SE502119C2

SE502119C2 - System för felhantering vid utläggning av ett vävmaterial

Info

Publication number: SE502119C2
Application number: SE8403462A
Authority: SE
Inventors: Heinz Joseph Gerber; David J Logan
Original assignee: Gerber Scient Inc
Priority date: 1983-06-30
Filing date: 1984-06-28
Publication date: 1995-08-21
Also published as: NO841359L; DE3347732C2; NO160531C; ES532188A0; ES8601355A1; SE8403462D0; ATA118684A; AT391331B; GB2143423B; NO160531B; DE3347732A1; GB8415228D0; FI842635A0; HK23190A; GB2143423A; JPS6227190B2; JPS6026571A; SE8403462L; US4583181A; FR2548077B1

Description

502 119 det utlägges och för att åstadkomma en indikering när ett fel påträffas.

Om utläggningsoperatören har endast begränsad information tillgänglig för sig i avseende på markeringen bör han antaga att varje fel faller inom en besvärlig eller icke godtagbar area av materialet, och detta fordrar att han vidtar någon korrigerings- åtgärd för varje fel. Den korrigeringsàtgärd som skall vidtagas är vanligen sådan att avsevärt materiel går förlorat. Såsom ett alternativ kan operatören, när han pàträffar ett fel, stoppa utläggningsoperationen och lägga en pappersritning av marke- ringen över utläggningen för att fastställa huruvida felet faller inom ett godtagbart eller icke godtagbart avsnitt av markeringen och avgöra om ett sätt att taga hand om felet är vad som är mest ekonomiskt i fråga om materialet, om felet faller på ett ocke godtagbart ställe, men denna användning av en pappers- markering kräver avsevärd tid och är icke effektiv. Det är därför önskvärt att det àstadkommes något medel för att snabbt korrelera ett fels läge i avseende på den markering som skall skäras till av materialet och av en dylik korrelation giva operatören information som hjälper honom att avgöra huruvida felet är besvärligt och hur man skall handskas med detsamma om det är besvärligt. _ De tidigare US-patentet nr 3,540,830 och nr 4,176,566 visar två arrangemang för att åstadkomma hjälp till en utläggnings- operatör för omhändertagande av fel. I båda dessa publikationer användes en remsa av transparent film som innehåller en repro- duktion av den tillhörande markeringen. Filmremsan framflyttas med vävmaterialet när detta utlägges och används tillsammans med en projektor som projicerar ett avsnitt av filmremsan pà materi- albanan på sådant sätt att på materialbanan frambringas en bildframställning som visar bilder av mönsterdelar som skall tillskäras av väven när dessa bilder överensstämmer med delarna när dessa efteråt skärs till av Väven. Dylika system erfordrar emellertid en dyrbar framställning av filmremsorna och bygger på en precis mekanisk framflyttning av filmremsan tillsammans med 502119 utläggningen av materialet, men denna precisa mekaniska fram- flyttning är besvärlig att vidmakthålla.

Det allmänna sytet med uppfinningen är därför att åstadkomma ett system för att hjälpa en utläggningsoperatör att taga hand om fel, och detta system förverkligas enligt uppfinningen i första hand genom att systemet består av - ett datorminne, som ingår i det nämnda representations- organet, och i vilket markeringsrepresentationen är lagrad, - organ som åstadkommer en representation av läget på ett fel som uppträder på det vävmaterial som är utlagt på utläggningsbordet, - och en visuell indikeringsanordning som är påverkbar genom såväl markeringsrepresentationen som fellägesrepresen- tationen för att åstadkomma en visuell indikering som kan utnyttjas av en operatör som skall taga hand om ett fel, vars belägenhetet representeras av fellägesrepresentationen, - och som innefattar en dator, som behandlar de nämnda representationerna för att åstadkomma den information som indikeras på den visuella indikeringsanordningen, - och vilken dator är programmerad för att åstadkomma information för den visuella indikeringsanordningen som avser dimensioner och lägen av en lapp, överlappning eller splits som skall anbringas över felstället på vävmaterialet.

Andra syften och fördelar med uppfinningen kommer att framgå av den följande detaljerade beskrivningen av föredragna utföringsformer och av de bifogade ritningarna.

