SE523823C2 - Golvskivor och förfarande för tillverkning och läggning av dem - Google Patents

Description

523 823 2 Mekaniska fogsystem är mycket lämpliga för fogning av inte bara laminatgolv utan även trägolv och komposit- golv. Sådana golvskivor kan bestå av en mängd olika mate- rial i ytan, kärnan och baksidan. Som beskrivs nedan kan dessa material även ingå i fogsystemets olika delar såsom list, làselementet och tunga. En lösning med integrerad list, som utformats t ex enligt WO 9426999 eller WO 9747834 och som skapar det horisontella förbandet, och med en tunga, vilken skapar det vertikala förbandet, ger emellertid kostnader i form av materialspill i samband med att den mekaniska fogen utformas genom bearbetning av skivmaterialet.

För att fungera optimalt bör exempelvis ett 15 mm tjockt parkettgolv ha en list som är ungefär lika bred som golvets tjocklek, dvs ca 15 mm. Med en tunga på ca 3 mm blir spillet 18 mm. Golvskivan har en normal bredd på ca 200 mm. Materialspillet kommer därför att vara ca 9%. Generell gäller att spillkostnaden blir stor om golv- skivorna består av dyra material, om de är tjocka eller om de till formatet är små, så att antalet löpmeter fog per kvadratmeter golv blir stort.

Materialspillet kan förvisso nedbringas, om man som list utnyttjar en separat tillverkad aluminiumlist, som fästs på golvskivan redan i fabriken. Det är också så, att aluminiumlisten i ett flertal tillämpningar kan ge ett bättre och även ett billigare fogsystem än en ur stommen utformad och bearbetad list. Nackdelar med alumi- niumlisten är emellertid att investeringskostnaden kan vara betydande och att omfattande ombyggnader av fabriken kan bli nödvändiga för att konvertera en befintlig tradi- tionell produktionslinje så att golvskivor med ett sådant mekaniskt fogsystem kan tillverkas. En fördel med den kända aluminiumlisten är dock att golvskivornas utgångs- format inte behöver förändras.

Då det gäller en genom bearbetning av golvskivemate- rialet àstadkommen listen gäller det motsatta. Sålunda måste golvskivornas format anpassas så att det finns 10 15 u Q u a .- l523 823 3 tillräckligt med material för utformning av listen och tungan. För laminatgolv krävs ofta att även bredden hos använt dekorpapper förändras. Alla dessa anpassningar och förändringar kräver kostsamma ombyggnader av produktions- utrustning samt betydande produktanpassningar.

Utöver ovannämnda problem relaterade till oönskat materialspill och kostnader för produktions och produktanpassning har listen nackdelar i form av att den är känslig för skador under tranport och installation.

Sammanfattningsvis finns det ett stort behov åstad- komma en mekanisk fog till en lägre produktionskostnad samtidigt som målet är att bibehålla nuvarande mycket goda egenskaper då det gäller läggning, upptagning, fog- kvalitet och hållfasthet. Med kända lösningar kan man inte uppnå en låg kostnad utan att man också behövt göra avkall på hållfasthet och/eller läggningsfunktion. Ett ändamål med uppfinningen är därför att anvisa lösningar som siktar till att sänka kostnaden samtidigt som man bi- behåller hållfasthet och funktion.

Uppfinningen utgår från kända golvskivor som har en stomme, en framsida, en baksida och motstående fogkant- partier, av vilka det ena är utformat som en not, som av- gränsas av övre och nedre läppar och har en bottenände, och det andra är utformat som en tunga med ett uppåtrik- tat parti vid sin fria ytterände. Noten har härvid formen av ett underskuret spår med en mynning, ett inre parti samt en inre låsyta. Åtminstone delar av den nedre läppen är utformad i ett stycke med golvskivans stomme, och tungan har en låsyta, som är utformad för samverkan med den inre låsytan i en angränsande golvskivas not, när två sådana golvskivor är mekaniskt hopfogade, så att deras (HP) och möts vid ett (VP). framsidor ligger i samma ytplan vinkelrätt däremot riktat fogplan Denna teknik är känd bl a genom DE-A-3041781, som närmare berörs nedan.

Dessförinnan skall emellertid den allmänna tekniken rörande golvskivor och lässystem för mekanisk hoplåsning “ 13-2”. 'fïâfïiïffiê .i(>ffí§\fšÉZ *II-X Ill? í:ïí-lï=ï'lïl{llï.šlšlš 10 15 20 25 30 35 523 823 4 av golvskivor beskrivas som en bakgrund till föreliggande uppfinning.

Beskrivning av känd teknik För att underlätta förståelsen och beskrivningen av föreliggande uppfinning samt insikten av de för uppfin- ningen bakomliggande problemen, följer nu med hänvisning till fig 1-17 på bifogade ritningsblad en beskrivning av såväl grundkonstruktion som funktion hos golvskivor en- ligt WO 9426999 och WO 9966151. gäller den efterföljande beskrivningen av den kända tek- I tillämpliga delar niken även nedan beskrivna utföringsexempel av förelig- gande uppfinning.

Fig 3a och 3b visar en golvskiva 1 enligt WO 9426999 uppifrån respektive underifrån. Skivan 1 är rektangulär två motstående lång- sidor med fogkantpartier 4a resp 4b, och två motstående med en översida 2, en undersida 3, kortsidor med fogkantpartier 5a resp 5b.

Såväl långsidornas fogkantpartier 4a, 4b som kort- 5b kan sammanfogas mekaniskt så att de möts i ett och så att de i lagt till- stånd har sina ovansidor i ett gemensamt ytplan HP sidornas fogkantpartier 5a, utan lim i en riktning D2 i fig 1c, fogplan VP (markerat i fig 2c) (mar- kerat i fig 2c).

Vid det visade utförandet, som är ett exempel på golvskivor enligt WO 9426999 (fig 1-3 på bifogade rit- ningar), har skivan 1 en fabriksmonterad plan list 6, som löper utmed hela långsidan 4a och som är tillverkad av en böjbar, fjädrande aluminiumplåt. Listen 6 sträcker sig utåt förbi fogplanet VP vid fogkantpartiet 4a. Listen 6 kan vara fäst mekaniskt enligt det visade utförandet eller också med lim eller på annat sätt. Som anges i nämnda skrifter, kan man som material för en list, som fästs vid golvskivan på fabriken, även använda andra listmaterial, såsom plåt av annan metall, profiler av aluminium eller plast. Såsom också anges i WO 9426999 och såsom beskrivs och visas i WO 9966151, kan listen 6 “_ r nyss 16ckx::w:333"vs ia x¿ï:ns:z§zHva~ lO 15 20 25 30 35 =523 823 5 istället vara utformad i ett stycke med skivan 1, exem- pelvis genom lämplig bearbetning av skivans 1 stomme.

Föreliggande uppfinning är användbar för golvskivor där listen eller åtminstone en del av denna är utformad i ett stycke med stommen, och uppfinningen löser speciella problem som föreligger vid sådana golvskivor och deras tillverkning. Stommen i golvskivan behöver inte men är företrädesvis bildad av ett enhetligt material. Listen 6 är dock alltid integrerad med skivan 1, dvs den skall ha utformats pä skivan eller vara fabriksmonterad.

Listens 6 bredd kan vid kända utföranden enligt ovannämnda WO 9426999 och WO 9966151 vara ca 30 mm och dess tjocklek ca 0,5 mm.

En likadan fast kortare list 6' är anordnad utmed skivans 1 ena kortsida Sa. Listens 6 förbi fogplanet VP utskjutande del är utformad med ett läselement 8, som sträcker sig utmed hela listen 6. Láselementet 8 har i den nedre delen en mot fogplanet VP vänd aktiv låsyta 10 med en höjd av exempelvis 0,5 mm. Vid läggningen samver- kar denna làsyta 10 med ett làsspår 14, som är upptaget i undersidan 3 av fogkantpartiet 4b hos en angränsande ski- vas 1' motsatta långsida. Listen 6' längs kortsidan är försedd med ett motsvarande låselement 8', och fogkant- partiet 5b hos den motsatta kortsidan har ett motsvarande låsspàr 14'. 14' bort från fogplanet VP vända kant bildar en aktiv låsyta 10' Låsspàrens 14, för samverkan med làselementets aktiva låsyta 10.

För mekanisk hopfogning av sàväl làngsidor som kort- sidor även i vertikal led (riktning D1 i fig lc) är ski- van 1 vidare utmed sin ena långsida (fogkantpartiet 4a) och sin ena kortsida (fogkantpartiet Sa) utformad med en i sidled öppen urtagning eller not 16. Denna avgränsas uppåt av en övre läpp vid fogkantpartiet 4a, Sa och nedåt av respektive list 6, 6'. Vid de motsatta kantpartierna 4b och 5b finns en övre urfräsning 18, som definierar en med urtagningen eller noten 16 samverkande låstunga 20 (se fig. 2a). 10 15 20 25 30 35 523 823 . , . . .- 6 Fig. la-1c visar hur två làngsidor 4a, 4b hos tvà dylika skivor 1, 1' pà ett underlag U kan sammanfogas genom nedvinkling genom svängning kring ett centrum C nära skärningen mellan ytplanet HP och fogplanet VP, medan skivorna hàlles väsentligen i beröring med var- andra.

Fig 2a-2c visar hur skivornas 1, 1' kortsidor 5a, 5b kan sammanfogas genom insnäppning. Làngsidorna 4a, 4b kan sammanfogas med båda metoderna, medan sammanfogningen av kortsidorna 5a, 5b - efter läggning av första raden av golvskivor - normalt sammanfogas enbart genom insnäpp- ning, sedan lángsidorna 4a, 4b först har sammanfogats.

När en ny skiva 1' och en tidigare lagd skiva 1 skall sammanfogas utmed sina làngsidokantpartier 4a, 4b enligt fig la-lc, trycks den nya skivans 1' làngsidokant- parti 4b mot den tidigare lagda skivans 1 làngsidokant- parti 4a enligt fig la, så att làstungan 20 förs in i ur- tagningen eller noten 16. Skivan 1' vinklas sedan ned mot undergolvet U enligt fig lb. Därvid gàr làstungan 20 helt in i urtagningen eller noten 16 samtidigt som listens 6 làselement 8 snäpper upp i làsspáret 14. Under denna ned- vinkling kan làselementets 8 övre del 9 vara verksam och åstadkomma en instyrning av den nya skivan 1' mot den tidigare lagda skivan 1.

I sammanfogat läge enligt fig. 1c är skivorna 1, 1' visserligen làsta i bàde D1-riktningen och D2-riktningen utmed sina làngsidokantpartier 4a, 4b, men skivorna 1, 1' kan förskjutas relativt varandra i fogens längdriktning utmed làngsidorna (dvs riktningen D3).

I fig. 2a-2c visas hur skivornas 1, 1' kortsidokant- partier 5a och 5b kan sammanfogas mekaniskt i både D1- och D2-riktningen genom att den nya skivan 1' förskjuts väsentligen horisontellt mot den tidigare lagda skivan 1.

Speciellt kan detta göras sedan den nya skivans 1' làng- sida genom invinkling enligt fig la-c sammanfogats med en tidigare lagd skiva 1 i en angränsande rad. I det första steget i fig. 2a samverkar avfasade ytor vid urtagningen 10 15 20 25 30 35 *523 823 . . . - . - nu 1 ~a 7 16 respektive làstungan 20 så att listen 6' tvingas nedåt som en direkt följd av kortsidokantpartiernas 5a, 5b sam- manföring. Under den avslutande sammanföringen snäpper listen 6' upp, när làselementet 8' gàr in i låsspåret 14', så att de aktiva låsytorna 10, 10' på läselementet 8' resp i låsspäret 14' kommer i ingrepp med varandra.

Genom upprepning av de i fig la-c och 2a-c visade momenten kan hela golvläggningen läggas utan lim och ut- med samtliga fogkanter. Således gäller att kända golvski- vor av ovannämnda slag sammanfogas mekaniskt genom att de i regel först vinklas ned pà långsidan och genom att kortsidorna, när långsidan är läst, snäpps ihop genom horisontell förskjutning av den nya skivan 1' utmed den redan lagda skivans 1 långsida (riktningen D3). Skivorna 1, 1' kan, utan att fogen skadas, tas upp igen i omvänd ordning som de blivit lagda och sedan äter läggas. Delar av dessa läggningsprinciper är til??lämpliga även i samband med föreliggande uppfinning.

För att fungera optimalt och med lätthet kunna läg- gas och àter tas upp bör de kända skivorna, sedan de hop- fogats, utmed sina làngsidor kunna inta ett läge där det föreligger möjlighet till ett ringa spel mellan làsele- mentets aktiva làsyta 10 och låsspàrets 14 aktiva låsyta 10'. Något spel krävs emellertid inte i själva stötfogen mellan skivorna i fogplanet VP nära skivornas ovansida (dvs i ytplanet HP). För intagande av ett sådant läge kan det krävas en sammanpressning av den ena skivan mot den andra. En närmare beskrivning av detta spel finns i WO 9426999. Ett sådant spel kan vara av storleksordningen 0,01-0,05 mm mellan de aktiva làsytorna 10, 10' vid sam- manpressning av angränsande skivors làngsidor mot var- andra. Detta spel underlättar làselementets 8 inträde i och utträde från làsspåret 14, 14'. Som nämnts krävs där- emot inte något spel i fogen mellan skivorna, där ytpla- net HP och fogplanet VP skär varandra vid golvskivornas ovansida. 10 a u I f ' ; u an: n u u. q; 1-0.." , u un n ø 0 u . - q - .v . - - : : _ _ ---~~- :: .... ..

- J - - u' v"- _ _ _ _ _ _ "' ' och: . _ . . u n.. n» 8 Fogsystemet möjliggör förskjutning längs fogkanten i låst läge efter det att en valfri sida sammanfogats.

Läggning kan därför ske pà ett flertal olika sätt som samtliga är varianter pà de tre grundmetoderna > Vinkling av làngsida och insnäppning av kortsida. > Snäppning av làngsida - snäppning av kortsida > Vinkling av kortsida, uppvinkling av tvà skivor, för- skjutning av den nya skivan längs den tidigare skivans kortsidokant samt slutligen nedvinkling av tvà skivor Den vanligaste och säkraste läggningsmetoden är att långsidan först vinklas ned och läses mot en annan golv- skiva. Därefter sker en förskjutning i läst läge mot en tredje golvskivas kortsida sä att insnäppning av kortsi- dan kan ske. Läggning kan också göras genom att en sida, lång- eller kortsida, snäpps ihop med en annan skiva.

Därefter sker en förskjutning i läst läge tills den andra sidan snäpper ihop med en tredje skiva. Båda dessa meto- der kräver insnäppning av minst en sida. Läggning kan emellertid ske även utan insnäppning. Det tredje alterna- tiv är att en första skivas kortsida vinklas in först mot en andra skivas kortsida som redan är fogad pà sin làng- sida mot en tredje skiva. Efter denna sammanfogning vink- las den första och den andra skivan upp en aning. Den första skivan förskjuts i uppvinklat läge längs sin kort- sida tills den första och den tredje skivans övre fogkan- ter är i kontakt med varandra, varefter bàda skivorna gemensamt vinklas ned.

Den ovan beskrivna golvskivan och dess làssystem har vunnit stor framgång pà marknaden i samband med laminat- golv, som har en tjocklek av ca 7 mm och en ca 0,6 mm tjock aluminiumlist 6. Liknande framgångar har kommersi- ella varianter av de i fig 4a och 4b visade golvskivorna enligt WO 9966151 rönt. Det har emellertid visat sig, att denna teknik inte är särskilt lämpad för golvskivor, som tillverkas av träfiberbaserat material, särskilt massivt trämaterial eller skiktträmaterial, för bildande av par- kettgolv. Ett skäl till att denna kända teknik inte är i. -.=~;.L:;*.J».:. 1 .wlgiaff »'L».;><_~1;y':f:f,.::.:2:; _ :J::-:,^\:::1<,-,:.>.a 10 15 20 25 30 35 2523 823 ~ . . . .- 9 lämpad för denna typ av produkter är det stora material- spill, som uppstàr till följd av bearbetningen av kant- partierna för bildande av en not med erforderligt djup.

För att delvis komma till rätta med detta problem skulle man kunna utnyttja den teknik, som visas i fig 5a och 5b av bifogade ritningar och som beskrivs och visas i DE-A-3343601, dvs man skulle kunna bilda båda fogkant- partierna av separata element, som fästs vid làngsidokan- terna. Även denna teknik leder till höga kostnader för aluminiumprofiler och för den kraftiga bearbetning, som erfordras. Dessutom är det svàrt att pà ett kostnadseffe- ktivt sätt fästa profilelementen längs kanterna. Den visade geometrin medger emellertid inte en montering och demontering utan avsevärda glapp genom nedvinkling resp uppvinkling till följd av att detaljerna inte gàr fria fràn varandra under dessa rörelser om det tillverkas med sväv passning (se fig 5b).

En annan känd utformning av golvskivor med ett meka- niskt làssystem visas i fig 6a-d pà bifogade ritningar och beskrivs och visas i CA-A-0991373. Vid utnyttjande av detta mekaniska làssystem tas alla krafter, som strävar efter att dra isär skivornas làngsidor fràn varandra, upp Vid läggningen av och upptagningen av golvet krävs en efter- av làselementet vid listens ytterände (se fig 6a). givlighet hos materialet för att tungan skall lösgöras med rotation kring tvà centrumpunkter samtidigt. Tät passning mellan samtliga ytor omöjliggör rationell till- verkning och förskjutning i läst läge. Kortsidan 6c saknar horisontallàs. Denna typ av mekaniskt lås medför emellertid stort materialspill genom utformningen av de stora làselementen.

Ytterligare en känd utformning av mekaniska làssy- stem för skivor visas i GB-A-1430429 och fig 7a-7b pà bi- fogade ritningar. Detta system är i grunden ett not- och spontförband, som försetts med en extra fasthàllningshake vid en förlängd läpp pà ena sidan av noten och som har en motsvarande fasthàllningsàs utformad på ovansidan av 10 15 20 25 30 35 523 823 10 sponten eller tungan. Systemet kräver avsevärd elastici- tet hos den hakförsedda läppen, och en demontering är inte möjlig utan att skivornas fogkanter förstörs. Tät passning försvårar tillverkning och fogens geometri ger stort materialspill.

En annan känd utformning av mekaniska låssystem för golvskivor visas i DE-A-4242530. Ett sådant låssystem visas också i fig 8a-b på bifogade ritningar. Detta kända låssystem har flera olika nackdelar. Det medför inte bara stort materialspill vid tillverkningen utan är dessutom svårt att tillverka på ett effektivt sätt , om man önskar högkvalitativa fogar i ett högkvalitativt golv. Det un- derskurna spår, som bildar noten, kan enbart tillverkas genom utnyttjande av en pinnfräs, som förs längs fogkan- ten. Det är sålunda inte möjligt att använda stora skiv- formiga skärverktyg, som bearbetar skivan från sidokan- ten.

För mekanisk sammanfogning av olika typer av skivor, särskilt golvskivor, finns många olika förslag, vid vilka materialspillet blir litet och vid vilka tillverkningen kan ske pà ett effektivt sätt även vid utnyttjande av träfiber- och träbaserade skivmaterial. Sålunda visar WO 9627721 (fig 9a-b på bifogade ritningar) och JP 3169967 (fig lOa-b på bifogade ritningar) två typer av snäppfogar, som ger ringa mängd spill men som har nack- delen att de inte tillåter demontering av golvskivorna genom uppvinkling. Dessa fogsystem kan visserligen till- verkas pà ett effektivt sätt med stora skivformiga skär- verktyg men har den allvarliga nackdelen att en demonte- ring genom uppvinkling skulle leda till så stora skador på làssystemet, att skivorna inte skulle kunna läggas pà nytt genom mekanisk hoplåsning.

Ett annat känt system visas i DE-A-1211175 och på fig lla-b på de bifogade ritningarna. Detta kända system lämpar sig för sportgolv av plastmaterial och kan inte tillverkas med hjälp av stora skivformiga skärverktyg för bildande av det kraftigt underskurna spåret. Detta kända 10 15 20 25 30 35 É523 szsi - . . . u ll system kan inte heller demonteras genom uppvinkling utan att materialet har så stor elasticitet, att de övre och under läpparna runt det underskurna spåret kraftigt de- formeras under isärdragningen. Denna typ av fog är därför inte lämpad för golvskivor på basis av träfiberbaserat material, om man vill ha högkvalitativa fogar.

Not- och spontförband med lutande not och spont har också föreslagits enligt US-A-1124228. Den typ av för- band, som visas i fig l2c-d på bifogade ritningar, ger möjlighet till montering av en ny skiva genom att denna skjuts ner över den snett uppåt riktade sponten eller tungan på den redan lagda skivan. För förankring av den nylagda skivan används sedan spikar, som slås snett ner genom skivan ovanför den snett uppskjutande sponten. Vid utförandet enligt fig l2a-b kan denna teknik inte utnytt- jas eftersom ett laxstjärtsförband använts. Denna teknik ger visserligen föga materialspill men är inte alls lämp- lig om man vill åstadkomma ett flytande golv med enskilda golvskivor som utan skador skall kunna monteras och de- monteras på ett enkelt sätt och som har högkvalitativa fogar.

DE-A-3041781 beskriver och visar ett låssystem för sammanfogning av plattor, särskilt för framställning av rullskridsko- och bowlingbanor av plastmaterial. Ett så- dant fogsystem visas också i fig l3a-d på de bifogade ritningarna. Detta system omfattar ett underskuret längs- gående spår längs skivans ena kant och en utskjutande uppåtböjd tunga längs skivans motstàende kant. I tvär- snitt uppvisar det underskurna spåret ett första parti, som avgränsas av parallella ytpartier och är parallellt med skivans huvudplan, och ett andra inre parti, som är trapetsformigt eller halvtrapetsformigt (fig l3a-b resp fig 13c-d pä de bifogade ritningarna). I tvärsnitt har tungan två relativt varandra vinklade planparallella par- tier, där det närmst skivans centrum belägna partiet är parallellt med skivans huvudplan och där det yttre fria partiet år vinkelställt i uppåtriktningen motsvarighet n' 1:1 1:) . *i ;>,:1'_:}r.=.=> -Åitfizfkëíšàšüíïjll3 fJL-'æ - ri' í12l=ï\,2:j:¿;1.“fIšIe ii" 10 15 20 25 30 35 523 823 12 till motsvarande ytparti inom den trapetsformiga delen av det underskurna spåret.

Utformningen av tungan och spåret samt skivans kant- partier är sådan, att när två dylika skivor sammankopp- lats mekaniskt, erhålls anliggning mellan dels tungans ytpartier och motsvarande ytpartier av det underskurna spåret längs tungans hela ovansida och ytterände samt längs undersidan av tungans inre planparallella parti, dels mellan de sammankopplade skivornas kantytor ovanför och under tungan respektive spåret. När en ny skiva skall sammanfogas med en redan lagd skiva, vinklas den nya ski- van uppåt i lämplig vinkel för införing av fjäderns vink- lade ytterparti i den yttre planparallella delen av noten i den redan lagda skivan. Därefter skjuts tungan in i noten samtidigt som nedvinkling av den nya skivan sker.

Genom vinkelformen hos tungan krävs ett avsevärt spel i första delen av spåret för att denna införing och invink- ling skall kunna genomföras. Alternativt krävs en avse- värd elasticitet hos golvmaterialet, som enligt skriften skall utgöras av plastmaterial. I lagt sammankopplat läge föreligger anliggning mellan huvudparten av ytorna hos tungan och det underskurna spåret utom nedanför det upp- åtvinklade ytterpartiet av tungan.

En stor nackdel med det mekaniska låssystemet enligt DE-A-3041781 är att det är svårt att tillverka. Som till- verkningsmetod anvisas utnyttjandet av en svampformig pinnfräs med ett ytterparti, som alstrar den i tvärsnitt trapetsformiga innerdelen av spåret eller noten. En sådan tillverkningsmetod är inte särskilt rationell och leder dessutom till stora toleransproblem, om tillverkningsme- toden skulle användas för tillverkning av golvskivor eller andra skivor av trämaterial för bildande av vägg- paneler eller parkettgolvskivor med högkvalitativa fogar.

