och tungans snedställda låsytor (45, 65) gör.

37. Lässystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att tungans låsyta (65) är an- ordnad på ett avstånd av minst 0,1 ggr golvskivans tjock~ lek (T) (69).

38. Lässystem enligt något föregående krav, från tungans spets k ä n - n e t e c k n a t att de med varandra samverkande därav, låsytornas (45, 65) vertikala utsträckning är mindre än hälften av underskärningens (35) vertikala utsträckning, sett från fogplanet (HP). (VP) och parallellt med ytplanet

39. Låssystem enligt något föregående krav, (45, 65), en vertikalsektion genom golvskivan, har en utsträckning, k ä n - n e t e c k n a t därav, att låsytorna sett i som är högst 10% av golvskivans tjocklek (T).

40. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - (38) är minst 0,3 ggr n e t e c k n a t därav, att tungans räknat (VP), längd, vinkelrätt utåt från fogplanet skivans tjocklek (T).

41. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att det tungan uppbärande fog- kantpartiet (4b) och/eller det noten uppbärande fogkant- partiet (4a) har en urtagning (63), vilken finns ovanför (38)

42. Lässystem enligt något föregående krav, tungan och slutar på avstånd från ytplanet (HP). k ä n - n e t e c k n a t (36), därav, att det underskurna spåret sett i tvärsektion, har ett yttre mynningsparti, som avsmalnar trattformigt inåt.

43. Låssystem enligt krav 42, k ä n n e t e c k - n a t därav, att den övre läppen har en avfasning (42) vid sin yttre, längst från ytplanet (HP) liggande kant. 10 15 20 25 30 519 768 41

44. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att tungan, sett i tvärsektion, har en spets, som är avsmalnande.

45. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, sett har en kluven spets med en övre och en undre tungdel. att tungan, i tvärsektion,

46. Låssystem enligt krav 45, k ä n n e t e c k - n a t därav, att tungas övre och undre tungdelar är bil- dade av olika material med olika materialegenskaper.

47. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att noten (36) och tungan (38) är utformade i ett stycke med golvskivan.

48. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att den övre läppen (39) är tjockare än den undre läppen (40).

49. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att den övre läppens (39) minsta tjocklek vid underskärningen (35) är större än den undre läppens (40) största tjocklek vid stödytan (50).

50. Làssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att stödytornas utsträckning är högst 15% av golvskivans tjocklek (T).

51. Låssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t k ä n - därav, att notens höjdutsträckning mellan den övre (39) och den nedre (40) läppen, mätt pa- rallellt med fogplanet (VP) och vid stödytans (50) yttre ände, är minst 30% av golvskivans tjocklek (T).

52. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att notens (36) mätt från djup, fogplanet (VP) är minst 2% större än tungans (38) motsva- rande utsträckning.

53. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att tungan (38) har andra mate- rialegenskaper än den övre (39) eller nedre (40) läppen.

54. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att de övre (39) läpparna består av material med olika egenskaper. och nedre (40) 1.-..;. 10 15 20 25 30 U) U 1 519 768 42

55. Làssystem enligt något föregäende krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att làssystemet även omfattar ett andra mekaniskt läs, som bildas av dels ett làsspàr, som är utformat pà undersidan det tungan (38) uppbärande fogkantpartiet (4b) och sträcker sig parallellt med fogplanet (VP), och dels en làslist (6), vilken är integrerat fastsatt pà (4a) sträcker sig utmed väsentligen hela fogkantpartiets skivans fogkantparti och under noten (36) längd och har en fràn listen utskjutande làsdetalj (8), fogade, är upptagen i den angränsande skivans (2) (14).

56. Làssystem enligt patentkravet 55, t e c k n a t som, när tvâ sådana skivor är mekaniskt samman- lásspàr k ä n n e - därav, att làslisten (6) utskjuter förbi fogplanet.

57. Lässystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, (30)

58. Lässystem enligt krav 57, att det är utformat i en skiva, som har en stomme av träfiberbaserat material. k ä n n e t e c k - n a t därav, att det är utformat i en skiva, som har en (30) av trä.

