SE512934C2 - Inhalationsanordning - Google Patents

Description

512 934 ifrån tagen vy av en andra utföringsform med ett lock avlägsnat för att visa innanmätet, figur 6 är en bakifrån tagen vy av den andra utföringsformen och visar innanmätet, figur 7 är en fram- ifrån tagen perspektivvy av den andra utföringsformen, figur 8 är en bakifrån tagen perspektivvy av den andra utföringsformen, figur 9 är en perspektivisk sprängvy av den andra utförings- formen, figur 10 är en framifrån tagen vy av en tredje utföringsform och visar dennas innanmäte, figur ll är en axiell vy i större skala och visar munstycket i den tredje utförings- formen, figur 12 är en underifrån tagen vy av den tredje utföringsformen, figurerna 13 till 16 visar en fjärde utförings- form av uppfinningen, varvid figur 13 är en underifrån tagen vy, figur 14 är en sektion längs linjen A-A i figur 13, figur 15 är en sektion längs linjen B-B i figur 13, och figur 16 är en sprängvy i mindre skala, figurerna l6a till l6d visar den fjärde utföringsformen i på varandra följande arbetssteg, och figur l6e är en längs linjen A-A i figur l6a tagen sektionerad vy, figurerna 17 till 20 visar en femte utföringsform av upp- finningen, varvid figur l7 är en ändvy, figur 18 är en sektionerad vy längs linjen A-A i figur 17, figur 19 är en sektionerad vy längs linjen B-B i figur 17, och figur 20 är en sprängvy, figurerna 21 till 24 visar en sjätte utföringsform av uppfinningen, varvid figur 21 är en ändvy, figur 22 är en sektionerad vy längs linjen A-A i figur 21, figur 23 är en sektionerad vy längs linjen B-B i figur 21, och figur 24 är en sprängvy, figurerna 25 till 29 visar en modifierad koppling som kan användas i de utföringsformer av uppfinningen där så erfordras och visar en framifrån tagen vy, en uppifrån tagen vy, en bakifrån tagen vy, en från vänster sida tagen vy och en perspektivvy, figur 30 är en perspektivisk sprängvy som visar ytterligare en utföringsform av en koppling som kan användas, figur 31 är en perspektivisk sprängvy av en annan utföringsform av en koppling som kan användas, figur 3la är en tvärsektion genom den i figur 31 visade kopplingen, figurerna 32 till 34 visar på varandra följande arbetslägen hos en annan utförings- form enligt uppfinningen sedd bakifrån, och figur 35 är en perspektivvy i större skala och visar en läkemedelsförpackning 512 934 för användning i en inhalationsanordning enligt uppfinningen.

Med hänvisning nu till figurerna 1, 2 och 3a till 3c visar dessa en inhalationsanordning i vilken är monterad en böjlig remsa l som bildar ett flertal fickor 2, i var och en av vilka finns en läkemedelsdos i form av ett pulver som kan inhaleras.

Remsan 1 är bildad av ett basark 3 i vilket bubblor är bildade för att begränsa fickorna 2 och ett lockark 4 som är hermetiskt förseglat vid basarket 3 utom i partiet för bubblorna på så sätt att lockarket och basarket kan dras isär. Arken är förseglade vid varandra utefter hela sin bredd utom vid sina främre kantpartier där de företrädesvis inte alls är förseglade vid varandra. Vartdera av lock- och basarket är företrädesvis bildat av ett laminat'av plast och aluminium, och lock- och basarken bringas företrädesvis att häfta fast vid varandra medelst värmeförsegling. Såsom ett exempel kan lockmaterialet vara ett laminat bestående av 50 g/HF blekt kraftpapper/12 pm polyester- (PETP) film/20 pm mjukhärdad aluminiumfolie/9 g/nF avdragbart värmeförseglingslack av vinyl (förseglingsbart vid PVC), varjämte basmaterialet kan utgöras av ett laminat bestående av 100 pm PVC/45 pm mjukhärdad aluminiumfolie/25 pm orienterad polyamid. Lacket i lockmaterialet är förseglat vid bas- materialets PVC-skikt för att åstadkomma den avdragbara tätningen mellan lock- och basarken.

Remsan 1 är visad med långsträckta fickor som löper i tvärriktningen i förhållande till remsans längdsträckning. Detta är bekvämt därför att det möjliggör att ett stort antal fickor kan anordnas på en given remslängd. Remsan kan t.ex. vara försedd med 60 eller 100 fickor, men det skall förstås att remsan kan ha ett godtyckligt lämpligt antal fickor.

Inhalationsanordningen innefattar en kropp 10 som har tre förvaringskamrar, nämligen en kammare ll, i vilken remsan 1 ursprungligen är inhyst och från vilken den matas ut, en kammare 12 för att motta den använda delen av basarket 3, och en kammare 13 genom vilken den använda delen av lockarket kan lindas upp på ett hjul 14. Kamrarna ll och 12 innehåller varsin böjd blad fjäder 28 och 29, vilkas syfte kommer att beskrivas nedan. I kroppen finns ytterligare en kammare 15 som inhyser ett fram 512 954 stegningshjul 16. Detta har ett flertal spår 17 som sträcker sig parallellt med hjulets 16 axel. Spåren är belägna med en delning som är lika med avståndet mellan mittlinjerna på angränsande fickor 2. Kamrarna 11, 12, 13 och 15 är tillslutna av ett lock 30. Kammaren 15 står i förbindelse med kamrarna 11, 12 och 13 via kanaler 31, 33 resp. 32. 2 Kammaren 15 kommunicerar via en slits 18 som i sin tur sträcker sig uppåt i ett munstycke 20. Slitsen 18 kommunicerar också med luftinlopp, såsom kommer att beskrivas nedan med hänvisning till munstycket som är visat i figurerna 4a och 4b.