I ett fall ligger uppfinningen i att fellägesrepresen- tationen ástadkommes medelst en manuell mätanordning, exempelvis en màttskala som är fastsatt pà utläggningsbordet för att mäta längskoordinater (X), en vinkellinjal för att mäta tvärkoor- dinater (Y), och ett tangentbord för att införa de manuellt mätta koordinaterna i systemets dator.

I ett annat fall ligger uppfinningen i att det organ som åstadkommer en fellägesrepresentation har en manuellt läges- 562119 placerad visare, som hör samman med X- och Y-kodare som automatiskt i inför fellägesinformation i”datorn.

I andra fall ligger uppfinningen speciellt i att de organ som åstadkommer fellägesrepresentationen inkluderar ett vidikonrör upp- buret ovanför utläggningsbordet och rörligt i en längdriktning eller i längd- och tvärriktningar för att tillåta att det vertikalt ligger mitt över ett detekterat fel.

Uppfinningen ligger även i att indikeringsorganet eventuellt är en projektor som projicierar ett avsnitt av markeringen, erhållet från datorminnet, på ett avsnitt av det utlagda materialet där ett fel farefinns. _ Uppfinningen ligger även i skilda andra detaljer hos systemet och angivna i kraven. 5 Fig. 1 är en något schematisk planvy av ett utläggnings- och _ tillskärningsbord med vilket hör samman ett felhanteringssystem som förverkligar den föreliggande uppfinningen.

Fig. 2 är en vertikalsektionsvy tagen efter élinjen 2-2 i fig. 1. _ f Fig. 3 är en vertikelsektionsvy tagen efter linjen 3-3 i fig. 2.

Fig. 4 är en planvy i större skala av det i fig. 1 visade sys- temets operativa visuella indikerings- och tangentbordsterminal.

Fig. 5 är en delplanvy_av det i fig. 1 visade utläggnings~ och tillskärningsbordet för att mera detaljerat visa felhanterings- systemets verksamhet.

Fig. 6 är en planvy av en operatörterminal som kan användas i stället för den i fig. 1 visade i ett system som i övrigt är i _stort sett lika det i fig. 1 visade.

Fig. 7 är en delplanvy av ett tillskärnings- och utläggnings- _bord för att i detalj visa verksamheten av det system som använder den visuella indikeringen i fig. 6.

Fig. 8 är i större skala ett längdavsnitt av en vertikalsek- tionsvy tagen genom ett utläggningsbord och visar en splits âstadkommen genom skärning och överlappning av materialbanans översta skikt.

Fig. 9 är en om fig. 8 påminnande vy som visar en splits â- stadkommen genom vikning av materialet utan skärning av detsamma.

Fig. 10 är en perspektivvy som visar en operatörterminal som kan användas i stället för den i fig. 1 visade. , ,_,-=> se: 119 Fig. 11 är en delplanvy av ett tillskärningsbord och visar en fellägesbestämningsanordning med X- och Y-kodare för att automatiskt tillhandahålla fellägesinformation för systemet. _ Fig. 12 är en planvy av en annan operatörterminal som kan användas i stället fär den i fig. 1 visade.

Fig. 13 är en något schematiserad perspektivvy som visar ett utläggningsbord till vilket hör ett felhanteringssystem som omfattar en annan utföringsform av uppfinningen.

Fig. 14 är en planvy i större skala och visar en felmarkering som kan användas med det i fig. 13 visade systemet.

Fig. 15 är en vy som visar en typisk indikering åstadkommeß av den i fig. 13 visade indikeringsanordningen.

Fig. y16 är en något schematiserad perspektivvy som visar ett utläggningsbord som hör samman med ett felhanteringssystem som om- fattar en annan utföringsform av uppfinningen.

W Fig. 17 är en delperspektivvy som visar ett utläggningsbord 'som hör samman med ett vidikonrörarrangemang som kan ersätta det i fig. 13 visade.

Fig. 18 är en vy som visar en typisk visuell indikering fram- bragt av ett system som använder det i fig. 17 visade vidikonrörarran- gemanget.

Fig. 19 är en något schematiserad perspektivvy som visar ett utläggningsbord som hör samman med ett felhanteringssystem som omfattar en annan utföringsform av uppfinningen. _ * Fig. 20 är en delperspektivvy något schematiserad och visande ett utläggningsbord som hör samman med ett felhanteringssystem som om- fattar ännu en utföringsform av den föreliggande uppfinningen.

