SE525657C2 - Golvskivor för flytande golv framställda av åtminstone två olika materialskikt samt halvfabrikat för tillverkning av golvskivor - Google Patents

Description

25 30 35 2 tivt ytskikt av laminat och ett 0,1-0,6 mm tjockt undre balansskikt av laminat, plast, papper eller liknande. Yt- skiktet skapar golvskivornas utseende och slitstyrka.

Kärna ger stabilitet och bidrager tillsammans med ytskiktet till att ge golvskivan nödvändig slagháll- fasthet. Balansskiktet håller skivan plan när den relativa luftfuktigheten (RH) varierar över året.

Golvskivorna läggs flytande, d v s utan fastlimning mot undergolvet. Traditionella hårda golvskivor i flytande golv av detta slag fogas i regel medelst limmade not/fjäderförband (dvs förband med en tunga på en golvskiva och ett tungspàr på angränsande golvskiva) på lång- och kortsida.

Utöver dylika traditionella golv, vilka sammanfogas medelst limmade tung/tungspårsförband, har det under se- nare år utvecklats golvskivor som inte kräver användning av lim utan istället sammanfogas mekaniskt med hjälp av sà kallade mekaniska lássystem. Dessa system innehåller låsorgan som låser skivorna horisontellt och vertikalt.

De mekaniska làssystemen formas i regel genom en bearbetning av skivans kärna. Alternativt kan delar av lássystemet bildas av ett separat material exempelvis aluminium som är integrerat med golvskivan, d v s förenats med golvskivan redan i samband med tillverkningen av denna.

De främsta fördelarna med flytande golv med mekaniska làssystem är att de kan läggas lätt och snabbt genom olika kombinationer av invinkling och insnäppning. De kan också lätt tas upp igen och återanvändas pà annan plats.

En ytterligare fördel med de mekaniska lássystemen är att golvskivornas kantpartier kan utformas i material som inte behöver ha goda limningsegenskaper.

Laminatgolv och även många andra golv med ett ytskikt av plast, trä, träfanér, kork och liknande tillverkas genom att ytskikt och balansskikt appliceras pá ett kärn- material. 10 15 20 25 30 35 525 657 3 Den första generationens laminatgolv, så kallade HPL- golv, tillverkades genom att en 6 mm tjock spånskiva försågs med ett 0,8 mm ytskikt av dekorativt högtrycks- laminat, vanligen benämnd HPL - high pressure laminate.

HPL framställts i en separat operation där flera impreg- nerade pappersark pressas samman under högt tryck och hög temperatur till en laminatskiva.

Senare utvecklades den andra generationens laminat- golv som bygger pà en modernare princip där både tillverkningen av det dekorativa laminatskiktet och fastsättningen på träfiberskivan sker i ett och samma tillverkningssteg. Impregnerade pappersark appliceras direkt på skivan och pressas samman under tryck och värme utan någon limning. Ytskiktet är i regel ca 0,2 mm tjockt. Dessa direktlaminerade golv, vanligen benämnda DL-golv, vars främsta fördel är att produktionskostnad är lägre, var till en början underlägsna HPL-golv bl. annat pá grund av lägre slaghállfasthet och sämre fuktresistens. DL-golvens kvalitetsegenskaper förbättrades dock avsevärt när spànskivan ersattes med en kvalificerad träfiberskiva av typen HDF - high density fibreboard. HDF-skivan var väsentligt hårdare än spånskiva och var fukttáligare. Därmed kunde DL-golvens slaghàllfasthet och fukttálighet förbättras. När denna HDF-skiva också började tillverkas i allt större volymer sjönk kostnaden och DL-golv med HDF-kärna blev marknadsledande. Spánskivan är visserligen väsentlig billigare än HDF men DL-tekniken är i kombination med HDF totalt sett billigare. DL-golv hade nu likvärdiga kvalitetsegenskaper som HPL-golv men var samtidigt väsentligt billigare. Vid denna tid då DL-golven började säljas i större kvantiteter än HPL-golv sammanfogades laminatgolven med ett traditionellt lássystem bestående av not, fjäder och lim. HPL-golv med kärna av spånskiva var lättare att limma än DL-golv med kärna av HDF. När de mekaniska fogsystemen utvecklades undanröjdes även det 000090 c cool ao 10 15 20 25 30 35 .ÛIÖÛI U O I ÜÛ UÛCIÛÛ I I I Ü nn nu u"'.. 0 'Ica I-IÛ 0 0 I Û IOII l Ö o o 0 0 Q .I .Ü o ÜÜÜ' 0 0 Û C oo.- ' Q Û Ü 0 0 0 on 0 I 'ÜÜ- Ü O I Û ÛÛ-Ü nn u 0 0 0 o o 0 CC I 4 här problemet och DL-golv med kärna av kort tid 90% av marknaden.

