SE513622C2 - Läkemedelsförpackning för användning i en inhalationsanordning - Google Patents

Description

513 622 2 är en axialsektion resp. tvärsektion i större skala än figurerna 1 och 2 av ett munstycke som kan användas i den första inhala- tionsanordningen, figur 5 är en framifrån tagen vy av en andra inhalationsanordning med ett lock avlägsnat för att visa innan- mätet, figur 6 är en bakifrån tagen vy av den andra inhalations- anordningen och visar innanmätet, figur 7 är en framifrån tagen perspektivvy av den andra inhalationsanordningen, figur 8 är en bakifrån tagen perspektivvy av den andra inhalationsanordningen, figur 9 är en perspektivisk sprängvy av den andra inhalations- anordningen, figur 10 är en framifrån tagen vy av en tredje inhalationsanordning och visar dennas innanmäte, figur 11 är en axiell vy i större skala och visar munstycket i den tredje inhalationsanordningen, figur 12 är en underifrån tagen vy av den tredje inhalationsanordningen, figurerna 13 till 16 visar en fjärde inhalationsanordning, varvid figur 13 är en underifrån tagen vy, figur 14 är en sektion längs linjen A-A i figur 13, figur 15 är en sektion längs linjen B-B i figur 13, och figur 16 är en sprängvy i mindre skala, figurerna 16a till l6d visar den fjärde inhalationsanordningen i på varandra följande arbetssteg, figur l6e är en längs linjen A-A i figur l6a tagen sektionerad vy, figurerna 17 till 20 visar en femte inhalationsanordning, varvid figur 17 är en ändvy, figur 18 är en sektionerad vy längs linjen A-A i figur 17, figur 19 är en sektionerad vy längs linjen B-B i figur 17, och figur 20 är en sprängvy, figurerna 21 till 24 visar en sjätte inhalationsanordning, varvid figur 21 är en ändvy, figur 22 är en sektionerad vy längs linjen A-A i figur 21, figur 23 är en sektionerad vy längs linjen B-B i figur 21, och figur 24 är en sprängvy, figurerna 25 till 29 visar en modifierad koppling som kan användas i inhalationsanordningar där så erfordras och visar en framifrån tagen vy, en uppifrån tagen vy, en bakifrån tagen vy, en från vänster sida tagen vy och en perspektivvy, figur 30 är en perspektivisk sprängvy som visar ytterligare en koppling som kan användas i inhalationsa- nordningen, figur 31 är en perspektivisk sprängvy av en annan koppling som kan användas, figur 31a är en tvärsektion genom den i figur 31 visade kopplingen, och figurerna 32 till 34 visar på varandra följande arbetslägen hos en annan inhalationsanordning sedd bakifrån. Figur 35 är en perspektivvy i större skala och 513 622 3 visar en utföringsform av en läkemedelsförpackning enligt upp- finningen.

Med hänvisning nu till figurerna 1, 2 och 3a till 3c visar dessa en första utföringsform av en inhalationsanordning i vilken är monterad en böjlig remsa 1 som bildar ett flertal fickor 2, i var och en av vilka finns en läkemedelsdos i form av ett pulver som kan inhaleras. Remsan 1 är bildad av ett basark 3 i vilket bubblor är bildade för att begränsa fickorna 2 och ett lockark 4 som är hermetiskt förseglat vid basarket 3 utom i partiet för bubblorna på så sätt att lockarket och basarket kan dras isär. Arken är förseglade vid varandra utefter hela sin bredd utom vid sina främre kantpartier där de företrädesvis inte alls är förseglade vid varandra. Vartdera av lock- och basarket är företrädesvis bildat av ett laminat av plast och aluminium, och lock- och basarken bringas företrädesvis att häfta fast vid varandra medelst värmeförsegling. Såsom ett exempel kan lock- materialet vara ett laminat bestående av 50 g/nß blekt kraft- papper/12 pm polyester- (PETP) film/20 pm mjukhärdad aluminium- folie/9 g/m2 avdragbart värmeförseglingslack av vinyl (förseg- lingsbart vid PVC), varjämte basmaterialet kan utgöras av ett laminat bestående av 100 pm PVC/45 pm mjukhärdad aluminiumfoli- e/25 pm orienterad polyamid. Lacket i lockmaterialet är för- seglat vid basmaterialets PVC-skikt för att åstadkomma den avdragbara tätningen mellan lock- och basarken.

Remsan 1 är visad med långsträckta fickor som löper i tvärriktningen i förhållande till remsans längdsträckning. Detta är bekvämt därför att det möjliggör att ett stort antal fickor kan anordnas på en given remslängd. Remsan kan t.ex. vara försedd med 60 eller 100 fickor, men det skall förstås att remsan kan ha ett godtyckligt lämpligt antal fickor.

Inhalationsanordningen innefattar en kropp 10 som har tre förvaringskamrar, nämligen en kammare 11, i vilken remsan 1 ursprungligen är inhyst och från vilken den matas ut, en kammare 12 för att motta den använda delen av basarket 3, och en kammare 13 genom vilken den använda delen av lockarket kan lindas upp på ett hjul 14. Kamrarna 11 och 12 innehåller varsin böjd blad- fjäder 28 och 29, vilkas syfte komer att beskrivas nedan. I 513 622 4 kroppen finns ytterligare en kammare 15 som inhyser ett fram- stegningshjul 16. Detta har ett flertal spår 17 som sträcker sig parallellt med hjulets 16 axel. Spåren är belägna med en delning som är lika med avståndet mellan mittlinjerna på angränsande fickor 2. Kamrarna 11, 12, 13 och 15 är tillslutna av ett lock 30. Kamaren 15 står i förbindelse med kamrarna 11, 12 och 13 via kanaler 31, 33 resp. 32.

