SE521067C2 - Friktionskoppling - Google Patents

Description

l5 20 25 30 521 067 2 anpressningsfjädern och/eller på tryckplattan och/eller mottryckplattan utövar en reaktionskraft, som är motriktad den av anpressningsfjädern på tryckplattan utövade kraften och kopplad i serie.

Det kan vara speciellt lärnpligt om åtgärden hos friktionskopplingen är gjord på så sätt att den under urkopplingsförloppet över ett delavsnitt av den axiella förskjutningsvägen för det genom anpressningsfjädem påverkade tryckplatteorrirâdet åstadkommer en gradvis sänkning av det av friktionskopplingen eller kopplingsskivan överförbara momentet.

För många användningsfall kan åtgärden på fördelaktigt sätt anordnas i kraftflödet mellan manövreringsmedlets svänglagring eller mellan anpressningsfjädern och fastsätmingsställena, såsom fastskruvningar, för huset på mottryckplattan.

För andra användningsfall kan det emellertid även vara fördelaktigt om åtgärden är anordnad i kraftflödet anpressningsfjädern och tryckplattans friktionsyta. Ett sådant arrangemang är t.ex. föreslaget genom DE-OS 37 42 354 och DE-OS 1 450 201. mellan manövreringsmedlets svänglagring eller mellan För ytterligare användningsfall kan det vara speciellt lärnpligt om åtgärden anordnas axiellt mellan två ryggar på ryggar anordnade friktionsbelägg hos kopplingsskivan, alltså bildas genom en s.k. "beläggningsfjädringfi t.ex. genom mellan beläggen anordnade beläggfjädersegment. Sådana åtgärder är t.ex. kända genom DE-OS 36 31 863.

En ytterligare möjlighet att uppnå en progressiv momentuppbyggnad resp. -sänkning är föreslagen genom DE-OS 21 64 297, vid vilken svänghjulet är tvådelat utformat och den mottryckplattan bildande delen är stödd axiellt fjädrande i förhållande till den med forbränningsmotorris drivaxel förbundna delen.

För funktionen och uppbyggnaden av en friktionskoppling enligt uppfinningen kan det vara speciellt lämpligt om åtgärden möjliggör en axiell, fjädrande eftergívlighet mellan kopp- lingskonstruktionsdelarna, varvid åtgärden är anordnad och utformad så att vid öppnad koppling den på anordningen inverkande kraften är som minst och via kopplingens stängningsförlopp, alltså över kopplingens inkopplingsväg, ökar den på anordningen inverkande kraften gradvis till maximum, varvid denna ökning lämpligtvis bara sker över ett delparti av stängningsvägen eller inkopplingsvägen för manövreringsmedlet eller tryckplattan.

Speciellt lämpligt kan det vara om anordningen är utformad på så sätt, att den gradvisa sänkningen eller den gradvisa ökningen av det av friktionskopplirrgen överförbara momentet sker över åtminstone ungefårligen 40-70% av manövreringsvägen för rnanövreringsmedlet \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE(Y2b.doc 10 15 20 25 30 521 067 3 och/eller den maximala axiella vägen för tryckplattan. Det resterande partiet av den motsvarande vägen behövs för den problemfria separeringen av kraftflödet och för utjämningen av eventuellt förekommande deformationer på kopplingskonstruktionsdelarna, såsom speciellt kopplingsskivan, tryckplattan liksom mottryckplattan.

För att minimera de för rnanövreringen av friktionskopplingen enligt uppfinningen erforderliga krafterna kan det vara särskilt lämpligt om anpressriingsfjådern, åtminstone över en del av friktionskopplingens urkopplingsväg har ett degressivt kraft- -väg-förlopp, vilket således betyder att anpressningstjädern, åtminstone över ett delparti av sin kompressions- eller deformationsväg, har ett sjunkande kraftförlopp. Därigenom kan uppnås att vid friktionskopplingens urkopplingsförlopp anordningens fjäderkraft motverkar kraften hos anpressningsfjädern, så att över ett delparti av urkopplingsvägen förspänningen eller deformationen av anpressningsfiädern understödes av anordningens fjäderkraft, varvid samtidigt, till följd av det i urkopplingsområdet rådande degressiva eller sjunkande kraft-väg- tryckplattan urkopplingen av anpressningsfjädem, den av den senare på eller effektivt för förloppet hos friktionsbeläggnirigen utövade kraften avtar. Det friktionskropplingen erforderliga kraftförloppet erhålles, såvida inga ytterligare, överlagrande fjäderinverkningar förekommer, ur skillnaden mellan det av anordningen påförda kraftförloppet och anpressningsfjäderns kraftförlopp. Vid avlyftningen av tryckplattan från friktionsbeläggen eller frigivningen av kopplingsskivan genom tryckplattan bestämmes det erforderliga kvarblivande urkopplingskraftförloppet eller den erforderliga urkopplingskraften huvudsakligen genom anpressningsfiädern. Kraft-väg-karaktäristiken hos anordningen och lcraft-väg- -karaktäristiken hos anpressningsfjädern kan vara så anpassade till varandra, att vid frigivningen av kopplingsskivan genom tryckplattan den för manövreringen av anpressningsfiädern erforderliga kraften befmner sig på en förhållandevis låg nivå. Den kan också genom närmandet till eller t.o.m. efterliknandet av fjäderkaraktäristiken eller kraftkaraktäristiken hos anordningen till anpressriingsfjäderkaraktäristiken fram till frigivningen av kopplingsskivan genom tryckplattan bara vara erforderligt med en mycket liten, i extremfallet praktiskt taget ingen alls manövreringskraft för anpressningsfjädern.

Som anpressnjngsfjäder lämpar sig på särskilt fördelaktigt sätt en tallriksfjäder, vilken dels kan vara svängbar kring en av huset uppburen ringartig svänglagring och dels påverka tryckplattan. Därvid kan tallrikstjädem uppvisa en ringkropp, från vilken radiellt inåt riktade \\SPB\VOL3\uSerS\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 0:37 4 tungor utgår, vilka bildar manövreringsmedlen. Manövreringsmedlen kan emellertid även vara bildade genom hävarmar, vilka tex. är lagrade svängbart på huset. Anpressningskraften för tryckplattan kan emellertid även påföras genom andra fjädertyper, såsom t.ex. skruvfjädrar, vilka är anordnade i friktionskopplingen på så sätt, att den från dessa på tryckplattan utövade axialkraften i friktionskopplingens inkopplade tillstånd är som störst och denna kraft minskas under urkopplingsförloppet. Detta kan t.ex. ske genom snedställning av skruvfjädrar i förhållande till friktionskopplingens rotations-axel.

Särskilt fördelaktigt kan det vara om tallriksfjädern på huset är svängbart stödd mellan två stöd, för bildande av en s.k. koppling av den tryckta typen. Vid sådana kopplingar påverkas manövreringsmedlen för urkopplingen av friktionskopplingen vanligtvis i tryckplattans riktning. Uppfinningen är emellertid inte begränsad till kopplingar av den tryckta typen, utan innefattar även kopplingar av den dragna typen, vid vilka manövreringsmedlen för urkopplingen av friktionskopplingen vanligtvis påverkas i riktning bort från tryckplattan.

På särskilt fördelaktigt sätt kan friktionskopplingen enligt uppfinningen uppvisa en tallriksfiäder, som är utformad på så sätt, att den uppvisar ett sinusartigt kraft-väg-förlopp och som är inmonterad på så sätt, att dess driftspunkt i friktionskopplingens inkopplade tillstånd är anordnad på det, efter det första kraftmaxirnum följande, degressiva kurvområdet. Därvid kan det vara särskilt fördelaktigt, om tallriksfjädern uppvisar ett kraftförhållande av 1:O,4 till 110,7 mellan det första kraftmaxirnum och det därpå följande kraftminimum.

Särskilt fördelaktigt kan det vidare vara om friktionskopplingen är manövreringsbar medelst ett på manövreringsmedlet, såsom t.ex. på tungspetsarna på tallriksfjädern, angripande urkopplingssystem, varvid urkopplingssysternet kan uppvisa en kopplingspedal, som är utformad liknande en gaspedal och anordnad i motorfordonets innerutrymme. En sådan utformning av kopplingspedalen kan vara speciellt fördelaktig, då genom utformningen enligt uppfinningen den för urkopplingen av friktions- kopplingen erforderliga kraften eller kraftfórloppet kan bringas till en mycket låg nivå så att en bättre doserbarhet av manövreringskraften är möjlig via en gaspedalliknande utformad kopp- lingspedal.

Genom utformningen enligt uppfinningen av en friktionskoppling och den därmed förbundna möjligheten med reduceringen av de under friktionskopplingens livslängd maximalt uppträdande an- pressningsfjäderkrafterna kan konstruktionsdelama minskas i mot- svarande grad eller reduceras i sin hållfasthet, varigenom ett avsevärt förbilligande av framställningen \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 5 kan ske. Genom redu- ceringen av urkopplingslcrafterria sänks återigen friktions- och elasticitetsförlusterna i kopplingen och i urkopplingssystemet och därmed förbättras verkningsgraden hos systemet friktionskoppling/urkopplingsystem väsentligt. Därigenom kan även hela systemet utforrnas optimalt och därigenom förbättras kopplingskomforten väsentligt.

Utformningen enligt uppfinningen är allmänt användbar vid friktionskopplingar och speciellt vid sådana, som exempelvis föreslagits genom DE-PS 29 16 755, DE-PS 29 20 932, DE-OS 35 18 781, DE-OS 40 92 382, FR-OS 2 605 692, FR-OS 2 606 477, FR-OS 2 599 444, FR-OS 2 599 446, GB-PS 1 567 019, US-PS 4 924 991, US-PS 4 191 285, US-PS 4 057 131, JP-GM 3-25026, IP-GM 3-123, IP-GM 2-124326, JP-GM 1-163218, JP-OS 51-126452, JP-GM 3-19131, och IP-GM 3-53628.

Föreliggande uppfmning hänför sig vidare till de äldre patentansökningarna DE-P 42 07 528.9 och DE-P 42 06 904.1, vilkas innehåll ligger till grund för föreliggande uppfmning.

Användningen av en friktionskoppling med en självmanövrerande eller automatisk utjämning av åtminstone beläggförslitníngen - varigenom en åtminstone över friktionskopplirigens livslängd ungefärligen konstant irispänrtingskraft för kopplingsskivan garanteras - är speciellt fórdelaktig i förbindelse med kopplingsaggregat, vid vilka friktionskopplingen, kopplingsskivan och mottryckplattan, såsom t.ex. ett svänghjul, bildar en monteringsenhet eller en modul. Vid en sådan monteringsenhet är det av kostnadsskäl fördelaktigt, om kopplingshuset är förbundet med mottryckplattan via en icke lösbar förbindning, såsom t.ex. en svetsförbindning eller formförbindning, t.ex. genom plastisk materialdeforniation. Genom en sådan förbindning kan de vanligtvis använda fastsättningsmedlen, såsom skruvar, bortfalla. Vid sådana monteringsenheter är ett utbyte av kopplingsskivan eller av kopplingsbelägget på grund av överskridande av förslitningsgrärisen praktiskt icke möjligt utan förstörande av konstruktionsdelar, såsom t.ex. kopplingshuset.

Genom användningen av en förslitningsefterinställande koppling kan monteringsenheten utformas på så sätt, att denna över hela fordonslivslängden garanterar en problemfri funktion.

På grund av utformningen , enligt uppfinningen kan således förslitningsreserven hos kopplingsskivan och efteririställriingsreserven hos friktionskopplingen eller kopplingsmodulen dimensioneras så stor att kopplingslivslängden och därmed även monteringsenhetens livslängd med säkerhet uppnår den hos fordonet.

Enligt en vidareutformriing av uppfinningen kan det vara speciellt fördelaktigt om en en förslitriingsefterinställníngs- \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 6 anordning uppvisande friktionskoppling kombineras med ett s.k. tvåmassesvänghjul, varvid friktionskopplingen under mellarikoppling av en kopplingsskiva är monterbar på den ena med en växel- låda förbindbara svängmassan och den andra svängmassan är för- bindbar med en förbränningsmotors drivna axel. Tvåmassesvänghjul, vid vilka friktionskopplingen enligt uppfinningen kan finna användning, är t.ex. kända genom DE-OS 37 21 712, 37 21 711, 41 17 571, 41 17 582 och 41 17 579. Hela innehållet i dessa ansökningar hör likaså till utgångsmaterialet för föreliggande uppfinning, och de i dessa ansökningar beskrivna särdragen kan på godtyckligt sätt kombineras med de i föreliggande uppfinning beskrivna särdragen.

Speciellt kan kopplingshuset eller kopplingslocket via en icke utan förstöring lösbar fórbindning vara förbundet med den detta bärande svängrnassan, såsom detta t.ex. visas och beskrives för olika utföringsformer i DE-OS 41 17 579.

Genom användningen av en friktionskoppling med en anordning, som åtminstone utjämnar beläggförslitriingen, kan vidare en optimering i utformningen av friktionskopplingen ske, speciellt av det förspänningskraften för kopplingsskivan påförande kraft- magasinet. Detta kraftmagasin kan ocksâ vara utformat på så sätt, att det praktiskt taget bara påför den för överförandet av det önskade vridmomentet erforderliga irispämiingskraften för kopp- lingsskivan. Kraftmagasinet kan vara bildat genom åtminstone en tallriksfjäder eller gneom ett flertal av skruvfjädrar. Vidare är användningen av en självefteriiiställande friktionskoppling i förbindelse med tvåinassesvänghjul fördelaktig, vid vilka den mellan de båda svängmassorria anordnade vridelastiska dämparen är anordnad radiellt utanför kopplingsskivan eller den yttre friktionsdiarnetern hos friktionsytan på den med växellådan förbiridbara svångmassan. Vid sådana tvåmassesvänghjul måste friktionsdiametern pá kopplingsskivan vara mindre än vid konventionella kopplingar, så att anpressningskraften måste ökas i motsvarighet till förhållandet hos den genomsnittliga friktionsradien, för att kunna överföra ett deñnierat motorvridmoment. Vid användning av en konventionell koppling skulle detta leda till en ökning av urkopplingskraften. Genom användningen av en förslitriingsefteririställande koppling med en över urkopplingsvägen progressiv sänkning av det av kopplingsskivan överförbara vridmomentet enligt krav 1 kan emellertid en urkopplingskraft- sänkning uppnås, varigenom en ökning av urkopplingskraften kan undvikas eller genom motsvarande utformning fiiktioiiskopplingen tom. en urkopplmgskraftsänkning uppnås jämfört med en konventionell koppling.

\\SPB\V01.3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SB02b.doc 10 15 20 25 u) CD 521 067 7 Genom utformningen av en friktionskoppling enligt uppfinningen garanteras att trots reducerad friktionsbeläggytterdiameter och den därigenom erforderliga högre anpressningskraften urkopplingskraften kan hållas låg. Genom den låga urkopplingskraften reduceras även belastningen pâ rullagren, medelst vilka de båda svängmassorna är inbördes vridbara. Vidare ökas genom förslitningsefterinställningen kopplingens livslängd, så att ett utbyte av delarna, speciellt av kopplingsskivan under motorfordonets livslängd inte längre är nödvändig. Således kan kopplingslocket fast förbindas med den med växellådan förbindbara svängmassan, t.ex. genom ihopnitning eller fastsvetsning. Detta är speciellt fördelaktigt när ett begränsat inbyggnadsutrymme eller begränsade konturer för kopplingsklockan förekommer, vilka inte längre möjliggör en förbindning av kopplingslocket med det växelsidiga svänghjulet på vanligt sätt genom fastskruvning.

Vid en friktionskoppling med integrerad efterinställnings- anordning för beläggfórslitningen överfóres vid konventionell fastsättning av den av friktionskopplirig och svånghjul bestående kopplingsenheten till den drivna axeln hos en förbränningsmotor axial-, vrid- och fadningssvängningar till kopplingsenheten, vilka framkallas genom förbränningsmotoms drivna axel, såsom speciellt vevaxeln. Genom att kopplingsenheten eller efterinställxiingsanordningen i sin funktion inte påverkas genom sådana svängningar och speciellt undertryckes en önskad efterinställning av förslimingsutjälnriingsanordningen, måste vid utformningen av efteririställningsanordningen tas hänsyn till tröghetskrafterna hos de konstruktionsdelar, som inverkar på denna anordning. För att undvika dessa speciellt genom axial- och fadningssvängningar förorsakade oönskade sidoeffektema eller den därmed förbundna högre kostnaden för utformningen av en efterinställningsanordning för utjärnningen av beläggförslitníngen frikopplas enligt en ytterligare uppfinningstarike, den efteririställningsanordningen uppvisande kopplingsenheten huvudsakligen ifrån de av förbränningsmotorns drivna axel framkallade axial- och böjsväng- ningarna. Detta kan ske genom att kopplingsenheten via en axiellt elastisk eller fjädrande eftergivlig konstruktionsdel är för- bindbar med förbrånningsmotorris drivna axel. Styvheten på denna konstruktionsdel är därvid utformad på så sätt, att de genom förbränningsmotorns drivaxel på kopplingsenheten alstrade axial- och fadnings- eller böjsvängningarna genom denna ~^tis"a ”onstruktior-.sdel åtminstone dämpas till ett eller undertryckes så, att en problemfri funktion för friktionskopplingen garanteras, speciellt dess efterinställningsanordning. Sådana elastiska konstruktionsdelar är exempelvis kända genom EP- \\SPB\VOL3\userS\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 521 067 8 OS 0 385 752 och 0 464 997 liksom SAE Technical Paper 9 003 91. Innehållet i dessa publiceringar ska likaså höra till bakgrundsmaterialet för föreliggande uppfinning. Genom an- vändningen av en elastisk konstruktionsdel är det möjligt att undvika en oönskad förslimingsefteriristållnirig, förorsakad genom axialsvängningar hos tryckplattan i förhållande till kopplingslocket - speciellt vid urkopplad friktionskoppling, genom svängnings- hjulsvängningar och/eller svängningar i tallrikstjädern. Sådana svängningar kan vid kopplingsaggregat eller kopplingsenheter utan en dessa svängningar åtminstone huvudsakligen undertryckande anordning, såsom speciellt en axiellt eftergivlig skiva, leda till en förändrad inställning oberoende av kopplingsskivans förslitningstillstånd, varvid friktionskopplingens tallriksfjäder kunde regleras nedåt i anpressningskraft mot ett kraftrninimum, varigenom överfóringen av det önskade momentet inte längre ktmde garanteras.

Enligt en ytterligare utformning enligt uppfinningen kan en friktionskoppling med en självmanövrerande eller automatisk utjämning, som speciellt kan vara utformad enligt föreliggande uppfinning, på fördelaktigt sätt finna användning i en drivenhet, speciellt för motorfordon, vilken består av en automatisk eller halvautornatisk växellåda och en mellan drivmotorn, såsom en fórbränningsmotor, och växellådan anordnad, åtminstone i beroende av växellådans manövrering styrd eller reglerat manövrerbar friktionskoppling.

Friktionskopplingen är företrädesvis helautomatiskt manövreringsbar. En automatiserad eller helautomatisk manövrering av en friktionskoppling är exempelvis föreslagen genom DE-OS 40 11 850.9, varför vad avser funktionssättet och de erforderliga medlen hänvisas till denna skrift.

Vid de hitintills kända drivenheterna med automatisk eller halvautomatisk växellåda och konventionell friktionskoppling har hitintills funnits avsevärda problem för kopplingsmanövreringen och för utjämningen av de för detta erforderliga påverkningsorganen, såsom t.ex. kolv/cylinderenheter och/eller elrnotorer. På grund av den vid konventionella kopplingar erforderliga förhållandevis stora urkopplingskraften är mycket kraftigt eller stort dirnensionerade aktiveringsorgan erforderliga. Detta betyder stora byggnadsvolymer, hög vikt och höga kostnader. Sådana stora utformade påverkningsorgan är dessutom på grund av sin masströghet förhållandevis långsamma i sin aktiveringstid. Vid användning av ställcylindrar är dessutom en större volymström av tryckmedel erforderlig, varför även försörjningspumpen måste dirnensioneras förhållandevis stor, för att kunna garantera den önskade manövreringstiden för den motsvarande friktionskopplingen. För att delvis undvika de ovannämnda nackdelarna har exempelvis genom DE-OS 33 09 427 föreslagits att reducera \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 9 manövreringskraften för urkopplingen av kopplingen genom motsvarande kompensations- fjädrar, för att därigenom kunna använda mindre dimensionerade påverkningsorgan. Då urkopplingskraften vid konventionella kopplingar ändå mycket kraftigt varierar under livslängden, dvs. urkopplingskraften är i nytillståndet relativt låg och ökar under livslängden med tilltagande beläggförslitning, och kan medelst en kompensationsfiäder bara till en del sänka den normalt erforderliga urkopplingskraften. Under hänsynstagande till samtliga toleranser kommer trots användningen av kompensationsfjädrar en urkopplingseffekt för påverkningsorganen vara erforderlig, vilken är större än den för en ny konventionell koppling.

Genom användningen av en friktionskoppling enligt uppfinningen med beläggförslitningsutjärnning i förbindelse med en drivenhet, bestående av en motor och en automatisk eller halvautomatisk växellåda, kan urkopplingskrafen i förhållande till den ovan- nämnda teknikens ståndpunkt sänkas mycket avsevärt, nämligen direkt i kopplingen, varvid detta urkopplingskraftvärde eller urkopplingskraftförlopp hos den nya kopplingen bibehålls praktiskt taget oförändrat över dennas hela livslängd. Härigenom erhålles väsentliga fördelar för utformningen av påverkningsorganen, då deras driveffekt eller manövreringseffekt kan hållas motsvarande låg, varvid även de i hela urkopplingssystemet uppträdande krafterna eller trycken är motsvarande lägre. Därigenom undanröjes de i urkopplingssystemet uppträdande förlusterna till följd av friktion eller elasticitet hos konstruktionsdelarria eller reduceras till ett Uppfinningen kommer nu att förklaras närmare med hjälp av fig. 1-37. Där visar fi; 1 en friktionskoppling enligt uppfinningen i planvy, fig;_2 ett snitt längs linjen H-II i fig. 1, fig, 3 en vid friktionskopplingen enligt fig. 1 och 2 använd inställningsring, fig¿l_ ett snitt efter linjen IV-IV i fig. 3, figi en vid friktionskopplirigen enligt fig. 1 och 2 använd stödring, fig, Q ett snitt längs linjen V1-VI i fig. 5, fig. 7 och 7a en fjäder, vilken utövar en vridkraft på inställningsringen, fig._å_-__l_1 diagram med olika kurvor, av vilka samverkan mellan de enskilda fiäder- och efterinställningselementen hos friktionskopplingen enligt uppfinningen framgår, fig. 12 och 13 en ytterligare utforrnningsmöjlighet för en friktionskoppling enligt uppfinningen, varvid fig. 13 visar ett snitt längs linjen XIII i fig. 12, t_'i_g._1_¶ den vid friktionskopplingen enligt fig. 12 och 13 använda iriställningsringen i planvy, fig. 15 - 17 detaljer hos en ytterligare friktionskoppling med en utjämnings-anordning, fig. 18 och 19 diagram med olika kurvor, av vilka samverkan mellan anpressningstallriksfjädrarna och beläggfiädringen liksom den därigenom uppstàende inverkan på urkopplingskraftförloppet för \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SEU2b.doc 10 15 20 25 30 521 067 10 friktionskopplingen framgår, figgfl en ytterligare friktionskoppling enligt uppfinningen i delvy, figggla en delvy i riktning av pilen A i fig. 20, fig¿1_ ett snitt längs linjen XXI i fig. 20, fig._2_2_ en delvy av en vid en friktionskoppling enligt fig. 20-21 användbar inställningsring, ytterligare utföringsvarianter av friktionskopplingar enligt uppfinningen, figl en inställningsring i planvy, vilken vore användbar vid en friktionskoppling enligt fig. 12 och 13 eller 20-21, ytterligare utföringsvarianter av friktionskopplirrgar, figg_2_8 en friktionskoppling enligt upp- finningen i planvy, m ett snitt längs linjen II-II i fig. 28, fig 30 ett snitt längs linjen IH-III i fig. 28, fig;_3l ett delsnitt längs linjen IV-IV i fig. 28, figgg en vid friktionskopplingen enligt fig. 28 och 29 använd inställningsring i planvy, fig. 33 och 34 detaljer hos ytterligare utföringsformer av friktionskopplingar enligt uppfinningen, flgi ett i tvâ massor uppdelat svänghjul med vridsvängningsdämpare och en friktionskoppling enligt föreliggande uppfinning, och fig. 36 och 37 en vridmomentöverföringsamordning med en friktionskoppling enligt uppfinningen.

Den i fig. 1 och 2 visade friktionskopplingen 1 har ett hus 2 och en med detta vridfast förbunden, men axiellt begränsat förskjutbar tryckskiva 3. Axiellt mellan tryckskivan 3 och locket 2 är en anpressningstallrikstjäder 4 inspänd, vilken är svängbar kring en av huset 2 uppburen ringartig svänglagring 5 och påverkar tryckskivan 3 i riktning av en medelst skruvar 6a med huset 2 fast förbunden mottryckplatta 6, såsom t.ex. ett svänghjul, varigenom friktionsbeläggen 7 hos kopplingsskivan 8 inspännes mellan tryckskivans 3 friktionsytor och mottryckplattan 6.