Som nämnts ovan är en nackdel med detta kända meka- niska låssystem att införingen av den vinklade fjädern i noten kräver ett avsevärt glapp mellan not och fjäder (se fig. 5 i DE-A-3041781 och fig l3b på bifogade ritningar) 10 15 20 25 30 35 \523 823 13 för att en nedvinkling skall kunna ske, om det inte före- kommer en avsevärd eftergivlighet och elasticitet i skiv- materialet. Dessutom kan en sådan nedvinkling inte utfö- ras, medan den nya skiva och den redan lagda skivan förs samman pà ett sådant sätt, att den nya och den redan lagda skivan berör varandra nära skivornas ovankant ovan- för tungan resp noten, så att svängningscentrum för ned- vinklingsrörelsen ligger vid detta ställe. Ännu en nackdel med detta kända mekaniska làssystem enligt DE-A-3041781 i samband med tämligen tjocka skivor av trämaterial är att en förskjutning av den nya skivan längs den redan lagda skivan i lagt eller delvis upplyft läge kraftigt försvåras genom att skivorna ingriper med varandra utmed stora ytpartier. Även om bearbetningen av träskivor eller på träfibrer baserade skivor skulle utfö- ras mycket noggrant, är dessa ytpartier av naturliga skäl inte är helt släta utan uppvisar utskjutande fibrer, vilka kraftigt ökar friktionen. Vid läggning av parkett- golv eller dylikt handlar det om lànga skivor (ofta 2-2,4 m lànga och 0,2-0,4 m breda skivor) och huvudsakligen naturmaterial. Denna typ av lànga skivor kastar sig och därför kommer därför ofta att avvika fràn helt plan form (de har ”bananform”). I sådana fall blir det ännu svårare att förskjuta en nylagd skiva längs en redan liggande skiva, om man vill upprätta en mekanisk hoplàsning av skivorna även vid kortändarna.

En ytterligare nackdel med det mekaniska làssystemet enligt DE-A-3041781 är att det är föga lämpat i samband med högkvalitativa golv, som är bildade av trämaterial eller träfiberbaserade material och som därför kräver en tät passning i vertikalled mellan not och fjäder för att knarr skall undvikas.

WO 9747834 visar golvskivor med olika typer av me- kaniska làssystem. De làssystem som är avsedda för sam- manlàsning av skivornas làngsidor (fig 2-4, ll och 22-25 i skriften) är sà utformade, att de kan monteras och de- monteras genom en hopkopplings- och vinklingsrörelse, íÅIÉÉEJLl Ur 13k» Kíkfll lf: AJYFfw fi: ~~l.l._ : väll. f) . 'Jíï-'giifl- lO<_“.!\\fl!ïíf¥23.š.š ZÉ. ÄÉf-ÜIFÅZ 31513 10 15 20 25 30 35 523 823 14 medan de flesta av dem som är avsedda för sammanlåsning av skivornas kortändar (fig 5-10), är så utformade, att de kan kopplas mot varanda genom att de translatoriskt skjuts mot varandra för hopkoppling med ett snäppläs, men dessa låssystem vid skivornas kortändar kan sedan inte demonteras utan att förstöras eller i vart fall skadas.

Några av de skivor, som visas i WO 9747834 och som har utformats för hopkoppling och demontering genom en vinkelrörelse (fig 2-4 i WO 9747834 och fig l4a-c på de bifogade ritningarna), har vid sin ena kant ett spår och en nedanför spåret utskjutande list, som utskjuter förbi ett fogplan, där två hopkopplade skivors ovansida möts.

Listen är utformad för samverkan med ett väsentligen kom- plementärt utformat parti på den motstàende kanten av skivan, så att två likadana skivor kan sammankopplas. Ett gemensamt särdrag hos dessa golvskivor är att ovansidan av skivornas tunga och motsvarande övre begränsningsyta hos spåret, är plana och parallella med golvskivornas ovansida eller yta. Sammankopplingen av skivorna för för- hindrande av att de dras isär tvärs mot fogplanet uppnås uteslutande med hjälp av làsytor dels pà undersidan av tungan, dels på ovansidan av den undre läppen eller lis- ten nedanför noten eller spåret. Dessa låssystem har också nackdelen att de kräver ett listparti, som skjuter förbi fogplanet, vilket medför materialspill även inom det fogkantparti där noten är utformad.

I WO 9747834 beskrivs också mekaniska fogsystem, som omfattar en cirkelbågformigt krökt tunga och ett motsva- rande utformat spår i den motstàende sidokanten av golv- skivan (jfr fig 14d-l4e på bifogade ritningar). Vid ihop- koppling av sådana låssystem, sätter man tungans spets mot mynningen av den bàgformiga noten, varpå en nedåt- vinkling påbörjas. Vid denna nedåtvinkling föreligger stor ytkontakt mellan alla bàgformiga ytor hos tunga och not. Om denna typ av fogsystem skulle användas för långa skivor av trä eller träbaserat material, skulle det vara mycket svårt att få en jämn och enkel sammanföringsrörel- . =°. r>uj ~~1»faä:nu2321 :A in sr: uuxaaß v^» 10 15 20 25 30 35 n u - . .- S23 823 15 se. Dessutom skulle friktionen mellan de bàgformiga ytorna och mellan tungspets och notbotten kräva avsevärda krafter för förskjutning av en skiva längs en annan i ihopkopplat tillstànd. Denna kända teknik är visserligen bättre än den som visas i ovannämnda DE-A-3041781, men den lider av många av de nackdelar som denna teknik.

US-A-2740167 (se även fig l5a-b pà bifogade rit- ningar) beskriver parkettskivor eller -rutor, som är tillverkade av trä och som vid motstàende kanter har ut- formats med kantpartier, vilka hakas i varandra vid lägg- ningen flera parkettrutor i en rad. Det ena kantpartiet har en nedàtriktad hake, och det motstäende kantpartiet har en uppàtriktad hake. För att möjliggöra instickning av en ny parkettskiva under en redan lagd parkettskiva, har är undersidan av den uppàtriktade haken avfasad. De vid ett vertikalt fogplan hopkopplade parkettskivorna är säkrade enbart i horisontell riktning tvärs fogplanet.

För att säkra skivorna även vinkelrätt mot parkettskivor- nas ovansida utnyttjas ett limskikt, som pä förhand har bretts ut pà det underlag, som parkettgolvet skall an- bringas. En redan lagd parkettskiva kan därför lyftas upp igen enbart innan limskiktet bundit. Detta parkettgolv är i praktiken därför permanent förankrat vid underlaget sedan det väl lagts.

CA-A-2252791 visar och beskriver golvskivor, som är utformade med en specialformad not längs ena långsidan och en komplementärt utformad spont eller tunga längs den andra långsidan. Som visas i patentskriften och även i fig l6a-b pä bifogade ritningar, är noten och tungan av- rundade och vinklade snett uppåt för att möjliggöra hop- koppling av en skiva med en annan genom att den nya ski- van placeras nära den redan lagda och sedan samtidigt lyfts upp och vinklas, varpå noten träs ner över den snett uppàtriktade tungan under samtidig sammanföring och nedvinkling. Eftersom not och tunga är komplementärt ut- formade, är det besvärligt att hopkoppla och eventuellt åter isärdraga angränsade golvskivor. En avvikelse frän 10 15 20 25 30 35 523 823 0 u - p a ~ . a n v a u 16 plan form, dvs förekomsten av “bananform”, innebär ett ytterligare hinder för sammankopplingen av två sådana skivor. Risken för skador på tungan är därför stora, och utformningen medför dessutom stora friktionskrafter mellan tungans och notens ytor.

US-A-5797237 visar ett snäpplåssystem för samman- koppling av parkettbrädor eller -skivor. På bifogade rit- ningar visar fig l7a en sektion genom två sammankopplade skivor, medan fig l7b visar att en sådan känd golvskiva inte kan demonteras genom att skivan vinklas upp relativt den kvarvarande liggande golvskivan. I stället behövs, såsom visas i fig 4B i patentskriften att både den skiva, som skall tas loss, och den skiva, till vilken den är kopplad och vilken skall ligga kvar, måste lyftas upp för att dra ut tungan från spåret. Systemet har stora likhe- ter med vad som visas i ovannämnda US-A-2740l67 (fig l5a- b på föreliggande ritningar) men med den skillnaden att en kort undre läpp utformats nedanför det övre hakformade utskottet eller läppen. Denna korta undre läpp har emel- lertid inte någon sammanhållande verkan, eftersom en spalt föreligger mellan undersidan av tungan och ovansi- dan av denna korta läpp, när två skivor är sammanfogade.

Detta spel är dessutom nödvändigt för den demonteringsme- tod som visas i fig l7c. Visserligen anges att fogsyste- met är en snäppfog men det är sannolikt, att den redan lagda skivan vinklas svagt uppåt för att släppa in tungan under den hakformiga läppen på denna skiva. Detta meka- niska làssystem kan, såsom också visas i patentskriften, tillverkas med hjälp av stora skivformiga skärverktyg.

Något underskuret spår, vars ovan- och underläppar anlig- ger mot den inskjutna tungan och låser denna i både ver- tikal och horisontell led, finns inte i detta làssystem.

Spåret har sålunda större vertikal utsträckning än vad tungans motsvarande delar har. Det lagda golvet kommer därför att kunna röra sig mot och från underlaget, vilket kommer att ge knarr i fogarna och oacceptabla 10 15 20 25 30 35 -*523 823 17 höjdförskjutningar. Till följd av den otillräckliga lås- ningen kan en högkvalitativ fog inte heller uppnås.

FR-A-2675174 visar ett mekaniskt fogsystem för ker- amiska plattor, som har komplementärt utformade motstå- ende kantpartier, varvid man utnyttjar separata fjäder- clips, som är monterade på avstånd från varandra och som är utformade för att gripa ut om en vulst på en angrän- sande plattas kantparti. Fogsystemet är inte utformat för demontering genom svängning, vilket klart framgår av fig l8a och i synnerhet fig 18b pà bifogade ritningar.

I fig 19a och l9b visas golvskivor, som är utformade enligt JP 7180333 och är tillverkade genom strängpress- ning av metallmaterial. Efter montering av dylika golv- plattor är dessa nästa omöjliga att demontera till följd av foggeometrin, vilket tydligt framgår av fig l9b.

I fig 20a och 20b visas slutligen ett annat känt fogsystem, som beskrivs i GB-A-2117813 och som är avsett för stora isolerade väggpaneler. Detta system uppvisar stora likheter med det ovannämnda systemet enligt CA-A- 2252791 och det system ur WO 9747834 som visas i fig l4d och l4e på de bifogade ritningarna. Systemet uppvisar samma nackdelar som dessa sistnämnda båda system och är inte lämpat för en effektiv framställning av golvskivor på basis av trämaterial eller träfibermaterial särskilt om man önskar högkvalitativa fogar i ett högkvalitativt golv. Konstruktionen enligt denna GB-skrift utnyttjar metallprofiler som kopplingselement och är ej öppningsbart genom uppvinkling.

Som framgår av det ovanstående har kända system både nackdelar och fördelar. Inget låssystem är emellertid helt lämpat för rationell tillverkning av golvskivor med ett làssystem, som är optimalt med avseende på tillverk- ningsteknik, materialspill, läggnings- och upptagnings- funktion och som dessutom kan användas för golv med mycket höga krav pà kvalitet och hållfasthet och funktion i lagt tillstånd. 'fv;;f¿|1f§~l-.;~<š!~;\_¿ âšâlïïiš .S _! 1131-- 1.151 5'ïi¿'“~,2fl\3:Iíiïšiš “VA- lO 15 20 25 30 35 523 823 18 Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att möta detta behov och åstadkomma ett sådant optimalt låssystem för golvskivor samt sådana optimala golvskivor. Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett rationellt sätt att tillverka golvskivor med ett sådant låssystem.

Yttrligare ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett nytt läggningsförfarande, som medger enklare och mera rationell läggning än vad känd teknik gör. Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett verktyg för underlättande av läggningen av golvskivor genom upp- vinkling och sammanfogning av golvskivor. Ännu ett ända- mål med uppfinningen är att åstadkomma en användning av ett sådant verktyg för läggning av golvskivor. Ytterliga- re ändamål med uppfinningen framgår både av det ovanstå- ende och av den efterföljande beskrivningen.

Kort redogörelse för uppfinningen En golvskiva och ett öppningsbart låssystem för en sådan omfattar ett underskuret spår vid golvskivans ena långsidan och en utskjutande tunga vid golvskivans mot- stående långsida. Det underskurna spåret har en motsva- rande inre uppåtriktad låsyta på avstånd från sin spets.

Tungan och det underskurna spåret är utformade för sam- manföring och isärdragning genom en svängningsrörelse, som har sitt centrum nära skärningen mellan två angrän- sande golvskivors ytplan och gemensamma fogplan. Under- skärningen i noten av ett sådant låssystem tillverkas med hjälp av skivformiga skärverktyg, vilkas rotationsaxlar snedställs relativt varandra för bildande av först en inre del av spårets underskurna parti och sedan en närmare spårets mynning liggande låsyta. En läggnings- metod för ett golv av dylika skivor omfattar stegen att lägga en ny skiva intill en redan lagd skiva, att föra den nya skivans tunga in i mynningen av den lagda skivans underskurna spår, att vinkla upp den nya skivan under fortsatt införing i av tungan i det underskurna spåret och att samtidigt vinkla ned den nya skivan till slutligt läge.

Vi \\“f¿i"-1if=ï~_1=a int, :w g F: . =^§:*tLçv3f-:.-raa: 1í)l»1“-1,r3c-<: fangua lack ruvïxßs va-1: suazonuaax ax 10 15 20 .O III I _ .. _ -.

I u. ...' 1,' _ _: - - a .'. ' :'_ ' 0 n : . , N _ _ - -. . . _ _ _-_ -.- l 0 O Q ' I .. .... .:.- '..' - - - . .- 19 Det som kännetecknar låssystemet, golvskivan, lägg- ningsförfarandet, tillverkningsförfarandet, verktyget och verktygsanvändningen enligt uppfinningen anges emellertid i de efterföljande självständiga patentkraven. De osjälv- ständiga kraven anger särskilt föredragna utföringsformer enligt uppfinningen. ytterligare fördelar och särdrag hos uppfinningen framgår också av den efterföljande beskriv- ningen.

Innan speciella och föredragna utföringsformer av uppfinningen skall beskrivas under hänvisning till de bi- fogade ritningarna, skall uppfinningens grundtanke och hållfasthets- och funktionskraven beskrivas.

Uppfinningen är tillämpbar pà rektangulära golvski- vor som har ett första par parallella sidor och ett andra par parallella sidor. I syfte att förenkla beskrivningen benämns de första paret nedan för làngsidor och det andra paret för kortsidor. Det skall dock påpekas att uppfin- ningen även är tillämpbar på skivor som kan vara kvadra- tiska.

Hög fogkvalitet Med hög fogkvalitet menas en tät passning i låst läge mellan golvskivorna såväl vertikalt som horison- tellt. Golvskivorna skall kunna fogas utan alltför stora synliga springor eller höjdskillnader mellan fogkanterna i såväl obelastat som i normalt beslastat tillstånd. I ett högkvalitativt golv bör fogspringor och höjdskillna- der ej vara större än 0,2 mm resp 0,1 mm.

Nodvinkling med vridning kring fogkant och instyrning Såsom framgår av efterföljande beskrivning bör minst en sida, företrädesvis långsidan, kunna låsas genom ned- vinkling. Nedvinklingen bör kunna ske med en rotation kring ett centrum nära skärningen mellan golvskivornas ytplan och det blivande fogplanet, dvs nära skivornas “övre fogkanter” när dessa är i kontakt med varandra. I annat fall kan man inta åstadkomma en fog som i låst läge har täta fogkanter.

Pílill-ÅÉÃI '_26 12.21 : GÉL ;um:so2~ø;~:1_1« 10 15 20 25 30 35 523 825 20 Rotationen bör kunna avslutas i ett horisontellt läge i vilket golvskivorna är låsta vertikalt utan glapp, ty glapp kan ge oönskade höjdskillnader mellan fogkan- terna. Invinkling bör också ske på ett sätt som samtidigt styr in golvskivorna mot varandra med täta fogkanter och rätar ut eventuell bananform (dvs avvikelse från rät plan form hos golvskivan). Làselementet och låsspåret bör ha instyrningsorgan som samverkar med varandra under invink- lingen. Nedvinklingen skall kunna ske med hög säkerhet utan att skivorna fastnar och nyper i varandra så att risk föreligger att làssystemet skadas.

Uppvinkling kring fogkant Làngsidan bör kunna vinklas upp så att golvskivorna kan lösgöras. Eftersom skivorna i utgångsläget är samman- fogade med täta fogkanter mäste denna uppvinkling således också kunna ske med övre fogkanter i kontakt med varandra och med vridning kring fogkanten. Denna uppvinklingsmöj- lighet är inte bara av stor betydelse vid byte av golv- skivor eller flyttning av golv. Många golvskivor prov- läggs eller läggs felaktigt vid dörrar, hörn etc under installationen. Det är en stor nackdel om golvskivan inte kan lösgöras enkelt utan att fogsystemet skadas. Det är inte heller alltid så att en skiva, som kan vinkla in, också kan vinklas upp igen. I samband med nedvinkling sker i regel en mindre nedböjning av listen, så att lås- elementet böjs bakåt och nedåt och öppnar sig. Om fogsy- stemet inte är utformat med lämpliga vinklar och radier kan skivan efter läggning vara så fastlåst, att upptag- ning är ej möjlig. Kortsidan kan, efter det att långsi- dans fog öppnats genom uppvinkling, i regel dras ut längs fogkanten men det är en fördel om även kortsidan kan öpp- nas genom uppvinkling. Detta är speciellt fördelaktigt då skivorna är långa, exempelvis 2,4 m, vilket försvårar ut- dragning av kortsidor. Uppvinkling skall kunna ske med hög säkerhet utan att skivorna fastnar och nyper i var- andra så att risk föreligger att làssystemet skadas. 10 15 20 25 30 35 I I III . - 1 . . '. _' _". H .- m - - - . . ., _, ' 1 f . . u. n. ... . L' ° - ~ . - . . _ z z __. . . _ _ z _ . u u.. .. . . 21 Insnäppning Kortsidor bör kunna låsas genom horisontell insnäpp- ning. Detta kräver att delar av fogsystemet är flexibelt och böjbart. Även om invinkling av làngsidor är mycket enklare och snabbare än insnäppning är det en fördel om även långsidan kan insnäppas, eftersom vissa läggningsmo- ment, exempelvis kring dörrar, kräver att skivorna kan sammanfogas horisontellt.

Materialkostnad vid lång- och kortsida Om golvskivan exempelvis är 1,2*0,2 m kommer varje kvadratmeter golvyta att ha ca 6 gånger mer làngsidesfo- gar än kortsidesfogar. Stort materialspill och dyra fog- material är därför av mindre betydelse på kortsidan än på långsidan Horisontell hållfasthet För att hög hållfasthet skall kunna uppnås krävs i regel att låselementet har en hög làsvinkel, så att lås- elementet ej snäpper ut. Làselementet måste vara högt och brett, så att det ej bryts av vid hög dragbelastning, när golvet krymper under vintern till följd av att den rela- tiva luftfuktigheten är låg under denna årstid. Detsamma gäller för materialet närmast låsspåret i den andra ski- van. Kortsidesfogen bör ha högre hållfasthet än långsi- desfogen, eftersom dragbelastningen vid krympning vinter- tid fördelas på kortare foglängd längs kortsidan än längs långsidan.

Vertikal hållfasthet Skivorna bör kunna hållas plana när de belastas ver- tikalt. Dessutom bör rörelse i fogen undvikas eftersom ytor, som står under tryck och som rör sig i förhållande till varandra, exempelvis övre fogkanter, kan ge upphov till knarr.

Förskjutbarhet För att man skall kunna låsa samtliga fyra sidor krävs att en nylagd skiva skall i låst läge kunna för- skjutas längs en tidigare lagd skiva. Detta skall kunna ske med rimlig kraft, exempelvis genom ihopknackning med . *1.'w.»':-;;1Jf=:» l<,=f'*:;“= 311 f? i? Iš F; vví-*x -Im __*fi1::"=_;"i.'1 CI”. S3 3 fvfë» 10 15 20 25 30 35 523 825 ø n o - .o 22 slagklots och hammare, utan att fogkanterna skadas och utan krav att fogsystemet mäste utformas med synliga glapp i horisontal och vertikalled. Förskjutbarhet är viktigare på långsidan än pà kortsidan eftersom friktio- nen där är väsentligt större till följd av en längre fog.

Tillverkning Fogsystemet bör kunna tillverkas rationellt med stora roterande skärverktyg som har extremt god precision och kapacitet.

Uppmätning En god funktion, produktionstolerans och kvalitet kräver att fogprofilen kan mätas löpande och kontrolle- ras. De kritiska delarna i ett mekaniskt fogsystem bör utformas på ett sådant sätt, att tillverkning och uppmät- ning underlättas. De bör kunna tillverkas med toleranser på nägra hundradels millimeter, och de bör därför vara möjliga att mäta med hög noggrannhet i exempelvis en s.k. profilprojektor. Om fogsystemet tillverkas med linjär skärande bearbetning, kommer fogsystemet, med undantag av vissa tillverkningstoleranser, att ha samma profil över hela kantpartiet. Fogsystemet kan därför mätas med hög noggrannhet genom att man sàgar ur nägra provbitar ur golvskivorna och mäter dem i profilprojektorn eller ett mätmikroskop. Rationell produktion kräver dock att fogsy- stemet också kan mätas snabbt och enkelt utan förstörande metoder, exempelvis med tolkar. Detta underlättas, om de kritiska delarna i làssystemet är sà fà som möjligt.

Optimering av läng- och kortsida.

För att en golvskiva skall kunna tillverkas optimalt med lägsta möjliga kostnad bör läng- och kortsida optime- ras med hänsyn till de olika egenskaperna ovan. Làngsidan bör exempelvis optimeras för nedvinkling, uppvinkling, positionering och förskjutbarhet, medan kortsidan bör op- timeras för insnäppning och hög hàllfasthet. En optimalt utformad golvskiva bör således ha olika fogsystem pà lång- och kortsidan. 10 15 20 25 30 35 s23 823 23 Rörelsemöjlighet tvärs fogkant Träbaserade golvskivor och golvskivor i allmänhet som innehåller träfiber, sväller och krymper, när den re- lativa luftfuktighet förändras. Svällning och krympning börjar i regel uppifrån, och ytskikten kan därför röra sig mer än kärnan, dvs den del av vilken fogsystemet är utformat. För att förhindra att de övre fogkanterna reser sig eller krossas vid hög svällning eller att fogspringor uppstår vid uttorkning, bör fogsystemet vara sà konstrue- rat att det tillåter rörelse som kompenserar svällning och krympning.

Nackdelar med kända system Fig. 4a och 4b visar kända system av typen Allocc original och Alloc® Home med utstickande list som kan vinklas och snäppas ihop.

Kända fogsystem enligt fig 9-16 kan åstadkomma en mekanisk fog med mindre spill än mekaniska làssystem med utstickande och bearbetad list. Samtliga uppfyller dock ej de ovannämnda kraven och löser ej heller de problem, som föreliggande uppfinning avser att lösa. enligt fig 7, 9, 10, ll, l2, 18, l9 kan ej läsas eller öppnas genom en svängningsrörelse Snäppfogarna kring den övre delen av fogkant, och fogarna enligt fig 8, ll och 19 kan ej tillverkas rationellt genom skärande bearbetning i skivmaterial med roterande skärverktyg som har en stor verktygsdiameter.

Golvskivor enligt fig l2a-b kan varken vinklas eller snäppas utan måste föras in genom inskjutning parallellt med fogkanten. Fogen enligt fig l2c-d kan ej snäppas. kan eventuellt vinklas in, men i så fall mäste den till- verkas med alltfört stor glapp i fogsystemet. Hállfasthe- ten i vertikalled är làg, eftersom övre och undre anligg- ningsytor är parallella. Den är också svår att tillverka och att förskjuta i låst läge, eftersom den inte innehål- Den ler nägra fria ytor. Dessutom anvisas spikning mot under- laget med hjälp av spik som drivs snett in i golvskivan ovanför den snett uppàtriktade tungan. lO 15 20 25 30 35 523 825 a o ø ~ »o 24 Fogsystemen enligt fig 6c-d, l5a-b och l7a-b är exempel på fogar som saknar vertikallås, dvs tillåter rörelser vinkelrätt mot skivornas ovansida.

Invinklingsfogen enligt fig l4d-e är tillverkad och konstruerad enligt principen att den skall ha tät passning samt att övre och undre delar av tunga och spår följer cirkelbàgar med centrum vid övre fogkanten, dvs vid skärningen mellan fog- och ytplanen, har en rad nack- delar. Den saknar nödvändiga instyrningsdelar, och fogen är svår att vinkla ihop, eftersom den har felaktig ut- formning och allt för stora anliggningsytor. Detta gör att den nyper och lider av den så kallade byrålàdseffek- ten under invinkling. Hållfastheten i horisontalled är alltför låg, vilket beror på låg övre låsvinkel och allt- för liten vinkelskillnad mellan undre och övre anligg- ningsytor. Dessutom är notens främre och övre uppvinklade del alltför liten för att klara de krafter på som krävs för ett högkvalitativt fogsystem. De alltför stora kon- taktytorna mellan noten och tungan, avsaknaden av nödvän- diga fria ytor utan kontakt och kraven på tät passning i hela fogen försvårar väsentligt sidoförskjutning av golv- skivan längs fogkanten och försvårar också rationell tillverkning med möjlighet att uppnå goda toleranser. Den kan ej heller snäppas ihop horisontellt.