Kammaren 15 komunicerar via en slits 18 som i sin tur sträcker sig uppåt i ett munstycke 20. Slitsen 18 kommunicerar också med luftinl0pp, Såsom komer att beskrivas nedan med hänvisning till munstycket som är visat i figurerna 4a och 4b.

Munstycket 20 är försett med extra luftinlopp 21 som här är visade i form av ett par cirkulära öppningar, ehuru de kan ha någon annan form än den som är visad i figurerna 4a och 4b. Det primära syftet med de extra luftöppningarna 21 är att tillföra tillsatsluft till användaren och således minska motståndet mot inhalation, ehuru de kan tjäna ett eller flera ytterligare ändamål såsom är fallet i figurerna 4a och 4b och såsom kommer att beskrivas nedan med hänvisning till dessa figurer.

Ett medel är anordnat, med vars hjälp användaren kan vrida framstegningshjulet och lockhjulet i steg med en förutbestämd storlek. Detta medel innefattar ett steghjul 22 och ett kugghjul 23, med vilka båda är inkopplade så att de vrider sig i förening med framstegningshjulet 16, vidare en hävarm 24 anordnad att vrida sig kring samma axel som steghjulet 22 och kugghjulet 23 men oberoende av dessa, samt ett kugghjul 25 som ingriper med kugghjulet 23 och som är anordnat att vrida lockhjulet 14.

Hävarmen 24 uppbär en skjutarm 26, vars ände är anordnad att- ingripa med tänderna på steghjulet 22. Ingrepp med steghjulets tänder görs också av en spärr 27 som är fäst vid kroppen 10. Av skäl som kommer att bli uppenbara av den nedan givna beskriv- ningen av arbetssättet av denna anordning är kugghjulet 25 inte förbundet direkt med lockhjulet 14 utan är anslutet via en slirkoppling 50 som är belägen i lockhjulet 14. Verkan av anord- nandet av denna koppling här är att slirning sker mellan lock- hjulet och kugghjulet 25 när kraften som krävs för att vrida lockhjulet överskrider en förutbestämd storlek.

Kopplingen 50 innefattar en skiva 51 som är försedd med radi- 513 622 5 ellt förlöpande tandningar 52 eller någon anna1ytojämnhet som medelst en tryckfjäder 54 hålls i ingrepp med en på likartat sätt tandad eller ojämn yta 53 är anordnad på en ändyta pà lockhjulet 14. Fjädern 54 anligger vid sin ena ände mot en inåt- riktad yta 55 på lockhjulet och vid sin andra ände mot en mutter 56 som är påskruvad en skruv 57.

Den ovan beskrivna anordningen kan utföras så, att den är återanvändbar sedan alla de i fickorna 2 innehàllna läkemedels- doserna har matats ut. I så fall kan anordningen vara sådan, att användaren kan komma åt anordningens inre, t ex genom att avlägsna locket 30, för att därvid införa en ny remsa 1, t ex i en kassett. Alternativt kan emellertid anordningen göras av en- gångstyp när remsan 1, med vilken den matas, har förbrukats.

När i båda fallen anordningen först används är huvuddelen av remsan 1 belägen inuti kammaren ll, varvid den hålls i en ganska hård spole medelst bladfjädern 28 med ett kort parti vid sin framände utträdande ur kammaren 11 genom kanalen 31 till framstegningshjulet 16. Den längst fram belägna delen av rem- sans framkant dras isär så att framkanten på lockarket 4 kan fixeras vid lockhjulet 14 och så att framkanten på basarket 3 kan inträda i kanalen 33. Änden på lockarket 4 hålls på plats på lockhjulet 14 medelst en kil 34 som är införd i en slits 35 i hjulet 14 under presspassning.

En användare som önskar använda sig av anordningen skjuter hävarmen 24 i moturs riktning sett enligt fig l, varigenom skjutarmen 26 utför anpressning mot steghjulet 22 så att detta vrider sig en vinkel lika med vinkelavstàndet mellan två angrän- sande tänder. Detta medför att steghjulet 16 vrider sig i en vinkelomfattning lika med delningen hos spåret 17 i detsamma och således lika med avståndet mellan två angränsande fickor 2 i remsan 1. Härigenom förs en ficka 2 till ett läge mittför slitsen 18 i kroppen 10. Eftersom steghjulet 22 och kugghjulet 23 rör sig i förening och eftersom kugghjulet 25 ingriper med kugghjulet 23 medför omställning av hävarmen 24 också att lock- hjulet 14 vrider sig. Härigenom dras en tillräcklig del av lockarket 4 bort från basarket 3 för att friläggning skall ske av innehållet i fickan 2 som håller på att föras till ett läge mittför slitsen 18.