Fig. 21, 22 och 23 är delplanvyer av ett avsnitt av ett ut- lagt vävmaterial och visar andra feltyper som kan påträffas.

I fig. 1 visas ett system, som förverkligar uppfinningen, i samband med ett bord 20 på vilket längder av vävmaterial kan utläggas, med en ovanpå en annan för att alstra en stapel 22,'som därefteritill- skäres för att åstadkomma buntar av mönsterdelar. Det visade bordet 20 anses vara såväl ett utläggnings- som ett tillskärningsbord. Detta be- tyder att det är användbart såväl med en utläggare 24 för utläggning av materialet och med en automatisk skäranordning 26 för efterföljan- tillskärning av materialet. En dylik dubbel funktion av bordet är emel- lertid icke väsentlig för uppfinningen, och om så skulle önskas kan »av/fo (31 502 119 det ifrågakommande bordet utgöra endast ett utläggningsbord, med väv- materialet efter utläggningen överflyttat till ett annat bord eller plats för tillskärningen. I varje fall kommer det utlagda materialet, som representeras av stapeln 22, att då det tillskäres tillskäras en- -ligt en förutbestämd markering som har en representation därav lagrad i ett datorminne. En dylik i en dator lagrad markeringsrepresentation -kan vara en sådan som beskrivits i det redan nämnda US-patentet nr. 3,803,960 eller i nr. 3,887,903. Allmänt användes en dylik i ett minne lagrad representation för att styra en automatisk skäranordning och i fig. 1 har ett minne som innehåller en dylik representation angivits vid 28 och bildar en del av en styranordning 30, som inkluderar en dator 32, vilken styr skäranordningen 26.

I enlighet med uppfiningen inkluderar felhanteringssystemet utläggningsbordet 20, datorn 32 och den markeringsrepresentation som finns lagrad i minnet 28. Dessutom inkluderar det ett organ för att åstadkomma en representation av läget av ett detekterat fel, och denna fellägesrepresentation behandlas därefter av datorn 32 med markerings- representationen för att åstadkomma information som är nyttig för ut- läggningsopoeratören, och ett organ för att visuellt indikeraidylik information för operatören. Det organ som åstadkommer fellägesrepfesen- tationen och organet för den visuella indikeringen kan variera avsevärt och kan innefatta vitt skilda omfattningar av kostnader, invecklad beskaffenhet och nivåer av indikerad information.

I fig. 1 använder det visade felåtervinningssystemet kompo- nenter som gör det totala systemet jämförelsevis billigt och enkelt.

Särskilt består organet för åstadkommandet av en representation av felets läge av en vinkellinjal 34 och ett tangentbord 35 i en bärbar terminal 36. Terminalens 36 sida visas mera detaljerat i fig. 4 och inkluderar, förutom tangentbordet 35, en visuell indikeringsanordning 38.

Vinkellinjalen 34 har ett huvud 40 utbildat att plant place- ras mot en sidokant 42 på bordet 20 och en långsträckt arm 44 fastsatt på huvudet 40. Armen 44 är fixerad på huvudet 40 på sådant sätt att den sträcker sig tvärs, eller i den visade Y-riktningen, över bordet 20 och det därpå utlagda materialet, när huvudet 40 plant anligger mot bords- kanten 42, såsom visas i fig. 1. Armen 44 har vidare en graderad skala 46 längs en kant, och denna kan avläsas för att åstadkomma det detek- terade felets Y-koordinat. Bordet 20 har även i närheten av kanten 42 en graderad skala 48 som sträcker sig utefter bordets längd, och denna _/~o 502 119 kan avläsas medelst vinkellinjalen 34 för att åstadkoma det detekterade felets X-koordinat. Bordets skala 48 kan åstadkommas på'många skilda sätt och kan exempelvis bestå av graderingar och siffror som är målade direkt på bordet eller kan utgöras av ett separat stålband eller lik- nande fastsatt på bordskanten. Såsom visas i fig. 3 inkluderar vinkel- linjalens huvuds insida en referenslinje eller spår 50, som kan använ- das för avläsning av skalan 48. Någon annan typ av referensmärke eller_ visare uppburen av vinkellinjalen kan användas för att avläsa skalan 48, om så skulle vara önskvärt. Vinkellinjalen 34 är separat i förhål- lande till bordet 20 och kan föras åt sidan när den icke användes. I vissa fall kan ett enkelt måttband eller en tumstock användas av opera- tören i stället för vinkellinjalen för att göra koordinatmätningar. 2 När ett fel påträffas i ett skikt av det material som utläg- ges på bordet 20, avbrytes utläggningen temporärt och vinkellinjalen 34 'placeras intill felet, skalorna 46 och 48 avläsas för att fastställa felets X- och Y-koordinater, varefter dessa koordinater införas i da- torn 32 via tangentbordet 35 i terminalen 36.

