SE517183C2 - Låssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor, golvskiva försedd med låssystemet och metod för framställning av sådana golvskivor - Google Patents

Description

25 30 35 517 183 4 2 hopfogningen har med varandra samverkande övre och med varandra samverkande undre anliggningsytor, av vilka åt- minstone de övre omfattar ytpartier i nämnda tungspàr och nämnda tunga.

Uppfinningens användningsområde Föreliggande uppfinning är särskilt lämpad för meka- nisk hopfogning av tunna flytande golvskivor uppbyggda av ett övre ytskikt, en mellanliggande träfiberstomme och ett undre balansskikt, såsom laminatgolv och fanerade golv med träfiberkärna. Den efterföljande beskrivningen av teknikens ståndpunkt, problem hos kända system samt uppfinningens ändamål och särdrag kommer därför, som icke begränsande exempel, att inriktas på detta användnings- område och då främst rektangulära golvskivor med en stor- lek av ca 1,2 m * 0,2 m och tjocklek av ca 7-10 mm, av- sedda att sammanfogas mekaniskt på både lång- och kort- sidor.

Uppfinningens bakgrund Tunna laminatgolv och fanerade trägolv består i regel av en stomme av en 6-9 mm träfiberskiva, ett 0,20-0,8 mm tjockt övre ytskikt och ett 0,1-0,6 mm tjockt undre balansskikt. Ytskiktet skapar golvskivornas utse- ende och slitstyrka. Stommen ger stabilitet och balans- skiktet håller skivan plan då den relativa luftfuktig- (RH) och 90%. Traditionella golvskivor av detta slag fogas i heten varierar över året. RH kan varierar mellan 15% regel medelst limmade not/fjäderförband (dvs förband med en tunga pà en golvskiva och ett tungspàr på angränsande golvskiva) på lång- och kortsida. Vid läggningen förs skivorna samman mot varandra horisontellt, varvid en ut- skjutande tunga utmed en första skivas fogkant förs in i ett tungspàr utmed den andra angränsande skivans fogkant.

Samma metod används på både làng- och kortsida. Tungan och tungspåret är utformade enbart för dylik horisontell sammanfogning och med speciell hänsyn till hur limfickor och limytor skall utformas för att tungan skall kunna r o a ø ø n . . . ,, u- v vvøo n.. - . 10 15 20 25 30 35 517 183 " o u e n u n ; Q . ,. 3 fastlimmas effektivt i tungspåret. Tung/tungspàrsförban- det uppvisar samverkande övre och undre anliggningsytor som styr upp skivorna i höjdled för erhållande av en plan ovansida hos det färdiga golvet.

Utöver dylika traditionella golv, vilka sammanfogas medelst limmade tung/tungspårsförband, har det under senare tid utvecklats golvskivor, som istället sammanfo- gas mekaniskt och som inte kräver användning av lim.

Denna typ av mekaniskt fogsystem benämns i det följande “listlås", eftersom den mest karakteristiska komponenten för detta system är en utskjutande list som uppbär ett làselement.

I WO 94/26999 och WO 99/66151 (innehavare Välinge Aluminium AB) beskrivs ett listlàssystem för hopfogning av byggnadsskivor, särskilt golvskivor. Med detta lås- system kan skivorna låsas mekaniskt både vinkelrätt mot och parallellt med skivornas huvudplan på såväl làngsida som kortsida. Metoder för tillverkning av dylika golvski- vor beskrivs i EP 0958441 och EP 0958442 (innehavare Välinge Aluminium AB). De grundprinciper för utformning och läggning av golvskivorna samt de metoder för fram- ställning av desamma som beskrivs i ovannämnda fyra doku- ment är användbara även för föreliggande uppfinning, var- för innehàllet i dessa dokument skall anses utgöra del av föreliggande beskrivning.

För att underlätta förståelsen och beskrivningen av föreliggande uppfinning, samt insikten av de för uppfin- ningen bakomliggande problemen, följer nu med hänvisning till fig 1-3 på bifogade ritningsblad en kort beskrivning av såväl grundkonstruktion som funktion hos de kända golvskivorna enligt ovannämnda WO 94/26999 och WO 99/66151. I tillämpliga delar gäller den efterföljande beskrivningen av den kända tekniken även nedan beskrivna utföringsexempel av föreliggande uppfinning.

Fig 3a och 3b visar sålunda en känd golvskiva 1 upp- ifrån respektive underifrån. Skivan 1 är rektangulär med en översida 2, en undersida 3, två motstàende làngsidor 10 15 20 25 30 35 5 17 1 s 3 I:.-I§§f§ÉÉ= 4 4a, 4b som bildar fogkantpartier, och två motstàende kortsidor 5a, 5b som bildar fogkantpartier.

Sàvâl längsidorna 4a, 4b som kortsidorna 5a, 5b kan sammanfogas mekaniskt utan lim i riktning D2 i fig 1c, så att de möts i ett fogplan F (markerat i fig 2c). För detta ändamål har skivan 1 en från sin ena làngsida 4a horisontellt utsträckt, fabriksmonterad, plan list 6, som löper utmed hela långsidan 4a och som är tillverkad av en böjbar, fjädrande aluminiumplàt. Listen 6 kan vara fäst mekaniskt enligt det visade utförandet, eller med lim eller pà annat sätt. Andra listmaterial kan användas, sà- som plàt av annan metall, och profiler av aluminium eller plast. Som alternativ kan listen 6 istället vara utformad i ett stycke med skivan 1, exempelvis genom lämplig bear- betning av skivans 1 stomme. Föreliggande uppfinning är användbar för golvskivor där listen är utformad i ett stycke med stommen och löser speciella problem som före- ligger vid sådana golvskivor och deras tillverkning.

Stommen i golvskivan behöver inte men är företrädesvis bildad av ett enhetligt material. Listen 6 är dock alltid integrerad med skivan 1, dvs. den monteras aldrig pà skivan 1 i samband med läggningen utan den monteras eller bildas i fabrik. Listens 6 bredd kan vara ca 30 mm och dess tjocklek ca 0,5 mm. En likadan fast kortare list 6' är anordnad utmed skivans 1 ena kortsida Sa. Listens 6 förbi fogplanet F utskjutande del är utformad med ett ut- med hela listen 6 utsträckt làselement 8. Làselementet 8 har en mot fogplanet F vänd aktiv làsyta 10 med en höjd av exempelvis 0,5 mm. Vid läggningen samverkar denna läs- yta 10 med ett làsspàr 14, som är upptaget i undersidan 3 av fogkantpartiet 4b hos en angränsande skivas 1' mot- satta längsida. Kortsideslisten 6' är försedd med ett motsvarande làselement 8', och fogkantpartiet 5b hos den Läs- spàrens 14, 14' bort fràn fogplanet F vända kant bildar motsatta kortsidan har ett motsvarande làsspàr l4'. en aktiv làsyta 10' för samverkan med làselementets aktiva làsyta 10. 10 15 20 25 30 35 517 185 5 För mekanisk hopfogning av sàväl làngsidor som kort- sidor även i vertikal led (riktning D1 i fig lc) är skivan 1 vidare utmed sin ena làngsida (fogkantpartiet 4a) och sin ena kortsida (fogkantpartiet 5a) utformad med en i sidled öppen urtagning 16. Urtagningen 16 avgränsas nedåt av respektive list 6, 6'. Vid de motsatta kantpar- tierna 4b och 5b finns en övre urfräsning 18, som defini- erar en med urtagningen 16 samverkande làstunga 20 (se fig. 2a).