När användaren inhalerar genom munstycket 20 medför luft- H H 513 622 6 strömmen som detta alstrar pulver från den öppnade fickan, var- vid pulvret inhaleras av användaren. Ett sätt på vilket detta kan ske är beskrivet mera i detalj nedan med hänvisning till den i figurerna 4a och 4b visade utföringsformen av munstycket.

Varje gång förloppet ovan upprepas kommer ytterligare en del av lockarket att lindas kring lockhjulet 14, varjämte ytterligare en del av basarket inträder i kammaren 12 genom kanalen 33.

Bladfjädern 29 däri säkerställer att basarket lindas upp och in- te hakar sig fast vid väggen på kammaren 12.

En verkan som uppträder då lockarket lindas upp på lockhjulet 14 är att ytterdiametern hos hjulet plus det omkring detta lin- dade arket ökar successivt. Om det inte skulle vara så att man använder sig av en slirkoppling för att förbinda kugghjulet 25 med lockhjulet 14 skulle följden bli att på varandra följande pàverkningar av hävarmen 24 skulle försöka bringa en successivt längre del av lockarket att lindas upp på lockhjulet. Slirkopp- lingen 50 medför emellertid att denna verkan undviks i och med att kopplingen varje gång slirar i tillräcklig omfattning för att säkerställa att för varje påverkan av hävarmen blir omfatt- ningen av lockarkets del som pålindas exakt lika med delningen hos fickorna 2.

Figurerna 4a och 4h visar en del av framstegningshjulet 16 med en ficka däri i samverkan med ett munstycke som skiljer sig något från munstycket 20 som är visat i figurerna 1 till 3 och som är betecknat med hänvisningssiffrorna 120. Munstycket 120 har luftinlopp 140, till vilka har hänvisats i allmänna ordalag redan i samband med figurerna 1 till 3, och ett centralt belä- get pulverutlopp 119, vars ena ände är öppen mot fickan 2 och vars andra ände mynnar i det inre av munstycket 120.

När användaren inhalerar genom munstycket 120 medför detta att luft strömmar in genom inloppen 140 och därifrån genom fickan 2 in i pulverutloppet 119 och ut genom munstycket 120.

Genom att luftströmmen genom fickan 2 således riktas på detta_ sätt uppnås att pulver effektivt förs med i luftströmmen och att fickan följaktligen töms effektivt. Munstycket 120 är för- sett med ytterligare luftinlopp 121, som är visade till ett antal av fyra här såsom ett exempel och som mynnar tangentiellt i munstycket. När användaren inhalerar sugs luft in i mun- stycket inte endast genom luftinloppen 140 utan också genom 513 622 7 luftinloppen 121, varvid luften som inträder genom inloppen 121 blir en virvlande luftströmning som hjälper till att fördela pulver effektivt inom luftströmmen och att minska den omfatt- ning i vilken pulver avlagras pà insidan av munstycket. Detta bidrar också till att bryta sönder eventuella pulveraggregat som kan finnas i bubblan.

Ett alternativt kopplingsarrangemang är visat i figurerna 25 till 29. I detta är tandförsedda kugghjul 60 och 64 fixerade vid varsitt av framstegningshjulet 16 resp lockhjulet 17 för vridning med dessa. Vridningsriktningen är markerad medelst pi- lar i figur 27.

Kugghjulet 63 har en tandförsedd yta 65 med tänder anordnade kontinuerligt hela vägen runt ytan 65 och med konstant delning.

I motsats till detta har kugghjulet 64 en tandförsedd yta 66 där en del tänder saknas genom att ytan är försedd med radiellt förlöpande slitsar 67. Omkretsbredden hos varje slits pà ytan är lika med delningen hos en tand. Ritningarna visar tre dylika slitsar, men det skall förstås att i stället skulle det kunna finnas en slits, tvà slitsar eller mer än tre slitsar. På den ena sidan av var och en av slitsarna 67, i själva verket upp- ströms fràn varje slits då denna betraktas i vridningsriktning- en för kugghjulet 64, är ett tandförsett parti 68 bildat mellan slitsen 67 och en smal slits 69. Den radiellt inre änden pà var- je slits 69 stàr i förbindelse med en öppning 70, och varje tandförsett parti 68 är således förbundet med återstoden av kugghjulet 60 endast medelst en arm 71. Kugghjulet 64 eller àt- minstone de delar hos detta som bildar armarna 71 är framställt av ett material som medger att de tandförsedda partierna 68 kan böjas fjädrande eftergivande fram och tillbaka i omkretsrikt- ningen. Partiernas 68 viloläge är läget som är visat pá ritningarna, men när en kraft pàläggs ett parti 68 i kugghju- lets 64 vridningsriktning kan partiet 68 röra sig på så sätt att det sluter gapet 67 vid den radiellt yttre änden. Detta har till verkan att en tand då "saknas" inte vid slutet pà slitsen 67 utan vid slutet pá slitsen 69.

