SE526596C2 - Flytande golv med mekanisk låssystem som möjliggör rörelse mellan golvskivorna - Google Patents

Description

20 25 30 35 526 596 2 som består av melaminimpregnerat papper som pressats samman under tryck och värme. Med ”horisontalplan” avses ett plan som ligger parallellt med den yttre delen av ytskiktet. Med ”vertikalplan” avses ett plan vinkelrätt mot horisontalplanet.

Golvskivans yttre delar vid golvskivans kant mellan framsidan och baksidan kallas "fogkant”. Med ”fogkantparti” avses en del av golvskivans fogkant.

Med ”fog” eller “låssystem” avses samverkande kopp- lingsorgan, som sammankopplar golvskivorna vertikalt och/eller horisontellt. Med ”mekaniskt låssystem” avses att sammanfogning kan ske utan lim. Mekaniska làssystem kan i många fall dessutom sammanfogas med lim. Med “vertikal låsning” avses låsning parallellt med vertikalplanet. Vertikal låsning sker i regel med en tunga som samverkar med en not. Med “horisontell låsning” avses låsning parallellt med horisontalplanet. Med “fogöppning” avses ett spår som avgränsas av två fogkanter hos två sammanfogade golvskivor och som är öppet mot golvytan. Med “fogspringa” avses minsta avståndet mellan två fogkantpartier hos två sammanfogade golvskivor inom ett område som begränsas av golvytan och fjäderns övre del närmast golvytan. Med “synlig fogspringa” avses en fogspringa som är synligt för blotta ögat från framsidan då en person går på golvet.

Uppfinningens bakgrund Traditionella laminat- och parkettgolv läggs i regel flytande på ett befintligt undergolv. Golvskivornas fogkanter sammanfogas till en golvyta och hela golvytan kan röra sig i förhållande till undergolvet. Då golvskivorna krymper eller sväller i samband med att den relativa luftfuktigheten RH varierar under året, kommer hela golvytan att formförändras.

Flytande golv av detta slag fogas i regel medelst limmade not/tungförband. Vid läggningen sammanföra 10 15 20 25 30 526 596 3 skivorna horisontellt, varvid en utskjutande tunga utmed en skivas fogkant förs in i ett tungspàr utmed en angränsande skivas fogkant. Not/tungförbandet positionerar och låser golvskivorna vertikalt och limmet låser skivorna horisontellt. Samma metod används på både lång- och kortsidan, och skivorna läggs i regel i paral- lella rader långsida mot långsida och kortsida mot kort- sida.

Utöver dylika, traditionella flytande golv, som sammanfogas medelst limmade not/tungspàrsförband, har det under senare år utvecklats golvskivor, som inte kräver användning av lim utan som istället sammanfogas mekaniskt med hjälp av s k mekaniska làssystem. Dessa system innehåller låsorgan som låser skivorna mekaniskt horison- tellt och vertikalt utan lim. De mekaniska låssystemen kan formas genom en bearbetning av skivans kärna.

Alternativt kan delar av låssystemet bildas av ett separat material som är integrerat med golvskivan, d v s förenats med golvskivan redan i samband med tillverkningen av denna i fabrik. Golvskivorna kan sammankopplas mekaniskt, genom olika kombinationer av vinkelrörelse, insnäppning, vertikal lägesförändring samt inskjutning längs fogkanten.

Trä och laminatgolv sammanfogas också genom nedlimning eller spikning mot undergolvet. Denna nedlimning/spikning motverkar fuktrörelser och håller golvskivorna sammanfogade. Golvskivornas rörelse sker kring en centrumpunkt i respektive golvskiva. Svällning och krympning kan ske genom att enbart respektive golvskiva och således ej hela golvytan formförändras.

Golvskivor som sammanfogas med nedlimning/spikning behöver inte ha några låssystem överhuvudtaget. De kan dock ha traditionella not/fjäderförband som underlättar l0 15 20 25 30 526 596 4 vertikal positionering. De kan också ha mekaniska låssystem som låser och positionerar golvskivorna vertikalt och/eller horisontellt i samband med läggning.

Känd teknik och problem med denna Fördelen med flytande golv är att formförändring till följd av olika luftfuktighet RH kan ske dolt under golvlister och golvskivorna kan, trots att de sväller och krymper, vara sammanfogade utan synliga fogspringor.

Installation kan, speciellt med mekaniska låssystem, ske snabbt och lätt och golvet kan tas upp och återläggas på annan på plats. Nackdelen är att den sammanhängande golvytan i regel måste begränsas även i de fall då golvet består av relativt formstabila golvskivor såsom exempelvis laminatgolv med träfiberkärna eller trägolv sammansatta av flera skikt med olika fiberriktning.

Anledningen är att sådana formstabila golv i regel har en dimensionsförändring som är ca 0,l% motsvarande ca 1 mm per meter då RH varierar mellan 25% vintertid och 85% sommartid. Ett sådant golv kommer exempelvis över en sträcka av tio meter att krympa och svälla ca l0 mm. En stor golvyta måste delas upp i mindre ytor med expansionslister på exempelvis var tionde eller femtonde meter. Om en sådan uppdelning ej sker finns det risk för att golvet vid krympning kommer att formförändras så att det ej längre täcks av golvlister. Belastningen på låssystemet blir också stor eftersom stora laster måste förflyttas då en stor sammangängande yta rör sig.