Fig. la-lc visar hur tvà làngsidor 4a, 4b hos tvà dylika skivor 1, 1' pä ett underlag 12 kan sammanfogas genom nedvinkling. Fig 2a-2c visar hur skivornas 1, 1' kortsidor Sa, 5b kan sammanfogas genom insnäppning. Läng- sidorna 4a, 4b kan sammanfogas med bàda metoderna, medan sammanfogningen av kortsidorna 5a, 5b - efter läggning av första raden av golvskivor - normalt sammanfogas enbart genom insnäppning, sedan làngsidorna 4a, 4b först har sammanfogats.

När en ny skiva 1' och en tidigare lagd skiva 1 skall sammanfogas utmed sina làngsidor 4a, 4b enligt fig la-lc, trycks den nya skivans 1' làngsida 4b mot den tidigare skivans 1 làngsida 4a enligt fig la, så att làs- tungan 20 förs in i urtagningen 16. Skivan 1' vinklas sedan ned mot undergolvet 12 enligt fig lb. Därvid gär lâstungan 20 helt in i urtagningen 16, samtidigt som listens 6 làselement 8 går upp i làsspàret 14. Under denna nedvinkling kan làselementets 8 övre del 9 vara verksam och àstadkomma en instyrning av den nya skivan 1' mot den tidigare lagda skivan 1. I sammanfogat läge enligt fig. 1c är skivorna 1, 1' visserligen lästa i bàde D1-riktning och D2-riktning utmed sina làngsidor 4a, 4b, men skivorna 1, 1' kan förskjutas relativt varandra i fogens längdriktning utmed làngsidorna 4a, 4b.

I fig. 2a-2c visas hur skivornas 1, 1' kortsidor 5a och 5b kan sammanfogas mekaniskt i bàde D1- och D2-rikt- ning genom att den nya skivan 1' förs väsentligen hori- sontellt mot den tidigare lagda skivan 1. Speciellt kan 10 15 20 25 30 35 . 517 18 3 §II= 6 detta göras efter att den nya skivans 1' làngsida har sammanfogats med metoden enligt fig la-c till en tidigare lagd skiva 1 i en angränsande rad. I det första steget i fig. 2a samverkar avfasade ytor vid urtagningen 16 re- spektive làstungan 20 så att listen 6' tvingas nedåt som en direkt följd av kortsidornas 5a, Sb sammanföring.

Under den avslutande sammanföringen snäpper listen 6' upp, när làselementet 8' gàr in i làsspàret 14', sà att de aktiva làsytorna 10, 10' pà làselementet 8' resp i làsspàret 14' kommer i ingrepp med varandra.

Genom upprepning av de i fig la-c och 2a-c visade momenten kan hela golvläggningen läggas utan lim och ut- med samtliga fogkanter. Sàledes gäller att kända golvski- vor av ovannämnda slag sammanfogas mekaniskt genom att de i regel först vinklas ned pà långsidan, och genom att kortsidorna, när långsidan är läst, snäpps ihop genom horisontell förskjutning av den nya skivan 1' utmed den redan lagda skivans 1 làngsida. Skivorna 1, 1' kan, utan att fogen skadas, tas upp igen i omvänd ordning som de blivit lagda och sedan äter läggas. Dessa läggningsprin- ciper är tillämpliga även i samband med föreliggande upp- finning.

För att fungera optimalt bör skivorna, sedan de hop- fogats, utmed sina làngsidor kunna inta ett läge där det föreligger möjlighet till ett litet spel mellan làsele- mentets aktiva làsyta 10 och làsspàrets 14 aktiva làsyta l0'. För en närmare beskrivning av detta spel hänvisas till WO 94/26999.

Förutom det som är känt genom ovan nämnda patent- skrifter introducerade en licenstagare till Välinge Aluminium AB, Norske Skog Flooring AS, Norge (NSF), ett laminatgolv med mekaniskt fogsystem enligt WO 94/26999 i samband med Domotex-mässan i januari 1996 i Hannover, Tyskland. Detta laminatgolv, som marknadsförs under varu- märket Alloc®, är 7,2 mm tjockt och har en 0,6 mm alumi- niumlist 6, som är mekaniskt fastsatt pà fjädersidan.

Làselementets 8 aktiva làsyta 10 har en lutning (benämnd 10 15 20 25 30 35 . 517 183 :jf::" 7 làsvinkel i det följande) pà ca 80° mot skivans plan. Det vertikala förbandet är utformat som ett modifierat tung/tungspàrsförband eller not/fjäder-förband, där termen ”modifierad” avser möjligheten att sammanföra tungspàr (eller not) och tunga (eller fjäder) genom in- vinkling.

I WO 97/47834 (innehavare Unilin Beeher B.V. Neder- länderna) beskrivs ett listlàssystem, som omfattar en träfiberlist och som i huvudsak bygger pà de ovan kända principerna. I motsvarande produkt "Uniclic®", som denna innehavare började marknadsföra under senare delen av 1997, eftersträvas en förspänning mellan skivorna. Detta leder till hög friktion och svårigheter att vinkla ihop och förskjuta skivorna. Dokumentet visar ett flertal ut- föranden av lássystemet. "Uniclic®"-produkten visas i sektion i fig 4b.

Andra kända làssystem för mekanisk hopfogning av skivmaterial beskrivs exempelvis i GB 2 256 023, som visar ensidig mekanisk fogning för àstadkommande av en expansionsfog i en träpanel för utomhusbruk, samt i US 4 426 820 làssystem för ett av plast bildat sportgolv, vilket är (visas i fig 4d), som avser ett mekaniskt avsiktligt utformat så, att varken en förskjutning av golvskivorna utmed varandra eller en sammanlàsning av golvskivornas kortsidor genom insnäppning medges.

NSF introducerade under hösten 1998 ett 7,2 mm lami- natgolv, som har ett listlàssystem och omfattar en trä- fiberlist och som är tillverkat enligt WO 94/26999 och WO99/66151. Detta laminatgolv marknadsförs under varumär- ket "Fiboloc®" och har den i fig 4a visade tvärsektionen.

Kronotex GmbH, Tyskland, introducerade i januari 1999 under varumärket "Isilock®" ett 7,8 mm tjockt lami- natgolv med listläs. En tvärsektion genom fogkantpartiet hos detta system visas i fig 4c. Listen består även i detta golv av träfiber och balansskikt.

Det mekaniska fogsystemet har under 1999 fått en stark ställning pä världsmarknaden, och ett 20-tal till- 10 15 20 25 30 35 517 185 (j: o o I o o | n ø nu 8 verkare har under januari 2000 visat olika typer av system som i princip är varianter av Fiboloc®, Uniclic® och Isilock®.

Sammanfattning av uppfinningen Även om golven enligt wo 94/26999 och wo 99/66151 och det under varumärket Fiboloc® saluförda golvet uppvi- sar stora fördelar jämfört med traditionella, limmade golv, finns det dock önskemål om ytterligare förbätt- ringar främst i tunna golvkonstruktioner.

Fogsystemet består av tre delar. En övre del Pl som tar upp belastningen pà golvytan i fogen. En mellandel P2 som krävs för utformning av vertikalförbandet i Dl-rikt- ningen i form av tunga och tungspàr. En undre del P3 som krävs för utformning av horisontallàset i D2-riktningen med list och làselement.

