SE526773C2 - Golvsystem samt ett förfarande för att åstadkomma ett golv med sådant golvsystem - Google Patents

Description

25 30 526 773 2 olika mönster med ett mekaniskt fogsystem. Uppfinningen kan således även vara tillämpbar på homogena trägolv och trägolv bestående av flera skikt, golv med en kärna av träfibrer eller plast och med en yta som är tryckt eller som består av plast, kork, nålfilt och liknande.

Uppfinningens bakgrund Parkettgolv har från början lagts genom att trästavar av lämplig form och storlek lagts i olika mönster och sammanfogats genom att de limmats på ett undergolv. I regel slipas därefter golvet för att erhålla en jämn golvyta samt ytbehandlas med exempelvis lack eller olja.

Traditionella parkettstavar enligt denna teknik har inga som helst làsorgan, eftersom de fixeras genom limning mot undergolvet. Den främsta nackdelen med ett sådant golv är att det är mycket besvärligt att lägga. Den främsta fördelen är att avsaknaden av låsorgan möjliggör läggning i komplicerade och attraktiva mönster.

Ett annat känt förfarande är att trästavarna förses med en not, eller ett spår i alla kanter runt staven. När trästavarna sedan läggs genom nedlimning mot underlaget, införs fjädrar i noterna på de ställen där det behövs.

Detta ger således ett golv där trästavarna är låsta i vertikal riktning i förhållande till varandra genom att fjädern ingriper i notspår hos två angränsande trästavar.

Ytan blir slät och trästavarna kan således levereras med en färdig lackerad yta. Det horisontella förbandet uppnås genom spikning eller limning mot undergolvet.

Traditionella parkettstavar är rektangulära och har i regel en storlek av ca 7*4O cm. Fördelen med ovanstående golv är att stavarna kan läggas i attraktiva mönster exempelvis i parallella rader med kortsidorna 10 15 20 25 30 förskjutna i förhållande till varandra, i rutmönster eller i fiskbensmönster där stavarna sammankopplas långsida mot kortsida. Nackdelen med dessa golv är främst att läggningen och tillverkning är bevärlig och kostsam.

Sådana golv kan ej röra sig relativt undergolvet. När stavarna krymper och sväller på grund av växlingar i den relativa luftfuktigheten (RH) uppstår oönskade fogspringor mellan stavarna.

För att lösa dessa problem utvecklades först de flytande trägolven. Dessa golv består av betydligt större golvskivor med en bred av exempelvis 20 cm och en längd av l2O - 240 cm. Ytan består i regel av parkettstavar som är sammanfogade i parallella rader. Med sådana golvskivor underlättar läggningen eftersom flera stavar kan sammanfogas samtidigt. Den främsta nackdelen är att det ej går att åstadkomma avancerade mönster.

Senare utvecklades flytande laminatgolv som i huvudsak var en kopia av de flytande trägolven med den skillnaden att det dekorativa ytskiktet utgjordes av ett tryckt och impregnerat papper som laminerades till en träfiberkärna.

Flytande golvskivor av detta slag sammanfogas endast i sina fogkanter d v s utan fastlimning, på ett befintligt undergolv som inte behöver vara helt slätt eller plant.

Eventuella ojämnheter elimineras med hjälp av underlags- material i form av exempelvis papp, kork eller skum. De kan således röra sig fritt mot undergolvet. Vid förändringar i RH sväller och krymper hela golvet.

Fördelen med flytande golv med en yta av exempelvis trä eller laminat är att fogarna mellan golvskivorna är täta och storleksförändringen sker dolt under golvlisterna.

Sådana golvskivor har en väsentligt större yta än trästavarna och detta möjliggör en snabbare läggning och 10 15 20 25 30 0-1 N» Ö\ 775 4 rationell produktion. Traditionella sådana flytande laminat- och trägolv fogas i regel medelst limmade not/fjäderförband (d v s förband med en tunga på en golvskiva och ett tungspår på angränsande golvskiva) på lång- och kortsida. Vid läggningen sammanförs skivorna horisontellt, varvid en utskjutande tunga utmed en skivas fogkant förs in i ett tungspår utmed en angränsande ski- vas fogkant. Samma metod används på både lång- och kort- sida, och skivorna läggs i regel i parallella rader långsida mot làngsida och kortsida mot kortsida.

Utöver dylika, traditionella flytande golv, som sammanfogas medelst limmade tung/tungspårsförband, har det under senare är utvecklats golvskivor, som inte kräver användning av lim utan som istället sammanfogas mekaniskt med hjälp av s k mekaniska låssystem. Dessa system innehåller låsorgan som låser skivorna horison- tellt och vertikalt. De mekaniska làssystemen kan formas genom en bearbetning av skivans kärna. Alternativt kan delar av lássystemet bildas av ett separat material som är integrerat med golvskivan, d v s förenats med golvskivan redan i samband med tillverkningen av denna i fabrik. Golvskivorna fogas, d v s sammankopplas eller hoplåses, genom olika kombinationer av vinkling, insnäppning samt inskjutning längs fogkanten i hoplàst läge. Golvskivorna fogas efter varandra dvs. den föregående golvskivan är sammankopplad med en annan golvskivor på en lång och en kortsida när en ny golvskiva sammanfogas till den föregående.

De främsta fördelarna med flytande golv med meka- niska låssystem är att de kan läggas ännu lättare och snabbt och med hög precision ggnom olika kombinationer av invinkling och/eller insnäppning. De kan också till 10 15 20 25 30 526 773 5 skillnad från limmade golv lätt tas upp igen och återan- vändas på annan plats.

Definition av vissa termer I den efterföljande texten benämns den färdig- monterade golvskivans synliga yta för ”framsida”, medan golvskivans motstående, mot undergolvet vända, sida benämns "baksida". Det skivformiga utgångsmaterial som används vid tillverkningen benämns "kärna". När kärnan belagts med ett ytskikt närmast framsidan och företrädesvis även ett balansskikt närmast baksidan, bildar den ett halvfabrikat som benämns ”golvpanel” eller ”panelämne” i det fall då halvfabrikatet, i en efterföljande operation, delas upp i ett flertal ovannämnda golvpaneler. När golvpanelerna är kantbearbe- tade så att de erhållit sin slutgiltiga form med fogsy- stemet benämns de ”golvskivor”. Med ”ytskikt” avses samt- liga skikt som appliceras på kärnan närmast framsidan och som täcker företrädesvis hela framsidan av golvskivan.