Belastningen blir särskilt stor vid genomgångar mellan olika rumsenheter.

Instabila golv såsom exempelvis homogena trägolv kan uppvisa ännu större formförändringar. De faktorer som främst påverkar formförändringen hos homogena trägolv är 10 15 20 25 30 526 596 5 fiberriktning och träslag. Ett homogent golv av ek är mycket stabilt längs fiberriktningen d v s i golvskivans längdriktning. I breddriktningen kan rörelsen vara 3% motsvarande 30 mm per meter eller mer då RH varierar under årstiderna. Andra träslag uppvisar ännu större formförändringar. Golvskivor som uppvisar stora formförändringar kan i regel inte installeras flytande. Även om en sådan installation skulle vara möjlig måste den sammanhängande golvytan begränsas avsevärt.

Fördelen med nedlimning/spikning är att stora sammanhängande golvytor kan åstadkommas utan expansionslister och golvet kan ha en stor belastning. En annan fördel är att golvskivorna inte behöver ha några vertikala och horisontella lássystem och de kan då installeras i avancerade mönster med exempelvis långsidor sammanfogade mot kortsidor. Denna installationsmetod med fastsättning mot undergolvet har dock en rad betydande nackdelar. Den främsta nackdelen är att när golvskivorna krymper uppstår en synlig fogspringa mellan skivorna.

Denna fogspringa kan vara relativt stor speciellt då golvskivorna är tillverkade av fuktkänsliga trämaterial.

Homogena trägolv som är spikade mot ett undergolv kan ha fogspringor på 3 - 5 mm. Avståndet mellan skivorna kan vara ojämnt fördelade med flera små och några stora springor och dessa springor är inte alltid parallella.

Fogspringan kan således variera över golvskivans längd.

De stora fogspringorna innehåller mycket smuts som tränger ned in mot fjädern och förhindrar att golvskivorna intar sitt ursprungliga läge vid svällning.

Installationsmetoderna är tidskrävande och ofta måste undergolvet anpassas för att en nedlimning/spíkning skall kunna ske. l0 15 20 25 30 526 596 6 Det vore därför en stor fördel om det vore möjligt att åstadkomma ett flytande golv utan de ovan nämnda nackdelarna och då speciellt ett flytande golv som: a)kan bestå av en stor sammanhängande yta utan expansionslister, b)kan bestå av fuktkänsliga golvskivor som uppvisar stora dimensionsförändringar då RH varierar under året.

Sammanfattning av uppfinningen Föreliggande uppfinning avser làssystem, golvskivor och golv som möjliggör att flytande golv kan installeras i stora sammanhängande ytor och med golvskivor som uppvisar stora dimensionsförändringar vid förändringar i den relativa luftfuktigheten (RH).

Ett första ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett flytande golv av rektangulära golvskivor med mekaniska làssystem i vilket golv golvskivornas format, läggningsmönster och làssystem samverkar och möjliggör rörelser mellan golvskivorna.

Enligt uppfinningen kan de enskilda golvskivorna formförändras efter installation dvs. krympa och svälla till följd av förändringar i den relativa luftfuktigheten. Detta kan ske på ett sådant sätt att hela golvytans formförändring kan reduceras eller företrädesvis elimineras samtidigt som golvskivorna förblir låsta till varandra utan stora synliga fogspringor.

Ett andra ändamål är att åstadkomma làssystem som möjliggör betydande rörelse mellan golvskivor utan stora och djupa smutssamlande fogspringor. Sådana làssystem är speciellt lämpade för fuktkänsliga material såsom trä men även då stora flytande golv installeras med breda och/eller långa golvskivor. 10 15 20 25 30 526 596 7 Begreppen långsida och kortsida används i beskrivningen för att underlätta förståelsen. Skivorna kan enligt uppfinningen också vara kvadratiska eller om- växlande kvadratiska och rektangulära, samt eventuellt också uppvisa olika mönster och vinklar mellan motstàende sidor.

Det skall särskilt understrykas att de kombinationer av golvskivor, låssystem och läggningsmönster som förekommer i denna beskrivning endast är exempel på lämpliga utförandeformer. En mängd alternativ är möjliga.

Alla de utförandeformer som är lämpliga för uppfinningens första ändamål kan kombineras med de utförandeformer som beskriver uppfinningens andra ändamål. Samtliga låssystem kan användas separat i långsidor och/eller kortsidor samt i olika kombinationer på lång- och kortsidorna. De låssystem som har horisontella och vertikala låsorgan kan sammanfogas genom vinkling och/eller snäppning.

Låssystemens geometrier och de verksamma horisontella och vertikala låsorganen kan utformas genom en bearbetning av golvskivans kanter eller genom att separata material formas alternativt bearbetas före eller efter sammanfogning med golvskivans fogkantparti.

Dessa ändamål uppnås helt eller delvis enligt efterföljande krav.