I tunna golvskivor är det svårt att med den kända tekniken åstadkomma ett fogsystem som samtidigt har en tillräckligt hög och stabil övre del, en tjock, stark och styv tunga eller fjäder samt en tillräckligt tjock list med en högt làselement. Ett fogsystem enligt fig 4d, dvs enligt US 4 426 820, löser ej heller problemet, eftersom ett tungspàr med övre och undre anliggningsytor, som är parallella med golvskivans ovansida eller golvets plan, ej kan tillverkas med de fräsverktyg som normalt används vid tillverkning golvskivor. Foggeometrin i övrigt vid utformningen enligt fig 4d kan ej framställas genom bear- betning av en träbaserad skiva, eftersom samtliga ytor ansluter tätt emot varandra, vilket inte ger nägot ut- rymme för tillverkningstoleranser. Dessutom är list och läselement dimensionerade pà ett sätt, som kräver stora och djupa ingrepp i det fogkantparti, som skall utformas med làsspàr.

Det finns idag inte nägra kända produkter eller metoder som ger tillräckligt bra lösningar pà problem som är relaterade till tunna golvskivor med mekaniska fogsy- stem. Man har behövt välja kompromisser, som (i) antingen ger en tunn tunga och tillräcklig materialtjocklek i fog- v-v -s 10 15 20 25 30 35 517 185 9 kantpartiet ovanför motsvarande tungspàr trots planparal- lella ingreppsytor eller (ii) använder mot varandra vink- lade övre och undre ingreppsytor och nedåtskjutande ut- skott och motsvarande urtag i tungan resp tungspåret hos angränsande golvskivor eller (iii) resulterar i en tunn och mekaniskt svag låslist med ett làselement av ringa höjdutsträckning.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är därför att undanröja denna och andra nackdelar med känd teknik.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett låssystem, en golvskiva, och en metod för framställning av en ett sådant låssystem uppvisande golvskiva, varvid man samtidigt kan uppnå (i) ett stabilt förband med tunga och tungspàr, (ii) ett stabilt materialparti ovanför tungspåret, (iii) en list och ett làselement, vilka har hög hàllfast- het och god funktion.

För att man skall samtidigt uppnå dessa kriterier krävs att man beaktar de villkor som föreligger vid till- verkning av golvskivor med mekaniska làssystem. Problemen uppstår huvudsakligen när det gäller tunna golvskivor av laminattyp, men problemen finns vid alla typer av tunna golvskivor. De tre motstridiga kriterierna berörs var för sig i det följande. (i) Tung/tungsnårsförband Om golvet är tunt, finns inte tillräckligt med mate- rial för utformning av ett tungspàr (not) och en tunga (fjäder) med tillräcklig tjocklek för att avsedda egen- skaper skall kunna uppnås. Den tunna tungan blir känslig för läggningsskador, och golvets hàllfasthet i vertikal- led blir otillräcklig. Om man försöka förbättra egenska- perna genom att utforma anliggningsytorna mellan tunga och tungspàr sneda i stället för parallella med golvski- vans ovansida, måste bearbetningsverktygen under bearbet- ningen hållas ytterst noggrant positionerade både verti- kalt och horisontellt relativt den golvskiva, som till- verkas. Detta medför att tillverkningen blir betydligt 10 15 20 25 30 35 517 183 10 svårare och att det blir svårt att uppnå optimal och nog- grann passning mellan tunga och tungspår. Toleranserna vid tillverkningen måste vara sådana, att en passning på några hundradels millimeter uppnås, ty eljest annars blir det svårt eller omöjligt att förskjuta golvskivorna pa- rallellt med fogkanten i samband med läggningen. (ii) Materialparti ovanför tungspåret I ett mekaniskt låssystem används ej lim för att hålla ihop tunga och tungspår i det lagda golvet. Vid låg relativ luftfuktighet krymper golvskivornas ytskikt, och det materialparti, som finns ovanför tungspåret och som följaktligen saknar ett balansskikt på sin undersida, kan som följd härav böjas uppåt, om detta materialparti är tunt. En uppàtböjning av detta materialparti kan leda till en höjdförskjutning mellan angränsande golvskivors ytskikt i området för fogen och ger ökad risk för slitage och skador i fogkanten. För att minska risken för uppåt- böjning måste man därför sträva efter ett så tjockt mate- rialparti ovanför tungspåret som möjligt. Med kända geo- metriska utformningar av låssystem för mekanisk samman- fogning av golvskivor måste man då minska tungans och tungspårets tjocklek i golvskivans vertikalled, om man samtidigt skall kunna genomföra en effektiv tillverkning med höggradiga och noggranna toleranser. En minskad tjocklek av tungan och tungspåret medför emellertid bl a nackdelarna att förbandsstyrkan vinkelrätt mot det lagda golvets plan minskas och att risken för läggningsskador ökar. (iii) List och låselement Listen och låselementet utformas i golvskivans undre parti. Om man vill bibehålla totaltjockleken hos en tunn golvskiva och samtidigt vill ha ett tjockt materialparti ovanför tungspåret samt vill utforma låselement och list i enbart den del av golvskivan som ligger under tungspå- ret, erfar man oönskade begränsningar i möjligheterna att åstadkomma en list med ett låselement med tillräckligt hög låsyta och övre instyrningsdel. Listen närmast fog- | | u n . u n n l0 15 20 25 30 35 517 183 2 °' - 4 u ~ . ø n n ll planet och tungspårets nedre del kan bli alltför tjock och styv och detta försvårar insnäppning genom bakåtböj- ning av listen. Om man samtidigt minskar materialtjockle- ken i listen och bibehåller en stor del av den nedre an- liggningsytan inne i tungspåret, medför detta å andra sidan risk för att golvskivan skadas under läggning eller efterföljande upptagning.

Ett problem som man samtidigt måste beakta vid till- verkningen av golvskivor, i vilka låssystemets komponen- ter - tunga/tungspår och list med ett i ett låsspår in- gripande làselement - skall tillverkas genom bearbetning av ett skivformigt utgàngsmaterials kantpartier, är att verktygen måste kunna styras på ett enkelt sätt och posi- tioneras korrekt och med ytterst stor noggrannhetsgrad i förhållande till det skivformiga utgångsmaterialet. En styrning av ett spànavverkande verktyg i mer än en rikt- ning medför begränsningar i tillverkningen och medför också stor risk för minskade tillverkningstoleranser och därmed sämre funktion hos de färdiga golvskivorna.

Sammanfattningsvis finns det ett stort behov att åstadkomma ett låssystem som i större utsträckning än känd teknik tar hänsyn till ovannämnda krav, problem och önskemål. Uppfinningen har som ändamål att tillgodose detta behov.

Dessa och andra ändamål med uppfinningen uppnås med ett låssystem, en golvskiva, ett golv och en tillverk- ningsmetod som uppvisar de särdrag som är angivna i bi- fogade självständiga patentkrav. De osjälvständiga patentkraven anger särskilt föredragna utföringsformer av uppfinningen.

Uppfinningen bygger på en första insikt att de iden- tifierade problemen i huvudsak måste lösas med ett låssy- stem där tungspårets undre anliggningsyta förskjuts nedåt och förbi låselementets övre del.

Uppfinningen bygger också på en andra insikt som är relaterad till tillverkningstekniken, nämligen att tung- spåret måste utformas på ett sådant sätt att det kan 10 15 20 25 30 35 w 183 12 tillverkas rationellt och med ytterst hög precision med stora fräsverktyg, som normalt används i golvtillverkning och som under sin förskjutning relativt den blivande golvskivans fogkantpartier behöver styras enbart i en riktning för àstadkommande av de parallella anliggnings- ytorna, medan verktyget förskjuts längs golvskivemateria- lets fogkantparti (alternativt fogkantpartiet förskjuts relativt verktyget). Vid kända utformningar av fogkant- partierna kräver sådan bearbetning oftast styrning i tvâ riktningar samtidigt som en relativförskjutning sker mellan verktyg och golvskivematerialet.