Utöver de två ovannämnda metoderna används en rad andra metoder för att tillverka flytande golv och förse olika kärnmaterial med ett ytskikt. Ett dekorativt mönster kan tryckas på kärnans yta, som sedan exempelvis lackeras med ett slitskikt. Kärnan kan också förses med ytskikt av trä, fanér, dekorativt papper eller plastfo- lie, och dessa material kan sedan beläggas med ett slit- skikt.

I regel ger ovannämnda metoder som resultat ett panelämne i form av en stor skiva som därefter sågas upp i exempelvis ett 10-tal golvpaneler, vilka sedan bearbe- tas till golvskivor.

Ovanstående golvpaneler kantbearbetas i samtliga fall individuellt till golvskivor. Kantbearbetningen görs i HDF erövrade på avancerade fräsmaskiner, där golvpanelen är exakt positi- onerad mellan en eller flera kullagrade kedjor och band, så att den med hög hastighet och precision kan föras för- bi ett antal fräsmotorer, som är försedda med diamant- verktyg eller metallverktyg, vilka bearbetar golvpanelens kant. Genom användning av flera fräsmotorer som arbetar i olika vinklar kan avancerade foggeometrier formas med hastigheter överstigande 100 m/min och med en noggrannhet av :0,02 mm.

Definition av vissa termer I den efterföljande texten benämns den färdig- monterade golvskivans synliga yta för ”framsida”, medan golvskivans motstående, mot undergolvet vända, sida benämns "baksida". Det skivformiga utgångsmaterial som används benämns "kärna". När kärnan belagts med ett ytskikt närmast framsidan och företrädesvis även ett balansskikt närmast baksidan, bildar den ett halvfabrikat som benämns ”golvpanøl” eller ”panelämne” i det fall då halvfabrikatet, i en efterföljande operation, delas upp i ett flertal ovannämnda golvpaneler. När golvpanelerna är nøøucc 10 15 20 25 30 35 5 2 5 6 5 7 5 kantbearbetade så att de erhållit sin slutgiltiga form med fogsystemet benämns de "golvskivor". Med ”ytakikt” avses samtliga skikt som appliceras på kärnan närmast framsidan och som täcker företrädesvis hela framsidan av golvskivan. Med ”dnkorativt ytakikt” avses skikt som huvudsakligen är avsett för att ge golvet sitt dekorativa utseende. Med ”slitskikt” avses skikt som främst är avsett för att förbättra framsidans slitstyrka. I laminatgolv består det här skiktet i regel av ett transparent papper med inblandning av aluminiumoxid som är impregnerat med melaminhartz. Med ”föratärkningaskikt” avses skikt som främst är avsett att förbättra ytskiktets förmåga att motstå slag och tryck samt att i vissa fall även kompensera kärnans ojämnheter så att dessa ej blir synliga vid ytan. I högtryckslaminat består detta förstärkningsskikt i regel av ett brunt kraftpapper som impregneras med fenolhartz.

Golvskivans yttre delar vid golvskivans kant mellan framsidan och baksidan kallas "fogkant". Fogkanten har i regel flera ”fogytor” som kan vara vertikala, horison- tella, vinklade, avrundade, avfasade, etc. Dessa fogytor finns på olika material, t ex laminat, träfiberskivor, trä, plast, metall (särskilt aluminium) eller tätnings- material. Med ”fogkantparti” avses golvskivans fogkant samt en del av golvskivans partier närmast fogkanten.

Med ”fog” eller ”fogsystnm” avses samverkande kopp- lingsorgan, som sammankopplar golvskivorna vertikalt och/eller horisontellt. Med ”mnkaniskt fogsystcm” avses att sammanfogning kan ske utan lim horisontell parallellt med ytan och vertikalt vinkelrät mot ytan.

Mekaniska lássystem kan i många fall dessutom sammanfogas med lim. Med ”flytandn golv” avses golv med golvskivor som endast är sammanfogade med sina respektive fogkanter och således ej limmade till undergolvet. Vid fuktrörelser förblir fogen tät. Fuktrörelse sker i golvets ytterområden kring väggarna dolt under golvlisterna. Med ”HBF” avses skivmaterial som på marknaden går under 10 15 20 25 30 35 benämningen high density fibreboard. HDF bestående av malda träfibrer sammanbundna med bindemedel.