Fogsystemet enligt fig l6a-b har en utformning som gör att den ej kan vinklas ihop utan avsevärd materialde- formation, vilket är svårt att uppnå i normala skivmate- rial som är lämpliga för golv. Även här i detta fall står samtliga delar av noten och tungan i kontakt med var- andra. Detta försvàrar eller omöjliggör sidoförskjutning av en skiva i låst läge. Någon rationell skärande bear- betning är inte heller möjlig p g a att alla ytor är i kontakt med varandra. Någon snäppning kan inte heller genomföras.

Fogsystemet enligt fig 6a-b kan ej vinklas in efter- som det är konstruerat for att röra sig kring två sväng- ningscentra samtidigt. Det saknar horisontallàs inne i 10 15 20 25 30 35 . » > @ nu *523 823 . , n ~ nu 25 noten. Samtliga ytor stàr i kontakt med varandra med tät passning. Fogsystemet är i praktiken inte möjligt att förskjuta och tillverka rationellt. Det är tänkt att an- vändas tillsammans med ett lássystem, som visas i fig 6c- d och är utformat pà den angränsande vinkelrätt ställda kanten av skivan och som inte kräver någon sidförskjut~ ning för hopkoppling.

Fogsystemet enligt fig Ba-b har en not, som ej går att tillverka med roterande skärverktyg som har stor verktygsdiameter. Det kan ej snäppa och är konstruerat för att genom förspänning och tät passning vid listens yttre vertikala del förhindra sidoförskjutning.

Fogsystemet enligt fig Sa-b omfattar tvá aluminium- profiler. Tillverkning med roterande skärverktyg med stor verktygsdiameter för bildande av noten är ej möjlig. Fog- systemet är utformat så att det är omöjligt att vinkla in en ny skiva genom att dennas övre fogkant hålls i berör- ing med den redan lagda skivans övre fogkant, så att in- vinklingen sker kring ett svängningscentrum vid gränsen mellan fogplan och ytplan. För att en invinkling skall kunna ske vid utnyttjande av detta kända system, krävs ett avsevärt glapp som överstiger vad som är acceptabelt i normala golvskivor, där högkvalitativa och estetiskt goda fogar krävs. Fogsystemet 13a-d är svårt att tillverka eftersom det kräver kontakt över en stor ytdel av tungans yttre del och noten. Detta försvarar också sidoforskjutning i läst läge. Foggeometrin omöjliggör uppvinkling kring övre fogkant.

Uppfinningen Uppfinningen baserar sig pà en första insikt att man med lämpliga produktionsmetoder, huvudsakligen med skä- rande bearbetning och med verktyg, vilkas verktygsdiame- ter kraftigt överstiger skivans tjocklek, kan forma avan- cerade former rationellt med hög precision i trämaterial, träbaserade skivor samt plastmaterial, samt att denna typ av bearbetning kan göras inne i ett notspàr pà avstànd fràn fogplanet. Fogsystemets form bör således anpassas 10 15 20 25 30 35 0 an: 0 I u! II 522» 822» ëëtf-ïilëišï-ilšïaíš' nu uno 26 till en rationell produktion, som skall kunna göras med mycket snäva toleranser. En sådan anpassning får emeller- tid inte ske pà bekostnad av andra viktiga egenskaper hos golvskivan och làssystemet.

Uppfinningen baseras sig också pä en andra insikt, vilken bygger pà kunskapen om de krav som ett mekaniskt fogsystem màste uppfylla för att fungerar optimalt. Denna insikt har gjort det möjligt att uppnà dessa krav pà ett sätt som tidigare inte varit känt, nämligen genom en kom- bination av a) fogsystemets utformning med t ex speciella vinklar, radier, spel, fria ytor och relationstal mellan systemets olika delar samt b) optimalt utnyttjande av kärnans eller stommens materialegenskaper såsom kompres- sion, töjning, böjning, drag- och tryckhàllfasthet.

Uppfinningen baseras sig också pä en tredje insikt att det är möjligt att åstadkomma ett fogsystem till lägre produktionskostnad samtidigt som funktion och häll- fasthet kan bibehàllas eller t o m i vissa fall förbätt- ras genom en kombination av tillverkningsteknik, fogut- formning, materialval och optimering av làng- och kort- sidor.

Uppfinningen baserar sig pá en fjärde insikt att fogsystemet, tillverkningstekniken och mättekniken måste utvecklas och anpassas sà att de kritiska delarna, som kräver snäva toleranser, i största möjliga utsträckning dels skall vara sà fà som möjligt och dels skall utformas så att de är möjliga att mäta och kontrollera under lö- pande produktion Enligt en första aspekt av uppfinningen anvisas sà- lunda ett làssystem resp en golvskiva med ett sådant läs- system för mekanisk hopfogning av denna golvskivas samt- liga fyra sidor i en första vertikal riktning D1, en andra horisontell riktning D2 och en tredje riktning D3 vinkelrätt mot den andra horisontella riktningen, med motsvarande sidor hos andra golvskivor med identiska läs- system. 'ïilílfw lt? '.š( --~e«1> .,-|un n 10 15 20 25 30 35 2523 823 o . . - . . n . > n - . ø o n n Q nu 27 Golvskivorna kan pà två sidor ha ett isärkopplings- bart mekaniskt fogsystem, som är av känt slag och som är möjligt att sidoförskjuta i làst läge och att làsa genom invinkling kring över fogkanter eller genom horisontell snäppning. Golvskivorna har pà de båda övriga sidorna ett làssystem enligt uppfinningen. Golvskivorna kan också ha làssystem enligt uppfinningen pà samtliga fyra sidor.

Minst tvà motstàende sidor av golvskivans har säle- des ett fogsystem, som är utformat enligt uppfinningen och som omfattar en tunga och en not, som avgränsas av övre och nedre läppar, där tungan i sin yttre och övre del har en uppàtriktad del och där noten i sin inre och övre del har en underskärning. Den uppàtriktade delen pà tungan och notens underskärning i den övre läppen har làsytor, som motverkar och förhindrar horisontell separa- tion i en riktning D2 tvärs fogplanet. Noten och tungan har också samverkande stödytor, som förhindrar vertikal separation i en rikting Dl parallellt med fogplanet. Så- dana stödytor finns åtminstone nedtill pà tungan och pà notens undre läpp. Upptill kan de samverkande làsytorna tjänstgöra som övre stödytor, men notens övre läpp och tungan kan med fördel också ha separata övre stödytor.

Noten, tungan, làselementet och underskärningen är så ut- formade, att de kan tillverkas genom skärande bearbetning med verktyg, som har större verktygsdiameter än golvski- vans tjocklek. Tungan kan med sitt uppàtriktade parti föras in i noten och dess underskärning genom en invink- lingsrörelse med sitt rotationscentrum nära skärningen mellan fogplanet och ytplanet, och tungan kan också lämna noten om golvskivan svängs eller vinklas uppàt med sin övre fogkant i beröring med angränsande golvskivas övre fogkant. I syfte att underlätta tillverkning, uppmätning, invinkling, uppvinkling och sidoförskjutning i fogens längdriktning samt motverka knarr och reducera eventuella problem till följd av svällning/krympning hos golvmateri- alet, är fogsystemet utformat med ytor, som ej står i be- 10 15 20 25 30 35 523 823 ~ - ø . . » ~ . - . - ~ ø . Q - nn 28 röring med varandra både under invinkling och i låst läge.

Enligt en andra aspekt av uppfinningen har golvski- van tvà kantpartier med ett fogsystem enligt uppfin- ningen, där tungan med sitt uppåtriktade parti både kan föras in i noten och dess underskärning och kan lämna no- ten genom nedvinkling resp uppvinkling genom att skivorna hålls i beröring med varandra med sina övre fogkanter nära skärningen mellan fogplan och ytplan så att sväng- ningen sker kring ett svängningscentrum nära detta ställe. Dessutom kan làssystemet snäppas ihop genom en horisontell förskjutning, varvid huvudsakligen notens nedre del böjs och tungans låselement snäpper in i lås- spåret. Alternativt eller dessutom kan tungan utformas böjlig för att underlätta en sådan insnäppning vid kort- sidan, sedan golvskivans långsidor har sammanfogats. Upp- finningen avser således även en snäppfog, som kan lösgö- ras genom uppvinkling med övre fogkanter i kontakt med varandra.

Enligt en tredje aspekt av uppfinningen har golvski- van två kantpartier med ett fogsystem, som är utformat enligt uppfinningen, där tungan, medan skivan hålls i ett uppvinklat läge, kan snäppas in i noten och för att sedan vinklas ner genom en svängningsrörelse kring den övre fogkanten. I det uppvinklade läget kan tungan föras par- tiellt in i noten genom att skivan i detta läge förs i en translatorisk rörelse fram mot noten, tills de övre fog- kanterna kommit i beröring med varandra, varpå nedvink- ling sker för slutlig sammanföring av tunga och not och för erhållande av en hoplàsning. Den undre läppen kan vara kortare än den övre läppen för att på så sätt möj- liggöra större frihetsgrader vid utformningen av den övre läppens underskärning.

Ett flertal aspekter av uppfinningen är också tillämpbara på de kända systemen utan att dessa aspekter kombineras med de här beskrivna, föredragna làssystemen. 1v@L~@nßxiu1 f°fluu@A1@«n1;sw:s33 v@~1u sßïgnnzxxß ax 10 15 20 25 30 35 bör vara uppfyllda för !523 823 29 Uppfinningen beskriver också de grundprinciper som ett not- och fjäderförband, som skall kunna vinklas in med övre fogkanter i kontakt med varandra och som skall ning av fogkomponenter. kunna snäppas in med minimal böj- Uppfinningen beskriver också hur materialegenskaper kan utnyttjas för uppnående av hög hållfasthet och låg kostnad i kombination med vinkling och snäppning.

Uppfinningen anvisar läggningsmetoder och tillverk- ningsteknik för mekaniska fogsystem samt verktyg för ge- nomförande av läggningen av golvskivorna.Olika aspekter av uppfinningen skall nu beskrivas närmare under hänvisning till bifogade ritningar, som visar olika utföringsexempel på uppfinningen. De delar hos skivan enligt uppfinningen som har motsvarighet hos den kända skivan i fig. 1-2 är genomgående försedda med samma hänvisningsbeteckningar.

Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig la-c 2a-c 3a-b 4a-b 5a-b 6a-d 7a-b Ba-b 9a-b 10a-b lla-b Kort beskrivning av ritningarna visar i tre steg en nedvinklingsmetod för me- kanisk hopfogning av långsidor hos golvskivor enligt WO 9426999. visar i tre steg en insnäppningsmetod för me- kanisk hopfogning av kortsidor hos golvskivor enligt WO 9426999. visar en golvskiva enligt WO 9426999 sedd uppifrån respektive underifrån. visar två olika utföranden av golvskivor en- ligt wo 9966151. visar golvskivor enligt DE-A-3343601. visar mekaniska làssystem för långsidan resp kortsidan av golvskivor enligt CA-A-0991373. visar ett mekaniskt làssystem enligt GB-A- 1430429. skivor enligt DE-A-4242530. snäppfog enligt WO 9627721. snäppfog enligt JP 3169967. snäppfog enligt DE-A-1211175. visar visar en visar en visar en 10 15 20 25 30 35 Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig l2a-d 13a-d 14a-e 15a-b l6a-b 17a-b 18a-b l9a-l9b 20a-b 21a-2lb 22 23a-b 24a-b 25 26 27a-c 28a-c 29a-b 523 825 30 visar olika utföranden av làssystem pà basis av not och spont enligt US-A-1124228. visar ett mekaniskt fogsystem för sportgolv enligt DE-A-3041781. visar ett av de làssystem, som visas i WO 9747834. visar ett parkettgolv enligt US-A-2740167. visar ett mekaniskt làssystem för golvskivor enligt CA-A-2252791. visar ett snäpplàssystem för parkettgolv enligt US-A-5797237. visar ett fogsystem för keramiska plattor enligt FR~A-2675174. visar ett fogsystem för golvplattor, som beskrivs i JP 7180333 och är utformade genom strängpressning av metallmaterial. visar ett fogsystem för stora väggskivor enligt GB-A-2117813. visar schematiskt tvâ parallella fogkant- partier hos ett första föredraget utförande av en golvskiva enligt föreliggande uppfinning. visar schematiskt grundprinciperna för in- vinkling kring övre fogkanter vid utnyttjande av föreliggande uppfinning. visar schematiskt tillverkningen av en fog- kant hos en golvskiva enligt uppfinningen. visar en produktionsanpassad variant av uppfinningen. visar en variant av uppfinningen samt in- snäppning och uppvinkling i kombination med böjning av den nedre läppen. visar en variant av uppfinningen med en kort läpp. visar en ned- och uppvinklingsmetod. visar en alternativ vinklingsmetod. visar en insläppningsmetod. 10 15 20 25 30 35 Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig 30 3la-b 32a-d 33 34 36 37 38a-d 39 41 42a-b 43a-c 44 45a-b f523 823 - . . . »Q 31 visar hur två skivors làngsidor sammanförs med en tredje skivas làngsida då de tvà skivorna redan är sammanfogade med varandra pà kortsidorna. visar tvà sammanfogade golvskivor försedda med en kombinationsfog enligt uppfinningen. visar invinkling av kombinationsfogen. visar i ett exempel pà hur en làngsida kan utformas parkettgolv. visar i ett exempel pà hur en kortsida kan utformas parkettgolv. visar ett detaljerat exempel på hur läng- sidans fogsystem kan utformas i ett parkett- golv. visar exempel pà en golvskiva enligt uppfin- ningen där fogsystemet är så utformat att det kan vinklas genom utnyttjande av böjning och kompression i fogmaterialet. visar en golvskiva enligt uppfinningen. visar en tillverkningsmetod i fyra steg, som utnyttjar ett tillverkningsförfarande enligt uppfinningen. visar ett fogsystem som är lämpligt för att kompensera svällning och krympning av golv- skivans ytskikt. visar en variant av uppfinningen med en styv tunga. visar en variant av uppfinningen där làs- ytorna utgör övre kontaktytor. visar en variant av uppfinningen med en läng tunga samt vinkling och utdragning. visar hur fogsystemet bör utformas för att underlätta insnäppning. visar insnäppning i vinklat läge. visar ett fogsystem enligt uppfinningen med böjlig tunga. f i f' *få ~ l:)-(.ïÃ-;“~.ll -Ûíllïfzššš FJ llfíiïflvïš 10 15 20 25 Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig Fig 46a-b 47a-b 48a-b 49 50 5la-f 52a-b 53 54a-b 55 56a-e 57a-e 523 823 - . - - _ ~ » . ~ . n. 32 visar ett fogsystem enligt uppfinningen med kluven och böjlig tunga. visar ett fogsystem enligt uppfinningen med en nedre läpp bestående delvis av annat mate- rial än stommen. visar ett fogsystem som kan användas som snäppfog i en golvskiva som låses pà alla fyra sidor. visar ett fogsystem som kan användas exempel- vis pà kortsidan av en golvskiva. visar ett annat exempel pà ett fogsystem som kan användas exempelvis pà kortsidan av en golvskiva. visar en läggningsmetod. visar läggning med hjälp av ett speciellt utformat verktyg. visar sammanfogning av kortsidor. visar insnäppning av kortsidan. visar en variant av uppfinningen med en böjbar tunga som underlättar insnäppning pà kortsidan. visar insnäppning av kortsidans yttre hörnparti. visar insnäppning av kortsidans inre hörn- parti.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer Ett första föredraget utförande av en golvskiva 1, l', som är försedd med ett mekaniskt làssystem enligt uppfinningen, skall nu beskrivas under hänvisning till fig 2la och 2lb. För att underlätta förståelsen har fog- systemet visats schematiskt. Det skall understrykas att en bättre funktion kan åstadkommas med andra föredragna utföranden som beskrivs i det nedanstående.

Fig 2la, 2lb visar schematiskt en sektion genom en fog mellan ett lángsidokantparti 4a pà en skiva 1 och ett motstàende làngsidokantparti 4b pà en andra skiva l'. 10 15 3523 823 33 Skivornas ovansidor ligger väsentligen i ett gemen- samt ytplan HP, och fogkantpartiernas 4a, anligger mot varandra i ett vertikalt 4b övre delar fogplan VP. Det me- kaniska làssystemet ger en läsning av skivorna relativt varandra i både vertikalriktningen D1 och horisontalrikt- ningen D2, som sträcker sig vinkelrätt mot fogplanet VP.

Under läggningen av ett golv med intill varandra liggande rader av skivor kan den ena skivan (1') emellertid för- skjutas utmed den andra skivan (1) i en riktning D3 (se fig 3a) längs fogplanet VP. En sådan förskjutning kan an- vändas t ex för att åstadkomma en hopläsning av golvski- vor, som ligger i samma rad.

För ästadkommande av en hopfogning av de båda fog- kantpartierna vinkelrätt mot vertikalplanet VP och paral- lellt med horisontalplanet HP har golvskivans kanter på i och för sig känt sätt ett notspår 36 i golvskivans ena kantparti 4a innanför fogplanet VP, och en i det andra fogkantpartiet 4b utformad tunga 38, som utskjuter förbi fogplanet VP.

I detta utföringsexempel har skivan 1 en stomme eller kärna 30 av trä, som uppbär ett ytskikt av trä 32 pä sin framsida och ett balansskikt 34 pà sin baksida.

Skivan 1 är rektangulär och har ett andra mekaniskt lås- system även på de båda parallella kortsidorna. I vissa utföranden kan detta andra låssystem ha samma utformning som låssystemet för långsidorna, men làssystemet vid kortändarna kan även vara av annan utförande enligt upp- finningen eller vara något tidigare känt mekaniskt läs- system.

Som ett belysande, icke begränsande exempel kan golvskivan vara av parkettyp med en tjocklek av 15 mm, en längd av 2,4 m och en bredd av 0,2 m. Uppfinningen kan emellertid användas även för parkettrutor eller parkett- skivor av annan storlek.

Kärnan 30 kan vara av lamelltyp och bestå av smala trästavar av ett billigt träslag. Ytskiktet 32 kan ha en tjocklek av 3-4 mm och bestå av ett dekorativt, hårt lO 15 20 25 30 523 823 34 ädelträslag samt vara lackerat. Baksidans balansskikt 34 kan bestä av ett 2 mm träfanerskikt. I vissa fall kan det vara fördelaktigt att använda olika typer av trämaterial i olika delar av golvskivan för att fä optimala egenska- per inom de enskilda delarna av golvskivan.

Som nämnts ovan omfattar det mekaniska làssystemet enligt uppfinningen dels en not 36 i golvskivans ena fog- kantparti 4a, dels en tunga 38 vid golvskivans motstàende fogkantparti 4b.

Noten 36 avgränsas av övre och nedre läppar 39, 40 och har formen av ett underskuret spàr med en mynning mellan de báda läpparna 39, 40.

Notens 36 olika delar framgår bäst av fig 2lb. Noten är utformad i stommen eller kärnan 30 och utgår från golvskivans kant. Ovanför noten finns ett övre kantparti eller fogkantyta 41 som sträcker sig ända upp till ytpla- net HP. Innanför notens mynning finns en övre anligg- nings- eller stödyta 43, som i detta fall är parallell med ytplanet HP. Denna anliggnings- eller stödyta övergår i en snedställd läsyta 43 som har en làsvinkel A mot horisontalplanet HP. Innanför làsytan finns ett ytparti 46, som bildar övre begränsningen av notens underskurna parti 35. Notens har vidare en bottenände 48, som sträcker sig ner till den nedre läppen 40. På denna läpps ovansida finns en anliggnings~ eller stödyta 50. Den nedre läppens ytterände har en fogkantyta 52 och sträcker sig i detta fall nàgot förbi fogplanet VP.

Tungans form framgår också bäst av fig 2lb. Tungan är utformad av materialet i stommen eller kärnan 30 och sträcker sig förbi fogplanet VP, när detta fogkantparti 4b är mekaniskt hopkopplat med fogkantpartiet 4a pà en angränsande golvskiva. Fogkantpartiet 4b har också ett övre kantparti eller övre fogkantyta 61, som sträcker sig längs fogplanet VP ner till tungans 38 rot. Ovansidan av tungans rot har en övre anliggnings- eller stödyta 64, som i detta fall sträcker sig fram till en snedställd làsyta 65 pà ett uppàtriktat parti 8 nära tungans spets. 10 15 20 25 30 35 523 823 35 Làsytan 65 övergár i ett instyrningsytparti 66, som slutar i en övre yta 67 pà tungans uppàtriktade parti 8.

Efter ytan 67 följer en avfasning, som kan tjänstgöra som en instyrningsyta 68. Denna sträcker sig fram till tungans spets 69. Vid spetsens 69 nederände finns en ytterligare instyrningsyta 70, som sträcker sig snett nedåt till tungans nederkant och en anliggnings- eller stödyta 71. Denna stödyta 71 är avsedd att samverka med den nedre läppens stödyta 50, när tvâ sådana golvskivor är mekaniskt hopfogade, så att deras ovansidor ligger i samma ytplan HP och möts vid ett vinkelrätt däremot riktat fogplan VP, sà att skivornas övre fogkantytor 41, 61 anligger mot varandra. Tungan har en nedre fogkantyta 72 som sträcker sig till undersidan.

I detta utföringsexempel finns separata anliggnings- eller stödytor 43, 64 i noten resp pà tungan, vilka i hoplàst tillstànd anligger mot varandra och samverkar med den nedre stödytorna 50, 71 pà den nedre läppen resp tungan för att åstadkomma läsningen i riktningen Dl vin- kelrätt mot ytplanet HP. I andra utföringsexempel, som beskrivs nedan, används làsytorna 45, 65 både som làsytor för hoplàsning i riktningen D2 parallellt med ytplanet HP och som stödytor för motverkande av rörelser i riktningen Dl vinkelrätt mot ytplanet. I utföringsexemplet enligt fig 2la, 2b samverkar làsytorna 45, 65 och anliggnings- ytorna 43, 64 som övre stödytor i systemet.

Som framgår av ritningen sträcker sig tungan 38 sträcker sig ut förbi fogplanet VP och har ett uppàtrik- tat parti 8 vid sin fria ytterände eller spets 69. Tungan har också en làsyta 65, som är utformad för samverkan med den inre làsytan 45 i en angränsande golvskivas not 36, när tvâ sådana golvskivor är mekaniskt hopfogade, sà att deras framsidor ligger i samma ytplan HP och möts vid ett vinkelrätt däremot riktat fogplan VP.

Som framgår av fig 2lb har tungan 38 ett ytparti 52 mellan làsytan 51 och fogplanet VP. När tvà golvskivor är sammanfogade, anligger detta ytparti 52 mot den övre läp- 10 l5 20 25 30 35 yszs 823 ;""' . « - . .» 36 pens 8 ytparti 45. För att underlätta införingen av tungan i det underskurna spåret genom invinkling eller insnäppning, kan tungan, sàsom visas i fig 2la, 2lb, ha en avfasning 66 mellan làsytan 65 och ytpartiet 57. Vi- dare kan en avfasning 68 finnas mellan ytpartiet 57 och tungans spets 69. Avfasningen 66 kan tjänstgöra som en instyrningsdel genom att den har lägre lutningsvinkel mot ytplanet än làsytornas 43, 51 lutningsvinkel A.

Tungans stödyta 71 är i detta utförande väsentligen parallell med ytplanet HP. Mellan denna stödyta och tung- ans spets 69 har tungan en avfasning 70.

Enligt uppfinningen har nedre läppen 40 har en stöd- yta 50 för samverkan med motsvarande stödyta 71 pà tungan 36 pá avstånd från det underskurna spárets bottenände 48.

När tvà golvskivor är sammankopplade med varandra, före- ligger anliggning både mellan dessa stödytor 50, 71 och mellan den övre läppens 39 anliggnings- eller stödyta 43 och tungans motsvarande anliggnings- eller stödyta 64. Pà så sätt erhàlls en läsning av skivorna i riktningen Dl vinkelrätt mot ytplanet HP.

Enligt uppfinningen ligger åtminstone huvudparten av det underskurna spàrets bottenände 48, räknat parallellt med ytplanet HP, längre bort från fogplanet VP än vad tungans 36 ytterände eller spets 69 gör. Genom denna ut- formning förenklas tillverkningen avsevärt, och en förskjutning av en golvskiva relativt en annan längs fogplanet underlättas.