Föreliggande uppfinning omfattar ett flytande golv som består av rektangulära golvskivor som är sammanfogade med mekaniskt làssystem. De sammanfogade golvskivorna har ett horisontalplan som är parallellt med golvytan och ett vertikalplan som är vinkelrätt mot horisontalplanet.

Låssystemet har mekaniskt samverkande låsorgan för vertikal sammanfogning parallellt med vertikalplanet och för horisontell sammanfogning parallellt med horisontalplanet av en första och en andra fogkant. De vertikala låsorganen består av en fjäder som samverkar 10 15 20 25 30 35 526 596 8 med en not och de horisontella av ett lâselement med en låsyta som samverkar med ett låsspår. Golvet kännetecknas av att golvskivornas format, installationsmönster och låssystem är så utformade att en golvyta av l * l meter kan formförändras i åtminstone en riktning minst 1 mm då golvskivorna pressas samman eller dras isär med en kraft motsvarande 200 N per 100 mm foglängd, varvid formförändringen sker utan fogspringor överstigande ca 0,1 mm. Denna formförändring kan ske utan synliga fogspringor.

I en utförandeform av låssystemet för mekanisk sammanfogning av golvskivor till ett flytande golv har den första och den andra fogkanten övre och undre fogkantpartier belägna mellan fjädern och golvytan. De övre fogkantpartierna ligger närmare golvytan än de undre. Låssystemet kännetecknas av att när golvskivorna är sammanfogade och sammanpressade mot varandra, är de båda övre fogkantpartierna på avstånd från varandra och ett av de övre fogkantpartierna i den första fogkanten överlappar ett undre fogkantparti i den andra fogkanten.

Kort beskrivning av ritningarna Fig la-b visar golvskivor.

Fig 2a¥2f visar låssystem och läggningsmönster Fig 3a-3b visar låssystem Fig 4a-4c visar låssystem.

Fig 5a-5e visar sammanfogade golvskivor, och en' testmetod Fig 6a-6e visar låssystem Fig 7a-7e visar låssystem och ett verktyg för utformning av en fogkant Fig 8a-8f visar låssystem Fig 9a-9d visar låssystem Beskrivning av utföringsformer 10 15 20 25 30 526 596 9 Figur la-b visar golvskivor vilka är av en första typ A respektive en andra typ B och vilkas långsidor 4a och 4b i detta utförande har en längd som är 3 gånger längden av kortsidorna 5a, Sb. Golvskivornas långsidor 4a, 4b har vertikala och horisontella kopplingsorgan och golvskivornas kortsidor 5a, 5b har horisontella kopplingsorgan. De två typerna är i detta utförande identiska förutom att låsorganens placering är spegel- vänd. Låsorganen möjliggör sammanfogning av làngsida 4a mot làngsida 4b genom åtminstone invinkling och långsida 4a mot kortsida 5a genom invinkling samt kortsida 5b mot långsida 4b genom en vertikal rörelse. Sammanfogning av såväl långsidor 4a, 4b som kortsidor, 5a, 5b i ett fiskbensmönster eller i parallella rader kan i detta utförande ske genom enbart en vinkelrörelse kring långsidorna 4a, 4b. Golvskivornas långsidor 4a och 4b har kopplingsorgan som i detta utförande består av en list 6, not 9 och fjäder 10. Kortsidorna Sa har också en list 6 och notspår 9 medan kortsidorna 5b saknar fjäder 10. Ett flertal varianter kan förekomma. De två typerna av golv- skivor behöver inte vara av samma format och làsorganen kan också ha olika form förutsatt att de enligt ovan kan sammanfogas làngsida mot kortsida. Kopplingsorganen kan vara utformade av samma material eller av olika material eller vara utformade av samma material men med olika materialegenskaper. Exempelvis kan kopplingsorganen vara utförda i plast eller metall. De kan också vara utförda i samma material som golvskivan, men ha utsatts för en egenskapsmodifierande behandling, såsom impregnering eller liknande. Kortsidorna 5b kan ha en fjäder och golvskivorna kan då sammanfoga på känt sätt i rutmönster genom olika kombinationer av vinkelrörelse och snäpprörelser 10 15 20 25 30 526 596 10 Fig 2a visar kopplingsorganen i två golvskivor 1, 1' som är sammanfogade med varandra. Golvskivorna har i denna utförandeform ett ytskikt 31 av laminat, en kärna 30 av exempelvis HDF, som är mjukare och mer kompressibel än ytskiktet 31, samt ett balansskikt 32. Den vertikala läsningen D1 består av en not 9 som samverkar med en fjäder 10. Den horisontella låsningen D2 består av en list 6, med ett làselement 8 som samverkar med ett låsspår 12. Detta låssysstem kan sammanfogas genom invinkling kring övre fogkanter. Lâselementet 8 och làsspåret 12 har samverkande låsytor 15, 14. Golvskivorna kan, när de är sammanfogade och pressade mot varandra i horisontell riktning D2, inta ett läge där det föreligger ett spel 20 mellan låsytorna 14, 15. När golvskivorna dras isär från varandra i motsatt riktning uppstår en fogspringa 21 mellan de övre fogkanterna. Spelet och fogspringan kan exempelvis vara 0,05 - 0,10 mm.' Fogspringor som är ca 0,1 mm betraktas som acceptabla. De är svåra att se och normala smutspartiklar är för stora för att tränga ned i lâssystemet genom sådana små fogspringor.