Med ovanstående tekniker kan man framställa laminatgolv som är mycket naturtrogna kopior av trägolv, sten, klinker och liknande och som är mycket lätta att lägga med mekaniska fogsystem. Golvskivornas längd och bredd är i regel 1,2 * regel 7-8 mm. 0,2 meter och tjockleken är i Under senare tid har också laminatgolv med andra format och andra tjocklekar börjat marknadsföras. Format med en längd av 1,2 mm, bredd 0,4 m och tjocklek ca ll mm används exempelvis för att imitera sten och klinker Sådana golvskivor blir tunga och svåra att hantera i samband med transport och installation eftersom HDF har en densitet på ca 900 kg/m3. Dessutom är material- kostnaden för en ll mm HDF kärna hög. Det finns således ett stort behov av att sänka kostnaden och även vikten för kärnan i ett tjockt laminatgolv men även i laminatgolv av normal tjocklek. Motsvarande gäller för liknande golv med andra ytsikt såsom fanér, plast etc.

För parkettgolv är kostnaden för ytskikten betydande.

Marknaden för flytande golv skulle kunna öka väsentligt om kostnaden för golvskivan skulle kunna sänkas och om vikten kunde reduceras. Laminatgolv har ett hårt ytskikt som ger en hög ljudnivå i rummet när personer med skor gär på golvet. Detta är ett problem som minskar golvets användningsmöjligheter speciellt i offentliga miljöer.

Känd teknik och problem med denna För att underlätta förståelsen och beskrivningen av föreliggande uppfinning samt insikten av de för uppfin- ningen bakomliggande problemen, följer nu med hänvisning till fig. 1-3 pá bifogade ritningsblad.

Figur 2a - 2c visar framställning av ett HPL-golv.

Ett slitskikt 34 av ett transparent material med hög slitstyrka impregneras med melamin med inblandning av 10 15 20 25 30 35 aluminiumoxid. Under detta skikt 34 läggs ett dekorativt skikt 35 av papper impregnerat med melamin. Ett eller flera lager förstärkningsskikt 36a, 36b av stompapper impregnerade med fenol läggs under dekorskiktet 35 och hela paketet läggs i en press där det under tryck och värme härdar till ett ca 0,5-0,8 mm tjockt ytskikt 31 av högtryckslaminat (HPL). Fig. 2c visar hur detta ytskikt 31 sedan kan limmas tillsammans med ett balansskikt 32 till en kärna 30 för att utgöra ett panelämne 3. I Fig. 2d och 2e visar tillverkning av DL-golv. Ett slitskikt 34 i form av ett så kallat overlay och ett dekorskikt 35 av dekorpapper läggs direkt på en kärna 30.

Samtliga dessa tre delar och i regel även ett bakre balansskikt 32 läggs därefter in i en press där de under värme och tryck härdar till ett panelämne 3 med ett dekorativt ytskikt 31 med en tjocklek av ca 0,2 mm.

Direktlaminat har i regel inget förstärkningsskikt.

Laminatkantens förmåga att klara slag och fukt är helt beroende av kärnmaterialets egenskaper. Därför används ett högkvalitativt material med hög densitet och fuktresistens såsom HDF. Materialkostnaden för HDF är väsentligt högre än för spånskiva.

Fig. 3a visar exempel på ett traditionellt laminat eller fanérgolv med ytskikt 31 av exempelvis direkt- laminat (DL) eller 0,6 mm faner, en kärna 30 av HDF och ett balansskikt 32 av laminat eller träfanér som fogas med not, fjäder och lim. Fig. 3b visar exempel pà ett laminatgolv med en yta 31 av HPL, en kärna av HDF och ett mekaniskt làssystem som består av en list 6 och ett làselement 8 av aluminium och som samverkar med ett låsspár 14 upptaget i kärnan 30.

Fig. 3c visar exempel på ett laminatgolv med en yta 31 av DL, en kärna 30 av HDF och ett mekaniskt låssystem 6,8,14 som formats ur golvskivans kärna 30. En kärna av HDF är i detta fall nödvändig för att làssystemet skall få nödvändig styrka och funktion. 10 15 20 25 30 35 525 657 o o oo oooo oo oooo oo oo o o o o o o o o o o o o o o oo oo o o o o o o o o o o o o oo o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o oo o o o o o o o o o o o o o o o oo oo oo ooo oo oo o o Fig 3d visar exempel på ett laminatgolv med en yta 31 av DL, en kärna av HDF och ett mekaniskt fogsystem med låselement 8 och låsspár 14 i övre delen av noten.