För att åstadkomma nyttig utgångsinformation behöver datorn 32 även veta läget av stapeln 22 eller av annat utlagt material i för- hållande till bordets yta. I fig. 1 har det nedre högra hörnet på sta- peln 22 tagits som referenspunkt och denna punkts koordinater (X0, Yo) har förts till datorn för att angiva stapelns läge i förhållande till bordet. I vissa fall kan varje stapel som utlagts på utläggningsbordet ha samma referenskoordinater, och i ett sådant fall kan dylika refe- renskoordinater permanent lagras i datorn och behöver icke tillföras för varje ny stapel. I många fall skiftar emellertid ett dylikt refe- rensläge från stapel till stapel och densammas koordinater behöved där- för tillföras datorn för varje stapel. När detta är-fallet, kan refe- renskoordinaterna åstadkommas genom användning av vinkellinjalån 34 och skalan 48 för att manuellt bestämma deras värden och dessa värden införas därefter i datorn medelst tangentbordet 35.

I belysande syfte har i fig. 1 ett fel i det översta skiktet i stapeln 22 visats vid 52. Sedan detta fel påträffats avslutas utlägg- ningen innan felet har täckts av det nästa utlagda skiktet. Detta be- .tyder att utläggaren 24 kan stoppas kort efter att felet 52 utlagts, eller alternativt kan, sedan felet 52 utlagts, utläggaren fortsätta att utlägga det skikt som innefattas,och därefter stoppas utläggningen och startas icke ånyo förrän samtliga fel i det skikt som innefattas har y-o 502 119 -tagits om hand.

Vid omhändertagandet av felet 52 avläser operatören manuellt °detsammas koordinater (X1, Y1) under användning av vinkellinjalen 43 och skalorna 46 och 48, och sedan dessa koordinater erhållits införas de i terminalen 36 via tangentbordet 35. Från tangentbordet 35 över- föres koordinatinformationen till datorn 32. Denna överföring kan ske på många olika sätt, såsom via en kabel 54 som förbinder terminalen med datorn. Om så skulle önskas kan emellertid radiosändnings- och mot- tagningsorgan användas i såväl terminalen 36 som i styranordningen 32 för att överföra information fram och åter mellan terminalen och styr- i anordningen för att göra terminalen fri från trådanslutningar och lät- tare bärbar. Datorn 32 är lämpligt programmerad så att den, sedan den från terminalen 36 mottagit den information som anger felets 52 koor- dinater tillsammans med ytterligare instruktioner införda medelst tan- gentbordet 35, behandlar fellägesinformationen tillsammans med den mar- keringsrepresentation som finns lagrad i minnet 28 för att åstadkomma information som är nyttig för operatören. 9 Vid utföringsformen enligt fig. 1 har den information som åstadkommits till operatören ifråga om ett detekterat fel först och främst utgjorts av en indikering som talar om för operatören huruvida felet har uppkommit på ett sådant ställe på det utlagda materialet att det är besvärligt och erfordrar en korrigeringsåtgärd. För det andra erhåller operatören, om felläget är besvärligt, ytterligare information som avser dimensionerna och läget av en lapp som skall påläggas över det materialskikt som innehåller felet. Såsom visas i fig. 4 inklude- rar den visuella indikeringsanordning 38 som åstadkommer den indikerade informationen fyra separata indikeringsanordningar 56, 58, 60 och 62 som vardera indikerar ett flersiffrigt tal. Indikeringsanordningen 56 åstadkommer ett tal som beskriver den erforderliga lappens längd, in-_ dikeringsanordningen 58 åstadkommer ett tal som anger den erforderliga lappens bredd, indikeringsanordningen 60 åstadkommer ett tal som anger X-koordinaten (Xa) för ett referenshörn 64 av lappen 66, och indike- ringsanordningen 62 åstadkommer ett tal som anger Y-koordinaten (Ya) för lappens referenshörn 64. Om datorn fastställer att felet 52 faller på en fläck som icke medför besvär, kan indikeringsanordningarna 56 och 58 för lappens längd och bredd båda indikera nollor, men om så skulle önskas kan en separat indikeringsanordning anordnas på termi- _,~c- 502 119 nalen 36 för att ytterligare indikera den icke besvärliga arten av fel- ets läge. Om fellets läge är besvärligt, är den korrigeringsåtgärd som operatören vidtar att skära till en lapp med en storlek som bestäms av de längd- och breddimensioner som indikeras av indikeringsanordninäarna 56 och 58 och därefter placera lappen på det utlagda materialet med densammas referenshörn 64 på det ställe som anges av indikeringsanord- ningarna 60 och 62, och vid utförandet av det sistnämnda kan återigen vinkellinjalen 34 och skalan 48 komma till användning.

