SE512313C2 - Låssystem samt golvskiva - Google Patents

Description

35 'ff 512 313 2 vändbara även för föreliggande uppfinning, varför inne- hållet i dessa dokument skall anses utgöra del av före- liggande beskrivning.

För att underlätta förståelsen och beskrivningen av föreliggande uppfinning, samt insikten av de för uppfin- ningen bakomliggande problemen, följer nu med hänvisning till fig l-3 en kort beskrivning av golvskivor enligt WO 94/26999. I tillämpliga delar skall denna beskrivning av den kända tekniken anses gälla även för efterföljande beskrivning av utföringsexempel av föreliggande uppfin- ning.

En golvskiva 1 av känt utförande visas underifrån respektive uppifrån i fig 3a respektive 3b. Skivan är rektangulär med en översida 2, en undersida 3, två mot- stående långsidor 4a, 4b som bildar fogkanter, och två motstàende kortsidor 5a, 5b som bildar fogkanter.

Såväl långsidorna 4a, 4b som kortsidorna Sa, 5b kan sammanfogas mekaniskt utan lim i riktning D2 i fig lc.

För detta ändamål har skivan 1 en från sin ena långsida 4a horisontellt utsträckt, fabriksmonterad, plan list 6, som löper utmed hela långsidan 4a och som är tillverkad av en böjbar, fjädrande aluminiumplåt. Listen 6 kan vara fäst mekaniskt enligt det visade utförandet, eller med lim eller på annat sätt. Andra listmaterial kan använ- das, såsom plåt av annan metall, och profiler av alumi- nium eller plast. Som alternativ kan listen 6 vara ut- formad i ett stycke med skivan 1, exempelvis genom lämp- lig bearbetning av skivans 1 stomme. Listen 6 är dock alltid integrerad med skivan 1, dvs den monteras aldrig på skivan 1 i samband med läggningen. Listens 6 bredd kan vara ca 30 mm och dess tjocklek ca 0,5 mm. En lika- dan fast kortare list 6' är anordnad även utmed skivans 1 ena kortsida Sa. Listens 4 från fogkanten 4a vända kantsida är utformad med ett utmed hela listen 6 ut- sträckt låselement 8. Låselementet 8 har en mot fogkan- ten 4a vänd aktiv låsyta 10 med en höjd på exempelvis lO 15 20 25 30 35 -¿~ 512 313 ï 3 0,5 mm. Vid läggningen samverkar detta låselement 8 med ett låsspàr 14, gränsande skivas 1' motsatta långsida 4b. Kortsideslis- är försedd med ett motsvarande låselement 8', och som är upptaget i undersidan 3 av en an- ten 6' den motsatta kortsidan 5b har ett motsvarande làsspår l4'.

För mekanisk hopfogning av såväl làngsidor som kortsidor även i vertikal led (riktning D1 i fig lc) är skivan 1 vidare utmed sin ena långsida 4a och sin ena kortsida 5a utformad med en i sidled öppen urtagning 16.

Urtagningen 16 avgränsas nedåt av respektive list 6, 6'.

Vid de motsatta kanterna 4b och Sb finns en övre urfrâs- ning 18 definierande en med urtagningen 16 samverkande lástunga 20 (se fig 2a) för bildande av ett not/fjäder- förband.

Fig 1a-1c visar hur två dylika skivor 1, 1' kan sammanfogas genom nedvinkling. Fig 2a-2c visar hur ski- vorna 1, 1' istället kan sammanfogas genom insnäppning.

Långsidorna 4a, 4b kan sammanfogas med båda metoderna, medan kortsidorna 5a,5b - efter läggning av första raden - normalt sammanfogas efter att làngsidorna har samman- fogats och enbart genom insnäppning. När en ny skiva 1' och en tidigare lagd skiva 1 skall sammanfogas utmed sina làngsidor enligt fig la-lc, trycks den nya skivans 1' långsida 4b mot den tidigare skivans 1 långsida 4a enligt fig la, så att lästungan 20 förs in i urtagningen 16. Skivan 1' vinklas sedan ned mot undergolvet 12 en- ligt fig lb. Därvid går lästungan 20 helt in i urtag- ningen 16, samtidigt som listens 6 làselement 8 går upp i låsspåret 14. Under denna nedvinkling kan låselemen- tets 8 övre del vara verksam och åstadkomma en instyr- ning av den nya skivan 1' mot den tidigare lagda skivan 1. I sammanfogat läge enligt fig lc är skivorna 1, 1' låsta i både D1-riktning och D2-riktning, men kan för- skjutas relativt varandra i fogens längdriktning. g = \pat\sg\arzs\~.'älinge\1-:orrbifog\2 98 1 369_ko:r.bifog_se sv :xt .dec 11 iin .x mïïill 10 15 20 25 30 35 -f 512 513 4 I fig 2a-2c visas hur även skivornas 1, 1' kortsi- dor 5a och 5b kan sammanfogas mekaniskt i både Dl- och D2-riktning genom att den nya skivan 1' förs väsentligen horisontellt mot den tidigare lagda skivan 1. Detta kan göras efter att den nya skivans l' långsida 4b har sam- manfogats enligt ovan. I det första steget i fig 2a sam- verkar avfasade ytor vid urtagningen 16 respektive 6 låstungan 20 så att listen 6' tvingas nedåt som en di- rekt följd av kortsidornas Sa, 5b sammanföring. Under den avslutande sammanföringen snäpper listen 6' upp, när làselementet 8' gàr in i låsspåret l4'. Genom upprepning av de i fig 1 och 2 visade momenten kan hela golvlägg- ningen göras utan lim och utmed samtliga fogkanter. Så- ledes gäller att kända golvskivor av ovannämnda slag sammanfogas mekaniskt genom att de i regel först vinklas ned på långsidan, och när långsidan är låst snäpps kort- sidorna ihop genom horisontell förskjutning utmed lång- sidan. Skivorna 1, 1' kan tas upp igen i omvänd ordning som de blivit lagda, utan att fogen skadas, och återläg- gas.

För att fungera optimalt bör skivorna efter att de är fogade, utmed sina långsidor kunna inta ett läge där det föreligger möjlighet till ett litet spel mellan lås- ytan 10 och låsspåret 14. För en närmare beskrivning av detta spel hänvisas till WO 94/26999.

Förutom det som är känt genom ovan nämnda pa- tentskrifter introducerade Norske Skog Flooring AS (licenstagare till Välinge Aluminium AB) ett laminatgolv med mekaniskt fogsystem enligt WO 94/26999 i Januari 1996 i samband med Domotex-mässan i Hannover, Tyskland.