Med ”dekorativt ytskikt” avses skikt som huvudsakligen är avsett för att ge golvet sitt dekorativa utseende. Med ”slitskikt” avses skikt som främst är avsett för att för- bättra framsidans slitstyrka. Med “laminatgolv” avses golv som på marknaden förekommer under denna benämning.

Laminatgolvets slitskikt består i regel av ett transparent papper med inblandning av aluminiumoxid som är impregnerat med melaminhartz. Dekorskiktet består av ett melaminimpregnerat dekorativt papper.

Golvskivans yttre delar vid golvskivans kant mellan framsidan och baksidan kallas ”fogkant”. Fogkanten har i regel flera ”fogytor” som kan vara vertikala, horison- tella, vinklade, avrundade, avfasade, etc. Dessa fogytor finns på olika material, t ex laminat, träfiberskivor, trä, plast, metall (särskilt aluminium) eller tätnings- material. Med ”fog” eller ”låssystem” avses samverkande 10 15 20 25 30 35 526 775 6 kopplingsorgan, som sammankopplar golvskivorna vertikalt och/eller horisontellt. Med ”mekaniskt låssystem” avses att sammanfogning kan ske utan lim horisontellt parallellt med ytan och vertikalt vinkelrät mot ytan.

Mekaniska fogsystem kan i många fall dessutom sammanfogas med lim. Med ”flytande golv” avses golv med golvskivor som endast är sammanfogade med sina respektive fogkanter och således ej limmade till undergolvet. Vid fuktrörelser förblir fogen tät. Fuktrörelse sker i golvets ytterområden kring väggarna dolt under golvlisterna. Med “parkettstav” avses en rektangulär golvskiva som har formen av en traditionell parkettstav. Det vanligaste formatet är ca ca 40 * 7 cm. Parkettstaven kan dock även ha en längd av 20 - 60 cm och en bredd av 5 - 10 cm. Med “golvenhet” avses flera golvskivor som är sammanfogade och som utgör en del av golvet. Med golvskivans “1ängd” och “bredd” avses generellt längden och bredden av framsidan.

Känd teknik och problem med denna För att underlätta förståelsen och beskrivningen av föreliggande uppfinning samt insikten av de för uppfin- ningen bakomliggande problemen, följer nu med hänvisning till fig. 1-3 pâ bifogade ritningsblad, en beskrivning av känd teknik.

Den övervägande delen av alla flytande laminatgolv (fig. la) består av rektangulära golvskivor 1' med en (Sa) Med hjälp av modern tryckteknik kan laminatgolv längd (4a) av ca 120 cm och en bredd av ca 20 cm. framställas som utseendemässigt är mycket naturtrogna kopior av olika naturmaterial såsom trä och sten. Det vanligaste mönstret är en imitation av parkettgolv bestående av trästavar (40). Dessa trästavar har vanligtvis en bredd av ca 7 cm och en längd av 20 -40 cm.

Golvskivan innehåller i regel tre rader av parallella stavar vars kortsidor är förskjutna i förhållande till 10 15 20 25 30 35 U1 DJ Üx 775 7 varandra. Det innebär att minst en stav (41) vid golvskivans kortsida (5a,5b) kommer att vara kortare än de två övriga stavarna. När golvskivorna sammanfogas (fig 1 b) blir resultatet ett onaturligt utseende i jämförelse med ett äkta traditionellt parkettgolv som består av lika långa stavar med förskjutna kortsidor. Motsvarande gäller för flytande trägolv.

Ett annat problem som ger ett onaturligt utseende är relaterat till tillverkningstekniken. Detta visas i figur 2. Laminatgolv tillverkas genom att ett tryckt dekorativt papper impregneras med melaminhartz och lamineras till en träfiberkärna så att ett panelämne 2 bildas. Panelämne 2 sågas därefter upp exempelvis till ett tiotal golvpaneler 3 som kantbearbetas till golvskivor 1. Kantbearbetningen görs genom att panelernas långsidorna 4a 4b bearbetas först i en maskin 101 varefter de förflyttas till en annan maskin 105 som bearbetar kortsidorna. I samband med impregneringen sväller dekorpappret på ett okontrollerat sätt. Svällningen och de tillverkningstoleranser som uppstår i samband med laminering, uppsägning och kantbearbetning leder till att stavarnas läge i olika golvskivor avviker från det önskade läget. När tvà golvskivor sammanfogas med sina kortsidor mot varandra, kan stavarna (4la, 4lb) bli sidoförskjutna och dess längd kan variera kraftigt (fig. 1 c). Allt detta ger stora tillverkningsproblem i samband med framställning av laminatgolv med ett 3-stavs parkettmönster.

För att lösa dessa problem har man tillgripit en rad kostsamma metoder för att kontrollera tillverknings- processen vid tillverkning av laminatgolv. Den vanligaste metoden är att produktionens styrs med avancerade kameror som automatiskt mäter och positionerar halvfabrikaten under tillverkningsprocessen. Olika mönster framställs också med speciella förskjutningar av stavarna så att lägesfelen döljs i största möjliga utsträckning. I trägolv används stavar med skiftande längd och parallell- 10 15 20 25 30 35 526 775 8 förskjutning för att dölja de avkapade stavarna vid kortsidan. Samtliga kända metoder ger ett otillfredsställande resultat. Flytande golv skulle kunna nå en större marknad om naturtrogna parkettmönster kunde åstadkommas i kombination med en rationell produktion och läggning.