När omkretskraften som pàläggs kugghjulet 64 av kugghjulet 63 ligger under en förutbestämd nivà kvarstår de tandade parti- erna 68 i sina vilolägen, varjämte kugghjulet 64 uppträder pre- cis som om det hade haft en kontinuerlig tandförsedd yta lika- 513 622 8 dan som ytan på kugghjulet 63. Om emellertid belastningen över- skrider ett förutbestämt värde kommer kugghjulet 63, varje gång ett tandförsett parti 68 ingriper med kugghjulet 63, att omstäl- las i omkretsriktningen för att sluta slitsen 67 vid sin ytter- ände och öppna slitsen 69. Denna omställning av det tandförsed- da partiet 68 en sträcka lika med tanddelningen har till ver- kan att åstadkomma slirning av kugghjulet 64 med avseende på kugghjulet 69 lika med en tanddelning. På detta sätt kommer det åskådliggjorda arrangemanget att tillåta en total slirning av kugghjulen i förhållande till varandra med ett avstånd som maxi- malt är lika med tre gånger tanddelningen per varv och således en motsvarande slirning av lockhjulet och framstegningshjulet i förhållande till varandra. Såsom torde inses medför anordnandet av flera eller färre tandförsedda partier än de tre åskådlig- gjorda att mer eller mindre än denna maximala slirning tillåts.

En andra utföringsform av inhalationsanordningen enligt upp- finningen är visad i figurerna 5 till 9. Denna är avsedd för an- vändning med en remsa 201 som är likartad remsan l som används i den första utföringsformen utom vad gäller det inbördes av- ståndet mellan fickorna (se nedan om detta). I många avseenden liknar den andra utföringsformen den första utföringsformen, och delar i den andra utföringsformen som allmänt sett svarar mot bestämda delar i den första utföringsformen är betecknade med samma hänvisningssiffror men med tillägg av 200. Huvudskill- naden mellan den första utföringsformen och den andra utfö- ringsformen är att i den sistnämnda finns inget framstegnings- hjul som svarar mot framstegningshjulet 16 i den första utfö- ringsformen. I stället uppnås framstegning av remsan l, för att säkerställa att varje påverkan av hävarmen medför att remsan frammatas i en omfattning lika med fickornas delning, medelst en fjädrande eftergivande böjlig arm 250 som slutar med en tand 252 som gör ingrepp mellan angränsande fickor. Varje gång häv- armen 224 påverkas kommer armen 250 att nedpressas fjädrande _ eftergivande då en ficka glider förbi armens tand 252, och tan- den hoppar därefter tillbaka till ingrepp med remsan bakom fickan som just har passerat den.

Det torde inses att, liksom i fallet med den första utfö- ringsformen, ökar diametern hos lockhjulet 24 med lockarket på detsamma successivt under drift. Eftersom en slirkoppling inte 513 622 9 kan användas i denna utföringsform kompenseras för den nyss be- skrivna verkan genom att man låter avståndet mellan fickorna 2 öka successivt mot den bakre änden pá remsan.

Ytterligare en skillnad som kan noteras mellan de första och andra utföringsformerna är att i den sistnämnda bildar kamrarna 211 och 212 en enda sammansatt kammare i motsats till de indi- viduella kamrarna ll och 12 i den första utföringsformen. Detta behöver emellertid inte vara fallet, utan den första utförings- formen skulle kunna använda sig av en enda sammansatt kammare och den andra utföringsformen skulle kunna använda sig av indi- viduella kamrar.

Figurerna 10 till 12 visar en tredje utföringsform. I många avseenden liknar denna den andra utföringsformenf och delar i den tredje utföringsformen som allmänt sett svarar mot delar i den andra utföringsformen är betecknade med samma hänvisnings- siffror men med tillägg av ytterligare 100.

En skillnad som man ser mellan den andra och tredje utförings- formen är att i stället för lockhjulet 114 används ett par hjul 314a och 3l4b, varvid lockarket grips i nypet mellan hjulen 3l4a och 3l4b, vilka tjänstgör som en mangel. Dessa hjul är lettrade eller pà annat sätt ojämna för att förbättra greppet mellan hjulet och lockarket. Det använda lockarket lindas inte upp utan matas in i kammaren 313, varför inget problem uppstår, såsom är fallet i de bàda första utföringsformerna, med att lockhjulet försöker linda upp successivt längre delar av locket då anordningen fortsätter att arbeta.

Figur 11 visar munstycket utfört pà nàgot annorlunda sätt än vad som är visat i figurerna 4a och 4b. Munstycket är visat med ett enda luftinlopp 340 i stället för paret luftinlopp 140, och pulverutloppet 119 i figurerna 4a och 4b har ersatts med en mun- stycksdel 319 med reducerad bredd. Det skall emellertid förstås att anordningen som är visad i figurerna 10 till 12 skulle kun- na modifieras och därvid inbegripa ett munstycke för att när- mare likna figurerna 4a och 4b. N Figur 10 visar anordningen utformad med ett gàngjärnsförsett lock 360, och ett sådant lock skulle kunna finnas för vilken som helst av de båda första utföringsformerna. Figur 12 visar anordningen försedd med ett fönster 370 genom vilket markering- ar pà remsan kan betraktas. Genom att man förser remsan med 2 513 622 10 pátryck av siffror eller andra markeringar som har samband med antalet fickor fràn vilka pulver har matats ut eller alterna- tivt skall matas ut förses användaren med en indikering av hur många doser som har använts eller alternativt hur många doser som finns kvar. En annan möjlighet är att använda sig av en dos- räkneanordning som drivs av en av de roterande delarna i inhalationsanordningen. Det bör observeras att liknande mark- eringar och organ för att betrakta dessa markeringar skulle kunna vara anordnade i alla utföringsformerna.