Munstycket 20 är försett med extra luftinlopp 21 som här är visade i form av ett par cirkulära öppningar, ehuru de kan ha någon annan form än den som är visad i figurerna 4a och 4b. Det primära syftet med de extra luftöppningarna 21 är att tillföra tillsatsluft till användaren och således minska motståndet mot inhalation, ehuru de kan tjäna ett eller flera ytterligare ändamål såsom är fallet i figurerna 4a och 4b och såsom kommer att beskrivas nedan med hänvisning till dessa figurer.

Ett medel är anordnat, med vars hjälp användaren kan vrida framstegningshjulet och lockhjulet i steg med en förutbestämd storlek. Detta medel innefattar ett steghjul 22 och ett kugghjul 23, med vilka båda är inkopplade så att de vrider sig i förening med framstegningshjulet 16, vidare en hävarm 24 anordnad att vrida sig kring samma axel som steghjulet 22 och kugghjulet 23 men oberoende av dessa, samt ett kugghjul 25 som ingriper med kugghjulet 23 och som är anordnat att vrida lockhjulet 14.

Hävarmen 24 uppbär en skjutarm 26, vars ände är anordnad att- ingripa med tänderna på steghjulet 22. Ingrepp med steghjulets tänder görs också av en spärr 27 som är fäst vid kroppen 10. Av skäl som kommer att bli uppenbara av den nedan givna beskriv- ningen av arbetssättet för denna utföringsform är kugghjulet 25 inte förbundet direkt med lockhjulet 14 utan är anslutet via en slirkoppling 50 som är belägen i lockhjulet 14. Verkan av anord- nandet av denna koppling här är att slirning sker mellan lock- hjulet och kugghjulet 25 när kraften som krävs för att vrida lockhjulet överskrider en förutbestämd storlek.

Kopplingen 50 innefattar en skiva 51 som är försedd med radi- 512 934 5 ellt förlöpande tandningar 52 eller nàgon annanytojämnhet som medelst en tryckfjäder 54 hàlls i ingrepp med en pà likartat sätt tandad eller ojämn yta 53 är anordnad pá en ändyta på lockhjulet 14. Fjädern 54 anligger vid sin ena ände mot en inàt- riktad yta 55 på lockhjulet och vid sin andra ände mot en mutter 56 som är pàskruvad en skruv 57.

Den ovan beskrivna anordningen kan utföras sà, att den är àteranvändbar sedan alla de i fickorna 2 innehàllna läkemedels- doserna har matats ut. I sà fall kan anordningen vara sådan, att användaren kan komma àt anordningens inre, t ex genom att avlägsna locket 30, för att därvid införa en ny remsa 1, t ex i en kassett. Alternativt kan emellertid anordningen göras av en- gángstyp när remsan 1, med vilken den matas, har förbrukats.

När i båda fallen anordningen först används är huvuddelen av remsan 1 belägen inuti kammaren 11, varvid den hàlls i en ganska hàrd spole medelst bladfjädern 28 med ett kort parti vid sin framände utträdande ur kammaren ll genom kanalen 31 till framstegningshjulet 16. Den längst fram belägna delen av rem- sans framkant dras isär så att framkanten pà lockarket 4 kan fixeras vid lockhjulet 14 och så att framkanten pà basarket 3 kan inträda i kanalen 33. Änden pà lockarket 4 hàlls pá plats pà lockhjulet 14 medelst en kil 34 som är införd i en slits 35 i hjulet 14 under presspassning.

En användare som önskar använda sig av anordningen skjuter hävarmen 24 i moturs riktning sett enligt fig 1, varigenom skjutarmen 26 utför anpressning mot steghjulet 22 sà att detta vrider sig en vinkel lika med vinkelavstándet mellan tvà angrän- sande tänder. Detta medför att steghjulet 16 vrider sig i en vinkelomfattning lika med delningen hos spàret 17 i detsamma och således lika med avståndet mellan tvâ angränsande fickor 2 i remsan 1. Härigenom förs en ficka 2 till ett läge mittför slitsen 18 i kroppen 10. Eftersom steghjulet 22 och kugghjulet 23 rör sig i förening och eftersom kugghjulet 25 ingriper med kugghjulet 23 medför omställning av hävarmen 24 också att lock- hjulet 14 vrider sig. Härigenom dras en tillräcklig del av lockarket 4 bort fràn basarket 3 för att friläggning skall ske av innehållet 1 fickan 2 sam nallar pa acc föras till att laga mittför slitsen 18.

När användaren inhalerar genom munstycket 20 medför luft- 512 934 6 strömmen som detta alstrar pulver fràn den öppnade fickan, var- vid pulvret inhaleras av användaren. Ett sätt pà vilket detta kan ske är beskrivet mera i detalj nedan med hänvisning till den i figurerna 4a och 4b visade utföringsformen av munstycket.

Varje gäng förloppet ovan upprepas kommer ytterligare en del av lockarket att lindas kring lockhjulet 14, varjämte ytterligare en del av basarket inträder i kammaren 12 genom kanalen 33.

Bladfjädern 29 däri säkerställer att basarket lindas upp och in- te hakar sig fast vid väggen pà kammaren 12.

En verkan som uppträder då lockarket lindas upp pà lockhjulet 14 är att ytterdiametern hos hjulet plus det omkring detta lin- dade arket ökar successivt. Om det inte skulle vara sà att man använder sig av en slirkoppling för att förbinda kugghjulet 25 med lockhjulet 14 skulle följden bli att pà varandra följande pàverkningar av hävarmen 24 skulle försöka bringa en successivt längre del av lockarket att lindas upp pà lockhjulet. Slirkopp- lingen 50 medför emellertid att denna verkan undviks i och med att kopplingen varje gàng slirar i tillräcklig omfattning för att säkerställa att för varje pàverkan av hävarmen blir omfatt- ningen av lockarkets del som pàlindas exakt lika med delningen hos fickorna 2.