Fig 3a-3d visar exempel på mekaniska fogsystem som används i flytande golv. Samtliga dessa system ger upphov till materialspill W. Detta spill uppstår i samband med uppsägning (SB) och i samband med bearbetning av de mekaniska kopplingsorganen. För att minimera detta spill W eftersträvar man att göra golvskivorna så stora som möjligt och med så få fogar som möjligt. Golvskivorna bör därför vara breda och långa. Smala golvskivor innehåller många fogar per kvadratmeter golvyta. Sådana smala laminatgolvskivor med en bredd motsvarande en traditionell parkettstav förekommer ej på marknaden. De smalaste laminatgolvskivorna har en bredd överstigande 150 cm. och figur 3 f visar sammankoppling genom insnäppning.

Figur 3e visa sammankoppling genom invinkling Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma golvskivor som kan sammanfogas mekaniskt till ett flytande golv med ett naturtroget parkettmönster som utseendemässigt motsvarar traditionella parkettstavar.

Ett annat ändamål är att anvisa lämpliga fogsystem, läggningsmetoder och läggningsmönster för dessa golvskivor.

Uppfinningen bygger på en första insikt att modern produktionsteknik och mekaniska fogsystem i kombination med speciella läggningsmetoder gör det möjligt att sammanfoga mycket små golvskivor snabbt och med extremt hög precision. Ett överraskande resultat är att golv som består av små golvskivor kan installeras nästan lika 10 15 20 25 30 526 773 9 snabbt och med samma kvalitet som traditionella golv som består av avsevärt större golvskivor. Det är även möjligt att åstadkomma en installation som är snabbare och som ger ett bättre resultat än stora golvskivor med mekaniska fogsystem. Anledningen är att vi har upptäckt att små golvskivor är lättare att hantera, friktionsytorna längs fogpartiernas långsidor blir mindre, vilket underlättar förskjutning, och slutligen kan insnäppning av kortsidan ske med lägre kraft, eftersom de delar som böjs i samband med insnäppning är mindre och ger mindre motstånd.

Uppfinningen bygger på en andra och mycket överraskande insikt att produktionskostnaden för små golvskivor med mekaniska fogsystem inte nödvändigtvis behöver vara större än för stora golvskivor. Små golvskivor innehåller visserligen väsentligt mera fogar per kvadratmeter golv än stora golvskivor och bearbetningskostnaden samt materialspillet är med de kända mekaniska fogsystemen stort. Dessa problem kan dock till stora delar undvikas om golvskivorna produceras och om fogsystem utformas enligt uppfinningen. Små golvskivor innebär att en större andel av träråvaran kan utnyttjas genom att det är lättare att framställa små stavar utan kvistar och defekter än det är vid framställningen av stora brädor. Golvskivans format och placering i golvet kan också utnyttjas för att på ett kostnadseffektivt sätt skapa det dekorativa utseendet hos ett golv som framställs genom uppsägning av ett panelämne exempelvis ett laminatgolv. Genom uppsägning av exempelvis ett panelämne i formatet 2,1 * 2,6 m med tryckt fanérmönster kan ett 100-tal golvpaneler framställas. Dessa små golvskivor, som kan ha formen av en parkettstav, kan sammanfogas i olika mönster med olika 10 15 20 25 30 526 775 10 läggningsriktningar. Då kan ett parkettmönster av trästavar skapas som inte är möjligt att framställa med dagens teknik. Dekorpapprets svällningsproblem elimineras och någon noggrann positionsring och mönsterpassning i samband med uppsägning är inte nödvändig. Detta minskar produktionskostnaden. Om golvskivorna är smala kommer eventuella vinkelfel mellan lång och kortsidan bli mindre synliga i en smal golvskiva än i en bred golvskiva.

Uppfinningen bygger på en tredje insikt att det är möjligt och till och med fördelaktigt att i flytande golv använda små golvskivor med format motsvarande exempelvis traditionella trästavar. Ett sådant flytande golv kommer att bestå av väsentligt fler fogar än ett traditionellt golv som består av stora skivor. Den stora mängden fogar per ytenhet reducerar golvets rörelse kring väggarna eftersom varje fog har en viss flexibilitet. Laminatgolv rör sig exempelvis ca 1 mm per m när RH varierar under året. Om golvskivorna exempelvis har en bredd av 66 mm kommer varje meter att innehålla 15 fogar. En krympning kommer då att resultera i en maximal fogspringa av 0,06 mm, förutsatt att golvet på grund av belastning är förhindrat att röra sig. En sådan fogspringa är osynlig.

Flytande golv som består av små golvskivor kan således läggas i större utrymmen.

Uppfinningen bygger på en fjärde insikt att smala golvskivor kupar väsentligt mindre än breda golvskivor då RH varierar. Detta ger ett planare golv och lättare installation.

Uppfinningen bygger på en femte insikt att ett golv som består av många små golvskivor ger bättre möjligheter att åstadkomma en hög läggningskvalitet med osynliga fogspringor. Laminat och trägolv kan på grund av ojämn 10 15 20 25 30 526 775 ll fuktkvot i skivan bli sidokrokiga. Denna ”bananform” kan ge upphov till synliga fogspringor. Om skivornas längd exempelvis reduceras från 1200 mm till 400 mm kommer fogspringan att reduceras avsevärt. Smala skivor är också lättare att böja och i praktiken kommer det mekaniska fogsystemet automatiskt att dra samman skivorna och helt eliminera bananformen.

Uppfinningen bygger på en sjätte insikt att de fuktproblem som ofta uppstår vid limning av trästavar mot ett betonggolv kan lösas genom att trästaven fogas flytande så att en fuktspärr av plast kan läggas mellan trägolvet och betongen.

Uppfinningen bygger vidare på en sjunde insikt att ett mycket lämpligt sätt att skapa naturtroget parkettmönster som består av parallell-förskjutna trästavar är att golvskivorna görs smala med en bredd och företrädesvis även med en längd som motsvarar en parkettstav.

Uppfinningen bygger på en åttonde insikt att det är möjligt att åstadkomma ett golvsystem som exempelvis består av små golvskivor med företrädesvis samma bredd och företrädesvis olika längd där längden kan vara en jämn multipel av bredden, och i vilket golvsystem golvskivor har spegelvända mekaniska fogsystem. Ett sådant golvsystem möjliggör läggning i alla de avancerade mönster som kan åstadkommas med traditionella parkettstavar. Läggning kan ske avsevärt snabbare och med bättre precision. Ett sådant golvsystem kan ge avancerade mönster även med ett ytskikt som i traditionell användning endast kan användas i ett fåtal varianter. Ett ytskikt av nålfilt eller linoleum kan exempelvis limmas på en HDF-skiva. Om sådana panelämnen tillverkas i olika 10 15 20 25 30 färgvarianter och bearbetas till ett golvsystem enligt uppfinningen kan sammanfogning av olika golvskivor i olika färger ge mycket varierande och avancerade mönster som inte kan åstadkommas med den ursprungliga ytskiktet.