Ett annat viktigt särdrag hos ett mekaniskt làssys- tem enligt föreliggande uppfinning är att alla delar av den nedre läppens 40 med stommen 30 sammanhängande par- tier, räknat fràn det ställe C, där ytplanet HP och fog- planet VP skär varandra, befinner sig utanför ett plan LP2. Detta plan befinner sig längre bort fràn nämnda ställe C än ett làsplan LPl, vilket är parallellt med planet LP2 och vilket tangerar det underskurna spàrets 36 och tungans 38 samverkande làsytor 45, 65, där dessa är mest snedställda relativt ytplanet HP. Genom denna ut- ~*. x@ngufi~LøcL1:c::::¿ gæ-in sæxfisczsss va" 10 n a man u o nu en nu 1- ~~ n» _ . n .- o u u ~ n . u » n ~ a . a n I n f. - a n - a v. a a -ß o An .n .mv p» ~ . n n. u a y n n u . - m. _ a u _ . a c c o - ~ . n.. __.- -aan n - . . . _- 37 formning kan det underskurna spåret, såsom beskrivs när- mare nedan, tillverkas genom att stora skivformiga ro- terande skärverktyg utnyttjas för bearbetning av golvski- vornas kantpartier.

Ytterligare ett viktigt särdrag hos ett låssystem enligt föreliggande uppfinning är att fogkantpartiernas 4a, 4b övre och nedre läppar 39 resp 40 och tunga 38 är utformade för möjliggörande av en isärkoppling av två me- kaniskt hopkopplade golvskivor genom att den ena golvski- van svängs uppåt relativt den andra kring ett svängnings- centrum nära skärningspunkten C mellan ytplanet HP och fogplanet VP, så att denna golvskivas tunga svängs ut från den andra golvskivans underskurna spår.

Vid utformningen enligt fig 2la, 2lb möjliggörs en sådan isärkoppling genom en svag nedböjning av den nedre läppen 40. I andra mera föredragna utföringsformer av uppfinningen krävs emellertid inte någon nedböjning av den nedre läppen i samband med hopkoppling och isärkopp- ling av golvskivorna.

Vid utförandet enligt fig 21a, 2lb kan hopkopp- lingen av två golvskivor enligt uppfinningen genomföras på tre olika sätt.

Det ena är att skivan 1' läggs mot underlaget och skjuts mot den redan lagda skivan l' tills tungans 38 smala spets 69 förts in i det underskurna spårets 36 myn- ning. Därefter vinklas golvskivan 1' uppåt så att skivor- nas övre delar 41, 61 på ömse sidor om fogplanet VP kom- mer i kontakt med varandra. Medan denna kontakt kupprätt- hålls, nedvinklas skivan genom en svängning kring sväng- ningscentrum C. Införingen sker härvid genom att tungans avfasning 66 glider längs den övre läppens 39 låsyta 45 samtidigt som tungans 38 avfasning 70 glider mot ytter- kanten av den nedre läppens 40 ovansida. Låssystemet kan sedan öppnas genom golvskivan 1' uppvinklas genom sväng- ning kring svängningscentrum C nära skärningen mellan yt- planet HP och fogplanet VP.

Det andra sättet att åstadkomma hoplåsningen är att 10 15 523 823 38 skjuta den nya skivan med sitt notförsedda fogkantparti 4a mot den redan lagda skivans tungförsedda fogkantparti 4b. Därpå svängs den nya skivan uppåt, tills kontakt er- hålls mellan skivornas övre delar 41, 61 nära gränsen mellan ytplan och fogplan, varpå skivan svängs nedåt för sammanföring av not och tunga tills slutligt låst läge uppnåtts. Enligt efterföljande beskrivning kan golvski- vorna också sammanfogas genom att den ena skivan förs i uppvinklat läge mot den andra.

Ett tredje sätt att åstadkomma en hopkoppling av golvskivorna vid detta utförande av golvskivor enligt uppfinningen är att den nya skivan l' förskjuts horison- tellt mot den redan lagda skivan l, så att tungan 38 med sitt làselement eller uppåtriktade parti 8 införas i no- ten 36, varvid den nedre böjbara läppen 40 böjs något ned för att làselementet 8 skall kunna snäppa in i notens un- derskurna parti 35. Även i detta fall sker en isärkopp- ling genom uppvinkling såsom beskrivits ovan.

I samband med insnäppning kan också en mindre uppåt- böjning av den övre läppen 39 också ske samt även en viss kompression av samtliga de delar i noten 36 och tungan 38 som under insläppningen är i kontakt med varandra. Detta underlättar insläppningen och kan utnyttjas för utform- ning av ett optimalt fogsystem.

För att underlätt tillverkningen, invinkling, upp- vinkling, snäppning och förskjutbarhet i låst läge samt för att minimera risken för knarr bör samtliga ytor som ej är verksamma för att åstadkomma en fog med täta övre fogkanter samt det vertikala och horisontella förbandet, utformas så att de ej är i kontakt med varandra i låst läge och företrädesvis även under låsning och upplåsning.

Detta möjliggör tillverkning utan krav på höga toleranser i dessa fogpartier och reducerar friktionen vid sidoför- flyttning längs fogkanten. Exempel på ytor eller delar av fogsystemet som ej bör ha kontakt med varandra i låst 48-69, läge är 46-67, 50-70 och 52-72.

WN 1Jo:1”r:; 10 15 20 25 30 35 523 823 » . - ~ .- 39 Fogsysystemet enligt det föredragna exemplet kan be- stàr av flera materialkombinationer. Övre läppen 39 kan bestå av ett styvt och hårt övre ytskikt 32 och en mju- kare nedre del, som är en del av kärnan 30. Den nedre läppen 40 kan bestå av samma mjukare övre del 30 samt också en nedre mjuk del 34, som kan vara ett annat trä- slag. Fiberriktningarna i de tre träslagen kan variera.

Detta kan utnyttjas för att åstadkomma ett fogsystem som utnyttjar dessa materialegenskaper. Låselementet är där- för enligt uppfinningen placerat närmare den övre hårda och styva delen som således endast i begränsad omfattning är böjbar och komprimerbar, medan snäppfunktionen utfor- mats i den nedre mjukare och böjbara delen. Det skall på- pekas att fogsystemet även kan vara utformat i en homogen golvskiva.

I fig 22 visas schematiskt grundprinciperna för in- vinkling kring ett ställe C (övre fogkanter) vid utnytt- jande av föreliggande uppfinning. Fig. 22 visar schema- tiskt hur ett låssystem bör vara utformat för att möjlig- göra invinkling kring övre fogkanter. Vid denna invink- ling följer fogsystemets delar pà känt sätt en cirkelbàge med centrum C nära skärningen mellan ytplanet HP och fog- planet VP. Om man tillåter ett stort glapp mellan fogsy- stemets samtliga delar eller om väsentlig deformation un- der invinkling är möjlig, kan noten och tungan utformas på en mängd olika sätt. Om däremot fogsystemet måste ha kontaktytor som förhindrar vertikal och horisontell sepa- ration utan glapp mellan anliggnings- eller stödytorna och om materialdeformering inte är möjlig, bör fogsyste- met konstrueras enligt följande principer.

Fogsystemets överdel är utformad enligt följande.

ClB är en cirkelbåge, som har sitt centrum C upptill vid de övre fogkanterna 41, 61 och som i detta föredragna ex- empel skär en kontaktpunkt mellan övre läppen 39 och övre delen av tungan 38 i punkten P2. Samtliga övriga kontakt- punkter mellan P2, P3, P4 och P5 mellan övre läppen 39 och övre delen 8 av tungan 38 och mellan denna skärnings- 10 15 20 25 30 35 =f 523 823 40 punkt P2 och vertikalplanet VP ligger på eller innanför denna cirkelbàge ClB, medan samtliga övriga kontaktpunk- ter fràn P2 till Pl mellan övre läppen 39 och övre delen av tungan 38 och mellan denna skärningspunkt P2 och tung- ans 38 yttre del ligger pá eller utanför denna cirkelbàge ClB. Dessa villkor bör vara uppfyllda för samtliga kon- taktpunkter. För kontaktpunkten P5 med cirkelbàgen ClA gäller att samtliga övriga kontaktpunkter mellan P1 och P5 ligger utanför cirkelbàgen ClA, och för kontaktpunkten Pl gäller att samtliga övriga kontaktpunkter mellan Pl och P5 ligger innanför cirkelbàgen ClC.

Fogsystemets nedre del är utformad enligt motsva- rande principer. C2B är en cirkelbàge, som är koncentrisk med cirkelbàgen CIA och som i detta föredragna exempel skär en kontaktpunkt mellan undre läppen 40 och undre de- len av tungan 38 i punkten P7. Samtliga övriga kontakt- punkter mellan P7, P8 och P9 mellan undre läppen 40 och undre delen av tungan 38 och mellan denna skärningspunkt P7 och vertikalplanet ligger pà eller utanför denna cir- kelbàge C2B, och samtliga övriga kontaktpunkter mellan P6, P7 och mellan nedre läppen 40 och undre delen av tungan 38 och mellan denna skärningspunkt P7 och tungans 38 yttre del ligger på eller innanför denna cirkelbàge C2B. Motsvarande gäller för kontaktpunkten P6 med cirkel- bàgen C2A.

Ett fogsystem konstruerat enligt detta föredragna utförande kan ha goda invidklingsegenskaper. Det kan lätt kombineras med övre anliggnings- eller stödytor 43, 64, som kan vara parallella med horisontalplanet HP och som således ger en mycket bra vertikal låsning.

Fig. 23a, 23b visar hur ett fogsystem enligt fig 2la, 2b kan tillverkas. Normalt ligger golvskivan 1 lig- ger enligt känd teknik med ytan 2 nedàt på en kullagrad kedja i en fräsmaskin som transporterar skivan med ex- tremt hög precision förbi ett antal fräsar, som exempel- vis har en verktygsdiameter av 80-300 mm och som kan ställas i valfri vinkel mot skivans horisontalplan. För 10 15 20 25 30 35 u n - . .- *523 823 n . » | n» 41 att underlätta förståelsen och jämförelsen med övriga ritningsfigurer avbildas golvskivan emellertid med sitt ytplan HP uppàtvänt. Fig 23a visar hur det första verkty- get med verktygsläget TPl åstadkommer en traditionellt notspàr. Verktyget arbetar i detta fall med en verktygs- vinkel TAl som är O°, dvs är parallell med horisontalpla- net. Rotationsaxeln RA1 är vinkelrät mot HP. Underskär- ningen görs med ett andra verktyg där verktygets position TP2 och utformning är sàdan att underskärningen 35 kan utformas utan att verktyget påverkar utformningen av den undre läppen 40. Verktyget har i detta fall en vinkel TA2 som är lika med làsytans 45 vinkel i underskärningen 35.

Denna tillverkningsmetod är möjlig genom att làsplanet LPl ligger pà sådant avstånd från fogplanet, att verk- tyget kan föras in i den tidigare bildade noten. Verkty- gets tjocklek kan därför inte överstiga avståndet mellan de båda planen LP1 och LP2, som diskuterats i samband med fig 21a och 21b. Denna tillverkningsmetod är känd teknik och utgör inte någon del av den nedan beskrivna tillverk- ningsmetoden enligt föreliggande uppfinning.

Fig 24a, 24b visar en annan variant av uppfinningen.

Denna utföringsform särpräglas av att fogsystemet är ut- format helt enligt de grundprincipen för invinkling kring övre fogkanter som beskrivits ovan. Làsytorna 45, 65 och de nedre stödytorna 50, 71 är i detta utförande plana men de kan vara av annan form. Cl och C2 är två cirkelbàgar med centrum C i vid övre änden av angränsande fogkanter 41, 61. Den mindre cirkelbàgen C1 tangerar den nedre kon- taktpunkten närmast vertikalplanet mellan làsytorna 45, 65 i punkten P4, som har tangenten Tl1 motsvarande làs- planet LP1. Lásytorna 45, 65 har samma lutning som denna tangent. Den större cirkelbàgen C2 tangerar den övre kon- taktpunkten mellan de nedre stödytorna 50, 71 närmast no- tens inre del 48 i punkten P7, som har tangenten Tl2.

Stödytorna 50, 71 har samma lutning som denna tangent.

Samtliga kontaktpunkter mellan tungan 38 och den övre läppen 39, som ligger mellan punkten P4 och verti- 'lï-cnífl) ~> Lzñffïi 2 II 13 3 3 i 13 IiÉEJ “~, 2 Ü 12 lš ë 'VÄ ~ 10 15 20 25 30 35 t523 823 42 kalplanet VP, uppfyller villkoret att de ligger innanför eller på cirkelbàgen Cl, medan samtliga kontaktpunkter, som ligger mellan P4 och notens inre del 48 - i detta ut- förande endast làsytorna 45, 65 - uppfyller villkoret att de ligger pà eller utanför Cl. Motsvarande villkor är uppfyllda för kontakytorna mellan den nedre läppen 40 och tungan 38. Samtliga kontaktpunkter mellan tungan 38 och den nedre läppen 40, som ligger mellan punkten P7 och vertikalplanet VP - i detta fall endast de nedre stöd- ytorna 50, 71 - ligger på eller utanför cirkelbàgen C2, medan samtliga kontaktpunkter som ligger mellan punkten P7 och notens inre del 48, ligger på eller innanför cir- kelbàgen C2. I detta utförande finns inga kontaktpunkter mellan P7 och notens inre del 48.

Detta utförande kännetecknas speciellt av att samt- liga kontaktytor mellan kontaktpunkten P4 och fogplanet VP, i detta fall punkten P5, respektive notens inre del 48 ligger innanför respektive utanför cirkelbàgen Cl och således inte på cirkelbàgen Cl. Detsamma gäller för kon- taktpunkten P7 där samtliga kontaktpunkter mellan P7 och vertikalplanet VP, i detta fall punkten P8, respektive notens inre del 48 ligger utanför respektive innanför cirkelbàgen C2 och således inte på cirkelbàgen C2. Av den streckade delen av fig 24a framgår att om detta villkor är uppfyllt kan fogsystemet utformas så att invinkling kan ske med frigäng under väsentligen hela vinkelrörel- sen, som kan avslutas med att skivorna låses med tät passning eller med presspassning när de intagit sitt slutliga horisontella läge. Uppfinningen möjliggör sä- ledes en kombination av en invinkling och uppvinkling utan motstånd och en låsning med hög fogkvalitet. Om de undre stödytorna 71, 50 tillverkas med en något lägre vinkel kan man åstadkomma ett fogsystem där endast de två ovannämnda punkterna P4 på övre läppen och P7 pà delen av tungan är kontaktpunkter mellan noten 36 och nedre tungan 38 under hela invinklingen tills slutlig låsning sker, och under hela uppvinklingen tills skivorna kan 10 15 20 25 30 35 =523 823 . . a ~ a. 43 lösgöras från varandra. Làsning med frigáng eller med enbart linjeberöring är en stor fördel, eftersom friktio- nen blir làg och skivorna kan lätt vinklas in och vinklas upp utan att delar av systemet fastnar och nyper med risk för att fogsystemet skadas. Presspassning i speciellt vertikal riktning är av stor betydelse för hàllfastheten.

Om det föreligger glapp mellan anliggnings- eller stöd- ytorna kommer skivorna vid dragbelastning att glida längs làsytorna tills de nedre anliggnings- eller stödytorna intagit ett läge med presspassning. Ett glapp kommer sà- ledes att resultera i både fogspringa och höjdskillnader mellan övre fogkanter. Som exempel kan nämnas att med tät passning eller presspassning kan en hög hàllfasthet upp- nås om lásytorna har en vinkel pà ca 40° mot ytplanet HP och om de nedre anliggnings- eller stödytorna har en vinkel pà ca 15° mot ytplanet HP.

Lásplanet LPl har i fig 24a en làsvinkel A mot hori- sontalplanet HP pà ca 39°, medan stödplanet TL2 utmed stödytorna 50, 71 har en stödvinkel VLA pà ca l4°. Vin- kelskillnaden mellan LPl och stödplanet TL2 är 25°. En hög làsvinkel och stor vinkelskillnad mellan làsvinkel och stödvinkel bör eftersträvas eftersom detta ger en hög horisontell làskraft. Làsytorna och stödytorna kan göras bàgformade, trappstegsformade, med flera vinklar etc, men detta försvårar tillverkningen. Som nämnts ovan, kan làs- ytorna kan också utgöra övre stödytor eller vara komple- ment till separata övre stödytor. Även om làsytorna och stödytorna har kontaktpunkter som avviker nàgot fràn dessa grundprinciper kan de vink- las in kring sina övre fogkanter, om fogsystemet anpassas så att dessa kontaktpunkter eller -ytor är små i relation golvtjockleken och så att skivmaterialets egenskaper i form av kompression, töjning och böjning utnyttjas maxi- malt i kombination med mycket små spel mellan kontakt- ytorna. Detta kan utnyttjas för att öka làsvinkeln och vinkelskillnaden mellan làsvinkel och stödvinkel. 10 15 20 25 30 35 =s23 823 ---- ~ .... nu 44 Grundprincipen för invinkling visar sàledes att de kritiska delarna är làsytorna 45, 65 och de nedre stöd- ytorna 50, 71. Den visar också att frihetsgraden är stor när det gäller att utforma de övriga delarna exempelvis de övre stödytorna 43, 64, làsspàrets instyrning 44, läs- elementets 8 instyrning 66 och toppyta 67, notens 36 och nedre läppens 40 inre delar 48, 49, den nedre läppens in- styrning och yttre del 51 samt tungans yttre/nedre delar 69, 70, 72. Dessa bör företrädesvis avvika fràn de tvà cirkelbágarnas form Cl och Cl, och mellan samtliga delar utom de övre stödytorna 43, 64 kan det finnas fria utrym- men sà att dessa delar i läst läge samt under invinkling och uppvinkling inte är i kontakt med varandra. Detta un- derlättar tillverkningen avsevärt, eftersom dessa delar kan formas utan höga toleranskrav, och det bidrager till en säker invinkling och uppvinkling samt dessutom lägre friktion i samband med sidoförskjutning av kopplade ski- vor utmed fogplanet VP (riktningen D3). Med fria ytrymmen avses fogdelar som inte har funktionell betydelse för att förhindra vertikal eller horisontell förskjutning respek- tive förskjutning längs fogkanten i låst läge. Lösa trä- fibrer och små deformerbara kontaktpunketer skall sàledes anses vara likvärdiga med fria ytor.

Vinkling kring övre fogkant kan såsom nämnts ovan underlättas om fogsystemet konstrueras så att det kan fö- religga ett litet spel mellan främst nämnda làsytorna 45, 65, om skivornas fogkanter pressas ihop. Konstruktions- spelet underlättar också sidoförskjutning i làst läge, minskar risken för knarr och ger större frihetsgrader vid tillverkningen, möjliggör invinkling med làsytor som har större lutning än tangenten LPl och bidrager till att kompensera svällning av övre fogkanter. Spelet ger vä- sentligt mindre fogspringor vid skivornas ovansida och väsentligt mindre höjdförskjutningar än vad ett glapp mellan anliggnings- eller stödytorna skulle ge, främst på grund av att detta spel är litet och ävem pä grund av att en glidning i dragbelastat läge kommer att följa den 10 15 20 25 30 35 523 823 45 nedre stödytans vinkel, dvs en vinkel som är väsentligt mindre än làsvinkeln. Detta minimala och eventuella spel mellan làsytorna kan vara mycket litet, exempelvis enbart 0,01 mm. I normalt sammanfogat läge kan spelet vara obe- fintligt, dvs O, och fogsystemet kan konstrueras sä att ett spel framträder enbart vid maximal sammanpressning av skivornas fogkanter. Det har visat sig att man även större spel pà ca 0,05 mm har en mycket hög fogkvalitet, eftersom den fogspringa, som ligger i ytplanet HP och som kan bli aktuell i dragbelastat läge, knappast är synbar.

Det skall påpekas att fogsystemet kan konstrueras utan spel mellan làsytorna.

Spel och materialkompression mellan làsytorna och böjning av fogdelar vid làsytorna kan lätt mätas indirekt genom att fogsystemet dragbelastas och fogspringan vid övre fogkanterna 41, 61 mäts vid en förutbestämd belast- ning som understiger fogsystemets hàllfasthet. Med håll- fasthet menas att fogsystemet inte bryts sönder eller snäpper ut. En lämplig dragbelastning är ca 50% av häll- fasthet. Såsom icke begränsande riktvärde kan nämnas att en làngsidesfog normalt bör ha en hàllfasthet som över- stiger 300 kg per löpmeter fog. Kortsidesfogar bör ha ännu högre hàllfasthet. Ett parkettgolv med ett lämpligt fogsystem enligt uppfinningen kan klara en dragbelastning pà 1000 kg per löpmeter fog. Ett högkvalitativt fogsystem bör ha en fogspringa vid de övre fogkanterna 41, 61 av ca 0,1-0,2 mm, när det dragbelastas med ungefär halva maxi- mala hàllfastheten. Fogspringan skall minska när belast- ningen upphör. Genom att variera dragbelastningen kan förhållandet mellan konstruktionsspelet och materialde- formering bestämmas. Vid lägre dragbelastning är fog- springan i huvudsak ett mått pà konstruktionsspelet. Vid högre belastning ökar fogspringan till följd av material- deformering. Fogsystem kan också konstrueras med inbyggd förspänning och presspassning mellan làsytor och stödytor så att ovannämnda fogspringa icke är synlig vid ovan- nämnda belastning. ^:s:333WvA«1æWs¿¿2afi23s3WvA~ 10 15 20 25 30 35 1523 s2s 46 Fogsystemets geometri, spel mellan làsytorna i kom- bination med kompression av materialet kring de övre fog- kanterna 41, 61 kan också mätas genom att fogen sàgas upp tvärs fogkanten. Eftersom fogsystemet tillverkas med lin- jär skärande bearbetning kommer det att över hela sin fogkant ha samma profil. Enda undantaget är tillverk- ningstoleranser i form av bristande parallellitet till följd att skivan eventuellt kan vridas eller höjd- och sidoförskjutas när den passerar olika fräsverktyg i ma- skinen. Normalt sett ger dock de tvá provbitarna från re- spektive fogkant en mycket tillförlitlig bild av hur fog- systemet ser ut. Sedan provbitarna slipats och rengjorts fràn lösa fibrer så att en skarp fogprofil framträder, kan de analyseras med avseende pà foggeometri, material- kompression, böjning etc. De tvâ fogdelarna kan exempel- vis sammanpressas med en kraft som är sådan att den inte skadar fogsystemet och dä främst inte de övre fogkanterna 41, 61. Spelet mellan làsytorna och foggeometrin kan se- dan mätas i ett mätmikroskop med en noggrannhet pà 0,01 mm eller mindre beroende pà utrustning. Om stabila och moderna maskiner används vid tillverkningen, räcker det i regel med en uppmätning av profilen vid tvà mindre omrä- den pà en golvskiva för att bestämma det genomsnittliga spelet, foggeometrin etc.

All uppmätning skall ske dä golvskivorna är kondi- tionerade i en normal relativ luftfuktighet pä ca 45%.

Làselementet eller tungans uppátriktade parti 8 har även här en instyrning 66. Làselementets instyrningsdel innehåller delar som har en lutning som är lägre än läs- ytans lutning och i detta fall även lutningen pä tangen- ten TL1. Lämplig lutning pà det verktyg som tillverkar làsytan 45 visas med TA2 som i detta utföringsexempel är lika med tangenten TL1. Även notens làsyta 45 har en instyrningsdel 44 som samverkar med tungans instyrningsdel 66 under invink- lingen. Även denna instyrningsdel 45 innehåller delar som har mindre lutning än làsytan. se * “" *^ "^ " ' " \;v_ fvngue-Lsakäzotszzß VA is 331:aß:333WvA« 10 15 20 25 30 35 1523 azz . - n . .- 47 I den nedre läppens 40 främre del finns en avrundad instyrningsdel 51, som samverkar med radien i tungans nedre del i anslutning till nedre anliggningsytan 71 vid punkten P7 och som underlättar invinkling.

Den undre läppen 40 kan vara fjädrande. I samband med invinkling kan en mindre komprimering ske även av kontaktpunkterna mellan tungans 38 nedre delar och den nedre läppen 40. Denna komprimering är i regel väsentligt mindre än vad som kan vara fallet för làsytorna eftersom den undre läppen 40 kan ha betydligt bättre fjädrings- egenskaper än den övre läppen 39 respektive tungan 38.