59. Golvskiva, en baksida (34) (4a, 4b), mekaniskt làssystem och av vilka det ena är utformat som (36), (39) och har en bottenände och det andra är utfor- stomme som har en stomme (30), en framsida (2), kantpartier och två motstàende parallella fog- vilka är utformade som delar av ett en not (40) som avgränsas av övre (48), mat som en tunga (38) med ett uppätriktat parti (8) vid sin fria ytterände (69), (36), (VP), av ett underskuret spår (36) med en mynning, ett (35) varvid ätminstone delar av den nedre läppen och nedre läppar varvid noten sett fràn fogplanet har formen inre parti och en inre làsyta (4) och foimad i ett stycke med golvskivans stomme 10 15 20 25 30 b.) U'l varvid tungan (38) 519 768 43 (65), som är utformad för samverkan med den inre làsytan (45) i en an- har en làsyta gränsande golvskivas not (36), när tvä sådana golvskivor är mekaniskt hopfogade, sä att deras framsidor ligger i samma ytplan (HP) och möts vid det vinkelrätt däremot riktade fogplanet (VP), k ä n n e t e c k n a d därav, att notens inre làsyta (45) är utformad pá den övre läp- att att att att att Q) CT (39) (35) verkan med tungans motsvarande làsyta (65), som är pen inom notens underskurna parti för sam- utformad pà tungans uppàtriktade parti (8) för mot- verkande av isärdragning av tvà mekaniskt hopkopplade skivor i en riktning (D2) vinkelrätt mot fogplanet (VP), den nedre läppen har en stödyta (50) för samverkan med en motsvarande stödyta (71) pà tungan, vilka stödytor är avsedda att samverka för motverkande av en relativförskjutning av tvä mekaniskt hopkopplade skivor i en riktning (Dl) vinkelrätt mot ytplanet (HP), alla delar av den nedre läppens (40) med stommen (30) sammanhängande partier, räknat fràn det ställe (C), (HP) befinner sig utanför ett plan (LP2), som befinner sig där ytplanet och fogplanet (VP skär varandra, längre bort fràn nämnda ställe än ett därmed paral- lellt làsplan (LPl), vilket tangerar notens (36) och tungans samverkande làsytor (45, 65) där dessa är (HP) , (40) (30) sammanhängande partier är kortare än den övre läppen mest snedställda relativt ytplanet och alla delar av den nedre läppens med stommen (39) och slutar på avstånd frän fogplanet (VP), den nedre läppen (40) är böjlig, den övre läppen (39) är styvare än den nedre läppen (40), den nedre läppens stödyta (50) li ger pä avstånd frfn (7 IJ det underskurna spärets innersta del, lellt med ytplanet (HP) och räknat paral- 10 15 20 25 30 b) 01 519 768 44 att fogkantpartiernas övre (39) och nedre (40) läppar är utformade för möjliggörande av hopkoppling av en lagd golvskiva med en nya golvskiva genom en hopskjut- ningsrörelse väsentligen parallellt med den lagda golvskivans ytplan (HP) för hopsnäppning av làssyste- mets delar under nedàtböjning av notens nedre läpp (40).

60. Golvskiva enligt krav 59, k ä n n e t e c k - n a d därav, att tungan (38) är böjlig.

61. Golvskiva enligt krav 59 eller 60, k ä n n e - t e c k n a d därav, att fogkantpartierna (4a, 4b) är utformade för möjliggörande av hopkoppling av en lagd golvskiva med en nya golvskiva genom en hopskjutningsrö- relse med golvskivans ytplan (HP) väsentligen i nivå med varandra under böjning av tungan (38) och den nedre läppen (40).

62. Golvskiva enligt nägot av kraven 59-61, k ä n - n e t e c k n a d därav, att fogkanternas (4a, 4b) övre och nedre läppar är utformade för möjliggörande av en isärkoppling av två mekaniskt hopkopplade golvskivor genom uppätsvängning av den ena golvskivan relativt den andra kring ett svängningscentrum (C) nära en skärnings- (VP) koppling av den ena golvskivans tunga (38) och den andra (36).