Fig 2b visar ett vanligt förekommande laminatgolv 1,2 * med golvskivor som har formatet 0,2 m och som är installerade i parallella rader. Ett sådant laminatgolv krymper och sväller ca 1 mm per meter. Om lâssystemet har ett spel på ca 0,1 mm kommer de fem fogarna i breddriktningen D2 B att möjliggöra en svällning och krympning av 5*0,1= 0,5 mm per meter. Detta kompenserar endast halva den maximala svällningen eller krympningen på 1 mm. I längdriktningen D2 A finns endast en fog per 1,2 meter som möjliggör en rörelse på 0,1 mm. Spelet 20 och fogspringan 21 i lâssystemet bidrager således endast marginellt till att reducera krympning och svällning av 10 15 20 25 30 526 596 11 golvet i riktningen DZA parallellt med làngsidorna. För att reducera golvets rörelse till hälften av den rörelse som normalt sker i golv utan spel 20 och fogspringa 21 är det nödvändigt att öka spelet 20 till 0,6 mm och detta ger en alltför stor fogspringa 21 på kortsidan.

Fig 2c visar golvskivor, med exempelvis en kärna 30 av träfibrer såsom HDF och ytskikt av laminat eller fanér, som har en maximal dimensionsförändring på ca 0,1% dvs. 1 mm per meter. Golvskivorna är installerade i I denna utförandeform är de smala och * 0,08 meter. Om spelet är 0,1 mm kommer 12 golvskivor med sina parallella rader. korta med ett format som exempelvis kan vara 0,5 12 fogar över en golvlängd av en meter att möjliggöra en rörelse i breddriktningen D2 B på 1,2 mm, vilket är mer än golvets maximala dimensionsförändring. Hela rörelsen kan således ske genom att golvskivorna rör sig relativt varandra och golvets ytterdimensioner kan vara oförändrade. I längdriktningen D2 A kan de två kortsidesfogarna enbart kompensera en rörelse på 0,2 mm per meter. I en lokal som exempelvis är 10 meter bred och 40 meter lång, kan en installation lämpligen ske med golvskivornas långsidor parallella med lokalens bredd och vinkelräta mot dess längd. Enligt denna föredragna utföringsform kan således en stor sammanhängande flytande golvyta utan stora synliga fogspringor åstadkommas med smala golvskivor som har ett låssystem med spel och som är sammanfogade i parallella rader vinkelräta mot golvytans längd. Låssystemet, golvskivorna och installationsmönstret enligt uppfinningen bör således anpassas så att en golvyta av 1 * 1 m kan expandera och tryckas ihop ca 1 mm eller mer i minst en riktning utan att låssystemet eller golvskivorna skadas. Ett mekaniskt làssystem i flytande golv som installeras i normal 10 15 20 25 30 526 596 12 hemmiljö bör ha ett mekaniskt låssystem som klarar en dragbelastning och sammantryckning motsvarande minst 200 kg per meter golvlängd. Närmare bestämt bör ovanstående formförändring utan synliga fogspringor företrädesvis kunna uppnås då golvytan ovan tryck- eller dragbelastas med 200 kg i någon riktning och då golvskivorna är konditionerade i normal relativ luftfuktighet på ca 45%.

Fig 5d visar en lämplig testmetod för att säkerställa att golvskivorna har en tillräcklig rörelseförmåga i sammanfogat tillstànd. I detta exempel har 9 provbitar med en längd L av 100 mm (10% av 1 meter) sammanfogats med sina respektive långsidor så att de motsvarar en golvlängd TL av ca 1 meter. Skivorna drag- och tryckbelastas med en kraft F motsvarande 20 kg (200 N) som är 10 % av 200 kg. Golvlängdens TL längdförändring skall då uppgå till minst 1 mm. Fig 5e visar hur motsvarande test kan göras i ett golv installerat i fiskbensmönster. Kraften F skall då anpassas till avståndet L mellan skivornas kortsidor. Om detta avstånd är exempelvis 0,6 meter skall kraften F vara 0,6 gånger 200 = 120 kg Fig 2d visar golvskivor enligt fig 2c som är installerade i ett rutmönster. Denna installationsmetod ger 7 fogar per löpmeter i golvets båda riktningar D2 A och D2 B. Ett spel på 0,14 mm kan då helt eliminera en svällning och krympning på 0,1%, eftersom 7 fogar ger en total rörelsemöjlighet på 7 *O,14 =1,0 mm.

Fig 2e visar en m2 golvyta som består av de ovan beskrivna golvskivorna installerade i ett fiskbensmönster làngsida mot kortsida och visar golvskivornas läge då de exempelvis sommartid har svällt till sin maximala dimension. Fig 2f visar golvskivornas position då de exempelvis under vintern krympt. Låssystemet med det 10 15 20 25 30 526 596 13 inbyggda spelet ger då en fogspringa 21 mellan golvskivornas samtliga fogkanter. Eftersom golvskivorna är installerade i ett fiskbensmönster kommer långsidornas spel att bidra till att reducera golvets dimensionsförändringar i alla riktningar. Figur 2f visar också att den kritiska riktningen är golvets diagonalriktningar D2 C och D2 D där 7 fogspringor måste anpassas så att de klarar en krympning på en sträcka av 1,4 meter. Detta kan utnyttjas för att bestämma den optimala läggningsriktningen i ett stort golv. I detta exempel kommer en fogspringa på 0,2 mm att helt eliminera golvets rörelse i samtliga riktningar. Detta möjliggör att ytterpartierna i ett flytande golv kan fästas mot undergolvet genom exempelvis nedlimning som förhindrar att golvet vid krympning förflyttas utanför golvlisterna.