~Figurerna 13 till 16 visar ytterligare en utföringsform av uppfinningen. Denna är likartad den första utföringsformen dà det gäller arbetsprincipen, och delar i den fjärde utföringsfor- men som allmänt sett svarar mot delar i den första utförings- formen är betecknade med samma hänvisningssiffror men med till- sats av 400.

Liksom i den första utföringsformen mottar anordningen en böjlig remsa, som här är betecknad 401 och som omfattar ett bas- ark 403, i vilket fickor 402 är bildade, och ett lockark 404.

Remsan 401 är bäst visad i figur 35. Lockarket 404 har en slinga 404a bildad vid sin framkant för ingrepp över en stolpe 471a som sträcker sig uppåt från ett tandförsett hjul 471 (be- skrivet nedan). Basarket har ett främre parti 403a med reduce- rad bredd för ingrepp i en slits 470a som är bildad i baslind- ningshjulet 470 (beskrivet nedan). De framtill belägna ändpar- tierna på basarket och lockarket är inte sammanförseglade, som man kan se i figur 35.

Kroppen 410 innefattar en bas 410a och en övre del 4lOb, vilka båda har i stort sett cirkulär form. När anordningen mon- teras ihop fixeras basen och den övre delen samman medelst hop- snäppning. Kroppen begränsar en enda inre kammare inom vilken remsan 401 är inhyst och inom vilken också är inhysta ett hjul 414 för att linda upp den använda delen av lockarket 404, ett baslindningshjul 470 och ett framstegningshjul 416. Framsteg- ningshjulet 416 är ihàligt, och ett framstegningsspärrhjul 422 är inhyst i det. Alla de nyss nämnda hjulen är monterade i kam- maren som är bildad av kroppen för rotationsrörelse i för- hållande till denna. En spärrhake 470b är fäst vid kroppen 410 och ingriper med tänderna hos basupplindningshjulet 470 för att* hindra hjulet från att röra sig i moturs riktning och säkerstäl- 513 622 ll ler därvid att remsan 401 endast kan fortskrida framåt genom an- ordningen.

Locklindningshjulet 414 är bildat i två delar, nämligen såsom ett tandförsett hjul 471 med tänder 472 och en axel 473 samt ett hopfällbart hjul 474 med en ihålig mittaxel 475 och ett flertal fjädrande eftergivande armar 476, exempelvis såsom är visat med åtta sådana armar, vilka sträcker sig från mittaxeln 475 i varsin vinkel mot en radie. Det tandförsedda hjulet 471 har ett utsprång 477 som gör ingrepp i en korresponderande ur- tagning i axeln 475, varför hjulen 471 och 474 vrider sig i förening.

Det ihåliga framstegningshjulet 416 har yttre tänder 478 som in- griper med tänderna hos basupplindningshjulet 470 och tänderna hos hjulet 471. Spärrtänder 479 är bildade på de inre väg- gar- na hos framstegningshjulet 416, och framstegningsspärrhjulet 422 har två spärrhakar 480 som ingriper med spärrtänderna 479.

Anordningen innefattar vidare en hävarm 424 som är bildad av en bågformig vägg 481 med en fingerflik 482 jämte en arm 483 som sträcker sig inåt från väggen 481 och som uppbär en bàgfor- mig grupp tänder 484 vid sin bortände. Hävarmen är svängbart lagrad vid mitten av basen 410a så att den kan röra sig kring en axel som befinner sig vid mitten på delningscirkeln för tän- derna 484, och tänderna 484 ingriper med tänderna 485 på framstegningsspärrhjulet 422. V En avgrening 486 åstadkommer förbindelse mellan kammaren inuti kroppen 410 och ett munstycke 420. Avgreningen har ett pulverutlopp 419 och har också en kanal 487 för att tillåta be- gagnad lockremsa 404 att passera till det hopfällbara hjulet 474. Om så önskas kan en rulle 488 anordnas för att styra rem- san 404 till kanalen 487.

En dosövervakningsring 489 med tänder 490 är så anordnad, att den är vridbar i kroppens bas 410a. På sin nedre yta finns mark- eringar (inte synliga pà ritningarna) som användaren kan se genom ett fönster 494 i kroppen 410. Man ser i figurerna 16a¶ till 16d att fönstret kan ses både när locket 491 (se nedan) är stängt och när det är öppet. Markeringarna anger antingen exakt eller ungefärligen antalet kvarvarande doser (eller antalet an- vända doser, om man föredrar detta). Ringen 489 vrids tack vare det förhållandet att dess tänder 490 ingriper med tänderna 478 513 622 12 på framstegningshjulet.

Anordningen är placerad under ett lock 491 som är svängbart lagrat på kroppen 410 medelst ett utsprång 492 på kroppens övre del 410b och ett motsvarande utsprång 493 på kroppens bas 4l0a.

Locket är svängbart mellan ett öppet läge (visat i figur 14), i vilket munstycket är frilagt, och ett stängt läge, i vilket det- ta inte är fallet, såsom kommer att beskrivas mera fullständigt nedan.