63. Golvskiva enligt krav 62, punkt mellan ytplanet (HP) och fogplanet för isär- golvskivans not k ä n n e t e c k - n a d därav, att fogkanternas (4a, 4b) övre och nedre läppar är utformade för möjliggörande av en isärkoppling av tvá mekaniskt hopkopplade golvskivor genom uppàtsväng- ning av den ena golvskivan relativt den andra kring ett svängingscentrum (C) nära en skärningspunkt mellan ytpla- net (HP) (VP) och fogplanet för isärkoppling av den ena golvskivans tunga (38) och den andra golvskivans not (36) under nedböjning av den nedre läppen (40).

64. Golvskiva enligt något av kraven 59-63, k ä n - n e t e c k n a d därav, att åtminstone huvudparten av notens bottenände (48), räknat parallellt med ytplanet 10 15 20 25 30 LA) U 1 519 768 45 (HP), ligger längre bort fràn fogplanet (VP) än vad tung- ans ytterände (69) gör.

65. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-64, k ä n - n e t e c k n a d därav, att tungans och den nedre läp- pens för samverkan utformade stödytor (50, 71) är ställda (HP) pens och tungans samverkande làsytor (45, 65) är. en mindre vinkel mot ytplanet än vad den övre läp-

66. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-65, k ä n - (45, 65) är ställda i väsentligen samma vinkel mot ytplanet (HP) som n e t e c k n a d därav, att làsytorna en tangent till en cirkelbàge, vilken tangerar de mot varandra anliggande làsytorna (45, 65) närmast det under- skurna spàrets innersta del (47) och vilken har sitt centrum vid det ställe där ytplanet (HP) och fogplanet (VP) skär varandra.

67. Golvskiva enligt något av kraven 59-65, k ä n - n e t e c k n a d därav, att làsytorna (45, 65) är (HP) gent till en cirkelbäge, vilken tangerar de mot varandra ställda i en större vinkel mot ytplanet än en tan- anliggande làsytorna (45, 65) närmast det underskurna spàrets innersta del (47) och vilken har sitt centrum vid det ställe där ytplanet (HP) och fogplanet (VP) skär var- andra.

68. Golvskiva enligt nágot av kraven 59-71, k ä n - n e t e c k n a d därav, att den övre läppen (39) och tungan (38) har med varandra i läst tillstànd samverkande kontaktytor (43, 64), som är belägna inom ett omràde mellan fogplanet (VP) och tungans och den övre läppens med varandra i läst tillstànd samverkande làsytor (45, 65).

69. Golvskiva enligt krav 68, k ä n n e t e c k - (43, 64), tungans och den övre läppens samverkande làsytor (45, (VP). n a d därav, att kontaktytorna räknat fràn 65), lutar uppät och utàt mot fogplanet

70. Golvskiva enigt kravet 68, k ä n n e t e c k - n a d därav, att kontaktytorna (43, (HP). 64) är väsentligen parallella med ytplanet 10 15 20 25 30 519 768 46

71. Golvskiva enligt kravet 68, 69 eller 70, k ä n n e t e c k n a d därav, att kontaktytorna (43, 64) är väsentligen plana.

72. Golvskiva enligt något av kraven 59-71, k ä n - n e t e c k n a d därav, att det underskurna spåret (36) och tungan (38) har sådan utformning, att tungans ytter- ände (69) befinner sig på avstånd från det underskurna spåret (36) utmed väsentligen hela sträckan från den övre läppens och tungans mot varandra anliggande låsytor (45, 65) till den nedre läppens och tungans samverkande stöd- ytor (50, 71).

73. Golvskiva enligt krav 72, k ä n n e t e c k - n a d därav, att ett ytparti hos tungans ytterände (69), vilket står i kontakt med ett ytparti hos det underskurna spåret (36), har mindre utsträckning i ver- tikalplanets riktning än vad làsytorna (45, 65) har, när två sådana skivor är mekaniskt hopkopplade.