Uppfinningen möjliggör också att mellanväggar kan fästas pà ett lagt flytande golv vilket kan reducera läggningstiden.

Praktiska försök visar att golv med en yta av fanér eller laminat och med en kärna av en träfiberbaserad skiva, exempelvis en formstabil högkvalitativ HDF, kan tillverkas så att de är mycket formstabila och med en maximal dimensionsförändring i normal hemmiljö på ca 0,5 - 1,0 mm per meter. Sådana golv kan installeras i obegränsat stora utrymmen och det maximala spelet kan begränsas till ca 0,1 mm även i de fall då golvskivorna har en bred av företrädesvis ca 120 mm. Ännu mindre golvskivor exempelvis 0,4 * 0,06 meter är naturligtvis ännu gynnsammare och kan klara stora ytor även då de är tillverkade av mindre formstabila material. Uppfinningen anvisar således enligt en första utförandeform en ny typ av flytande golv där de individuella golvskivorna har rörelsemöjlighet och där golvets ytterdimensioner inte 10 15 20 25 30 åfló 596 14 behöver förändras. Detta kan uppnås genom ett optimalt utnyttjande av skivornas format, låssystemets rörelsemöjlighet med utnyttjande av ett litet spel och en liten fogspringa samt golvskivornas installationsmönster.

Enligt uppfinningen kan således en lämplig kombination av spel, fogspringa, golvskivornas format, läggningsmönster och läggningsriktning utnyttjas för att helt eller delvis eliminera rörelse i ett flytande golv. Mycket större sammanhängande flytande golv kan installeras än vad som är möjligt idag och golvets maximala rörelse kan reduceras till de ca 10 mm som gäller för dagens teknik eller helt elimineras. Allt detta kan ske med en fogspringa som i praktiken inte är synlig och som inte skiljer sig från golv som är sammanfogade med förspänning eller ett mycket litet spel som ej ger en tillräcklig rörelsemöjlighet. Såsom icke begränsande exempel kan nämnas att spelet 20 och fogspringan 21 i formstabila golv lämpligen bör vara ca 0,1 -0,2 mm.

Fig 3a visar en andra utförandeform som kan användas för att motverka problemen med fuktrörelser i flytande golv. Golvskivan har i detta utförande en yta 31 av direktlaminat och en kärna av HDF. Under laminatytan finns ett skikt 33 som består av melamin impregnerade träfibrer. Detta skikt uppstår då ytskiktet lamineras till HDF och då melamin tränger ned i kärnan och sammanfogar ytskiktet med HDF-kärnan. HDF kärnan 30 är mjukare och mer kompressibel än laminatytan 31 och melaminskiktet 33. Enligt en utförandeform kan ytskiktet 31 av laminat och i förekommande fall även delar eller hela melaminskiktet 33 under ytskiktet avlägsnas så att ett dekorativt spår 133 bildas i form av en grund fogöppning JO 1. Denna fogöppning efterliknar en stor fogspringa mellan homogena trägolv. Spåret 133 kan göras 10 15 20 25 30 526 596 15 på enbart en fogkant och det kan vara infärgat, belagt eller impregnerat på ett sådant sätt att fogspringan blir mindre synlig. Sådana dekorativa spår eller fogöppningar kan exempelvis ha en bred JO l av exempelvis 1-3 mm och ett djup av 0,2-0,5 mm. Då golvskivorna 1, l' sammanpressas mot varandra kan de övre fogkanterna 16, komprimeras. Denna komprimering kan i HDF vara 0,1 mm. En sådan komprimeringsmöjlighet kan ersätta det ovan nämnda spelet och kan möjliggöra rörelse utan någon fogspringa.

En kemisk behandling enligt ovan kan även förändra fogkantpartiets egenskaper och bidra till att förbättra kompressionsmöjligheterna. Naturligtvis kan den första och den andra utförandeformen kombineras. Med ett spel av 0,1 mm och en komprimeringsmöjlighet på 0,1 mm kan en total rörelse på 0,2 mm åstadkommas med en synlig fogspringa på endast 0,1 mm. Komprimering kan även 14 i lås- elementet 8 och i låsspåret 12. I normala klimat- utnyttjas mellan de aktiva låsytorna 15, förhållanden förhindras golvskivornas separation då låsytorna 14, 15 är i kontakt med varandra och någon väsentlig komprimering sker ej. Vid ytterligare drag- belastning i extrema klimatförhållanden exempelvis då RH sjunker under 25% komprimeras låsytorna. Denna kompri- mering underlättas om låsytornas 14, 15 kontaktyta CS är liten. Det är en fördel om denna kontaktyta i normala golvtjocklekar 8-15 mm är ca l mm eller mindre. Med denna teknik kan golvskivor tillverkas med ett spel och fogspringa på ca 0,1 mm. Vid extrema klimatförhållande då RH understiger 25% och överstiger 80% kan komprimering av övre fogkanter och lâsytor möjliggöra en rörelse på exempelvis 0,3 mm. Ovanstående teknik kan tillämpas på många olika typer av golv exempelvis på golv med en yta av högtryckslaminat, trä, träfanér och plast och 10 15 20 25 30 526 596 16 liknande. Tekniken är speciellt lämpad i golvskivor där det är möjligt att öka kompressionen av de övre fogkanterna genom en avverkning av en del av det övre fogkantpartiet 16.