Slutligen bygger uppfinningen på insikten att en kortsida i en smal golvskiva måste klara samma belastning som en väsentligt längre kortsida i ett traditionellt flytande golv. Anledningen att en punktbelastning på en enskild rad kan vara lika stor. En exempelvis 85 mm kortsida i ett golv enligt uppfinningen måste således klara samma belastning som en 200 mm kortsida i ett traditionellt golv. Kortsidan bör lämpligen ha en hållfasthet som klarar en dragbelastning på 100 kg eller mer. Fogsystem som läggs genom nedvinkling av kortsidan, förskjutning längs fogkanten och nedvinkling av långsidan är speciellt lämpligt för smala skivor. Anledningen är att ett fogsystem som fogas genom vinkling kan göras starkare än ett fogsystem som sammanfogas genom snäppning. Golvskivorna bör företrädesvis enligt uppfinningen ha fogsystem på lång- och kortsidan som kan sammanfogas genom nedvinkling.

Ovanstående innebär således att det enligt uppfinningen är möjligt att åstadkomma små golvskivor, med ett format motsvarande en traditionella parkettstavar, som på ett överraskande sätt och tvärt emot vad som hittills ansets möjligt, kan bidra till att ge fördelar i flytand golv. Dessa fördelar överstiger väsentligt de kända nackdelarna.

Uppfinningens principer enligt beskrivningen ovan kan även tillämpas på golvsystem som har andra format än traditionella parkettstavar. Exempelvis kan stenreproduktioner göras i format 200*4OO mm, 200 *60O mm 10 15 20 25 30 526 773 13 eller liknande med spegelvända fogsystem som kan fogas genom vinkling och/eller snäppning. Dessa format kan sammanfogas i avancerade mönster enligt ovan långsida mot långsida, kortsida mot kortsida eller långsida mot kortsida. Detta ändamål uppnås helt eller delvis med golvsystem och förfarande för läggning som framgår av de självständiga patentkraven. Det osjälvständiga patent- kravet anger en särskilt föredragen utföringsform av upp- finningen.

Rektangulära golvskivor med långsidor och kortsidor och med en bredd motsvarande en traditionell parkettstav för bildande av en flytande golvbeläggning, vilka golv- skivor är mekaniskt låsbara och har längs sina fyra kantpartier parvis motstående kopplingsorgan för hoplås- ning av liknande, angränsande golvskivor i både vertikal och horisontell riktning (Dl resp D2), och varvid golvskivornas långsida har en längd som ej överstiger 80 cm och kortsidan en bredd som ej överstiger 10 cm,är en utföringsform.

Golvskivorna kan enligt en utförandeform förses med mekaniska fogsystem som består av ett separat material som är mekaniskt förbundet med golvskivan. Detta minskar materialspillet i samband med bearbetning av fogkanterna.

Ett flertal varianter är möjliga. Golviska kan förses med alla kända mekaniska fogsystem. Speciella golvskivor kan framställas som består av exempelvis 9 golvskivor som sammanfogas i tre parallellförskjutna rader. Kortsidorna är således inte raka utan består av förskjutna rader. Sådana golvskivor kan läggas genom en kombination av nedvinkling av långsidan, sidoförskjutning och insnäppning av kortsidan. Övriga föredragna utföranden kan också läggas genom invinkling av 10 15 20 25 30 526 773 14 kortsidan, sidoförskjutning och nedvinkling. Slutligen kan även olika kombinationer av insnäppning eller inskjutning längs fogkanten av en lång eller kortsida, sidoförskjutning och insnäppning av en annan lång eller kortsida tillämpas.

Enligt ett förfarandeexempel för tillverkning av golvskivor enligt ovan bearbetas i ett första steg en golvpanel vars bredd motsvarar golvskivans längd. Denna golvpanel, som benämns kortsidespanel, sågas därefter upp vinkelrät mot långsidan i nya paneler varefter dessa i ett andra steg kantbearbetas längs làngsidorna.

Tillverkningstekniken kännetecknas således av att kortsidorna bearbetas före den slutliga uppsägningen och före làngsidorna. Detta förfarande möjliggör en rationell tillverkning av små golvskivor. Både det första och det andra steget kan göras i samma maskinlinje. Om golvskivorna har samma låssystem på lång och kortsidan kan samma verktygs-uppsättning användas för både långsida och kortsidan. Spegelvända A och B-skivor kan framställas genom att kortsidespanelen före uppsägning vänds 180 grader.

Golvskivor enligt utförandeformerna ovan kan sammanfogas i vinkel med låsorganen i kontakt med varandra men i en position som avviker från det slutliga läget då golvskivorna ligger plant på undergolvet.

Golvskivan förskjuts därefter motsvarande hela sin längd relativ en annan golvskiva i föregående raden innan den slutliga läsningen sker.

Den ovan föredragna tillverknings och läggningstekniken är speciellt lämpad för små golvskivor men kan naturligtvis med förde även används i golvskivor med andra och större format. 10 15 20 25 30 526 775 15 Enligt en första aspekt av föreliggande uppfinning omfattas ett golvsystem som består av rektangulära golvskivor(4lA, 4lB), med ett ytskikt av laminat, med 4b) och kortsidor (5a, har en längd som är en jämn multipel av 5b), golvbeläggning. Golvskivorna är mekaniskt låsbara och har långsidor (4a, (4a, 4b) kortsidorna (Sa, 5b). Långsidorna för bildande av en flytande längs sina fyra kantpartier (4a, 4b, 5a, 5b) parvis mot- stående kopplingsorgan (8, 9, 14, 22) för hopkoppling av liknande, angränsande golvskivor med varandra i både (Dl resp D2). De rektangulära golvskivor(4lA, 4lB) utgörs av en första och vertikal och horisontell riktning andra typ, med kopplingsorgan på den första typen spegelvända i förhållande till den andra typen, som kan sammanfogas med varandra genom invinkling mot övre fogkant långsida mot lângsida, kortsida mot kortsida och långsida mot kortsida.