Figurerna 4a och 4h visar en del av framstegningshjulet 16 med en ficka däri i samverkan med ett munstycke som skiljer sig nàgot fràn munstycket 20 som är visat i figurerna 1 till 3 och som är betecknat med hänvisningssiffrorna 120. Munstycket 120 har luftinlopp 140, till vilka har hänvisats i allmänna ordalag redan i samband med figurerna 1 till 3, och ett centralt belä- get pulverutlopp 119, vars ena ände är öppen mot fickan 2 och vars andra ände mynnar i det inre av munstycket 120.

När användaren inhalerar genom munstycket 120 medför detta att luft strömmar in genom inloppen 140 och därifrån genom fickan 2 in i pulverutloppet 119 och ut genom munstycket 120.

Genom att luftströmmen genom fickan 2 således riktas pà detta sätt uppnås att pulver effektivt förs med i luftströmmen och att fickan följaktligen töms effektivt. Munstycket 120 är för- sett med ytterligare luftinlopp 121, som är visade till ett antal av fyra här sàsom ett exempel och som mynnar tangentiellt i munstycket. När användaren inhalerar sugs luft in i mun- stycket inte endast genom luftinloppen 140 utan också genom 512 934 7 luftinloppen 121, varvid luften som inträder genom inloppen 121 blir en virvlande luftströmning som hjälper till att fördela pulver effektivt inom luftströmmen och att minska den omfatt- ning i vilken pulver avlagras pá insidan av munstycket. Detta bidrar också till att bryta sönder eventuella pulveraggregat som kan finnas i bubblan.

Ett alternativt kopplingsarrangemang är visat i figurerna 25 till 29. I detta är tandförsedda kugghjul 60 och 64 fixerade vid varsitt av framstegningshjulet 16 resp lockhjulet 17 för vridning med dessa. Vridningsriktningen är markerad medelst pi- lar i figur 27.

Kugghjulet 63 har en tandförsedd yta 65 med tänder anordnade kontinuerligt hela vägen runt ytan 65 och med konstant delning.

I motsats till detta har kugghjulet 64 en tandförsedd yta 66 där en del tänder saknas genom att ytan är försedd med radiellt förlöpande slitsar 67. Omkretsbredden hos varje slits pà ytan är lika med delningen hos en tand. Ritningarna visar tre dylika slitsar, men det skall förstàs att i stället skulle det kunna finnas en slits, tvà slitsar eller mer än tre slitsar. Pà den ena sidan av var och en av slitsarna 67, i själva verket upp- ströms fràn varje slits dà denna betraktas i vridningsriktning- en för kugghjulet 64, är ett tandförsett parti 68 bildat mellan slitsen 67 och en smal slits 69. Den radiellt inre änden pà var- je slits 69 star i förbindelse med en öppning 70, och varje tandförsett parti 68 är således förbundet med återstoden av kugghjulet 60 endast medelst en arm 71. Kugghjulet 64 eller àt- minstone de delar hos detta som bildar armarna 71 är framställt av ett material som medger att de tandförsedda partierna 68 kan böjas fjädrande eftergivande fram och tillbaka i omkretsrikt- ningen. Partiernas 68 viloläge är läget som är visat pà ritningarna, men när en kraft pâläggs ett parti 68 i kugghju- lets 64 vridningsriktning kan partiet 68 röra sig pà sà sätt att det sluter gapet 67 vid den radiellt yttre änden. Detta har till verkan att en tand dà "saknas" inte vid slutet på slitsen 67 utan vid slutet pà slitsen 69.

När omkretskraften som pâläggs kugghjulet 64 av kugghjulet 63 ligger under en förutbestämd nivà kvarstår de tandade parti- erna 68 i sina vilolägen, varjämte kugghjulet 64 uppträder pre- cis som om det hade haft en kontinuerlig tandförsedd yta lika- 512 934 8 dan som ytan på kugghjulet 63. Om emellertid belastningen över- skrider ett förutbestämt värde kommer kugghjulet 63, varje gång ett tandförsett parti 68 ingriper med kugghjulet 63, att omstäl- las i omkretsriktningen för att sluta slitsen 67 vid sin ytter- ände och öppna slitsen 69. Denna omställning av det tandförsed- da partiet 68 en sträcka lika med tanddelningen har till ver- kan att åstadkomma slirning av kugghjulet 64 med avseende på kugghjulet 69 lika med en tanddelning. På detta sätt kommer det àskådliggjorda arrangemanget att tillåta en total slirning av kugghjulen i förhållande till varandra med ett avstånd som maxi- malt är lika med tre gånger tanddelningen per varv och således en motsvarande slirning av lockhjulet och framstegningshjulet i förhållande till varandra. Såsom torde inses medför anordnandet av flera eller färre tandförsedda partier än de tre åskådlig- gjorda att mer eller mindre än denna maximala slirning tillåts.

En andra utföringsform av inhalationsanordningen enligt upp- finningen är visad i figurerna 5 till 9. Denna är avsedd för an- vändning med en remsa 201 som är likartad remsan l som används i den första utföringsformen utom vad gäller det inbördes av- ståndet mellan fickorna (se nedan om detta). I många avseenden liknar den andra utföringsformen den första utföringsformen, och delar i den andra utföringsformen som allmänt sett svarar mot bestämda delar i den första utföringsformen är betecknade med samma hänvisningssiffror men med tillägg av 200. Huvudskill- naden mellan den första utföringsformen och den andra utfö- ringsformen är att i den sistnämnda finns inget framstegnings- hjul som svarar mot framstegningshjulet 16 i den första utfö- ringsformen. I stället uppnås framstegning av remsan l, för att säkerställa att varje påverkan av hävarmen medför att remsan frammatas i en omfattning lika med fickornas delning, medelst en fjädrande eftergivande böjlig arm 250 som slutar med en tand 252 som gör ingrepp mellan angränsande fickor. Varje gång häv- armen 224 påverkas kommer armen 250 att nedpressas fjädrande eftergivande då en ficka glider förbi armens tand 252, och tan- den hoppar därefter tillbaka till ingrepp med remsan bakom fickan som just har passerat den.