Vid användning omställer användaren locket 491 till dettas öppna läge och trycker sedan ned fingerfliken 482 på hävarmen 424 för att bringa denna att röra sig då hävarmen svänger. Det- ta medför att framstegningsspärrhjulet 422 vrids, vilket i sin tur via spärrhakarna 480 medför att framstegningshjulet 416 ock- så vrids. Vridning av framstegningshjulet 416 medför att både baslindningshjulet 470 och locklindningshjulet 414 vrids, vari- genom basarket och lockarket dras isär en tillräckligt lång sträcka för att frilägga en tidigare oöppnad ficka 402 mittemot änden på pulverutloppet 419 i avgreningen 486. Patienten kan då inhalera genom munstycket liksom i de föregående utföringsfor- merna.

På varandra följande steg vid användning av anordningen är visade i figurerna l6a till 16d. Anordningen befinner sig i sitt stängda läge i figur l6a. Fingerfliken 482 på hävarmen 424 står i detta steg i en urtagning 482 som är bildad i kroppen 410 (såsom framträder mera tydligt i figurerna l6b och 16c).

Locket 419 hålls still då kroppen 410 vrids i moturs riktning, och en urtagning 4lOc är anordnad i kroppens omkrets för att gö- ra det möjligt för användaren att föra in ett finger för detta ändamål. Anordningen omställs således till det i fig 16b visade delvis öppna läget. Under detta förlopp förblir hävarmen 424 stillastående i förhållande till locket 491. Detta uppnås genom att locket invändigt är försett med en fjädrande eftergivande arm 424a, vars spets 424b ingriper i en urtagning 491a i locket 491. Armen 424a är fäst vid hävarmen 424 via ett cylindriskt or- gan 424c. Såsom man ser i figur l6a sträcker sig armen 424a i moturs riktning från organet 424c en båge på ca 90°. Det cy- lindriska organet 424c styrs i en bàgformig slits 410d som är bildad i kroppen 410. Slitsen 410d sträcker sig i en båge på ca l80°, och i figur l6a är organet 424c visat ungefär halvvägs ut- 513 622 13 efter sin längdsträckning. I figur l6b är det visat vid den ena änden.

Användaren fortsätter att vrida kroppen 410 från det i figur l6b visade läget till det i figur 16c visade läget. Under denna vidare vridning hoppar spetsen 424b pà armen 424a ut ur urtag- ningen 49la. Anledningen till att detta inträffar är att då organet 424c befinner sig vid slitsens 410d ena ände medför om- ställning av kroppen 410 att organet 424c medförs i moturs riktning och således tvingar armen 424a att likaså röra sig i moturs riktning. Användaren omställer sedan hävarmen 424 genom att skjuta pà fingerfliken 482 så att denna bringas att vrida sig moturs genom det i figur 16c visade läget till det i figur l6d visade läget där fingerfliken 482 åter införs i urtagningen 482b. Stegen som hittills har beskrivits medför således bàde att munstycket 420 friläggs och att en ny bubbla öppnas. Anord- ningen är sàledes nu redo för användaren att inhalera.

Sedan anordningen har använts vrids kroppen 410 medurs och hävarmen 424 rör sig därvid i förening med kroppen sà att anord- ningen àterförs till läget enligt figur l6a.

Man ser att det hopfällbara hjulet 474 i praktiken intar funktionen hos kopplingen i den första utföringsformen. Efter hand som mera av lockarket lindas upp pà hjulet 474 kommer ar- marna 476 att successivt böjas inàt, och verkan av detta blir att ytterdiametern hos spolen av det upplindade lockarket hålls i stort sett konstant under det att dess inre diameter succes- sivt minskar.

I stället för hjulet 414 med dennas hopfällbara hjul 474 är det möjligt att använda den alternativa utformningen som är vi- sad i figur 13 eller den som är visad i figurerna 31 och 31a.

Arbetsprincipen för den i figur 30 visade anordningen är mycket likartad den för kopplingsanordningen som är visad i figurerna 25 till 29. Anordningen enligt figur 30 omfattar tvà delar 800 och 801. Delen 800 innefattar ett väsentligen cylindriskt ihå- ligt hus 802 som är öppet vid sin nedre ände samt tre bàgfor- miga grupper av tänder 803. En slits 804 sträcker sig genom den övre ytan pà cylindern 802, varjämte cylindern har en stolpe 805 för att motta den främre änden på lockarket. Delen 801 inne- fattar en skiva 806 som är försedd med tre bàgformiga grupper tänder 807 samt ett uppátriktat organ 808 som sträcker sig upp- 515 622 14 åt från skivan 806. Organet 808 är bildat av ett material, exem- pelvis ett plastmaterial, som är fjädrande eftergivande vid torsion.

Det båda delarna 800 och 801 passas samman medelst hopsnäpp- ning så att den övre änden på organet 808 blir införd i slitsen 804 och inte kan vridas i förhållande till denna. Grupperna av tänder 803 och 807 ligger i samma plan och växelvis med varand- ra. Tänderna 803 och 807 ingriper med framstegningshjulets tänder 478. Varje grupp 807 är skild från en av de angränsande grupperna 803 (men inte från den andra) medelst ett gap lika med en tand. Således finns det tre gap, vart och ett med en tandbredd, kring de hopsatta grupperna. Eftersom organet 808 kan böja sig i torsion kan skivan 806 fritt röra sig fram och tillbaka mellan ett läge i vilket varje gap befinner sig på den ena sidan av en korresponderande grupp 807 och ett läge i vil- ket varje gap befinner sig på den andra sidan av en korrespon- derande grupp 807. Detta har till verkan att åstadkomma slir- ning av den i figur 30 visade anordningen i förhållande till framstegningshjulet.