En utförandeform av föreliggande uppfinning är ett golvsystem som består av golvskivor med samma bredd men med olika längd som kan vara en multipel av bredden.

Golvskivorna har spegelvända fogsystem som kan sammanfogas genom invinkling. De kan läggas i en mängd olika mönster med långsidor sammanfogade med kortsidor.

Enligt en andra aspekt av föreliggande uppfinning omfattas ett förfarande att sammanfoga ett golv genom invinkling av två kortsidor hos tvâ golvskivor av en första 41A typ mot en lángsida av en andra typ 4lB Uppfinningen kommer att beskrivas närmare i det följande under hänvisning till bifogade schematiska rit- ningar, som i exemplifierande syfte visar för närvarande föredragna utföringsformer av uppfinningen enligt dess olika aspekter. 10 15 20 25 30 hå 6 773 5 16 Kort beskrivning av ritningarna Fig la-c visar kända golvskivor.

Fig 2 visar tillverkning av laminatgolv enligt känd teknik.

Fig 3a-e visar exempel på kända mekaniska låssystem.

Fig 4a-e visar golv.

Fig Sa-b visar fogsystem enligt ett föredraget utförande av uppfinningen.

Fig 6a-d visar ett läggningsförfarande.

Fig 7a-d visar ett läggningsförfarande Fig 8a-e visar en tillverkningsmetod för tillverkning av golvskivor.

Fig 9a-e visar en utföradeform av golvsystemet enligt uppfinningen.

Fig 10 visar lägghing av golvskivor.

Fig lla - 16e visar exempel på olika mönster och läggningsmetoder.

Fig l7a-l7c visar exempel på utförandeformer av golvsystem med golvskivor enligt uppfinningen i format och läggningsmönster som är lämpliga för att efterlikna stengolv.

Beskrivning av föredragna utföringsexempel Fig 4a-c visar golvskivor 1, l' vars långsidor 4a, 4b och kortsidor 5a, 5b är försedda med mekaniska låssystem. De vertikala låsorganen kan exempelvis omfatta en not 23 och en fjäder 22 (se fig. 5a). De horisontella låsorganen kan omfatta låselement 8 som samverkar med låsspàr 14. Samtliga golvskivor är rektangulära och har en bredd som motsvarar en traditionell parkettstav.

Bredden är således ca en tredjedel av en traditionell laminatgolvskiva. I fig 4a har golvskivans yta en form av 10 15 20 25 30 Cfi hå CP. 775 17 en parkettstav: I fig 4b har ytan ett dekorativt ytskikt bestående av två parkettstavar och i fig 4c består ytskiktet av tre parkettstavar. Ytskiktet kan vara laminat, trä, plast, linoleum, kork, olika fibermaterial såsom nålfilt och liknande. Ytan kan också vara tryckt och/eller lackerad.

Fig 4d visar att sådana golvskivor, som kan således kan bestå av en eller flera stavar kan fogas till ett golv som på ett naturtroget sätt bildar ett stavparkett mönster. Samliga stavar, förutom de som finns vid golvets ytterpartier, kan ha full längd. Om golvskivan består av fler än en stav (Fig 4b, c) måste en viss mönsterpassning ske i produktionen. Om golvskivan däremot består av en enda stav, enligt figur 4a, behövs inge sådan mönsterpassning. Golvskivan kan framställas genom uppsägning av ett panelämne som endast har ett mönster bestående av exempelvis träfanér med skiftande nyanser så att det efterliknar trästavar som framställs från olika trästockar av samma träslag. I golvet enligt fig 4d är stavarna förskjutna motsvarande halva längden. I figur 4e visas exempel på en förskjutning med en tredjedel av längden.

Fig 5a-d visar att materialspillet kan reduceras till väsentligen det spill som uppstår i samband med uppsägningen om fogsystemet utformas med en separat list 6 som är mekaniskt fastsatt genom att en tunga 38 samverkar med ett notspàr 36. Fastsättning kan ske genom insnäppning i golvskivans 1 fogkant på så sätt att den övre läppen 20 och undre läppen 21 böjs uppåt respektive nedåt då listen 6 skjuts in mot golvskivans 1 notspàr 36.

Lâselementet 37 samverkar med låsspåret 39. Sammanfogning av listen 6 till notspåret 36 kan ske på ett flertal 10 15 20 25 30 526 773 18 alternativa sätt. Låsspåret 39 kan exempelvis utformas i undre läppen 21 och låselementet 37 kan utformas i den nedre främre delen av listen 6 så att det samverkar med låsspåret 39. Sammanfogning av listen 6 till golvskivans fogkant kan även ske genom invinkling av listen 6 eller insnäppning av listen 6 i något uppvinklat läge. Detta låssystem möjliggör kostnadseffektiv tillverkning av smala golvskivor utan större materialspill. Fig 5a visar exempel på ett laminatgolvskiva 1, 1' med en träfiberkärna 30 och ett ytskikt 31 av laminat. Den separata listen 6 består i detta utförande av träfiber.

Figur 5a,b visar ett låssystem som kan låsas genom invinkling och insnäppning och fig 5c,d visar ett låssystem som kan låsas genom insnäppning.

Fig 6a - 6d visar ett läggningsförfarande.

Golvskivorna är rektangulära och kan sammanfogas mekaniskt. Läggningen börjar exempelvis med att en första rad Rl sammanfogas genom att exempelvis golvskivorna kortsidor vinklas samman.