Det torde inses att, liksom i fallet med den första utfö- ringsformen, ökar diametern hos lockhjulet 24 med lockarket på detsamma successivt under drift. Eftersom en slirkoppling inte 512 934 9 kan användas i denna utföringsform kompenseras för den nyss be- skrivna verkan genom att man làter avståndet mellan fickorna 2 öka successivt mot den bakre änden på remsan.

Ytterligare en skillnad som kan noteras mellan de första och andra utföringsformerna är att i den sistnämnda bildar kamrarna 211 och 212 en enda sammansatt kammare i motsats till de indi- viduella kamrarna 11 och 12 i den första utföringsformen. Detta behöver emellertid inte vara fallet, utan den första utförings- formen skulle kunna använda sig av en enda sammansatt kammare och den andra utföringsformen skulle kunna använda sig av indi- viduella kamrar.

Figurerna 10 till 12 visar en tredje utföringsform. I många avseenden liknar denna den andra utföringsformen, och delar i den tredje utföringsformen som allmänt sett svarar mot delar i den andra utföringsformen är betecknade med samma hänvisnings- siffror men med tillägg av ytterligare 100.

En skillnad som man ser mellan den andra och tredje utförings- formen är att i stället för lockhjulet 114 används ett par hjul 314a och 3l4b, varvid lockarket grips i nypet mellan hjulen 314a och 314b, vilka tjänstgör som en mangel. Dessa hjul är lettrade eller pà annat sätt ojämna för att förbättra greppet mellan hjulet och lockarket. Det använda lockarket lindas inte upp utan matas in i kammaren 313, varför inget problem uppstàr, såsom är fallet i de bàda första utföringsformerna, med att lockhjulet försöker linda upp successivt längre delar av locket dä anordningen fortsätter att arbeta.

Figur 11 visar munstycket utfört pá något annorlunda sätt än vad som är visat i figurerna 4a och 4b. Munstycket är visat med ett enda luftinlopp 340 i stället för paret luftinlopp 140, och pulverutloppet 119 i figurerna 4a och 4b har ersatts med en mun- stycksdel 319 med reducerad bredd. Det skall emellertid förstås att anordningen som är visad i figurerna 10 till 12 skulle kun- na modifieras och därvid inbegripa ett munstycke för att när- mare likna figurerna 4a och 4b.

Figur 10 visar anordningen utformad med ett gàngjärnsförsett lock 360, och ett sådant lock skulle kunna finnas för vilken som helst av de bàda första utföringsformerna. Figur 12 visar anordningen försedd med ett fönster 370 genom vilket markering- ar pà remsan kan betraktas. Genom att man förser remsan med 512 934 10 pàtryck av siffror eller andra markeringar som har samband med antalet fickor fràn vilka pulver har matats ut eller alterna- tivt skall matas ut förses användaren med en indikering av hur mànga doser som har använts eller alternativt hur mànga doser som finns kvar. En annan möjlighet är att använda sig av en dos- räkneanordning som drivs av en av de roterande delarna i inhalationsanordningen. Det bör observeras att liknande mark- eringar och organ för att betrakta dessa markeringar skulle kunna vara anordnade i alla utföringsformerna.

~Figurerna 13 till 16 visar ytterligare en utföringsform av uppfinningen. Denna är likartad den första utföringsformen då det gäller arbetsprincipen, och delar i den fjärde utföringsfor- men som allmänt sett svarar mot delar i den första utförings- formen är betecknade med samma hänvisningssiffror men med till- sats av 400.

Liksom i den första utföringsformen mottar anordningen en böjlig remsa, som här är betecknad 401 och som omfattar ett bas- ark 403, i vilket fickor 402 är bildade, och ett lockark 404.

Remsan 401 är bäst visad i figur 35. Lockarket 404 har en slinga 404a bildad vid sin framkant för ingrepp över en stolpe 47la som sträcker sig uppàt fràn ett tandförsett hjul 471 (be- skrivet nedan). Basarket har ett främre parti 403a med reduce- rad bredd för ingrepp i en slits 470a som är bildad i baslind- ningshjulet 470 (beskrivet nedan). De framtill belägna ändpar- tierna pà basarket och lockarket är inte sammanförseglade, som man kan se i figur 35.

Kroppen 410 innefattar en bas 410a och en övre del 410b, vilka båda har i stort sett cirkulär form. När anordningen mon- teras ihop fixeras basen och den övre delen samman medelst hop- snäppning. Kroppen begränsar en enda inre kammare inom vilken remsan 401 är inhyst och inom vilken också är inhysta ett hjul 414 för att linda upp den använda delen av lockarket 404, ett baslindningshjul 470 och ett framstegningshjul 416. Framsteg- ningshjulet 416 är ihàligt, och ett framstegningsspärrhjul 422 är inhyst i det. Alla de nyss nämnda hjulen är monterade i kam- maren som är bildad av kroppen för rotationsrörelse i för- hållande till denna. En spärrhake 470b är fäst vid kroppen 410 och ingriper med tänderna hos basupplindningshjulet 470 för att hindra hjulet fràn att röra sig i moturs riktning och säkerstäl- 512 934 ll ler därvid att remsan 401 endast kan fortskrida framåt genom an- ordningen.