Fig 3e visar ett parkettgolv, sett från långsidan, med en tjocklek av ca 15 mm som har med ett ytskikt 31 av exempelvis 3 mm ek. Kärna består i detta exempel av olika träslag. Hårdare träslag 30a, 30b finns vid fogkant- partierna som bildar det mekaniska lássystemet 7, 7'.

Mellan dess fogkantpartier består kärnan 30 av trälameller 30c som är tillverkade av ett mjukt och billigt träslag. Lamellerna 30c är sammanfogade med ytskiktet 31 och balansskiktet 32 med limning. De innehåller ofta knastar, sprickor och liknande. Ytskiktet måste ha en tillräcklig tjocklek för att överbrygga dessa ojämnheter samt skarvarna 37 mellan kärnans lameller 30c.

Dessa golvskivor är behäftade med en rad problem som främst är relaterade till kostnader och funktion.

HDF-kärnan som behövs för att ge ett laminatgolv eller fanérgolv tillräcklig slaghàllfasthet i ytan och vid fogkanterna, har samma höga kvalitet i hela golvskivan. Denna höga kvalitet behövs exempelvis ej i de inre och bakre delar av golvskivan.

Fuktinträngning i en golvskiva sker främst i de övre partierna av fogkanten närmast ytan och det är i dessa partier som HDF-materialet är nödvändigt. I övriga partier av golvskivan skulle lägre kvalitetsegenskaper vara tillräckliga.

För att kunna forma ett mekaniskt låssystem med utskjutande delar måste i regel fogkanten och därmed även golvskivans kärna vara av god kvalitet. Även i detta sammanhang är den höga kvalitén endast nödvändig vid vissa delar av fogkanterna.

Ett parkettgolv har ett slitskikt av ca 3 mm. Detta behövs främst för att ge ytan tillräcklig slaghállfasthet och för att överbrygga mellanrummen mellan kärnans trästavar så att dessa ej telegraferar genom ytskiktet och blir synliga i ytan. Ytskiktet skyddas idag av en 10 15 20 25 30 35 525 657 000000 0 0 0 00 000000 0 0 0 0 00 00 0 0'°.. 0..'. 0000 0 0 0 0000 0 0 0 0 0 0 0 00 00 0 0000 0 0 0000 0 0 0 0 00 0 0 0000 0 0 0 0 0000 00 0 0 0 0 0 0 0 00 0 000000 9 slitstark lack och omslipning sker sällan eller inte alls. Följaktligen skulle slitskiktets tjocklek kunna reduceras om de övriga problemen kunde lösas.

Ovanstående problem leder till att materialkostnaden och vikten blir hög. Den hårda ytan skapar en oönskad ljudnivå.

För att motverka dessa problem har man tillgripit olika metoder. Den främsta metoden är att minska HDF- skivans kvalitet och densitet. DL-golv tillverkas också med spånskiva som kärnmaterial. Dessa metoder ger lägre kostnad och lägre vikt men samtidigt blir slaghållfasthet dålig, skivorna blir fuktkänsliga och de mekaniska fogsystemen får låg hállfasthet och dålig funktion.

Parkettgolv tillverkats med en kärna av spånskiva, HDF eller plywood. Dessa material är i regel dyrare än en kärna av lamellstavar. Lamellkärna reducerar också skivans fuktrörelse bättre än andra skivmaterial eftersom lamellkärnans stavar är placerade vinkelrät mot skivans längdriktning. Detta innebär att lamellstavarnas fiberriktning är vinkelrät mot ytskiktets fiberriktning.

En sådan fiberorientering är gynnsam för att motverka fuktrörelser.

För att minska ljudnivån har laminatgolven installerats på ett ljuddämpande skikt av plast, lumppapper, textilfibrer och liknande. Dessa skikt har också limmats på baksidans balansskikt. Denna form av ljuddämpning ger ett dåligt resultat och kostnaden är hög.

Kort beskrivning av uppfinningen och ändamål med denna Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att eliminera eller kraftigt minska ett eller flera av de problem som förekommer i samband med tillverkning av flytande golvskivor och då speciellt sådana golvskivor med mekaniska fogsystem.