Fig 3b visar en tredje utförandeform. Golvskivan 1' har inom ett område i fogkanten som begränsas av fjäderns 10 och notens 9 övre delar och golvytan 31 ett övre fogkantparti 18 och ett undre fogkantparti 17 och golvskivan 1 har i motsvarande område ett övre fog- kantparti 19 och ett undre fogkantparti 16. Då golv- skivorna 1, 1' pressas samman kommer de undre fogkant- partierna l6, 17 i kontakt med varandra. De övre fog- kantpartierna 18, 19 är på avstånd från varandra och det ena övre fogkantpartiet 18 i den ena golvskivan 1' över- lappar det undre fogkantpartiet 16 i den andra golvskivan 1. I detta sammanpressade läge finns i låssystemet ett spel 20 på exempelvis 0,2 mm mellan låsytorna 14, 15. Om överlappningen i detta sammanpressade läge är 0,2 mm kan skivorna då de dras isär separera från varandra 0,2 mm utan att någon synlig fogspringa kan ses från ytan. Det dekorativa spåret 133 kan göras mycket grunt och all smuts som hamnar i spåret kan då lätt avlägsnas med dammsugare i samband med normal städning. Ingen smuts eller fukt kan tränga ned i låssystemet och ned mot fjädern 12. Denna teknik med överlappande fogkantpartier kan naturligtvis kombineras med de två övriga utförande- formerna. Exempelvis kan den synliga fogspringan göras 0,1 mm, kompressionen 0,1 mm och den överlappningen 0,1 mm. Golvskivornas rörelsemöjlighet blir då totalt 0,3 mm och denna avsevärda rörelse kan kombineras med en liten synlig fogspringa och en begränsad horisontell utsträck- ning av det överlappande fogkantpartiet 18 som inte behöver utgöra någon försvagning av fogkanten. Detta lO l5 20 25 30 526 596 17 beror på att det övarlappande fogkantpartiet 18 är dels mycket litet och dels utformat i den starkaste delen av golvskivan som utgörs av laminatytan och melaminimpreg- nerade träfibrer. Ett sådant làssystem som således kan ge en betydande rörelsemöjlighet utan synliga fogspringor kan användas i alla de ovan beskrivna applikationerna.

Dessutom är det speciellt lämpligt att användas i breda golvskivor, på kortsidorna, då golvskivorna är installer- ade i parallella rader och liknande dvs. i alla de applikationer som kräver stor rörelseförmåga i lås- systemet för att motverka golvets dimensionsförändring.

Det kan också användas i kortsidorna hos golvskivor som utgör en ram FR eller fris kring ett golv installerat i ett fiskbensmönster enligt fig 5c. I denna utföringsform är det överlappande fogkantpartiets vertikala ut- sträckning dvs. fogöppningens djup GD mindre än 0,1 gånger golvtjockleken T.

Fig 4a och 4b visar hur ett làssystem kan utformas så att det möjliggör en flytande installation av golv- skivor som består av ett fuktkänsligt material. I detta utförandeexempel består golvskivan av homogent trä.

Fig 4a visar låssystemet i dragbelastat läge och fig 4b visar låssystemet i sammanpressat läge. För att golvet skall ha ett attraktivt utseende bör fogöppningarnas relativa storlek ej avvika alltför mycket från varandra.

För att säkerställa att de synliga fogöppningarna ej avviker alltför mycket under golvets rörelser bör den minsta fogöppningen JO 2 vara större än halva den största fogöppningen JO 1. Vidare bör djupet GD företrädesvis vara mindre än O,5*TT där TT är avståndet mellan golvytan och tungans/notens övre delar. I det fall då tunga saknas bör GD vara mindre än 0,2 gånger golvtjockleken T. Detta underlättar rengöring av fogöppningen. Det är också en 10 15 20 25 30 526 596 18 fördel om JO 1 är ca 1-5 mm vilket motsvarar normala springor i homogena trägolv. Enligt en utförandeform bör det överlappande fogkantpartiet företrädesvis ligga nära golvytan. Detta möjliggör en grund fogöppning samtidigt som den vertikala läsningen kan ske med en fjäder 10 och not 9 som är placerade väsentligen i golvskivans mellersta delar mellan framsidan och baksidan där kärnan 30 har en god stabilitet. Ett alternativt sätt att åstadkomma en grund fogöppning som möjliggör rörelse visas i fig 4c. Fjäderns 10 övre del har flyttats upp mot golvytan. Nackdelen med denna lösning är att det övre fogkantpartiet 18 över fjädern 10 blir för svagt.