Locklindningshjulet 414 är bildat i tvá delar, nämligen sàsom ett tandförsett hjul 471 med tänder 472 och en axel 473 samt ett hopfällbart hjul 474 med en ihålig mittaxel 475 och ett flertal fjädrande eftergivande armar 476, exempelvis såsom är visat med åtta sådana armar, vilka sträcker sig fràn mittaxeln 475 i varsin vinkel mot en radie. Det tandförsedda hjulet 471 har ett utspràng 477 som gör ingrepp i en korresponderande ur- tagning i axeln 475, varför hjulen 471 och 474 vrider sig i förening.

Det ihàliga framstegningshjulet 416 har yttre tänder 478 som in- griper med tänderna hos basupplindningshjulet 470 och tänderna hos hjulet 471. Spärrtänder 479 är bildade pà de inre väg- gar- na hos framstegningshjulet 416, och framstegningsspärrhjulet 422 har tvà spärrhakar 480 som ingriper med spärrtänderna 479.

Anordningen innefattar vidare en hävarm 424 som är bildad av en bàgformig vägg 481 med en fingerflik 482 jämte en arm 483 som sträcker sig inàt fràn väggen 481 och som uppbär en bàgfor- mig grupp tänder 484 vid sin bortände. Hävarmen är svängbart lagrad vid mitten av basen 4l0a sà att den kan röra sig kring en axel som befinner sig vid mitten pà delningscirkeln för tän- derna 484, och tänderna 484 ingriper med tänderna 485 pà framstegningsspärrhjulet 422.

En avgrening 486 àstadkommer förbindelse mellan kammaren inuti kroppen 410 och ett munstycke 420. Avgreningen har ett pulverutlopp 419 och har också en kanal 487 för att tillàta be- gagnad lockremsa 404 att passera till det hopfällbara hjulet 474. Om så önskas kan en rulle 488 anordnas för att styra rem- san 404 till kanalen 487.

En dosövervakningsring 489 med tänder 490 är sà anordnad, att den är vridbar i kroppens bas 4l0a. På sin nedre yta finns mark- eringar (inte synliga pà ritningarna) som användaren kan se genom ett fönster 494 i kroppen 410. Man ser i figurerna l6a till 16d att fönstret kan ses både när locket 491 (se nedan) är stängt och när det är öppet. Markeringarna anger antingen exakt eller ungefärligen antalet kvarvarande doser (eller antalet an- vända doser, om man föredrar detta). Ringen 489 vrids tack vare det förhållandet att dess tänder 490 ingriper med tänderna 478 512 934 12 på framstegningshjulet.

Anordningen är placerad under ett lock 491 som är svängbart lagrat på kroppen 410 medelst ett utspràng 492 på kroppens övre del 410b och ett motsvarande utspràng 493 på kroppens bas 410a.

Locket är svängbart mellan ett öppet läge (visat i figur 14), i vilket munstycket är frilagt, och ett stängt läge, i vilket det- ta inte är fallet, såsom kommer att beskrivas mera fullständigt nedan.

Vid användning omställer användaren locket 491 till dettas öppna läge och trycker sedan ned fingerfliken 482 på hävarmen 424 för att bringa denna att röra sig då hävarmen svänger. Det- ta medför att framstegningsspärrhjulet 422 vrids, vilket i sin tur via spärrhakarna 480 medför att framstegningshjulet 416 ock- så vrids. Vridning av framstegningshjulet 416 medför att både baslindningshjulet 470 och locklindningshjulet 414 vrids, vari- genom basarket och lockarket dras isär en tillräckligt lång sträcka för att frilägga en tidigare oöppnad ficka 402 mittemot änden på pulverutloppet 419 i avgreningen 486. Patienten kan då inhalera genom munstycket liksom i de föregående utföringsfor- merna.

På varandra följande steg vid användning av anordningen är visade i figurerna 16a till l6d. Anordningen befinner sig i sitt stängda läge i figur l6a. Fingerfliken 482 på hävarmen 424 står i detta steg i en urtagning 482 som är bildad i kroppen 410 (såsom framträder mera tydligt i figurerna l6b och l6c).

Locket 419 hålls still då kroppen 410 vrids i moturs riktning, och en urtagning 410c är anordnad i kroppens omkrets för att gö- ra det möjligt för användaren att föra in ett finger för detta ändamål. Anordningen omställs således till det i fig 16b visade delvis öppna läget. Under detta förlopp förblir hävarmen 424 stillastående i förhållande till locket 491. Detta uppnås genom att locket invändigt är försett med en fjädrande eftergivande arm 424a, vars spets 424b ingriper i en urtagning 49la i locket 491. Armen 424a är fäst vid hävarmen 424 via ett cylindriskt or- gan 424c. Såsom man ser i figur l6a sträcker sig armen 424a i moturs riktning från organet 424c en båge på ca 90°. Det cy- lindriska organet 424c styrs i en bågformig slits 4lOd som är bildad i kroppen 410. Slitsen 4lOd sträcker sig i en båge pà Ca l80°, och i figur l6a är organet 424c visat ungefär halvvägs ut- 512 934 13 efter sin längdsträckning. I figur l6b är det visat vid den ena änden.

Användaren fortsätter att vrida kroppen 410 fràn det i figur l6b visade läget till det i figur 16c visade läget. Under denna vidare vridning hoppar spetsen 424b pá armen 424a ut ur urtag- ningen 491a. Anledningen till att detta inträffar är att då organet 424c befinner sig vid slitsens 4l0d ena ände medför om- ställning av kroppen 410 att organet 424c medförs i moturs riktning och således tvingar armen 424a att likaså röra sig i moturs riktning. Användaren omställer sedan hävarmen 424 genom att skjuta pà fingerfliken 482 så att denna bringas att vrida sig moturs genom det i figur l6c visade läget till det i figur l6d visade läget där fingerfliken 482 äter införs i urtagningen 482b. Stegen som hittills har beskrivits medför således bàde att munstycket 420 friläggs och att en ny bubbla öppnas. Anord- ningen är således nu redo för användaren att inhalera.