Uppfinningen bygger på en första insikt att kärnan bör tillverkas av olika skikt som består av olika 0 0 0 000000 10 15 20 25 30 35 (n DJ LH Q\ LH \J 00 0000 00 0000 0 I 0 0 0 I 0 0 0 000 . 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 00 00 000 00 0 IIÛIÛI 0 Q I CO 'IÛOÛU O I I Ü I. 0I" 0..... 10 material eller av samma material men med olika egenskaper. Detta möjliggör att materialkostnaden kan reduceras samtidigt som golvskivans egenskaper i övrigt, exempelvis slaghållfasthet och fukttålighet, kan vara oförändrade.

Uppfinningen bygger på en andra insikt att kärnmaterial med olika skikt kan ge en lägre vikt utan försämring av övriga kvalitetsegenskaper.

Uppfinningen bygger på en tredje insikt att kärnmaterial med olika skikt kan ge bättre ljudegenskaper.

Slutligen bygger uppfinningen på en fjärde insikt att kärnmaterial bestående av olika skikt möjliggör till- verkning av golvskivor med mekaniska låssystem som håller hög kvalitet samtidigt som kostnaden kan reduceras.

Uppfinningen är speciellt lämpad att användas i flytande golv som består av golvskivor vars kärna innehåller träfibrer exempelvis trälameller, spånskiva, MDF, HDF, skivmaterial kan lätt limmas till varandra i olika lager kompaktlaminat, plywood och liknande. Dessa och de kan med exempelvis impregnering med lämpliga kemikalier, ges förbättrade egenskaper exempelvis avseende densitet, slaghållfasthet, böjbarhet, På så sätt kan optimala skivmaterial tillverkas och kombineras med avseende på golvskivans och fogsystemets funktion och kostnadsnivå. Träfiberbaserade material kan formas till avancerade geometrier med skärande bearbetning. Kärnan fuktresistens, friktion och liknande. kan också bestå av olika plastmaterial, gummimaterial och liknande som också kan kombineras med olika träfiberbaserade material. Samtliga ovan beskrivna kärnmaterial kan formas till golvskivor med olika typer av kända mekaniska låssystem Således kan en mängd olika kombinationer av olika golvskivor, låssystem, material och format åstadkommas. 10 15 20 25 30 35 :oss 00:: .OQE 0 nu! o ll Enligt en första aspekt av uppfinningen anvisas sålunda golvskivor för bildande av flytande laminatgolv, vilka golvskivor har en kärna och ett på kärnans ovansida anbringat ytskikt. Kärnan uppvisar åtminstone två anordnade materialskikt på olika avstånd från ytskiktet vilka skiljer sig åt avseende åtminstone en av parametrarna materialsammansättning och materialegenskaper.

Enligt en andra aspekt av uppfinningen anvisas halvfabrikat för flytande laminatgolv vilka halvfabrikat har en kärna och ett på kärnans ovansida anbringat ytskikt samt ett på kärnans undersida anbringat balansskikt. Halvfabrikatets kärna uppvisar åtminstone två anordnade materialskikt på olika avstånd från ytskiktet vilka skiljer sig åt avseende åtminstone en av parametrarna materialsammansättning och materialegenskaper. Materialskiktet närmast ytskiktet kan i ett föredraget utförande bestå av HDF och materialskiktet på avstånd från ytskiktet av spånskiva.

Enligt en tredje aspekt av uppfinningen anvisas golvskivor för bildande av flytande fanérgolv. Golv- skivorna har en kärna och ett på kärnans ovansida an- bringat ytskikt med en tjocklek av exempelvis 0,6-1,5 mm och ett på kärnans undersida anbringat balansskikt.

Kärnan uppvisar åtminstone två anordnade materialskikt på olika avstånd från ytskiktet vilka skiljer sig åt av- seende åtminstone en av parametrarna materialsammansätt- ning och materialegenskaper. Materialskiktet närmast ytskiktet består av HDF och materialskiktet på avstånd från ytskiktet består av spånskiva.

Enligt en fjärde aspekt av uppfinningen anvisas golvskivor för bildande av flytande trägolv. Golvskivorna har en kärna och ett på kärnans ovansida anbringat ytskikt av trä och ett på kärnans undersida anbringat balansskikt av trä. Kärnan uppvisar åtminstone två anordnade materialskikt på olika avstånd från ytskiktet. 10 15 20 25 30 in hå çn CD in \J 12 Materialskiktet närmast ytskiktet består av HDF och materialskiktet närmast balansskiktet av trä.