Enligt en första aspekt av uppfinningen anvisas ett làssystem, som är av den inledningsvis nämnda typen och som enligt uppfinningen kännetecknas av kombinationen att de övre och undre anliggningsytorna är väsentligen planparallella och sträcker sig väsentligen paral- lellt med ett golvskivornas ovansida innehållande plan och att láselementets (8) övre kant, som befinner sig närmast ett golvskivornas ovansida innehållande plan, är pla- cerad i ett horisontalplan, som ligger mellan de undre och de övre anliggningsytan men närmare de undre än de övre anliggningsytan.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen anvisas en ny tillverkningsmetod för framställning av list och tung- spår. Enligt normalt förekommande metoder tillverkas tungspàret alltid med ett enda verktyg. Tungspäret enligt uppfinningen tillverkas med tvà verktyg i tvà steg där tungspárets nedre del och dess nedre anliggningsyta ut- formas med hjälp av ett verktyg och där tungspàrets övre del med dess övre anliggningsyta utformas med hjälp av ett annat verktyg. Metoden enligt uppfinningen innefattar stegen 1) att forma en del av listen, en del av nedre delen av tungspàret samt den nedre anliggningsytan med ett vinklat fräsverktyg som arbetar med en vinkel <90° gentemot golvskivans och listens horisontalplan, samt 2) 10 15 20 25 30 35 517 183 13 att utforma tungspàrets övre del och den övre anligg- ningsytan med ett separat horisontellt arbetande verktyg.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen anvisas även en metod för tillverkning av ett làssystem och golvskivor av den ovan angivna typen med planparallella övre och undre anliggningsytor. Denna metod särpräglas av att delar av nämnda tungspàr och åtminstone delar av den undre anliggningsytan bildas med hjälp av ett spànav- verkande verktyg, vars spànavverkande ytpartier förs till avverkande ingrepp med det första fogpartiet och riktas snett inàt och förbi nämnda fogplan, och att den övre anliggningsytan och delar av tungspäret bildas med hjälp av ett spànavverkande verktyg, vars spànavverkande ytpartier förs till avverkande ingrepp med det första fogpartiet i ett plan, som är väsent- ligen parallellt med ett golvskivans ovansida inne- hållande plan.

Kort beskrivning av ritningarna Fig la-c visar i tre steg en nedvinklingsmetod för meka- nisk hopfogning av làngsidor hos golvskivor enligt wo 94/26999.

Fig 2a-c visar i tre steg en insnäppningsmetod för meka- nisk hopfogning av kortsidor hos golvskivor enligt WO 94/26999.

Fig 3a-b visar en golvskiva enligt WO 94/26999 sedd upp- ifrån respektive underifrån.

Fig 4 visar dels tre pà markanden förekommande list- làssystem med integrerad list av träfiber och balansskikt, dels ett listlàssystem enligt US 4 426 820.

Fig 5 visar ett listlàs för sammanfogning av golv- skivors làngsidor där fogsystemets olika delar utformats i tre nivåer Pl,P2 och P3 i enlighet med vad som visas och beskrivs i WO 99/66151.

Fig 6 visar ett delar av tvà sammanfogade golvskivor, som utformats med làssystem enligt föreliggande uppfinning. lO 15 20 25 30 35 517 183 14 Fig 7 + 8 visar ett exempel pà en tillverkningsmetod en- ligt uppfinningen för tillverkning av en golv- skiva med ett lässystem enligt uppfinningen.

Fig 9a-d visar olika Varianter av en golvskiva och ett làssystem enligt föreliggande uppfinning.

Beskrivning av föredragna utförinqsexembel Före beskrivning av föredragna utföringsformer av uppfinningen följer nu först, med hänvisning till fig 5, en detaljerad förklaring av de viktigaste delarna i ett listlàssystem.

De i fig 5 visade tvärsektionerna är tänkta, inte helt kända tvärsektioner, som dock har relativt stora likheter med làssystemet hos den kända golvskivan "Fibo1oc®" och med làssystemec enligt wo 99/66151. Fig 5 representerar sålunda ej uppfinningen. Delar som har mot- svarighet i de tidigare figurerna är i flertalet fall försedda med samma hänvisningsbeteckningar. Grundkompo- nenternas konstruktion, funktion och materialuppbyggnad hos skivorna i fig 5 är väsentligen samma som hos utfö- ringsformer av föreliggande uppfinning, varför efterföl- jande beskrivning av fig 5 i tillämpliga delar även gäller för de efterföljande utföringsformerna av uppfin- ningen.

Skivorna 1, 1' i fig 5 är i det visade utförandet rektangulära med motstáende làngsidor 4a, 4b och motstá- ende kortsidor 5a, 5b. Fig. 5 visar i vertikal tvärsek- tion en del av en làngsida 4a hos skivan 1, samt även en del av en làngsida 4b hos en angränsande skiva 1'. Ski- vornas 1 stommar kan bestå av en kärna 30, som bildats av träfibrer och som uppbär ett ytskikt 32 pà sin framsida och ett balansskikt 34 pà sin baksida (undersida). En list 6 är utformad ur golvskivans stomme och balansskikt och uppbär ett läselement 8. Listen 6 och làselementet 8 utgör därför pà sitt sätt en förlängning av den nedre delen av golvskivans 1 tungspàr 36. Det pä listen 6 ut- formade làselementet 8 har en aktiva làsyta 10, som sam- verkar med en aktiv làsyta 10' i ett làsspär 14 i den lO 15 20 25 30 35 517 183 . n ø n ; n Q .a 15 motstàende fogkanten 4b hos den angränsande skivan l'.

Genom ingreppet mellan de aktiva làsytorna 10, 10' er- hàlls en horisontell hoplàsning av skivorna 1, 1' tvärs fogkanten (riktningen D2). Làselementets 8 aktiva làsyta 10 och låsspàrets aktiva làsyta 10' bildar en làsvinkel A mot ett med golvskivornas ovansida parallellt plan. Denna läsvinkel är <90°, làselementet har en instyrningsdel 9 som vid invinkling företrädesvis 55-85°. Övre delen av styr in golvskivan i rätt position. Läselementet och listen har en relativ höjd P3.

För bildande av ett vertikalläs i D1-riktningen upp- visar fogkantpartiet 4a ett i sidled öppet tungspàr 36 och uppvisar det motstàende fogkantpartiet 4b en i sidled utskjutande tunga 38, som i sammanfogat läge är upptagen i tungspäret 36. Làssystemets övre anliggningsytor 43 och undre anliggningsytor 45 är också plana och parallella med golvskivans plan.

I sammanfogat läge enligt fig 5 definierar de tvà intill varandra liggande, övre kantpartierna 41 och 42 hos skivorna 1, 1' ett vertikalt fogplan F. Tungspàret har en relativ höjd P2, och materialpartiet ovanför tung- spàrets övre anliggningsyta 43 en relativ höjd Pl upp till golvskivans ovansida 32. Golvskivans materialparti nedanför tungspàret har en relativ höjd av P3. Även làs- elementets 8 höjd motsvarar ungefärligen höjden P3. Golv- skivans tjocklek är därför T = P1 + P2 + P3.