Sedan anordningen har använts vrids kroppen 410 medurs och hävarmen 424 rör sig därvid i förening med kroppen sà att anord- ningen àterförs till läget enligt figur 16a.

Man ser att det hopfällbara hjulet 474 i praktiken intar funktionen hos kopplingen i den första utföringsformen. Efter hand som mera av lockarket lindas upp pà hjulet 474 kommer ar- marna 476 att successivt böjas inàt, och verkan av detta blir att ytterdiametern hos spolen av det upplindade lockarket hàlls i stort sett konstant under det att dess inre diameter succes- sivt minskar.

I stället för hjulet 414 med dettas hopfällbara hjul 474 är det möjligt att använda den alternativa utformningen som är vi- sad i figur 13 eller den som är visad i figurerna 31 och 31a.

Arbetsprincipen för den i figur 30 visade anordningen är mycket likartad den för kopplingsanordningen som är visad i figurerna 25 till 29. Anordningen enligt figur 30 omfattar tvà delar 800 och 801. Delen 800 innefattar ett väsentligen cylindriskt ihà- ligt hus 802 som är öppet vid sin nedre ände samt tre bàgfor- miga grupper av tänder 803. En slits 804 sträcker sig genom den övre ytan pà cylindern 802, varjämte cylindern har en stolpe 805 för att motta den främre änden pà lockarket. Delen 801 inne- fattar en skiva 806 som är försedd med tre bàgformiga grupper tänder 807 samt ett uppàtriktat organ 808 som sträcker sig upp- 512 934 14 åt fràn skivan 806. Organet 808 är bildat av ett material, exem- pelvis ett plastmaterial, som är fjädrande eftergivande vid torsion.

Det båda delarna 800 och 801 passas samman medelst hopsnäpp- ning sà att den övre änden pà organet 808 blir införd i slitsen 804 och inte kan vridas i förhàllande till denna. Grupperna av tänder 803 och 807 ligger i samma plan och växelvis med varand- ra. Tänderna 803 och 807 ingriper med framstegningshjulets tänder 478. Varje grupp 807 är skild fràn en av de angränsande grupperna 803 (men inte fràn den andra) medelst ett gap lika med en tand. Således finns det tre gap, vart och ett med en tandbredd, kring de hopsatta grupperna. Eftersom organet 808 kan böja sig i torsion kan skivan 806 fritt röra sig fram och tillbaka mellan ett läge i vilket varje gap befinner sig pà den ena sidan av en korresponderande grupp 807 och ett läge i vil- ket varje gap befinner sig på den andra sidan av en korrespon- derande grupp 807. Detta har till verkan att åstadkomma slir- ning av den i figur 30 visade anordningen i förhållande till framstegningshjulet.

Den i figur 31 visade anordningen är en slirkoppling. Den innefattar tvà delar 810 och 811 som är sammanpassade under hop- snäppning. Delen 810 innefattar ett i stort sett cylindriskt hus 812 som är öppet vid sin nedre ände och som har en stolpe 813 för mottagning av framkanten pà lockarket. Hussets 812 inre är försett med i längdriktningen förlöpande tandriktningar 814 som man ser i figur 3la. Delen 811 innefattar en cylinder 815 som sträcker sig uppàt fràn en skiva 816 som är försedd med tän- der 817. Tänderna 817 ingriper med framstegningshjulets tänder 478. Cylindern 815 är pà sin utsida försedd med ett par taggar 818 som stàr i interferensingrepp med tandningarna 814. När vridningskraften som pàläggs av delen 811 på delen 810 är lägre än en förutbestämd nivà vrider delarna sig tillsammans. Cylin- dern är emellertid framställd av ett material, t ex ett plast- material, som kan deformeras i radiell riktning, och när vrid- ningskraften överskrider den förutbestämda nivàn sker sàdan deformering, varvid taggarna 818 tillåts röra sig över tandning- arna 814.

Ehuru i utföringsformen enligt figurerna 13 till 16, med eller utan modifikationerna i figurerna 30 och 31, basarket lin- 512 934 15 das upp liksom lockarket är det inte nödvändigt att det också måste finnas en slirkoppling eller liknande mellan framsteg- ningshjulet och baslindningshjulet. Diametern hos baslindnings- hjulet är så vald, att basarket från början endast lindas upp mycket löst under det att arket lindas upp allt hårdare under användning men utan att det någonsin når en oacceptabel nivå.

Teoretiskt sett skulle basarket kunna lindas upp noggrant via en slirkoppling eller liknande, varvid lockarket endast skulle upplindas löst, men i praktiken är det mycket enklare att linda upp lockarket noggrant därför att det är plant och därför att det är tunnare än basarket.

Figurerna 17 till 20 visar schematiskt de verksamma huvud- delarna i en anordning som har en del likheter med anordningar- na som är visade i figurerna 10 till 12, dvs är fråga om en mangelanordning. Det skall emellertid förstås att figurerna 17 till 20 inte visar en komplett anordning och att kammaren för den oanvända remsan och det använda basmaterialet har uteläm- nats. Delar i denna utföringsform som allmänt sett svarar mot bestämda delar i utföringsformen enligt figurerna 10 till 12 är betecknade med samma hänvisningssiffror men med tillsats av yt- terligare 200.

Anordningen enligt figurerna 17 till 20 innefattar ett par hjul 5l4a och 5l4b pà vilka med varandra ingripande tänder är bildade och vilka tjänar som en mangel som ingriper med det an- vända lockmaterialet. Detta material matas in i en kammare 513.