Fig. 5 visar ytterligare den process som datorn 32 utsättes för att alstra datainformation som avser ett sådant fel som det visade felet 52. Efter mottagandet av den koordinatinformation som anger fel- ställets 52 koordinater (X1, Y1), ritar datorn företrädesvis först en sluten linje runt felet, exempelvis den visade cirkulära linjen 68, för att alstra en felzon 70 och tar därvid hänsyn till skilda toleran- ser eller fel som kan vara innefattade. Detta betyder att mellan tid- punkten för skärningen och utläggningen kan materialet skifta läge el- ler utläggas något olika så att felet, när materialet tillskurits, icke förefinns pâ samma ställe som det upptagit under utläggnings- och kor- rigeringsproceduren. En utvidgning av felstället genom den slutna lin- jen 68 tar hänsyn till dylika möjligheter. I stället för att utvidga felet storlek för att tillåta en tolerans kan storleken av markeringens mönsterdelar även ökas för samma ändamål genom att tillfoga en ut från gränsen skeende förskjutning av samtliga mönsterdellinjer. Eftersom ' det maximala förväntade felet i vävens längdriktning kan vara större än det maximala förväntade felet i tvärriktningen, kan utvidgningen av felet (eller av mönsterdelarna) vara större i längdriktningen än i tvärriktningen. ' ' Datorn jämför därefter felzonen 70 med markeringsrepresenta- tionen (eller det icke utvidgade felstället med de utvidgade mönster- delarna). I fig. 5 visas markeringens mönsterdelar 72,72 som uppträder i närheten av felet 52 överlagrade på stapelns 22 översta yta. Om fel- zonen 70 visar sig falla icke helt eller delvis inom någon av de när- liggande nünsterdelarna 72,72, förklaras det vara icke besvärligt av datorn och en ifrågakommande indikering sker till operatören genom terminalens 36 visuella indikeringsanordning. I fig. 5 faller emeller- tid felet 72 inom mönsterdelen 52 och i detta fall beräknar datorn den erforderliga lappens dimensioner och läge, såsom anges genom de 10 ç502 119 3 streckade linjerna i fig. 5. Det är givet att om felzonen 70 skulle gå in i två eller flera intilliggande mönsterdelar, måste lappen vara av tillräcklig storlek för att täcka alla dylika inbegripna delar.

I det visade fallet antages att felzonensinträngande i en godtycklig mönsterdel erfordrar att mönsterdelen täcks av en lapp. Da- torn kan emellertid även vara programmerad att utföra en värdebedöm- ning eller analys för att avgöra huruvida en mönsterdel, när felzonen trängt in i den, måste täckas av en lapp. Exempelvis kan varje mönster- del eller avsnitt av en mönsterdel uppvisa ett värde som hör samman med den och identifierar den som en betydelsefull eller icke betydelsefull del eller avsnitt, och därför kan avgörandet huruvida den erfordrar en lapp eller icke ske i enlighet med det värde som tilldelats den mönsterdel eller avsnitt av mönsterdel i vilken intrång skett. Exempelvis kan mönsterdelar som normalt icke är synliga i ett färdigt klädesplagg be- tecknas som icke betydelsefulla och icke erfordrande någon lapp, när en felzon faller ino eller intränger i en dylik del.