Den första raden, som egentligen kan vara en valfri rad i golvet, innehåller en golvskiva Gl som benämns första skivan. En andra (fig 6a) vinkel A relativt den första golvskiva Gl i och är med golvskiva G2 i en andra rad R2 är placerad i sin övre fogkant i kontakt med den första golvskivans Gl fogkant. Fig 6b visar att läggningen kan underlättas om ett kilformat verktyg WT används som stöd. En ny golvskiva G3 i en andra rad R2 hoplåses därefter med sin (G2) andra raden. Denna kortsidessammanfogning kan ske genom kortsida mot den andra golvskivas kortsida i den inskjutning längs kortsidans fogkant, genom invinkling eller genom insnäppning mot kortsidans fogkant. Vid invinkling och företrädesvis även vid insnäppning utförs denna sammanfogning så att den nya golvskivans G3 övre fogkant är på avstånd från den första golvskivans Gl övre 10 15 20 25 30 35 526 773 19 fogkant. Vid inskjutning längs kortsidans fogkant är detta inte nödvändigt eftersom den nya skivan G3 kan skjutas så att den kommer i kontakt med den första skivan. Den nya skivan G3 kan också först sammanfogas med den första Gl genom snäppning varefter den sidoförskjuts längs långsidan så att dess kortsida snäpps in mot kortsidan av den andra golvskivan G2. Därefter sidoförskjuts (fig. 6c) både den nya G3 och den andra golvskivan G2 längs sina långsidor parallellt med den första golvskivan Gl. Den första sidoförskjutningen är företrädesvis väsentligen lika med golvskivans längd 4a.

En annan ny golvskiva G3' kan därefter sammanfogas enligt fig. 6d. När väsentligen hela den andra raden R2 är fylld vinklas samtliga golvskivor ned och låses. Väsentligen hela golvläggningen kan ske på detta sätt.

Fig 7a - 7d visar motsvarande golvläggningen sedd och G3" förskjuts växer den andra raden R2. Denna läggning kan uppifrån. När en ny skiva G3, G3' efter vinkling upprepas till den andra skivan G2 når golvets yttre del enligt fig. 7d. Den främsta fördelen är att hela raden R2 kan läggas utan att golvläggare behöver förflytta sig längs golvraderna. På grund av golvskivornas vikt och flexibilitet kommer de olika uppåvinklade golvskivorna att inta olika vinklar. De kan lätt glida i halvlåst läge. Detta visas i fig 5b. Låsorganen 22, 23 och 8, 14 är ej helt låsta och detta reducerar friktionen samtidigt som skivorna l, 1' är förhindrade att glida ifrån varandra genom att låselementet 8 delvis är infört i låsspåret 14.

Denna läggningsmetod är speciellt lämpad för små golvskivor men kan även användas i större.

Läggningsmetoden gör det möjligt att automatisera läggningen. En annan fördel är att denna läggningsmetod möjliggör en automatiserad läggning med hjälp av en läggningsanordning. Med hjälp av n läggningsanordning för golvskivor, kan golvskivorna läggas med en lämplig 10 15 20 25 30 35 526 773 20 anordning som exempelvis består av följande delar och funktioner. Anordning ett magasin som innehåller ett antal Nya golvskivor G3, G3' etc. Dessa golvskivor är exempelvis staplade ovanpå varandra. Den har en första skjutanordningar som först skjuter in den nya skivan G3, i vinkel mot den första skivan Gl i första raden Rl.

Inskjutningsrörelsen sker längs kortsidorna så att den andra G2 och den nya G3 skivans kortsidor blir mekaniskt låsta. Anordningen har vidare en andra skjutanordning som förskjuter de båda sammankopplade skivorna i sidled parallellt med första raden Rl. När anordningen flyttas ifrån den första raden Rl vinklas samtliga skivor, som ännu ej nått ett läge parallellt med undergolvet, slutligen ned mot undergolvet.

Fig 8 visar ett förfarande för tillverkning av golv med mekaniska fogsystem. Panelämnet 2 sågas upp till nya panelämnen 2' Dessa panelämnen bearbetas längs sina långsidor företrädesvis i en maskin med två kedjor. På detta sätt tillverkas ett halvfabrikat i form av en kortsidespanel 2". Denna bearbetning ,som således är en rationell bearbetning av panelämnets làngsidor, formar egentligen golvskivorna kortsidor 5a,5b. Efter denna första bearbetning sågas kortsidespanelen 2" upp i golvpaneler 3 som därefter kantbearbetas längs sina långsidor 4a, 4b företrädesvis i en maskin med enbart en kedja. Metoden bygger på att tillverkningen, tvärt emot dagens tillverkning, sker genom att làngsidorna bearbetas sist och att en speciell såg- eller delningsoperation äger rum mellan bearbetning av golvskivans kortsida och dess làngsida. Metoden innebär således att kortsidorna kan tillverkas i storformat mycket rationellt även i de fall golvskivorna är smala. Dagens bearbetningsmaskiner arbetar med lägre kapacitet eftersom bearbetning av kortsidor sker med hjälp av nockar på kedjor och detta innebär att skivorna bearbetas med ett avstånd som i fig. 2 är betecknat med D. Risken för vinkelfel mellan lO 15 20 25 30 35 526 773 21 långsida och kortsida kan vara väsentligt mindre än vid traditionell tillverkning. Eventuell sidokrokighet, som kan uppstå i samband med uppsägning till golvpaneler, kan elimineras genom att skivorna riktas upp mot en linjal RL före långsides-bearbetningen.

Om golvskivan har en bredd på 85 mm och en längd på 6 * 85 = 510 mm kommer långsidesbearbetningen att kräva sex gånger längre bearbetningstid än kortsidesbearbetningen. En effektiv produktionslinje kan bestå av en kortsidesmaskin och en sågenhet och flera långsidesmaskiner exempelvis 6 stycken.

Spegelvända låssystem kan åstadkommas genom att exempelvis kortsidespanelen 2" före uppsägning roteras i horisontalplanet 180 grader. Alternativt kan golvpanelen 3 efter uppsägning roteras på motsvarande Sätt.

Bearbetning av långsidor och kortsidor kan ske i samma maskin och med samma verktygssats. Ett flertal varianter är möjliga. Långsidorna kan exempelvis bearbetas först. Panelämnet har då en längd motsvarande flera golvskivor och en bredd motsvarande en golvskivorna. Efter den första bearbetningen delas panelämnet upp i flera golvpaneler som sedan kantbearbetas längs kortsidorna.