Hjulet 5l4b är ett styrhjul och pressas till ingrepp med hjulet 514a av en tryckfjäder 595 som verkar på en hållare 596 och som uppbär hjulet 5l4b. Hjulet 5l4a har en ring av kugghjulständer 598 som ingriper med tänder 597 som är bildade på ett framsteg- ningshjul 516 som utför samma framstegningsfunktion som framstegningshjulet 16 i den första utföringsformen och är vrid- bart i en kammare 515. Kamrarna är bildade i en kropp 510, och lock 530a och 530b är fixerade vid motsatta sidor av kammaren.

Inhalation utförs genom ett munstycke 520. Anordningen påverkas av en hävarm 524 som vrider framstegningshjulet 516 via en skjutarm 526.

Den i figurerna 21 till 24 visade utföringsformen är en annan typ av mangelanordning men en sådan där både lock- och basarken passerar genom mangelhjulen. 512 934 16 Utföringsformen enligt figurerna 21 till 24 innefattar en kropp 610 som bildar en väsentligen cirkulär kammare 611 och vid vilken locken 612a och 612b är fixerade. I kammaren 611 är ett framstegningshjul 613 och ett bas- och lockupplindningshjul 614 vridbart lagrade, varvid hjulen 613 och 614 har kuggtänder som ingriper med varandra. Framstegningshjulet 613 har spår 615, och ett lockgriphjul 618, som är vridbart lagrat i en hàl- lare 619, är också monterat intill spåren 615 nedströms fràn avgreningen 616. En rulle 620 är monterad bakom avgreningen 616 för att styra lockarket.

Den böjliga remsan 601 är anordnad i kammaren 611, och hu- vuddelen av remsan är från början upplindad kring kammarens in- re vägg. Den främre änden pà remsan passerar mellan styrorgan 622 och 623 över en del av framstegningshjulets 613 omkrets, varvid remsans fickor som innehåller pulver gör ingrepp i spà- ren 615. Vid punkten där remsan möter avgreningen 616 förs dess delar isär, och lockarket passerar bakom avgreningen och över rullen 620 under det att basarket passerar mellan framstegnings- hjulet och avgreningen. Efter avgreningen passerar bàda arken mellan framstegningshjulet och lockgriphjulet 618 och grips där- av. Den främre änden pà remsan fixeras i bas- och locklind- ningshjulet 614.

Vid användning frammatas remsan 601 genom vridning av fram- stegningshjulet medelst en hävarm 624 via en skjutarm 626 som medför en motsvarande vridning av bas- och locklindningshjulet.

Detta medför att basen och locket upplindas, fràn början löst, ehuru de ökar i àtdragning dà operationen fortskrider, utan emellertid att àtdragningen någonsin nàr en oacceptabel nivà.

Lock- och basarken dras isär där remsan möter avgreningen 616 och presenterar en ny pulverficka för pulverutloppet 617. Inha- lation sker via ett munstycke 620.

Figurerna 32 till 34 visar en utföringsform av uppfinningen inkluderande sàsom ytterligare ett särdrag markeringar som in- struerar användaren med avseende pà de pà varandra följande momenten som användaren skall utföra vid användning av anord- ningen. Bortsett fràn markeringarna är anordningen i stort sett densamma som utföringsformen som är visad i figurerna 1 till 3, och samma hänvisningssiffror har använts för de korresponderan- de delarna. Emellertid förekommer en del nya komponenter såsom 512 934 17 kommer att bli uppenbart av den följande beskrivningen.

Den i figurerna 32 till 34 visade anordningen har ett lock 700 som är svängbart anslutet till den övriga delen av anord- ningen för svängningsrörelse kring en axel 701. Kugghjulen 23 och 25 och de tillhörande delarna är täckta av en bakre vägg 702. Denna sträcker sig över hela den bakre delen av anordning- en, men på ritningarna är allt utom en liten andel bortbrutet för att göra ritningarna lättare att förstå. Hävarmen 24 är för- sedd med en bàgformig förlängning 703, pà en kant av vilken en kam 704 är bildad. Förlängningen 703 är försedd med markeringar som utgör anvisningar för användaren, i detta fall orden "ÖPPNA Locxsw", "TRYCK PÅ KNAPPEN", "INHALERA". När hävarmen 24 och sàledes förlängningen 703 befinner sig i bestämda lägen är ut- valda ord bland de ovanstående synliga genom ett fönster 705 i den bakre väggen 702. Förlängningens 703 bortände utgörs av en knapp 706. Änden på hävarmen 24 längst bort fràn förlängningen 703 uppbär en tunga 707 som kan svängas med hävarmen.

Figur 32 visar anordningen i dennas viloläge. Texten "ÖPPNA LOCKET" syns genom fönstret 705. Om en patient nu öppnar locket 700 medför detta att anordningen förs till det i figur 33 visa- de läget. Man ser att den övre bakkanten på locket har slagit an mot kammen 704 och fört förlängningen 703 genom en sådan vin- kel att orden "TRYCK PÅ KNAPPEN" syns genom fönstret 705. Om användaren nu trycker på knappen 706 medför detta att hävarmen 24 vrids och därvid öppnar en behållare som innehåller pulver såsom har beskrivits i anslutning till figurerna 1 till 3. Här- igenom förs anordningen till det i figur 34 visade läget, i vilket texten "INHALERA“ är synlig genom fönstret 705. Man ser också att i läget enligt figur 34 skjuter tungan 707 uppàt. När sàledes användaren har inhalerat och stänger locket träffas tungan 707 av ett utspràng 708 pà lockets undersida, vilket skjuter hävarmen 24 och dennas förlängning 703 tillbaka till lä- get som är visat i figur 32, varvid texten "ÖPPNA LOCKET" ånyo visas.

Den nyss beskrivna anordningen ger inte endast anvisningar steg för steg åt användaren, varigenom den minskar risken för att en patient blir förvillad, utan gör det också svårt för pa- tienten att använda anordningen på annat sätt än det avsedda till följd av det förhållandet att när knappen 706 väl har ned- 512 934 18 tryckts kommer man inte àt den igen förrän användaren har stängt locket och öppnar det pà nytt.