Fig 6 visar ett exempel pà ett utförande enligt upp- finningen, som skiljer sig från utförandet i fig 5 genom att tungan 38 och tungspàret 36 har förskjutits nedåt i golvskivan, så att de är excentriskt placerade. Dessutom har tungans 38 (och därmed tungspárets 36) tjocklek ökats, samtidigt som làselementets 8 relativa höjd bibe- hållits vid ungefär P3. Bäde tungan 38 och materialpar- tiet ovanför tungspàret 36 är därför väsentligt styvare och starkare samtidigt som golvtjockleken T, listens 6 yttre del och läselementet 8 bibehàllits oförändrade. Vid uppfinningen har den nedre anliggningsytan 45 förskjutits lO 15 20 25 30 35 517 183 'i a n u v ø n ~ .- 16 utåt för att ligga väsentligen utanför tungspåret 36 och utanför fogplanet F på listens 6 ovansida. Genom sned- ställningen av undersidan 44 av tungans yttre del kommer tungan 38 sålunda att anligga mot den nedre anliggnings- ytan vid eller strax utanför fogplanet F. Vidare sträcker sig tungspåret 36 längre in i golvskivan 1 än vad tungans 38 fria ände gör i monterat tillstànd, så att en spalt 46 föreligger mellan tunga och tungspàr. Denna spalt 46 underlättar införingen av tungan 38 i tungspåret 36 vid invinkling i motsvarighet till vad som visas i fig la.

Vidare är tungspårets 36 övre mynningskant vid fogplanet F avfasad vid 47, vilket också underlättar införingen av tungan i tungspåret.

Som nämnts har làselementets 8 höjd bibehàllits väsentligen oförändrad jämfört med känd teknik enligt WO 99/66151 och "Fibo1oc®". ten bibehålls. Låsvinkeln A för de båda samverkande Detta gör att fastlåsningseffek- aktiva låsytorna 10, 10' är <90° och företrädesvis i om- rådet 55-85°. ungefär tangentiellt till en cirkelbåge, som har sitt Allra helst sträcker sig làsytorna 10, 10' centrum där fogplanet F passerar genom golvskivans ovan- sida. Om làselementets instyrningsparti 9 direkt ovanför làsytan 10' avrundats något, underlättas instyrningen av låselementet 8 i låsspåret 14 vid nedvinklingen av golv- skivan 1' i motsvarighet till vad som visas i fig lb.

Eftersom hoplàsningen av de båda angränsande golvskivorna 1, 1', i D2-riktningen uppnås genom ingreppet mellan de aktiva låsytorna 10, 10', kan låsspåret 14 vara något bredare än låselementet 8, räknat tvärs fogen, så att en spalt kan föreligga mellan làselementets ytterände och motsvarande yta på låsspåret. Härigenom underlättas mon- teringen av golvskivorna utan att hoplåsningseffekten minskas. Vidare är det föredraget, att en spalt finns mellan làselementets 8 ovansida och låsspàrets 14 botten.

Spàrets 14 djup skall därför vara minst lika med låsele- mentets 8 höjd men företrädesvis skall spàrets djup vara något större än làselementets höjd. 10 15 20 25 30 35 517 183 'ß 17 Enligt en särskilt föredragen utföringsform av upp- finningen skall tungan 38 och tungspåret 36 vara placera- de excentriskt i golvskivornas tjockleksriktning och pla- cerade närmare undersidan än översidan av golvskivorna.

Det mest föredragna enligt uppfinningen är att lås- systemet och golvskivorna uppfyller sambandet T - (Pl + 0,3 * P2) > P3, där T = golvskivans tjocklek, P1 = avståndet mellan golvskivans ovansida 2 och nämnda övre anliggningsyta 43, mätt i golvskivans tjock- leksriktning, P2 = avståndet mellan nämnda övre och nedre anliggnings- ytor 43, 45, mätt i golvskivans tjockleksriktning, och P3 = avståndet mellan låselementets 8 närmast golvskivans ovansida belägna övre kant 49 och golvskivans under- sida 3.

Det har visat sig fördelaktigt ur hållfasthets- och funktionssynvinkel, om låssystemet också uppfyller sam- bandet P2 > P3.

Vidare har det också visat sig särskilt fördelak- tigt, om sambandet P3 > 0,3 * T är uppfyllt, ty härigenom erhålls än säkrare sammankoppling av angränsande golvski- vor.

Om sambandet Pl > 0,3 * T uppfylls, erhålls bästa materialtjocklek i materialpartiet mellan tungspåret 36 och golvskivans ovansida 2. På så sätt minskas riskerna för att detta materialparti skall slå sig så att ovanför- liggande ytbeläggning inte längre kommer att ligga i samma plan som ytbeläggningen hos en angränsande golv- skiva.

För att säkerställa stor hàllfasthet hos tungan 38 är det föredraget, att tungans dimensioner uppfyller sam- bandet P2 > 0,3 * T.

Genom att utforma tungans 38 och tungspårets 36 med varandra samverkande partier så att tungspårets inre be- gränsningsytor i den första golvskivan 1 befinner sig v u. 10 15 20 25 30 35 517 185 | o n | Q a n n. 18 längre bort från det vertikala fogplanet F än motsvarande ytor hos den andra golvskivans 1' tunga 38, när de första och andra golvskivorna är mekaniskt hopmonterade, under- lättas införingen av tungan i tungspàret. Samtidigt mins- kas kraven pà exakt styrning av de spànavverkande verkty- gen i golvskivornas plan.

Vidare är det föredraget att, räknat vinkelrätt mot fogplanet F, làsspàret 14 sträcker sig längre bort fràn det vertikala fogplanet F än vad làselementets 8 motsva- rande partier gör, när de första och andra golvskivorna 1, 1' är mekaniskt hopmonterade. Denna utformning under- lättar också läggning och upptagning av golvskivorna.

I ett golv, som läggs av skivor med ett làssystem enligt föreliggande uppfinning, är de första och de andra golvskivorna är likadant utformade. Dessutom är det före- draget, att golvskivorna är mekaniskt hopfogningsbara med angränsande skivor utmed alla sina fyra sidor medelst ett làssystem enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 7 och 8 beskriver tillverkningstekniken enligt föreliggande uppfinning. Liksom vid känd teknik används spànavverkande bearbetning, vid vilken spànavverkande fräs- eller slipverktyg bringas i spànavverkande beröring med delar av golvskivans nämnda första och andra fogkan- ter 4a, 4b dels för bildande av de övre ytpartierna 41, 42 hos fogkanterna 4a, 4b, så att dessa placeras pà exakt rätt avstånd fràn varandra, mätt i golvskivans breddrikt- ning, dels för utformning av làsspàret 14, listen 6, läs- elementet 8, tungan 38, tungspàret 36 och de övre och undre anliggningsytorna 43 resp 45.

Liksom vid känd teknik bearbetas golvskivematerialet först för att fà rätt bredd resp rätt längd mellan de övre ytpartierna 41, 42 hos de övre ytpartierna hos fog- kanterna 4a, 4b (resp 5a, 5b).

Enligt uppfinningen sker den därefter förekommande spànavverkande bearbetningen, till skillnad fràn vad som är känd teknik, genom spànavverkande bearbetning i två steg med verktyg, som behöver styras med hög precision 10 15 20 25 30 35 51 7 1 83 '5 nous u annas. 19 enbart i en riktning (förutom förskjutningsriktningen ut- med golvskivematerialet).

Tillverkning med hjälp av vinklade verktyg är i och för sig en känd metod, men tillverkning av planparallella anliggningsytor mellan tunga och tungspår i kombination med ett låselement, vars ovansida ligger ett plan ovanför låssystemets nedre anliggningsyta, är inte tidigare känd.

Till skillnad från känd teknik tillverkas tungspàret 36 sålunda i två distinkta steg genom utnyttjande av två verktyg V1, V2. Det första spånavverkande verktyget V1 utnyttjas för att bilda delar av tungspàret 38 närmst golvskivans undersida 3 och av åtminstone en del av den undre anliggningsytan 45. Detta verktyg V1 har spånavver- kande ytpartier, som är riktade snett inåt och förbi fog- planet F. En utföringsform av de spånavverkande ytparti- erna på detta första verktyg visas i fig 7. I detta fall bildar detta verktyg hela den undre anliggningsytan 45, de undre delarna av det blivande tungspàret 36, och lås- elementets 8 aktiva låsytparti 10 och instyrningsyta 9.