Tryckskivan 3 är vridfast förbunden med huset 2 via i omkretsriktningen eller tangentiellt riktade bladfjädrar 9. Vid det visade utföringsexemplet har kopplingsskivan 8 s.k. beläggfjädersegment 10, vilka, såsom i sig är känt, garanterar en progressiv vridmomentuppbyggnad vid inkopplingen av friktionskopplingen 1, genom att de över en begränsad axiell förskjutning av de båda friktionsbeläggen 7 i riktning mot varandra möjliggör en progressiv ökning av de på friktionsbeläggen 7 inverkande axialkrafterria. Emellertid kan även användas en kopplingsskiva, vid vilken friktionsbeläggen 7 vore axiellt praktiskt taget stelt påsatta på en bärarskiva.

Vid det visade utföringsexemplet har tallrikstjädem 4 en anpressningskraften påförande ringforrnig grundkropp 4a, från vilken "diellt iriåt förlöpande manövreringstungor 4b utgår. Tallrikstjädem 4 är därvid insatt på så sätt, att den med radiellt längre utåt liggande \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE1)2b.doc 10 15 20 25 30 521 067 ?~¿ëß1f;% ll partier påverkar tryckskivan 3 och med radiellt längre inát liggande partier är tippbar kring svänglagringen 5.

Svänglagringen 5 innefattar två svängstöd 11, 12, vilka här är bildade genom trådringar och mellan vilka tallriksfjädern 4 är axiellt fasthållen eller inspänd. Det på den mot tiyckskivan 3 vända sidan av tallriksfjädern 4 anordnade svängstödet 11 är kraftpáverkat i riktningen mot huset 2 medelst ett lcraftmagasin 13. Kraftmagasinet 13 är bildat genom en tallrikstjäder eller genom en tallriksfjäderartig konstruktionsdel 13, som med sitt yttre kantparti 13a stöder mot huset 2 och med radiellt längre inåt liggande avsnitt av svängstödet 11 axiellt påverkar mot manövreringstallriksfiädern 4 och därmed även i riktning mot huset 2. Den mellan tryckskivan 3 och manövreringstallriksfjädem 4 anordnade tallriksfjädern 13 har ett yttre ringformigt kantparti 13b, från vars innerkant radiellt inåt förlöpande tungor 13c utgår, vilka stöder mot svängstödet 11.

För stödandet av den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13 är vid det visade utföringsexemplet på huset 2 fastsatt ytterligare medel 14, vilka bildar ett svängstöd för den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13. Dessa ytterligare medel kan vara bildade genom fasthäftade eller fastnitade segmentforrniga separatdelar 14, vilka kan vara likforrriigt fördelade över omkretsen. Medlen 14 kan emellertid även vara bildade genom en cirkelringformig, i sig sluten konstruktionsdel. Vidare kan stödmedlen 14 vara utformade direkt ur huset 2, Lex. genom på axiella partier av huset 2 införda inpressningar eller genom tungformiga urskärningar, vilka efter inläggningen och inspämiingen av den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13 genom rnaterialdeforniation pressas in under det yttre kantpartiet på denna konstruktionsdel 13. Vidare kan mellan stödmedlen 14 och den tallrikstjäderartiga konstruktionsdelen 13 förekomma en bajonettartig förbindning eller fastlåsriing, så att den tallrikstjäderartiga konstruktionsdelen 13 först förspännes och dess radiellt yttre partier kan axiellt förskjutas över stödmedlen 14. Därefter kan genom en motsvarande vridning av den tallrikstjäderartiga konstruktionsdelen 13 i förhållande till huset 2 stödpartierna på konstruktionsdelen 13 bringas" till anliggning mot stödmedlen 14. Stödpartierna på den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13 kan därvid vara bildade genom på den ringforrniga grundkroppen 13b radiellt utåt utskjutande utliggare.

För vridsäkring av manövreringstallriksfjädern 4 och eventuellt den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13 liksom för centrering av trádringarna 11, 12 är på huset 2 fastsatt axiellt sig sträckande centreringsmedel i form av nitelement 15. Nitelementen 15 har vardera en \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SFÅ)2b.doc 10 15 20 25 30 521 067 ïffllvff 12 axiellt sig sträckande stam 15a, som sträcker sig axiellt genom en mellan intilliggande tallriks- fjädertungor 4b anordnad urskärníng och som delvis kan omslutas av på de tillhörande tungorna 13c hos tallriksfjädern 13 utformade partier 13d.

Den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen eller tallriksfjädern 13 är utformad som sensorfiäder, som över en förbestämd arbetsväg alstrar en åtminstone huvudsakligen ungefarligen konstant kraft. Över denna sensorfjäder 13 uppfángas den på tungspetsarna 4c inverkande kopplingsurkopplingskraften, varvid alltid en åtminstone ungefárligen jämvikt mellan den genom urskopplingskraften på svängstödet 11 alstrade kraften och den genom sensortallriksfjâdem 13 på detta råder. Med svängstöd 11 utövade motkraften urkopplingskraften förstås den maximala kraft, som under manövreringen av fnktionskopplingen 1 utövas på tungspetsama 4c eller på tallriksfjädermngorrias urkopplingsarm.

Det hussidiga svängstödet 12 är stött medelst en efterinställningsanordning 16 mot huset 2. Demia efteririställningsanordning 16 garanterar, att vid en axiell förskjutning av svängstöden 11 och 12 i riktning mot tryckskivan 3 eller i riktning mot mottryckplattan 6 kan inget oönskat spel uppstå mellan svängstödet 12 och huset 2 eller mellan svängstödet 12 och tallrikstjädern 4. Därigenom garanteras att inga oönskade död-eller tomgángsvägar uppstår vid manövreringen av friktionskopplingen 1, varigenom en optimal verkningsgrad och därigenom en problemfri manövrering av friktionskopplingen 1 åstadkommes. Den axiella förskjutningen av svängstöden 11 och 12 sker vid axiell försliming på friktionsytoma hos tryckskivan 3 och mottryckplattan 6 liksom friktionsbelägget 7. Funktionssättet hos den automatiska efteririställrringen av svänglagringen 5 förklaras närmare i samband med diagrammen enligt fig. 8-11.

Efterinställningsanordriingen 16 innefattar ett fjäderpå-verkat efteririställningselement i form av en ringartig konstruktionsdel 17, som är visad i fig. 3 och 4. Den ringartiga kon- suuktionsdelen 17 har i omkretsrikmingen sig sträckande och axiellt stigande upplöpsramper 18, som är fördelade över konstruktionsdelens 17 omkrets. Efterinställningselementet 17 är_ insatt i kopplingen 1 på så sätt, att upplöpningsramperna 18 är vända mot husbottnen 2a. Pâ den från upplöpningsramperna 18 vända sidan av efteririställningselementet 17 är det genom en trádring bildade svängstödet 12 centrerat positionerat i en spårforniig upptagning 19 (tig. 2).

Upptagningen 19 kan därvid vara utformad på så sätt, att svängstödet 12. på efterinställningselementet 17 även är säkrat i axiell riktning. Detta kan t.ex. ske genom att \\SPBWOLS\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 osv ¶<* 13 åtminstone avsnittsvis de till upptagningen 19 angränsande partierna av efterinställrtingselementet 17 fastklämmande fast- håller svängstödet 12 eller bildar en snäppförbindrting för svängstödet 12. Vid användning av olika material för sväng- stödet 12 och efterinställningselementet 17 kan det vara lämpligt att kompensera för de vid stora temperaturförändringar uppstående utvidgningsskillnaderna, om det som trådring utformade svängstödet 12 är öppet, alltså över omkretsen åtminstone på ett ställe delat, varigenom en förflyttning av trådringen 12 i förhållande till upptagningen 19 i omkretsriktningen möjliggöres och därmed trådringen 12 kan anpassas till upptagningens 19 diameter.

Vid det visade utföringsexemplet är efteririställningselementet 17 av plastmaterial, såsom t.ex. framställt av en värmebeständig terrnoplast, som dessutom även kan vara fiberför- stärkt. Därigenom kan efterinställningselementet 17 på enkelt sätt framställas som sprutdel.

Efterirtställningselementet 17 kan emellertid även framställas som plåtforrndel eller genom sintring. Vidare kan vid motsvarande materialval svängstödet 12 utformas i ett stycke med efterinställningselementet 17. Svängstödet 11 kan vara bildat direkt genom sensorfjädern 13.

För detta kan spetsarna på tungorna 13:: uppvisa motsvarande inpressningar eller informningar, såsom t.ex. falsar.

Efterirtställningsringen 17 centreras genom de axiellt fórlöpande partierna l5a på de över omkretsen likformigt för- delade nitarna 15. För detta har efterirtställníngsringen 17 centreringskonturer 20, som är bildade genom i omkretsriktningen sig sträckande urtagningar 21, som ligger radiellt innanför svängstödet 11. För bildandet av urtagningarna 21 har efterin- ställningsringen 17 på det inre kantpartiet radiellt inåt sig sträckande nockar 22, som begränsar radiellt inre konturer på urtagningarna 21.

Såsom framgår av fig. 3 betraktat i omkretsriktningen, mellan de likforrnigt fördelade urtagningarna 21 anordnat vardera fem upplöpningsrarnper 18. Urtagningarna 21 är i omkretsriktningen utformade på så sätt, att dessa möjliggör åtminstone en förvridningsvinkel av efterinställningsringen 17 i förhållande till huset 2, vilken under friktionskopplingens 1 hela livslängd garanterar en efteririställníng av den på friktionsytortta hos tryckskivan 3 och hos mottryckplattan 6 liksom hos friktionsbeläggen 7 uppträdande förslitningen. Demia efterinställningsvinkel kan beroende på utformningen av upplöprtingsrarnperna ligga i storleksordningen mellan 8 och 60°, företrädesvis i storleksordningen av 10-30”. Vid det visade denna förvridningsvirlkel i omrâdet av 12°, varvid utforingsexemplet ligger \\SPB\VOL3\uscrs\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 14 uppâtlutningsvinkeln 23 hos upplöpningsrampama 18 likaså ligger i omrâdet av 12”. Denna vinkel 23 är vald på så sätt, att den vid pressningen mot varandra av upplöpningsramperna 18 hos efterinställningsringen 17 och motupplöpningsramperna 24 på den i fig. 5 och 6 visade stödringen 25 uppstående friktionen förhindrar en förbiglidning mellan upplöpningsramperna 18 och 24. Beroende på materialparningen i området av upplöpningsrarnperna 18 och motupplöpningsramperna 24 kan vinkeln 23 ligga i området mellan 5 och 20°.

Efterinställnirigsringen 17 är fjäderbelastad i perifeririktningen, nämligen i efteririställriingsvridriktriingen, alltså i den riktning, som genom upplöpningen av ramperna 18 på motrampema 24 hos stödringen 25 åstadkommer en förskjutning av efterinställningsringen i tryckskivans 3 riktning, dvs. således i axiell riktning bort från det radiella husavsnittet 2a. Vid det i fig. 1 och 2 visade utföringsexemplet garanteras tjäderbelastningen hos efterinställriingsringen 17 genom åtminstone en ringforrnig skänkelijäder 26, som t.ex. kan ha två lindningar och har vid en av sina ändar en radiellt förlöpande skänkel 27, som är vridfast med efterinställningsringen 17, och vid sin andra ände uppvisar en axiellt förlöpande skänkel 28, som är vridfast fastsatt i huset 2. Fjädern 27 är fjädrande förspänt insatt.

Den i fig. 5 och 6 visade stödringen 25 är likaså bildad genom en ringformig konstruktionsdel, som har motupplöpningsrarnper 24, vilka bildar komplementära ytor till de genom upplöpningsramperna 18 begränsade ytorna, varvid de genom upplöpningsramperna 18 och motupplöpningsramperna 24 begränsade ytorna även kan vara kongruenta.

Uppåtlutningsvinkeln 29 på motupplöpningsrampen 24 motsvarar vinkeln 23 på upplöpningsrampen 18. Såsom framgår genom en jämförelse mellan fig. 3 och 5 är upplöpningsramperna 18 och motupplöpningsramperna 24 fördelade lika i omkretsriktningen.

Stödringen 25 är vridfast förbunden med huset 2. För detta har stödringen 25 över Omkretsen fördelade urtagningar 30, genom vilka ihopnitriingsansatserria för nitarna 15 sträcker sig.

I fig. 2 är streckat visat en ytterligare ringforrnig skänkelfiäder 26a, vilken, liksom skänkeltjädern 26 kan vara nedböjd vid sitt ändparti, för att garantera en vridfast förbindning med dels huset 2 och dels efteririställningselementet 17. Denna fjäder 26a är likaså fjädrande förspänt insatt, så att den på efterinställningselementet 17 utövar en vridkraft. Användningen av två skänkelfiädrar 26, 26a kan vara fördelaktig för många användningsfall, då vid rotation av friktionskopplingen 1 till följd av de på fjädern 26 eller 26a inverkande centrifugalkrafterna uppträder en tjäderkraftfórstärkning. Genom användningen av två skänkelfjädrar kan den t.ex. på fjädern 26 uppträdande ltraftförstärlmingen kompenseras genom den av skänkeltjädern 26a \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE()Qb.doc 10 15 20 25 30 521 067 15 pâförda kraften. För detta är skänkelfjädrarria 26 och 26a lindade på så sätt, att de åtminstone under centrifugalkraftinflytande på efterinställningselementet 17 alstrar krafter, som verkar motriktat i omkretsriktningen. De båda skänkelfjädrarna 26, 26a kan ha en eller flera lindningar, och vidare kan dessa skänkelfjädrar 26, 26a uppvisa olika lindningsdiarnetrar, såsom detta är visat i fig. 2, varvid de därmed förbundna och på fjädrarna 26, 26a inverkande centrifugalkrafterna, vilka skulle alstra olika stora periferikrafter på efteririställningselementet 17, kan genom motsvarande utformning av trâdtjocklekarna och/eller lindningstaltalet hos de enskilda fjädrarna 26, 26a åtminstone ungefärligen utjämnas. I fig. 2 är fjädern 26 anordnad radiellt irmanför efteririställningselementet 17 och fjädern 26a radiellt utanför detta efterinställningselement 17. Båda fjädrarna kan emellertid genom motsvarande utformning även vara anordnade radiellt innanför eller radiellt utanför efterinställningselementet 17.

I fig. 7 är skänkelfjädern 26 visad i planvy. I skänkelfjäderrrs 26 avlastade tillstånd är skänklarna 27, 28 förskjutna med en vinkel 31, som kan ligga i storleksordningen mellan 40 och 121°. Vid det visade utföringsexemplet är demia vinkel 31 i storleksordningen av 85°. Med 32 visas det relativa läget för skänkeln 27 i förhållande till skänkeln 28, och som denna intar vid nytt friktionsbelägg 7 i friktionskopplingen 1. Med 33 visas det läge för skänkeln 27, som motsvarar den maximalt tillåtna förslimingen på friktionsbelägget 7. Efterinställningsvirikeln 34 ligger vid det visade utföringsexemplet i storleksordningen av 12°. Fjädern 26 är utformad på så sätt att i det avlastade tillståndet för denna fjäder 26 förlöper mellan de båda skänklarna 27, 28 bara en trådlindning 35. I det övriga periferiområdet ligger tvâ trådlindningar axiellt över varandra. Fjädern 26a är utformad likadant som fjädern 26, men har emellertid en större lindningsdiameter och en annan förspäriningsriktriing i förhållande till efterinställningselementet 17 enligt fig. 2. Den genom fjädern 26 på efteririställningsringen 17 utövade kraften är emellertid större än den hos fjädern 26a.

I friktionskopplingens l nytillstånd griper de upplöpningsrarnperna 18 och motupplöpningsramperna 24 bildande axiella nockama l8a, 24a huvudsakligen axiellt in i varandra, vilket betyder att de på varandra liggande ringarna 17 och 25 behöver minsta axiellt inbyggnadsutrymme.

Vid utföringsexemplet enligt fig. 1 och 2 är motupplöpningsramperna 24 eller de dessa bildande nockformiga arisatserria 24a bildade genom en egen konstruktionsdel.

Motupplöpningsramperna 24 kan emellertid vara bildade direkt genom huset 2, t.ex. genom \\SPBWOLB\uscrs\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 16 inpressningar av nockformiga ansatser, som kan sträcka sig i husinnandömet. Inpressningen är speciellt fördelaktig vid plâthus eller lock, som är utformade i ett stycke.

För att hålla inställningsringen 17 före monteringen av friktionskopplingen 1 i sitt tillbakadragna läge har demia i omrâdet av nockama 22 angreppspartier 36 för ett vrid- eller fasthållningsmedel, som å andra sidan kan stöda mot huset 2. Sådana fasthâllriingsmedel kan anordnas vid framställningen eller vid ihopmonteringen av friktionskopplingen 1 och avlägsnas efter monteringen av friktionskopplingen l på svänghjulet 6, varigenom efterinställningsanordningen 16 aktiveras. Vid det visade utföringsexemplet är för detta i locket eller huset 2 anordnat i omkretsriktningen belägna långsträckta urtagningar 37 och i efterinställningsringen 17 en fördjupning eller ansats 38. De i omkretsriktningen belägna långsträckta urtagningarna 37 måste därvid åtminstone uppvisa en sådan utsträckning, att efterinställningsringen 17 kan vridas tillbaka svarande mot den största möjliga förslimingsefterinställningsvinkelri. Efter ihopsättningen av friktionskopplingen 1 kan även ett vridverktyg införas axiellt genom lockets slitsar 37 och införas i inställningsringens 17 urtagningar 38. Därefter kan ringen 17 medelst verktyget vridas tillbaka, så att detta förskjutes i riktning av det radiella partiet 2a hos huset 2 och intar i förhållande till detta parti 2a sitt minsta axiella avstånd. I detta läge låses då efterinställningsringen 17, Lex. genom en klarnmer eller ett stift, som griper in i en i linje liggande urtagning i locket och efteririställningsringen 17 och förhindrar en vridning av dessa båda konstruktionsdelar. Detta stift kan avlägsnas efter monteringen av friktionskopplingen 1 på svänghjulet 6, så att, såsom redan nämnts, efterinställriingsanordningen 16 friges. Slitsarna 37 i huset 2 är utformade på så sätt, att vid demonteringen eller efter demonteringen av friktionskopplingen 1 från svänghjulet 6 efterinställningsringen 17 kan bringas till sitt tillbakadragna läge. För detta kopplas kopplingen 1 först ur, så att manövreringstallriksfjädem 4 inte utövar någon axialkraft på svängstödet 12 och därmed garanteras en problemfri vridning av efterinställningsringen 17.

I samband med de i diagrammen enligt fig. 8-11 inritade kurvorna ska nu funktionssätten hos den ovan beskrivna friktionskopplingen 1 förklaras närmare.

Linjen 40 i fig. 8 visar den i beroende av konicitetsförändringen hos tallriksfjädern 4 alstrade axialkraften, nämligen vid deformation av tallriksfjädern 4 mellan två stöd, vilkas radiella avstånd motsvarar det radiella avståndet mellan svänglagringen 5 och den radiellt yttre stöddiametern 3a på tryckskivan 3. På abskissan visas den relativa axialsträckan mellan de båda stöden och pâ ordinatan den av tallriksfjädern alstrade kraften. Punkten 41 representerar \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.d0c 10 15 20 25 30 521 067 17 tallriksfjäderns 4 inmonteringsläge vid sluten koppling 1, alltså det läge, i vilket tallrikstjädem 4 för det motsvarande inmonteringsläget utövar den maximala anpressningskraften på tryckskivan 3. Punkten 41 kan genom ändring av det koniska inmonteringsläget för tallriks- fjädern 4 förskjutas längs linjen 40 uppåt eller nedåt.

Linjen 42 utgör den av beläggfjädersegmenten 10 påförda axiella isärföringskraften, som verkar mellan de båda friktionsbelåggen 7. Denna axiella isårföringskraft motverkar den av tallriksfjädern 4 på tryckskivan 3 utövade axialkraften. Det är fördelaktigt om den genom elastisk deformation av fjådersegmenten 10 påförbara axialkraften åtminstone motsvarar den av tallriksfjädern 4 på tryckskivan 3 utövade kraften, varvid demia lämpligtvis även kan vara större. Vid utkopplingen av friktionskopplingen 1 avlastas tjädersegrnenten 10, nämligen över sträckan 43. Över denna även en motsvarande axiell förskjutning av tryckskivan 3 motsvarande sträcka 43 stöds kopplingens 1 urkopplingsförlopp, vilket således betyder att en mindre maximal urkopplingskraft behöver påföras än den, som skulle motsvara inmonteringspunkten 41 vid beläggfjädersegmentens 10 icke förekommande. Vid överskridande av punkten 44 friges friktionsbeläggen 7, varvid på grund av det degressiva kurvpartiet hos tallrikstjädern 4 den då ännu påförbara urkopplingskraften är avsevärt sänkt i förhållande till den, som skulle motsvara punkten 41. Urkopplingskraften för kopplingen 1 avtar till dess att minimum eller dalpurikten 45 på den sinusartiga kurvlinjen 40 har uppnåtts. Vid överskridande av minimum 45 stiger den erforderliga urkopplingskraften åter, varvid urkopplingsstråckan i området av tungspetsarna 4c väljs på så sätt, att inte ens vid överskridandet av minimum 45 urkopplingskraften överskrider den vid punkten 44 förekommande maximala urkopplingskraften, utan företrädesvis förblir under denna. Punkten 46 ska således inte överskridas.

Den som kraftsensor tjänande fjädem 13 har ett sträcka- -kraft-förlopp svarande mot linjen 47 i ñg. 9. Demta kurva 47 motsvarar den som alstras när den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13 förändras från det avlastade läget i sin konicitet, nämligen mellan tvâ svängstöd, som har ett radiellt avstånd, som motsvarar det radiella avståndet mellan svångstöden ll och 14. Såsom kurvlinjen 47 visar har den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13 en fjäderväg 48, över vilken den av denna alstrade axialkraften förblir praktiskt taget konstant. Den i detta parti 48 alstrade kraften är därvid vald på så sätt, att denna åtminstone ungefärligen motsvarar den i punkten 44 i fig. 8 anliggande urkopplingskraften för kopplingen. Den av sensorfjädern 13 påförande stödkraften är i förhållande till den i punkten 44 motsvarande kraften hos tallrikstjädern 4 minskad i enlighet med hävarmsutväxlingen hos \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 18 denna tallrikstjäder 4. Detta ut- växlingsförhållande ligger i de flesta fall i storleksordningen mellan 1:3 och 1:5, man kan emellertid för många användningsfall även vara större eller mindre.

Den nämnda tallriksfjäderutväxlingen motsvarar förhållandet mellan det radiella avståndet hos svänglagringen 5 till stödet 3a och det radiella avståndet mellan svänglagringen 5 och anliggningsdiametern 4c, t.ex. för ett urkopplingslager.

Inmonteringslâget för det tallriksfjäderartiga elementet 13 i friktionskopplingen 1 är valt på så sätt, att detta i omrâdet av svänglagringen 5 kan genomgå en axiell fjäderväg i riktningen av friktionsbelägget 7, vilket motsvarar såväl åtminstone den axiella efterinstållningsvägen för tryckskivan 3 i riktning mot mottryckplattan 6, vilken uppstår till följd av friktionsyte- och friktionsbeläggförslimingen, som även en åtminstone ungefårligen konstant axiell stödkraft för svänglagringen 5. Det betyder att det linjära området 48 hos kurvlinjen 47 åtminstone ska ha en längd som motsvarar den nämnda förslitningsvägen, och är företrädesvis större än denna förslimirigsväg, då därigenom även inmonteringstoleranser åtminstone delvis kan utjämnas.

För att erhålla en praktisk taget konstant eller definierad frigivningspunkt 44 för friktionsbeläggen 7 vid urkopplingen av friktionskopplingen 1 kan en s.k. dubbelsegmentbeläggfiädring användas mellan friktionsbeläggen 7, alltså en beläggfiädring, vid vilken parvis enskilda fjädersegment är anordnade rygg mot rygg, varvid de enskilda paren av segment kan uppvisa en viss axiell inbördes förspänning, så att den totalt sett genom beläggfiädringen påförda axialkraften vid icke inspänd kopplingsskiva 8 åtminstone motsvarar den med punkten 44 korresponderande urkopplingskraften på tallriksfiädem 4, eller före- trädesvis ligger något högre. Genom förspänningen av de mellan beläggen anordnade fjädermedlen kan uppnås, att de under driftstiden uppträdande inbäddningsförlusterna för segmenten åtminstone huvudsakligen utjämnas eller kompenseras på baksidan av beläggen.

Med inbäddningsförluster förstås de förluster som uppstår genom inarbetningen av segmenten i baksidan av beläggen. Det är lämpligt om förspänningen hos den mellan beläggen anordnade fjädringen ligger i storleksordningen av 0,3 mm till 0,8 mm, företrädesvis i storleksordningen av 0,5 mm. Genom en motsvarande begränsning av den axiella fjädervägen mellan de båda friktionsbeläggen 7 liksom genom en defmierad förspänning av den mellan friktionsbeläggen verksamma ljädringen kan vidare uppnås att åtminstone vid urkopplingen av friktionskopplingen 1 tillbakapressas tryckplattan 3 med en definierad sträcka 43 genom den \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SEOQb.d0c 10 15 20 25 30 521 067 19 mellan beläggen anordnade tjädringen. För att erhålla en defmierad sträcka 43 kan den axiella sträckan mellan friktionsbeläggen begränsas genom motsvarande anslag såväl i avlastnings- riktningen som även i inspänningsriktningen för beläggtjädringen 10. Som beläggfiädringar kan i förbindelse med föreliggande uppfinning på fördelaktigt sätt användas sådana som de som är kända genom den tyska patentansökningen P 42 06 880.0.