Detta laminatgolv, som marknadsförs under varumärket Allocêh är 7,6 mm tjockt, har en 0,6 mm aluminiumlist 6 som är mekaniskt fastsatt på fjädersidan och låselemen- tets 8 aktiva låsyta 10 har en lutning på ca 70°-80° mot skivans plan. Fogkanterna är vaximpregnerade och på bak- sidan finns underlagspapp som är fabriksmonterat. Det - *«.\>*\ *,"“~ t,*_".;'~ qÖ-ZQ 10 15 20 25 30 35 ff 512 315 5 vertikala förbandet är utformat som ett modifierad not/fjäder förband. Listerna 6, 6' på lång- och kortsi- dan är i stort sett lika, men är dock bockade något uppåt i olika grad på lång- och kortsida. Den aktiva låsytans lutning varierar också mellan lång- och kort- sida. Låsspårets 14 avstånd från fogkanten är dock något mindre på kortsidan än på långsidan. Skivorna tillverkas med ett nominellt spel på långsidan som är ca 0,05 - 0,10 mm. Detta möjliggör förskjutning av långsidorna och överbrygger breddtoleranser hos skivorna. Skivor av detta märke har tillverkats och sålts med noll spel på kortsidorna, vilket är möjligt eftersom kortsidorna inte behöver förskjutas i samband med låsning som sker genom insnäppning. Skivor av detta märke har också tillverkats med större avfasningarna på kortsidan not för att under- lätta insnäppning enligt fig 2a-c ovan. Det är sålunda känt att det mekaniska låssystemet kan utformas på många olika sätt och att lång- och kortsidan kan vara olika utformade.

I WO 97/47834 system som i huvudsak bygger på de ovan kända princi- (Unilin) beskrivs ett mekaniskt fog- perna. I motsvarande produkt som denna sökande börjat marknadsföra under senare delen av 1997, eftersträvas en förspänning mellan skivorna. Detta leder till hög friktion och svårigheter att vinkla ihop och förskjuta skivorna. I detta dokument visas också att det mekaniska låsningen på kortsidan kan vara annorlunda utformad än på långsidan. I de beskrivna utföringsexemplen är listen integrerat utformat med skivans stomme, dvs utformat i ett stycke och av samma material som skivans stomme.

Sammanfattning av uppfinningen Även om golvet enligt WO 94/26999 och det under märket Alloc® saluförda golvet uppvisar stora fördelar jämfört med traditionella, limmade golv, finns det dock önskemål om ytterligare förbättringar. 10 15 20 25 30 35 å' 512 313 6 Mekaniska fogar är mycket lämpliga för fogning av inte bara laminatgolv, utan även trägolv och komposit- golv. Sådana golvskivor kan bestå av en mängd olika ma- terial i ytan, kärnan och baksidan, och såsom beskrivits ovan kan dessa material även ingå i fogsystemets list, làselementet på listen, vertikala för- band, lertid kostnader i form av spill då den mekaniska fogen infästningsytor, etc. Denna lösning med integrerad list ger emel- utformas. Som alternativ kan speciella material, såsom aluminiumlisten 6 ovan, limmas fast eller fästas meka- niskt i golvskivan för att ingå som komponenter i fog- systemet- Olika fogutföranden påverkar kostnaderna avse- värt.

En list tillverkad av samma material som skivans stomme och bildad genom bearbetning av skivstommen kan i vissa tillämpningar vara billigare än aluminiumlist, speciellt för golvskivor i nedre prissegment. Aluminium fjäd- ring och förskjutbarhet samt noggrannhet i låselementets är emellertid fördelaktigare vad gäller böjbarhet, placering. Aluminium ger också möjlighet att åstadkomma ett starkare låselement. Om samma styrka skall uppnås med låselement i träfiber måste denna vara bred med stor skjuvyta, vilket ger mycket materialspill vid tillverk- ningen, eller så måste den förstärkas med bindemedel.

Beroende på skivornas format kan en bearbetning på exem- pelvis 10 mm av en fogkant ge sex gånger större spill- kostnad per m2 golvyta vid långsidorna jämfört med kort- sidorna.

Utöver ovannämnda problem relaterade till oönskat materialspill bygger föreliggande uppfinning på en in- sikt om att lång- och kortsidorna kan optimeras med hän- syn till de specifika låsfunktioner som bör finnas vid dessa fogkanter.

Låsning av långsidan sker såsom beskrivits ovan i regel genom nedvinkling. Härvid kan det också ske en mindre nedböjning av listen under låsningen, såsom kom- 10 15 20 25 30 35 fj 512 313 7 mer att beskrivas närmare nedan. Tack vare denna nedböj- ning tillsammans med en lutning hos låselementet kan skivorna vinklas ned och upp igen med mycket täta fogkanter. Låselementet utmed-långsidorna bör vidare ha en stor instyrningsförmåga så att en ny skivas långsida i samband med nedvinkling skjuts in mot den tidigare lagda skivans fogkant. Låselementet bör ha en stor in- styrningsdel. För att fungera optimalt bör skivorna ut- med sina långsidor, efter att de är fogade, kunna inta ett inbördes läge i riktning tvärs fogkanterna där det föreligger ett litet spel mellan làselement och låsspår.

Låsning av kortsidan sker däremot genom att långsi- dan förskjuts så att kortsidans list kan böjas ned och snäppa in i låsspåret. Kortsidan måste således ha organ som åstadkommer nedböjning av list i samband med sido- förskjutning. Hållfasthetskravet är också större på kortsida. Instyrning och förskjutbarhet är av mindre be- tydelse.