Fig 9a - 9d visar ett golvsystem som består av två olika skivformat med spegelvända mekaniska låssystem som kan sammanfogas genom invinkling på lång- och kortsidorna.

Fig 9a visar ett föredraget låssystem som i detta utförande är tillverkat i ett stycke med golvskivans kärna och som är så utformat att långsida kan sammanfogas mot kortsida. Det är en fördel om låssystemet är I detta föredragna utförande är låssystemet identiskt. Det skall väsentligen identiskt på både lång och kortsida. dock påpekas att uppfinningen även kan tillämpas på golvskivor med olika låssystem och/eller låssystem 10 15 20 25 30 35 526 773 22 innehållande olika material. Sådana skillnader kan föreligga mellan olika golvskivor och/eller lång och kortsida. Låssystemet kan sammanfogas med invinkling.

Låssystemet klarar i detta utförande en hög drag- belastning motsvarande ca 100kg i ett låssystem som har en utsträckning längs fogkanten på 100 mm. Làselementet 8 har en avsevärd utsträckning vertikalt VT och horisontellt HT. utsträckningen VT 0,1 gånger golvtjockleken T och den I detta utförande är den vertikala horisontella HT 0,3 gånger golvtjockleken T.

Fig 9b visar en golvskiva 41A som har en bredd Ml och en längd 6M som är 6 gånger bredden. Det är en väsentlig fördel om máttnoggrannheten kan vara inom toleransen 0,05 mm eller lägre. Med moderna maskiner kan toleranser på 0,02 mm uppnås. Fig 9c visar en identisk golvskiva 4lB med den skillnaden att låssystemet är spegelvänt. 41 A och 41 B har kortsidor med samma fjädersida 22 och notsida 23. Långsidan hos golvskiva 41A har en fjädersida 22 på den sida där golvskivan 42B har en notsida. Låssystemen är således spegelvända.

Ett sådant föredraget golvsystem möjliggör läggning i avancerade mönster eftersom långsidor kan sammanfogas mot kortsidor och läggningsriktningen kan varieras.

Modulsystemet med längden som en exakt multipel av bredde ökar variationsmöjligheterna.

Fig 9d och 9e visar motsvarande golvskivor med en längd 9M som i detta utförande är exempelvis 9 gånger bredden M1. Om golvsystemet dessutom består av skivor med olika längd kan ännu mera avancerade mönster åstadkommas.

Det är uppenbart att en mängd varianter är möjliga inom ramen för ovannämnda principer. Golvskivor kan tillverkas i många varierande längder och bredder.

Golvsystemet kan bestå av tre golvskivor eller flera.

Vissa golvskivor kan ha breddmåttet 1M och andra 2M eller mera. Golvskivorna behöver ej heller ha parallella sidor.

Exempelvis kan kortsidorna tillverkas i 45 graders vinkel 10 15 20 25 30 35 52% 773 23 mot långsidorna. En sàdan tillverkning kan göras rationellt i en bearbetningsmaskin med tvâ kedjor där kedjornas nockar är förskjutna så att skivorna passera fräsverktygen i en vinkel av exempelvis 45 grader. Även andra valfria vinklar kan framställas på detta sätt.

Fig 10 visar exempel på hur golvskivor 41A kan sammanfogas genom invinkling långsida mot kortsida mot en redan lagd golvskiva 42B. Enligt uppfinningen sammanfogas långsidorna hos golvskivorna 4lA genom invinkling. En sådan golvskiva, benämnd andra golvskiva 4lA, befinner sig i inledningsfasen av läggningen i uppvinklat läge relativt en första tidigare lagda golvskivan 42B i första raden. En kortsida hos denna andra golvskiva 41A är i kontakt med långsidan hos den redan lagda första golvskivan 42B. Det är en fördel om ett stöd WT används för att hålla denna och de redan lagda golvskivorna i den andra raden i uppvinklat läge. En ny golvskiva 41A' vinklas med sin långsida mot den andra golvskiva 41A i den andra raden som är vinkelrät mot den först lagda golvskivan 42B. Den nya golvskivan 41A' som är låst till den andra golvskivan 41 A förskjuts därefter längs fogkanten i låst läge till dess övre kortsideskant kommer i kontakt med den första skivans 42B långsideskant.

Därefter vinklas hela den andra raden med golvskivorna 41A, 4lA' ned mot undergolvet. Om en lämplig läggningsordning tillämpas kan avancerade mönster lägga med denna vinkel - vinkel metod. Fogsystemet får en hög hållfasthet och stora golv kan läggas utan expansionsfogar.

Fig lla visar hur olika långa golvskivor 41A och 42A kan kombineras till en golvenhet FU i ett golvsystem så att samtliga rader blir lika långa och att hela golvenheten FU får ett låssystem på samtliga sidor.

Fig llb och llc visar hur golvenhetens FU längd kan varieras genom att de olika långa skivorna kombineras.

Golvenhetens längd kan förändras i steg som är halva 10 15 20 25 30 35 5 D.) 6 773 24 längden av den kortaste skivan. Bredden kan varieras med antalet rader enligt fig llc.

Fig l2a visar att golvenheten FU kan anpassas till rumsstorleken så att en dekorativ ram av tillságade 41A skivor kan utformas som kan nyttjas för att göra den slutliga anpassningen av golvet till rumsstorleken. För att skapa det dekorativa mönstret används golvskivor med spegelvända låssystem 41A och 4lB. Ol - O4 visar en föredragen läggningsordning som kan användas för att sammanfoga golvskivorna med vinkel - vinkel metoden.

Efter att golvenheten FU installerats i parallella rader med olika långa skivor, sammanfogas en spegelvänd skiva 4lB till golvenhetens kortsidor (02). Denna skiva har en längd som i det föredragna alternativet motsvarar 6 golvskivors bredd. Därefter sammanfogas de vertikala raderna O3 genom vinkel-vinkel metoden och slutligen avslutas golvläggningen genom att de horisontella raderna O4 också låses på samma sätt.

Detta och övriga föredragna mönster kan naturligtvis också sammanfogas genom kombinationen av vinkling förskjutning och snäppning eller enbart snäppning, förskjutning och snäppning. Även inskjutning längs fogkanten kan användas.