För att säkerställa en optimal funktion för friktionskopplingen 1 eller för den en automatisk utjämning av beläggförslitningen garanterande efterinställningsanordningen är det lämpligt, att betraktat över urkopplingskraftförloppet 49 enligt fig. 10, de först genom beläggtjädringen 10 och sensortjädem 13 på tallrikstjädern 4 utövade och sig adderande krafterna liksom de efter upplyftningen av tryckskivan 3 från friktionsbeläggen 7 då bara är större än den av sensortjädem 13 på tallrikstjädern 4 utövade kraften, eller åtminstone är lika stor som den i området 4c på tallrikstjädertungspetsarria angripande och i enlighet med fig. 10 över urkopplingsvägen sig förändrande urkopplingskraften.

Det hittillsvarande betraktandet motsvarar ett helt bestämt inmonteringsläge för tallriksijädern 4, och någon förslitning på friktionsbeläggen 7 har icke tagits hänsyn till.

Vid axiell förslitning, speciellt av friktionsbeläggen 7, förskjutes läget för tryckskivan 3 i riktning mot mottryckplattan 6, varigenom en förändring av koniciteten och därmed även av den av tallrikstjädem i inkopplat tillstånd for friktionskopplingen 1 påförda anpressningskraften uppstår, nämligen i riktning mot ett ökande. Denna förändring åstadkommer att punkten 41 vandrar i riktning mot punkten 41 ', och punkten 44 i riktning mot punkten 44'. Genom demia förändring störs den vid urkopplingen av kopplingen 1 ursprungligen förekommande kraftjärnvikten i området av svängstödet 11 mellan manövreringstallrikstjädem 4 och sensorfjädern 13. Den genom beläggförslitningen förorsakade ökningen av tallrikstjäderanpressningskraften för tryckskivan 3 åstadkommer även en förskjutning av förloppet för urkopplingskraften i riktning mot ett ökande. Det därigenom uppstäende urkopplingskraftförloppet är visat i fig. 10 genom den streckade linjen 50. Genom ökningen av urkopplingskraftförloppet övervinnes under urkopplingsförloppet för friktionskopplingen 1 den av sensortjädern 13 på tallrikstjädem 4 utövade axialkraften, så att sensorfiädern 13 huvudsakligen ger efter i området av svänglagringen 5 med en axiell sträcka, som huvudsakligen motsvarar fórslitriirigen av friktionsbelägget 7. Under denna genomtjädringsfas för sensortjädern 13 stöder tallriksfjädern 4 mot påverkningsorrrrådet 3a på tryckskivan 3, så att denna tallrikstjäder 4 förändrar sin konicitet och därmed även den i denna \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 01.57 20 lagrade energin eller det i denna lagrade vridmomentet och följaktligen även den genom tallriksfjädem 4 på svängstödet 11 eller sensorfjädem 13 och på tryckskivan 3 utövade kraften.

Denna förändring sker, såsom detta framgår i samband med fig. 8 i riktning mot en minskning av de av tallriksfjädern 4 påförda krafterna. Denna förändring sker så länge som till dess att den av tallrilsfjädern 4 i området av svängstödet 11 på sensortjädern 13 utövade axialkraften är i jämvikt med den av sensorijädern 13 alstrade motkraften. Det betyder att i diagrammet enligt fig. 8 vandrar puntkerna 41' och 44' åter i riktning mot punkterna 41 och 44. Efter det att denna jämvikt åter har inställts kan tryckskivan 3 åter lyftas upp från friktionsbeläggen 7.

Under denna efterinställningsfas för förslitningen vid ett urkopplingsförlopp för friktionskopplingen 1 vrids efterinställningselementet 17 hos efteririställningsanordningen 16 genom den forspända fjädern 26, varigenom även svängstödet 12 vandrar efter motsvarande beläggförslittningen, och därmed garanteras en spelfri svänglagring 5 av tallriksfjädern 4. Efter efterinställningsförloppet motsvarar urkopplingskraftfórloppet återigen linjen 49 enligt fig. 10.

Linjerna 50 och 51 i fig. 10 resp. den axiella sträckan for tryckskivan 3 vid ett urkopplingskraft-sträcka- -förlopp motsvarande linjerna 49, 50.

I diagrammet enligt fig. 11 är kraftförloppet för den vid ett urkopplingsförlopp på huset 2 eller på tallriksfjädern 13 utövade kraften visad, varvid extremvärdena har kapats.

Utgående från det inkopplade läget enligt fig. 1 verkar på huset 2 och därmed på tryckskivan 3 först en kraft, som motsvarar inmonteringspunkten 41 (fig. 8) för tallriksfjädern 4. Under urkopplingsförloppet avtar den genom tallriksfjädern 4 på huset 2 eller svängstödet 12 utövade axialkraften motsvarande linjen 52 i fig. 11, nämligen fram till punkten 53. Vid överskridande av punkten 53 i urkopplingsriktriingen skulle vid en konventionell koppling, vid vilken tallrikstjädern är axiellt fast svängbart lagrad på huset, alltså att svängstödet 11 vore axiellt icke eftergivligt förbundet med huset 2, en axiell riktningsändring av kraftinverkan genom tallriksfjädern 4 på huset 2 ske på den radiella höjden av svänglagringen 5. Vid kopplingen enligt uppfinningen uppfångas i omrâdet av svänglagringen 5 den genom den axiella omvändningen av den genom tallriksfjädern 4 i området av svänglagringen 5 alstrade kraften genom sensorfjädern 13. Vid uppnående av punkten 54 lyfts tallriksfjädern 4 upp från tryckskivans 3 påverkningsoniråde 3a. Åtminstone fram till denna punkt 54 understödes urkopplingsfórloppet för friktionskopplingen 1 genom den av beläggtjädringen 10 påförda axialkraften. Den av beläggfiädringen 10 påförda kraften avtar därvid med ökande \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P3237785021:.doc 10 15 20 25 30 521 067 21 urkopplingssträcka i området 4c av tungspetsarna eller med ökande axiellt urkopplingsslag för tryckskivan 3. Linjen 52 visar således en resulterande av den över urkopplingsförloppet betraktad, dels i tungspetspartiet 4c inverkande urkopplingskraften och dels den i det radiella partiet 3a på tallrikstjädern 4 genom beläggtjädringen 10 utövade axialkraften. Vid överskridande av punkten 54 i urkopplingsriktningen uppfångas den av tallriksfjädern 4 på svängstödet 11 utövade axialkraften genom den av sensortallrikstjädern 13 påförda motkraften, varvid dessa båda krafter åtminstone efter avlastande av friktionsbeläggen 7 genom tryckskivan 3 är i jämvikt och vid fortsättning av urkopplingsförloppet blir den av sensortjädem 13 i området av svänglagringen 5 påförda axialkraften företrädesvis något större än den anliggande urkopplingskraften. Delpartiet 55 av kurvlirijen 52 hos diagrammet enligt fig. 11 visar att med tilltagande urkopplingsväg blir urkopplingskraften eller den av tallrikstjådern 4 på svängstödet 11 utövade kraften mindre jämfört med den vid punkten 54 anliggande urkopplingskraften.

Den streckade linjen 56 motsvarar ett tillstånd för friktionskopplingen 1, vid vilket i området av friktionsbeläggen 7 en förslitning har uppträtt, men ännu inte någon efteriristållning har skett i området av svånglagringen 5. Även här framgår att den genom förslitningen förorsakade ändringen av inmoriteringsläget för tallriksfjädern 4 åstadkommer en ökning av de på huset 2 och på svängstödet 11 eller på sensorfjädem 13 utövade kraftema. Detta har speciellt till följd att punkten 54 vandrar i riktning mot punkten 54', vilket åstadkommer, att vid förnyat urkopplingsförlopp för friktionskopplingen 1 den av tallrikstjädern 4 på sensortjädern 13 i området av svängstödet 11 utövade axialkraften är större än motkraften hos sensortjådem 13, varigenom det redan beskrivna efteriiiställnirigsförloppet genom axiell uttjädring av sensortjä- dem 13 sker. Genom detta efteririställrringsförlopp förskjutes punkten 54' åter riktning mot punkten 54, varigenom det önskade järnviktstillståndet i området av svängstödet 5 mellan tallriksfjädern 4 och sensorfjädem 13 åter är upprätthållet.

I praktiken sker den beskrivna efterinställningen kontinuerligt eller i mycket små steg, så att de för bättre förståelse av uppfinningen i diagrammen visade stora punktförskjutningarna och kurvlinjeförskjutningarna normalt aldrig uppträder.

Under friktionskopplingens 1 driftstid kan några funktionspararnetrar eller driftspunkter förändras. Så kan t.ex. genom en felaktig manövrering av friktionskopplingen 1 en överhettning av beläggfjädringen 10 ske, vilken kan ha till följd en sättning, alltså en minskning av den axiella fjädringen hos beläggfjädringen eller belåggsegmenten 10. Genom en motsvarande utformning av kurvlinjen 40 för tallriksfjädern 4 och motsvarande anpassning av \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 22 förloppet 47 för sensorfiädern 13 kan emellertid en driftsäker funktion för friktionskopplingen garanteras. En axiell sättning av beläggtjädringen 10 skulle enbart ha till följd att tallrikstjädern 4 skulle inta ett i förhållande till det i fig. 1 visade läget tillbakapressat läge, varvid den av tallriksfjädern 4 på tryckskivan utövade anpressningskraften skulle vara något lägre, såsom detta framgår i samband med kurvlinjen 40 enligt fig. 8. Vidare skulle en motsvarande axiell deformation av sensorflädern 13 och därmed en motsvarande axiell förskjutning av svängstödet 11 ske.

Enligt en ytterligare uppfinningstanke kan den på manövreringstallriksfjädern 4 inverkande resulterande stödkraften öka med tilltagande förslitning av friktionsbeläggen 7. Ökningen kan därvid vara begränsad till ett delparti av den totalt sett maximalt tillåtna förslitningsvägen för friktionsbeläggen 7. Ökningen av stödkraften för manövreringstallrikstjädern 4 kan därvid ske genom motsvarande utformning av sensorfjädern 13. I fig. 9 är streckat visat och med hänvisningssiffran 47 angivet ett motsvarande kurvlinjeförlopp över omrâdet 48. Genom en ökning av stödkraften för manövreringstallrikstjädern 4 med tilltagande förslitning kan en anpressningskraftsänkning hos manövreringstallriksfjädern 4 för tryckplattan 3, beroende på en sänkning av beläggfiädringen, t.ex. genom inbäddande av segmenten i beläggen, åtminstone delvis kompenseras. Särskilt fördelaktigt kan det därvid vara om stödkraften för manövreringstallrilcsíjädern 4 ökar proportionellt mot sättningen av beläggtjädringen eller proportionellt mot segmentinbäddníngen i beläggen. Detta betyder att med minskningen av skivtjockleken i omrâdet av beläggen, alltså minskning av avståndet mellan fiiktionsytorria hos beläggen till följd av segmentinbäddande och/eller en sättning av beläggfiädringen och/eller beläggförslitningen, ska den nämnda stödkraften öka. Särskilt fördelaktigt är det därvid om kraftökningen sker på så sätt, att denna över ett första delparti är större än i ett därtill anslutande andra delparti, varvid de båda delpartierna befinner sig inom området 48 enligt fig. 9. Den senare utformningen är fördelaktig, eftersom den större delen av den nämnda inbäddningen mellan fjädersegmenten och beläggen huvudsakligen sker inom en i förhållande till den totala livslängden för friktionskopplingen liten tidsrymd och därefter stabiliseras förhållandena mellan fiädersegment och friktionsbelägg praktiskt taget. Det betyder att från en bestämd inbäddning sker inte längre någon väsentlig ändring vad avser inbäddningen. En ökning av stödkraften för manövreringstallriksfjädern kan även ske över åtminstone en del av friktionsbeläggens nötningsförslitning.

\\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 23 Vid den ovanstående beskrivningen av efterinställningsförloppet för utjämningen av friktionsbeläggförslimingen har inte tagits hänsyn till de genom bladtjädern 9 eventuellt påförda axialkraftema. Vid en förspänning av bladfjädern 9 i riktning mot en upplyftning av tryckskivan 3 från det motsvarande friktionsbelägget 7, alltså i riktning mot en anpressning av tryckskivan 3 mot tallriksfiädem 4 sker ett understödande av urkopplingsförloppet. Den överlagras den av bladfjädern 9 påförda axialkraften med de av sensorfiädern 13 och tallrikstjädern 4 påförda krafterna liksom med urkopplingskraften. Till detta har inte tagits hänsyn på grund av bättre förståelse vid beskrivningen av diagrammen enligt fig. 8 - 11. Den manövreringstallriksfjädern 4 i urkopplat tillstånd för friktionskopplingen 1 mot det locksidiga avrullningsstödet 12 påverkande totalkraften erhålles genom addition av krafterna, vilka huvudsakligen utövas genom bladtjädersegmenten 9, genom sensorfjädem 13 och genom den rådande urkopplingskraften på manövreringstallriksfjädern 4. Bladfiäderelementen 9 kan därvid vara ihopsatta mellan locket 2 och tryckplattan 3 på så sätt, att med tilltagande förslitning av friktionsbeläggen 7 den genom bladfjädern 9 på rnanövreringstallriksfjädem 4 utövade axialkraften blir större. Så kan tex. över sträckan 48 enligt ñg. 9 och dänned även över förslimingsutjärnningsvägen för efteririställningsanordrtingen 16 den av bladtjädern 9 pàförda axiella kraften uppvisa ett förlopp enligt linjen 47b. Av fig. 9 framgår även att med tilltagande genomtjädring för sensorljädern 13 tilltar den av bladfjädern 9 pá tryckplattan 3 utövade återställningskraften, som även verkar på manövreringstallriksfjädem 4. Genom addition av kraftförloppet enligt kurvlinjerna 47b och tallriksfjäderkurvlinjen erhålles det resulterande lcraftförloppet, vilket inverkar axiellt på tallrikstjädern 4, nämligen i riktning för en anpressning av tallriksfjädern 4 mot det locksidiga svängstödet 12. För att erhålla ett förlopp enligt linjen 47a är det lämpligt att utforrna sensortallriksfjädern på så sätt, att den uppvisar ett kurvlinjeförlopp motsvarande linjen 47c i fig. 9. Genom addition av kraftförloppet enligt linjen 47c och kraftförloppet enligt linjen 47b erhålles då kraftförloppet enligt linjen 47a. Genom en motsvarande för- spänning av bladfjädrarna 9 kan således den av sensorfjädern påförbara stödkraften eller stödlcraftförloppet reduceras. Genom motsvarande utformning och arrangemang av bladfjäderelementen 9 kan likaså en sänkning av beläggtjädringen och/eller en inbäddning av beläggfjädersegrnenten i beläggen åtminstone delvis kompenseras. Därigenom garanteras således att tallriksfjädern 4 huvudsakligen bibehåller samma driftspunkt eller samma driftområde, så att tallriksfjädern 4 under friktionskopplingens livslängd huvudsakligen utövar en åtminstone ungefärligen konstant anpressningskraft på tryckplattan 3. Vidare måste vid \\SPBWOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 24 utformningen av friktionskopplingen, speciellt av sensorfjädern 13 och/eller bladfjädern 9, den genom den på eftersiriställningselementet 17 inverkande efterinställningstjädem 26 och/eller 26a alstrade resulterande axialkraften tas hänsyn till, vilken motverkar sensorfjädern 13 och/eller bladfjädrarna 9.

Vid en utformning av friktionskopplingen 1 med förspänd bladfjäder 9 måste även tas hänsyn till att genom förspänningen av bladtjädrarna 9 påverkas den av tryckplattan 3 på friktionsbeläggen 7 utövade axialkraften, Det betyder således att vid en förspänning av bladfjädrarna 9 i manövreringstallriksfjäderns 4 riktning sänks den av tallriksfjädem 4 utövade anpressningskraften med bladljädems 9 förspäntiingskraft. Vid en sådan friktionskoppling 1 utbildas således ett resulterande anpressningskraftförlopp for tryckplattan 3 eller för friktionsbeläggen 7, som erhålles genom överlagringen av anpressningskraftförloppet för tallriksfjädern 4 med förspänningsförloppet för bladtjädrarna 9. Under antagandet att - betraktat över friktionskopplingens 1 driftsomráde - kurvlinjen 40 enligt fig. 8 visar det resulterande kraftförloppet från manövreringstallriksfjädem 4 och förspända bladfjädrar 9 i friktionskopplingens 1 nytillstånd, skulle med sänkningen av avståndet mellan tryckplattan 3 och mottryckplattan 6 till följd av beläggfórslitningen erhållas en förskjutning av det resulterande förloppet i riktning mot en reducering. I fig. 8 är streckat visat en linje 40a, vilken exempelvis motsvarar en total beläggförslitning av 1,5 mm. Genom denna under friktion- skopplingens livslängd uppträdande förskjutning av linjen 40 i riktning mot linjen 40a sänks den vid urkopplingen av friktionskopplingen 1 genom tallriksfjädern 4 på sensortjädern 13 utövade axialkraften, nämligen på grund av det med tilltagande fórslimirig genom bladtjädrarna 9 på tallriksfiädem 4 utövade motmomentet. Detta motmoment förekommer på grund av det radiella avståndet mellan svänglagringen 5 och påverkningsdiainetern 3a mellan manövreringstallriksfjåder 4 och tryckplatta 3. Vid utformning av friktionskopplingen 1 är det speciellt viktigt att den genom beläggfórslitningen skeende ökningen av bladtjädrarnas 9 än den till följd av skeende förspänning är mindre samma beläggförslitning urkopplingskraftökningen, vilken åstadkommer den for efterinställnirigen erforderliga trycksvängningen av sensorijädem 13. Annars skulle anpressningskraften hos tryckplattan 3 för friktionsbeläggen 7 sjunka i friktionskopplingens inkopplade tillstånd, och någon efteririställriing kimde överhuvudtaget icke ske.

Den i fig. 12 och 13 visade friktionskopplingen 101 skiljer sig huvudsakligen från den i ñg. 1 och 2 visade friktionskopplingen 1 genom att efterinställningsringen 117 är belastad i \\SPB\V01.3\userS\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 25 perifeririktningen medelst skruvfjädrar 126. Vad avser dess funktion och verkningssätt vad avser förslitriingsutjärnningen för friktionsbeläggen motsvarar efteririställningsringen 117 efterinställníngsringen 17 enligt fig. 2-4. Vid det visade utförings- exemplet är tre skmvfjädrar 126 anordnade, vilka är likformigt fördelade över Omkretsen och förspända mellan kopplingshus och efterinställningsrirtg 117.

Såsom speciellt framgår av fig. 14 har efteririställningsringen 117 på inneromkretsen radiella utsprång eller avsatser 127, mot vilka de bågforrriigt anordnade skruvfjådrarna 126 kan stöda i omkretsriktningen med sina ändar för påverkan av efterinställningsringen 117. De andra ändpartierna på fjädrarna 126 stöder mot av kopplingshuset 2 burna anslag 128. Vid det visade utföringsexemplet är dessa anslag 128 bildade genom skruvliknande förbindningselement, som är förbundna med locket 2. Dessa anslag 128 kan emellertid även vara bildade genom axiella utforrnningar, vilka är utformade i ett stycke med kopplingshuset 2. Så kan t.ex. anslagen 128 vara bildade genom ur ett pláthus 2 axiellt utformade utpressningar eller flikar. Såsom speciellt framgår av fig. 13 och 14 kan ringen 117 på inneromkretsen vara utformad på så sätt, att åtminstone huvudsakligeni omrâdet av fjädrarnas 126 utsträckning och företrädesvis även över den för efterinställningen av förslitriingen erforderliga vridvinkeln för ringen 117 eller över avlastningsvägen för fjädrarna 126 före- kommer en styrning 129, som garanterar en axiell fasthållning och radiellt stöd av fjädrarna 126. Fjäderstyrningarna 129 är vid det visade utföringsexemplet bildade genom, i tvärsnitt betraktat, huvudsakligen halvcirkelfonnigt utformade fördjupningar, vilkas begränsningsytor huvudsakligen är anpassade till tvärsníttet på skruvfjädrarna 126.

En sådan utformning har den fördelen att vid roterande friktionskoppling ges en problemfri styrning av fjädrarna 126, så att dessa inte kan böjas ut axiellt. För ytterligare säkring av skruvfjädrarna 126 kan, såsom detta visas i fig. 13 locket 2 på sitt radiellt inre kantparti ha axiella utforrnningar 130, vilka överlapper fjädrarna 126 i axelriktníngen. I stället för enskilda utformningar 130 kan locket 2 även ha en över Omkretsen genomgående och axiell innerkant 130. Innerkanten 130 kan tjäna för begränsning av tallriksfjäderns 4 avlastning.

En styrning av efteririställningsfjädrarna 126 enligt fig. 12 till 14 har den fördelen att vid roterande kopplingsenhet 1 de enskilda lindningarna hos fjädrarna 126 under centrifugalkraftinverkan radiellt kan stöda mot efterinställxtingsringen 117, varvid de av fjädrarna 126 i omkretsriktningen pâfórda inställningslcraftenia till följd av det mellan fjäderlindningarna och efterinställníngsringen 117 alstrade friktionsmotstånden sänks eller \\SPBWOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE(Y2b.doc 10 15 20 25 30 521 067 26 t.o.m. upphäves. Fjädrarna 126 kan även vid rotation av friktionskopplingen 101 (till följd av de tjäderverkan undertryckande friktionskrafterna) praktiskt taget stelt hållas tillbaka.

Därigenom kan uppnås att åtminstone vid varvtal över tomgångsvarvtalet för förbränningsmotorn efteririställningsringen 117 inte kan vridas genom fjädrarna 126.

Därigenom kan uppnås att en utjämning av friktionsbelåggförslitningen bara sker vid manövrering av friktionskopplingen 101 vid tomgångsvarvtal eller åtminstone ungefärligen vid tomgångsvarvtal. Blockeringen av efteririställningsringen 117 kan emellertid ske även på så sätt, att bara vid stillastående förbränningsmotor, alltså icke roterande friktionskoppling 101 en efterinställning kan ske på grund av beläggförslitriingen.

En blockering av efterinställningsförloppet vid rotation av friktionskopplingen 1 eller vid vöerskridande av ett bestämd varvtal kan även vara av fördel vid en utföringsform enligt fig. 1 och 2. För detta kan exempelvis medel anordnas på huset 2, vilka under centrifugalkraftinverkan på efterinställningselementet 17 åstadkommer en vridsältring, nämligen mot den genom skänkeltjädem 26 och/eller 26a alstrade inställningskraften.

Blockeringsmedlen kan därvid vara bildade genom åtminstone en under centrifiigalkraftinverkan radiellt utåt förskjutbar vikt, som exempelvis stöder mot ringens 17 innerkant och där kan alstra en friktion, som på ringen 17 framkallar ett brornsmoment som är större än det av iriställningstjädrarria på ringen 17 utövade förvridningsmornentet.

För det radiella stödandet av åtminstone ett delparti av utsträckningen av fjädrarna 126 kan även anordnas av huset 2 burna stödmedel. Dessa stödmedel kan vid utföringsforrnen enligt fig. 12 och 13 vara utformade i ett stycke med anslagen 128. För detta kan anslagen 128 vara utformade vinkelforrniga, så att de vardera har ett sig i omkretsriktningen sträckande parti, vilket åtminstone över ett delavsnitt av utsträckningen av en fjäder 121 skjuter in i denna.

Därigenom kan åtminstone en del av fjäderlindningarna styras och åtminstone stödas i radiell riktning.

Såsom framgår av fig. 13 har den i fig. 2 anordnade trådringen 11 bortfallit och ersatts genom i tungspetspartiet hos sensorljädern 113 påförda utforrnningar 111. För detta är tungorna 113c i området av sina spetsar på sin mot manövreringstallrikstjädern 4 vända sida kulforrnigt utformade.

I ñg. 15 till 17 visas en ytterligare utformningsvariant av en förslimingsefteririställnirig enligt uppfinningen, vid vilken i stället för en ringforrnig efterinställningsring användes enskilda efterinställningselement 217. Dessa efteririställnings- \\SPB\VOL3\user$\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 27 element är likforrnigt fördelade över lockets 202 omkrets. Efteririställningselementen 217 är bildade genom knopp- eller skivformiga konstruktionsdelar, vilket har en i omkretsriktníngen 218. De efterinställningselementen 217 har en central urtagning eller borrning 219, genom vilken de av sig sträckande och axiellt uppåtstigande upplöpningsramp ringformiga locket uppburna axiella stiftartiga ansatserna 215a sträcker sig, så att de ringforrniga efterinställningselementen 218 är vridbart lagrade på dessa ansatser 215a. På locket 202 är utpressningar 225 anordnade, vilka bildar motupplöpningsramper 224 för ramperna 218.