I fig. 1 och i några andra ritningsfigurer har felet 52 för att bekvämt kunna visas antagits vara ett sådant som uppträder inom en mycket liten area av vävmaterialet för att i grund och botten vara ett fel som saknar dimension och är en punkt. I många andra fall har emel- lertid felet en dimension eller dimensioner som måste anges som del av den fellägesinformation som tillföres datorn. Exempelvis -kan felet ibland vara i form av en tvärgående eller längsgående linje, exempelvis en sådan som orsakas av en utdragen tråd, eller kan vara ett sådant som upptar en i stort sett rund area eller en mera oregelbundet formad area För ytterligare förklaring visar fig. 21 ett fel 53 av linjetyp, och detsammas läge kan tillföras datorn 32 genom mätning av koordinaterna (Xa, Ya) och (Xb, Yb) för detsammas ändpunkter 55 och 57, och de in- föras i datorn genom operatörens terminals tangentbord elﬁer genom de kodare som beskrivas längre fram. Det är vidare givet att tangentbor- det i operatörens terminal innehåller tangenter eller ekvivalenta organ för att för datorn identifiera den typ av fel som det är fråga om, dvs tala om för datorn huruvida den koordinatinformation som införts avser ett fel av punkttyp, ett fel av linjetyp, ett fel av rund typ, ett fel_ med oregelbunden form, eller någon annan igenkänd typ av fel.

Fig. 22 visar ett fel S9 av rund typ och i detta fall kan den information som tillföres datorn utgöras av koordinaterna (Xa, Ya) för detsammas mittpunkt 61 och av ett tal som representerar längden av det- 11 502 119 sammas diameter 63.

Fig. 23 visar ett oregelbundet format fel 65, och i detta fall kan den fellägesinformation som tillföres datorn utgöras av koor-A dinaterna för hörnen i en runt felet dragen polygon, exempelvis koor- dinaterna för hörnen 67, 69, 71 och 73 för den visade fyrsidiga poly- gonen. Datorn kan givetvis även erhålla, exempelvis medelst tangent- bordet 35, instruktioner som talar om att den införda informationen skall tolkas såsom representerande dylik hörninformation.

I stället för att påföra en lapp på vävmaterialet för att taga hand om ett besvärligt fel kan även andra korrigeringsåtgärder vidtagas, och om så är fallet är datorns 32 program och konstruktionen av operatörens terminal 36 sådan att den ifrågakommande informationen tillföres operatören. Sålunda avser exempelvis fig. 6-9 en situation där vävmaterialet splitsas för att korrigera ett fel. Två typer av splitsar visas av fig. 8 och 9, och i båda dessa fall antages att ut- läggaren vid utläggningen av vävmaterialets toppskikt 74 rör sig från höger till vänster. I fig. 8 är splitsen en skuren sådan, där utlägg- ningen stoppar vid en stopplinje 84, som har längdkoordinaten XS, vid vilken materialet avskäres. Den avskurna änden 76 drages därefter till- baka till en återstartlinje 86, som har längdkoordinaten XR, och ut- läggningen påbörjas ånyo. Vid den vikta splitsen i fig. 9 stoppas ut- läggningen återigen vid stopplinjen 84 och återstartas vid återstart- linjen 86, men i stället för att avskäras viks materialet över sig självt på det visade sättet. Om fel skall korrigeras genom splitsning, såsom visas i fig. 8 eller i fig. S, är den information som tillföres operatören information som anger läget av start- och stopplinjerna i förhållande till tillskärningsbordet.

- Fig. 6 visar en operatörsterminal 78 som kan ersätta termina- 'len 36 i fig. 1, och terminalen 78 inkluderar ett tangentbord 35 och en visuell indikeringsanordning som består av två separata indikeringar D80,82 för att presentera siffror som representerar läget av den i fig. 7 visade startlinjen 84 och en återstartlinje 86. Detta betyder att vid användning av terminalen 78 kan operatören, då ett fel påträffas, mäta felets koordinater (X1, Yl) och införa dem i återstoden av systemet via terminalens 78 tangentbord 35. Datorn behandlar därefter denna koor- dinatinformation i förening med den markeringsrepresentation som finns lagrad i nñnnet 28 och åstadkommer en utgångssiffra på indikerings- organet_80 som representerar startlinjens 84 längdkoordinat XS och en 502 119 annan siffra på indikeringsorganet 82 som representerar äterstartlin- jens 86 längdkoordinat XR. Båda dessa linjer kan då lokaliseras på bor- det av operatören under användning av skalan 48 och kan därefter använ- das av honom för att utföra en splits sådan som den i fig. 8 visade skurna eller den i fig. 9 visade vikta.