Dessa och andra ändamål med uppfinningen uppnås med golvskivor, golv och tillverkningsmetoder som uppvisar de särdrag som är angivna i bifogade självständiga patent- krav. De osjälvständiga patentkraven anger särskilt före- dragna utföringsformer av uppfinningen.

Kort beskrivning av ritningarna Fig. la-d visar i olika steg framställning av en golv- skiva.

Fig. 2a-e visar uppbyggnad av laminatgolv med en yta av högtryckslaminat och direktlaminat.

Fig. 3a-e visar exempel på olika golvskivor.

Fig. 4 visar en golvskiva enligt uppfinningen.

Fig. 5 visar ett alternativt utförande av en golvskiva enligt uppfinningen.

Fig.6-9 visar olika utförandeformer av uppfinningen.

Beskrivning av föredragna utföringsexempel Fig. 4 visar ett föredrager utförande av uppfinningen. Golvskivan 1 kan exempelvis vara ett laminat- eller fanérgolv. Tjockleken kan exempelvis var 6-12 mm. I det visade utförandet har golvskivan 1 ett ytskikt 31 av direktlaminat DL, ett balansskikt 32 av DL och en kärna 30 som består av två skikt Ll och L2. Det övre skiktet Ll närmast ytan kan exempelvis vara av HDF med hög densitet och fuktresistens. Det undre skiktet L2 kan exempelvis vara av en lägre kvalitet av HDF, av MDF eller av andra träfiberbaserade skivmaterial. Ett föredraget alternativ är spånskiva. De två material- skikten är företrädesvis sammanfogade genom limning.

Mellan L1 och L2 finns således i detta utförande ett limskikt 41. Ett sådant golv kommer att ha goda egenskaper i de övre delarna närmast ytan. Övre fogkanter 40 kommer att ha hög slaghàllfasthet och fukt som tränger 10 15 20 25 30 35 13 in mellan fogkanterna kommer ej att förorsaka några större problem. Kärnans undre skikt L2 kan exempels bestå av ett billigare material exempelvis spånskiva med låg densitet. Golvskivan får på detta sätt goda egenskaper samtidigt som den kan tillverkas till låg kostnad. Vikten blir också läger. Genom att göra kärnan i två olika material Ll och L2 kan de kostnadsbesparingar som görs i det undre skiktet användas för att öka kvalitén på det övre. Golvskivorna 1, l' kan också göras tjockare och stabilare med oförändrad vikt och kostnad. Ljudnivån kan förändras genom att golvskivan får en annan ljudfrekvens som upplevs som behagligare. Ljudniván kan också reduceras genom val av lämpliga material i kärnan.

Enligt uppfinningen kan panelämnen tillverkas genom att exempelvis skivmaterial av HDF och spånskiva limmas till en kärna bestående av två eller fler materialskikt L1 och L2. HDF-skivan slipas vid den normala tillverkning så att den får en jämn yta och tjocklek. Denna slipning kan helt eller delvis eventuellt ske enligt uppfinningen efter limningen av materialen L1, L2. På så sätt kan en materialbesparing ske genom att mindre material eller billigare material slipas bort. Efter limning av kärnan sker laminering eller limning av ytskiktet. Om kärnans materialskikt redan har rätt tjocklek före limning kan limning av kärnans materialskikt L1, L2 samt ytskiktet 3 och balansskiktet 32 ske i en och samma operation. Det är också möjligt att kombinera direktlamineringen med sammanlimningen av kärnans materialskikt genom att limning sker med metoder som möjliggör fullständig eller partiell aktivering av limskikt med det tryck och värme som uppstår i samband med direktlamineringen.

Det övre materialskiktet Ll kan utnyttjas i det mekaniska fogsystemet sáson visas i 5 och 7. I figur 5 har en separat bearbetad list 6 av exempelvis HDF- material sammanfogats med kärnan genom insnäppning av listtungan 38 mot listnoten 37. Denna sammanfogning kan ske i mjukare material såsom spånskiva men hàllfastheten 10 15 20 25 30 35 0"! U"l 14 kan bli högre om den mekaniska sammanfogningen sker mot exempelvis HDF material. Listtungan 38 har i den övre delen làsorgan och positionsringsytor som låser listen 6 horisontellt och vertikalt till golvskivan 1. Såsom alternativ kan listen 6 även konstrueras så att den kan fästas genom att listtungan 38 vinklas in i listnoten 37 genom en vinkelrörelse antingen uppifrån eller nedifrán men detta ger en besvärligare infästningsmetod än insläppning. Det mekaniska låssystemets hàllfasthet kan bli lägre. I detta utförande enligt figur 5 är också tungan 22 hos den andra golvskivan 1' positionsrad vertikalt mellan tvâ HDF material vilket underlättar sidoförskjutning i låst läge. Detta är en förutsättning för en fyrsidig mekanisk låsning av golvskivor.