Mellan ett efterinställningselement 217 och locket 202 är ett tjäderelement 226 inspänt, vilket påverkar efterinställningselementet 217 i den en efterinställning âstadkommande vridrikt- ningen. Fjäderelementet 226 kan sträcka sig, såsom framgår av fig. 15, kring en axiell ansats 215a, alltså vara skruvfiäder- liknande utformat. Vid ändpartierna av en fjäder 226 är utformningar, såsom t.ex. nedböjningar eller skänklar anordnade för stödandet av den ena tjäderänden mot huset 202 och den andra fiäderänden mot det motsvarande efterinställningselernentet 217. Vid en axiell förskjutning av tallriksfiädern 204 eller av sensorfiädern 213 i området av svängstödet 205 förvrides efterinställningselementet 218 och förskjutningen utjämnas genom upplöpningen av ramperna 218 på ramperna 224.

Det axiella stödandet av sensortallrikstjädern 213 mot huset 202 sker medelst flikar 214, vilka är utformade ur det axiellt förlöpande partiet av huset 202 och radiellt inåt inpressade under de yttre partierna av sensortjädern 213.

De ringformiga efterinställningselementen 218 har den fördelen, att dessa kan utformas huvudsakligen centrifugallcraft-oberoende med avseende på deras efterinställningsverkan.

I stället för det i fig. 14 visade roterande eller sig vridande efterinställningselementet 217 kan även separata kilartiga efterinställningselement användas, vilka är förskjutbara i radiell riktning och/eller i perifeririktningen för förslitriingsefteririställning. Dessa kilartiga efterinställningselement kan uppvisa en längsgående urtagning, genom vilken en axiell ansats 215a för styming av det motsvarande efterinställningselementet kan sträcka sig. De kilformiga efterinställningselementen kan på grund av den på dem inverkande centrifiigallcraften verka efterinställande. Kraftmagasin kan emellertid också vara anordnade, vilka påverkar det kilformiga efterinställningselementet i efterinställningsriktning. För den problemfria styrningen av de kilartiga efterinställningselementen kan huset 202 ha påsättningar. De i förhållande till ett \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 28 mot friktionskopplingens rotationsaxel vinkelrätt förlöpande plan med en bestämd upplöpningsvinkel förlöpande kilytoma hos efterinstållningselementen kan vara anordnade på hussidan och/eller på sidan av rnanövreririgstallriksfjädem. Vid användning av sådana kilformiga enskilda element är det lämpligt att framställa dessa av ett lätt material, för att reducera de på detta inverkande centrifugallqafterria till ett minimum.

Materialparningen mellan de efterinställningsrarnpema bildande konstruktionsdelama är lämpligtvis vald på så sätt att under friktionskopplingens hela livslängd kan ingen en efterin- ställning forhindrande vidhäftning mellan upplöpningsrarnperna och motupplöpningsraniperna uppträda. För att undvika en sådan vidhäftning kan exempelvis en sådan konstruktionsdel vara försedd med en beläggning åtminstone i området av ramperna eller motramperna. Genom sådana beläggningar kan speciellt korrosion undvikasvid användning av två metalliska konstruktionsdelar. En vidhäftriing eller fastklistring mellan de efterinstållningsramperria bildande konstruktionsdelarna kan vidare undvikas genom att de mot varandra stödande och ramperna liksom motramperna bildande konstruktionsdelarna är framställda av ett material med olika utvidgningskoefficient, så att till följd av de under friktionskopplingens drift uppträdande temerattirsvängningarna de i kontakt sig befinnande ytorna, som bildar efterinställningsrarnperria, fullgör en rörelse relativt varandra. Därigenom hålls de upplöpníngsramperna och motupplöpningsrarnperna bildande konstruktionsdelarna alltid inbördes rörliga. En vidhäftriing eller fastklistring mellan dessa delar kan således inte ske, då genom de olika utvidgningarna dessa delar alltid åter bryts loss eller lossas från varandra. Ett lossande av efterinställningsrarnperna kan även uppnås genom att på grund av olika hållfasthet och/eller utformning av delarna de på dessa delar inverkande centrifugalkrafterna förorsakar olika utvidgningar eller rörelser, vilka återigen förhindrar en vidhäftriing eller fastklistring av delarna.

För att undvika en vidhäftningsförbindning mellan upplöpningsrarnp och motupplöpningsramp kan även åtminstone en anordning vara anordnad, som vid urkopplingen av friktionskopplingen eller" vid förslimirigsefterinställningen utövar en axialkraft på efterinställningselementet eller efterinställningselementen. För detta kan efterinställningselementet 17, 117 axiellt ihopkopplas med en konstruktionsdel, som har partier, som vid uppträdande försiiming förskjutes axiellt. Derma ilaopkoppling speciellt ske i området av svänglagringen S, nämligen med manövreringstallriksfiädern 4 och/eller SCIISOI- \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SH)2b.doc 10 15 20 25 30 521 067 29 fjädern 13.

I diagrammet enligt tig. 18 år en anpressnirigstallriksfjäderkurvlinje 340 visad, vilken har en dalpunkt eller ett minimum 345, i vilken den av anpressningstallriksfjädern påforda kraften är förhållandevis låg (cirka 450 Nm). Maximum för tallrikstjädern med väg-kraft- kurvlinjen 340 ligger i storleksordningen av 7600 Nm. Kurvlinjen 340 alstras genom deformation av tallriksfiädern mellan två radiellt på avstånd anordnade stöd, nämligen såsom detta beskrivits i förbindelse med kurvlinjen 40 enligt fig. 8 och i samband med tallriksfjådern 4.

Tallriksfjåderkurvlinjen 340 kan kombineras med en beläggfjäderkurvlinje 342.

Såsom framgår av fig. 18 är väg-kraft--förloppet för belåggfjädersegrnentkurvlinjen 342 närmad till anpressningstallriksfiäderkurvlinjen 340 eller de båda kurvlinjerna förlöper bara på ett litet avstånd från varandra, så att den motsvarande friktionskopplingen kan manövreras med mycket låg kraft. I beläggfiädringens verksamhetsområde erhålles den teoretiska urkopplingskraften ur skillnaden mellan två vertikalt över varandra liggande punkter hos linjerna 340 och 342. En sådan differens är angiven med 360. Den verkligen erforderliga minskas med den motsvarande urkopplingskraften hävarrnsutväxlingen hos manövreringselementen, såsom t.ex. tallriksfjädertimgorria. Detta har likaså beskrivits i samband med utföringsforrnen enligt ñg. l och 2 liksom diagrammen enligt fig. 8-11.

I fig. 18 år streckat visat en ytterligare manövreringstallriksfjäderkurvlinje 440, vilken har ett minimum eller en dalpunkt 445, i vilken den av tallriksfiädern påförda kraften är negativ, alltså inte i inkopplingsriktningen för den motsvarande friktionskopplingen, utan verkar i urkopplingsriktriing. Detta betyder att vid överskridande av punkten 461 under urkopplingsfasen blir friktionskopplingen automatiskt öppen. Tallrikstjäderkurvlinjen 440 kan vara försedd med en beläggfjåderkurv-linje svarande mot linjen 442.

I fig. 19 visas det för urkopplingen av den motsvarande friktionskopplingen på manövreringshåvarmen, såsom tallriksfjädertungorria, páförbara urkopplingskraftförloppet för de tillhörande kurvlinjerna '340 och 342 resp. 440 och 442. Såsom framgår är urkopplingskraftförloppet 349, som är samordnat med kurvlinjerna 340, 342, alltid i det positiva kraftområdet, dvs. att för att hålla kopplingen i urkopplat tillstånd är alltid en kraft i urkopplingsrikmingen erforderlig. Urkopplingskraftförloppet 449, v' et tillhör kurvlinjema 440 och 442, har ett delparti 449a i vilket urkopplingslu-aften först avtar och sedan från det \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 30 positiva övergår i det negativa kraftornrådet, så att den motsvarande friktionskopplingen i urkopplat tillstànd inte behöver någon hållkraft.

Vid den i fig. 20, 20a och 21 visade utföringsforrnen av en friktionskoppling 501 är sensortallriksfjädern 513 axiellt stödd mot kopplingslocket 502 medelst en bajonettartig förbindning 514, för detta har sensorfjädern 513 radiellt från ytteromkretsen på den ringformiga grundkroppen 513b sig sträckande flikar 5l3d, vilka axiellt stöds i radiella partier 502a, i form av ur lockmaterialet utformade flikar. Lockflikarna 502a är utformade av det huvudsakligen axiellt förlöpande kantpartiet 502b på locket, varvid det kan vara lämpligt om for detta flikarna 502a åtminstone delvis först är utformade genom en friskårning 502c eller 502d ur lockmaterialet. Genom åtminstone delvis omskärning av flikarna 502a kan dessa lättare deformeras till sina avsedda lägen. Såsom speciellt framgår av tig. 21 är flikarna 502a och utläggarna eller tungorna 5l3d så anpassade till varandra att en centreririg av sensorfjädem 513 kan ske i förhållande till locket 502. Vid det visade utföringsexemplet har flikarna 502a for detta inte någon axiell ansats 502e.

För att garantera en problemfri positionering av sensorfjädern 513 i förhållande till huset 502 under framställningen av den bajonettartiga låsningsförbindningen 514 år åtminstone tre företrädesvis över Omkretsen på locket 502 likforrnigt fördelade flikar 502a i förhållande till det andra lockpartiet så anpassade, att efter en definierad relativvridning mellan sensorfjädern 513 och locket 502 de motsvarande utläggarna 5l3d kommer till anliggning på ett omkretsanslag 502f och därmed undvikes en ytterligare relativvridning mellan sensorfjäder 513 och lock 502. Anslaget 502f är vid det visade utföringsexemplet, såsom detta speciellt framgår av ñg. 20a bildat genom en axiell ansats på locket 502. Av fig. 20a framgår vidare att åtminstone enskilda, åtminstone tre flikar 502a bildar en ytterligare vridbegrärisning 502g mellan locket 502 och sensorfjåderns 513 tungor 5l3d. Vid det visade exemplet bildar de lika flikarna 502a vridsäkringarna 502f och 502g för båda vridriktningarna. De en upplåsning mellan sensorfjädern 513 och locket 502 fórhindrande anslagen 502g är bildade genom axiella, i radiell riktning förlöpande bockningar av tungorna 502a. Genom omkretsanslagen 502f och 502g ges en definierad positionering i omkretsriktningen av sensorfjädern 513 i förhållande till locket 502. För framställningen av låsníngsförbindningen 514 spänns sensorfjädern 513 axiellt i riktning mot locket 502, så att tungorna 5l3d axiellt skjirer in i friskämingarra 50Qc och 502d och kommer att ligga axiellt över lockstöden 502a. Därefter kan locket 502 och sensorfiädern 513 vridas inbördes, tills några av tungorna 5l3d kommer till anliggning mot \\SPB\VOL3\userS\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SEU2b.doc 10 15 20 25 30 521 067 31 vridbegränsningarna 502f. Därpå sker en delvis avlastning av sensorfiädem 513, så att några av tungorna 5l3d, betraktat i omkretsrikniingen, kommer att ligga mellan motsvarande anslag 502f och 502g och alla tungor 513d lagras pä de locksidiga stöden 502a. Genom utformningen enligt uppfinningen av den bajonettartiga läsningen 514 garanteras att vid monteringen vid friktionskopplingen 1 kommer tungorna 5l3d inte att ligga bredvid de locksidiga stöden 502a.

Vid de hitintills visade utföringsexemplen är den den egentliga fjäderkraften för sensortjädern 513 påförande cirkelringforrniga grundkroppen, t.ex. 513b, anordnad radiellt utanför påverkningspartiet eller stödpartiet mellan tryckplatta och manövreririgstallrilcsfjäder.

För många användningsfall kan det emellertid även vara lämpligt om den cirkelringformiga grundkroppen hos sensortallriksfjädern är anordnad radiellt innanför påverkningsdiametern mellan tryckplatta och manövreringstallrikstjäder. Det betyder således för en utföringsform enligt fig. 1 och 2 att den den axiella förspänningskraften för sensorfjädern 13 påförande grundkroppen l3b är anordnad radiellt innanför påverkningspartiet 3a mellan manövreringstallriksfiäder 4 och tryckplatta 3.

Vid utföringsformen enligt fig. 20-21 är de locksidiga motupplöpningsramperna 524 bildade genom lockforrniga utpressningar, som är införda i plåthuset 502. Vidare styrs vid demra utföringsform de mellan huset 502 och efterinställrringsringen 517 förspända skmvfjädrarna 526 genom styrtappar 528, som är utformade i ett stycke med efterirxställningsringen 517 och sträcker sig i omkretsrikmingen. Dessa styrtappar 528 kan, såsom detta framgår speciellt av fig. 21, i axiell riktning uppvisa ett långsträckt tvärsnitt, som är anpassat till innerdiametern på fjädrarna 526. Stymingarna 528 sträcker sig åtminstone över ett delparti av längsutsträclmingen av fjädrarna 526 in i dessa. Därigenom kan åtminstone en del av fjäderlindningarna styras och åtminstone stödas i radiell riktning. Vidare kan en utböjning eller en utfjädring av fjädrarna 526 i axiell riktning undvikas. Genom tappama 548 kan monteringen av friktionskopplingen väsentligt underlättas.

I fig. 22 är efterinställningsringen 517 visad delvis. Efterirrställningsringen 517 har radiellt inåt förlöpande utformningar 527, som bär de tappartiga, i omkretsriktningen sig sträckande styrpartierna 528 för skruvfjädrarna 526. Vid det visade utföringsexemplet är fjäderupptagningspartierna 528 utformade i ett stycke med den som formsprutdel framställda plastringen 517. Fjäderstyrningspartierria eller ljäderupptagningspartierrxa 528 kan emellertid även vara bildade genom enskilda konstruktionsdelar och/eller alla gemensamt genom en enda konstruktionsdel, vilka eller vilken förbindes med efterirrställningsririgen 517, t.ex. medelst en \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SEOQb.doc 10 15 20 25 30 521 067 32 snäpplåsning. Så kan alla styrpartiema 528 vara bildade genom en likaså över Omkretsen öppen ring, som är ihopkopplad med efterinställningsringen 517 över åtminstone tre förbindningsställen, företrädesvis utfonnade som snäpplåsning.

Liknande vad som beskrivits i förbindelse med tig. 12 och 13 kan skruvfjädrarria 526 radiellt stöda mot ytterligare, t.ex. på grund av centriftigalkraftinverkan, mot motsvarande utformade partier på locket 502 och/eller efterinställningsringen 517.

De locksidiga stöden för skruvfjädrarna 526 är bildade genom av lockmaterialet utformade och i axiell riktning sig sträckande vingar eller genom axiella väggar bildade utpress- ningar 526. Dessa stödpartier 526a för fjädrarna 526 är därvid lämpligtvis utformade på så sätt att de motsvarande ändarna på fjädrarna styrs och därmed säkras mot en otillåten förskjutning i axiell och/eller radiell riktning.

Vid den i tig. 23 visade utföringsforrnen av en koppling 601 är sensortjädern 613 anordnad på den från tryckplattan 603 vända sidan av huset 602. Genom arrangemanget av sensorljädern 613 utanför husinnerutrymmet, som upptar tryckplattan 603, kan de terrniska påfrestningarna på sensorijädern 613 minskas, varigenom risken för en sättning av denna fjäder 613 på grund av en termisk överpåfrestning undvikes. Likaså sker på den yttre sidan av huset 602 en bättre kylning av fjädern 613.

Stödandet av det på den från locket vända sidan av manövreringstallriksfjädern 604 anordnade svängstödet 611 sker medelst distansnitar 615, som sträcker sig axiellt genom motsvarande urtagningar i tallriksijädern 604 och huset 602 och är axiellt förbundna med sensorljädern 613. Vid det visade utföringsexemplet är distansnitarna 615 ihopnitade med sensortjädern 613. I stället för distansnitar 615 kan även andra medel användas vilka bildar en förbindning mellan avrullningsstödet 611 och sensorfjädern 613. Så kan t.ex. sensorfjädern 613 i det radiellt inre partiet uppvisa axiellt sig sträckande flikar, vilka stöder avrullningsstödet 611 med motsvarande radiella partier eller t.o.m. direkt bildar detta avrullningsstöd 611 genom motsvarande utforrnningar.

Vid utföringsformen enligt fig. 24 sträcker sig sensortjädern 713 radiellt imianför svänglagringen 715 för manövreringstallriksfjädern 704. Sensorfjädern 713 är stödd vid sitt radiellt inre parti mot locket 702 och för detta har locket 702 axiellt sig genom motsvarande slitsar eller urtagningar i tallriksfjädem 704 sig sträckande flikar 715, vilka axiellt stöder sensortallrikstjädern 713. Enligt en andra utföringsvariant kunde även sensortjädern 713 på sitt \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 33 inre kantparti uppvisa flikar, vilka sträcker sig i axiell riktning axiellt genom motsvarande öppningar i tallriksfjädern 704 och stöds på locksidan.

Den i fig. 25 visade efteririställníngsringen 817 kan användas vid en friktionskoppling enligt fig. 20-21. Efteririställningsringen 817 har radiellt inre utforrnningar 827, vilka sträcker sig radiellt. Utformningarna 827 har radiella ansatser 827a, vilka bildar stödpartiema för de i omkretsriktningen mellan kopplingslock och inställningsring 817 förspända skruvfjädrarria 826.

För styrning och underlättande av monteringen av skruvtjädrarna 826 är anordnat en ring 828, som är avbruten eller öppen pâ ytteromkretsen. Ringen 828 är förbunden med de radiella utforrnningarna 827a. För detta kan utformningarna 827a uppvisa i omkretsriktrtingen sig sträckande fördjupningar eller spår, som är utformade på så sätt, att de i förbindelse med ringen 828 bildar en snäppförbindning. De locksidiga stöden för efterirlställningsfjädrarria 826 är bildade genom axiella flikar 826a på kopplingslocket. De axiella flikarna 826a har en axiell inskärning 826b för upptagandet av ringen 828. Inskärningarna 826b är därvid utformade på så sätt att ringen 828 i förhållande till flikarna 826a har en axiell förskjutningsmöjlighet, åtminstone svarande mot förslitningsvägen hos friktionskopplingen. För detta är det speciellt lämpligt om de i de radiella utformningarna 827a införda fördjupningarna för upptagandet av ringen 828 och urskärningarna 826b, betraktat i axiell riktning, är motriktat utformade, eller med andra ord, att fördjupningarna iutforrnningarna 827a är öppna i den ena axiella riktningen och urskämingarna 826b öppna i den andra axiella riktningen.

Vid den i fig. 26 visade utföringsforrnen av en friktionskoppling 901 sker stödandet av manövreringstallriksfjädem 904 i urkopplingsriktningen i ett mellersta parti av tallriksfjäderris 904 grundkropp 904a. Radiellt utanför stöder grundkroppen 904a mot tryckplattan 903 och sträcker sig radiellt inåt ut över svänglagringen 905. Det betyder att svånglagringen 905 är på förhållandevis stort avstånd från grundkroppens 904a innerkant hos tallriksfjädern 905 eller slitsändarria, vilka bildar tungor på tallriksfjädern 904, i jämförelse med de hittills kända tallriksfjäderkopplingarna. Vid det visade utföringsexemplet ligger det radiella breddförhållandet mellan det radiellt innanför svänglagringen 905 anordnade grundlcroppspartiet och det radiellt utanför svänglagringen 905 förekommande grundkroppspar- tiet i storleksordningen av 1:2. Det år lämpligt om detta förhållande ligger mellan 1:6 och 1:2.

Genom ett sådant stödande av manövreririgstallriksfiädern 904 kan ett skadande eller en överpåfrestning av tallrikstjädergrundkoppen 904a i området av svänglagringen 905 undvikas.

\\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 34 I fig. 26 antydes vidare streckat en axiell påsåttrring 903a, som är anordnad på tryckplattan 903. Över sådana på tryckplattan 903, speciellt i området av stödsnockarna 903b, anordnade påsåttriingar 903a kan manövreringstallriksfjädern 904 centreras i förhållande till kopplingen 901. Manövreringstallrikstjädern 904 kan således medelst en ytterdiarnetercentrering hållas i radiell riktning i förhållande till locket 902, så att de i fig. 26 likaså visade centreringsnitarna eller tapparna 915 kan bortfalla. Fastän så inte visas kan ytterdiametercentreringen ske även genom ur lockets 902 material utformade flikar eller utpressningar.

Vid friktionskopplingen 901 år sensorfjädern 913 utformad på så sätt, att den kraften pâforandc grundkroppen 9l3a är anordnad radiellt innanför nockarna 903b. För stödande av manövreringstallriksfjädern 904 á ena sidan och for ett eget stödande mot locket 902 á andra sidan har sensorfiädern 913 radiella utliggare eller tungor, vilka sträcker sig dels från grundkroppen 913a radiellt inåt och dels från grundkroppen 913a radiellt utåt.

Vid den i fig. 27 visade utföringsvarianten av en friktionskoppling 1001 år den friktionskopplingens urkopplingskraft eller manövreringstallriksfjäderris 1004 svångkraft motriktade kraften påförd genom en sensorfiäder 1013, vilken är axiellt inspänd mellan huset 1002 och tryckplattan 1003. Vid en sådan utföringsform stöds manövreringstallrikstjädern 1004 i sväng- eller tippornrådet 1005 inte genom någon svänglagring i urkopplingsriktningen.

Tallrilsfjäderns 1004 anliggning mot det locksidiga svängstödet eller stödstödet 1012 garanteras genom sensortjäderns 1013 förspärulingskraft. Denna sensorfjäder år utformad på så sätt, att under friktionskopplingens 1001 urkopplingsförlopp blir den av derma sensorfjåder 1013 påförda axiallcraften på tallrikstjådern 1004 större än friktionskopplingens 1001 urkopplingslcraft. Det måste därvid garanteras att när ingen förslitning har förekommit på friktionsbeläggen, tallriksfjädern 1004 alltid blir i anliggning mot det locksidiga stödet eller svängstöden 1012. För detta måste på liknande sätt, såsom detta beskrivits i samband med de tidigare utföringsforrnerna, en anpassning ske mellan de enskilda i axiell riktning verksamma och överlagrande krafterna. Dessa krafter, som alstras genom sensorfiädern 1013, genom beläggfjädrirrgen genom de mellan tryckplattan 1003 och huset 1002 eventuellt anordnade blad- fjäderelementen, genom manövreringstallriksfjådern 1004, genom urkopplingskraften för friktionskopplingen 1001 och genom de på efteririställningsringen 1017 Lnverkande efterinställningsfjäderelementen måste anpassas i motsvarande grad till varandra.

\\SPB\VOL3\userS\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.d0c 10 15 20 25 30 521 067 35 Den i fig. 28 och 29 visade friktionskopplittgen 1101 har ett hus 1102 och en med detta vridfast förbunden, men ändå axiellt begränsat förskjutbar tryckskiva 1103. Axiellt mellan tryckskivan 1103 och locket 1102 är inspänt en anpressningstallriksfjäder 1104, vilken är svängbar kring en av huset 1102 buren ringartig svänglagring 1105 och påverkar tryckskivan 1103 i riktning mot en med huset 1102 fast förbunden mottryckplatta 1106, såsom t.ex. ett svänghjul, varigenom kopplingsskivans 1108 friktionsbelägg 1107 inspännes mellan tryckskivans 1103 och mottryckplattans 1106 friktionsytor.

Tryckskivan 1103 är vridfast förbunden med huset 1102 via i omkretsriktningen eller tangentiellt riktade fastlänkningsmedel i form av bladtjädrar 1109. Vid det visade utföringsexetrtplet har kopplingsskivan 1108 s.k. beläggfiädersegment 1110, vilka garanterar en progressiv vridmomentuppbyggnad vid inkopplingen av friktionskopplingen, genom att de över en begränsad axiell förskjutning av de båda friktionsbeläggen 1107 i riktning mot varandra möjliggör en progressiv ökning av de på friktionsbeläggen 1107 inverkande axialkrafterna. Emellertid kunde även en kopplingsskiva användas, vid vilken friktionsbeläggen 1107 axiellt praktiskt taget stelt vore påsatta på åtminstone en bärarskiva och en reserv anordnas på annat ställe för beläggfjädersegmenten 1110, t.ex. mellan tallrikstjäder 1104 och och tryckskiva 1103.

Vid det visade utföringsexemplet har tallriksfjädern 1104 en anpressningskraften páförande ringforrnig grundkropp 1104a, från vilken radiellt inåt förlöpande manövreringstungor 1104b utgår. Tallrikstjädem 1104 är därvid inmonterad pä så sätt, att den med radiellt längre utåt liggande partier påverkar tryckskivan 1103 och med radiellt längre inåt liggande partier är tippbar kring svänglagringen 1105. Svänglagringen 1105 irmefattar två svängstöd 1111, 1112 vilka här är bildade genom trádringar och mellan vilka tallriksfjädern är axiellt fasthållen inspänd. För vridsäkring av manövreringstallriksfjädern 1104 och för centre- ring liksom fasthållning av tràdringarna 1111, 1112 i förhållande till huset 1102 är fasthållriingsmedel i form av nitelement 1115 fastsatta pá locket, vilka sträcker sig med en axiellt sig sträckande axel 11“15a genom en mellan intilliggande tallriksfjädertungor 1104b anordnad urskäming.