Vid invinkling och uppvinkling kan läppen således bockas nedàt. En böjförmàga pà enbart en tiondels millimeter el- ler nàgot mer ger tillsammans med materialkompression och smà kontaktytor goda möjligheter att utforma exempelvis de nedre stödytorna 50, 71 så att de kan ha en lutning understigande tangenten TL2 samtidigt som invinkling lätt kan göras. En böjbar läpp bör kombineras med en relativt hög làsvinkel. Om làsvinkeln är làg kommer en stor del av dragbelastningen att pressa läppen nedåt, och följden blir oönskade fogspringor och höjdskillnader mellan fog- kanterna.

Sáväl noten 36 som tungan 38 har instyrningsdelar 42, 51 och 68, lättar insnäppning och invinkling. 70 som styr in tungan i noten och under- Fig. 25 visar varianter av uppfinningen, där den undre läppen 40 är kortare än den övre läppen 39 och sä- ledes ligger pà avstånd från vertikalplanet VP. Fördelen är att man har större frihetsgrader att utforma làsspäret 45 med hög verktygsvinkel TA samtidigt som relativ stora verktyg kan användas. För att underlätta insnäppning ge- nom nedböjning av den nedre läppen 40 har noten 36 gjorts djupare än vad som motiveras av erforderlig plats för tungans 38 spets. Det prickstreckade fogkantpartiet 4b visar hur systemets delar förhåller sig till varandra vid en invinkling kring övre fogkanten, medan det streckade fogkantpartiet 4b visar hur systemets delar förhåller sig 94:, 10 15 20 25 30 35 . . . . n. §523 823 48 till varandra vid en insnäppning av tungan i noten genom en förskjutning av fogkantpartiet 4b rakt in mot fogkant- partiet 4a.

Fig 26 visar ännu en variant av ovannämnda grund- principer. Fogsystemet är här utformat med làsytor som är vinklade 90° mot ytplanet HP och som är avsevärt mera vinklade än tangenten TLl. Ett sådant fördraget làssystem är dock öppningsbart genom uppvinkling genom att làsytor- na är extremt små och genom att fogen låser med väsent- ligen endast genom linjekontakt. Om stommen är hård kan ett sådant làssystem ge en hög hàllfasthet. Làselementets och làsytornas utformning möjliggör insnäppning med en- bart en mindre nedböjning av den undre läppen, såsom visas med streckade linjer.

Fig. 27 a-c visar en läggningsmetod genom invink- ling. För att underlätta beskrivningen benämns den ena skivan för notskiva och den andra för tungskiva. Skivorna är i praktiken identiska. En möjlig läggningsmetod är att tungskivan ligger plan på undergolvet antingen som lös skiva eller sammanfogad med andra skivor på en, två eller tre sidor, beroende pà var i läggningssekvensen/raden den befinner sig. Notskivan läggs med sin övre läpp 39 delvis över tungans 38 yttre del så att övre fogkanterna är i kontakt med varandra. Notskivan vrids därefter nedàt mot undergolvet samtidigt som den pressas mot tungskivans fogkant tills slutlig låsning sker enligt fig 27c.

Golvskivor har ibland en viss sidokrokighet. Not- skivan pressas och vrids då nedåt tills delar av övre läppen 39 är i kontakt med delar av tungans uppàtriktade parti eller làselement 8 och delar av undre läppen 40 är i kontakt med delar av tungans nedre del. Pâ så sätt kan eventuell sidokrokighet rätas ut, och skivorna kan däref- ter vinklas till sitt slutliga läge och läsas.

Fig 27 a-c visar att invinkling kan ske med frigáng, alternativt enbart kontakt mellan notens övre del och tungan eller med linjekontakt mellan tungans övre och undre delar och noten; Linjekontakt kan i detta utförande 10 15 20 25 30 35 -avan- n fs23 825 49 förkomma i punkterna P4 och P7. Invinkling kan ske lätt utan nämnvärt motstånd och kan avslutas med mycket snäv passning som låser golvskivorna i slutlig position med hög fogkvalitet vertikalt och horisontellt.

Sammanfattningsvis kan nedvinklingen i praktiken gö- ras pà följande sätt. Notskivan förs i vinkel mot tung- skivan, varvid noten förs över en del av tungan. Notski- van pressas mot tungskivan och vinklas successivt ned med exempelvis hoptryckning mitt pà skivan och därefter pà båda kanterna. När övre fogkanterna över hela skivan är nära varandra eller i kontakt med varandra och skivan har intagit en viss vinkel mot undergolvet kan den slutliga nedivinklingen göras.

När skivorna är sammanfogade, kan de förskjutas i låst läge i fogens riktning dvs parallellt med fogkanten.

Fig. 28a-c visar hur motsvarande läggning kan göras genom att tungskivan vinklas in i notskivan.

Fig 29a-b visar sammanfogning genom insnäppning. När skivorna förs mot varandra horisontellt, styrs tungan in i noten. Vid fortsatt sammanpressning böjer sig den nedre läppen 40, och làselementet 8 snäpper in i làsspàret el- ler underskärningen 35. Det skall påpekas att det före- dragna fogsystemet visar grundprinciperna för insnäpp- ning, där den undre läppen är böjbar. Fogsystemet måste naturligtvis anpassas till materialets böjförmàga och no- tens 36 djup, làselementets 8 höjd och den nedre läppens 40 tjocklek och bör dimensioneras sä att insnäppning är möjlig. Grundprinciperna för ett fogsystem enligt uppfin- ningen som är mera lämpligt att användas i material med sämre flexibilitet och böjbarhet framgår av efterföljande beskrivning och av fig 34.

De beskrivna läggningsmetoderna kan användas val- fritt pà samtliga fyra sidor och kan kombineras med var- andra. Efter läggning av en sida sker i regel en sidoför- skjutning i låst läge.

I vissa fall, exempelvis vid invinkling av kortsidan som första moment, sker i regel en uppvinkling av tvà *. :ungas isckxccøzsza vA~1cWsæ;:cæ:3:3 vA~ 10 15 20 25 30 35 523 823 o o ; . oo 50 skivor. Fig 30 visar en första skiva 1, samt en uppvink- lad andra skiva 2a och en uppvinklad ny tredje skiva 2 b som redan är pà sin kortsida sammanfogad med den andra skivan 2b. Sedan den nya skivan 2b sidoförskjutits längs den andra skivans 2a kortsida i uppàvinklat och kortsi- deslàst läge, kan de båda skivorna 2a och 2b vinklas ned gemensamt och låsas pà långsidan mot den första skivan 1.

För att denna metod skall kunna fungera krävs att den nya skivan 2b kan föras in med sin tunga in i noten när ski- van den förskjuts parallellt med den andra skivan 2a och när denna andra skivan 2a har en del av sin tunga parti- ellt införd i noten samt när dess övre fogkant är i kon- takt med den första skivans 1 övre fogkant. Fig 30 visar att fogsystemet kan utformas med ett sådant utförande pà noten, tungan och läselementet att detta är möjligt.

Samtliga läggningsmetoder kräver förskjutning i läst läge. Ett undantag frän sidoförskjutningen i làst läge är om flera skivor sammanfogas pà sina kortsidor, varefter en hel rad läggs samtidigt. Detta är dock ej en rationell läggningsmetod.

Fig 3la, 3lb visar en del av en golvskiva med en kombinationsfog. Noten 36 och tungan 38 kan vara utformad enligt nàgot av utförandena ovan. Notskivan har pà under- sidan en känd list 6 med ett láselement 8b och en làsyta 10. Tungsidan har ett làsspàr 35 enligt känt utförande. I detta utförande fungerar läselementet 8b med sin relativt stora instyrningsdel 9 som en extra instyrning under den första delen av invinklingen och underlättar väsentligt detta första delmoment av invinklingen då positionering sker och eventuell bananformen rätas ut. Làselementet 8b åstadkommer en automatisk positionering och sammanpress- ning av golvskivorna tills tungans instyrningsdel är i ingrepp med làsspàret 35 och slutlig läsning kan ske.

Läggningen underlättas avsevärt och fogen blir mycket stark genom samverkan av de tvà làssystemen. Denna fog är mycket lämplig för sammanfogning av stora golvytor i speciellt offentliga utrymmen. Vid det visade exemplet 10 15 20 25 30 35 » ~ o . .- f 523 823 | . a . .- 51 har listen 6 sats fst pà notsidan, men den kan också sättas fast pà tungsidan. Placeringen av listen 6 är sålunda valfri. Vidare kan fogen bàde snäppas in och vinklas upp och sidoförskjutas i läst läge.

Denna fog kan naturligtvis användas valfritt i olika varianter pà bàde lång- och kortsida, och den kan val- fritt kombineras med samtliga här beskrivna fogvarianter samt med andra kända system.

En lämplig kombination är ett snäppsystem pà kortsi- dan utan aluminiumlist. Detta kan i vissa fall underlätta tillverkningen. En list som sätts fast efter tillverk- ningen har också den fördelen att den också kan utgöra en del av eller till och med hela undre läppen 40. Detta ger mycket stora frihetsgrader för att med skärande verktyg exempelvis forma den övre läppen 39 och att forma làsytor med höga làsvinklar. Làssystemet enligt detta utförande kan naturligtvis göras snäppbart, och det kan även till- verkas med en valfri listbredd exempelvis med en list 6 som inte sticker ut utanför övre läppens 39 yttre del, sàsom är fallet i utförandet enligt fig 50. Listen behö- ver inte vara kontinuerlig över hela fogens längd utan kan bestä av flera mindre partier, som är fastsatta med mellanrum pà såväl långsidan som kortsidan.

Làselementet 8b och dess làsspàr 35 kan utformas med olika vinklar, höjder och radier som kan väljas valfritt sä att de antingen förhindrar separation och/eller under- lättar invinkling eller insnäppning.

Fig 32a-d visar i fyra steg hur invinkling kan gö- ras. Den breda listen 6 möjliggör att tungan 38 lätt kan läggas pà listen vid invinklingens början. Tungan kan därefter i samband med nedvinkling i princip automatiskt glida in i noten 36. Motsvarande läggning kan göras genom att listen 6 sticks under tungskivan. Samtliga läggnings- funktioner som beskrivits ovan kan även användas i golv- skivor med denna föredragna kombinationssystem.

Fig 33 och 34 visar ett produktionsanpassat och op- timerat fogsystem för främst en golvskiva med en kärna av *a §az2co:3zeHvA~ 10 15 20 25 30 35 :523 823 52 trä. Fig. 33 visar hur långsidan kan utformas. Fogsyste- met är i detta fall optimerat med hänsyn till främst in- vinkling, uppvinkling och lågt materialspill. Fig. 34 vi- sar hur kortsidan kan utformas. Fogsystemet är i detta fall optimerat för insnäppning och hög hällfasthet. Föl- jande skillnader föreligger. Kortsidans 5a tunga 38 och låselement är längre, mätt i horisontalplanet. Detta ger en högre skjuvhàllfasthet i låselementet 8. Noten 36 är på kortsidan 5b djupare, vilket medverkar till att nedre läppen kan böjs ned mer. Låselementet 8 är pà kortsidan 5a lägre i vertikalled vilket minskar kravet på nedre läppens nedböjning i samband med snäppning. Làsytorna 45,65 har en högre låsvinkel och nedre anliggningsytor har en lägre vinkel. Längsidans 4a, 4b instyrningsdelar i läselementet och låsspåret är större för optimal in- styrning samtidigt som kontaktytan mellan làsytorna är mindre eftersom hàllfasthetskraven är lägre än för kort- sidan. Fogsystemen på läng- och kortsidan kan bestå av olika material eller materialegenskaper i övre läpp, undre läpp och i tungan och dessa egenskaper kan anpassas så att de bidrager till att optimera de olika egenska- perna som eftersträvas för lång respektive kortsidan med avseende på funktion och hällfasthet.

Fig 35 visar i detalj hur golvskivans fogsystem kan utformas pà långsidan. De här beskrivna principerna kan naturligtvis användas både pà långsidan och på kortsidan.

Enbart de delar som tidigare inte behandlats i detalj kommer nu huvudsakligen att beskrivas.

Låsytorna 45, 65 har en vinkel HLA som är större än tangenten TLl. Detta ger högre horisontell låskraft.

Denna överbockning bör anpassas till trämaterialet i kär- nan och optimeras med hänsyn till kompression och böj- styvhet så att invinkling och uppvinkling ändå kan ske.

Låsytornas kontaktytor bör minimeras och anpassas till stommens egenskaper När skivorna är sammanfogade utgör en mindre del, företrädesvis mindre än hälften av låselementets ut- lO 15 20 25 30 35 f523 823 o o » . »n - Q a . .- 53 sträckning i vertikalled, av låselementets 8 och låsspå- ret 14 kontaktytor. Den större delen utgör avrundade, lu- tande eller böjda instyrningsdelar som i sammanfogat läge och under invinkling och uppvinkling ej är i kontakt med varandra.

Uppfinnaren har upptäckt att mycket små kontaktytor i relation till golvtjockleken T mellan låsytorna 45, 65, på exempelvis några tiondels millimeter kan ge en mycket hög làskraft och att denna làskraft kan överstiga làsele- mentets skjulhållfasthet i horisontalplanet (dvs ytplanet HP). Detta kan utnyttjas för att åstadkomma låsytor med en vinkel överstigande tangenten TL1.

Làsytorna 45, 65 är i detta fall plana och paral- lella. Detta är en fördel speciellt då det gäller låsspå- rets låsyta 45. Om verktyget förskjuts parallellt med låsytan 45 kommer detta inte att påverka det vertikala avståndet till fogplanet VP, och det är lättare att åstadkomma en hög fogkvalitet. Naturligtvis kan små avvi- kelser från den plana formen ge likvärdiga resultat.

På motsvarande sätt har de nedre stödytorna 50, 71 utformats huvudsakligen plana och med en vinkel VLA2 som i detta fall är större än tangentlinjen TL2 till punkten P7, som ligget på stödytan 71 närmast notens botten.

Detta ger en invinkling med frigàng under väsentligen hela vinkelrörelsen. Även stödytorna 50, 71 är relativt små i relation till golvtjockleken T. Dessa stödytor kan också utformas väsentligen plana. Plana stödytor under- lättar tillverkningen enligt de ovan beskrivna princi- perna.

Stödytor 50, 71 kan också göras med vinklar som är mindre än tangentens TL2 lutningsvinkel. Vinkling kan i detta fall ske delvis med hjälp av viss materialkompres- sion och nedböjning av den nedre läppen 40. Om de nedre stödytorna 50,71 är små i relation till golvtjockleken T, ökar möjligheterna att utforma dessa ytor med vinklar som är större respektive mindre än tangenten TLl respektive TL2. 'fïfllš JE ífïä-låíš ufffš. -- 10 15 20 25 30 35 :523 823 o c o u »a 54 Fig 36 visar en uppvinkling av en skiva, som har en geometri enligt fig 35 och vars làsytor således har stör- re lutning än tangenten TLl och vars stödytor har mindre lutning än tangenten TL2 samtidigt som dessa ytor är re- lativt små. Överlappningen vid punkterna P4 och P7 i sam- band med invinkling och uppvinkling blir då ytterst li- ten. Punkten P4 kan vinklas beroende på en kombination av att materialet komprimeras vid de övre fogkanterna Kl, K2 samt kring punkten P4, K3, K4 samtidigt som den övre läppen 39 och tungan 38 kan böja sig i riktning Bl och B2 från kontaktpunkten P4. Den undre läppen kan böja sig nedåt bort fràn kontaktpunkten P7 i riktning B3.

De övre stödytorna 43,64 är företrädesvis vinkelräta mot fogplanet VP. Tillverkningen underlättas väsentligt om de övre och undre stödytorna är planparallella och fö- reträdesvis horisontella.

Hänvisning sker nu återigen till fig 35. Cirkelbàgen Cl visar exempelvis att de övre stödytorna kan utformas på en mängd olika sätt innanför denna cirkelbåge Cl utan att detta inkräktar på möjligheterna att vinkla och snäppa. På samma sätt visar cirkelbågen C2 att noten inre delar och tungans yttre delar enligt tidigare fördragna principer kan utformas på en mängd olika sätt utan att detta inkräktar på möjligheterna att vinkla och snäppa.

Den övre läppen 39 är över hela sin utsträckning tjockare än den undre läppen 40. Detta är fördelaktigt ur hàllfasthetssynpunkt. Dessutom är detta en fördel vid parkettgolv, som härigenom kan utformas med ett tjockare ytskikt av ett hårt träslag.

S1-S5 anger områden där fogytor på ömse sidor ej bör vara i kontakt med varandra åtminstone i sammanfogat läge men företrädesvis även under invinklingen. Kontakt mellan tungan och noten i dessa områden S1-S5 bidrager endast marginellt till att förbättra låsningen i Dl-riktningen och knappast alls för att förbättra låsningen i D2-rikt- ningen. Kontakt förhindrar dock invinkling och sidoför- skjutning, skapar onödiga toleransproblem i samband med lO 15 20 25 30 35 n . - n a. 55 tillverkningen och ökar riskerna för knarr och oönskade effekter när skivorna sväller.

Verktygsvinkeln TA, som i fig 38d är angiven med TA4, formar underskärningens 35 làsyta 44 och arbetar med samma vinkel som läsytans vinkel, och den del av detta verktyg som ligger innanför vertikalplanet in mot noten, har en bredd vinkelrätt mot verktygsvinkeln TA som är angiven med TT. Vinkeln TA och bredden TT bestämmer delvis möjligheterna att utforma den nedre läppens 40 yttre delar 52.

Ett flertal relationstal och vinklar är betydelse- fulla för erhållande av optimal tillverkningsmetod, funktion, kostnad och hàllfasthet.

Kontaktytorna utsträckning bör minimeras. Detta minskar friktionen och underlättar förskjutning i läst läge, invinkling och insnäppning, förenklar tillverk- ningen och reducerar risken för svällningsproblem och knarr. I det fördragna exemplet utgör mindre än 30% av tungans 38 ytdelar kontaktytor med noten 36. Làsytornas 65, 45 kontaktytor är i detta utföringsexempel endast 2% av golvtjockleken T, och de nedre stödytorna har en kon- taktyta som är endast 10% av golvtjockleken T. Làssyste- met har som nämnts ovan i detta utförande flera delar S1- S5 som utgör fria ytor utan kontakt med varandra. Utrym- met mellan dessa fria ytor och fogsystemet i övrigt kan inom ramen för uppfinningen fyllas ut med lim, tätnings- medel, impregnering av olika slag, glidmedel och lik- nande. Med fria ytor avses här ytornas form i fogsyste- mets som det erhåller vid bearbetning med respektive skärande verktyg.

Om fogen har tät passning, kan lásytorna 65, 45 förhindra horisontell separation redan när de har en vin- kel HLA mot horisontalplanet HP som är större än noll.

Fogsystemets draghàllfasthet ökar dock avsevärt när denna làsvinkel blir större och när det föreligger en vinkel- skillnad mellan làsytornas 45, 65 läsvinkel HLA och de nedre stödytornas 50, 71 anliggningsvinkel VLA2, förut- *jo ïtj I; -~ f. L] C _ 10 15 20 25 30 35 523 823 ~ > a u n 56 satt att denna vinkel är mindre. Om låga krav ställs på hållfasthet kan låsytorna utformas med låga vinklar och små vinkelskillnader till nedre anläggningsytorna.

För att nå god fogkvalitet i flytande golv krävs i regel att làsvinkeln HLA och vinkelskillnaden mot nedre stödytor HLA - VLA2 är ca 20°. Ännu bättre hàllfasthet erhålles om làsvinkeln HLA och vinkelskillnaden HLA-VLA2 är exempelvis 30°. I det föredragna exemplet enligt fig 35 är làsvinkeln 50° och stödytornas vinkeln 20°. Såsom visats i tidigare utföringsexempel kan fogsystem enligt uppfinningen utformas med ännu större låsvinklarvinklar och vinkelskillnader.

En mängd tester har gjorts med olika låsvinklar och anliggningsvinklar. Dessa tester visar att det är möjligt att utforma ett högkvalitativt fogsystem med låsvinklar mellan 40-55° samt med stödytsvinklar mellan 0° och 25°.

Det skall påpekas att även andra relationstal kan ge en tillfredställande funktion.

Tungans horisontella utsträckning PA bör överstiga 1/3 del av golvskivans tjocklek T, och den bör företrä- desvis vara ca 0,5 * T. Detta krävs i regel för att ett starkt låselement 8 med en instyrningsdel skall kunna formas och för att det skall finnas tillräckligt med ma- terial i den övre läppen 39 mellan låsytan 65 och verti- kalplanet VP.

Tungans 38 horisontella utsträckning PA bör delas i två väsentligen lika delar PAl och PA2, där PAl bör ut- göra låselementet och större delen av PA2 bör utgöra stödytan 64. Làselementet utsträckning horisontellt PAl bör ej understiga 0,2 gånger golvtjockleken. Den övre stödytan 64 bör ej vara för stor, främst på långsidan av golvskivan. I annat fall kan friktionen vid sidoförskjut- ning bli för hög. För att möjliggöra rationell tillverk- ning bör notspårets djup G vara 2% djupare än tungan PA skjuter ut från fogplanet VP. Den övre läppens minsta av- stånd till golvytan vid làsspåret 35 bör vara större än den undre läppens minsta avstånd mellan nedre stödytan 71 10 15 20 25 30 35 523 823 57 och golvskivans baksida. Verktygsbredden TT bör överstiga 0,1 gånger golvtjockleken T.

Fig 37a-c visar en golvskiva enligt uppfinningen.

Detta utförande visar speciellt att fogsystemet på kort- sidan kan bestå av olika material och materialkombinatio- ner 30b och 30c och att dessa även kan skilja sig från làngsidans fogmaterial 30. Exempelvis kan korsidornas notdel 36 bestå av ett hårdare och mera böjbart trämaterial än exempelvis tungdelen 38 som kan vara hård och styv och ha andra egenskaper làngsidans kärna. På kortsidan med notspàret 36 kan man exempelvis välja ett träslag 30b som är mera böjbart än träslaget 30c pà den andra kortsida där tungan utformas. Detta är speciellt lämpligt i parkettgolv med lamellstomme där ovan- och undersidan består av olika träslag och kärnan består av sammanlimmade stavar. Denna konstruktion ger stora möj- ligheter att variera materialsammansättningen för att optimera funktion, hàllfasthet och produktionskostnad.

Man kan även variera materialet utmed längden av en sida. Således kan exempelvis de stavar, som ligger mellan de båda kortsidorna, vara av olika träslag eller mate- rial, så att vissa kan väljas med hänsyn till att de bi- drager med lämpliga egenskaper, som förbättrar läggning, hàllfasthet etc. Olika egenskaper kan också uppnås med olika fiberorienterig på lång- och kortsidan, och även plastmaterial kan användas på kortsidorna samt exempel- vis på olika delar av långsidan. Om golvskivan eller de- lar av dess stomme består av exempelvis plywood med flera skikt, kan dessa skikt väljas så att den övre läppen, tungan och den nedre läppen på både lång- och kortsidan samtliga kan ha delar med olika materialsammansättning, fiberorientering etc som kan ge olika egenskaper med av- seende på hàllfasthet, böjbarhet, bearbetningsbarhet etc.

Fig 38a-d visar en tillverkningsmetod enligt före- liggande uppfinning. Vid det visade utförandet sker till- verkningen av fogkanten och not i fyra steg. Utnyttjade verktyg har en verktygsdiameter, som överstiger golv- 10 15 20 25 30 35 ~ . » . .o 523 823 58 tjockleken. Verktygen används för att forma ett undersku- ret spår med hög làsvinkel i en not med en undre läpp, som sträcker sig förbi det underskurna spåret.

För att förenkla förståelsen och jämförelsen med det tidigare beskrivna fogsystemen avbildas skivornas kanter med golvytan uppåtriktad. Normalt ligger skivorna emel- lertid med ytan nedåt under bearbetningen.

Det första verktyget TP1 är en förfräs, som arbetar i vinkel TAl mot horisontalplanet. Det andra verktyget TP2 kan arbeta horisontellt och formar de övre och undre stödytorna. Det tredje verktyget TA3 kan arbeta huvudsak- ligen vertikalt men även vinklat och formar den övre fog- kanten.

Det kritiska verktyget är verktyget TP4, som formar den yttre delen av låsspåret och dess låsyta. TA4 motsva- ras av TA i fig 35 Såsom framgår av fig 38d, avverkar detta verktyg endast en minimal del av materialet och formar i huvudsak làsytan med hög vinkel. För att verk- tyget ej skall brytas sönder bör det utformas med en bred del, som är utsträckt utanför vertikalplanet. Dessutom bör den materialdel, som skall avverkas, vara så liten som möjligt för att minska slitaget och påfrestningen på verktyget. Detta uppnås med en lämplig vinkel och utformning av förfräsen TP1.