Sammanfattningsvis finns det ett stort behov åstad- komma en mekanisk fog av ovan angivna slag till låg kostnad och med optimala làsfunktioner vid respektive fogkant. Med kända lösningar kan man inte uppnå en låg kostnad utan att också ge avkall på hållfasthet och/eller läggningsfunktion. Uppfinningens ändamål är att anvisa lösningar som siktar till att sänka kostnaden med bibehållen hållfasthet och funktion. ändamål hos uppfinningen uppnås med ett lássystem re- Dessa och andra spektive en golvskiva som uppvisar de särdrag som är an- 23 och 25. Föredragna utföringsformer är angivna i tillhörande givna i bifogade självständiga patentkrav 1, 18, osjälvständiga patentkrav. (krav 1) anvisas sålunda ett låssystem för mekanisk hopfogning av Enligt en första aspekt av uppfinningen golvskivor, där omedelbart intill varandra liggande övre delar av två angränsande fogkanter hos två sammanfogade golvskivor tillsammans definierar ett mot golvytornas \ -«,~-_-. -_~z «_--_~\ sçrflfl- »f_- ._ .w _ _; c of . lfašr? . I I lll »LIA 10 15 20 25 30 35 f; 512 513 8 huvudplan vinkelrätt fogplan. För åstadkommande av en hopfogning av de två fogkanterna vinkelrätt mot fogpla- net innefattar låssystemet på i och för sig känt sätt ett làsspår upptaget i undersidan av och utsträckt pa- rallellt med den första fogkanten på avstånd från fogplanet, och ett från den andra fogkantens nedre del och nedanför den första fogkanten utskjutande parti, som är integrerat med en stomme hos skivan och som på av- stånd från fogplanet uppbär ett med låsspàret samver- kande làselement, vilket utskjutande parti sålunda är beläget helt utanför fogplanet sett från den andra fogkantens sida, och vilket utskjutande parti har en an- nan materialsammansättning än skivans stomme. Làssyste- met enligt uppfinningen kännetecknas av att det utskju- tande partiet uppvisar åtminstone två horisontellt vid sidan av varandra anordnade delar, vilka skiljer sig àt avseende åtminstone en av parametrarna materialsamman- sättning och materialegenskaper.

I ett första utförande av denna första aspekt av uppfinningen gäller att nämnda åtminstone två delar hos det utskjutande partiet är belägna på olika avstånd från fogplanet. Speciellt kan de omfatta en innerdel närmast fogplanet och en ytterdel på avstånd från fogplanet. In- nerdelen och ytterdelen är företrädesvis, men inte nöd- vändigtvis lika långa i fogriktningen. I denna första aspekt av uppfinningen ingår i fogsystemet sålunda ett annat material än vad som ingår i stommen, och speciellt kan ytterdelen vara åtminstone delvis bildad av en sepa- rat list, som är tillverkad av annat material än skivans stomme och som är integrerat förbunden med skivan genom fabriksmontering. Härvid kan innerdelen vara bildad åt- minstone delvis av en bearbetad del hos skivans stomme och delvis av en del av nämnda separata list. Den sepa- rata listen kan vara fastsatt i en sådan bearbetad del av skivstommen. Listen kan vara belägen helt utanför nämnda fogplan, men kan också korsa fogplanet och 10 15 20 25 30 35 i' 512 313 9 sträcka sig in under fogkanten för att fästas vid stom- men även innanför fogplanet.

Detta utförande av uppfinningen anvisar sålunda en slags kombinationslist ur materialhänseende, exempelvis ett utskjutande parti innefattande en innerdel med mate- rialkombinationen träfiber/baksideslaminat/aluminium, och en ytterdel av aluminiumplàt.

Det är även möjligt att utforma det utskjutande partiet av tre ur materialaspekt olika delar: en inner- del närmast fogplanet, en mellandel och en ytterdel längst bort fràn fogplanet. Innerdelen och ytterdelen kan eventuellt vara lika ur materialaspekt.

Det utanför fogplanet utskjutande partiet behöver nödvändigtvis inte vara kontinuerligt eller obrutet ut- med fogkanten. En tänkbar variant är att det utskjutande partiet uppvisar flera separata avsnitt fördelade utmed fogkanten. Som exempel kan detta realiseras medelst en separat list med kontinuerlig innerdel och tandad ytter- del, vilken list kan fästas pà en utanför fogplanet be- arbetad del av skivstommen.

I ett alternativt utförande av den första aspekten av uppfinningen är nämnda åtminstone tvâ delar, som skiljer sig àt avseende åtminstone en av parametrarna istället belägna vid sidan om varandra sett i riktning parallellt materialsammansättning och materialegenskaper, med fogkanterna. Exempelvis kan det finnas flera listty- per på en och samma sida, där varje listtyp är optimerad för en särskild funktion, t ex hàllfasthet och instyr- ning vid läggning. Som exempel kan listerna vara till- verkade av olika aluminiumlegeringar och/eller av alumi- nium med olika tillstånd (exempelvis till följd av olika värmebehandling).

Enligt en andra aspekt av uppfinningen (krav 18) anvisas ett làssystem för mekanisk hopfogning av golv- skivor. I denna andra aspekt av uppfinningen är det ut- skjutande partiet istället utformat i ett stycke med Il wll MA! 10 15 20 25 30 35 ff 512 313f- 10 skivans stomme och har sålunda samma materialsammansätt- ning som skivans stomme. Kännetecknande för denna andra aspekt av uppfinningen är att det utskjutande partiet, som en direkt följd av en maskinbearbetning av dess ovansida, uppvisar åtmins- tone två horisontellt vid sidan av varandra anordnade delar, vilka skiljer sig åt avseende åtminstone en av parametrarna materialsammansättning och materialegenska- per.

Uppfinningens princip avseende uppdelning av det utskjutande partiet i flera delar som skiljer sig åt i materialhänseende och/eller materialegenskaper är såle- des applicerbar även på den kända ”träfiberlisten”.

På samma sätt beskrivits ovan för den första aspek- ten av uppfinningen kan dessa två delar vara belägna på olika avstånd fràn fogplanet, och speciellt kan det fin- nas tre eller fler delar med olika materialsammansätt- ning och/eller materialegenskaper. Eventuellt kan två sådana delar vara lika avseende nämnda parametrar, men skilja sig från en tredje.

I ett utförande kan nämnda två delar omfatta en in- nerdel närmast fogplanet och en ytterdel på avstånd från fogplanet. Utanför ytterdelen kan det finnas fler delar.

Speciellt kan en ytterdel vara bildad av färre material än en innerdel. Exempelvis kan innerdelen bestå av träfiber och baksideslaminat, medan ytterdelen genom ma- skinbearbetning uppifrån består av enbart baksideslami- nat. I ett utförande kan det utskjutande partiet inne- fatta - räknat från fogplanet och utåt - en innerdel, en ytterdel samt ett av ytterdelen uppburet låselementet utanför ytterdelen. Låselementet kan skilja sig från både inner- och ytterdel avseende nämnda materialpara- metrar.

Det utskjutande partiet kan bestå av tre laminerade skikt, kan man genom bearbetning uppifrån skapa ett lås- element som, räknat uppifrån, uppvisar en relativt mjuk 10 15 20 25 30 35 "p" 512 313 f- ll övre instyrningsdel som inte behöver uppvisa någon sär- skild hållfasthet, aktiv låsyta och som tar upp skjuvkrafter i låselemen- tet, det utskjutande partiet och som kan vara tunn, en hårdare mellandel som bildar stark samt en nedre del som är-förbunden med resten av stark och fjädrande.