Fig l2b visar en variant som i detta föredragna utförande innehåller flera spegelvända skivor 4lB.

Läggningen kan göras på samma sätt som ovan exempelvis enligt läggningsordningen Ol - 09.

En förutsättning för att ovanstående golvläggning skall kunna göras med hög kvalitet utan stora synliga fogspringor är att golvskivorna tillverkas med stor måttnoggrannhet. Det är en fördel om varje fog kan ges en viss flexibilitet så att tillverkningstoleranserna utjämnas. Ett spel P mellan låsytorna i làselement 8 och låsspàret 12 på exempelvis 0,05 mm är en fördel i detta sammanhang. Ett sådant spel P ger ej upphov till en 10 15 20 25 30 25 synlig fogspringa. En avfasning 133 av övre fogkanter kan också nyttjas för att dels dölja en fogspringa och dels avlägsna delar av det hårda ytskiktet så att övre fogkanter blir flexiblare och möjliga att komprimera.

Fig l3a visar ett annat föredraget mönster som kan läggas enligt vinkel- vinkel metoden enligt ordningen Ol - 07. Mönstret kan åstadkommas med enbart en typ av skivor som inte behöver ha spegelvända fogsystem.

Fig l4a - b visar ett rutmönster med förskjutna rutor som företrädesvis kan läggas genom att golvskivor först sammanfogas till två golvenheter FU l och FU 2 Därefter sammanfogas dessa två golvenheter till varandra genom exempelvis invinkling.

Fig l5a - c visar alternativa mönster som kan åstadkommas med ett golvsystem och läggningsmetoder som beskrivits ovan.

Fig l6a -b visar fiskbensmönster som sammanfogas genom att långsidorna vinklas in och kortsidan snäpps mot långsidan. Läggning kan ske på många olika sätt. I fig 16 läggs golvet med både not 23 och fjädersida 22 i läggningsriktningen ID. Ännu lämpligare är om läggning sker med enbart notsida 23 i läggningsriktningen enligt fig l6b.

Fig l6c-e visar fiskbensmönster med två och tre stavar.

Fig 17 a-c visar hur motsvarande mönster kan åstadkommas med golvskivor som har ett format som exempelvis efterliknar sten. Golvskivorna har ett dekorativt spår DG på en lång och en kortsida som framställs exempelvis genom att en del av det yttre dekorskiktet avverkas så att andra delar av ytskiktet, 526 773 26 som ligger under det dekorativa skiktet, eller kärnan blir synliga.

Fig l7c visar hur spegelvända golvskivor kan sammanfogas i avancerade mönster där det dekorativa spåret efter läggning inramar golvskivorna.

Claims (3)

10 15 20 25 30 35 526 775 27 PATENTKRAV

1. Golvsystem som består av rektangulära golvskivor(41A, 4lB), med ett ytskikt av laminat, med långsidor (4a, 4b) och kortsidor (5a, Sb), làngsidorna (4a, kortsidorna (5a, 4b) har en längd som är en jämn multipel av 5b)f golvbeläggning, vilka golvskivor är mekaniskt låsbara och (4a, 4b, 5a, 5b) parvis motstående kopplingsorgan (8, 9, 14, 22) för bildande av en flytande som längs sina fyra kantpartier har för hopkoppling av liknande, angränsande golvskivor med varandra i både vertikal och horisontell riktning (Dl resp D2), k ä n n e t e c k n a d e av en första och andra typ av rektangulära golvskivor(4lA, 4lB), att kopplingsorganen på den första typen är spegelvända i förhållande till den andra typen samt att den första och den andra typen kan sammanfogas med varandra genom invinkling mot övre fogkant långsida mot lângsida, kortsida mot kortsida och làngsida mot kortsida

2. Golvsystem enligt krav l k ä n n e t e c k n a d e av att det har en tredje och fjärde typ av 42B), laminat, med långsidor (4a, 4b) och kortsidor (5a, rektangulära golvskivor(42A, som har ett ytskikt av 5b), för bildande av en flytande golvbeläggning, vilka golvskivor är mekaniskt låsbara och som längs sina fyra (4a, 4b, Sa, kopplingsorgan (8, 9, 14, kantpartier 5b) har parvis motstàende 22) för hopkoppling av lik- nande, angränsande golvskivor med varandra i både verti- kal och horisontell riktning (Dl resp D2), långsidorna 4a, 4b har en längd som är en jämn multipel av bredden (5a, multipel är mindre än den tredje och fjärde golvskivans 5b), att den första och den andra golvskivas multipel, att kopplingsorganen på den första och tredje skivan är spegelvända i förhållande till den andra och 10 15 20 25 30 526 773 28 fjärde skivan samt att samtliga skivor kan sammanfogas med varandra genom invinkling mot övre fogkant làngsida mot làngsida, kortsida mot kortsida och làngsida mot kortsida.

3. Förfarande för att åstadkomma ett golv med ett golvsystem som består av rektangulära golvskivor(4lA, 41B), som har ett ytskikt av laminat, med làngsidor (4a, 4b) och kortsidor (Sa, Sb), långsidorna (4a, 4b) har en längd som är en jämn multipel av kortsidorna (Sa, Sb), för bildande av en flytande golvbeläggning, vilka golvskivor är mekaniskt låsbara och som längs sina fyra kantpartier (4a, 4b, Sa, Sb) har parvis motstående kopplingsorgan (8, 9, 14, 22) för hopkoppling av lik- nande, angränsande golvskivor med varandra i både verti- kal och horisontell riktning (D1 resp D2), k ä n n e - t e c k n a d e av en första och andra typ av rektangulära golvskivor (4lA, 4lB), att kopplingsorganen på den första typen 41A är spegelvända i förhållande till den andra typen 4lB, att den första och den andra typen kan sammanfogas med varandra genom invinkling mot övre fogkant làngsida mot làngsida, kortsida mot kortsida och làngsida mot kortsida samt att golvet sammanfogas genom invinkling av två kortsidor hos två golvskivor av den första 41A typen mot en làngsida av den andra typen 4lB.