Denna tillverkningsmetod kännetecknas således speci- ellt av att det krävs minst två skärande verktyg som ar- betar i tvà olika vinklar för att forma ett underskuret låsspår 35 i övre delen av noten 36. Noten kan tillverkas med ännu fler verktyg och med annan ordning mellan verk- tygen.

Fig 39 visar hur ett fogsystem kan utformas för att möjliggöra kompensation av svällning. Då den relativa luftfuktigheten ökar vid övergången mellan kall och varm väderlek sväller ytskiktet 32 och golvskivorna 4a och 4b pressas ifrån varandra. Om fogen saknar flexibilitet, kan fogkanterna 41 och 61 krossas eller också kan låselemen- tet 8 brytas sönder. Detta problem kan lösas genom att *. rongue-1>cx::@®:3s; :A 1s_§§\2:a:3:3 va- 10 l5 20 25 30 35 523 823 . . . . n - . ~ . . . n . . . ... 59 fogsystemet konstrueras så att det får följande egenska- per som var för sig och i kombination bidrager till att reducerar problemet.

Fogsystemet kan utformas så att golvskivorna kan inta ett litet spel när fogkanterna pressas samman hori- sontellt exempelvis i samband med produktion och i normal luftfuktighet. Spel pà några hundradels millimeter bidra- ger till att minska problemet. Negativa spel, dvs för- spänning, kan ge motsatt effekt.

Om kontaktytan mellan làsytorna 45, 65 är liten, kan fogsystemet utformas så att làsytorna komprimeras lättare än de övre fogkanterna 41,61. Làselementet 8 kan utformas med ett spår 64a mellan làsytan och den övre horisontella stödytan 64. Med en lämplig utformning av tungan 38 och làselementet 8 kan tungans yttre del 69 böjas utàt mot notens inre del 48 och arbeta som ett fjädrande element vid svällning och krympning av ytskikten.

I detta utförande har fogsystemets nedre stödytor utformats parallella med horisontalplanet för att ge max- imal låsning vertikalt. Det är också möjligt att åstad- komma töjbarhet genom att applicera ett kompressibet ma- terial mellan exempelvis de tvà làsytorna 45, 65 eller att välja som material för not eller tungdelen välja kom- pressibla material.

Fig 40 visar ett fogsystem enligt uppfinningen som optimerats för hög styvhet i tungan 38. I detta fall har tungans yttre del kontakt med notens inre del. Om denna kontaktyta är liten och om kontakten sker utan alltför stor sammanpressning kan fogsystemet vara förskjutbart i låst läge.

Fig 41 visar ett fogsystem där de nedre stödytorna 50, 71 har tvà vinklar. Stödytornas partier utanför fog- planet är parallella med horisontalplanet. Innanför fog- planet närmast notens inre del har de en vinkel som mot- svarar tangenten till cirkelbàgen C2, som tangerar den innersta kanten av stödytornas mot varandra anliggande delar. Làsytorna har en relativt låg làsvinkel. Hàllfast- i' š fi.-'.»"ä~-1-(š .äš-Éxfifilišfïfil-'šš 12%» 10 15 20 25 30 35 523 823 n» o n a - nu u 60 heten kan ändå vara tillräcklig, eftersom den nedre läp- pen 40 kan göras hård och styv och eftersom vinkelskill- naden är stor mot den parallella delen av nedre stöd- ytorna 50,71. Làsytorna 45, 65 tjänstgör i detta ut- förande också som övre stödytor. Fogsystemet saknar övre stödytor förutom làsytorna som således också förhindrar vertikal separation.

Fig 42a och 42b visar ett fogsystem som är lämpligt för kortsideslàsning och som kan ha en hög draghàllfast- het även i mjukare material eftersom làselementet 8 har en stor horisontell skjuvningsupptagande yta. Tungan 38 har en nedre del som ligger utanför cirkelbågen C2 och som således inte följer den ovan beskrivna grundprincipen för invinkling. Som framgår av fig 42b kan fogsystemet ändå lösgöras genom uppvinkling kring de övre fogkan- terna, eftersom tungans 38 låselement 8, sedan det första uppvinklingsmomentet utförts, kan lämna noten genom en horisontell utdragning. De principer som tidigare beskri- vits för in och uppvinkling kring över fogkanter bör sà- ledes var uppfyllda för att möjliggöra en uppvinkling till dess fogsystemet kan lösgöras på annat sätt genom exempelvis utdragning eller i kombination med utsnäppning då den nedre läppen 40 böjs.

Fig. 43a-c visar grundprincipen för hur den nedre delen av tungan bör utformas i relation till den nedre läppen 40 för att underlätta en horisontell insnäppning enligt uppfinningen i ett fogsystem med låsspàr i en styv övre läpp 39 och med en böjbar nedre läpp 40. I detta ut- föringsexempel är den övre läppen 39 väsentligt styvare bland annat på grund av att den kan vara tjockare eller att den kan bestå av hårdare och styvare material. Den undre läppen 40 kan vara tunnare och mjukare och den hu- vudsakliga böjningen kommer därför vid en insnäppning att ske hos den undre läppen 40. Insnäppning kan underlättas väsentligt bland annat genom att den undre läppens 40 maximala böjning begränsas så långt det är möjligt. Fig 43a visar att den undre läppens 40 böjning kommer att öka * “_vA-1cms§\2a::::3Wvs~ 10 l5 20 25 30 35 523 823 -u Q . ø . .a o 61 till en maximal böjnivà Bl som kännetecknas av att tungan 38 är infört sä làngt in i noten 36 att de avrundade in- styrningsdelarna kommer i kontakt med varandra. När tungan 38 förs in ytterligare, kommer den undre läppen 49 att böjas tillbaka tills insnäppningen avslutas och läs- elementet 8 är helt infört i sitt slutliga läge i làsspà- ret 35. Den nedre och främre delen 49 av tungan 38 bör utformas sä att den inte böjer ned undre läppen 40 som i stället bör tvingas nedàt av den undre stödytan 50. Denna del 49 av tungan bör ha en form som antingen tangerar el- ler gàr fri fràn den undre läppen 40 maximala böjnivà när denna undre läpp 40 böjs kring den yttre delen av tungans 38 nedre anliggningsyta 50. Om tungan 38 har en form som i detta läge överlappar den undre läppen 40, visat med den streckade linjen 49b, kan böjningen B2 enligt fig 43b bli väsentligt större. Detta kan leda till stor friktion i samband med insnäppning och risk för att fogen skadas.

Fig 43c visar att den maximala böjningen kan begränsas genom att noten 36 och fjädern 38 är sà utformade att det finns ett utrymme S4 mellan fjäderns nedre och yttre del 49 och nedre läppen 40.

Horisontell insnäppning används i regel i samband med insnäppning av kortsidan efter det att långsidan re- dan är läst. Vid insnäppning av långsidan kan man också snäppa fogsystemet enligt uppfinningen med ena skivan i något uppvinklat läge. Detta uppvinklade snäppläge visas i fig 44. Enbart en liten böjning B3 av den undre läppen 40 krävs för att låselementets instyrningsdel 66 skall komma i kontakt med làsspàrets instyrningsdel 44 sà att làselementet därefter genom en nedvinkling kan föras in i làsspàret 35.

Fig 45-50 visar olika varianter av uppfinningen som kan användas pà läng- eller kortsidan och som kan till- verkas med stora roterande skärverktyg. Med modern till- verkningsteknik är det möjligt att enligt uppfinningen forma komplicerade former med skärande bearbetning i skivmaterial till en làg kostnad. Det skall påpekas att ÄYfJJßIx-ijli-Cà ~- l 'IT-fik 2 'LE 01.* 3 3 S. *lfßš- få. [I C 2 3 3 3 'Jkä ~ 10 15 20 25 30 35 . szs sz: » - . . p. 62 de flesta av de redovisade geometrierna i dessa och tidi- gare föredragna figurer naturligtvis kan formas genom ex- empelvis extrudering, men detta förfarande är i regel be- tydligt dyrare än skärande bearbetning och är inte lämp- ligt för formning av de flesta skivmaterial som normalt används i golv.

Fig 45a och 45b visar ett låssystem enligt uppfin- ningen där den yttre delen av tungan 38 har utformats så att den är böjbar. Denna böjbarhet har uppnåtts genom att tungans spets är kluven. Vid insnäppning böjer sig den undre läppen 40 nedåt och den yttre nedre delen av tungan 38 uppåt.

Fig 46a och 46b visar ett låssystem enligt uppfin- ningen med en kluven tunga. Vid insnäppning böjer sig tungans båda delar mot varandra samtidigt som de två läp- parna böjer sig ifrån varandra.

Båda dessa två fogsystem är sådana, att de kan vink- las in resp ut för låsning och isärtagning.

Fig 47a och 476b visar en kombinationsfog, där en separat del 40b utgör en förlängd del av den nedre läppen och där denna del kan vara fjädrande. Fogsystemet är vinklingsbart. Den nedre läppen, som utgör en del av stommen, är utformad med sin stödyta på ett sådant sätt att insnäppning kan ske utan att denna läpp behöver bö- jas. Enbart den förlängda separata delen, som kan vara tillverkad av aluminiumplät, är fjädrande. Fogsystemet kan också utformas så att båda delarna av läppen är fjäd- rande.

Fig 48a och 48b visar insnäppning av en kombina- tionsfog med en nedre läpp som består av två delar, där enbart den separata läppen utgör stödytan. Detta fogsy- stem kan exempelvis användas på kortsidan tillsammans med något annat fogsystem enligt uppfinningen Fördelen med detta fogsystem är att exempelvis låsspåret 35 kan utfor- mas med stora frihetsgrader rationellt och med stora skärande verktyg. Efter den skärande bearbetningen sätts den yttre läppen 40b fast, och dess form påverkar ej be- ;11a. Tongue-:>ca::c:::¿3 :A in ssazuczgsx vs» 10 15 20 25 30 35 523 823 » . . . . n a . . . .., 63 arbetningsmöjligheterna. Den yttre läppen 40b är fjäd- rande och har i detta utförande inget làselement. En an- nan fördel är att fogsystemet möjliggör fogning av ex- tremt tunna kärnmaterial, eftersom den undre läppen kan göras mycket tunn. Kärnmaterialet kan exempelvis vara ett tunt kompaktlaminat, och det övre och undre skiktet kan vara relativt tjocka skikt av exempelvis kork eller mjukt plastmaterial, som kan ge ett mjukt och ljuddämpande golv. Med denna teknik är det möjligt att foga kärnmate- rial med ca 2 mm tjocklek jämfört med normala kärnmate- rial som i regel ej är tunnare än 7 mm. Den tjockleksbe- sparing som uppnås kan användas för att öka tjockleken av de övriga skikten. Det är uppenbart att denna fog kan an- vändas även i tjockare material.

Fig 49 och 50 visat tvà varianter av kombinations- fogar, som kan användas i exempelvis kortsidan i kombina- tion med övriga föredragna system. Kombinationsfogen en- ligt fig 49 kan göras i ett utförande där listen utgör en förlängd fjädrande del av tungan och systemet får dà en funktion liknande den i fig 45. Fig 50 i visar att denna kombinationsfog kan utformas med ett làselement 8b i den yttre nedre läppen 40b som ligger innanför fogplanet.

Fig 5la-f visar en läggningsmetod som är enligt uppfinningen och som kan användas för att sammanfoga golvskivor genom en kombination av horisontell sammanfö- ring, uppvinkling, snäppning i uppvinklat läge samt ned- vinkling. Denna läggningsmetod kan användas för golvski- vor enligt uppfinningen men den är även möjlig att an- vända pä valfria mekaniska fogsystem i golv som har sà- dana egenskaper att läggningsmetoden kan tillämpas. För att förenkla beskrivningen visas läggningsmetoden genom att den ena skivan, benämnd notskivan, sammanfogas med den andra skivan, benämnd tungskiva. Skivorna är i prak- tiken identiska. Det är uppenbart att hela läggningsse- kvensen också kan genomföras genom att tungsidan pà samma sätt fogas till notsidan. 10 15 20 25 30 35 ..“... u N 52 ° ”'0~u aan: ...rø-.e ..~ 'I ' ...... .. . . ._ . . _. ?'?2:: ::.*"- V- 992 :~° - -- - .-»M .sgu :.~ - n , 64 En tungskiva 4a med en tunga 38 och en notskiva 4b med ett notspår 36 ligger i utgångsläget plana pà ett un- dergolv enligt fig Sla. Tungan 38 och notspàret 36 har làsorgan som förhindrar vertikal och horisontell separa- tion. Därefter förskjuts notskivan 4b horisontellt i riktning Fl mot tungskivan 4a tills tungan 38 är i kon- takt med notspàret 36 och tills tungans övre och undre delar är partiellt införda i noten enligt fig 51b. Detta första moment tvingar skivornas fogkantpartier att inta samma relativ höjdläge över skivans hela längdutsträck- ning, och eventuella skillnader i bågform kommer därför att rätas ut.

Om notskivan förs mot tungskivan, kommer notskivans fogkantparti att vara något upplyft i detta läge. Notski- van 4b vinklas därefter upp med en vinkelrörelse S1 sam- tidigt som den hålls i kontakt med tungskivan alternativt trycks i riktningen Fl mot tungskivan 4a enligt fig 51c.

När notskivan 4b när en vinkel SA mot undergolvet som motsvarar ett uppvinklat snäppläge, enligt beskrivningen ovan och visat i fig 44, kan notskivan 4b föras mot tungskivan 4a så att de övre fogkanterna 41, 61 kommer i kontakt med varandra och så att tungans làsorgan delvis är infört i notens làsorgan genom en snäppfunktion.

Denna snäppfunktion i uppvinklat läge kännetecknas att notspårets yttre delar vidgar sig och återfjädrar.

Utvidgningen är väsentligt mindre än vad som krävs vid en insnäppning i horisontellt läge. Snäppvinkeln SA är bero- ende av den kraft med vilken skivorna i samband med upp- vinkling av notskivan 4b pressas mot varandra. Om press- kraften i riktning F1 är hög kommer skivorna att snäppa in vid en lägre vinkel SA än om kraften är låg. Insnäpp- ningsläget kännetecknas också av att làsorganens instyr- ningsdelar är i kontakt med varandra så att de kan full- göra sin insnäppningsfunktion. Om skivorna är bananfor- made kommer de i samband med insnäppningen att rätas ut och läsas. Notskivan 4b kan nu med en vinkelrörelse S2 kombinerat med pressning mot fogkanten vinklas nedàt en- R 10 15 20 25 30 35 523 823 65 ligt fig 51 e och làsas mot tungskivan i sin slutliga po- sition. Detta visas i fig 5lf.

Beroende pà fogens konstruktion är det möjligt att med hög noggrannhet bestämma den snäppvinkel SA som ger den bästa funktionen med avseende pà att insnäppning skall kunna ske med rimlig kraft och att làsorganens in- styrningsdelar skall kunna vara i sådant ingrepp att de kan hålla ihop eventuell bananform sà att en slutlig läs- ning skall kunna ske utan risk för att fogsystemet ska- das.

Golvskivorna kan enligt den föredragna làggningsme- toden installeras utan nágra egentliga hjälpmedel. In- stallationen kan i vissa fall underlättas av om den sker med lämpliga hjälpmedel enligt fig 52a och 52b. Ett före- draget hjälpmedel enligt föreliggande uppfinning kan vara en slag- eller pressklots 80 som är sä utformad att den har en främre och nedre del 81 som vinklar upp notskivan när den förs in under golvskivans kantparti. Den har en övre anslagskant 82, som i uppvinklat läge är i kontakt med notskivans kantparti. När slagklossen 80 förts in under notskivan så att anslagskanten 82 är i kontakt med golvskivan, kommer notskivan att ha den förutbestämda snäppvinkeln. Notskivans 4a not kan nu snäppas samman med tungskivans tunga genom pressning eller slag mot slag- klossen. Slagklossen kan naturligtvis flyttas till olika delar av skivan. Det är uppenbart att detta kan ske i kombination med annan pressning mot skivans övriga delar, med utnyttjande av flera slagklossar samt med användning av olika typer av hjälpmedel som ger liknande resultat där exempelvis ett hjälpmedel vinklar upp skivan till insnäppningsvinkeln och ett annat används för ihop- pressning. Samma metod kan användas, om man i stället vill vinkla upp den nya skivans notsida och sammanföra den med den redan tidigare lagda skivans tungsida.

Beskrivningen kommer nu att inriktas pà olika aspekter av ett verktyg för läggning av golvskivor. Ett sådant verktyg för läggning av golvskivor genom sam- 10 15 20 25 30 5 2 3 8 2 3 IÄÉE - IÅÉÉ - IÅÉÉ šffš 66 mankoppling av ett not- och spontförband hos dessa kan vara utformat som en klots 80 med en ingreppsyta 82 för ingrepp med en fogkant 4a, 4b hos golvskivas fogkant- parti. Verktyget kan vara utformat som en kil för inskjutning under golvskivan och ha sin ingreppsyta 82 anordnad nära kilens tjockare ände. Verktygets ingreppsyta 82 kan vara konkavt kupad för åtminstone partiell omslutning av golvskivans fogkant 4a, 4b. Vidare kan kilens kilvinkel S1 och ingreppsytans 82 placering pà kilens tjockare parti vara avpassad för erhållande av en förutbestämd upplyftningsvinkel hos en golvskiva, när denna lyfts med kilen 80 och golvskivans fogkant berör ingreppsytan 82. Kilens 80 anslagsyta 82 kan vara utformad för anliggning mot ett fogkantparti 4b som har en snett uppàtriktad tunga 38 för sammanföring av ett vid golvskivans motstàende fogkantparti 4a utformad underskuren not 36 med en redan tidigare lagd golvskivas tunga 38. Alternativt kan kilens anslagsyta 82 vara utformad för anliggning mot ett fogkantparti 4a, som har en underskuren not 36, för sammanföring av en vid golvskivans motstàende fogkantparti 4b utformad, snett uppàtriktad tunga 38.

Det ovan beskrivna verktyget kan användas för mekanisk hopfogning av golvskivor genom upplyftning av en golvskiva relativt en annan och sammanföring och hoplàsning av mekaniska làssystem hos golvskivorna.

Verktyget kan också användas för mekanisk hopfogning av en sädan golvskiva med en annan sàdan golvskiva genom hopsnäppning av golvskivornas mekaniska làssystem medan golvskivan är i upplyft tillstànd. Vidare kan verktyget användas så att kilens ingreppsyta 82 förs till anliggning mot ett fogkantparti 4b som har en snett uppàtriktad tunga 38 för sammanföring av ett vid golv- 10 15 20 25 30 35 523 823 a » ~ . .- 67 skivans motstàende fogkantparti 4a utformad underskuren not 36 med en redan tidigare lagd golvskivas tunga 38.

Alternativt kan verktyget användas så att kilens ingreppsyta 82 förs till anliggning mot ett fogkantparti 4a, som har underskuren not 36, för sammanföring av en vid golvskivans motstàende fogkantparti 4b utformad, snett uppåtriktad tunga 38 med en redan tidigare lagd golvskivas underskurna not 38.

Fig 53 visar att skivorna 2a och 2b, sedan de sam- manfogats med angränsade skivor längs långsidokanten, kan förskjutas i låst läge i riktningen F2 så att sammanfog= ning av de båda andra sidorna kan ske genom en horison- tell ihopsnäppning.

Insnäppning i uppvinklat läge kan ske av såväl lång- sidor och kortsidor. Om en skivas kortsida först samman- fogats kan dess làngsida också snäppas i uppvinklat läge genom att denna skiva med sin låsta kortsida vinklas upp så att den intar sin snäppvinkel. Därefter sker insnäpp- ning i uppvinklat läge samtidigt som förskjutning i låst läge sker längs kortsidan. Efter insnäppning vinklas ski- van ned och den är låst pà både lång och kortsidan.

Fig 53 och 54 beskriver också ett problem som kan uppstå i samband med insnäppning av två kortsidor hos två skivor 2a och 2b som redan är sammanfogade på sina lång- sidor med en annan första skiva 1. När golvskivan 2a skall snäppa till golvskivan 2b, ligger de inre hörnpar- tierna 91 och 92, närmast den första skivans l làngsida, i samma plan. Detta beror på att de båda skivorna 2a och 2b på sina respektive långsidor är sammanfogade till samma golvskiva 1. Enligt fig 54b, som visar snittet C3 - C4, kan tungan 38 ej föras in i noten 39 för att påbörja nedböjningen av nedre läppen 40. I de yttre hörnpartierna 93, 94 vid den andra långsidan, vid snittet Cl - C2 visat i fig 54a, kan fjädern 38 föras in i noten 36 för att på- börja nedböjningen av undre läppen 40, genom att skivan 10 l5 20 25 30 35 523 823 WÉ-“fiffšllšï IIïïïfÅš 68 2b automatiskt vinklas upp motsvarande låselementets 8 höjd.

Uppfinnaren har således upptäckt att det kan före- ligga problem i samband med insnäppning av inre hörnpar- tier vid sidoförskjutning i samma plan och att dessa pro- blem kan leda till högt insnäppningsmotstånd och risk för sprickbildning i fogsystemet. Problemet kan lösas genom en lämplig fogutformning och materialval som möjliggör materialdeformering och böjning i ett flertal fogpartier.

Vid insnäppning av ett sàdant speciellt utformat fogsystem sker följande. Vid sidoförskjutning samverkar tungans och övre läppens yttre instyrningsdelar 42, 68 och tvingar tungas låselement 8 under den övre läppens 39 yttre del. Tungan böjer sig nedåt och den övre läppen bö- jer sig uppåt. Detta visas med pilar i figur 54b. Hörn- partiet 92 i fig 53 trycks uppåt genom att den undre läp- pen 40 pà skiva 2b långsida böjs och hörnpartiet 91 trycks nedåt genom att den övre läppen på skiva 2a lång- sida böjs uppåt. Fogsystemet bör konstrueras så att sum- man av dessa fyra deformationer är så stor att låselemen- tet kan glida längs övre läppen och snäppa in i làsspå- ret. Det är känt att notspàret 36 bör kunna vidga sig i samband med en insnäppning. Det är dock inte känt att det kan vara en fördel om tungan, som normalt skall vara styv, också bör utformas så att den i samband med ins- näppning kan böja sig. Ett sàdant utförande visas i fig. 55. Ett spår eller liknande 63 kan göras vid tungans över och inre del innanför vertikalplanet VP. Tungans hela utsträckning PB från dess inre del till dess yttre del kan förlängas och den kan exempelvis göras större än halva golvtjockleken T Figur 56 och 57 visar hur fogsystemets delar böjer sig i samband med insnäppning vid det inre hörnpartiet 91,92 (fig 57) och det yttre hörnpartiet 93, 94 (fig 56) hos två golvskivor 2a och 2b. För att förenkla framställ- ningen förutsätts att endast den tunna läppen och fjädern böjer sig. I praktiken kommer naturligtvis samtliga delar 10 15 20 25 30 35 523 823 69 som är utsatta för tryck att komprimeras och böjas i va- rierande grad beroende pà tjocklek, böjbarhet, material- sammansättning etc.

Fig 56a och 57a visar läget dä skivornas kanter kom- mer i kontakt med varandra. Fogsystemet är så konstruerat att redan i detta lägel befinner sig tungans 38 yttersta spets innanför den undre läppens 40 yttre del. Dà ski- vorna skjuts mot varandra ytterligare kommer tungan 38 i det inre hörnet 9l,92 att trycka skivan 2b uppåt enligt fig 56b, 57b. Tungan kommer att böja sig nedåt och skiva 2b vid det yttre hörnet 93,94 kommer att vinklas upp. Fig 57c visar tungan 38 vid det inre hörnet 91,92 kommer att böjas nedåt. Vid det yttre hörnet 93,94 enligt fig 56c böjs tungan 38 uppät och nedre läppen 40 nedät. Enligt 56d, 57d fortsätter denna böjning då skivorna skjuts yt- terligare mot varandra och nu böjs också den nedre läppen 40 vid det inre hörnet 91,92 enligt 57d. Fig 56e, 57e vi- sar insnäppt läge. Insnäppning kan således underlättas väsentligt om tungan 38 är böjbar och om tungans 38 yttre del ligger innanför nedre läppens 40 yttre del när not och tunga kommer i kontakt med varandra då skivorna lig- ger i samma plan i samband med insnäppning som sker efter det att golvskivan redan är läst längs sina tvä övriga sidor.