Laminerade utföranden kan vara lämpliga i golvski- vor där skivans stomme exempelvis består av plywood el- ler spånskiva med flera skikt. Motsvarande skikt kan finnas i låsspårets väggar. För plywood kan material- egenskaperna varieras genom ändring av fiberriktning i skikten.-För spånskiva kan materialegenskaperna varieras med användning av olika spåndimensioner och/eller binde- medel i de olika skikten. Generellt kan skivstommen också bestå av skikt av olika plastmaterial.

I definitionen av uppfinningen avser termen ”utskjutande parti” den eller de delar av skivan som skjuter ut utanför fogplanet och som har en funktion i låssystemet avseende uppbärning av låselement, hållfast- het, böjbarhet, Ett underlag av golvpapp, etc. foam, filt eller motsva- rande kan exempelvis vara monterat redan vid skivornas tillverkning på deras undersida. Underlaget kan täcka undersidan ända fram till låselementet, så att skarven mellan underlagen blir förskjuten i förhållande fogpla- net F. Även om ett sådan underlag är beläget utanför fogplanet, skall det således ej anses ingå i definitio- nen av det utskjutande partiet i bifogade patentkrav.

På samma sätt skall, i den aspekt av uppfinningen som avser utföranden med ett utskjutande parti i samma material som skivans stomme, eventuella tunna material- skikt som kvarstår efter bearbetningen uppifrån ej anses för de fall dylika skikt ej bidrager till låsfunktionen avseende hållfast- het, böjbarhet, ingå i ”det utskjutande partiet", etc. Samma resonemang gäller för tunna 10 15 20 25 30 35 -j 512 313 j :- 12 limskikt, bindemedel, kemikalier, etc som appliceras för att exempelvis förbättra fuktsäkerhet och hållfasthet.

Enligt en tredje aspekt av uppfinningen (krav 23) anvisas en golvskiva försedd med làssystem enligt den första eller andra aspekten av uppfinningen enligt ovan.

Härvid finns det flera kombinationsmöjligheter av kända separata lister, kända träfiberlister och ”kombinationslister" enligt uppfinningen. Dessa kan an- vändas valfritt pà lång- och kortsida.

För ovan angivna aspekter gäller att det utskju- tande partiet för en given fogkant, exempelvis en lång- sida, uppvisar minst två delar med olika materialsamman- sättning och/eller materialegenskaper. För optimering av en golvskiva kan en dylik skillnad i material och/eller materialegenskaper dock föreligga mellan skivans lång- och kortsidor istället för inom en och samma fogkant.

Enligt en fjärde aspekt av uppfinningen (krav 25) anvi- sas sålunda en rektangulär golvskiva, innefattande en stomme samt med stommen integrerade första och andra làsorgan inrättade att åstadkomma en mekanisk hopfogning av angränsande fogkanter hos dylika golvskivor utmed skivornas långsidor respektive kortsidor i en riktning vinkelrätt mot respektive fogkanter och parallellt med golvskivornas huvudplan. Golvskivan kännetecknas enligt denna aspekt av uppfinningen av att nämnda första och andra làsorgan skiljer sig åt avseende åtminstone en av parametrarna materialsammansättning och materialegenska- per. Företrädesvis gäller att nämnda första och andra làsorgan vart och ett innefattar dels ett fràn en fogkant utskjutande parti som på avstånd från fogkanten uppbär ett låselement, dels ett låsspár, som är upptaget i stommens undersida vid en motsatt belägen fogkant för ingrepp med ett dylikt láselement hos en angränsande skiva. Härvid kan åtminstone det ena av nämnda làsorgan vid långsidan och kortsidan innefatta ett separat ele- ment, som är integrerat förbundet med skivans stomme på 10 15 20 25 30 35 -j 512 513 13 fabrik och av annat material än vad som ingår i skivans stomme. Det andra låsorganet kan innefatta ett element som är utformat i ett stycke med skivans stomme.

Inom ramen för denna fjärde aspekt av uppfinningen föreligger flera kombinationsmöjligheter. Exempelvis kan man välja en aluminiumlist för långsidan och en maskin- Ett annat exempel är att man för kortsidan eller långsidan bearbetad träfiberlist för kortsidan, eller omvänt. väljer en ”kombinationslist” enligt den första och andra aspekten av uppfinningen, och för den andra sidan väljer Il en ren” aluminiumlist eller en ”ren” bearbetad träfi- berlist.

Ovan angivna problem med oönskade materialkostnader lösas enligt uppfinningen genom att det utskjutande par- tiet framställs i olika material och/eller materialkom- binationer och därmed kan specialanpassas till aktuella materialval i golvskivans och de funktions- och håll- fasthetskrav som gäller för den specifika golvskivan och som är specifika för långsida och kortsida. Denna fördel hos uppfinningen kommer att framgå tydligt av efterföl- jande beskrivning.

Eftersom lång och kortsidan har olika kravprofiler och spillkostnaden är olika, kan förbättringar också uppnås genom att lång- och kortsidan består av olika ma- terial eller materialkombinationer. Långsidan kan exem- pelvis i vissa tillämpningar ha en aluminiumlist med stor instyrningförmàga och låg friktion medan kortsidan kan ha träfiberlist. I andra tillämpningar är det mot- satta en fördel.

I vissa tillämpningar kan det också finnas behov av olika listtyper på samma sida. Sidan kan exempelvis be- stå av ett flertal olika lister som är tillverkade av olika aluminiumlegeringar, aluminiumtjocklek etc och där vissa delar är avsedda att uppnå hög hállfasthet och andra för att instyrning. 10 15 20 25 30 35 f; 512 315 14 Olika aspekter av uppfinningen skall nu beskrivas närmare genom utföringsexempel, under hänvisning till bifogade ritningar. De delar hos skivan enligt uppfin- ningen som har motsvarighet hos den kända skivan i fig 1-3 är genomgående försedda med samma hänvisningsbeteck- ningar.

Kort beskrivning av ritningarna Fig la-c visar i tre steg en nedvinklingsmetod för mekanisk fogning av långsidor hos golvskivor enligt WO 94/26999.

Fig 2a-c visar i tre steg en insnäppningsmetod för mekanisk fogning av kortsidor hos golvskivor enligt WO 94/26999.

Pig 3a och 3b visar en golvskiva enligt WO 94/26999 sedd uppifrån respektive underifrån.

Fig 4 visar en golvskiva med ett làssystem enligt ett första utförande av uppfinningen.

Fig 5 visar en golvskiva enligt fig 4 sedd upp- ifrån.