Härigenom blir det lättare att upprätthålla erforderliga toleranser, eftersom detta verktyg behöver positioneras med höggradig noggrannhet enbart i fråga om skärdjup (be- stämmer den undre anliggningsytans 45 placering i golv- skivans tjockleksriktning) och i förhållande till det av- sedda fogplanet F. Detta verktyg bildar vid denna utfö- ringsform därför tungspàrets 36 partier upp till i nivå med låselementets 8 ovansida. Verktygets positionering i höjdled relativt golvskivan är enkel att upprätthålla, och om placeringen vinkelrätt mot fogplanet F styrs noga, kommer låselementets 8 aktiva ytparti 10 att placeras på exakt korrekt avstånd från kanten mellan fogytan F och golvskivans ovansida 3.

Det första verktyget V1 utformar sålunda delar av det blivande tungspàret 36, listen 6, den undre anligg- ningsytan 45, den aktiva låsytan 10 och låselementets 8 instyrningsdel 9. Företrädevis är detta verktyg vinklat i 10 15 20 25 30 35 20 en vinkel A mot golvskivans huvudplan som motsvarar lås- ytans vinkel.

Det är uppenbart att denna bearbetning under det första tillverkningssteget kan ske i flera delsteg, där ett av delstegen är utformningen enbart av de undre delarna av tungspåret och av den undre anliggningsytan 45 utanför fogplanet 5 med hjälp av ett vinklat fräsverktyg.

Resten av listen och làselementet kan under ett efterföl- jande delsteg sedan utformas med hjälp av ett annat verk- tyg, som också kan vara vinklat och snedställt på motsva- rande sätt. Det andra verktyget kan emellertid även vara rakt och föras vinkelrätt nedåt i förhållande till golv- skivans ovansida. Verktyget Vl kan därför delas i två eller flera delverktyg, där delverktyget närmst fogplanet F utformar delar av tungspåret och hela eller delar av den undre anliggningsytan 45, medan de eller det efter- följande delverktyget delen utformar resten av listen 6 och dess làselement 8.

I ett andra tillverkningssteg steg bildas sedan resten av tungspåret 38 och hela den övre anliggningsytan 43 med hjälp av ett spànavverkande verktyg V2, vars spån- avverkande ytpartier (visas i fig 8) förs till avverkande ingrepp med det första fogpartiet 4a i ett plan, som är väsentligen parallellt med ett golvskivans ovansida 2 innehållande plan. Införingen av detta verktyg V2 sker sålunda parallellt med golvskivans ovansida 3, och bear- betningen sker i nivåer mellan låselementets 8 ovansida och golvskivans ovansida.

Den föredragna tillverkningsmetoden är lämpligast för roterande fräsverktyg, men fogsystemet kan tillverkas på en mängd andra sätt med ett flertal verktyg, som vart och ett arbetar i olika vinklar och plan.

Genom att utformningen av tungspåret uppdelats i två steg och utförs med två verktyg, V1 och V2, har det blivit möjligt att förlägga den nedre anliggningsytan 45 i en nivå under låselementets ovansida. Dessutom gör denna tillverkningsmetod det möjligt att förlägga tungan ~ .v-o .-- v l0 15 20 25 30 35 517 183 " 21 och tungspàret excentriskt i golvskivan och att utforma tungan och tungspàret med större tjocklek i golvplattans tjockleksriktning än vad som hittills varit möjligt vid tillverkning av golvskivor, i vilka listen är integrerad med och helst utformad monolitiskt med resten av golv- skivan. Uppfinningen kan användas både för golvskivor, där skivans huvudparti och skivans fogkantpartier har samma uppbyggnad, och för golvskivor, där fogkantpartier- na bildats av annat material men har integrerade med skivan före den spànavverkande bearbetningen för att bilda làssystemets olika delar.

Ett flertal varianter av uppfinningen är möjliga.

Fogsystemet kan tillverkas med en mängd olika foggeomet- rier, där vissa eller samtliga av de ovan angivna para- metrarna görs annorlunda, speciellt då syftet är att prioritera en viss egenskap mer än de övriga egenskaper.

Innehavaren har övervägt och provat en mängd varian- ter mot ovanstàende bakgrund: Làselementets höjd och làsytornas vinkel kan varie- ras. Det är ej heller nödvändigt att làsspárets làsyta och láselementets làsyta har samma lutning. Listens tjocklek kan variera över dess bredd vinkelrätt mot fog- planet F, och speciellt kan listen vara tunnare i närhe- ten av làselementet. Även skivans tjocklek mellan fogpla- net F och làsspàret 14 kan variera. Vertikal- och hori- sontalförbandet kan göras med spel mellan samtliga de ytor, som ej är verksamma i làssystemet så att friktion i samband med förskjutning parallellt med fogkanten minskas och så att monteringen därmed underlättas. Tungspàrets djup kan göras mycket litet, och även vid tungspàrdjup under 1 mm kan tillräcklig hàllfasthet uppnås med en styv tjock tunga.

I fig 9a-d visas nâgra exempel pà andra utförings- former av uppfinningen. De delar av tungspàret och listen, som ligger under det markerade horisontalplanet H, tillverkas företrädesvis med ett vinklat verktyg (mot- svarande verktyget V1), medan de delar av tungspàret, som - v.- 10 15 20 25 30 35 517 183 §II= 22 ligger över detta horisontalplan tillverkas med ett hori- sontellt arbetande verktyg (motsvarande verktyget V2).

Fig. 9a visar ett utförande, där den nedre anligg- ningsytan 45 huvudsakligen ligger utanför fogplanet F och en mycket liten del av anliggningsytan ligger innanför fogplanet F. Mellan tungan 38 och làsspàret 14 finns en uttagning 50 i tungans undersida. Denna urtagning tjänar till att minska friktionen mellan tungan och listen 6 vid förskjutning av de angränsande golvskivorna 1, 1' längs fogplanet F i samband med läggningen.

Fig. 9b visar ett utförande, där den nedre anligg- ningsytan 45 ligger helt utanför fogplanet F. För redu- cering av friktion har i detta fall en urtagning 51 ut- formats i listens 6 ovansida, medan làstungans anligg- ningsyta 45 bibehàlles plan. Làselementet 8 har utformats något lägre, vilket gör làssystemet speciellt lämpligt för insnäppning av kortsidor. Urtagningen 51 i listen 6 minskar även listens styvhet och underlättas därmed in- snäppningen.

Fig. 9c visar ett utförande med centriskt placerad tunga 38 och en kort och styv list 6, där den nedre plana anliggningsytan 45 utgör ovansidan av listen och till största delen befinner sig utanför fogplanet F. Precis som vid övriga utföringsformer enligt uppfinningen, ligger den nedre anliggningsytan 45 i ett plan nedanför làselementets 8 ovansida, dvs under det markerade hori- sontalplanet H.

Fig. 9d visar ett utförande med ett stabilt làssy- stem. Läsning i vertikal led (D1-riktningen) sker med hjälp av övre och nedre anliggningsytor 43 resp 45, av vilka de nedre sträcker sig enbart en kort sträcka ut från fogplanet F. Listens partier utanför den nedre an- liggningsytan 45 fram till làselementet har försänkts genom utformning av ett urtag 52 och vidrör därför inte den angränsande golvskivan l'. Detta medför en reduktion av friktionen vid förskjutning av angränsande golvskivor i fogplanets F riktning under läggningsförloppet. Exemp- 51 7 1 ss - fiIIë Iå-ïišïëff 23 let enligt fig. 9d visar också att kraven pà tungspàrets 36 ytpartier längst bort från fogplanet F inte behöver ställas särskilt höga, annat än att en spalt 46 skall föreligga mellan dessa ytpartier och motsvarande ytpar- tier hos tungan 38. Figuren visar också, att bearbet- ningen med verktyg V2 kan utföras till ett större djup än vad som skulle ge en rak snedställd yta 54, som sträcker sig med samma lutning upp ovanför horisontalplanet H.