Ett flertal varianter kan förekomma inom uppfinning- ens ram. Uppfinnaren har tillverkat och utvärderat en mängd olika varianter där fogsystemets olika delar till- verkats med olika bredder, längder, tjocklekar, vinklar och radier i en rad olika skivmaterial och i homogena plast och träpaneler. Samtliga fogsystem har testats i upp och nedvänt läge och med snäppning och vinkling av not respektive tungskivor relativt varandra och med olika kombinationer av de här redovisade systemen samt även kända system pà läng respektive kortsidan. Làssystem har tillverkats där làsytor också är övre anläggnings- ytor, där fjädern och noten haft flera làselement och làsspàr, samt där även undre läppen och undre delen av ”S 14:25! f?.E~ I:1. rffiafi lg; f ïælæutwylß. 1wngue~lomk\2ïu3333 vä-10 $E\20C2ï3¿Wï§~ ~> *. vnmumw namnen I 7523 823 70 fjädern utformats med horisontella làsorgan i form av làselement och làsspàr. f*»;1 É'§}.§\,_I? Û F32 Ås lš, ä-ffz "

Claims (46)

1. 0 15 20 25 30 35 523 823 . . L . -. 71 PATENTKRAV l. Làssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor (1, l') kring ett fogplan (VP), vilka golvskivor (1, l') har en stomme (30), 32), en baksida (34) och motstàende fogkantpartier (4a, 4b), av vilka det ena (4a) (36), och nedre läppar och har en bottenände en framsida (2, är utformat som en not som avgränsas av övre (39, 40) (48), det andra (4b) är utformat som en tunga (38) med ett upp- och àtriktat parti (8) vid sin fria ytterände, noten (36), (VP), med en mynning, varvid har formen ett sett från fogplanet (36) och en inre làsyta (45) av ett underskuret spår inre parti (35) och varvid åtminstone delar av den nedre läppen (40) är ut- formad i ett stycke med golvskivans stomme (30) samt varvid tungan (38) har en làsyta (65), som är utformad för samverkan med den inre làsytan (45) i en an- (36), är mekaniskt hopfogade, gränsande golvskivas not när tvà sådana golvskivor (1, l') så att deras framsidor (4a, 4b) ligger i samma ytplan (HP) fogplanet och möts vid det vinkelrätt däremot riktade (VP), k ä n n e t e c k n a t därav, att åtminstone huvudparten av notens bottenände (48), räknat parallellt med ytplanet (HP), (VP) ligger längre bort från fogplanet (38) (69) gör, att notens (36) läppen (39) inom notens underskurna parti än vad tungans ytter- ände inre làsyta (45) är utformad pà den övre (35) för (38) motsvarande làsyta (65), som är utformad pà tungans samverkan med tungans (38) uppàtriktade parti (8) för motverkande av isärdragning av två mekaniskt hopkopplade skivor i en riktning (D2) vinkelrätt mot fogplanet (VP), att den nedre läppen har en stödyta (50) för samverkan med en motsvarande stödyta (71) pà tungan (38) pà av- 10 15 20 25 30 35 523 823 72 stànd från det underskurna spárets bottenände (36), vilka stödytor är avsedda att samverka för motverkan- de av en relativförskjutning av tvà mekaniskt hop- kopplade skivor i en riktning (Dl) vinkelrätt mot yt- planet (HP), att alla delar av den nedre läppens (40) med stommen sam- manhängande partier, räknat från det ställe (C), där ytplanet (HP) och fogplanet (VP) skär varandra, be- finner sig utanför ett plan (LP2), som befinner sig längre bort fràn nämnda ställe än ett därmed paral- lellt làsplan (LP1), vilket tangerar notens (36) och tungans (38) samverkande làsytor (45, 65) där dessa är mest snedställda relativt ytplanet (HP), och (4a, (39) och nedre (40) läppar samt tunga (38) är utformade för möjliggörande av en isärkoppling av tvà mekaniskt hopkopplade golv- skivor genom uppàtsvängning av den ena golvskivan re- att fogkantpartiernas 4b) övre lativt den andra kring ett svängningscentrum (C) nära en skärningspunkt mellan ytplanet (HP) och fogplanet (VP) för isärkoppling av den ena golvskivans (l') tunga (38) och den andra golvskivans (1) not (36). 2. Làssystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a t därav, att fogkantpartiernas (4a, 4b) övre (39) och (40) (38) liggörande av en hopkoppling av tvà golvskivor (1, l') genom att den ena golvskivan, medan de båda golvskivorna stàr väsentligen i beröring med varandra, svängs nedåt nedre läppar och tunga är utformade för möj- relativt den andra kring ett svängningscentrum (C) nära en skärningspunkt mellan ytplanet (HP) och fogplanet (VP) för sammanföring av den ena golvskivas tunga med den andra golvskivans not. 3. Lässystem enligt krav l eller 2, t e c k n a t k ä n n e - därav, att det underskurna spàret (36) och tungan (38) har sådan utformning, att en golvskiva (1, 'l), som är mekaniskt hopkopplad med en likadan skiva, är förskjutbar i en riktning (D3) utmed fogplanet (VP). ”“ . '_i*f;=:1f; ie ~ iofs).

2. C íJ p; 3 12 __fv'.»"-s -~ 1-3 2 C 3 "Z 31; .ïvuuïfä « 10 15 20 25 30 35 I c p »n I - I n o a n u g . .- , ," .' u s a a 4» u n v- . u n , m1 »nu .a a 4. n a a ~ ., . ,' . o .- o aa u _ u a . . ' o n a u .- ..n .n . . . ' 73 4. Låssystem enligt kraven l, 2 eller 3, k ä n - n e t e c k n a t därav, att tungan (38) och det under- skurna spåret (36) är utformade för möjliggörande av sam- mankoppling och isärkoppling av en skiva med en annan genom svängning av den ena skivan relativt den andra under upprätthållande av kontakt mellan skivorna vid ett ställe (C) av skivornas fogkantpartier nära skärningen (VP). 5. Låssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t mellan ytplanet (HP) och fogplanet k ä n - därav, att tungan (38) och det under- skurna spåret (36) är utformade för möjliggörande av hop- koppling och isärkoppling av skivor genom svängning av en skiva relativt en annan under upprätthållande av kontakt mellan skivorna vid ett ställe av skivornas fogkantpar- tier (VP) från nära skärningen mellan ytplanet (HP) och fogplanet utan väsentlig beröring mellan tungans (38) bort ytplanet (HP) vända sida och den nedre läppen. 6. Låssystem enligt något av kraven l-4, k ä n - n e t e c k n a t därav, att tungan (38) och det under- skurna spåret (36) är utformade för möjliggörande av hop- koppling och isärkoppling av skivor (1, l') genom sväng- ning av en skiva relativt en annan under upprätthållande av kontakt mellan skivorna vid ett ställe av skivornas fogkantpartier nära skärningen mellan ytplanet (HP) och fogplanet (VP) och under väsentligen linjeberöring mellan tungans (HP) läppen. (38) mot och från ytplanet (40) 7. Låssystem enligt något föregående krav, vända sidor och den övre (39) resp undre k ä n - n e t e c k n a t därav, att avståndet mellan låsplanet (LP2) och det därmed parallella planet (LPl), utanför vilket alla delar av den nedre lâppens (40) med stommen (30) sammanhängande partier befinner sig är minst 10% av golvskivans tjocklek (T). _ 8. Låssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t k ä n - (39) tungans (38) låsytor (45, 65) bildar en vinkel mot ytpla- net (HP) därav, att den övre läppens och men minst 20° av under 90° 10 15 20 25 30 35 523 823 74 9. Låssystem enligt krav 8, k ä n n e t e c k - n a t därav, att den övre läppens (39) och tungans (38) låsytor (45, 65) bildar en vinkel mot ytplanet (HP) av minst 30°. 10. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att det underskurna spåret (36) och tungan (38) har sådan utformning, att tungans (38) ytterände (69) befinner sig på avstånd från det under- skurna spåret (36) utmed väsentligen hela sträckan från den övre läppens (39) och tungans (38) mot varandra an- liggande låsytor (45, 65) till den nedre läppens (40) och (38) 7l). 11. Låssystem enligt krav 10, k ä n n e t e c k - tungans samverkande stödytor (50, n a t därav, att eventuella ytpartier med kontakt mellan (38) (69) (36) har mindre utsträckning i vertikalplanets riktning än vad låsytorna (45, 65) har, när två sådana skivor (1, 1') är mekaniskt hopkopplade. tungans ytterände och det underskurna spåret 12. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att kantpartierna (4a, 4b) med sin tunga (38) resp not (36) är så utformade, att när två golvskivor är sammankopplande, föreligger ytberöring mellan kantpartierna (4a, 4b) utmed högst 30% av det tungan uppbärande kantpartiets (4b) kantyta, mätt från golvskivans ovansida till dess undersida. 1

3. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att tungans (38) och den nedre (50, eller riktade i sådan en vinkel relativt läppens (40) ytplanet (HP) samverkande stödytor 71) är parallella detta, som är lika med eller mindre än en tangent till en cirkelbåge, vilken tangerar de mot varandra anliggande stödytorna närmast det underskurna spårets botten (48) och vilken har sitt centrum vid det ställe (C), där yt- planet (HP) och fogplanet (VP) skär varandra, sett i tvärsektion genom skivan. 1

4. Låssystem enligt kravet 13, k ä n n e t e c k - n a t därav, att tungans (38) och den nedre läppens (40) 10 15 20 25 30 35 523 825 75 samverkande stödytor (50, 71) 0° till 30° mot ytplanet (HP). 1

5. Lässystem enligt kravet 14, är ställda i en vinkel av k ä n n e t e c k - n a t därav, att tungans (38) och den nedre läppens (40) samverkande stödytor (50, 71) minst l0° mot ytplanet (HP). 1

6. Lässystem enligt kravet 14 eller 15, är ställda i en vinkel av k ä n - n e t e c k n a t och den nedre läppens (40) samverkande stödytor (50, 71) är ställda i en vinkel av högst 20° mot ytplanet (HP). därav, att tungans (38) 1

7. Làssystem enligt krav 13, k ä n n e t e c k - n a t därav, att tungans (38) och den nedre läppens (40) samverkande stödytor (50, 71) är ställda i väsentligen samma vinkel mot ytplanet (HP) som en tangent till en (50, 71) tangerande cirkelbàge med sitt cent- rum vid det ställe där ytplanet (HP) och fogplanet (VP) skär varandra, sett i tvärsektion genom skivan. stödytorna 1

8. Lässystem enligt krav 13, k ä n n e t e c k - n a t därav, att tungans (38) och den nedre läppens (40) samverkande stödytor (50, 71) är ställda i en större vinkel mot ytplanet (HP) än en tangent till en cirkel- bàge, vilken tangerar de mot varandra anliggande stöd- ytorna närmast det underskurna spàrets botten och vilken har sitt centrum vid det ställe där ytplanet (HP) och (VP) 1

9. Làssystem enligt något föregående krav, fogplanet skär varandra. k ä n - n e t e c k n a t därav, att tungans (38) och den nedre läppens (40) för samverkan utformade stödytor (50, 71) är ställda en mindre vinkel mot ytplanet (HP) än vad den övre läppens (39) och tungans (38) samverkande làsytor är. 20. Làssystem enligt krav 19, k ä n n e t e c k - n a t därav, att tungans (38) och den nedre läppens (40) för samverkan utformade stödytor är snedställda åt samma häll som men med mindre vinkel mot ytplanet (HP) än vad den övre läppens (39) och tungans (38) samverkande làs- (50, 71) är. ytor \ 1 Ü . l“C.;ïg'l;ê -- lošïii X 2 C 2 3 fš 3 ïíšw- l f: 532 3 ïš; > 10 15 20 25 30 35 523 823 n . n . .a 76 21. Låssystem enligt något av kraven 13-20, k ä n - därav, att stödytorna (50, 71) bildar en minst 20° större vinkel mot ytplanet (HP) än vad lås- ytorna (45, 65) n e t e c k n a t gor. 22. Låssystem enligt något föregående kraven, k ä n n e t e c k n a t därav, att en del av den övre läppens (39) låsyta (45) befinner sig närmare notens botten (48) än vad en del av stödytorna (50, 71) gör. 23. Låssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t k ä n - därav, att den övre läppens (39) och tungans (38) låsytor (45, 65) är väsentligen plana inom åtminstone de ytpartier, som är avsedda att samverka med varandra, när två sådana skivor är sammankopplade. 24. Låssystem enligt krav 23, k ä n n e t e c k - n a t därav, att tungan (38) har en instyrningsyta, som är belägen utanför tungans (38) låsyta, räknat från fog- planet (VP) och som har mindre vinkel mot ytplanet än vad denna låsyta har. 25. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att den övre läppen (39) har en instyrningsyta (42), (36) mynning än vad den övre läppens låsyta (45) och som har en mindre vinkel mot ytplanet (HP) än vad den övre läppens låsyta (45) har. som är belägen närmre notens 26. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n n e t e c k n a t därav, att den nedre läppen (40) sträcker sig fram till eller företrädesvis slutar på av- stånd från fogplanet (VP). 27. Låssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t k ä n - därav, att den nedre läppen (40) är kortare än den övre läppen (39) och slutar på avstånd från fogplanet (VP) och att åtminstone delar av den nedre (38) stödytor (50, sig på större avstånd från fogplanet (VP) än vad den övre läppens (39) snedställda låsytor (45, läppens (40) och tungans 71) befinner och tungans (38) 65) gör. lO l5 20 25 30 35 523 823 77 28. Låssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t k ä n - därav, att tungans (38) låsyta (65) är anordnad på ett avstånd av minst 0,1 ggr golvskivans (1 l') tjocklek (T) spets (69). 29. Låssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t I från tungans (38) k ä n - därav, att de med varandra samverkande låsytornas (45, 65) vertikala utsträckning är mindre än hälften av underskärningens (35) vertikala utsträckning, sett från fogplanet (VP) och parallellt med ytplanet (HP). 30. Låssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t 65), en vertikalsektion genom golvskivan, har en utsträckning, k ä n - därav, att läsytorna (45, sett i som är högst 10% av golvskivans tjocklek (T). 31. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att tungans (38) längd, räknat vinkelrätt utåt från fogplanet (VP), är minst 0,3 ggr skivans tjocklek (T). 32. Låssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t k ä n - därav, att det tungan uppbärande fog- kantpartiet (4b) och/eller det noten uppbärande fogkant- partiet (4a) har en urtagning (63), vilken finns ovanför tungan och slutar på avstånd från ytplanet (HP). 33. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t (38) kontaktytor därav, att den övre läppen (39) och tungan har med varandra i låst tillstånd samverkande (43, 64), mellan fogplanet (VP) och tungans som är belägna inom ett område (38) och den övre läppens (39) låsytor (45, med varandra i låst tillstånd samverkande 65). 34. Låssystem enligt krav 33, (43, k ä n n e t e c k - n a t därav, att kontaktytorna 64) är väsentligen plana. 35. Låssystem enligt krav 33 eller 34, att kontaktytorna (43, k ä n n e - t e c k n a t därav, 64) är sned- ställda uppåt mot ytplanet (HP) i riktning mot fogplanet (VP) . *nia-ia æsxzszfizs .f . šïtizgizer» 'Lo-f:É-;\LIJKIL“:5EI> (N w: Vrà" 10 15 20 25 30 35 523 823 ~ . . . .u 78 36. Låssystem enligt krav 33 eller 34, t e c k n a t k ä n n e - därav, att kontaktytorna (43, 64) är vä- sentligen parallella med ytplanet (HP). 37. Låssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t (36) k ä n - därav, att notens undre läpp (40) är böjlig. 38. Làssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t k ä n - därav, att det är utformat som ett snäpplås, som är öppningsbart genom uppvinkling av den ena skivan (l') relativt den andra (l). 39. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att det är utformat för hopkopp- ling av en lagd golvskiva med en ny golvskiva genom en hopskjutningsrörelse väsentligen parallellt med den lagda golvskivans ytplan (HP) för hopsnäppning av lássystemets delar. 40. Låssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t k ä n - därav, att det underskurna spåret (36), sett i tvärsektion, har ett yttre mynningsparti, som avsmalnar trattformigt inåt. 41. Låssystem enligt krav 40, k ä n n e t e c k ~ n a t därav, att den övre läppen (39) har en avfasning (42) vid sin yttre, längst från ytplanet (HP) liggande kant. 42. Låssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t k ä n - därav, att tungan, sett i tvärsektion, har en spets (69), som är avsmalnande. 43. Låssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t k ä n - därav, att tungan (38), sett i tvär- sektion, har en kluven spets med en övre (38a) och en undre (38b) tungdel. 44. Låssystem enligt krav 43, k ä n n e t e c k - (38) (38b) tungdelar är bildade av olika material med olika materi- alegenskaper. n a t därav, att tungas övre (38a) och undre 10 15 20 25 30 35 523 823 79 45. Làssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t k ä n - därav, att noten och tungan (38) är utformade i ett stycke med golvskivan (l, 1'). 46. Làssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t k ä n - därav, att låsytorna (45, 65) är ställda i en större vinkel mot ytplanet (HP) än en tan- gent till en cirkelbàge, vilken tangerar de mot varandra anliggande låsytorna (45, 65) närmast det underskurna spårets botten (48) och vilken har sitt centrum vid det ställe där ytplanet (HP) (VP) och fogplanet skär var- andra. 47. Làssystem enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t därav, att den övre läppen (39) är tjockare än den undre läppen (40). 48. Làssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t k ä n - därav, att den övre läppens (39) minsta tjocklek vid underskärningen (35) är större än den undre läppens (40) största tjocklek vid stödytan (50). 49. Làssystem enligt nägot föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att stödytornas (50, 71) ut- sträckning år högst 15% av golvskivans tjocklek (T). 50. Làssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att notens (36) höjdutsträck- ning mellan den övre (39) och den nedre (40) läppen, mätt parallellt med fogplanet (VP) yttre ände, är minst 30% av golvskivans tjocklek (T). 51. Làssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t (36) fogplanet (VP) är minst 2% större än tungans (38) motsva- och vid stödytans (43) k å n - därav, att notens djup, mätt från rande utsträckning. 52. Làssystem enligt nägot föregående krav, n e t e c k n a t (38) rialegenskaper än den övre (39) eller nedre läppen (40). k ä n - därav, att tungan har andra mate- 53. Làssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t k ä n - därav, att den övre läppen (39) är styvare än den nedre läppen (40). “ lO 15 20 25 30 35 u . n ~ nu 523 823 ëfšilšf-%ff%I§Sí-I§§I=*1 80 54. Làssystem enligt något föregående krav, k ä n - (39) och nedre (40) läpparna består av material med olika egenskaper. n e t e c k n a t därav, att de övre 55. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att låssystemet även omfattar ett andra mekaniskt lås, som bildas av dels ett låsspår 14, som är utformat på undersidan av det (38) uppbärande fogkantpartiet (4b) och sträcker sig parallellt med fogplanet (VP), och dels en låslist, vilken är integrerat fastsatt på skivans tungan fogkantparti (4a) under noten (36) och sträcker sig utmed väsentligen hela fogkantpartiets längd och har en från listen utskjutande låsdetalj (6), som, när två sådana skivor är mekaniskt sammanfogade, är upp- (l') låsspàr (14). 56. Låssystem enligt patentkravet 55, k ä n n e - t e c k n a t tagen i den angränsande skivans därav, att làslisten (6) utskjuter förbi fogplanet. 57. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att det är utformat i en skiva, som har en stomme av träfiberbaserat material. 58. Làssystem enligt krav 52, k ä n n e t e c k - n a t därav, att det är utformat i en skiva, som har en stomme av trä. 59. Golvskiva, (30), en framsida (2), en baksida (34) och två motstàende parallella fog- kantpartier (4a, 4b), vilka är utformade som delar av ett mekaniskt làssystem och av vilka det ena är utformat som en not (36), (39) (40) läppar och har en bottenände (48), och det andra är ut- som har en stomme som avgränsas av övre och nedre format som en tunga (38) med ett uppàtriktat parti (8) vid sin fria ytterände (69), varvid noten (36), sett från fogplanet (VP), har formen av ett underskuret spår med en mynning, ett inre parti (35) och en inre låsyta (45) och 10 15 20 25 30 35 523 823 81 varvid àtminstone delar av den nedre läppen (40) är ut- varvid k ä att att att att formad i ett stycke med golvskivans stomme (30) samt tungan (38) har en lásyta (65), som är utformad för samverkan med den inre làsytan (45) i en an- (36), golvskivor är mekaniskt hopfogade, så att deras gränsande golvskivas not när tvà sådana framsidor (4a, 4b) ligger i samma ytplan (HP) och möts vid det vinkelrätt däremot riktade fogplanet (VP) , n n e t e c k n a d därav, åtminstone huvudparten av spàrets bottenände (48), räknat parallellt med ytplanet (HP), ligger längre bort fràn fogplanet (VP) än vad tungans (38) ytter- (69) notens inre làsyta (45) är utformad på den övre läppen (39) inom spàrets underskurna parti (35) för samverkan med tungans (38) motsvarande làsyta (65), som är utformad pà tungans (38) uppàtriktade parti (8) för motverkande av isärdragning av tvà mekaniskt hopkopplade skivor i en riktning (D2) vinkelrätt mot fogplanet (VP), den nedre läppen har en stödyta (50) för samverkan med en motsvarande stödyta (71) på tungan (38) pà av- stànd fràn det underskurna spàrets bottenände(48) , vilka stödytor (50, 71) är avsedda att samverka för motverkande av en relativförskjutning av tvà meka- ände gör, niskt hopkopplade skivor i en riktning (Dl) vinkel- rätt mot ytplanet (HP), alla delar av den nedre läppens (40) med stommen (30) sammanhängande partier, räknat fràn det ställe där (HP) (VP) finner sig utanför ett plan (LP2), som befinner sig längre bort från nämnda ställe än ett därmed paral- lellt làsplan (LPl), vilket tangerar notens (36) och 65) är mest snedställda relativt ytplanet (HP), och ytplanet och fogplanet skär varandra, be- tungans (38) samverkande làsytor (45, där dessa 10 15 20 25 30 35 523 823 82 att fogkantpartiernas (4a, 4b) övre och nedre läppar (39, 40) samt tunga (38) år utformade för möjliggörande av en isärkoppling av två mekaniskt hopkopplande golv- skivor (1, l') genom uppåtsvängning av den ena golv- skivan relativt den andra kring ett svängningscentrum (C) nära en skärningspunkt mellan ytplanet (HP) och fogplanet (VP) för isärkoppling av den ena golvski- vans tunga (38) och den andra golvskivans not (36). 60. Golvskiva enligt krav 59, n a d därav, k ä n n e t e c k - (39) (40) läppar och tunga (38) är utformade för möjliggörande av en ihopkoppling av två golvskivor genom att den ena golvskivan, medan de båda golvskivorna står väsentligen i beröring med varandra, att fogkantpartiernas övre och nedre svängs nedåt relativt den andra kring ett svängningscentrum (C) nära en skärningspunkt mellan ytplanet (HP) och fogplanet (VP) för sammanföring av den ena golvskivans tunga med den andra golvskivans not. 61. Golvskiva enligt krav 59 eller 60, k ä n n e - t e c k n a d därav, att det underskurna spåret (36) och tungan (38) har sådan utformning, att en golvskiva, som är mekaniskt hopkopplad med en likadan skiva, är för- skjutbar i en riktning (D3) utmed fogplanet (VP). 62. Golvskiva enligt något av kraven 59-61, k ä n - n e t e c k n a d därav, att tungan (38) och det under- skurna spåret (36) är utformade för möjliggörande av sam- mankoppling och isärkoppling av en skiva med en annan genom svängning av den ena skivan relativt den andra under upprätthållande av kontakt mellan skivorna vid ett ställe (C) av skivornas fogkantpartier nära skärningen (HP) och fogplanet (VP). 63. Golvskiva enligt något av kraven 59-62, mellan ytplanet k ä n - (38) och det under- skurna spåret (36) är utformade för möjliggörande av hop- n e t e c k n a d därav, att tungan koppling och isärkoppling av skivor genom svängning av en skiva relativt en annan under upprätthållande av kontakt mellan skivorna vid ett ställe av skivornas fogkantpar- 10 l5 20 25 30 35 523 823 83 tier nära skärningen mellan ytplanet (HP) och fogplanet (VP) utan väsentlig beröring mellan tungans (38) bort från ytplanet (HP) vända sida och den nedre läppen. 64. Golvskiva enligt något av kraven 59-62, (38) är utformade för möjliggörande av hop- k ä n - n e t e c k n a d därav, att tungan och det under- skurna spåret (36) koppling och isärkoppling av skivor genom svängning av en skiva relativt en annan under upprätthållande av kontakt mellan skivorna vid ett ställe av skivornas fogkantpar- tier nåra skärningen mellan ytplanet (HP) och fogplanet (VP) (38) (39) och under väsentligen linjeberöring mellan tungans mot och från ytplanet (HP) vända sidor och den övre (40) 65. Golvskiva enligt något av kraven 59-64, resp undre läppen. k ä n - n e t e c k n a d därav, att avståndet mellan låsplanet (LP2) och det därmed parallella planet (LPl), utanför vilket alla delar av den nedre läppens (40) med stommen (30) sammanhängande partier befinner sig är minst 10% av golvskivans tjocklek (T). 66. Golvskiva enligt något av kraven 59-65, k ä n - n e t e c k n a d därav, att den övre läppens (39) och tungans (38) làsytor bildar en vinkel mot ytplanet (HP) av under 90° men minst 20°. 67. Golvskiva enligt krav 66, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den övre läppens (39) och tungans (38) låsytor bildar en vinkel mot ytplanet (HP) av minst 30°. 68. Golvskiva enligt något av kraven 59-67, k ä n - n e t e c k n a d därav, att det underskurna spåret (36) och tungan (38) har sådan utformning, att tungans ytter- ände (69) befinner sig på avstånd från det underskurna spåret (36) utmed väsentligen hela sträckan från den övre läppens (39) och tungans (38) mot varandra anliggande làsytor (45, 65) till den nedre läppens (40) och tungans (38) 71). 69. Golvskiva enligt krav 68, samverkande stödytor (50, k ä n n e t e c k - n a d därav, att eventuella ytpartier med kontakt mellan tungans (38) ytterände (69) och det underskurna spåret 1 '" . 'Jifrrrzggïire -- lwclmf» C f) 1233 .š »fär-lill 10 15 20 25 30 35 ~ » u. - . ., I I - - - . " " '° II o; - H ... ::~: -;- -. H ...- non u» . .. ° I »- ., v - . ,,' _ : _” ° 1- 1 »- u u - . s . . . __ __ ' ~ - g - . -- n. nu . .. 84 (36) har mindre utsträckning i vertikalplanets-riktning än vad låsytorna (45, 65) har, när två sådana skivor är mekaniskt hopkopplade. 70. Golvskiva enligt något av kraven 59-69, k ä n - n e t e c k n a d därav, att kantpartierna med sin tunga (38) resp not (36) är så utformade, att när två golvski- vor är sammankopplande, föreligger ytberöring mellan kantpartierna utmed högst 30% av det tungan uppbärande kantpartiets kantyta (4b), mätt från golvskivans ovansida till dess undersida. 71. Golvskiva enligt något av kraven 59-71, k ä n - n e t e c k n a d därav, att tungans (38) och den nedre läppens (40) samverkande stödytor (50, 71) är riktade i sådan en vinkel relativt ytplanet (HP), att de är paral- lella med detta eller sträcker sig i en vinkel, som är lika med eller mindre än en tangent till en stödytorna (50, 71) tangerande cirkelbáge med sitt centrum vid det ställe där ytplanet (HP) och fogplanet (VP) andra, sett i tvärsektion genom skivan. skär var- 72. Golvskiva enligt något av kraven 59-71, n e t e c k n a d därav, k ä n - (38) och den nedre läppens (40) samverkande stödytor (50, 71) är ställda i en vinkel av O° till 30° mot ytplanet (HP) 73. Golvskiva enligt kravet 72, att tungans k ä n n e t e c k - n a d därav, att tungans (38) och den nedre läppens (40) samverkande stödytor (50, 71) är ställda i en vinkel av minst 10° mot ytplanet (HP). 74. Golvskiva enligt kravet 72 eller 73, k ä n - n e t e c k n a d därav, (38) och den nedre läppens (40) samverkande stödytor (50, 71) är ställda i en vinkel av högst 20° mot ytplanet (HP). 75. Golvskiva enligt krav 71, att tungans k ä n n e t e c k - n a d därav, att tungans (38) och den nedre läppens (40) samverkande stödytor (50, 71) är ställda i väsentli- gen samma vinkel mot ytplanet (HP) som en tangent till en stödytorna tangerande cirkelbáge med sitt centrum vid det 10 15 20 25 30 35 523 823 85 ställe där ytplanet (HP) andra, sett i tvärsektion genom skivan. och fogplanet (VP) skär var- 76. Golvskiva enligt krav 71, k ä n n e t e c k - n a d därav, att tungans (38) och den nedre läppens (40) samverkande stödytor (50, 71) är ställda i en större vinkel mot ytplanet (HP) än en tangent till en cirkel- båge, vilken tangerar de mot varandra anliggande stöd- ytorna (50, 71) närmast det underskurna spårets botten och vilken har sitt centrum vid det ställe där ytplanet (HP) och fogplanet (VP) skär varandra. 77. Låssystem enligt något av kraven 59-76j, k ä n n e t e c k n a d därav, att tungans (38) och den nedre läppens (40) för samverkan utformade stödytor (50, 71) är ställda en mindre vinkel mot ytplanet (HP) än vad den övre läppens (39) 65) är. 78. Golvskiva enligt krav 77, och tungans (38) samverkande lås- ytor (45, k ä n n e t e c k - n a d därav, att tungans (38) och den nedre läppens (40) för samverkan utformade stödytor (50, 71) är snedställda åt samma håll som men med mindre vinkel mot ytplanet (HP) än vad den övre läppens (39) och tungans (38) samverkande låsytor (45, 65) är. 79. Golvskiva enligt något av kraven 71-78, k ä n - n e t e c k n a d därav, att stödytorna *(50, 71) bildar en minst 20° större vinkel mot ytplanet (HP) än vad lås- ytorna (45, 65) gör. 80. Golvskiva enligt något av kraven 59-79, k ä n - n e t e c k n a d därav, att den övre läppen sträcker (VP) och att åtminstone delar av den övre läppens (39) snedställda låsyta (45) befinner sig längre bort från fogplanet (VP) än vad den undre läppens stödyta (50) gör. sig fram till fogplanet 81. Golvskiva enligt något av kraven 59-80, k ä n - n e t e c k n a d därav, att den övre läppens (39) och tungans (38) låsytor är plana inom åtminstone de ytpar- tier, som är avsedda att samverka med varandra, när tvà sådana skivor är sammankopplade. ua in :1 . =. rakare i@fx\:cs¿3ss_vA~in >æ1:;;:¿:3mvz» 10 15 20 25 30 35 u v un» 1 a a» .. v u a u n - . . °' vv nn a. o g . - » - a . . , ' I ' ° I 4 u n u | u. _ » - a . .a . , .. _ _ ° ' I , w . Q .. . _ _ ° ° ~ u a n - .. I ~ . . '_ ' J. ~ n 1 - - ...- . . . . .- 86 82. Golvskiva enligt krav 81, k ä n n e t e c k - n a d därav, att tungan (38) har en instyrningsyta (68), som är belägen utanför tungans (38) låsyta (65), räknat från fogplanet (VP) och som har mindre vinkel mot ytpla- net än vad denna låsyta har. 83. Golvskiva enligt något av kraven 59-82, k ä n - n e t e c k n a d därav, att den nedre läppen (40) har en instyrningsyta (51), som är belägen närmre notens myn- ning än vad den nedre läppens (40) stödyta och som har en mindre vinkel mot ytplanet (HP) än vad den nedre läppens (40) stödyta har. 84. Golvskiva enligt något av kraven 59-83, k ä n - n e t e c k n a d därav, att den nedre läppen (40) sträcker sig fram till eller företrädesvis slutar på av- (VP). 85. Golvskiva enligt något av kraven 59-84, stånd från fogplanet k ä n - n e t e c k n a d därav, att den nedre läppen (40) är kortare än den övre läppen (39) och slutar på avstånd (VP) och att åtminstone delar av den nedre läppens (40) och tungans (38) stödytor (50, 71) befinner sig på större avstånd från fogplanet (VP) än vad den övre från fogplanet läppens (39) och tungans (38) snedställda låsytor (45, 65) gör. 86. Golvskiva enligt något av kraven 59-85, k ä n - n e t e c k n a d därav, att tungans (38) läsyta (65) är anordnad på ett avstånd av minst 0,1 ggr golvskivans tjocklek (T), räknat från tungans (38) spets. 87. Golvskiva enligt något av kraven 59-86, k ä n - (38) låsyta (65) är anordnad på ett avstånd av minst 0,1 ggr golvskivans tjocklek (T) (38) spets (69). 88. Golvskiva enligt något av kraven 59-87, n e t e c k n a d därav, att tungans från tungans k ä n - n e t e c k n a d därav, att de med varandra samverkande låsytornas (45, 65) vertikala utsträckning är mindre än hälften av underskärningens (35) vertikala utsträckning, sett från fogplanet och parallellt med ytplanet. ". r@ngua~1@cax:ßa:3:3 vA~1c saazæzzssï va- 10 15 20 25 30 35 523 823 87 89. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-88, k ä n - n e t e c k n a d därav, att läsytorna (45, 65), sett i en vertikalsektion genom golvskivan, har en utsträckning, som är högst 10% av golvskivans tjocklek (T). 90. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-89, (38) vinkelrätt utåt fràn fogplanet (VP), är minst 0,3 ggr k ä n - n e t e c k n a d därav, att tungans längd, räknat skivans tjocklek (T). 91. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-90, n e t e c k n a d därav, k ä n - att det tungan uppbärande fog- kantpartiet (4b) och/eller det noten uppbärande fogkant- partiet (4a) har en urtagning (63, 63a), vilken finns ovanför tungan och slutar pà avstånd fràn ytplanet (HP). 92. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-91, k ä n - n e t e c k n a d därav, att den övre läppen (39) och tungan (38) har med varandra i låst tillstànd samverkande kontaktytor (43, 64), som är belägna inom ett område mellan fogplanet (VP) och tungans (38) och den övre läppens (39) med varandra i läst tillstànd samverkande làsytor (45, 65). 93. Golvskiva enligt krav 92, k ä n n e t e c k - n a d därav, att kontaktytorna (43, 64) är väsentligen plana. 94. Golvskiva enligt krav 92 eller 93, k ä n n e - t e c k n a d därav, att kontaktytorna (43, ställda uppåt mot ytplanet (HP) (VP). 64) är sned- i riktning mot fogplanet 95. Golvskiva enligt krav 92 eller 93, t e c k n a d därav, att kontaktytorna (43, (HP). 96. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-96, k ä n n e - 64) är vä- sentligen parallella med ytplanet k ä n - n e t e c k n a d därav, att notens undre läpp (40) är böjlig. 97. Golvskiva enligt nàgot av kraven 59-96, k ä n - n e t e c k n a d därav, att det är utformat som ett snäpplàs, som är öppningsbart genom uppvinkling av den ena skivan relativt den andra. 10 15 20 25 30 35 523 823) - . » . .- 88 98. Golvskiva enligt något av kraven 59-97, k ä n - n e t e c k n a t därav, att det är utformat för hopkopp- ling av en lagd golvskiva med en ny golvskiva genom en hopskjutningsrörelse väsentligen parallellt med den lagda golvskivans ytplan för hopsnäppning av làssystemets delar. 99. Golvskiva enligt något av kraven 59-98, k ä n - n e t e c k n a d därav, att det underskurna spåret (35), som avsmalnar trattformigt inåt. lOO. sett i tvärsektion, har ett yttre mynningsparti, Golvskiva enligt krav 99, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den övre läppen (39) har en avfasning (42) kant. lOl. vid sin yttre, längst från ytplanet (HP) liggande Golvskiva enligt något av kraven 59-100, k ä n n e t e c k n a d därav, (38), sedd i (69), som är avsmalnande. Golvskiva enligt något av kraven 59-101, att tungan tvärsektion, 102. har en spets k ä n n e t e c k n a d därav, sedd i tvär- (38a) att tungan, sektion, har en kluven spets med en övre (38b) tungdel. 103. Golvskiva enligt krav 102, och en undre k ä n n e t e c k - n a d därav, att tungas övre (38a) och undre (38b) tung- delar är bildade av olika material med olika material- egenskaper. 104. Golvskiva enligt något av kraven 59-103, att noten (36) är utformade i ett stycke med golvskivan (1, k ä n n e t e c k n a d därav, (38) och tungan 1'). 105. Golvskiva enligt något av kraven 59-104, k ä n n e t e c k n a d därav, att låsytorna är ställda i en större vinkel mot ytplanet (HP) än en tangent till en cirkelbàge, vilken tangerar de mot varandra anliggande låsytorna (45, 65) (48) och vilken har sitt centrum vid det ställe där yt- planet (HP) och fogplanet (VP) skär varandra. närmast det underskurna spårets botten 10 15 20 25 30 35 523 823 2 fi* ~' - Q . . .n 89 106. Golvskiva enligt något av kraven 59-105, k ä n n e t e c k n a d därav, att den övre läppen (39) är tjockare än den undre läppen (40). 107. Golvskiva enligt något av kraven 59-106, k ä n n e t e c k n a d därav, att den övre läppens (39) minsta tjocklek vid underskärningen är större än den undre läppens (40) största tjocklek vid stödytan (50). 108. Golvskiva enligt något av kraven 59-107, k ä n n e t e c k n a d därav, att stödytornas (50, 71) utsträckning är högst 15% av golvskivans tjocklek (T). 109. Golvskiva enligt något av kraven 59-108, k ä n n e t e c k n a d därav, att notens (36) höjdut- sträckning mellan den övre (39) och den nedre (40) läppen, mätt parallellt med fogplanet (VP) och vid stöd- ytans yttre ände (50), är minst 30% av golvskivans tjock- lek (T). 1