Kopplingen 1101 har en den axiella förslitníngen på friktionsytorna hos tryckskivan 1103 och mottryckplattan 1106 liksom på friktionsbeläggen 1107 kompenserande efterinställningsanordning, vilken består av ett mellan anpressningstallriksfjädern 1104 och tryckskivan 1103 anordnad förslitningskompensationsanordning 1116 liksom av tryckskivans \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\\VORD-DOK\P32377SE(Y2b.doc 10 15 20 25 30 521 067 36 1103 urkopplingsväg begränsande begränsníngsmedel 1117, vilka är utformade som vägavkän- nare.

De som förslitningsavkännare verksamma begränsningsmedlen 1117 har vardera en hylsa 1118, som är vridfast upptagen i en borrning 1120 i tryckskivan 1103. Hylsan 1118 bildar en slits 1121, genom vilken tvâ bladfjäderelement 1122 sträcker sig axiellt.

Bladfjäderelementen 1122 stöder mot varandra, varvid åtminstone ett bladfjäderelement är välvt, företrädesvis är båda bladfjäderelementen motriktat välvda. Bladfjäderelementen 1122 är upptagna i hylsan med en definierad förspänning och är därmed förskjutbara mot ett förbeståmt friktionsmotstånd i förhållande till hylsan 1118 i kopplingens 1101 axiella riktning. Den axiella längden på bladfjäderelementen 1122 är vald på så sätt, att vid inkopplad friktionskoppling 1101 förhållande till en kopplingskonstruktionsdel - vid det visade utföringsexemplet i förhållande till det yttre uppvisar dessa bladfjäderelement i axiellt fast kantpartiet 1123 på huset 1102 - ett definierat spel 1124, som motsvarar den förbestämda urkopplingsvägen för tryckskivan 1103. Vid inkopplad friktionskoppling kommer bladfjäderelementen 1122 med sin från huset 1102 vända ände ll22a till anliggning mot mottryckplattan 1106, varigenom garanteras att vid fórslitriing av friktionsbeläggen 1107 förskjutes tryckskivan 1103 motsvarande denna beläggförslitning axiellt i förhållande till bladtjäderelementen 1122, nämligen mot verkan av friktionsbindningen mellan bladfiäderelementen 1122 och hylsan 1118, vilken lämpligtvis består av plastmaterial eller av ett annat friktionsmaterial.

Vid det visade utföringsexemplet är borrningen 1120, i vilken hylsan 1118 är fastsatt genom inpressning såväl i axiell riktning som även i omkretsrikuiingen, anordnad i en tryckplattnock 1125, som sträcker sig radiellt utåt och på vilken vardera ett bladtjäderelement 1109 är fastlänkat medelst en nitförbindning 1109a. En förskjutning av hylsan 1118 i riktning mot mottryckplattan 1106 kan undvikas genom att hylsan 1118 på sin mot huset 1102 vända ände har en fläns 1118a, medelst vilken den kan stöda mot tryckskivan 1103. En utvandring av hylsan 1118 ur borrningen 1120 i riktning mot huset eller kopplingslocket 1102 kan undvikas genom att, såsom detta är streckprickat antytt i fig. 28, bladfjädrarrxa 1109 delvis radiellt omsluter hylsan 1118 och eventuellt axiellt inspärmes fast i borrningen 1120. En vridning av hylsan kan vidare förhindras genom att hylsan uppvisar en profilering, speciellt en ansats, som upptar de hylsan övergripande partierna 1119 av bladtjädern 1109.

\\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SEl)'2b.doc 10 15 20 25 30 521 oe7í*ÄÄ?*7ßïfïP*~ 37 Förslitningskompensationsanordningen 1116 har en av tallriksfjädern 1104 påverkad kompensationskonstruktionsdel i form av en i tvärsnitt U-formig plåtririg 1126, som är visad i fig. 32 i planvy. Kompensationskonstruktionsdelen 1126 har på den mot tallriksfjädern 1104 vända sidan av bottnen 1127 åtminstone ett ringformigt axiellt utsprång 1128 eller flera utspräng 1128, vilka företrädesvis är likforrnigt fördelade över Omkretsen och är bildade genom i plâtmaterialet inpressade veck. Segmentartiga utspräng 1128 garanterar att i området mellan i omkretsriktningen intilliggande utsprång 1128 är radiella genomsläpp bildade mellan tallriksfiädergrundkroppen 1104a och kompensationsringen 1126, vilka möjliggör ett luftgenorrtsläpp för kylningen. Såsom speciellt framgår av fig. 29 är kompensationsringen 1126 centrerad i förhållande till tryckskivan 1103. För detta har tryckskivan 1103 åtminstone en avsatsformning 1129, vilken positionerar den radiellt inre, axiellt sig sträckande väggen 1130 på kompensationsringen 1126 centralt i förhållande till tryckskivan 1103. Avsatsformningen 1129 kan vara bildad genom en över Omkretsen sig sträckande sluten yta, eller även genom över Omkretsen på. avstånd från varandra anordnade segmentformiga ytor.

Kompensationsringen 1126 har vidare en radiellt yttre sig sträckande axiell vägg 1131, som gemensamt med den inre väggen 1130 och bottnen 1127 bildar ett ringforrnigt fritt utrymme 1126a. Radiellt utvändigt har kompensationsringen 1126 radiella utliggare eller nockar 1132, som bildar anslag, vilka samverkar med motanslag 1133 på den axiellt förskjutbara konstruk- tionsdelen i form av bladfjäderelement 1122 hos förslimingsavkännaren 1117. Motanslagen 1133 är bildade genom på bladtjäderelementen 1122 utfonnade klackar, vilka vetter inåt och griper över utliggarna 1132. Därigenom begränsas den axiella förskjutningen av kompensationsringen 1126 i riktning bort från tryckskivan 1103, alltså i riktningen mot huset, genom motanslagen 1133.

Mellan kompensationsringen 1126 och tryckskivan 1103 är en utjämningsanordning 1134 anordnad, som vid urkopplingen av friktionskopplingen 1101 och förekomsten av beläggförslitning möjliggör en automatisk efterinställning av kompensationsringen 1126 och vid inkopplingen av kopplingen verkar självhämrnande, alltså blockerande, varigenom 1101 bibehåller kombinationsringen 1126 ett definierat axiellt läge i förhållande till tryckskivan 1103. Detta garanteras, att under inkopplingsfasen av friktionskopplingen definierade läge kan bara ändras under ett urkopplingsförlopp och i enlighet med den uppträdande beläggförslitriíngen.

\\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 38 Efterirrställningsanordningen 1134 innefattar flera, företrädesvis över omkretsen likformigt fördelade par av kilar 1135, 1136, som är upptagna i det ringforrniga fria utrymmet 1126a på plåtringen 1126. De mot en ringforrniga yta 1137 på tryckskivan 1103 stödande kilarna 1136 är vridfast, men axiellt förskjutbart förbundna med plâtringen 1126. För detta har plåtringen 1126 i området av sina axíellt sig sträckande väggar 1130, 1131 utformningar i form av veck 1138, 1139, som i omrâdet av det fria utrymmet 1126a bildar utsprång, som griper in i motsvarande anpassade fördjupningar eller spår 1140, 1141 i kilarna 1136. Spåren 1140, 1141 eller utformningarna 1138, 1139 förlöper i axiell riktning av kopplingen 1101. Såsom också framgår av fig. 30 är kilarna 1135 huvudsakligen axíellt upptagna mellan bottnen 1127 pâ plåtringen 1126 och kilarna 1136. Kilarna 1135 och 1136 bildar i omkretsriktningen sig stråckande och axíellt uppåtlutande upplöpningsramper 1142, 1143, via vilka de till ett par hörande kilarna 1135, 1136 stöder mot varandra. Kilarna 1135 stöder å andra sidan mot bottnen av ringen 1126 och är i förhållande till denna ring 1126 förskjutbara i omkretsrikmingen. Upplöpningsraniperria 1142, 1143 är inbördes förspända. För detta är kraftmagasin i form av skruvtjädrar 1144 upptagna i ringutrymmet 1126a, som med en ände stöder mot en med ringen 1126 vridfast kil 1136 och med sin andra ände mot en i omkretsriktningen förskjutbar kil 1135. För fastsättningen av kraftmagasinet 1144 har kilarna 1135, 1136 på sina mot de motsvarande kraftmagasinen vända ändarna utsprång 1145, 1146, som griper in i fiäderlindningarna och därmed håller tjäderändarna. Fjädrarna styrs vidare medelst väggpartier 1130, 1131 och bottnen 1127 på ringen 1126.

Vid det visade utföringsexemplet är utjämningsanordriingen 1126 i förhållande till tryckskivan 1103 säkrad mot vridning. För detta är, såsom framgår av fig. 31, på tryckskivan 1103 anordnat axiella utsprång i form av stift 1147, vilka sträcker sig axíellt genom urtagningar 1148, som är anordnade i området av utliggaren 1132. Genom denna vridsäkring garanteras att under drift av friktíonskopplingen förblir anslagspartierna hos flikarna 1132 alltid positionerade under begränsningsklackarria 1133 på bladtjäderelementen 1122.

Vid det visade utföringsexemplet är kilarna 1135, 1136 framställda av ett värmebeständigt plastmaterial, såsom t.ex. av en duroplast eller termoplast, som dessutom kan vara ytterligare fiberförstärkt. Därigenom kan de som efterinställningselement verkande kilarna 1135, 1136 på enkelt sätt frarnställas som formsprutdelar. Det kan emellertid även vara fördelaktigt om åtminstone en av kilarna 1135, 1136 i ett par är framställd av friktionsmatrial, såsom t.ex. beläggrnaterial. Kilarna eller efterinställningselementen 1135, 1136 kan emellertid \\SPB\VOL3\uscrs\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SF1)2b.doc 10 15 20 25 30 521 067 39 även vara framställda som plåtforrndel eller som sinterdel. Stigningsvinkeln liksom utsträckningen och upplöpningsramperna 1142, 1143 är utformade på så sätt, att under friktionskopplingens 1101 hela livslängd garanteras en efterinställning av den på friktionsytorna hos tryckskivan 1103 och hos mottryckplattan 1106 liksom på friktionsbeläggen 1107 upp- trädande försliming garanteras. Kilvinkeln 1149 eller stigningsvinkeln 1149 på upplöpníngs- ramperna 1142, 1143 i förhållande till ett mot rotationsaxeln för friktionskopplingen vinkelrätt plan väljs på så sätt, att vid pressningen mot varandra av upplöpningsramperna 1142, 1143 uppstående friktion förhindrar en förbiglidning mellan dessa ramper. Beroende på materialparningen i omrâdet av upplöpningsramperna 1142, 1143 kan vinkeln 1149 i området ligga mellan 5 och 20°, företrädesvis i storleksordningen av 10°. De i perifeririktningen förskjutbara kilarna är anordnade på så sätt, att dessa med sina kilspetsar är vända i rotationsriktningen 1150.

Förspänningen genom kraftmagasiriet 1144 hos upplöpningsramperna 1142, 1143 liksom stigningsvinkeln 1149 är utformade på så sätt, att den på efterirrställningsringen 1126 inverkande resulterande axialkraften är mindre än den erforderliga förskjutningskraften för förslitningsavkännaren 1122 hos begränsningsmedlet 1117.

Vidare mäste vid utformningen av tallrikstjädem 1104 tas hänsyn till att den av denna páförbara anpressningskraften för tryckskivan 1103 måste ökas med den erforderliga forskjutningskraften för förslitningsavkärrrraren 1122 och med förspänningskraften hos den mellan lock 1102 och tryckskiva 1103 förspända bladtjädern 1109. Vidare måste de enskilda konstruktionsdelarna vara utformade på så sätt att stödsförslitningen mellan tallrikstjäder 1104 och stödsring 1126 liksom anliggningsfórslimirigen mellan förslitningsavkännarena 1122 och mottryckplattan 1106 eller mellan törslitningsavkärirrarrra och huset 1102 i förhållande till för- slitningen på beläggen 1107 hålles låg.

För att undvika en oönskad inställning mellan upplöpningsrarnperna 1142, 1143 eller efterinställningselementen 1135, 1136 i fig. 30, kan i omrâdet av åtminstone en av upplöpníngsrarnpema 1142, 1143 vara anordnat små utspráng, som fasthakas på den andra rampen. Utsprången kan därvid vara utformade på så sätt, att en efterinställning för förslitningsutjärnningen är möjlig, men att emellertid en förbiglidning av ramperna relativt varandra förhindras. Det kan även vara särskilt lämpligt om båda upplöprnngsramperrra 1142, 1143 uppvisar utspräng, som griper in i varandra. Dessa utsprång kan exempelvis vara bildade genom en mycket låg höjd uppvisande sågtandsliknande profilering, som möjliggör en \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SEU2b.doc 10 15 20 25 30 521 067 40 relativförskjutriing av ramperna 1142, 1143 bara i förslitningsefteririställningsringen. En sådan profilering är schematiskt visad i fig. 30 över ett delparti av rampernas 1142, 1143 utsträclming och angiven med 1143a. Vid användningsfall, vid vilka enbart en av upplöpningsrampema 1142, 1143 uppvisar utsprång, kan dessa vara utformade på så sätt, att de uppvisar en högre hårdhet än det de andra upplöpningsramperna bildande materialet, så att åtminstone en liten inträngning eller fastgreppande av utsprången kan ske på den dessa stödande upplöpningsrampen.

För att förhindra att de välvda eller vågformade bladfjädrarna 1122 till följd av de vid ett inkopplingsförlopp mot tryckskivan 1103 uppstående mycket höga temperturerna förlorar sin förspänningskraft, är hylsorna 1118 företrädesvis framställda av ett material med låg värmeledningsförrnåga och högt friktionsvärde. Kilarna 1135, 1136 kan vara framställda av samma material.

För att möjliggöra en bättre kylning av kopplingen, speciellt av tryckskivan 1103, kan i tryckskivan 1103 vara anordnat radiellt förlöpande och över Omkretsen fördelade spår, av vilka i fig. 29 ett är visat streckat och angivet med 1151. Dessa radiella spår 1151 är, betraktat i omkretsriktningen, anordnade mellan två intilliggande kilpar och sträcker sig mellan ringen 1126 och tryckskivan 1103. I området av fjädrarna 1144 kunde emellertid ringen 1126 även uppvisa från bottnen 1127 utgående axiella urskärningar, varigenom mellan tallrikstjädern 1104 och ringen 1126 radiella genomsläpp vore bildade.

För ökning av förslitningshållfastheten på de olika stödsställena kan de motsvarande partierna förses med ett förslitningsfast skikt, såsom Lex. hårdförkromning, molybdenbe- läggning eller i området av kontaktställena kan speciella förslitningsfasta konstruktionsdelar anordnas. Så kan t.ex. på förslitningsavkärmarna 1122 anordnas plastmaterialskor i an- liggningsområdet mot mottryckplattan 1106 och mot huset 1102.

De vridmomentet till tryckskivan 1103 överförande bladfjädrarna 1109 är förspånda mellan tryckskivan 1103 och huset 1102 på så sätt att de vid urkopplingen av friktionskopplingen 1101 förskjuter tryckskivan 1103 i riktning mot huset 1102. Därigenom garanteras att praktiskt taget över hela urkopplingsfasen eller fram till begränsningsmedlets 1117 aktivering ringen 1126 förblir i anliggning mot tallriksfiädem 1104.

Kopplingens urkopplingsväg i området av ttmgspetsarna 1104c väljs lämpligtvis på så sätt, att vid urkopplad koppling lyfts ytterkanten på tallriksfjädem 1104 med ett litet belopp från ringen 1126. Detta betyder således att vid urkopplingen av friktionskopplingen 1101 är \\SPB\VOL3\userS\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.d0C 10 15 20 25 30 521 067 41 tallrikstjädervägen i diameterornrådet för tryckskivepåverkan genom tallriksflädern 1104 större än den genom vägbegränsningsmedlet 1122 bestämda lyftvägen 1124 för tryckskivan 1103.

Det i fig. 29 visade relativläget för de enskilda konstruktionsdelarna motsvarar friktionskopplingens nytillstånd. Vid axiell forslitning, speciellt av friktionsbeläggen 1107, förskjutes läget för tryckskivan 1103 i riktning mot mottryckplattan 1106, varigenom först uppstår en förändring av koniciteten och därmed även den av tallriksfjädern i inkopplat tillstånd för friktionskopplingen 1101 påförda anpressningskraften, nämligen företrädesvis i riktning mot en ökning. Denna förändring åstadkommer att tryckskivan 1103 ändrar sin axiella position i förhållande till de mot mottryckplattan 1106 axiellt stödande förslitriingsavkämiarria 1122.

Till följd av den på ringen 1126 inverkande tallriksfjäderkraften följer denna ring 1126 den genom beläggfórslitriingen förorsakade axialförskjutningen av mottryckplattan 1103, varigenom anslagspartiema 1132 för ringen 1126 axiellt lyfts upp från de som motanslag tjänande partierna i form av klackar 1133 på förslitningsavkänriarna 1122 nämligen med ett belopp, som huvudsakligen motsvarar beläggförslitningen. Utjämningsringen 1126 behåller sitt axiella läge under ett inkopplingsförlopp i förhållande till tryckskivan 1103, eftersom den genom tallrikstjädem 1104 påverkas i riktning mot tryckskivan 1103 och förslitningskompensationsanordningen 1134 är under inkopplingsforloppet självhämrnande, och verkar således som axiell spärr. Vid urkopplingen av friktionskopplingen 1101 påverkas tryckskivan genom bladfjädrarna 1109 i riktning mot huset 1102 och förskjutes till dess att förslitriingsavkännarna 1122 kommer till 1102 eller huset mot anliggning mot husanslagspartiema 1123. Fram till denna urkopplingsväg, som motsvarar tryckskivans 1103 lyftväg, förblir det axiella läget för ringen 1126 bibehållet i förhållande till tryckskivan 1103.

Vid en fortsättning av urkopplingsförloppet blir tryckskivan 1103 axiellt stillastående, medan däremot ringen 1126 axiellt följer tallriksfjäderns urkopplingsförflyttning i området av pâverkningsdiametern, nämligen så länge som till dess att anslagspartiema 1132 hos ringen 1126 åter kommer till anliggning mot motanslagspartierna 1133 hos fórslitnirigsavkänriarna 1122. Den axiella förskjumingen av utjämningsringen 1126 åstadkommes genom kilarna 1135, vilka är påverkade genom fjädrarna 1144. Dessa kilar 1135 förskjutes i omkretsriktningen så länge i förhållande till kilarna 1136 som till dess att ringen 1126 är förspänd mot motanslagen 1133 hos förslitriingsavkännarna 1122. Upplyftningen av tryckskivan 1103 garanteras vid det visade utföringsexemplet medelst bladfiädrarna 1109, vilka är inmonterade mellan huset 1,102 och tryckskivan 1103 på så sätt, att dessa uppvisar en axiell förspänning, som förskjuter \\SPB\VOL3\uscrs\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SEOQb.doc 10 15 20 25 30 521 067 42 tryckskivan 1103 i riktning mot huset 1102. Svångs tallriksfjädern 1104 återigen i urkopplingsriktningen, så lyfts denna med sitt radiellt yttre parti upp från efteririställriings- ringen 1126, så den senare, såsom redan beskrivits, genom förslitningsavkännarna 1122 axiellt hålls tillbaka i förhållande till tryckskivan 1103. En sådan, åtminstone liten upplyftning av tallriksfjädern 1104 i förhållande till efteriristållitirtgsringen 1126 under ett urkopplingsförlopp är speciellt fördelaktigt för funktionen hos efteriiiställningenssystemet 1117 + 1134.

En efteririställningsanordning 1117 + 1134 enligt uppfinningen garanterar att efteririställningen på stödringen 1126 sker genom efterinställningskilarna 1135, 1136, alltid svarande mot beläggförslitningsbeloppet. Detta beror på att efteririställningsringen 1126 år axiellt inspänd mellan efterinstållningsmedlet i form av kilarna 1135, 1136 och förslitningsav- kännarna 1122, varigenom förhindras att kompensationskonstruktionsdelen i form av ringen 1126 efterinställes med ett större belopp än den motsvarande beläggförslitningen. Vidare garanteras genom utformningen av efteririställningsanordningen enligt uppfinningen, att även vid en översträcka i omrâdet av urkopplingsmedlet, såsom tallriksfjädertungorna 1104b eller vid axialsvångningar hos tryckplattan ingen inställning av efteriristållningsanordrtingen 1117 + 1134 kan ske, så förslitningsavkännaren 1121 även vid ett hårt anslag mot huset 1102 är axiellt stödd i förhållande till 1103 slitningskompensationensanordningen 1134, nämligen medelst motanslagen 1132. I tryckskivan genom den självspärrande för- friktionskopplirtgens urkopplade tillstånd kan således på förslitningsavkärmaren 1122 inverka axiella krafter i riktningen mot mottryckplattan 1106, vilka är större än den kraftbundna förbindningen mellan förslitningsavkånnarna 1122 och tryckskivan 1103, utan att förslimingsavkännarna förskjutes axiellt i förhållande till denna tryckskiva 1103.

Med efterinstållningsanordningen enligt uppfinningen garanteras att under kopplingens hela livslängd tallriksfjädern praktiskt taget arbetar över samma kurvlinjeoniråde och i inkopplat tillstånd för friktionskopplingen 1101 uppvisar ett praktiskt taget konstant forblivande förspänriingsläge och därmed även påför en praktiskt taget konstant anpressningslcraft på tryckskivan 1103. Därigenomblir det möjligt att insätta en tallriksfiäder med en degressiv kraftkurvlinje över urkopplingsvägen, nämligen företrädesvis i kombination med en kopplingsskiva, vars belägg 1107 är inbördes avfjädrade medelst fiädersegrnent 1110, varigenom den effektivt påförbara urkopplingskraften kan bringas till en förhållandevis låg nivå och under kopplingens livslängd, såvida beläggtjäderkurvlinjen inte väsentligt förändras under kopplingens livslängd, praktiskt taget kan hållas konstant. Vid urkopplingen av en sådan \\SPB\VOI.3\uscrs\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.d0C 10 15 20 25 30 521 067 43 koppling svängs tallrikstjädern 1104 kring sin locklagring 1105, varvid över ett förbestämt delparti av den axiella urkopplingsvägen för tryckskivan 1103 fjädersegmenten 1110 avlastas och därmed understöder den av ijädersegmenten 1110 påförda axialkraften friktionskopplingens 1101 urkopplingsförlopp. Det betyder således att en lägre maximal urkopplingskraft behöver påföras än den, som i kopplingens 1101 inkopplade läge teoretiskt resulterar av inmonteringslåget för tallriksfiädern 1104 och bladtjädrarna 1105. Så snart fjäder- eller avlastningspartierna för segmenten 1110 har överskridits, friges friktionsbeläggen 1107, varvid på grund av det degressiva kurvlinjeområdet, i vilket tallriksfjädern 1104 arbetar, den då ännu påförbara urkopplingskraften redan har sänkts avsevärt jämfört med den, som skulle motsvara inmonteringspunkten eller inmonteringslåget enligt fig. 29. Vid fortsättning av urkopplingsförloppet avtar urkopplingskraften ytterligare, nämligen åtminstone till dess att minirni- eller dalpunkten för den företrädesvis sinusartiga kurvlinjen för tallrikstjädern 1104 har uppnåtts.

Den i fig. 28 och 29 visade efterinställningsanordningen 1117 + 1134 kan på fördelaktigt sätt utformas på så sätt, att vid roterande friktionskoppling 1101 de enskilda fjäderlindriirigarna i efterinställningsfjädrarna 1144 stöder mot ytterväggen 1131 på efterinställningsringen 1126 och de av fjädrarna 1144 i omkretsriktriingen päförda inställningskrafterria till följd av de mellan tjåderlindriingarna och efterinställningsringen 1126 alstrade friktionsmotstånden sänks eller t.o.m. helt upphäves. Fjädrarna 1144 kan således vid friktionskopplingens 1101 friktionskrafterna praktiskt taget fasthållas stelt. Vidare kan efterinställningskilarna 1135 på rotation till följd av de fjäderverkan undertryckande grund av de på dessa inverkande centrifiigalkraftenra likaså stöda radiellt mot efterinställningsringens 1126 vägg 1131 och genom de mellan kilarna 1135 och efterinställningsringen 1126 alstrade friktionskrafterria säkras mot vridning. Därigenom kan uppnås att åtminstone vid varvtalsområden över tomgångsvarvtalet för förbränningsmotorn förslitningskompensationsanordningen 1134 inte vrids genom fjädrarna 1144. Friktion- skopplingen 1101 kan således utformas på så sätt att en utjämning av friktionsbeläggför- slitningen bara sker vid manövrering av friktionskopplingen 1101 vid tomgångsvarvtal eller åtminstone ungefarligen vid tomgångsvarvtal. Blockeringen av efterinställningsringen 1126 kan genom motsvarande utformning av förslitningskompensationsanordningen 1134 emellertid även ske på så sätt, att bara vid förbrämiingsmotorns stillestånd, alltså vid icke roterande \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 44 friktionskoppling 1101 eller vid mycket låga varvtal en efteririställriing av beläggförslitriingen kan ske.

Materialpamingen mellan de efterinställningsrarnperria bildande konstruktionsdelarna 1135, 1136 liksom materialet hos det med dessa konstruktionsdelar samverkande konstruktionsdelarna är lämpligtvis vald på så sätt att under friktionskopplingens driftslängd ingen efterinställningen förhindrande vidhäftriing kan uppträda mellan ramperna och de med dessa samverkande konstruktionsdelarna. För att undvika en sådan vidhäfming kan åtminstone en av dessa konstruktionsdelar vara försedd med en beläggning åtminstone i området av ramperna eller stödytorna.