I de ovan beskrivna utföringsformerna har ett munstycke om- nämnts. Om anordningen skulle användas för andra ändamål än oral inhalering skulle emellertid något annat utlopp användas, t ex ett nässtycke.

Claims (21)

512 934 19 PATENTKRAV

1. Inhalationsanordning för användning med en läkemedelsförpack- ning, vari åtminstone en behållare för läkemedel i pulverform är begränsad av två organ som är isärdragbart fixerade vid va- randra, k ä n n e t e c k n a d därav, att anordningen inne- fattar organ som bildar en öppningsstation för nämnda åtmins- tone en behållare, medel för att dra isär organen vid öppnings- stationen för att öppna behållaren, och ett utlopp som står i förbindelse med den öppnade behållaren, genom vilket en använd- are kan inandas läkemedel i pulverform från den öppnade behål- laren. _

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n'a d därav, att den är anordnad att användas där de båda organen är två ark.

3. Anordning enligt krav 2, anordnad att användas när arken är långsträckta ark som begränsar ett flertal läkemedelsbehållare anbragta på avstånd från varandra utefter arkens längdsträck- ning, k ä n n e t e c k n a d därav, att anordningen är försedd med framstegningsorgan för framstegning av varje behål- lare i tur och ordning i kommunikation med utloppet.

4. Anordning enligt krav 3, avsedd för användning där ett av arken är ett basark med ett flertal fickor däri och det andra arket är ett lockark, k ä n n e t e c k n a d därav, att var- je ficka och den angränsande delen av lockarket bildar en en- skild behållare bland nämnda behållare och att anordningen inne- fattar drivorgan för att dra isär lockarket och basarket vid öppningsstationen.

5. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda drivorgan innefattar lockdrivorgan för att dra lock- arket.

6. Anordning enligt krav 4 eller 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att det innefattar ett vridbart framstegningshjul som är försett med urtagningar och att hjulet är ingripbart med läke- medelsförpackningen på så sätt att varje urtagning mottar en enskild ficka.

7. Anordning enligt krav 6 i beroende av krav 5, k ä n n e - t e c k n a d därav, att framstegningshjulet och lockdrivorga- nen är sammankopplade så att vridning av det ena är korrelerat med vridning av det andra.

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e_t e c k n a d därav, 512 934 20 att indexhjulet och lockdrivorganen är sammankopplade medelst en slirkoppling.

9. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att slirkopplingen innefattar ett första kugghjulsorgan som är rörligt med framstegningshjulet och som har en tandförsedd yta och ett andra tandförsett kugghjulsorgan som är rörligt med lockdrivorganen och som har en tandförsedd yta i ingrepp med den tandförsedda ytan på nämnda första kugghjulsorgan, varvid åtminstone den ena av de tandförsedda ytorna har en tandad del som är rörlig fram och tillbaka i förhållande till återstoden av den tandade ytan vilken utgör en del.

10. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att slirkopplingen innefattar första kopplingsorgan som är om- ställbara med framstegningshjulet och andra kopplingsorgan som är omställbara med lockdrivorganen, varvid ett av kopplings- organen innefattar en ringformig grupp tandningar medan det and- ra avkopplingsorganet innefattar organ som ingriper med tand- ningarna när mindre än en förutbestämd kraft är pålagd mellan de båda kopplingsorganen och som slirar med avseende på tand- ningarna när en kraft lika med eller större än den förutbestäm- da kraften påläggs.

11. ll. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att lockdrivorganen innefattar ett hjul på vilket lockarket upp- lindas, varvid nämnda hjul har en upplindningsyta vars diameter avtar när spänningen i lockarket ökar.

12. Anordning enligt krav 11, k ä n n e t e ck n a d därav, att nämnda hjul innefattar ett flertal fjädrande eftergivliga böjliga armar av vilka var och en sträcker sig därifrån i en vinkel i förhållande till en radie.

13. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar framstegningsorgan som är ingripbara mellan angränsande fickor för att bringa varje ficka i tur och ordning att inställas i förbindelse med utloppet.

14. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att lockdrivorganen innefattar ett par drivhjul som drivbart in- griper med lockarket mellan dem.

15. Anordning enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda drivhjul är tandförsedda hjul med tänder som ingri- per med varandra. 512 934 21

16. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar organ för att styra lockarket och basarket längs enskilda banor vid öppningsstationen, varvid banorna för- enas pà nytt nedströms fràn öppningsstationen och nämnda driv- organ är belägna efter punkten där banorna förenas pà nytt och är anordnade att driva både lockarket och basarket.

17. Anordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda drivorgan innefattar ett par tandförsedda hjul med tänder som ingriper med varandra.

18. , Anordning enligt nàgot av kraven 4 till l7, k ä n n e - t e c k n a d därav, att den innefattar åtminstone en kammare för mottagning av den làngsträckta läkemedelsförpackningen in- nan den öppnas och för mottagning av basarket och lockarket sedan de har förts isär fràn varandra.

19. Anordning enligt krav 18, k ä n n e t e c k n a d därav, att den làngsträckta läkemedelsförpackningen och/eller basarket hàlls i upplindad form av fjädrande eftergivande lindnings- formare.

20. Anordning enligt nàgot av de föregående kraven, k ä n n e - t e c k n a d därav, att den är pàverkbar i ett flertal steg och innefattar indikatororgan som är anordnade att visa en in- struktion för en användare vad gäller nästa steg när det föreg- àende steget har utförts.

21. Anordning enligt krav 20, k ä n n e t e c k n a d därav, att indikatororganen innefattar en indikator som uppbär ett flertal textavsnitt som bildar varsin instruktion för använd- aren och att indikatorn är omställbar genom att ett givet steg utförs och texten som hänför sig till nästa steg därvid visas.