74. Golvskiva enligt något av kraven 59-73, k ä n - n e t e c k n a d därav, att kantpartierna (4a, 4b) med sin tunga (38) resp nöt (36) är så utformade, att när två golvskivor är sammankopplande, föreligger ytberöring mellan kantpartierna utmed högst 30% av det tungan uppbä- rande kantpartiets (4b) kantyta, mätt från golvskivans ovansida till dess undersida.

75. Golvskiva enligt något av kraven 59-74, k ä n - n e t e c k n a d därav, att tungans och den nedre läp- pens samverkande stödytor (50, 71) är ställda i en vinkel av minst lO° mot ytplanet (HP).

76. Golvskiva enligt kravet 75, k ä n n e t e c k - n a d därav, att tungans och den nedre (50, 71) (HP) .

77. Golvskiva enligt kravet 76, k ä n n e t e c k - läppens samver- kande stödytor är ställda i en vinkel av högst 30° mot ytplanet n a d därav, att tungans och den nedre läppens samver- _. 'ande stödytor (50, 71) (HP). k är ställda i en vinkel av högst 20° mot ytplanet 10 15 20 25 30 b.) LH 519 768 47

78. Golvskiva enligt något av kraven 59-77, k ä n - n e t e c k n a d därav, att åtminstone delar av den nedre läppens och tungans stödytor (50, 71) befinner sig på större avstånd från fogplanet (VP) än vad den övre läppens och tungans snedställda låsytor (45, 65) gör. k ä n - (36) och tungan (38) är utformade för möjliggörande av att en

79. Golvskiva enligt något av kraven 59-78, n e t e c k n a d därav, att det underskurna spåret golvskiva, som är mekaniskt hopkopplad med en likadan skiva, är förskjutbar i en riktning (D3) utmed fogplanet (VP).

80. Golvskiva enligt något av kraven 59-79, k ä n - n e t e c k n a d (36) isärkoppling av en skiva med en annan genom svängning av därav, att tungan (38) och det under- skurna spåret är utformade för möjliggörande av den ena skivan relativt den andra under upprätthållande av kontakt mellan skivorna vid ett ställe (C) av skivor- nas fogkantpartier (4a, 4b) nära skärningen mellan ytpla- net (HP) och fogplanet (VP).

81. Golvskiva enligt krav 80, k ä n n e t e c k - n a t därav, att tungan (38) och det underskurna spåret (36) är utformade för möjliggörande av isärkoppling av skivor genom svängning av en skiva relativt en annan under upprätthållande av kontakt mellan skivorna vid ett (4a, 4b) ningen mellan ytplanet (HP) och fogplanet (VP) utan vä- ställe av skivornas fogkantpartier nära skär- sentlig beröring mellan tungans bort från ytplanet (HP) vända sida och den nedre läppen (40).

82. Golvskiva enligt något av kraven 59-81, k å n - n e t e c k n a d därav, (LP2) att avståndet mellan låsplanet (LPl), vilket alla delar av den nedre läppens med stommen (30) och det därmed parallella planet utanför sammanhängande partier befinner sig är minst 10% av golv- skivans tjocklek (T).

83. Golvskiva enligt något av kraven 59-82, k ä n - n e t e c k n a d därav, att den övre läppens och tung- 10 15 20 25 30 (JJ (Il 519 768 48 ans làsytor (45, 65) bildar en vinkel mot ytplanet (HP) av under 90° men minst 20°.

84. Golvskiva enligt krav 83, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den övre läppens och tungans làsytor (45, 65) (HP)

85. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-84, bildar en vinkel mot ytplanet av minst 30°. k ä n n e t e c k n a d därav, att tungans och den nedre (so, 71) en vinkel relativt fogplanet, vilken är lika med eller läppens samverkande stödytor är riktade i sådan mindre än en tangent till en cirkelbàge, vilken tangerar (50, 71) (47) (C), där ytplanet (HP) skär varandra, de mot varandra anliggande stödytorna närmast det underskurna spàrets innersta del och vilken har sitt centrum vid det ställe (VP) och fogplanet sett i tvärsektion genom skivan.