Den i figur 31 visade anordningen är en slirkoppling. Den innefattar två delar 810 och 811 som är sammanpassade under hop- snäppning. Delen 810 innefattar ett i stort sett cylindriskt hus 812 som är öppet vid sin nedre ände och som har en stolpe 813 för mottagning av framkanten på lockarket. Hussets 812 inre är försett med i längdriktningen förlöpande tandriktningar 814 som man ser i figur 3la. Delen 811 innefattar en cylinder 815 som sträcker sig uppåt från en skiva 816 som är försedd med tän- der 817. Tänderna 817 ingriper med framstegningshjulets tänder 478. Cylindern 815 är på sin utsida försedd med ett par taggar 818 som står i interferensingrepp med tandningarna 814. När vridningskraften som påläggs av delen 811 på delen 810 är lägre än en förutbestämd nivå vrider delarna sig tillsammans. Cylin- dern är emellertid framställd av ett material, t ex ett plast- material, som kan deformeras i radiell riktning, och när vrid- ningskraften överskrider den förutbestämda nivån sker sådan deformering, varvid taggarna 818 tillåts röra sig över tandning- arna 814.

Ehuru i utföringsformen enligt figurerna 13 till 16, med eller utan modifikationerna i figurerna 30 och 31, basarket lin- 513 622 15 das upp liksom lockarket är det inte nödvändigt att det också màste finnas en slirkoppling eller liknande mellan framsteg- ningshjulet och baslindningshjulet. Diametern hos baslindnings- hjulet är så vald, att basarket från början endast lindas upp mycket löst under det att arket lindas upp allt hårdare under användning men utan att det någonsin när en oacceptabel nivå.

Teoretiskt sett skulle basarket kunna lindas upp noggrant via en slirkoppling eller liknande, varvid lockarket endast skulle upplindas löst, men i praktiken är det mycket enklare att linda upp lockarket noggrant därför att det är plant och därför att det är tunnare än basarket.

Figurerna 17 till 20 visar schematiskt de verksamma huvud- delarna i en anordning som har en del likheter med anordningar- na som är visade i figurerna 10 till 12, dvs är fråga om en mangelanordning. Det skall emellertid förstàs att figurerna 17 till 20 inte visar en komplett anordning och att kammaren för den oanvända remsan och det använda basmaterialet har uteläm- nats. Delar i denna utföringsform som allmänt sett svarar mot bestämda delar i utföringsformen enligt figurerna 10 till 12 är betecknade med samma hänvisningssiffror men med tillsats av yt- terligare 200.

Anordningen enligt figurerna 17 till 20 innefattar ett par hjul 514a och 514b pà vilka med varandra ingripande tänder är bildade och vilka tjänar som en mangel som ingriper med det an- vända lockmaterialet. Detta material matas in i en kammare 513.

Hjulet 5l4b är ett styrhjul och pressas till ingrepp med hjulet 5l4a av en tryckfjäder 595 som verkar pà en hållare 596 och som uppbär hjulet 5l4b. Hjulet 514a har en ring av kugghjulständer 598 som ingriper med tänder 597 som är bildade pà ett framsteg- ningshjul 516 som utför samma framstegningsfunktion som ' framstegningshjulet 16 i den första utföringsformen och är vrid- bart i en kammare 515. Kamrarna är bildade i en kropp 510, och lock 530a och 530b är fixerade vid motsatta sidor av kammaren.

Inhalation utförs genom ett munstycke 520. Anordningen påverkas av en hävarm 524 som vrider framstegningshjulet 516 via en skjutarm 526.

Den i figurerna 21 till 24 visade utföringsformen är en annan typ av mangelanordning men en sådan där bàde lock- och basarken passerar genom mangelhjulen. 513 622 16 Utföringsformen enligt figurerna 21 till 24 innefattar en kropp 610 som bildar en väsentligen cirkulär kammare 611 och vid vilken locken 6l2a och 6l2b är fixerade. I kammaren 611 är ett framstegningshjul 613 och ett bas- och lockupplindningshjul 614 vridbart lagrade, varvid hjulen 613 och 614 har kuggtänder som ingriper med varandra. Framstegningshjulet 613 har spår 615, och ett lockgriphjul 618, som är vridbart lagrat i en hål- lare 619, är också monterat intill spåren 615 nedströms fràn avgreningen 616. En rulle 620 är monterad bakom avgreningen 616 för att styra lockarket.

Den böjliga remsan 601 är anordnad i kammaren 611, och hu- vuddelen av remsan är från början upplindad kring kammarens in- re vägg. Den främre änden på remsan passerar mellan styrorgan 622 och 623 över en del av framstegningshjulets 613 omkrets, varvid remsans fickor som innehåller pulver gör ingrepp i spå- ren 615. Vid punkten där remsan möter avgreningen 616 förs dess delar isär, och lockarket passerar bakom avgreningen och över rullen 620 under det att basarket passerar mellan framstegnings- hjulet och avgreningen. Efter avgreningen passerar bàda arken mellan framstegningshjulet och lockgriphjulet 618 och grips där- av. Den främre änden pà remsan fixeras i bas- och locklind- ningshjulet 614.