Fig 6a visar i större skala ett utbrutet hörnparti Cl av skivan i fig 5, och fig 6b och 6c visar vertikal- sektioner av fogkanterna utmed långsidan 4a och kortsi- dan 5a hos skivan i fig 5, varav speciellt framgår att långsidan och kortsidan är olika.

Fig 7a-c visar en nedvinklingsmetod för mekanisk fogning av långsidor hos golvskivan enligt fig 4-6.

Fig 8 visar två sammanfogade golvskivor försedda med ett làssystem enligt ett andra utförande av uppfin- ningen.

Pig 9 visar två sammanfogade golvskivor försedda med ett làssystem enligt ett tredje utförande av uppfin- ningen.

Fig lO-12 visar tre olika utföringsformer av golv- skivor enligt uppfinningen, där det utskjutande partiet är utformat i ett stycke med skivans stomme. 10 15 20 25 30 35 -j 512 315 i 15 Beskrivning av föredragna utföringsexempel Ett första föredraget utförande av en golvskiva l försedd med ett låssystem enligt uppfinningen skall nu beskrivas under hänvisning till fig 4-7. Det visade ex- emplet visar även den aspekt av uppfinningen som avser olika utformade làssystem för lång- och kortsida.

Fig 4 visar i sektion en lángsida 4a hos skivan l.

Skivans 1 stomme består av en kärna 30 av exempelvis träfiber, som uppbär ett ytlaminat 32 pà sin framsida och ett balansskikt 34 på sin baksida. Skivstommen 30-34 4b och kortsidor Sa, 5b. En separat list 6 med format làselement 8 är fab- är rektangulär med làngsidor 4a, riksmonterad på stommen 30-34, så att listen 6 utgör en integrerad del av den färdiga golvskivan 1. I det visade exemplet är listen 6 tillverkad av fjädrande alumini- umplåt. Som illustrativt, icke begränsande exempel kan aluminiumplåten ha en tjocklek på i storleksordningen 0,6 mm och golvskivan tjocklek pà i storleksordningen 7 mm. För ytterligare beskrivning av dimensioner, möj- liga material, etc för listen 6 hänvisas till ovanstå- ende beskrivning av den kända skivan.

Listen 6 är utformad med ett làselement 8, vars ak- tiva låsyta 10 samverkar med ett làsspår 14 i en motstå- för horison- ende fogkant 4b hos en angränsande skiva l' tell hoplàsning av skivorna l, 1' tvärs fogkanten (D2).

För bildande av ett vertikallás i Dl-riktning uppvisar fogkanten 4a en i sidled öppen not 36 och uppvisar den motstàende fogkanten 4b en i sidled utskjutande fjäder 38 (svarande mot làstungan 20), (fig 7c). tens 36 övre del 40 uppvisar en vertikalt övre parti 41, som i sammanfogat läge är upptagen i noten 36 Den fria ytan hos no- en avfasning 42 och en övre anliggningsyta 43 för fjä- dern 38. sar en nedre anliggningsyta 45 för fjädern 38, Den fria ytan hos notens 36 nedre del 44 uppvi- en avfas- ning 46 och ett nedre vertikalt parti 47. Den motsatta fogkanten 4b (se fig 7a) uppvisar ett övre vertikalt 10 15 20 25 30 35 -j 512 315 i 16 parti 48, och fjädern 38 uppvisar en övre anliggningsyta 49, en övre avfasning 50, en undre avfasning 51 och en undre anliggningsyta 52.

I sammanfogat läge (fig 7c) definierar de tvà övre intill varandra liggande vertikala övre partierna 41 och 48 ett vertikalt fogplan F. Såsom framgår bäst av fig 4 är notens 36 nedre del 44 förlängd ett stycke utanför fogplanet F. Fogkanten 4a är i sin undersida utformad med ett kontinuerligt monteringsspàr 54 uppvisande en vertikal nedre gripkant 56 och en sned gripkant 58. De 56, 58 tillsammans en fästklack listen 6. som hos den kända skivan och kan utföras med de metoder av ytorna 46, 47, bildade gripkanterna avgränsar 60 för mekanisk fastsättning Fastsättningen är utförd enligt samma princip som beskrivs i ovannämnda dokument. En kontinuerlig läpp 62 hos listen 6 är sålunda ombokad kring spàrets 54 gripkanter 56, 58, medan ett flertal utstansade tungor 64 är ombockade kring det utskjutande partiets 44 ytor 46, 47. Dessa tungor 64 och tillhörande stanshàl 65 vi- sas i den utbrutna vyn i fig 6a.

Det föreligger en väsentlig skillnad mellan den i fig 4-7 visade golvskivan enligt uppfinningen och den kända skivan enligt fig 1-3. Det med P markerade området i fig 4 betecknar det parti av skivan l som är beläget utanför fogplanet F. I enlighet med uppfinningen uppvi- sar detta parti P två horisontellt vid sidan av varandra anordnade delar Pl och P2, vilka skiljer sig åt avseende minst en av parametrarna materialsammansättning och ma- terialegenskaper. Närmare bestämt är innerdelen Pl när- mast fogplanet F bildad delvis av listen 6 och delvis av stommens bearbetade del 44. I detta utförande innefattar innerdelen Pl således materialkombinationen aluminium + träfiberkärna + baksideslaminat, medan ytterdelen P2 är bildad enbart av aluminium. Hos den kända skivan 1 i fig la-c är motsvarande parti utanför fogplanet bildat en- bart av aluminium. ny 10 15 20 25 30 35 å* 512 313 17 Såsom beskrivits ovan medför detta särdrag hos upp- finningen att materialkostnaden kan reduceras. Tack vare att fästklacken 60 är förskjuten mot làselementet 8 i en sådan grad att den ligger åtminstone delvis utanför fogplanet F, kan en väsentlig besparing uppnås avseende förbrukningen av aluminiumplåt. En besparing på i stor- leksordningen 25% är möjlig. Detta utförande är särskilt fördelaktigt i billigare golvskivor där man föredrar ma- terialspill av träfiber till följd av maskinbearbetning av stommen framför en hög förbrukning av aluminiumplåt.

Materialspillet är dock begränsat tack vare att den ut- skjutande delen även kan användas som anliggningsyta för fjädern, vilken då kan göras motsvarande smalare vinkel- rätt mot fogplanet med reducerat materialspill som följd på fjädersidan.