Fig 6 visar exempel på ett utförande av en golvskiva enligt uppfinningen som har ett relativt tunt skikt av hårt och fuktsäkert material Ll närmast ytskiktet (31).

Fig 7 visar exempel pá ett utförande enligt uppfinningen av en skiva l med en kärna 30 som har två material L1 och L2 med likartad tjocklek. Det övre materialskiktet Ll har valts så att lássystemet 7, 7' och dess làsorgan 8, 14 är utformade i detta material.

Figur 8 visar ett exempel pà att kärnan 30 kan bestå av tre materialskikt Ll, L2 och L2' Materialskiktet L1 närmast ytan 31 och det undre materialskiktet L2 närmast balansskiktet 32 kan företrädesvis vara lika. Detta kan underlätta en balansering av skivan så att den håller sig plan då den relativa fuktigheten variera. Ett mekaniskt låssystem med list i den undre delen enligt figur 4 kan utformas i detta material L2. Vidare kan det övre och undre materialskikten Ll,L2 anpassas så att de underlättar laminering eller fastlimning av ytskikt och balansskiktet. På detta sätt kan material L2' väljas i kärnans mittskikt som inte behöver vara laminerbart eller lätt att limma i en normal limningsprocess.

Figur 9 visar exempel på en golvskiva 1 som utgör ett parkettgolv enligt ett föredraget utförande av O n I 000001 10 15 20 25 30 35 15 uppfinningen. Ytskiktet 31 består i detta utförande av ett träskikt som är tunnare än de traditionella träskikten Dessa traditionella träskikt är i regel är 2-3 mm. Enligt uppfinningen kan ytskiktet 31, som utgörs av hårda och dyrbara ädelträslag, göras med reducerad tjocklek, exempelvis ca 1 mm. Denna tjocklek är tillräcklig för att ge möjlighet till omslipning.

Lacksystemen är idag så avancerade att någon omslipning egentligen inte är nödvändig. Den resterande delen av träskiktet 31, som egentligen endast behövs för att överbrygga lamellkärnans ojämnheter, kan åstadkommas med ett betydligt billigare och bättre material L1 exempelvis HDF. Ytskiktet (31) av ädelträ har således enligt uppfinningen ersatts med ett tunt skikt av trä och ett högkvalitativt men billigare material exempelvis HDF. Vi har upptäckt att speciellt HDF med hög densitet är ett mycket lämpligt material för att ersätt ädelträ i parkettgolv med lamellstomme. Ett sådant ytskikt, som således består av ett tunt ädelträskikt och ett avancerat skivmaterial, kan framställas så att det i jämförelse med traditionella ytskikt av ädelträ: får bättre möjlighet att överbrygga lamellkärnans ojämnheter, blir stabilare och får mindre fuktrörelser vid förändringar i den relativa luftfuktigheten. Detta kan åstadkommas i kombination med en lägre materialkostnad.

Ett flertal varianter är möjliga inom ramen för uppfinningen. Antalet materialskikt i kärnan kan vara fler än tre. De olika skiktens tjocklek kan variera.

Speciella HDF-material kan tillverkas med väsentlig större mängd bindemedel och med förhöjd densitet överstigande 1200 kg/m3. Spånskivor med speciella bindemedel och spånstorlek kan framställas så att de är optimalt anpassade till att samverka med HDF i ett trä- eller laminatgolv. I princip kan samtliga träbaserade skivmaterial användas som normalt förekommer i bygg- och möbelindustrin. Uppfinningen är ej begränsad till tunna 10 Û I ÜÜÜ I I OC ICO Ib QIOO Ql Q. : g o u o n n a f . g . , . . , ' ' ' 0 I I 0 o n »nu c c "O Obi 0 u n n u u o n o o n 9 o'.o : g g 0.! I o v I u o u o c o n II OO in an: o: g- 16 golv. Laminatgolv kan enligt uppfinningens principer göras i tjocklekar överstigande 12 mm, exempelvis 14-15 mm, och med en konkurrenskraftig kostnadsstruktur och vikt. Sådana tjocka laminatgolv får i regel en behagligare ljudnivå och det kan överbrygga större ojämnheter i undergolvet. Uppfinningen kan också tillämpas på golvskivor utan balansskikt samt på golvskivor som ej läggs flytande utan limmas mot undergolvet.