För att undvika en häftförbindning mellan upplöpningsramperna och motupplöpningsramperria kan även åtminstone en anordning anordnas, som vid urkopplingen av friktionskopplingen eller vid förslitningsefterinställningen utövar en axialkraft på efterinställriingselementet, vilken åstadkommer en separering eller lossrivning av rampema.

I friktionskopplingens 1101 nytillstånd, således i det tillstånd, som kopplingen uppvisar irman det fastsättes under mellankoppling av kopplingsskivan 1108 mot motnyckplattan 1106, befinner sig kilarna 1135 i förhållande till det i fig. 30 visade läget i ett längre tillbakadraget läge i förhållande till kilarna 1136, så att efteririställriingsringen 1126 har sitt i riktning mot tryckskivan 1103 längst tillbakadragria läge och därmed behöver enheten tryckskiva IIOB/efterinställriingsring 1126 det minsta axiella inbyggnadsutrymmet. För att hålla kilarna 1135 före monteringen av friktionskopplingen 1101 i deras tillbakadragna läge har kilama 1135 angreppspartier i form av urtagningar 1152 för ett vrid- eller tillbakahállningsmedel. Sådana tillbakahållningsmedel kan anordnas vid framställningen eller vid ihopmonteringen av friktionskopplingen 1101 och avlägsnas efter monteringen av friktionskopplingen 1101 på svänghjulet 1106, varigenom efterinställningsanordningen 1134 aktiveras. Vid det visade utföringsexemplet är, såsom detta framgår av fig. 30 och 32, i efterinställningsringen 1126 anordnat i omkretsriktningen förlöpande långsträckta slitsar 1153, genom vilka angreppspartier hos tillbakahållningsmedlen eller hos vridverktyget kan genom- stickas för ingreppet i fördjupningarna 1152. De i omkretsriktningen belägna långsträckta urtagningarna 1153 måste därvid åtminstone uppvisa en utsträckning, som motsvarar en vridning motsvarande den största möjliga förslitningsefterinställningsvinkeln för kilama 1135 i omkretsriktningen. De vid friktionskopplingens nytillstând i omkretsriktningen i sina tillbakadragna lägen fasthållna kilar 1135 kan fasthállas i detta läge genom för- \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 45 slitningsavkännarna 1122, som säkrar efteririställningsringen 1126 i dess tillbakadragna läge.

De självefteririställande förbindningarna mellan förslitningsavkännarna 1122 och tryckskivan 1103 måste vara utformade på så sätt att den erforderliga förskjutningskraften för förskjutningen av förslimingsavkännarna 1122 i förhållande till tryckskivan 1103 är större än den på ringen 1126 inverkande resulterande kraften, som alstras genom de kilama 1135 påverkande fjädrarna 1144.

Vid utfóringsexemplet enligt fig. 28 och 29 kan rarnperna 1143 även vara bildade direkt genom ringen 1126, t.ex. genom utpressning av lutande ytor 1143, varvid ringen 1126 då måste vara vridbar genom fjädrar 1144 i förhållande till tryckskivan 1103. Kilarna 1136 är vid en sådan utföringsform vridfast utformade med tryckskivan 1103 eller direkt utformade på denna. Vidare måste vid en sådan utföringsform de som utliggare 1132 utformade anslagen förlängas i omkretsriktningen svarande mot den erforderliga efteririställningsvridvinkeln for 1126, för förslimingsavkärmarna 1122 och ringen 1126 under friktionskopplingens livslängd. Vid den ringen att garantera att en axiell begränsning bibehålles mellan senast beskrivna utföringsformen kan efterinställningsringen 1126 även vid monterad friktionskoppling 1101 på enkelt sätt radiellt utifrån vridas, nämligen speciellt medelst de i omkretsriktningen sig sträckande anslagsflikarna 1132, vilka är tillgängliga medelst på kopplingshusets 1102 yttermantel anordnade radiella genomsläpp. Dessa radiella genomsläpp kan speciellt även upptaga vridmomentöverföringsklackar 1125 hos tryckskivan 1103 liksom bladfjädrarna 1109. Efterinställriingsanordningen enligt uppfinningen har vidare den fördelen att dess princip även kan finna användning vid s.k. dragna friktionskopplingar, vid vilka tallriksfiädern med ett radiellt yttre kantpaiti svängbart stöder mot ett lock och med radiellt längre inåt liggande kantpartier påverkar tryckskivan. En sådan koppling är visad i fig. 33.

Mellan tallriksfiäder 1204 och tryckskiva 1203 är en forslitningskompensationsanordning 1234 anordnad, vilken kan vara utformad liknande den som beskrivits i samband med fig. 28 och 29. Efterinställningsringen 1226 samverkar återigen via sensorelement 1217 med förslitningsavkännarna 1222. Efterinställningen av fórslimingsavkännarna 1222 i förhållande till tryckskivan 1203 sker genom anliggning av anslagspartier 1222a mot huset eller locket 1202. Förslitningsavkännarna 1222 bär återigen anslag 1233, vilka begränsar den axiella sträckan för tryckskivan 1203 vid ett urkopplingsfórlopp. För att möjliggöra en problemfri funktion för efterinställningsanordningen enligt ñg. 33 har ringen 1226 åtminstone en» viss axiell forflyttriingsmöjlighet i förhållande till förslitningsavkännarna 1222. Detta kan ske \\SPB\VOL]\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 46 genom att en motsvarande anslagsförbindriing 1233a med spel är anordnad mellan förslitningsavkännarna 1222 och ringen 1226 eller t.o.m. genom att ringen 1226 har radiella partier 1226a som är fjädrande deforinerbara i axiell riktning, således uppvisar en elastisk eftergivlighet.

Vid det i fig. 34 visade utföringsexemplet är förslitningssensorelementen 1317 direkt upptagna i tryckskivans 1303 grundkropp. Förslitningsavkäiinarna 1322 har anslagspartier 1322a, vilka samverkar med lockpartier 1323, som bildar motanslag. Lockpartierna 1323 är i ett stycke med fastsättningsmedel 1302a, medelst vilket tallrikstjädem 1304 är svängbart lagrat på locket 1302. Vid det visade utföringsexemplet är fastsättnings- eller fasthållningsmedlet l302a bildat genom i ett stycke ur lockmaterialet bildade flikar, vilka sträcker sig axiellt genom tallriksfjädem 1304. Radiellt utanför de i det radiella området av tallriksfjädergrundkroppen 1304a anordnade förslitiiingssensorerna 1317 är förslitningskompensationsanordningen 1334 anordnad.

Genom utformningen enligt uppfinningen av en friktionskoppling kan inte bara en ökning av kopplingslivslängden uppnås genom användning av tjockare friktionsbelägg, alltså genom ökning av den axiella beläggförslitningsvolymen, utan även en reducering av urkopplingskrafterna, nämligen genom användning av ett kraftmagasin med över friktionskopplingens urkopplingsvåg degressiv kraft-väg-kurvlinje i kombination med åtminstone ett det på tryckplattan inverkande kraftmagasinet motverkande ijäderinedel, som vid inkopplingen och urkopplingen av friktionskopplingen åstadkommer en gradvis uppbyggnad eller sänkning av det av friktionskopplingen överförbara momentet över åtminstone ett delparti av kopplingsmanövreringsvägen eller av tryckplattevägen. Detta tjådermedel är låinpligtvis kopplat i serie med anpressningsfjädem, såsom t.ex. tallriksfjädern, hos friktionskopplingen. Genom utformningen enligt uppfinningen av en friktionskoppling kan således uppnås en mycket väsentlig urkopplingskraftsärilcning och denna sänkning erhålles eller blir oförändrad över friktionskopplingens livslängd, vilket betyder ett förhållandevis smalt toleransband. Vidare kan vid friktionskopplingar enligt föreliggande uppfinning tallriksfjädrar fmna användning med i arbetsområdet förhållandevis brant kraft-väg- -kurvlinje. Sådana tallrikstjädrar skulle vid konventionella kopplingar leda till en alltför stor ökning av urkopplingskraften vid beläggförslitning.

Vid kopplingar utan efterinställningen enligt uppfinningen vandrar med ökande beläggförslitning först den mot det inkopplade tillståndet för friktionskopplingen svarande \\SPB\VOL3\uscß\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SEOZb.dOC 10 15 20 25 30 521 067 47 punkten 41 (fig. 8) längs linjen 40 i riktning mot maximum 4la. Fram till denna punkt 4la sker under ett urkopplingsförlopp en sänkning av urkopplingskraften, men totalt sett ökar nivån för urkopplingskraftförloppet i förhållande till urkopplingskraftförloppet i friktionskopplingens nytillstånd. Det betyder således att omrâdet 43 vandrar åt vänster, tills punkten 41 överensstämmer med maximum 4la. Punkten 44 förskjutes motsvarande längs kurvlinjen 40.

Vid ytterligare beläggförsliming vandrar den mot det inkopplade tillståndet för friktionskopplingen svarande inmonteringspunkten för manövreringstallriksfjädern från maximum 4la gradvis i riktning mot punkten 41b, så att den av tallriksfjådern påförda anpressningslrraften gradvis avtar. Den i punkten 41b av manövreringstallriksfjädern påförda anpressningslcaften motsvarar den i punkt 41 i nytillståndet för friktionskopplingen påförda anpressningskraften. Så snart maximum 41a har överskridits ökar under urkopplingsförloppet åtminstone över ett delparti av kopplingsmanövreringsvägen urkopplingskraften. Vid uppnående av den maximalt tillåtna förslitningsvägen eller förslitningspunkten 41b förekommer över hela urkopplingsvågen 43a en ökning av urkopplingskraften. Denna urkopplingskraftökning bibehålles även när, såsom detta visas i fig. 8, en beläggfjädring eller en belåggfiädringsersättning 42a förekommer.

Vid dirnensioneringen av friktionskopplingen och speciellt av dess efterinställriingsanordning måste tas hänsyn till att förbränningsmotorrrs vevaxel förorsakar axial- och fadningssvängningar pá svånghjulet, vilka även överföres till den på svänghjulet fastsatta friktionskopplingen. Genom att friktionskopplingen eller efteririställningsanordningen kan fungera problemfritt, dvs. ingen oönskad efterinställníng sker på grund av sådana svängningar, måste vid utföringsforrnen enligt fig. 1 - 27, alltså helt allmänt vid utföringsfonner med en efterinställningsanordning med kraftsensor, efteririställningskraften hos denna lcraftsensor vara större än tröghetskraftema, som kan inverka på kraftsensorn. Dessa krafter beror speciellt på massoma hos huvudtallrikstjädem, efterinställningsringen eller efterinställningselementen, en motsvarande massandel av kraftsensorn och eventuellt genom massorna hos andra konstruktionsdelar multiplicerat med den maximalt möjliga axialaccelerationen fór dessa konstruktionsdelar eller element, som beror på axial- och böjsvängningar hos svänghjulet. Så måste t.ex. vid en utföringsform enligt fig. 27, vid vilken sensortallriksfiädern 1013 stöder mot kopplingstryckplattan 1003 tas hänsyn även till trögheten hos denna kopplingstryckplatta 1003. Det måste således alltid garanteras att den av sensorfiädem påförda kraften är större än de på denna inverkande krafterna, vilka bildas \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 48 genom de med den maximalt möjliga axialaccelerationen multiplicerade massorna för konstruktionsdelarna, som pà grund av sin tröghet inverkar på sensortjädern. Dessa tröghetskrafter kan speciellt under manövreringen av friktionskopplingen och speciellt i urkopplat tillstånd för friktionskopplingen inverka menligt.

Vid utföringsformer enligt fig. 29 - 34 måste vid dimensioneringen av förslitningsavkårmarna och av förslitningskompensationsanordningarna likaså tas hänsyn till de på grund av trögheten hos de enskilda konstruktionsdelarna och de på dessa inverkande axial- och vridsvångningarna uppstående krafterna.

Allmänt måste således vid dirnensioneringen av en friktionskoppling med integrerade förslimingsutjårnningsmedel tas hänsyn till massorna hos elementen, till vilka axial- och/eller vridsvängningar kan överföras och som inverkar på utjämningsmedlet. Vid utföringsforrnerna enligt fig. 28 - 34 måste speciellt tas hänsyn till de konstmktionsdelar, som påverkar funktionen hos rampmekanismen.

I fig. 35 visas ett delat svånghjul 1401, vilket har en, på en icke visad vevaxel hos en förbränningsmotor fastsättbar, första eller prirnårsvångmassa 1401 liksom en andra eller sektmdärsvångntassa 1403. På den andra svångrnassan 1403 år en friktionskoppling 1404 fastsatt under mellankoppling av en kopplingsskiva 1405, medelst vilken en icke heller visad växellåda kan kopplas in och från. Svångmassorna 1402 och 1403 är medelst en lagring 1406 inbördes vridbart lagrade, och som är anordnad radiellt innanför borrningarna 1407 för genornledandet av fastsåttningsskruvar 1408 för monteringen av den första svängmassan 1402 på förbrånningsmotorns drivaxel. Mellan de båda svångmassorna 1402 och 1403 är dämpningsanordningen 1409 verksam, vilken har skruvtryckfiädrar 1410, vilka är insatta i ett ringforrnigt utrymme 1411, som bildar ett torusartigt parti 1412. Det ringformiga utrymmet 1411 år åtminstone delvis fyllt med ett visköst medium, såsom exempelvis olja eller fett.

Prirnårsvångmassan 1402 år huvudsakligen bildad genom en konstruktionsdel 1413, som har framställts av plåtmaterial. Konstruktionsdelen 1413 har ett huvudsakligen radiellt för- löpande, flänsartigt parti 1414, vilket radiellt inåt bår en i ett stycke utformad axiell ansats 1415, som år omgiven av borrningarna eller hålen 1407. Det enradiga rullagret 1406a hos rullagringen 1406 är med sin innerring 1416 radiellt utåt upptaget på ändavsnittet av den axiella ansatsen 1415. Ytterringen 1417 hos rullagret 1406a bår den huvudsakligen som plan, skivformig kropp utformade andra svängmassan 1403. För detta har svängmassan 1403 en central urtagning, i vilken lagret 1406a är upptaget. Det huvudsakligen radiellt förlöpande \\SPB\VOL3\userS\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.dOC 10 15 20 25 30 521 067 49 partiet 1414 övergår radiellt utåt i ett skålartigt utformat parti 1418, vilket åtminstone över sin ytteromkrets åtminstone delvis omsluter och styr eller stöder kraftmagasinet 1410. Den vid området 1418 fastsatta skålartigt utformade kroppen 1419 omsluter delvis omkretsen på kraftmagasinet 1410. Kroppen 1419 är ihopsvetsad med plåtkroppen 1413 (vid 1420). Det torusartiga partiet 1412 är, betraktat i omkretsriktningen, uppdelat i enskilda upptagningar, i vilka kraftmagasinen 1410 är anordnade. De enskilda upptagningarna är, betraktat i omkretsrikmingen, separerade från varandra genom påverkningspartier för kraftmagasinen 1410, vilka kan vara bildade genom i plåtdelen 1413 och den skålartiga kroppen 1419 inpressade fickor. De med den andra svängmassan 1403 förbundna påverkningspartiema 1421 för kraftmagasinen 1410 är uppburna av kopplingslocket 1422.

Påverkningspartierna 1421 är bildade genom radiella armar 1421, som vid det visade utfóringsexemplet är pâsatta på det axiella partiet 1423 på kopplingslocket 1422 och som radiellt griper in i ringutrymmet 1412, nämligen mellan ändarna av i omkretsriktningen intilliggande kraftmagasin 1410. Det axiellt förlöpande lockpartiet 1423 omsluter eller omgriper med ett avsnitt 1423a den andra svängmassan 1403 och är med detta t.ex. medelst i avsnittet 1423a införda inpressningar, vilka griper in i motsvarande fördjupningar i svängrnassan 1403, eller genom någon annan fastsätmingstyp fast förbundet.

Det på svängmassans 1403 ytterkontur centrerade kopplingslocket 1422 har på sin från påverkningspartierria 1421 vända ändar ett huvudsakligen radiellt inåt förlöpande, ringformigt parti 1426, på vilket en som tvåarmad hävarm verksam tallriksfiäder 1427 är svängbart fasthållen. Med radiellt längre utåt liggande partier påverkar tallrikstjädrarria 1427 en tryckplatta 1428, varigenom friktionsbeläggen 1429 hos kopplingsskivan 1405 axiellt insnäppes mellan den andra svängmassan 1403 och tryckplattan 1428. Mellan friktionsbeläggen 1429 är en beläggfiädring 1465 anordnad.

Såsom framgår av fig. 35 är det ringformiga utrymmet 1411 eller dess torusartiga parti 1412 huvudsakligen anordnad radiellt utanför den yttersta konturen på den andra svängrnassan 1403. Därigenom "kan det för fastlänkningen av den första svängmassan 1402 på förbränningsmotorns drivaxel tjänande och det torusartiga partiet 1412 bärande konstruktionsdelen 1413, som angränsar till förbränníngsmotorn, och den andra svängrnassan 1403 radiellt innanför det ringformiga utrymmet 1411 över en förhållandevis stor radiell utsträckning, under bildande av ett mellanrum eller luftspalt 1430, ligga praktiskt taget mittemot varandra, alltså i praktiken vara intilliggande varandra på ett litet avstånd, varigenom \\SPB\VOL3\uscrS\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02I>.dot: 10 15 20 25 30 521 067 50 en i axiell riktning mycket kompakt uppbyggnad av det av svänghjul 1401, koppling 1404 och kopplingsskiva 1405 bestående aggregatet möjliggöres. Tätningen av det ringformiga utrymmet 1411 garanteras genom en tätning 1431, som är verksam mellan de inre partierna av den radiella väggen 1419 och de hos den yttre mantelytan hos locket 1422.

På fördelaktigt sätt kan detta mellanrum 1430 tjäna för kylning av svänghjulet 1401, nämligen genom att genom detta mellanrum 1430 leds en kylluftström. För uppnående av en sådan kylluftcirkulation har den andra svängrnassan 1403 radiellt innanför friktionsytan 1432 axiella uttagningar 1433, vilka sträcker sig i riktningen mot den motorsidiga konstruktionsdelen 1430 och mynnar i mellanrummet 1430. För förbättringen av kylningen kan den andra svängmassan 1403 uppvisa ytterligare axiella genomsläpp 1435, vilka ligger radiellt längre utåt och står på den från friktionsytan 1432 vända sidan i förbindelse med mellanrummet 1430 och mynnar pâ den mot kopplingen 1404 vända sidan av svängrnassan 1403 radiellt utanför friktionsytan 1432. Radiellt innanför genomsläppen eller urtagningarna 1433 har svängmassan 1403 ytterligare genomsläpp 1434, vilka speciellt tjänar för upptagning eller genomledande av fastsättningsskruvar 1408.

För tätning av den delvis med visköst medium fyllda ringformiga kammaren 1411 är en ytterligare tätning 1436 anordnad, vilken är bildad genom en membranartig eller tallriks- fjäderformig konstruktionsdel, som sträcker sig radiellt in i mellanrummet 1430.

De skålartiga kopparna 1419 bär en startmotorkuggkraiis 1439, som medelst en svetsförbindning är förbunden med den. 1404 och kopplingsskiva 1405, bildar det i fig. 35 visade tvåinasse-svänghjulet 1402 + 1403 en Tillsammans med kopplingsaggregatet, bestående av koppling konstruktionsenhet A, som är förmonterad som sådan, så fórsänd och lagrad och kan fastskruvas på vevaxeln hos en förbränningsmotor på särskilt enkelt och rationellt sätt. För ihopmonteringen av konstruktonsenheten A förbindes först kopplingen 1404 och den andra svängmassan 1403 med varandra, under mellankoppling av kopplingsskivan 1405. Därefter sammanföres underenheten, bestående av koppling 1404, svângmassa 1403 och kopplingsskiva 1405 axiellt med konstruktionsdelen 1413, varpå den skålartiga kroppen 1419, upptages på ytterkanten 1423 av kopplingslocket 1422, bringas till anliggning mot de yttre partierna av konstruktionsdelen 1413 och kan ihopsvetsas med denna (vid 1420). Före det axiella sammanförandet av de båda konstruktionsdelarna 1413 och 1419 har fjädrarna 1410 inlagts i det torusartiga partiet 1412. Konstruktionsenheten A har vidare redan integrerat lagret 1406, \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.d0c 10 15 20 25 30 521 067 51 som är påsatt på den axiella ansatsen 1415. I flänspartiets 1414 borrningar 1407 har dessutom redan fastsättningsskruvar 1408 förmonterats eller fastsatts, nämligen i form av insexskruvar 1408. Därvid befinner sig skruvarna 1408 i ett läge svarande mot den undre hälften av figur 35. Skruvarna är förskjutbart fasthållna i detta läge i aggregatet eller enheten A.

Kopplingsskivan 1405 är inspänd i ett med vevaxelns rotationsaxel förcentrerat läge mellan tryckplatta 1428 och friktionsyta 1432 hos den andra svängmassan 1403 och dessutom i ett sådant läge, att de i kopplingsskivan anordnade Öppningarna 1443 befinner sig i ett sådant läge, att vid monteringsförloppet för aggregatet A på förbränningsmotorns drivaxel ett fastskruvningsverktyg kan föras igenom. Det framgår att Öppningarna 1443 är mindre än huvudena 1440 på skruvarna 1408 så att därigenom garanteras en problemfri och förlustsäker fasthållriing av skruvarna 1408 i aggregatet A.

I tallriksfiädern 1427, nämligen i omrâdet av dess tungor 1427a, är öppningar eller urskärningar 1444 dessutom anordnade för genomförande av fastskruvningsverktyget.

Urskärningarna 1444 kan vara anordnade på så sätt, att de bildar breddningar eller utvidgningar av de mellan tungorna 1427a förekommande slitsarna. Öppningarna 1444 i tallriksfjädrarna 1427, 1443 i kopplingsskivan 1405 och 1434 i svängmassan 1403 därvid täcker över varandra i axelriktningen, nämligen på så sätt att även vid en på grund av positioneringen för en efterföljande montering av enheten A på vevaxeln erforderlig asymmetrisk anordning av borrningarna 1407 ett monteringsverktyg, såsom en insexnyckel, problemfritt kan sträckas genom Öppningarna 1444, 1427 och 1443 och gripa in i urtagningarna i huvudena 1440 i skruvarna 1408. Ett sådant komplettaggregat A underlättar monteringen av svänghjulet avsevärt, ty då bortfaller olika arbetsförlopp, såsom det annars erforderliga centreringsforloppet för kopplingsskivan, arbetsgàngen för inläggningen av kopplingsskivan, pásättnirigen av kopplingen, införandet av centreringsdornen, centreringen av själva kopplingsskivan, instickningen av skruvarna liksom fastskruvningen av kopplingen och avlägsnandet av centreringsdomen.

Friktionskopplingen 1404 har en efterirlställningsanordning 1445, som pä liknande sätt, som detta beskrivits i förbindelse med fig. 1-27, medelst en sensortjäder 1446 och en efterinställningsring 1447 garanterar en förslitningsutjärnning.

Den i fig. 36 visade vridmomentöverföringsanordrtingen 1501 har en med vevaxeln K hos en förbränningsmotor vridfast förbindbar mottryckplatta 1503, pá vilken en friktionskoppling 1504 är fastsatt under mellankoppling av en kopplingsskiva 1505.

\\SPB\VOL3\uscrs\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 52 Kopplingsskivan 1505 är upptagbar på den ingående axeln hos en icke närmare visad växellåda.

Kopplingslocket 1522 har ett axiellt förlöpande parti 1523, vilket radiellt utvändigt axiellt griper över tryckplattan 1528 och friktionsbeläggen 1529 på kopplingsskivan 1505. Ändavsnittet 1523a på det hyls- eller rörformiga lockpartiet 1523 omsluter eller omgriper mottryckplattan 1503 och är med denna medelst i avsnittet 1523a införda inpressningar 1524, vilka griper in i på ytteromkretsen av mottryckplattan 1504 anordnade fördjupningar, fast förbunden. Locket 1522 och rnottryckplattan 1503 kan emellertid även vara förbundna på annat sätt, t.ex. medelst svetsförbindningar, genom förbindningar medelst skruvar eller stift, som likaså företrädesvis är införda i radiellt riktning.

Det på ytterkonturen av mottryckplattan 1503 centrerade kopplingslocket 1522 har ett huvudsakligen radiellt inåt förlöpande ringforrnigt parti 1526, på vilket en som tvåarmad hävarm verksam tallriksfiäder 1527 är svängbart lagrad. Med radiellt utanför liggande partier påverkar tallriksfjädem 1527 tryckplattan 1528, varigenom friktionsbeläggen 1529 axiellt inspännes mellan motuyckplattan 1503 och tryckplattan 1528. Tallriksfjädem 1527 har radiella tungor 1527a för manövrering av kopplingen 1504 medelst ett urkopplingssystem. För vridrnomentöverföring mellan tryckplattan 1528 och locket 1522 är vrid- momentöverföringsmedel, företrädesvis i förrn av bladfjädrar 1521 anordnade, vilka med en ände är fast förbundna med locket 1522, företrädesvis medelst nitförbindningar 1521a, och med sina andra ändar likaså medelst en nitförbindning med tryckplattan 1528. Företrädesvis sker förbindningen mellan tryckplattan 1528 och bladfjäderelementen 1521 medelst en s.k. blindnitförbindning, såsom den som är visad i det radiella utsträckningspartiet av friktionsbeläggen i den övre hälften av fig. 35.