10. Golvskiva enligt något av kraven 59-109, k ä n n e t e c k n a d därav, att notens (36) djup, mätt fràn fogplanet (VP) är minst 2% större än tungans (38) motsvarande utsträckning. 1

11. Golvskiva enligt något av kraven 59-110, k ä n n e t e c k n a d därav, att tungan (38) har andra materialegenskaper än den övre (39) eller nedre (40) läppen. 1

12. Golvskiva enligt något av kraven 59-111, k ä n n e t e c k n a d därav, att den övre läppen (39) är styvare än den nedre läppen (40). 1

13. Golvskiva enligt något av kraven 59-112, k ä n n e t e c k n a t därav, att de övre (39) och nedre (40) läpparna består av material med olika egenskaper. 1

14. Golvskiva enligt något av kraven 59-1113, k ä n n e t e c k n a t därav, att làssystemet även om- fattar ett andra mekaniskt lås, som bildas av dels ett làsspår (14), som är utformat på undersidan det tungan uppbärande fogkantpartiet (4b) och sträcker sig parallellt med fogplanet (VP), och 10 15 20 25 30 35 »523 823 . - - Q n 90 dels en làslist, vilken är integrerat fastsatt pà skivans (36) utmed väsentligen hela fogkantpartiets längd och har (6), tvä sådana skivor är mekaniskt sammanfogade, fogkantparti (4a) under noten och sträcker sig en från listen utskjutande làsdetalj som, när är upp- (14). k ä n n e t e c k - tagen i den angränsande skivans (1) 1

15. Golvskiva enligt krav 116, att láslisten (6) làsspàr n a d därav, (VP). 1

16. Golvskiva enligt något av kraven 59-115, utskjuter förbi fogplanet k ä n n e t e c k n a d därav, att det är utformat i en skiva, som har en stomme (30) av träfiberbaserat mate- rial. 1

17. Golvskiva enligt krav 116, k ä n n e t e c k - n a d därav, att det är utformat i en skiva, som har en stomme (30) av trä. 1

18. Golvskiva enligt något av kraven 59-117, k ä n n e t e c k n a d därav, att den är fyrsidig med parvis parallella sidor. 1

19. Golvskiva enligt krav 118, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den har mekaniska làssystem vid alla sina fyra sidokantpartier. 1

20. Golvskiva enligt krav 119, n a d därav, k ä n n e t e c k - att den har mekaniska snäpplàssystem vid två motstàende sidokantpartier. 1

21. Golvskiva enligt kravet 110, k ä n n e - t e c k n a d därav, att det mekaniska làssystemet pà tvà motstàende kortsidor av skivan har det underskurna spåret (36) och tungan (38) utformade för hoplàsning genom en snäppfunktion. 1

22. Golvskiva enligt något av kraven 118-121, k ä n n e t e c k n a d därav, att fogkantpartiet (4b) med tungan (38) och/eller fogkantpartiet (4a) med noten (36) pà det ena paret av parallella fogkantpartier har utformats med andra materialegenskaper än fogkantpartiet med tungan och/eller fogkantpartiet med noten pà det andra paret av parallella fogkantpartier. -~«~ ï--t -._-~ f_¿=~_.~,^.\_^.¿-,\ 10 15 20 25 30 35 523 823 91 1

23. Sätt att på ett underlag hopkoppla golvskivor, som har som har en stomme (30) och en framsida (2), en baksida (34) och motstående parallella fogkantpartier (4a, 4b), làssystem och av vilka det ena är utformat som en not vilka är utformade som delar av ett mekaniskt (36), som avgränsas av övre (39) och nedre (40) läppar, och det andra är utformat som en tunga (38) med ett upp- àtriktat parti (8) vid sin fria ytterände, (36) (35) och en inre làsyta varvid noten har formen av ett underskuret spår med en mynning, ett inre parti (45) och varvid tungan (38) har en làsyta (65), som är utformad för samverkan med den inre làsytan (45) i en an- gränsande golvskivas not (36), när två sådana så att deras och så att en övre del av deras fogkantpartier (4a, 4b) golvskivor är mekaniskt hopfogade, framsidor (2) ligger i samma ytplan (HP) möts vid ett vinkelrätt däremot riktat fogplan (VP) och varvid en ny golvskiva hopkopplas med en redan lagd golv- skiva genom sammanföring av dessa golvskivors fog- kantpartier med varandra, k ä n n e t e c k n a t därav, att den nya skivan förs med sitt ena kantparti (4b) fram mot den redan lagda golvskivas andra kantparti (4a), tills den ena skivans tunga (38) (36), att den nya skivan därefter vinklas uppåt relativt den förts partiellt in i den andra skivans not redan lagda golvskivan för införing av den på den ena skivan utformade tungans (38) ytterände (69), som på avstånd från sin spets har sin làsyta (65) utformad i i den andra ett uppàtriktat parti (8) av tungan, skivans not (36) under beröring mellan notens (36) (38) del av golvskivornas fogkantpartier kommer i beröring och tungans ovan- och undersidor, tills en övre med varandra, 10 15 20 25 30 35 0 ~ ~ ~ nu 523 823 » - u . .- 92 att den nya skivan sedan vinklas nedåt till slutligt läge (38) fram till ett läge, vid vilket en stödyta (38) liggning mot en motsvarande stödyta under fortsatt införing av tungan i noten (36) (71), förs till an- (50), formad på den andra skivans nedre läpp (40), så att som är utformad på tungans undersida, som är ut- skivorna mekaniskt låses samman i både horisontell och vertikal riktning. 1

24. Sätt enligt krav 123, k ä n n e t e c k n a t därav, att den nya skivan vid läggningen förs med sin tunga (38) mot spåret i den redan lagda skivan. 1

25. Sätt enligt krav 123, k ä n n e t e c k n a t därav, att den nya skivan vid läggningen förs med sitt underskurna spår (36) mot tungan (38) på den redan lagda skivan. 1

26. Sätt enligt något av kraven 123-125, n e t e c k n a t k ä n - därav, att uppvinklingen av den nya skivan sker under tryckning av denna mot den redan lagda skivan. 1

27. Sätt enligt något av kraven 123-126, n e t e c k n a t k ä n - därav, att nedvinkling av den nya ski- van sker under beröring mellan den nya skivans och den redan lagda skivans övre fogkantpartier (4a, 4b). 1

28. Sätt enligt något av kraven 123-127, n e t e c k n a t k ä n - därav, att den nya skivan trycks mot den redan lagda under nedvinklingen 1

29. Sätt enligt något av kraven 123-128, n e t e c k n a t k ä n - därav, att uppvinklingen avslutas med insnäppning av tungan (38) i noten (36). 1

30. Sätt enligt krav 129, k ä n n e t e c k n a t därav, att insnäppningen utförs genom väsentligen en (39) Sätt enligt krav 130, isärföring av spårets övre 1

31. och undre läppar (40). k ä n n e t e c k n a t därav, att insnäppningen utförs genom en svag nedböjning (40). Sätt enligt något av kraven 123-131, av spårets undre läpp 1

32. n e t e c k n a t k ä n - därav, att den nya skivan efter lägg- 10 15 20 25 30 35 523 823 93 ningen förskjuts längs den redan lagda skivan för upp- rättande av mekanisk sammanlàsning även vid angränsande fogkantpartier (4a, 4b). 1

33. Sätt att bilda en not (36) vilken har en ovansida (2) i en golvskiva, (HP) och ett fog- kantparti (4a) med ett vinkelrätt mot ovansidan riktat fogplan (VP), vilken not utgàr från fogplanet (4a) och avgränsas av tvà läppar (39, 40) med var sin fri ytter- i ett ytplan ände samt vilken not i åtminstone den ena läppen har en underskärning (45) och ligger längre bort från fogplanet (VP) än vad den andra läppens fria ytterände (35), vilken omfattar en làsyta (52) gör, vid vilket sätt bearbet- ning utförs med flera roterande skärverktyg, som har större diameter än golvskivans tjocklek (T), och vid vilket sätt skärverktygen och golvskivan bringas utföra en relativrörelse relativt varandra parallellt med golv- skivans fogkant, k ä n n e t e c k n a t därav, att underskärningen bildas med minst tvà sådana skärverk- 11119, vinklar relativt golvskivans ovansida som har sin rotationsaxel snedställda i olika (2), att ett första av dessa verktyg drivs för utformning av partier av underskärningen längre bort fràn fogplanet (VP) än den blivande underskärningens làsyta (45), att ett andra av dessa verktyg drivs för utformning av underskärningens làsyta (45), varvid nämnda första av dessa verktyg drivs med sin rota- tionsaxel ställd i större vinkel mot golvskivans ovansida (2) än nämnda andra av dessa verktyg. 1

34. Sätt enligt patentkravet 133, k ä n n e - t e c k n a t därav, att den nedre läppen (40) utformas så, att den sträcker sig förbi fogplanet (VP). 1

35. Sätt enligt krav 133 eller 134, t e c k n a t därav, k ä n n e - att den nedre läppen (40) utformas sä, att den sträcker sig fram till fogplanet (VP). 1

36. Sätt enligt krav 133 eller 134, t e c k n a t därav, k ä n n e - att den nedre läppen (40) utformas sà, att den slutar pà avstånd fràn fogplanet (VP). 10 l5 20 25 30 35 523 823 94 1

37. Sätt enligt något av kraven 133-136, n e t e c k n a t därav, k ä n - att nämnda första av verktygen drivs med sin rotationsaxel inställd i en vinkel av högst (HP) . Sätt enligt något av kraven 133-137, 85° mot ytplanet 1

38. k ä n - n e t e c k n a t därav, att nämnda andra av verktygen drivs sin rotationsaxel inställd i en vinkel av högst 60° mot ytplanet (HP). 1

39. Sätt enligt något av kraven 133-138, k ä n - n e t e c k n a t därav, att verktygen bringas i ingrepp med golvskivan i ordningsföljd efter deras rotationsaxels (P), för rotationsaxeln bringas bearbeta golvskivan före verk- vinkel mot ytplanet så att verktyg med större vinkel tyg med mindre vinkel för rotationsaxeln. 1

40. Sätt enligt något av kraven 133-139, k ä n - n e t e c k n a t därav, att ett tredje av verktygen drivs för utformning av notens (36) nedre delar. 1

41. Sätt enligt krav 140, k ä n n e t e c k - n a t därav, att nämnda tredje av verktygen bringas i be- röring med golvskivan mellan nämnda första och nämnda andra av verktygen. 1

42. Sätt enligt krav 140 eller 141, k ä n n e - t e c k n a t därav, att nämnda tredje av verktygen drivs med sin rotationsaxel ställd i ungefär 90° vinkel mot yt- planet (HP). 1

43. Sätt enligt nàgot av kraven 133-142, k ä n - n e t e c k n a t därav, att nämnda första av verktygen drivs för bearbetning av ett bredare ytparti av golvski- vans fogkantparti (4a) 1

44. än nämnda andra av verktygen. Sätt enligt något av kraven 133-143, k ä n - n e t e c k n a t därav, att nämnda andra av verktygen utformas så, att dess mot ytplanet (HP) är profilerad för minskning av verktygets tjocklek, räknat parallellt med rotationsaxeln, inom verktygets radiellt yttre partier. 1

45. n e t e c k n a t därav, Sätt enligt något av kraven 133-144, k ä n - att minst tre av verktygen drivs 10 525 825 . ~ . . . . . . ø . .o 95 med olika inställning av deras rotationsaxel för utform- ning av notens underskurna delar. 1

46. Sätt enligt något av kraven 133-145, k ä n - n e t e c k n a t därav, att verktygen utnyttjas för be- arbetning av en golvskiva av trä eller träfiberbaserat material. tt I>flg@@~1»c<ï:a::sz: vfi«1u sä °ßfl^@ï= val