Denna konstruktionsförändring för uppnàende av ma- terialbesparingen påverkar ej negativt den möjlighet till fjädrande vertikalrörelse som måste finnas hos det utskjutande partiet P. Låselementets 8 hàllfasthet på- verkas inte heller. Ytterdelen P2 av aluminium är fort- farande fullt fjädrande vertikalt, och hopsnäppning av kortsidorna Sa, 5b kan göras enligt samma princip som i fig 2a-c. Låselementet 8 är fortfarande av aluminium, och dess styrka reduceras ej. Det kan dock noteras att graden av fjädring kan påverkas eftersom det är väsent- ligen enbart ytterdelen P2 som fjädrar vid hopsnäppning.

Detta kan vara en fördel i vissa fall om man önskar be- gränsa nedböjningsegenskaperna och öka làsets styrka.

Hopvinklingen av långsidorna 4a, 4b kan också göras enligt samma princip som i fig la-c. Härvid kan det ge- nerellt - inte enbart för detta utförande - också ske en mindre nedböjning av listen 6, såsom visas i läggnings- sekvensen i fig 7a-c. Denna nedböjning av listen 6 till- sammans med en lutning hos làselementet 8 möjliggör att skivorna 1, 1' kan vinklas ned och upp igen med mycket täta fogkanter vid de övre ytorna 41 och 48. Làselemen- u 10 15 20 25 30 35 ä' 512 313 18 tet 8 bör företrädesvis ha en stor instyrningsförmàga så att skivorna i samband med nedvinkling skjuts in mot fogkanten. Låselementet 8 bör ha en stor instyrningsdel.

För att fungera optimalt bör skivorna efter att de är fogade och utmed sina làngsidor 4a, 4b, kunna inta ett läge där det föreligger ett litet spel mellan låselement och låsspàr, som inte behöver vara större än ca 0,02 - 0,05 mm. Detta spel möjliggör förskjutning och överbryg- ger breddtoleranser. Friktionen i fogen bör vara låg.

I hopfogat läge enligt fig 7c är skivorna 1, 1' låsta relativt varandra i vertikalriktningen D1. Uppåt- rörelse hos skivan 1' motverkas genom ingrepp mellan ytorna 43 och 49, medan nedåtrörelse hos skivan 1' mot- verkas dels genom ingrepp mellan ytorna 45 och 52, dels genom att skivan 1' vilar på listens 6 ovansida.

Fig 8 visar ett andra utförande av uppfinningen.

Skivan 1 i fig 8 kan användas för parkettgolv. Skivan 1 består av ett övre slitskikt 32a, en kärna 30 och ett bakre balansskikt 34a. I detta utförande är det utskju- tande partiet P utanför fogplanet F i ännu större ut- sträckning tillverkat av olika materialkombinationer.

Làsspàret 14 är förstärkt genom användning av en separat detalj 70 av exempelvis träfiber, som på lämpligt sätt är förbunden med fogkanten, exempelvis genom limning.

Denna variant kan exempelvis användas på skivans 1 kort- sida 5b. Vidare är än större del av fästklacken 60 belä- gen utanför fogplanet F.

Fig 9 visar ett tredje utförande av uppfinningen.

Skivan 1 i fig 9 är användbar för àstadkommande av en stark infästning av aluminiumlisten 6. I detta utförande är en separat del 72 anordnad på den fogkant som uppbär låselementet 8. Delen 72 kan vara av exempelvis träfi- ber. Hela fästklacken 60 och hela listen 6 ligger utan- för fogplanet F. Endast en mindre del av den separata listen 6 används för fjädring. Sett ur materialsynpunkt uppvisar det utanför fogplanet F belägna partiet P tre 10 15 20 25 30 35 -j 512 313 19 olika omràden innehållande materialkombinationerna (P1), respektive ”enbart aluminium" ”enbart träfiber” ”träfiber/balansskikt/aluminium” (P2) (P3). ning med fästklacken 60 belägen helt utanför fogplanet F Denna utform- kan också realiseras enbart genom bearbetning av skivans stomme, dvs utan separat del 72. Utförandet i fig 9 kan vara lämpligt för långsidan. Làselementet 8 har stor in- styrningsdel, och det utskjutande partiet P utanför fogplanet F har mindre nedböjningsförmàga.

Vid en jämförelse mellan utföringsformerna i fig 8 och 9 noterar man att i fig 9 är tungorna 64 högre än läppen 62. Detta ger en stark infästning av listen 6 i fästklackens 60 främre kant, vilket är en fördel vid nedböjning av listen 6. Detta kan uppnås utan extra ma- terialkostnad eftersom tungorna 64 stansas ur befintligt material. Läppen 62 à andra sidan kan göras lägre, vil- ket är en fördel med avseende på dels materialförbruk- ning, dels monteringsspàrets 54 försvagande inverkan pà fogkanten. Vidare noteras att låselementet 8 i fig 8 är lägre vilket underlättar insnäppning på kortsidorna.

Fig 10-12 visar tre olika utföranden av uppfin- ningen, hos vilka det utskjutande partiet kan vara ut- format i ett stycke med skivstommen eller bestå av sepa- rata material som är fastlimmade vid skivans kant och är maskinbearbetat uppifrån. Separata material är speciellt lämpliga på kortsidan, där krav pà hàllfasthet och fjärdringsförmåga är stora. Ett sàdant utförande innebär att materialsammansättningen på lång- och kortsidan kan vara olika.

Ovan beskrivna teknik att förse stommens kant, på långsida och/eller kortsida, med separata material som fästes på stommen för uppnående av särskilda funktioner, såsom hållfasthet, fuktsäkerhet, böjbarhet, vändas även utan utnyttjande av uppfinningens principer. etc, kan an- Med andra ord är det tänkbart att även i andra fogsys- tem, särskilt mekaniska fogsystem, förse stommen med se- ,\ I ll mm 10 15 20 25 30 35 j' 512 313 i 20 parata material på detta sätt. Speciellt kan detta mate- rial appliceras som ett kantparti, vilket på lämpligt sätt fästes vid stommens kant och vilket kan sträcka sig över hela eller delar av skivans höjd.

I en föredragen utföringsform appliceras kantpar- tiet vid stommen innan stommen förses med samtliga yttre skikt, såsom toppskikt och bakre balansskikt. Speciellt kan sådana skikt därefter appliceras ovanpå det fast- satta, separata kantpartiet, varefter det senare kan un- dergå en formbearbetning för bildande av del av fogsys- temet, såsom det utskjutande partiet med làselement och/eller fjädern med låsspår.