Friktionskopplingen 1504 eller vridmomentöverföringsanordningen 1501 har en efterinställningsanordning 1545, som på liknande sätt, som detta beskrivits i förbindelse med fig. 1-27, medelst en sensorfiäder 1546 och en efterinställningsring 1547 garanterar en förslimingsutjärnning.

Vid fig. 35 och fig. 36 är de direkt i lockmaterialet inpressade motupplöpningsramperna utformade på så sätt, att dessa i friktionskopplingens rotationsriktning vardera bildar en luftgenomsläppsöppning (1547a i fig. 36). Genom en sådan utformning uppnås vid rotation av den motsvarande friktionskopplingen en bättre kylning av densamma genom en tvångsmässig luftcirkulation. Speciellt kyls därigenom även den av plast- \\SPB\VOL3\uscrs\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 53 material framställda efterinställningsringen 1447 resp. 1547, varigenom den terrniska belastningen av denna ring kan minskas väsentligt.

Friktionskopplingen 1504 eller mottryckplattan 1503 är fastsatt på drivaxeln K medelst en elastiskt eller fjädrande eftergivlig konstruktionsdel 1550 vridfast, men ändå axiellt begränsat förskjutbart. Vid det visade utfóringsexemplet är demia konstruktionsdel 1550 skivforrnigt utformad och dess styvhet är anpassad så att de medelst drivaxeln K på friktionskopplingen 1504 alstrade axial- och fadnings- eller böjsvängningarna dämpas eller undertryckes genom den elastiska konstruktionsdelen 1550 till ett mått, som garanterar en problemfri funktion för friktionskopplingen 1504 och speciellt för dess efteririställ- níngsanordning 1545. Över den axiellt eftergivliga konstruktionsdelen 1550 ska således ske en största möjlig frikoppling av kopplingsenheten 1504 från axial- och böjsvängningar från förbränningsmotorns drivaxel, såsom vevaxeln. Därigenom kan undvikas att kopplingsenheten 1504 eller dess efterinställningsanordning 1545 påverkas i sin funktion. Utan den ovannämnda frikopplingen av kopplingsenheten 1504 i förhållande till vevaxeln K kunde en oönskad efteririställning av förslitningsutjämningsanordníngen 1545 ske, nämligen på grund av massan hos konstruktionsdelama och de till följd av svängningar på dessa inverkande accelerationer.

Utan den svängningarna filtrerande konstruktionsdelen 1550, speciellt vid utformningen av efterinställningsanordningen 1545, måste speciellt tas hänsyn till de av de denna efterinställningsanordning bildande konstruktionsdelama alstrade tröghetskraftema, varigenom en kostsam anpassning vore erforderlig och/eller ytterligare medel, för att undvika en icke till en beläggförslitning tillbakaledande efterixiställning av förslitningsutjämningsanordníngen 1545.

Vid vridmomentöverföringsanordningen 1501 enligt fig. 36 är förslitningsutjämningsanordníngen 1545 verksam mellan kopplingslocket 1522 och tallriksfjädern 1527. Vridmomentöverföringsanordningen 1501 kunde emellertid även vara utrustad med en friktionskoppling enligt fig. 28 - 34, alltså med en friktionskoppling, vid vilken förslitningsefteririställriingsanordningen är verksam mellan tallriksfjädern och den av denna påverkade tryckplattan. ' Mottryckplattan 1503 är radiellt utvändigt medelst skruvförbindningar 1551 fast förbunden med den axiellt elastiska, skivformiga konstruktionsdelen 1550. Istället för skruvför- bindningar 1551 kunde även blindnitförbindníngar, såsom de som visats i den övre hälften av fig. 35 i samband med fastsätmingen av bladfjädrar på tryckplattan 1428, finna användning.

Radiellt innanför fastlärilmingsställena 1551 mellan den skivartiga konstruktionsdelen 1550 och \\SPB\VOL3\uscrS\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 54 mottryckplattan 1503 är mellan dessa båda konstruktionsdelar 1550 och 1503 förekommande en axiell spalt 1552, som bestärmner den maximala amplituden på axialsvängningarria mellan de båda konstruktionsdelarna 1550 och 1503 i den ena axiella riktningen. Genom anslag av det radiellt inre partiet av mottryckplattan 1503 mot den skivforrniga konstruktionsdelen 1550 kan den maximala axiella förskjutningen av friktionskopplingen 1504 begränsas i riktningen mot förbränningsmotorns drivaxel K. Vid normala driftsbetingelser, speciellt vid problemfritt fungerande förbränningsmotor, sker emellertid inte någon sådan anliggning. Den ringforrniga mottryckplattan 1503 omgriper ett axiellt utsprång 1553, som är en del av en ring- eller skivforrnig konstruktionsdel 1554. Denna skivformiga konstiuktionsdel 1554 kan vara fast förbunden med de radiellt inre partierna på den elastiska skivan 1550. Den elastiska skivan 1550. Den elastiska skivan 1550 och den skivformiga konstruktionsdelen 1554 är centrerade på ett ringformigt utsprång 1555 på axeln K och fast förbundna med denna medelst skruvfórbindningar 1556. De radiellt inre partierna på den skivformiga konstruktionsdelen 1550 är därvid inklämda axiellt mellan en gavelyta 1557 på axeln K och den ringforrniga konstruktionsdelen 1554.

Den axiella ansatsen 1553 hos konstruktionsdelen 1554 har på sin från den elastiska konstruktionsdelen 1550 vända ände radiella partier 1558, vilka begränsar den axiella förskjutningen av friktionskopplingen 1504 eller mottryckplattan 1503 i den andra axiella riktningen. Mellan partierna 1558 och mottryckplattan 1503 förekommer vid icke belastad elastisk konstruktionsdel 1550 en axiell spalt 1559. Denna spalt 1559 är i axelriktriingen dimensionerad på liknande sätt som spalten 1552. Mottryckplattan 1503 kan medelst sin inre mantelyta vara praktiskt taget spelfritt upptagen på den axiella ansatsen eller utsprânget 1553, så att därigenom kan en axiell styrning av mottryckplattan 1503 garanteras. Det kan emellertid vara lämpligt om mellan den inre mantelytan pá mottryckplattan 1503 och den axiella ansatsen 1553 åtminstone förekommer en liten luftspalt, alltså att det vid normala driftstillstånd inte förekommer någon beröring mellan dessa båda konstruktionsdelar.

Enligt en vidareutveckling kan för dämpningen av de trots den elastiska konstruktionsdelen 1550 ändå överförda svängningarna åstadkommas en svängningsenergin tillintetgörande anordning. En sådan anordning kan vara bildad genom en friktionsförbindning, såsom den som exempelvis är visad i fig. 37. Vid den i ñg. 37 visade utföringsvarianten är mellan de inre partierna på mottryckplattan 1503 och den yttre mantelytan på ansatsen 1553 anordnat ett dämpningsmedel 1560, som t.ex. kan vara bildat genom en i omkretsriktningen \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 oe75*Ûïf 55 vågforrriad ring, vars vågor förlöper radiellt. Denna ring 1560 är inmonterad förspänd i radiell riktning, varigenom friktion, Lex. mellan derma ring 1560 och den inre mantelytan på mottryckplattan 1503 alstras vid förekomsten av axialsvängningar. Det sker således en dämpad lagring av mottryckplattan 1503 på ansatsen 1553. Den vågformade ringen 1560 kan vara separerad över sin omkrets, alltså öppen.

Radiellt utvändigt bär den skivformiga, elastiska konstruktionsdelen 1550 en startmotorkuggkraris 1561.

Den skivformiga konstruktionsdelen 1550, mottryckplattan 1503, kopplingsskivan 1505 och friktionskopplingen 1504 bildar en konstruktionsenhet, som som sådan är förmonterad, så försänd, lagrad och kan fastskruvas på vevaxeln K hos en förbränningsmotor på särskilt enkelt och rationellt sätt. Fastsätmingsskiuvarna 1556 i form av insexskruvar är likaså redan förmonterade, alltså upptagna i konstruktionsenheten, och detta förlustsäkert.

Kopplingsskivan 1505 är inspänd i ett med vevaxelns rotationsaxel fórcentrerat läge mellan tryckplatta 1528 och mottryckplatta 1503 och dessutom i ett sådant läge, att den befinner sig i denna anordnade öppningar 1562, som är anordnade radiellt innanför kopplingsskivan 1505 fiäderdårnpare, i ett sådant läge, att vid aggregatets monteringsförlopp kan på axeln K genomledas ett fastskruvningsverktyg 1563. Även tallriksfiädern 1527 har, om så erforderligt, öppningar eller urskärningar 1564 för genomledande av fastskruvningsverktyg 1563. Öppningarna eller urskärningarna 1564 hos tallriksfjädern 1527 överensstämmer med öppningarna 1562 i kopplingsskivan 1505, så att monteringsverktyget, såsom exempelvis en insexnyckel 1563, problemfritt kan gripa in i fastskruvningsprofileringarna i skruvarnas 1556 huvuden.

Såsom redan beskrivits i förbindelse med de andra utföringsformerna kan genom användningen av en friktionskoppling 1504 med en anordning 1545, vilken åtminstone utjämnar beläggfórslitningen, ske en optimering i dirnensioneringen av friktionskopplingen, speciellt av det förspärmingskraften för kopplings- skivan påförande kraftmagasinet 1527. Detta kraftmagasin kan vara utfonnat på så sätt, att det praktiskt taget bara påfór den för överföringen av det önskade vridmomentet erforderliga inspänriingskraften för kopplingsskivan. Genom efterinställningsanordningen 1545 garanteras att krafunagasinet 1527 i inkopplat tillstånd för kopplingsenheten 1501 under hela livslängden praktiskt taget bibehåller samma inmonteringsläge. Vidare kan genom den likaså i kopplingsenheten 1501 förekommande anordningen i form av en beläggtjädring 1565, som vid \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE(Y2b.d0C 10 15 521 067 56 urkoppling och inkoppling av enheten 1501 över åtminstone ett delparti av manövreringsvägen för tryckplattan 1528 åstadkommer en gradvis sänkning eller uppbyggnad av det av enheten överförbara vridmomentet, uppnås en reducering av urkopplingskrafterna eller urkopplingskraftförloppet. Genom motsvarande anpassning mellan de av anordningen, såsom en beläggfiädring, och av det pâ tryckplattan inverkande kraftmagasinet påförda krafterna eller kraft--väg-kurvlinjerria det önskade urkopplingskraftförloppet bestämmas. Därigenom blir det också möjligt att dimensionera den elastiska konstruktionsdelen 1550 optimalt vad avser den önskade dämpningsfurilctionen för axial-, böj- eller fadningssvängningar, då de på denna elastiska konstruktionsdel inverkande sänkande urkopplingskrafterna är av underordnad betydelse. De för urkopplingen av kopplingen erforderliga manövreringskrafterna kan således utan väsentlig axiell förskjutning av kopplingsenheten stödas medelst konstruktionsdelen.

Uppfmníngen är inte begränsad till de visade och beskrivna utföringsexemplen, utan innefattar även varianter, som kan bildas genom kombination av enskilda i förbindelse med de olika utföringsformerna beskrivna särdrag eller element. Vidare kan enskilda, i förbindelse med ñgurerna beskrivna särdrag och funktionssätt var för sig utgöra en självständig flppfilming- \\SPB\VOL3\users\MD\DOK\WORD-DOK\P32377SE02b.doc

Claims (76)

10 15 20 25 30 57 i Patentkrav

1. l. Friktionskoppling, särskilt för fordon, med en tryckplatta, vilken är vridfast, dock axiellt begränsad rörligt förbunden med ett hus, varvid mellan huset och tryckplattan åtminstone en tryckfjäder är verksam, vilken påverkar tryckplattan i riktning mot en mellan denna och en mottryckplatta, såsom ett svänghjul, inklämbar kopplingsskiva, varvid finns en åtminstone förslitningen av kopplingsskivans friktionsbelägg kompenserande efterinställningsanordning, vilken åtminstone reducerar en av friktionsbeläggningens förslitning normalt uppträdande avspärming av tryckfiädern, sett med avseende på friktionskopplingens livslängd, k ä n n e t e c k n a d av att funktionen hos efterställningsanordningens (16, 1116) förslitningsutjämning är blockerbar i beroende av ett manövertillstånd hos friktionskopplingen (1, 1101) och/eller i beroende av ett driftstillstånd hos friktionskopplingen.

2. Friktionskoppling enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att blockeringen sker varvtalsberoende.

3. Friktionskoppling enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att blockeringen sker medelst centrifugalkraftberoende element.

4. Friktionskoppling enligt något av kraven l-3, k ä n n e t e c k n a d av att efterinställningsanordningens blockering sker via ett friktionsstopp.

5. Friktionskoppling enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a d av att efterinställningsanordningens blockering sker via ett formslut.

6. F riktionskoppling enligt åtminstone ett av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att efterinställningsanordningens blockering sker medelst centrifugalkraftsberoende vikter.

7. Friktionskoppling enligt åtminstone ett av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att efterinställningsanordningen blockeras över en bestämd varvtalsgräns.

8. Friktionskoppling enligt åtminstone ett av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att efterinställningsanordningen är blockerad vid den drivande motorns tomgång och däröver liggande varvtal.

9. Friktionskoppling enligt åtminstone ett av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att efterinställningsanordningen kan efterinställas under tomgångsvarvtalet.

10. Friktionskoppling enligt åtminstone ett av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att efterinställningsanordningen kan efterinställas praktiskt endast vid varvtal noll.

11. Friktionskoppling enligt åtminstone ett av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att endast vid icke roterande friktionskoppling kan efterinställningsanordningen utjämna en beläggningsförslitning. K:\Patent\1()-\103237702se\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 ss

12. Friktionskoppling enligt något av kraven 1-11, k ä n n e t e c k n a d av att efterinställningsanordningen är blockerad vid åtminstone tillnärmelsevis fullständigt frikopplad friktionskoppling.

13. Friktionskoppling enligt något av kraven 1-12, k ä n n e t e c k n a d av att efterinställningsanordningen uppvisar en efterinställningsring, vars efterinställningsfunktion är blockerad vid åtminstone väsentligen fullständigt urkopplad friktionskoppling.

14. Friktionskoppling enligt något av kraven 1-13, k ä n n e t e c k n a d av att efterinstållningsanordningen uppvisar en efterinställningsring, vilken vid åtminstone i det närmaste fullständigt urkopplad friktionskoppling spänns mot en kopplingsbyggdel, varigenom dess efterinställningsfunktion är blockerad.

15. Friktionskoppling enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att efterinställningsanordningen (16) förorsakar en praktiskt taget lika förblivande kraftpåverkan på tryckplattan (3) medelst tryckt] ädern (4), friktionskopplingen uppvisar manövreringsmedel (4b) för i- och urkoppling liksom uppvisar en anordning (10), vilken under urkopplingsförloppet över en delsträcka av manövreringsmedlets (4b) manövreringsväg åstadkommer ett långsamt uppbyggande av det från friktionskopplingen (1) respektive kopplingsskivan (8) överförbara momentet.

16. Friktionskoppling enligt ett av Föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att friktionskopplingen (1) uppvisar en anordning (10), vilken under urkopplingsförloppet via ett delavsnitt av den axiella förflyttningsvägen av det av tryckfjädern (4) påverkade tryckplattområdet (3a) åstadkommer en långsam uppbyggnad av det från friktionskopplingen överförbara momentet.

17. Friktionskoppling enligt krav 15 eller 16, k ä n n e t e c k n a d av att anordningen är anordnad i kraftflödet mellan manövreringsmedlet (4b) respektive tryckt] ädem (4) och husets (2) fastsättningsområden (vid 6a) vid mottryckplattan (6).

18. Friktionskoppling enligt något av kraven 15, 16, k ä n n e t e c k n a d av att anordningen är anordnad i kraftflödet mellan manövreringsmedlen (4b) respektive tryckfj ädern (4) och tryckplattans (3) friktionsyta.

19. Friktionskoppling enligt något av föregående krav 16-18, k ä n n e t e c k n a d av att anordningen (10) är anordnad axiellt mellan kopplingsskivans (8) friktionsbelägg (7).

20. Friktionskoppling enligt något av kraven 16-19, k ä n n e t e c k n a d av att anordningen (10) möjliggör en axiell, fjädrande eftergivlighet mellan kopplingsbyggdelar (6, 7, 3), varvid anordningen (10) är så anordnad, att vid öppnas koppling (1) är den på anordningen (10) inverkande kraften minst och vid sluten koppling ökar den på anordningen K:\Patent\10-\103237702se\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 (10) inverkande kraften långsamt till maximum, varvid denna stegring äger rum åtminstone över ett delområde för slutningsvägen.

21. Friktionskoppling enligt något av kraven 16-20, k ä n n e t e c k n a d av att anordningen (10) åstadkommer den långsamma uppbyggnaden respektive den långsamma ökningen av det från friktionskopplingen ( 1) överförbara momentet över åtminstone huvudsakligen 40-70% av manövreringsmedlet (4b) manövreringsväg.

22. Friktionskoppling enligt något av kraven 1-21, k ä n n e t e c k n a d av att tryckfjädern (4) åtminstone över en del av friktionskopplingens urkopplingsväg har ett degressivt kraftvägsförlopp.

23. Friktionskoppling enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att tryckfjädern (4) är bildad av en tallriksfiäder, vilken å ena sidan är svängbar omkring en av huset (2) buren ringlik svänglagring och å andra sådan påverkar tryckplattan (3).

24. Friktionskoppling enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a d av att tallrikstjädem uppvisar en ringkropp (4a), från vilken radiellt inåt riktade tungor (4b) utgår, vilka bildar manövreringsmedlet.

25. Friktionskoppling enligt krav 23 eller 24, k ä n n e t e c k n a d av att tallriksijädern är svängbart understödd mellan två upplag (1 1, 12).

26. Friktionskoppling enligt något av kraven 23-25, k ä n n e t e c k n a d av att tallriksfiädern (4) uppvisar en sinusforrnig kraftvägskaraktäristika och i friktionskopplingens (1) inkopplade tillstånd är driftspunkten för tallriksljädern (4) anordnad på det på det första kraftmaximum (41a) följande degressiva i karaktäristikaområdet och tallriksfiädern uppvisar ett kraftförhållande av ungefär 1 : 0,4 - 1 : 0,7 mellan det första kraftmaximum (41a) och det därpå följ ande minima (45).

27. Friktionskoppling vilken är fastsättbar vid en motors svänghjul för in- och urkoppling av en med en växels ingående axel förbindbar kopplingsskiva, k ä n n e t e c k n a d av kombinationen av följande särdrag: - ett vid svänghjulet fastsättbart hus, - en tryckplatta med en friktionsyta, vilken med åtminstone en friktionsbeläggning kan bringas i ingrepp med den mellan svänghjulet och tryckplattan anordnade kopplingsskivan, - vridmomentöverföringsmedel, vilket vridfast kopplar huset och tryckplattan med varandra, dock begränsat rörligt i förhållande till varandra, - ett på den från friktionsytan vända sidan hos tryckplattan (1103) anordnat stödelement (1126), K:\Patent\10-\103237702se\P32377SE(Y2b.doc 10 15 20 25 30 521 067 u i n i r v = 60 - ett mellan stödelementet och huset anordnat kraftmagasin (1104), vilket axiellt påverkar stödelementet och tryckplattan i riktning mot mottryckplattan (1106), - törslitningskompensationsmedel (1134), vilka är verksamma mellan stödelementet och tryckplattan, - åtminstone en sensor (1117), vilken avkänner en på grund av förslitning av den åtminstone ena friktionsbeläggningen (1107) uppträdande positionsförändringen mellan åtminstone två byggdelar hos friktionskopplingen och friger efterinställningsfuriktionen hos förslitningskompensationsmedlen (1134) svarande mot den avkända förslitningen, - varvid efter genomförd kompensation av den uppträdande förslitningen förslitningskompensationsmedlen (1134) blockeras i den därvid rådande positionen.

28. Friktionskoppling vilken är fastsättbar vid en motors svänghjul för in- och urkoppling av en med en växels ingående axel förbindbar kopplingsskiva k ä n n e t e c k n a d av kombinationen av följande särdrag: - ett vid svänghjulet fastsatt hus, - en tryckplatta med en friktionsyta, vilken med åtminstone en friktionsbeläggning kan bringas i ingrepp med den mellan svänghjulet och tryckplattan anordnade kopplingsskivan, - vridmomentöverföringsmedel, vilka kopplar huset vridfast vid tryckplattan, dock begränsat axiellt rörliga i förhållande till varandra, - ett på den från friktionsytan vända sidan av tryckplattan (1103) anordnat stödelement (1126), vilket är axiellt ställbart i förhållande till tryckplattan, - ett mellan stödelementet och huset anordnat energimagasin (1104), vilket påverkar tryckplattan i riktning mot mottryckplattan, - förslitningskompensationsmedel (1134), vilka är verksamma mellan stödelementet och tryckplattan, - en åtminstone förslitningen av det åtminstone ena friktionsbelägget (1107) hos kopplingsskivan avtjånande, vid förekomsten av förslitning under en urkopplingsfas hos (1101) (1134) efterställningsftuiktion frigivande, efter följande kompensation av axiell förflyttning av friktionskopplingen först förslitningskompensationsmedlens tryckplattan (1103) i förhållande till energimagasinet (1104) dock åter blockerande anordning (1117).

29. Friktionskoppling vilken är fastsättbar vid en motors svänghjul för in- och växels ingående axels förbindbar kopplingsskiva urkoppling av en med en k ä n n e t e c k n a d av kombinationen av följande särdragt: K:\Patent\10-\103237702se\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 5 2 1 0 6 7 61 - ett vid svänghjulet fastsättbart hus, - en tryckplatta med en friktionsyta, vilken med åtminstone ett friktionsbelägg är förbart till ingrepp med kopplingsskivan anordnad mellan svänghjulet och tryckplattan, - vridmomentöverföringsmedel vilka vridfast kopplar huset med tryckplattan, dock begränsat förställbara axiellt i förhållande till varandra, - ett mellan huset och tryckplattan verksamt energimagasin (1104), vilket påverkar tryckplattan i riktning mot mottryckplattan, - ett mot energimagasinet anliggande stödelement (1125), - förs]itningskompensationsmedel (1134), vilka är verksamma mellan stödelementet och tryckplattan, - medel, som omfattar åtminstone en axiellt rörlig sensor (1122, 1222), vilken verkar mellan huset (1102, 1202) eller en med detta axiellt fast byggdel (1106) och en i förhållande till huset axiellt rörlig byggdel (1203, 1303), för att avkärma såväl en på grund av den åtminstone på friktionsbeläggningen (1107) förekommande förslitningen uppträdande relativa positionsförändringen mellan dessa båda byggdelar som även först frigivande av förs1itningskompensationsmedlens (1134, 1234) efterinställningsfuktion vid förekommande av förslitning och åter blockera efter utförd kompensation.

30. Friktionskoppling enligt något av kraven 1 till 3, k ä n n e t e c k n a d av att åtminstone en sensor (1122) föreligger, vilken avkänner en - på grund av den på kopplingsskivans friktionsbelägg uppträdande förslitningen - påföljande positionsförändring mellan åtminstone två byggdelar hos friktionskopplingen och vid förekomsten av en motsvarande förslitning åstadkommer en kompensation av denna förslitning genom axiell förställning av tryckplattan (1103) i förhållande till energimagasinet (1104) medelst förslitningskompensationsmedlen (1134), varvid denna kompensation sker under en urkopplingsfas hos friktionskopplingen (1101) och den åtminstone ena sensom (1122) efter utförd kompensation av nämnda förslitning åter blockerar förslitningskompensationsanordningens efterställningsfunktion, varvid friktionskopplingen uppvisar manövreringsmedel (1104b) och den av sensom bestämda storleken hos efterinställningen är oberoende av en urkopplingsväg för manövreringsmedlet (1 104b), vilken är större än den normala börurkopplingsvägen för detta manövreringsmedel.

31. Friktionskoppling enligt något av krav 27 eller 28 eller 29, k ä n n e t e c k n a d av att sensom (1122) respektive anordningen (1117) förhindrar en utöver den avkända förslitningen utgående efterinställning av förslitningskompensationsmedlen (1134) och denna K:\Patent\l0-\103237702se\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 _ 62š även vid fullständig axiell avlastning av förslitningskompensationsmedlen (1134) genom energimagasinet (1 104).

32. Friktionskoppling enligt något av krav 27 eller 28 eller 29, k ä n n e t e c k n a d av att energimagasinet är bildat av en tallriksfiäder.

33. Friktionskoppling enligt krav 32, k ä n n e t e c k n a d av att tallriksfiädern påverkar tryckplattan med ett radiellt utåt liggande område och med ett i diametern mindre område är svängbart understödd mot kopplingslocket i form av en tvåarmad hävstång.

34. Friktionskoppling enligt något av krav 27 eller 28 eller 29, k ä n n e t e c k - n a d av att stöde1ementet(l126) är vridbart i förhållande till tryckplattan.