86. Golvskiva enligt krav 85, k ä n n e t e c k - n a d därav, att tungans och den nedre läppens samver- kande stödytor (50, 71) är ställda i en större vinkel mot ytplanet (HP) än en tangent till en cirkelbàge, vilken tangerar de mot varandra anliggande stödytorna (50, 71) närmast det underskurna spàrets innersta del (47) och vilken har sitt centrum vid det ställe där ytplanet (HP) och fogplanet (VP) skär varandra.

87. Golvskiva enligt något av kraven 59-86, k ä n - n e t e c k n a d därav, att tungans och den nedre läp- pens för samverkan utformade stödytor (50, 71) är ställda en mindre vinkel mot ytplanet (HP) än vad den övre läppens och tungans samverkande làsytor (45, 65) är.

88. Golvskiva enligt krav 87, k ä n n e t e c k - n a d därav, att tungans och den nedre läppens för sam- (50, 71) samma häll som men med mindre vinkel mot ytplanet verkan utformade stödytor är snedställda àt (HP) än vad den övre läppens och tungans samverkande làsytor (45, 65) är.

89. ; Golvski a enligt nä lO 15 20 25 30 519 768 49 en minst 20° större vinkel mot ytplanet ytorna (45, 65) (HP) än vad läs- gör.

90. Golvskiva enligt krav 79, k ä n n e t e c k - (50, 71) (HP) än vad låsytorna (45, 65) n a d därav, bildar en minst 20° att stödytorna större vinkel mot ytplanet gör.

91. Golvskiva enligt något av kraven 59-90, k ä n - n e t e c k n a d därav, att den övre läppens och tung- ans làsytor (45, 65) är väsentligen plana inom åtminstone de ytpartier, som är avsedda att samverka med varandra, när två sådana skivor är sammankopplade.

92. Golvskiva enligt krav 91, k ä n n e t e c k - n a d därav, att tungan (38) har en instyrningsyta (68), som är belägen utanför tungans làsyta (65), räknat från fogplanet (VP) och som har mindre vinkel mot ytplanet (HP) än vad denna låsyta har.

93. Golvskiva enligt något av kraven 59-92, k ä n - n e t e c k n a d därav, att den övre läppen (39) har en instyrningsyta (42), som är belägen närmre notens mynning än vad den övre läppens låsyta (45) och som har en mindre vinkel mot ytplanet (HP) (45) än vad den övre läppens låsyta har.

94. Golvskiva enligt något av kraven 59-93, k ä n - n e t e c k n a d därav, att åtminstone delar av den nedre läppens och tungans stödytor (50, 71) befinner sig på större avstånd från fogplanet (VP) än vad den övre läppens och tungans snedställda läsytor (45, 65) gör.

95. Golvskiva enligt något av kraven 59-94, k ä n - n e t e c k n a d därav, att tungans låsyta (65) är an- ordnad på ett avstånd av minst 0,1 ggr golvskivans tjock- lek (T) (69).

96. Golvskiva enligt något av kraven 59-95, från tungans spets k ä n - n e t e c k n a d därav, att de med varandra samverkande låsytornas (45, 65) vertikala utsträckning är mindre än S' FJ-ﬁ LL l . _ ei av underskarning 3-11 LGJ. n- sett (HP). ens vertikala utsträckning. ---__-__ J, från fogplanet och parallellt med ytplanet lO l5 20 25 30 h.) UI 519 768 50

97. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-96, k ä n - n e t e c k n a d därav, att làsytorna (45, 65), sett i en vertikalsektion genom golvskivan, har en utsträckning, som är högst 10% av golvskivans tjocklek (T).

98. Golvskiva enligt något av kraven 59-97, k ä n - n e t e c k n a d därav, att tungans längd, räknat vin- kelrätt utàt fràn fogplanet (VP), är minst 0,3 ggr ski- vans tjocklek (T).

99. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-98, k ä n - n e t e c k n a d därav, att det tungan (38) uppbärande fogkantpartiet (4b) och/eller det noten uppbärande (4ê) (63). ovanför tungan (38) och slutar pä avstånd från ytplanet (HP). fogkantpartiet har en urtagning vilken finns

100. Golvskiva enligt något av kraven 59-99, k ä n n e t e c k n a d därav, att det underskurna spà- ret (36), sett i tvärsektion, har ett yttre mynnings- parti, som avsmalnar trattformigt inàt.