I fig 10 och 11 är skivstommen uppbyggd av ett topplaminat 32, en träfiberkärna 30 och ett baksidesla- minat 34. Låselementet 8 är utformat genom att det ut- skjutande partiet P har bearbetats uppifrån på ett så- dant sätt att det, räknat inifrån fogplanet F och utåt, uppvisar en innerdel P1 bestående av träfiber 30 och la- minat 34, en mellandel P2 bestående av enbart laminat 34, och en ytterdel P3 bestående av träfiber 30 och la- minat 34.

Utförandena i fig 10 och 11 skiljer sig åt genom att i fig 10 ligger gränsen mellan träfiberkärnan 30 och baksideslaminatet 34 i vertikal nivå med den aktiva lås- ytans 10 undre kant. I fig 10 har det således inte skett någon väsentlig bearbetning av baksideslaminatet 34 i mellandelen P2. I fig 11 däremot har även baksideslami- natet 34 bearbetats i mellandelen P2, vilket ger förde- len att låselementets 8 aktiva låsyta 10 helt eller del- vis bildas av ett hårdare material.

Utförandet i fig 12 skiljer sig från utföringsfor- merna i fig 10 och 11 genom att ett extra mellanskikt 33 är anordnat mellan träfiberkärnan 30 och baksideslamina- tet 34. Detta mellanskikt 33 bör vara relativt hårt och starkt för att förstärka den aktiva låsytan 10 såsom vi- sas i fig 12. Som exempel kan mellanskiktet 33 vara bil- I 31 1 l 10 15 20 -j 512 513 i 21 dat av ett separat material som limmas fast i den inre kärnan. Alternativt kan mellanskiktet 33 utgöra en del av exempelvis en spånskivekärna, där spànmaterial och bindemedel specialanpassas för-det mekaniska fogsyste- met. I detta alternativ kan således kärna och mellan- skiktet 33 båda vara av spànmaterial, men med olika egenskaper. Skikten kan optimeras för de olika funktio- nerna hos lássystemet.

Vidare kan de aspekter av uppfinningen vari ingår en separat list företrädesvis implementeras i kombina- tion med användning av ett egaliseringsspår av det slag som beskrivs i WO 94/26999. Angränsande fogkanter egali- seras i tjockleksriktning genom bearbetning av undersi- dan, så att golvskivornas ovansidor ligger i plan när skivorna är hopfogade. Hänvisningsbeteckning E i fig la indikerar att skivornas stomme efter en dylik bearbet- ning uppvisar samma tjocklek i angränsande fogkanter.

Listen 6 är upptagen i spåret, och kommer därmed att vara delvis infälld i golvets undersida. Motsvarande ar- rangemang kan sålunda realiseras även i förening med uppfinningen, såsom visas på ritningsfigurerna.

Claims (27)

10 15 20 25 30 f; 512 313 22 PATENTKRAV

1. Låssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor (l, 1'), varvid omedelbart intill varandra liggande övre delar (41, 48) av tvä angränsande fogkanter (4a, 4b; 5a, 5b) hos tvâ sammanfogade golvskivor (1, l') tillsammans definierar ett mot golvskivornas huvudplan vinkelrätt fogplan (F), vilket lässystem för åstadkommande av en hopfogning av de två fogkanterna (4a, 4b; Sa, Sb) vin- kelrätt mot fogplanet (F) innefattar ett låsspår (14) upptaget i undersidan (3) av och utsträckt parallellt med den första fogkanten (4b, 5b) på avstånd från fogplanet (F), och ett från den andra fogkantens (4a, 5a) nedre del och nedanför den första fogkanten (4b, Sb) utskjutande parti (P), som är integrerat med en stomme (30, 32, 34) hos skivan (1) och som pà avstånd fràn fogplanet (F) uppbär ett med làsspåret (14) samverkande låselement (8), vilket utskjutande parti (P) sålunda är beläget helt utanför fogplanet (F) sett från den andra fogkantens sida, och vilket utskjutande parti (P) har en annan materialsammansättning än skivans stomme, k ä n - n e t e c k n a d av att det utskjutande partiet (P) uppvisar àtminstone tvà horisontellt vid sidan av var- andra anordnade delar (Pl, P2), vilka skiljer sig àt av- seende åtminstone en av parametrarna materialsammansätt- ning och materialegenskaper.

2. Låssystem enligt 1, varvid nämnda àtminstone två delar (Pl, P2) är belägna på olika avstånd från fogpla- net (F).

3. Låssystem enligt krav 2, varvid nämnda delar (P1, P2) (Pl) närmast fogplanet (F) och en ytterdel (F).

4. Làssystem enligt krav 3, varvid ytterdelen (P2) omfattar en innerdel (P2) på avstånd från fogplanet är åtminstone delvis bildad av en separat list (6, 6'), som är tillverkad av annat material än skivans stomme g : \pat\sg\ans\väli nge\korrxbi. fog\29šl 36 9_kon'.bífw_se . doc 10 15 20 25 30 35 _- 512 513 6- 23 och som är integrerat förbunden med skivan genom fab- riksmontering.

5. Låssystem enligt krav 3 eller 4, varvid innerde- len (P1) är bildad åtminstone delvis av en bearbetad del (44) hos skivans stomme.

6. Låssystem enligt krav 4 och 5, varvid innerdelen (P1) är bildad åtminstone dels av nämnda bearbetade del (44) hos skivans stomme, dels av en del av nämnda sepa- rata list (6, 6').

7. Låssystem enligt krav 5, varvid innerdelen (P1) år bildad enbart av en bearbetad del av skivans stomme.

8. Låssystem enligt något av kraven 5-7, varvid låssystemet för àstadkommande av en hopfogning av de två 4b; Sa, (Dl) mot skivornas (1, l') huvudplan innefattar ett not/fjäder- förband (36, 38) med en fjäder (38) vid den första fogkanten (4b, Sb) och en not (36) vid den andra fogkan- (44) hos ski- vans stomme ingående i innerdelen (Pl) utgör en förläng- fogkanterna (4a, Sb) även vinkelrätt ten (4a, Sa), varvid nämnda bearbetade del ning av notens (36) nedre del.

9. Låssystem enligt krav 6, varvid listen (6, 6') är fastsatt (64) i nämnda bearbetade del (44) av skivans stomme.

10. Låssystem enligt krav 6, varvid listen (6) kor- sar fogplanet (F) och sträcker sig in under nämnda andra fogkant (4a, Sa).