Vid användning frammatas remsan 601 genom vridning av fram- stegningshjulet medelst en hävarm 624 via en skjutarm 626 som medför en motsvarande vridning av bas- och locklindningshjulet.

Detta medför att basen och locket upplindas, från början löst, ehuru de ökar i átdragning då operationen fortskrider, utan emellertid att åtdragningen någonsin når en oacceptabel nivå.

Lock- och basarken dras isär där remsan möter avgreningen 616 och presenterar en ny pulverficka för pulverutloppet 617. Inha- lation sker via ett munstycke 620.

Figurerna 32 till 34 visar en utföringsform av uppfinningen inkluderande såsom ytterligare ett särdrag markeringar som in- struerar användaren med avseende pà de på varandra följande momenten som användaren skall utföra vid användning av anord- ningen. Bortsett från markeringarna är anordningen i stort sett densamma som utföringsformen som är visad i figurerna 1 till 3, och samma hänvisningssiffror har använts för de korresponderan- de delarna. Emellertid förekommer en del nya komponenter såsom 513 622 17 kommer att bli uppenbart av den följande beskrivningen.

Den i figurerna 32 till 34 visade anordningen har ett lock 700 som är svängbart anslutet till den övriga delen av anord- ningen för svängningsrörelse kring en axel 701. Kugghjulen 23 och 25 och de tillhörande delarna är täckta av en bakre vägg 702. Denna sträcker sig över hela den bakre delen av anordning- en, men på ritningarna är allt utom en liten andel bortbrutet för att göra ritningarna lättare att förstå. Hävarmen 24 är för- sedd med en bàgformig förlängning 703, på en kant av vilken en kam 704 är bildad. Förlängningen 703 är försedd med markeringar som utgör anvisningar för användaren, i detta fall orden "ÖPPNA LOCKBT", "TRYCK PÅ KNAPPEN", "INHALERA". När hävarmen 24 och sàledes förlängningen 703 befinner sig i bestämda lägen är ut- valda ord bland de ovanstående synliga genom ett fönster 705 i den bakre väggen 702. Förlängningens 703 bortände utgörs av en knapp 706. Ãnden på hävarmen 24 längst bort från förlängningen 703 uppbär en tunga 707 som kan svängas med hävarmen.

Figur 32 visar anordningen i dennas viloläge. Texten "ÖPPNA LOCKET" syns genom fönstret 705. Om en patient nu öppnar locket 700 medför detta att anordningen förs till det i figur 33 visa- de läget. Man ser att den övre bakkanten på locket har slagit an mot kammen 704 och fört förlängningen 703 genom en sådan vin- kel att orden "TRYCK PÅ KNAPPEN" syns genom fönstret 705. Om användaren nu trycker på knappen 706 medför detta att hävarmen 24 vrids och därvid öppnar en behållare som innehåller pulver såsom har beskrivits i anslutning till figurerna 1 till 3. Här- igenom förs anordningen till det i figur 34 visade läget, i vilket texten "INHALERA" är synlig genom fönstret 705. Man ser också att i läget enligt figur 34 skjuter tungan 707 uppåt. När sàledes användaren har inhalerat och stänger locket träffas tungan 707 av ett utspràng 708 på lockets undersida, vilket skjuter hävarmen 24 och dennas förlängning 703 tillbaka till lä- get som är visat i figur 32, varvid texten “ÖPPNA LOCKET" ånyo visas. I Den nyss beskrivna anordningen ger inte endast anvisningar steg för steg åt användaren, varigenom den minskar risken för att en patient blir förvillad, utan gör det också svårt för pa- tienten att använda anordningen på annat sätt än det avsedda till följd av det förhållandet att när knappen 706 väl har ned- 513 622 18 tryckts kommer man inte åt den igen förrän användaren har stängt locket och öppnar det på nytt.

I de ovan beskrivna anordningarna har ett munstycke om- nämnts. Om anordningen skulle användas för andra ändamål än oral inhalering skulle emellertid något annat utlopp användas, t ex ett nässtycke.

Claims (5)

513 622 19 PATENTKRAV

1. Läkemedelsförpackning för användning i en inhalationsanord- ning, k ä n n e t e c k n a d av, att förpackningen innefattar en långsträckt remsa bildad av ett basark (403) med ett flertal urtagningar (402) belägna på avstånd från varandra utefter arkets längdsträckning och ett lockark (404) som är hermetiskt men avdragbart förseglat vid basarket (403) under bildande av ett flertal behållare, av vilka behållare var och en innehåller inhalerbart läkemedel i pulverform.

2. Läkemedelsförpackning enligt krav 1, vari remsan är till- räckligt böjlig för att kunna lindas till en rulle.

3. Läkemedelsförpackning enligt krav l, k ä n n e t e c k - n a d därav, att lockarket (404) och basarket (403) har främre ändpartier som inte är förseglade vid varandra.

4. Läkemedelsförpackning enligt krav 3, k ä n n e t e c k - n a d därav, att åtminstone ett av nämnda främre ändpartier är försett med organ (404a) som möjliggör att det kan sättas fast vid en upplindningsanordning.

5. Läkemedelsförpackning enligt något av kraven 1 till 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att den hermetiska förseglingen mellan bas- (403) och lockarken (404) sträcker sig över hela deras bredd.