Fogkantpartiet 18 kan lätt spricka eller deformeras.

Fig 5a och Sb visar långsidesfogen hos tre golvskivor 1, 1' och l" med bredden W. Fig 5a visar golvskivorna då RH är lågt och fig 5b visar då RH är högt. För att efterlikna homogena golv bör breda golvskivor företrädesvis ha bredare fogspringor än smalare. JO2 bör lämpligen vara minst ca 1% av golvbredden W. 100 mm breda golvskivor kommer då att ha en minsta fogöppning på minst 1 mm. Motsvarande fogöppningar i exempelvis 200 mm breda plank bör vara minst 2 mm. Andra kombinationer kan naturligtvis också användas speciell i trägolv där olika träslagen och olika klimatförhållanden ställer speciella krav.

Fig 6a visar ett trägolv som består av flera skikt av trä. Golvskivan kan exempelvis bestå av ett övre lager av ädelträ, exempelvis ek, som utgör det dekorativa ytskiktet 31. Kärnan 30 kan exempelvis bestå av plywood som är uppbyggd av andra träslag eller av motsvarande träslag men av annan kvalitet. Alternativt kan kärnan bestå av trälameller. Det övre skiktet 31 har i regel en annan fiberriktning än ett undre skikt. I denna 10 15 20 25 30 526 596 19 utförandeform har de överlappande fogkanterna 18 och 19 utformats i det övre skiktet. Fördelen är att den synliga fogöppningen JO 1 kommer att bestå av samma träslag och fiberriktning som ytskiktet 31 och utseendet blir identiskt med ett homogent trägolv.

Fig 6b och 6 c visar ett utförande där det mellan de överlappande fogkantpartierna 16, 18 finns ett litet spel 22 som underlättar horisontell rörelse i låssystemet. Fig 6c visar sammanfogning med en vinkelrörelse och med de övre fogkantpartierna 18, 19 i kontakt med varandra.

Spelet 20 mellan låselementets 8 lâsyta 15 och låsspàret 12 underlättar väsentligt sammanfogning genom invinkling, speciellt i trägolv som inte alltid är raka.

I ovan föredragna utförandeformer är det över- lappande fogpartiet 18 utformat i fjädersidan dvs. i den fogkanten som har en fjäder 10. Detta överlappande fog- parti 18 kan också utformas i notsidan dvs i den fog- kanten som har en not 9. Fig 6d och 6e visar en sådan utförandeform. I fig 6d är skivorna sammanpressade i sitt inre läge och i fig 6e är de utdragna till sitt yttersta läge.

Fig 7a-7b visar att det är en fördel om den övre fogkanten 18 som överlappar den undre 16 finns på fjädersidan 4a. Notsidan 4b kan då sammanfogas genom en vertikal rörelse med en sida 4a som saknar fjäder enligt fig 7b. Ett sådant låssystem är speciellt lämpligt på kortsidan. Fig 7c visar ett sådant låssystem i samman- fogat och sammanpressat läge. Fig 7d och 7e visar hur de horisontella låsorganen exempelvis i form av en list 6 och ett låselement 8 samt ett övre och undre fogparti 19, 16 kan utformas med enbart ett verktyg TO som har en horisontellt arbetande verktygsaxel HT och som således kan utforma hela fogkanten. Ett sådant verktyg kan -4 10 15 20 25 30 526 596 20 exempelvis monteras på en cirkelsåg och med hjälp av en styrskena kan ett högkvalitativt fogsystem utformas.

Verktyget kan också såga av golvskivan l. I det föredragna utförandet sker endast en partiell delning av golvskivan 1 vid listens 6 ytterparti 24. Den slutliga delningen sker genom att golvskivan bryts av. Detta minskar risken för att verktyget TO skadas genom att det kommer i beröring med ett undergolv av exempelvis betong.

Denna teknik kan utnyttjas för att åstadkomma en ram eller fris FR i ett golv som exempelvis är installerat i ett fiskbensmönster enligt fig 5c. Verktyget kan också användas för att tillverka ett låssystem av traditionell typ utan överlappande fogkantpartier Fig 8a-8f visar olika utförandeformer. Fig 8a-8c visar hur uppfinningen kan användas i låssystem där den horisontella läsningen består av en fjäder 10 med ett låselement 8 som samverkar med ett låsspår 12 utformat i en not 9 som begränsas av en övre 23 läpp och där lås- spåret 12 finns i den övre läppen 23. Noten har också en undre läpp 24 som kan avlägsnas för att möjliggöra sammanfogning med vertikal rörelse. Fig 8d visar ett låssystem med en separat list 6 som exempelvis är formad av en aluminiumplåt. Fig 8e visar ett låssystem som har en separat list 6 som kan vara utformad i ett träfiber- baserat material eller i plast, metall och liknande.

Fig 8f visar ett låssystem som kan sammanfogas genom horisontell snäppning. Fjädern 10 har ett notspår 9' som möjliggör att des övre och undre del med låselementen 8, 8' kan böja sig mot varandra i samband med en horisontell förskjutning av fogkanterna 4a och 4b mot varandra. I detta utförande behöver den övre och undre läppen 23, 24 i noten 9 ej vara fjädrande. Uppfinningen kan naturligt- i 10 15 20 526 596 21 vis även användas i konventionella snäppsystem där läpparna 23 , 24 kan vara fjädrande.