11. Låssystem enligt krav 10, varvid listen (6) år fastsatt i skivans stomme innanför fogplanet (F).

12. Låssystem enligt krav något av kraven 6-9, var- vid listen (6) är belägen helt utanför fogplanet (F).

13. Låssystem enligt något av kraven 4-12, varvid listen (6) är mekaniskt fastsatt (60, 62, 64).

14. Låssystem enligt något av kraven 3-13, varvid ytterdelen (P2) är fjädrande i riktning (Dl) tvärs ski- vornas huvudplan. g: \pa':.\sg\a:1s\':ä] i nge\ko:r.bi fog\2931.369_kon'.bí5og se. .doc |IIh.H 10 15 20 25 30 35 ä' 512 313 24

15. Låssystem enligt något av kraven 1-14, varvid det utanför fogplanet (F) utskjutande partiet (P) är ut- sträckt kontinuerligt utmed väsentligen hela längden hos nämnda andra fogkant (4a, Sa).

16. Låssystem enligt något av kraven 1-15, varvid det utanför fogplanet (F) utskjutande partiet (P) uppvi- sar flera separata avsnitt fördelade utmed nämnda andra fogkant (4a, Sa).

17. Låssystem enligt krav 1, varvid nämnda åtmins- tone två delar är belägna vid sidan om varandra i rikt- ning parallellt med fogkanterna.

18. Làssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor (1), varvid omedelbart intill varandra liggande övre de- lar (41, 48) av två angränsande fogkanter (4a, 4b; Sa, Sb) hos två sammanfogade golvskivor (1, l') tillsammans definierar ett mot golvytornas huvudplan vinkelrätt fogplan (F), vilket låssystem för åstadkommande av en hopfogning av de två fogkanterna vinkelrätt (D2) mot fogplanet (F) innefattar ett låsspår (14) upptaget i un- dersidan (3) av och utsträckt parallellt med den första fogkanten (4b, Sb) pà avstånd från fogplanet (F), och ett från den andra fogkantens (4a, Sa) nedre del och nedanför den första fogkanten (4b, Sb) utskjutande parti (P), som är utformat i ett stycke med en stomme (30, 32, 34) hos skivan (1) och uppbär ett låselement (8) på av- stånd från fogplanet (F), vilket utskjutande parti (P) sålunda är beläget helt utanför fogplanet (F), k ä n - n e t e c k n a d av att det utskjutande partiet (P), som en direkt följd av en maskinbearbetning av dess ovansida, uppvisar åtminstone två horisontellt vid sidan av varandra anordnade delar (P1, P2), vilka skiljer sig åt avseende åtminstone en av parametrarna materialsammansättning och materialegenskaper.

19. Låssystem enligt krav 18, varvid nämnda åtmins- tone två delar (P1, P2) är belägna på olika avstånd från fogplanet (F). g:\pat\sg\a:s\välinge\kombifcg\298l369_kcmhifog_se.dec 10 15 20 25 30 35 å' 512 315 25

20. Låssystem enligt krav 19, varvid nämnda åtmins- tone två delar omfattar en innerdel (Pl) närmast fogpla- net (F) och en ytterdel (P2) på avstånd från fogplanet (F).

21. Låssystem enligt krav 20, varvid innerdelen (P2) och ytterdelen (P3) avgränsas av ett vertikalplan som väsentligen sammanfaller med en med låsspåret (14) (8).

22. Låssystem enligt något av kraven 19-21, varvid samverkande aktiv låsyta (10) hos låselementet nämnda åtminstone två delar innefattar tre eller fler delar (P1, P2, P3) belägna på olika avstånd från fogpla- net (F).

23. Golvskiva (1) försedd med ett låssystem enligt något av de föregående kraven.

24. Golvskiva (1) enligt krav 23, vilken uppvisar motstående långsidor (4a, 4b) och kortsidor (5a, 5b) och vilken är mekaniskt sammanfogningsbar utmed sina långsi- dor (4a, 4b) med långsidor hos likadana golvskivor genom nedvinkling och vilken är mekaniskt sammanfogningsbar utmed sina kortsidor (Sa, Sb) med kortsidor hos likadana golvskivor genom förskjutning utmed nämnda långsidor (4a, 4b).

25. Rektangulär golvskiva (1), innefattande en stomme (30, 32, 34) samt med stommen integrerade första l4') inrättade att åstadkomma en mekanisk hopfogning av angränsande fogkan- 4b; 5a, 1') utmed skivornas långsidor och andra làsorgan (6, 8, 14; 6', 8', 5b) hos dylika golvskivor (1, (4a, 4b) Sb) i en riktning (D2) vinkelrätt mot respektive fogkan- ter (4a, respektive kortsidor (Sa, ter och parallellt med golvskivornas huvudplan, k ä n - n e t e c k n a d av att nämnda första och andra låsor- gan (6, 8, 14; 6', 8', l4') minstone en av parametrarna materialsammansättning och skiljer sig åt avseende åt- materialegenskaper och att åtminstone det ena av nämnda làsorgan vid långsidan och kortsidan innefattar ett 6'), separat element (6, som är integrerat förbundet med g : \pat.\sg\ans\vä l ingeV-:orrbi fog\2 98 l 36 9_korr.b i fog__se . dec . J““rLfli: 10 15 20 25 -f 512 313 26 skivans stomme på fabrik och av annat material än vad som ingår i skivans stomme. _

26. Rektangulär golvskiva (1), innefattande en 32, 34) och andra làsorgan (6, 8, 14; 6', samt med stommen integrerade första 8', l4') inrättade att åstadkomma en mekanisk hopfogning av angränsande fogkan- ter (4a, 4b; 5a, 5b) hos dylika golvskivor (1, 1') utmed stomme (30, skivornas làngsidor (4a, 4b) respektive kortsidor (Sa, Sb) i en riktning (D2) vinkelrätt mot respektive fogkan- ter och parallellt med golvskivornas huvudplan, k ä n - n e t e c k n a d av att nämnda första och andra làsor- gan (6, 8, 14; 6', 8', 14') skiljer sig ät avseende àt- minstone en av parametrarna materialsammansättning och materialegenskaper och att åtminstone det ena av nämnda làsorgan vid långsidan och kortsidan innefattar ett element som är utformat i ett stycke med skivans stomme.

27. Golvskiva enligt krav 25 eller 26, varvid nämnda första och andra làsorgan (6, 8, 14; 6', 8', l4') vart och ett innefattar dels ett från en fogkant (4a, 5a) utskjutande parti (P) som på avstånd från fogkanten uppbär ett làselement (8, 8'), dels ett låsspår (14, l4'), som är upptaget i stommens undersida (3) vid en motsatt belägen fogkant (4b, 5b) för ingrepp med ett dylikt làselement hos en angränsande skiva. g:\pa:\sg\ans\välinge\kombifog\29B1369_kombiEog_se.doc