Claims (32)

10 15 20 25 30 35 517 183 24 PATENTKRAV

1. Làssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor vilka har en stomme (1). ytskikt (32) pà stommens ovansida och ett balansskikt (30) och företrädesvis har ett (34) på stommens (30) baksida, vilket låssystem omfattar: för horisontell hopfogning av ett första och ett andra fogkantparti (4a, 4b) hos en första respektive en andra golvskiva (1, 1') vid ett vertikalt fogplan (F), (1') undersida (3) uppta- get låsspår (14), som sträcker sig parallellt med och pà avstånd från nämnda vertikala fogplan dels ett i nämnda andra skivas (F) vid nämnda andra fogkant (4b), och dels en i ett stycke med nämnda (6), utskjuter förbi nämnda ver- första skivas (1) stomme utformad list (4a) tikala fogplan (F) och uppbär ett làselement (8), vilket utskjuter i riktning mot ett nämnda första golvskivas (10) för som vid nämnda första fogkant ovansida innehållande plan och som har en låsyta samverkan med nämnda làsspàr (14), och för vertikal hopfogning av den första och andra fog- kanten (4a resp 4b), dels en tunga (38), som åtminstone till en del utskjuter fràn och sträcker sig förbi fogpla- net (F), dels ett för samverkan med denna tunga (38) av- sett tungspàr (36), varvid de första och andra golvski- vorna (1, (4a, 4b) för den vertikala hopfogningen har med varandra samverkande övre 1') inom sina fogkantpartier och med varandra samverkande undre anliggningsytor (43 resp 45), av vilka åtminstone de övre omfattar ytpartier i nämnda tungspàr (36) och nämnda tunga (38), k ä n n e t e c k n a t av kombinationen att de övre och undre anliggningsytorna (43 resp 45) är väsentligen planparallella och sträcker sig väsentli- gen i parallellt med ett golvskivornas ovansida inne- hållande plan, att làselementets (8) övre kant, vilken befinner sig när- mast ett golvskivornas ovansida innehållande plan, är placerad i ett horisontalplan, som ligger mellan de 2íïíf12~\-íï2~-Û-ï 09:23 'ÉšzÉšïziïUäïfïfiïlüßïiaiißíšÛÄQÉÜCÜV-ïlê šíïiïaï-'fiZíëíšl--íëlë-íšë 10 15 20 25 30 35 517 183 25 undre och de övre anliggningsytorna (45 resp 43) men närmare de undre än de övre anliggningsytorna (45 resp 43).

2. Låssystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k - (1') undre anliggningsytan (45) och låsspåret tjocklek, mellan den undre anliggningsytan (45) och golvskivans n a t därav, att golvskivans partier mellan den (14) har en som är lika med eller mindre än avståndet ovansida (2).

3. Làssystem enligt krav 1 eller 2, k à n n e - t e c k n a t av att listens (6) parti mellan den undre anliggningsytan (45) och låselementet (8) har en tjock- lek, undre anliggningsytan (45) och golvskivans undersida. som är lika med eller mindre än avståndet mellan den

4. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - (38) (36) är placerade excentriskt i golvskivornas tjockleksrikt- n e t e c k n a t av att tungan och tungspåret ning och placerade närmare undersidan än översidan av golvskivorna.

5. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att làselementet (8) har en aktiv låsyta (10) för samverkan med en motsvarande aktiv (10') hos låsspåret (14) 10') är snedställda i en vinkel (A), låsyta och att dessa aktiva lås- ytor (10, som är lägre än 90°, företrädesvis 55-85°, mätt mot relativt ett golvskivans undersida innehållande plan.

6. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - (Pl + 0,3 * P2) > P3, n e t e c k n a t av sambandet T - där T = golvskivans tjocklek, P1 = avståndet mellan golvskivans ovansida (2) och nämnda övre anliggningsyta (43), mätt i golvskivans tjock- leksriktning, P2 = avståndet mellan nämnda övre och nedre anliggnings- ytor (43, 45), mätt i golvskivans tjockleksriktning, och lO 15 20 25 30 35 517 183 26 P3 = avståndet mellan låselementets (8) närmast golvski- vans ovansida belägna övre kant och golvskivans undersida (3).

7. Låssystem enligt kravet 6, k ä n n e t e c k av sambandet P2 > P3. n a t

8. Låssystem enligt kraven 6 eller 7, t e c k n a t av sambandet P3 > 0,3 * T. 7 eller 8, av sambandet P1 > 0,3 * T. k ä n n e

9. Låssystem enligt kravet 6, k ä n - n e t e c k n a t

10. Låssystem enligt något av kraven 6-9, k ä n - av sambandet P2 > 0,3 * T.

11. Låssystem enligt något föregående krav, n e t e c k n a t k ä n - n e t e c k n a t därav, att tungspårets inre begräns- ningsytor i den första golvskivan (1) befinner sig längre bort från det vertikala fogplanet (F) än motsvarande ytor hos den andra golvskivans (1) tunga (38), när de första och andra golvskivorna är mekaniskt hopmonterade.

12. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t av att, räknat vinkelrätt mot fogpla- net (F), sträcker sig låsspåret (14) längre bort från det vertikala fogplanet (F) motsvarande än låselementets (8) partier, när de första och andra golvskivorna är meka- niskt hopmonterade.

13. Làssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att en spalt föreligger mellan (14) botten.

14. Làssystem enligt något föregående krav, låselementets (8) ovansida och làsspårets k ä n - n e t e c k n a t därav, att en spalt föreligger mellan låselementets (8) längst från fogplanet (F) belägna sida och låsspårets (14) längst från fogplanet (F) kant. belägna

15. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att låselementet (8) har en aktiv låsyta (10) för samverkan med en motsvarande aktiv låsyta (10) ytor är snedställda i en sådan vinkel (A) hos låsspåret (14) och att dessa aktiva lås- relativt ett golvskivans undersida innehållande plan, att låsytorna f' “íš 2215 ï)í'¿š%š*I'.<ï-';C 10 15 20 25 30 35 517 183 27 (10, 10') sträcker sig väsentligen tangentiellt relativt en cirkelbáge med sitt centrum där det vertikala fogpla- nets (F) skär golvskivans ovansida (2), sett i en sektion vinkelrätt mot nämnda fogplan och vinkelrätt mot golvski- vorna.

16. Låssystem enligt något föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att de första och andra golv- skivorna (1, l') är likadant utformade.

17. Golvskiva försedd med ett làssystem enligt något av kraven 1-16.

18. Golvskiva enligt krav 17, vilken är mekaniskt hopfogningsbar med angränsande skivor utmed alla sina fyra sidor medelst ett làssystem enligt något av kraven l-16.

19. Golv, bestående av golvskivor som är mekaniskt hopfogade med varandra medelst ett làssystem enligt något av kraven 1-16.