Fig 9a-9d visar alternativa utföringsformer av uppfinningen. Då skivorna dras isär förhindras separation av de samverkande låsytorna 14 och 15. Då skivorna trycks ihop kan flera alternativa delar i làssystemet användas för att definiera den inre positionen. I fig 9a bestäms den inre positionen av låselementets 8 yttre del och låsspåret 10. Enligt fig 9b samverkar tungans 10 yttre del och noten 9. Enligt fig 9c samverkar tungans 10 nedre och främre del med noten 9. Enligt fig 9d samverkar ett låselement 10' på tungans 10 nedre del med ett låselement 9' på listen 6. Det är uppenbart att flera andra delar i lássystemet kan användas enligt dessa principer för att definiera golvskivornas inre position.

Claims (10)

10 15 20 25 30 526 596 22 PATENTKRAV

1. Flytande golv som består av rektangulära golv- skivor (1, l') som är sammanfogade med ett mekaniskt lås- system, i vilket golv de sammanfogade golvskivorna uppvisar ett horisontalplan (HP) som är parallellt med en golvyta (31) och ett vertikalplan (VP) som är vinkelrätt mot horisontalplanet (HP), vilket låssystem har mekaniskt samverkande låsorgan för vertikal sammanfogning av golvskivorna en första (VP) och för horisontell sammanfogning av golvskivorna i en andra riktning (Dl) parallellt med vertikalplanet riktning (D2) parallellt med golvskivornas horisontalplan (HP) och vinkelrätt mot en första och en andra fogkant (4a resp 4b), och i vilket låssystem de vertikala låsorganen består av en fjäder (10) som samverkar med en not (9) och de horisontella av ett låselement (8) som har en första låsyta (15), vilket samverkar med ett låsspår (12) som (14), varvid golvskivorna uppvisar fogkantpartier (17, 18; har en andra låsyta 16, 19), vilka befinner sig ovanför nämnda vertikala làsorgan, k ä n n e t e c k n a t av att golvskivornas format och låssystem är utformade så att en golvyta av 1 * 1 meter är formförändringsbar i åtminstone en riktning, minst 1 mm när golvskivorna pressas samman eller dras isär med en kraft motsvarande 200 N per 100 mm foglängd, varvid formförändringen sker utan fogspringor överstigande ca 0,1 mm. 10 15 20 25 30 35 526 596 23

2. Flytande golv enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a t av att golvskivornas bredd ej överstiger ca 120 mm.

3. Flytande golv enligt krav 1 eller 2 , k ä n n e - t e c k n a t av att det föreligger ett spel mellan lásytan (15) och låsspâret (12) på minst ca 0,05 mm då skivorna trycks ihop

4. Flytande golv enligt krav 1 - 3 , k ä n n e - t e c k n a t av att golvskivorna är sammanfogade långsida mot kortsida.

5. Flytande golv enligt krav 1 eller 4 , k ä n n e - t e c k n a t av att golvskivorna har ett ytskikt (31) av laminat och att delar av ytskiktet (31) på åtminstone ena fogkanten är avverkade.

6. , Flytande golv enligt något av föregående krav, 1') är så utformade att nämnda fogkantpartier omfattar övre (18, (16, 17) ovanför nämnda vertikala låsorgan och golvytan (31), varvid golvskivorna (1, 19) och undre fogkantpartier, vilka samtliga är belägna varvid de övre fogkantpartierna (18, 19) ligger närmare golvytan (31) än de undre fogkantpartierna (16, 17), varvid, när golvskivorna pressas mot varandra i (D2), de båda undre fogkantpartierna (16, nämnda horisontella riktning 17) ligger an mot varandra, de båda övre fogkantpartierna (18, 19) befinner sig på avstånd från varandra, och ett av de övre fogkantpartierna (18) hos en första fogkant (4a) skjuter ut ovanför och överlappar ett undre fogkantparti (16) hos en andra, intilliggande fogkant (4b). 10 15 20 25 .(526 596 24

7. Flytande golv enligt krav 6, varvid det övre överlappande fogkantpartiet (18) har en nedre begränsning vars avstånd till golvytan (31) är mindre än dess avstånd till fjäderns (10) övre del.

8. Flytande golv enligt krav 7, varvid en minimal bredd (JO 2) hos fogspringan är större än hälften av en maximal bredd (JO 1) hos fogspringan.

9. Flytande golv enligt krav 8, varvid ytskiktet (31) är av trä och att det övre överlappande fogkantpartiet (18) i sin helhet är bildat av ytskiktet.

10. Flytande golv enligt krav 7, varvid golvskivorna har ett ytskikt (31) av laminat och en kärna (30) av ett träfiberbaserat material, varvid det övre fogkantpartiet (18) är utformat i detta ytskikt samt i kärnans övre partier närmast ytskiktet, varvid det överlappande partiets vertikala utsträckning (GD) understiger 0,1 gånger golvtjockleken (T).