35. Friktionskoppling enligt något av krav 27 eller 28 eller 29, k ä n n e t e c k n at av att förslitningskompensationsmedlen (1134) uppvisar flera i cirkelringslik inrättning anordnade i omkretsriktningens sig sträckande och i axiell riktning hos kopplingsaggregatet sig höjande ramper.

36. Friktionskoppling enligt krav 35, k ä n n e t e c k n a t av att stödelementet (1126) har därvid forrnade ramper, över vilka ”stöddel” stöder mot tryckplattan.

37. Friktionskoppling enligt krav 35 eller 36, k ä n n e t e c k n a d av att tryckplattan uppbär motramper, vilka samverkar med stödelementets ramp.

38. Friktionskoppling enligt något av krav 27 eller 28 eller 29, k ä n n e t e c k n a d av att stödelementet är bildat av en plätforrndel.

39. Friktionskoppling enligt krav 37, k ä n n e t e c k n a d av att motramperna är formade direkt på tryckplattan.

40. Friktionskoppling enligt något av krav 27 eller 28 eller 29, k ä n n e t e c k n a d av att mellan kopplingsskivans belägg finns en beläggningsfiädring.

41. Friktionskoppling enligt något av krav 27 eller 28 eller 29, k ä n n e t e c k n a d av att energimagasinet uppvisar ett degressivt kraftförlopp åtminstone över ett delområde av dess arbetsväg.

42. Friktionskoppling enligt något av krav 27 eller 28 eller 29, k ä n n e t e c k n a d av att kopplingsskivan uppvisar en beläggningsfiädring och energimagasinet har ett degressivt kraftförlopp åtminstone över beläggningsfiädringens fiädringsväg.

43. Friktionskoppling enligt krav 41 eller 42, k ä n n e t e c k n a d av att det degressiva kraftförloppet från energimagasinet är verksamt ut över beläggningst] ädringens fiädringsvägg. av att

44. Friktionskoppling enligt något av kraven 41-43, k ä n n e t e c k n a d energimagasinets och beläggningsíjädringens koefficienter är så avstämda i förhållande till K:\Patent\10-\103237702se\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 Å 63. varandra, att under friktionskopplingens livslängd åstadkommes en åtminstone tillnärmelsevis lika förblivande driftspunkt vid inkopplad friktionskoppling genom efterinställningsrörelsen.

45. Friktionskoppling enligt något av krav 27 eller 28 eller 29, k ä n n e t e c k n a d av att under en urkoppling av friktionskopplingen sker kompensationen av förslitningen endast över ett första delområde hos börurkopplingsvägen och vid överskridande av detta första delområde blockeras efterställningsfunktionen hos förslitningskompensationsmedlen.

46. Friktionskoppling enligt något av krav 27 eller 28 eller 29, k ä n n e t e c k n a d av att en ramper uppvisande, i Förhållande till tryckplattan vridbar, ringformig byggdel är begränsat vridbar genom ett förspänt energimagasin vid förekomst av förslitning av friktionsbeläggen och under en urkopplingsfas hos friktionskopplingen.

47. Friktionskoppling enligt krav 32, k ä n n e t e c k n a d av att tallriksfjädern är svängbart understödd vid kopplingslocket i form av en tvåarmad hävann och stödelementet är anordnat radiellt utanför tallriksfiädems svänglagring.

48. Friktionskoppling enligt något av krav 27 eller 28 eller 29, k ä n n e t e c k n a d av att sensom förhindrar en utöver den avkända förslitningen gående efterinställning av förslitningskompensationsmedlen och detta även vid fullständig axiell avlastning av förslitningskompensationsmedlen genom energimagasinet.

49. I och ur ingrepp påverkbar friktionskoppling (1101) anordad att vara fastsatt vid ett roterande svänghjul (1106) hos en drivmotor för att upprätta och avsluta en vridmomentöverförande förbindelse mellan svänghjulet och en roterande kopplingsskiva (1108), vilken kan förbindas med ett ingående element hos en transmission, k ä n n e t e c k n a d av ett roterande hus (1102) förbindbart med svänghjulet (1 106); en roterande tryckplatta (1103), vilken är koaxiell med huset och uppvisar en första sida och en andra sida, vilken andra sida är försedd med en friktionsyta som kan upprepat ingripa med åtminstone ett friktionsbelägg (1107) hos kopplingsskivan (1108) när kopplingsskivan är placerad mellan svänghjulet och tryckplattan, varvid åtminstone nämnda ett friktionsbelägg är utsatt för slitage som utvecklas som svar på upprepat ingrepp med friktionsytan; organ (1109) för att överföra moment mellan huset (1102) och tryckplattan (1103) med begränsad fri axiell rörelse relativt varandra; ett stödelement (1126) anordnat vid nämnda första sida av tryckplattan och arrangerat att rotera med samt röra sig axiellt relativt tryckplattan (1103); K:\Patent\l0-\103237702se\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 _ 64. ett energilagrande element (1104) anordnat mellan stödelementet (1126) och huset (1102) och anordnat att tvinga tryckplattan (1103) mot svänghjulet (1 106); inställningsorgan (1134, 1135, 1136) vilka är manövrerbara mellan stödelementet (1126) och tryckplattan (1103) för att kompensera för slitage åtminstone på åtminstone nämnda ett friktionsbelägg (1107) genom förflyttning av tryckplattan (1103) axiellt relativt det energilagrande elementet (1104), varvid det energielementet (1104) är anordnat att spänna nämnda inställningsorgan i tryckplattans (1 103) axiella riktning; rörliga organ (1 104b) för att bringa kopplingen (1101) ur ingrepp genom förflyttning av tryckplattan (1103) bort från kopplingsskivan (1108) normalt över ett förvalt avstånd; och organ (1117, 1122) för övervakning av graden av slitage åtminstone på nämnda åtminstone ett friktionsbelägg, för att tillåta manövrering av nämnda inställningsorgan (1134, 1135, 1136) under kopplingens (1101) bringande ur ingrepp som svar på en bestämning av närvaron av slitage för att kompensera endast för den grad av slitage som fastställts genom nämnda övervakande organ (1117, 1122) oberoende av rörelsen hos nämnda ur ingrepp bringande organ (1104b) förbi de rörelser som erfordras för att förflytta tryckplattan (1103) över det förvalda avståndet, och för att blockera manövreringen av nämnda inställningsorgan (1134, 1135, 1136) vid fullbordande av kompensationen för slitage oberoende av förekomst av spänning av nämnda inställningsorgan medelst nämnda energilagrande organ (1104).

50. Friktionskoppling anordnad att vara fastsatt vid ett roterande svänghjul hos en drivmotor för att upprätta och avsluta en vridmomentöverförande förbindning mellan svänghjulet och en roterande kopplingsskiva, vilken är förbindbar med ett ingående element hos en transmission, k ä n n e t e c k n a d av ett roterande hus som kan förbindas med svänghj ulet; en tryckplatta koaxiell med huset och uppvisande en första sida och en andra sida, vilken andra sida är försedd med en friktionsyta som kan upprepat sättas i ingrepp med åtminstone ett friktionsbelägg hos kopplingsskivan när kopplingsskivan är placerad mellan svänghjulet och tryckplattan, varvid åtminstone nämnda åtminstone ett friktionsbelägg är utsatt för slitage utvecklat som svar på upprepat ingrepp med friktionsytan och medförande positionsändringar hos åtminstone två delkomponenter hos kopplingen relativt varandra; organ för att överföra moment mellan huset och tryckplattan med begränsad axiell rörelsefrihet relativt varandra; ett stödelement vid nämnda första sida hos tryckplattan; ett energilagrande element anordnad mellan stödelementet och huset och anordnat att tvinga stödelementet och tryckplattan mot svänghjulet; K:\Patent\l0-\103237702se\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 5 2 1 0 6 7 65 inställningsorgan manövrerbara mellan stödelementet och tryckplattan för att kompensera för slitage åtminstone på nämnda åtminstone ett friktionsbelägg genom förflyttning av tryckplattan axiellt relativt det energilagrande elementet, varvid det energilagrande elementet är anordnat att spänna nämnda inställningsorgan i tryckplattans axiella riktning; organ (1104b) för att bringa kopplingen ur ingrepp genom förflyttning av tryckplattan (1103) bort från kopplingsskivan (1108) normalt över ett förvalt avstånd; åtminstone en sensor (1117, 1122) anordnad att övervaka graden av nämnda positionsändringar för att tillåta manövreringen av nämnda inställningsorgan (1134, 1135, 1136) för att kompensera för slitage som en funktion av den övervakade graden av nämnda ändringar och oberoende av rörelse hos nämnda ur ingrepp bringande organ (1104b) förbi dessa rörelser vilka är nödvändiga för att förflytta tryckplattan (1103) över nämnda förvalda avstånd, varvid kompensationen för slitaget medelst nämnda åtminstone en sensor är begränsad till kompensation för slitage som svar på nämnda upprepade ingrepp och oberoende av ingreppet av det energilagrande elementet med stödelementet; och - varvid efter genomförd kompensation av den uppträdande förslitningen nämnda inställningsorgan (1134, 1135) blockeras i det av dessa därvid intagna läget..

51. I och ur ingrepp påverkbart kopplingshöljesaggregat förbindbart med ett svänghjul för inkoppling av svänghjulet med och för urkoppling av svänghjulet från en kopplingsskiva på en ingående axel hos en transmission, k ä n n e t e c k n at av ett roterande kopplingshölje förbindbart med svänghjulet; en roterande tryckplatta anordnad i kopplingshöljet och uppvisande en friktionsyta anordnad att kontakta en sida av kopplingsskivan när kopplingsskivan är anordnad mellan tryckplattan och svänghj ulet; ett stödelement anordnat motsatt friktionsytan hos tryckplattan, vilket stödelement är roterbart med och rörligt axiellt med avseende på tryckplattan; ett energilagrande element anordnat att tvinga tryckplattan mot svänghjulet via nämnda stödelement, varvid nämnda energilagrande element och nämnda stödelement uppvisar förutbestämda startpositioner relativt varandra när aggregatet är i drift, förbundet med svänghjulet och i ingrepp; en slitagekompenserande anordning med inställningsorgan anordnad mellan nämnda tryckplatta och nämnda stödelement, restriktivt uppbärande stödelementet i nämnda förutbestämda position och anordnad att förflytta stödelementet relativt tryckplattan för att därigenom återföra stödelementet till det förutbestämda läget med avseende på nämnda K:\Patent\10-\103237702se\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067 66A energilagringselement följande på förflyttningen av stödelementet och energilagringselementet från de förutbestämda lägena till följd av slitage på kopplingsskivan som resultat av upprepat ingrepp på kopplingshölj esaggregatet; rörliga organ för att bringa tryckplattan ur ingrepp från kopplingsskivan genom normal förflyttning av tryckplattan över ett förvalt avstånd; åtminstone en sensor (a) för övervakningar i ändringar hos lägena hos åtminstone två delar av kopplingshöljesaggregatet relativt varandra som följd av slitage på kopplingsskivan och för att tillåta en axiell förflyttning av tryckplattan relativt det energilagrande elementet medelst den slitagekompenserande anordningen över ett förutbestämt avstånd under urkoppling av kopplingshöljesaggregatet som svar på detektering av en bestämd grad av förslitning för att därigenom kompensera för den bestämda graden av förslitning, och (b) för att blockera manövreringen av den slitagekompenserande anordningen vid fullbordande av den axiella förflyttningen av tryckplattan, varvid det förutbestämda avståndet är oberoende av graden av rörelse hos nämnda urkopplande organ förbi en rörelse som erfordras för att förflytta tryckplattan bort från kopplingsskivan över nämnda förvalda avstånd; och bandplattor vilka är elastiskt böjliga i axiell riktning hos kopplingshöljet och förbindande stödelementet med kopplingshöljet för rotation med kopplingshöljet.

52. Kopplingshöljesaggregat enligt krav 51, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda bandplattor är förspända för att tvinga stödelementet i en riktning bort från svänghjulet.

53. Kopplingshöljesaggregat enligt krav 51, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda slitagekompenserande anordning innefattar begränsningsorgan som begränsande uppbär stödelementet i den förutbestämda positionen relativt det energilagrande elementet och en tvingande mekanism för att förflytta stödelementet med avseende på tryckplattan för att därigenom återföra stödelementet till det förutbestämda läget relativt det energilagrande elementet följande på förflyttning av stödelementet och tryckplattan från de förutbestämda positionema till följd av slitage på kopplingsskivan som resultat av upprepat ingrepp hos kopplingshöljesaggregatet.

54. Friktionskoppling enligt krav 49 eller 50 eller 51, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda energilagrande element innefattar en membranfj äder.

55. Friktionskoppling enligt krav 54, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda membrantjäder innefattar ett radiellt yttre parti anordnat att anligga mot tryckplattan och ett radiellt inre parti vippbart monterat på huset, så att nämnda membrantjäder verkar såsom en tvåarmad hävstång. K:\Patent\10-\103237702se\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 5 2 1 0 6 7 67

56. Friktionskoppling enligt krav 49 eller 50 eller 51, k ä n n e t e c k n a d av att stödelelementet är roterbart relativt tryckplattan.

57. Friktionskoppling enligt krav 49 eller 50 eller 51, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda inställningsorgan innefattar en ring av ramper som sträcker sig i en periferiell riktning och lutar i tryckplattans axiella riktning.

58. Friktionskoppling enligt krav 57, k ä n n e t e c k n a d av att ramperna är anordnade på stödelement och ingriper med tryckplattan.

59. Friktionskoppling enligt krav 58, k ä n n e t e c k n a d av att tryckplattan innefattar andra ramper komplementära till och ingripande med ramperna hos ringen av ramper på stödelementet.

60. Friktionskoppling enligt krav 59, k ä n n e t e c k n a d av att de komplementära rampema är utbildade i ett stycke med tryckplattan.

61. Friktionskoppling enligt krav 49 eller 50 eller 51, k ä n n e t e c k n a d av att stödelementet innefattar en del av metallplåt.

62. Kopplingshöljesaggregat enligt krav 49 eller 50 eller 51, k ä n n e t e c k n a d av att kopplingsskivan innefattar första och andra friktionsbelägg anordnade att respektive ingripa med nämnda svänghjul och nämnda tryckplatta, och elastiska organ mellan nämnda forsta och andra friktionsbelägg.

63. Friktionskoppling enligt krav 49 eller 50 eller 51, k ä n n e t e c k n a d av att det energilagrande elementet har åtminstone en degressiv karaktäristisk kurva.

64. Friktionskoppling enligt krav 49 eller 50 eller 51, k ä n n e t e c k n a d av att kopplingsskivan innefattar forsta och andra friktionsbelägg och elastiska organ anordnade mellan det första friktionsbelägget och strävande att förflytta friktionsbeläggen väsentligen axiellt med avseende på tryckplattan och bort från varandra, varvid det energilagrande elementet uppvisar en degressiv karaktäristisk kurva åtminstone när nämnda elastiska organ fórflyttar friktionsbeläggen relativt varandra.

65. Friktionskoppling enligt krav 64, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda degressiva karaktäristiska kurva hos det energilagrande elementet är verksam vid fullbordad spridning av energi medelst nämnda elastiska organ som resultat av rörelse hos friktionsbeläggen bort från varandra under urkoppling av kopplingen.

66. Friktionskoppling enligt krav 64, k ä n n e t e c k n a d av att kopplingsskivans elastiska organ har en andra karaktäristisk kurva vilken är relaterad till det energilagrande elementets karaktäristiska kurva på sådant sätt, att nämnda inställningsorgan säkerställer K:\Patent\10-\103237702se\P32377SEO2b.doc 10 15 20 25 30 5 2 1 0 6 7 68 upprättande av en åtminstone väsentligen oförändrad arbetspunkt i kopplingens inkopplade tillstånd under kopplingens användbara livslängd.

67. Friktionskoppling enligt krav 49 eller 50 eller 51, k ä n n e t e c k n a d av att urkopplingen av kopplingen innefattar ett första steg och ett andra steg av axiell rörelse hos tryckplattan bort från kopplingsskivan, varvid nämnda inställningsorgan är anordnat att kompensera för slitage på åtminstone ett friktionsbelägg under nämnda första steg av rörelse hos tryckplattan.

68. Friktionskoppling enligt krav 49 eller 50 eller 51, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda inställningsorgan innefattar en ring av ramper sträckande sig i en periferiell riktning och lutande i tryckplattans axiella riktning, och förspända elastiska organ för vridning av ringen av ramper relativt tryckplattan under urkoppling av kopplingen och i en utsträckning som är en funktion av graden av slitage på åtminstone ett friktionsbelägg.

69. Friktionskoppling enligt krav 49 eller 50 eller 51, k ä n n e t e c k n a d av att det energilagrande elementet innefattar en membraníjäder, att huset innefattar ett säte som vippbart uppbär membranfiädem så att membranfiädem verkar såsom en tvåarmad hävstâng, och att sätet är anordnat radiellt innanför stödelementet.

70. Friktionsbelägg enligt krav 49 eller 50 eller 51, k ä n n e t e c k n a d av att det energilagrande elementet är anordnat att förspänna nämnda inställningsorgan i tryckplattans axiella riktning och att nämnda övervakningsorgan är anordnat att blockera nämnda inställningsorgan vid fullbordad kompensation för slitage på nämnda åtminstone ett friktionsbelägg vid frånvaro av förspänning av det energilagrande elementet på inställningsorganet.

71. I och ur ingrepp påverkbart kopplingshöljesaggregat förbindbart med ett svänghjul för inkoppling av svänghjulet med och urkopplig av svänghjulet från en kopplingsskiva hos en ingående axel hos en transmission, k ä n n e t e c k n a d av - ett roterande kopplingshölje förbindbart med svänghjulet; en roterande tryckplatta anordnad i kopplingshöljet och uppvisande en friktionsyta anordnad att kontakta en sida av kopplingsskivan när kopplingsskivan är anordnad mellan tryckplattan och svänghjulet; en stöddel anordnad motsatt tryckplattans friktionsyta, vilken stöddel är roterbar med och rörlig axiellt med avseende på tryckplattan; en tryckdel (1104) anordnad att tvinga tryckplattan (1103) mot svänghjulet (1106) via stöddelen (1126), varvid tryckdelen och stöddelen uppvisar förutbestämda startpositioner relativt varandra när aggregatet är i drift, förbundet med svänghjulet och i ingrepp; K:\Patent\ 10-\ 103237702se\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 5 2 1 0 6 7 69 i en slitagekompenserande anordning (1134, 1135, 1136, 1144) anordnad mellan tryckplattan (1103) och stöddelen (1126), begränsat uppbärande stöddelen i den förutbestämda positionen och anordnad att förflytta stöddelen relativt tryckplattan för att därigenom återföra stöddelen till den förutbestämda positionen avseende på tryckdelen följande på förflyttning av stöddelen och tryckdelen från de förutbestämda positionema till följd av slitage på kopplingsskivan som resultat av upprepad inkoppling av kopplingshöljesaggregatet, varvid den slitagekompenserande anordningen (1134, 1135, 1136, 1144) innefattar begränsningsorgan (1135, 1136) som begränsande uppbär stöddelen (1126) i den förutbestämda positionen relativt tryckdelen (1104) och en tvingande mekanism (1144) för att förflytta stöddelen (1126) med avseende på tryckplattan (1103) för att därigenom återföra stöddelen (1126) till den förutbestämda positionen relativt tryckdelen (1104) följande på förflyttning av stöddelen (1126) och tryckplattan (1103) från de förutbestämda positionema till följd av slitage på kopplingsskivan som resultat av upprepad inkoppling av kopplingshöljesaggregatet; och bandplattor (1109) vilka är elastiskt böjliga i kopplingshöljets axiella riktning och förbinder tryckplattan (1103) med kopplingshöljet (1102) för rotation med kopplingshöljet; varvid den slitagekompenserande anordningen (1134, 1135, 1136, 1144) efter genomförd utjämning av den uppträdande förslitningen medelst nämnda begränsningsorgan (1135, 1136) blockeras i den av dessa därvid intagna positionen .

72. Kopplingshöljesaggregat enligt krav 71, k ä n n e t e c k n at av att tryckplattan har ett flertal axiellt sig sträckande hål och att nämnda begränsningsorgan hos den slitagekompenserande anordningen innefattar ett flertal begränsande mekanismer med friktion fasthållna inuti nämnda flertal av hål i tryckplattan, varvid en första ände av nämnda begränsande mekanismer kontaktar svänghjulet under ingrepp av kopplingshöljesaggregatet och varvid en andra ände av var och en av nämnda mekanismer håller stöddelen vid den förutbestämda positionen relativt tryckdelen vid avslutning av nämnda inkoppling eller ingrepp.

73. Kopplingshöljesaggregat enligt krav 72, k ä n n e t e c k n at av att en maximal friktionskraft alstrad mellan nämnda begränsande mekanismer och tryckplattan är mindre än förspänningen hos tryckdelen på stöddelen och större än de förenade tvingande lastema hos den tvingande mekanismen och bandplattoma på stöddelen, så att nämnda begränsande mekanismer för sig endast under ingrepp av kopplingshöljesaggregatet.

74. Kopplingshöljesaggregat enligt krav 72, k ä n n e t e c k n a t av att stöddelen innefattar ett radiellt sig sträckande flänsförsett parti uppvisande åtminstone ett hål. K:\Patent\10-\l03237702se\P32377SE02b.doc 10 15 20 25 30 521 067,;¿¿;;g;,y¿, 70

75. I och ur ingrepp påverkbar friktionskoppling för motorfordon, k ä n n e t e c k n a d av att ett omkring en förutbestämd axel roterbart hus; en tryckplatta; organ (1109) för att icke roterbart förbinda tryckplattan (1103) med huset (1102) med begränsad rörelsefrihet i riktningen för axeln; en mottrycksplatta (1106) intill tryckplattan; en vridmomentöverförande kopplingsskiva (1108) anordnad mellan nämnda plattor och uppvisande friktionsbelägg som är utsatt för slitage som svar på upprepad inkoppling och urkoppling av friktionskopplingen; en axiellt av spänning påverkad membranfjäder (1104), verksam mellan huset och tryckplattan för att förspänna tryckplattan mot kopplingsskivan, så att friktionsbeläggen fastkläms mellan plattoma i friktionskopplingens inkopplade tillstånd, varvid membranfjädem är vippbar med avseende på ett säte som uppbärs av nämnda hus; organ (1134, 1135, 1136) för att automatiskt kompensera för förslitning åtminstone på friktionsbeläggen, varvid nämnda kompenserande organ är verksamma i riktningen för nämnda axel och som en funktion av graden av slitaget; organ (1144) för att manövrera nämnda kompenserande organ; organ (1115, 1111) för att uppbära nämnda membranfiäder (1104) på huset (1102); rörliga ställorgan (1104b) för inkoppling och urkoppling av friktionskopplingen; och blockeringsorgan (1117, 1122) för att göra nämnda kompenserande organ (1134, 1135, 1136) overksamma när nämnda ställorgan (1 104b) utför en förutbestämd rörelse i en riktning för att urkoppla friktionskopplingen, varvid nämnda förutbestämda rörelse innefattar ett första steg under vilket nämnda kompenserande organ (1134, 1135, 1136) är anordnad att kompensera för nämnda slitage och ett andra steg under vilket nämnda blockerande organ (1117, 1 122) gör nämnda kompenserande organ overksamt.

76. I och ur ingrepp påverkbar friktionskoppling anordnad att vara fastsatt vid ett roterande svänghjul hos en drivande motor för att upprätt och avsluta en vridmomentöverförande förbindning mellan svänghjulet och en roterande kopplingsskiva som kan förbindas med ett ingående element hos en transmission, k ä n n e t e c k n a d av en roterande tryckplatta koaxiell med huset och uppvisande en friktionsyta som upprepat kan sätta i ingrepp med åtminstone ett friktionsbelägg hos kopplingsskivan när kopplingsskivan är placerad mellan svänghjulet och tryckplattan, varvid åtminstone nämnda åtminstone ett friktionsbelägg är utsatt för slitage utvecklat som svar på upprepat ingrepp med friktionsytan; K:\Patent\10-\103237702se\P32377SE02b.doc 10 15 20 5 2 1 0 6 7 71 i organ (1109) för att överföra vridmoment mellan huset och tryckplattan med begränsad fri axiell rörelse relativt varandra; ett energilagrande element (1104) verkande mellan huset och tryckplattan och anordnat att tvinga tryckplattan mot svänghjulet; ett stödelement (1126) intill det energilagrande elementet (1104); inställningsorgan (1134, 1135, 1136) verksamma mellan stödelementet (1126) och tryckplattan (1103) för att kompensera för slitage på åtminstone nämnda åtminstone ett friktionsbelägg; och styrorgan (1117) innefattande åtminstone en sensor (1122) som är rörlig axiellt i huset (1 102) och anordnad att detektera rörelser mellan en första del (1103), vilken är rörlig axiellt med avseende på huset och den ena av delarna (a) huset (1102) och (b) en andra del (1106) som fasthålls mot axiell rörelse relativt huset (1102), varvid nämnda rörelser äger rum som följd av slitage på åtminstone nämnda åtminstone ett friktionsbelägg (1107) och varvid nämnda styrorgan (1117) är anordnat att tillåta manövrering av nämnda inställningsorgan (1134, 1135, 1136) som svar på detektering av nämnda rörelser och att blockera manövreringen av nämnda inställningsorgan (1134, 1135, 1136) vid fullbordad kompensation för slitage. K:\Patent\10-\103237702se\P32377SE02b.doc