20. Metod för framställning av golvskivor med ett làssystem för mekanisk hopfogning av tvà angränsande golvskivor, vilka företrädesvis är av det slag som uppvi- sar en stomme (30) och företrädesvis har ett ytskikt (32) på stommens ovansida och ett balansskikt (34) på stommens (30) baksida, vid vilken metod golvskivorna genom spànav- verkande bearbetning utformas med ett làssystem, som för horisontell hopfogning av en första och en andra fogkant (4a, 4b) hos en första respektive en andra golv- skiva (1, 1') vid ett vertikalt fogplan (F), omfattar dels ett i nämnda andra skivas (l') undersida (3) uppta- get låsspàr (14), som sträcker sig parallellt med och pà avstånd från nämnda vertikala fogplan (F) vid nämnda andra fogkant (4b), och dels en i ett stycke med nämnda första skivas (1) stomme utformad list (6), som vid nämn- da första fogkant (4a) utskjuter förbi nämnda vertikala fogplan (F) och uppbär ett làselement (8), vilket utskju- ter i riktning mot ett nämnda första golvskivas ovansida innehållande plan och som har en låsyta (10) för samver- kan med nämnda låsspàr (14), och 10 15 20 25 30 35 517 183 28 för vertikal hopfogning av de första och andra golv- skivornas (1, l') första respektive andra fogkant (4a resp 4b), omfattar dels en tunga (38), som utskjuter från (4b) förbi nämnda vertikala fogplan (F), dels ett för samver- nämnda andra fogkant och vars ovandel sträcker sig kan med denna tunga (38) avsett tungspàr (36), varvid nämnda första och andra golvskivor (1, l') har med var- andra samverkande övre och med varandra samverkande undre (43 resp 45), rallella och sträcker sig väsentligen i parallellt med anliggningsytor som är väsentligen planpa- ett nämnda golvskivornas ovansida innehållande plan, av vilka åtminstone de övre anliggningsytorna omfattar yt- partier i nämnda tungspàr (36) och tunga (38), vid vilken metod nämnda den spànavverkande bearbet- ningen utförs genom att spànavverkande fräs- eller slip- verktyg bringas i spànavverkande beröring med delar av golvskivans nämnda första och andra fogkanter (4a, 4b) för utformning av nämnda làsspàr (14), nämnda list (6) nämnda làselement (8), nämnda tunga (38), nämnda tungspàr (36) och nämnda övre och undre anliggningsytor (43 resp 45), k ä n n e t e c k n a d av kombinationen att delar av nämnda tungspàr (38) och åtminstone delar av den undre anliggningsytan (45) bildas med hjälp av ett spànavverkande verktyg (V1), vars spànavverkande ytpartier förs till avverkande ingrepp med det första fogpartiet (4a) och riktas snett inåt och förbi nämn- da fogplan (F), och, att den övre anliggningsytan (43) och delar av tungspàret (38) bildas med hjälp av ett spànavverkande verktyg (V2), vars spànavverkande ytpartier förs till avver- kande ingrepp med det första fogpartiet (4a) i ett plan, som är väsentligen parallellt med ett golvski- vans ovansida innehållande plan.

21. Metod enligt kravet 20, k ä n n e t e c k - n a t därav, att den spànavverkande bearbetningen utförs 10 15 20 25 30 35 517 183 29 på ett sådant sätt, att golvskivans (l') partier mellan den undre anliggningsytan (45) och làsspàret (14) får en tjocklek, lan den undre anliggningsytan (45) och golvskivans ovan- (2).

22. Metod enligt patentkravet 20, som är lika med eller mindre än avståndet mel- sida k ä n n e - t e c k n a d därav, att den spànavverkande bearbetning- en utförs på ett sådant sätt att tungan (38) och tungspå- ret (36) placeras excentriskt i golvskivans tjockleksrik- tning och närmare undersidan än översidan av golvskivan.

23. Metod enligt patentkravet 21 eller 22, k ä n - n e t e c k n a d därav, att den spànavverkande bearbet- ningen utförs på ett sådant sätt, att låselementets (8) övre kant, som befinner sig närmast ett golvskivans ovan- sida (2) de övre anliggningsytorna (45 resp 46) men närmare de innehållande plan, placeras mellan de undre och undre än de övre anliggningsytorna (45 resp 43).

24. Metod enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a d av den spànavverkande bearbetningen utförs på ett sådant sätt, att sambandet T - (Pl + 0,3 * P2) > P3 uppnås, där T = golvskivans tjocklek, Pl = avståndet mellan golvskivans ovansida (2) och nämnda övre anliggningsyta (43), mätt i golvskivans tjock- leksriktning, P2 = avståndet mellan nämnda övre och nedre anliggnings- ytor (43, 45), mätt i golvskivans tjockleksriktning, och P3 = avståndet mellan låselementets (8) närmast golvski- vans ovansida belägna övre kant och golvskivans undersida (3).

25. Metod enligt patentkravet 24, k ä n n e - t e c k n a d därav, att den spànavverkande bearbetning- en utförs på ett sådant sätt, att sambandet P2 > P3 uppnås. 2 íÉZ ~- ~~ 4 G9 12.! z ÉEJEIJL.Äišïïï-.ïïšïíšwfläníšÜ (f 10 15 20 25 30 35 517 183 30

26. Metod enligt krav 24 eller 25, k ä n n e - t e c k n a d av den spånavverkande bearbetningen utförs på ett sådant sätt, att sambandet P3 > 0,3 * T uppnås.

27. Metod enligt krav 24, 25 eller 26, t e c k n a t av den spånavverkande bearbetningen utförs k ä n n e - på ett sådant sätt, att sambandet P1 > 0,3 * T uppnås.

28. Metod enligt något av kraven 24-27, k ä n n e - t e c k n a t av den spånavverkande bearbetningen utförs på ett sådant sätt, att sambandet P2 > 0,3 * T uppnås.

29. Metod enligt något av kraven 20-28, k ä n n e - t e c k n a t därav, att den spånavverkande bearbet- ningen utförs på ett sådant sätt, att tungspårets (36) inre begränsningsytor i den första golvskivan (1) befin- ner sig längre bort från det vertikala fogplanet (F) än motsvarande yttre begränsningsytor hos den andra golvski- vans (l') tunga (38), när de första och andra golvskivor- na är mekaniskt hopmonterade.

30. Metod enligt något kraven 20-29, k ä n n e - t e c k n a t därav, att den spånavverkande bearbetning- en utförs på ett sådant sätt, att lässpåret (14), räknat vinkelrätt mot fogplanet (F), sträcker sig längre bort från det vertikala fogplanet (F) än låselementets (8) motsvarande partier, när de första och andra golvskivorna (1, l') är mekaniskt hopmonterade.

31. Metod enligt något av kraven 20-30, k ä n n e - t e c k n a t därav, att den spånavverkande bearbetning- en utförs på ett sådant sätt, (14) botten befinner sig närmare golvskivans ovansida än vad låsele- att låsspårets mentets (8) ovansida gör.

32. Metod enligt något av kraven 20-31, k ä n n e - t e c k n a t därav, att den spånavverkande bearbetning- en utförs på ett sådant sätt, att låselementet (8) får en aktiv låsyta (10) för samverkan med en motsvarande aktiv låsyta (lO') (14) ytor blir snedställda i en sådan vinkel hos lässpåret och att dessa aktiva lås- (A) relativt ett golvskivans undersida (3) innehållande plan, att lås- ytorna (10, l0') sträcker sig väsentligen tangentiellt ÉSÛÉ-ÜÉ » fi-å G9 : 23 ÄëâåïÉïšffïïêêïvßïïælíäíïS1 < ms: :K:av;2n@1»ø3-os 221 ö' 517 183 31 relativt en cirkelbàge med sitt centrum där det vertikala fogplanets (F) skär golvskivans ovansida (2), sett i en vertikalsektiøn vinkelrätt mot nämnda fogplan. 2 :ß t Inuaß . acc