101. Golvskiva enligt krav 100, (39) (42) vid sin yttre, längst fràn ytplanet (HP) liggande kant. k ä n n e t e c k - n a d därav, att den övre läppen har en avfasning

102. Golvskiva enligt något av kraven 59-101, (38), som är avsmalnande. k ä n n e t e c k n a d därav, att tungan (69),

103. Golvskiva enligt nägot av kraven 59-102, sett i tvärsektion, har en spets k ä n n e t e c k n a d därav, att tungan (38), sett i tvärsektion, har en kluven spets med en övre och en undre tungdel.

104. Golvskiva enligt krav 103, k ä n n e t e c k - n a d därav, att tungas övre och undre tungdelar är bil- dade av olika material med olika materialegenskaper.

105. Golvskiva enligt något av kraven 59-104, k ä n n e t e c k n a d därav, att noten (36) och tungan (38) är utformade i ett stycke med golvskivan. 10 l5 20 25 30 b) UW 519 768 51

106. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-105, k ä n n e t e c k n a d därav, att den övre läppen (39) är tjockare än den undre läppen (40).

107. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-106, k ä n n e t e c k n a t därav, att den övre läppens (39) minsta tjocklek vid underskärningen (35) är större än den undre läppens (40) största tjocklek vid stödytan (50).

108. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-107, k ä n n e t e c k n a d därav, att stödytornas (50, 71) utsträckning är högst 15% av golvskivans tjocklek (T).

109. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-108, k ä n n e t e c k n a d därav, att notens höjdutsträck- ning mellan den övre (39) och den nedre (40) läppen, mätt parallellt med fogplanet (VP) och vid stödytans yttre ände, är minst 30% av golvskivans tjocklek (T).

110. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-109, (36) (VP) är minst 2% större än tungans k ä n n e t e c k n a d därav, att notens djup, mätt frän fogplanet (38) motsvarande utsträckning.

111. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-110, (38) materialegenskaper än den övre (39) eller nedre (40) k ä n n e t e c k n a d därav, att tungan har andra läppen.

112. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-111, k ä n n e t e c k n a d därav, att de övre (39) och nedre (40) läpparna bestär av material med olika egenska- per.

113. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-112, k ä n n e t e c k n a d därav, att làssystemet även om- fattar ett andra mekaniskt läs, som bildas av dels ett làsspàr, som är utformat pä undersidan det tungan (38) uppbärande fogkantpartiet och sträcker sig parallellt med fogplanet (VP), och dels en láslist, vilken är integrerat fastsatt pà skivans fogkantparti under noten och sträcker sig utmed vä- sentligen hela fogkantpartiets längd och har en från (8), listen utskjutande làsdetalj när tvà sàda- SOm, 10 15 20 25 30 519 768 52 na skivor är mekaniskt sammanfogade, är upptagen i den angränsande skivans (2) làsspàr (14).

114. Golvskiva enligt patentkravet 113, k ä n n e - t e c k n a d därav, att làslisten utskjuter förbi fog- planet.

115. Golvskiva enligt något av kraven 59-114, k ä n n e t e c k n a d därav, (30) att det är utformat i en skiva, som har en stomme av träfiberbaserat mate- rial.

116. Golvskiva enligt krav 115, k ä n n e t e c k ~ n a d därav, (30)

117. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-116, att det är utformat i en skiva, som har en stomme av trä. k ä n n e t e c k n a d därav, att den är fyrsidig med parvis parallella sidor (4a, 4b, Sa, 5b).

118. Golvskiva enligt krav 117, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den har mekaniska làssystem vid alla sina fyra sidokantpartier.

119. Golvskiva enligt kravet 117 eller 118, k ä n - n e t e c k n a d därav, att fogkantpartiet (4b) med tungan och/eller fogkantpartiet (4a) med noten pà det ena paret av parallella fogkantpartier har utformats med andra materialegenskaper än fogkantpartiet (4b) med tungan och/eller fogkantpartiet (4a) med noten pà det andra paret av parallella fogkantpartier.