Claims (7)

10 15 20 25 30 35 525 657 I I nu Q 0 to 0009 0 en oo ut 0 0 : 0 9 I 0 0 0 Q Q g . g 9 I 0 O I n o o o o I 4 uno I o oo non ooo I o o I c o O o o o I o o n : : 0 av I lo 0 0 n o 0 to 0 I I ac In 00 to: 00 cc 17 PATENTKRAV

1. Golvskiva (1) för bildande av ett flytande laminatgolv, vilken golvskiva (1) har en kärna (30) och ett på kärnans ovansida anbringat ytskikt (31) innefattande en härdande harts, k ä n n e t e c k - n a d därav, att kärnan (30) uppvisar åtminstone två på olika avstånd från ytskiktet (31) anordnade materialskikt (Ll, L2), vilka skiljer sig åt med avseende på materialsammansättning eller materialegenskaper, och att ett första materialskikt (Ll) i kärnan, närmast ytskiktet (31) innefattar HDF.

2. Golvskiva (1) enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a d därav, att ytskiktet (31) är ett direktlaminat.

3. Golvskiva (1) enligt något föregående krav, k ä n n e t e c k n a d därav, att ett andra materialskikt (L2) som befinner sig på avstånd fràn ytskiktet (31) innerfattar spånskiva.

4. Golvskiva (1) enligt något föregående krav, k ä n n e t e c k n a d därav, att golvskivan har kopplingsorgan utformade för sammankoppling av nämnda golvskiva (1) med en redan lagd golvskiva (1'), genom invinkling och/eller insnäppning till låst läge.

5. Halvfabrikat (3) för tillverkning av golvskivor (l,l') för flytande laminatgolv, vilka halvfabrikat har en kärna (30) och ett på kärnans ovansida anbringat ytskikt (31) innefattande en härdande harts, samt ett på kärnans undersida anbringat balansskikt (32), k ä n n e - t e c k n a t därav, _ att kärnan (30) uppvisar åtminstone två på olika avstånd från ytskiktet (31) anordnade materialskikt (L1, :annie 0 10 15 20 25 30 E25 657 0 0 O!! 0 I oo ciao Il I Q ÜÜÜ IC ID .::::: :: : :z ---- .nu con c u 0 0 0 o I n 'g . ' l Oo z : : 00 I 0 c n c c g g I f g I oo nu n uov u o; 18 L2), vilka skiljer sig åt avseende materialsammansättning eller materialegenskaper, och av att ett första materialskikt (Ll) i kärnan, närmast ytskiktet (31) innefattar HDF och materialskiktet på avstånd från ytskiktet (31) är av spånskiva.

6. Golvskiva (1) för bildande av ett flytande trägolv, vilken golvskiva (1) har en kärna (30) innefattande trälameller och ett pà kärnans ovansida an- bringat ytskikt (31), samt ett på kärnans undersida anbringat balansskikt, k ä n n e t e c k n a d därav, att kärnan (30) uppvisar åtminstone två på olika avstånd från ytskiktet (31) anordnade materialskikt (Ll, L2), vilka skiljer sig åt med avseende på materialsammansättning eller materialegenskaper, att ett första materialskikt (Ll) i kärnan, närmast ytskiktet (31) innefattar HDF, och att nämnda ytskikt (31) innefattar på nämnda materialskikt (Ll) anordnat träfanér.

7. Halvfabrikat (3) för tillverkning av golvskivor (l,l') för flytande trägolv, vilka halvfabrikat har en kärna (30) innefattande trälameller och ett på kärnans ovansida anbringat ytskikt (31), k ä n n e t e c k n a t därav, att kärnan (30) uppvisar åtminstone två på olika avstånd från ytskiktet (31) anordnade materialskikt (Ll, L2), vilka skiljer sig åt med avseende på materialsammansättning eller materialegenskaper, att ett första materialskikt (Ll) i kärnan, närmast ytskiktet (31) innefattar HDF, och att nämnda ytskikt (31) innefattar på nämnda materialskikt (Ll) anordnat träfanér.