De nu beskrivna system som använder sig av operatörterminaler som har tangentbord för införande av manuellt erhållna fellägesmätnin- gar och har digitala indikeringsorgan för att åstadkomma lapp- eller splitsinformation är sådana som kan åstadkommas för jämförelsevis ringa kostnad men dock vara till avsevärd hjälp genom att spara material och utläggningstid. Genom användning av mera invecklade komponenter kan man erhålla system som har större effektivitet.

Exempelvis kan under hänvisning till fig. 10 en sådan opera- törterminal som den vid 88 angivna ersätta terminalen 36 i fig. 1. Den- na terminal 88 inkluderar ett tangentbord 35 för införande av manuellt ' härledda-lägesmätningar. I stället för eller utöver de digitala indike- ringsorganen inkluderar den ett katodstrålerör 90, som åstadkommer en bildindikering. Detta betyder att sedan koordinaterna för ett felställe 'har införts i tangentbordet 35 behandlar datorn denna information i förening med den lagrade markeringsrepresentationen och åstadkommer in- formation till katodstråleröret och orsakar att detta indikerar en re- presentation 92 av felet och representationer 94,94 av de markerings- mönsterdelar som är belägna i närheten av felet. En toleranszon 96 som omger felrepresentationen 92 har även visats. Genom användning av denna bildindikering tillsammans med graderade skalor 98 och 100 på kated- stråleröret 90 kan operatören fastställa huruvida felet erfordar någon korrigeringsåtgärd, och kan, om så är fallet, bestämma vilken dylik åt- gärd som skall vidtagas. Exempelvis kan han genom att betrakta röret fastställa vilken lappstorlek som erfordras och var en dylik lapp skall lägesplaceras i förhållande till felet. Förutom bildindikeringen kan terminalen 88 även angiva en sifferindikering. I fig. 10 har enídylik tillfogad sifferindikering åstadkommits på katodstrålerörets 90 ßkärm vid 102 och 104 tillsammans med bildindikeringen. Separata indikedings- organ kan anordnas på annat ställe pa terminalen 88 för ytterligare digitala avläsningar. ' I stället för att fellägesmätningar sker manuellt kan organ anordnas för att koda eller digitalisera dylika mätningar för att de lättare skall kunna införas i datorn. Ett dylikt arrangemang visas i :~_xf"° 502 119 fig. 11, där fellägesmätningar sker medelst en vinkellinjal 106, som V har ett huvud 108 och en långsträckt arm 110. Vinkellinjalen är separat i förhållande till bordet 20 men huvudet 108 är utbildat att glidbart samverka med bordets längdsidokant 42, och när huvudet har detta läge sträcker sig armen 110 tvärs över stapeln 22. Huvudet 108 är anslutet till en X-koordinatkodare 112 via en böjlig kabel 114 och en borttag- -bar anslutning 116, och kodaren 112 inkluderar en rulle för kabeln 114 och en fjädermekanism för att förspänna rullen i upplindningsriktnin- gen. Vinkellinjalens arm 110 uppbär en visare 118 för glidrörelse längs armen och visaren är via en kabel 122 ansluten till en Y-koordinat- kodare 120 av liknande slag som kodaren 112.

Vinkellinjalens huvud 108 inkluderar ytterligare ett tangent- bord 124 för införande av instruktioner till datorn 32 och ett visu- ellt indikeringsorgan för att indikera digital information som erhål- les från datorn 32. Det visuella indikeringsorganet kan antaga skilda former men i det visade fallet består det av tvåseparata indikerings- organ 126 och 128 att' presentera siffror som anger stopp- respektive âterstartlinjer för en splits. Det är därför tydligt av fig. 11 att när ett fel 52 påträffas, placeras vinkellinjalen i rätt läge i förhålﬂande till bordet och kabeln 114 anslutes till huvudet 108 och vinkellinäalen och visoreo 118 forfiyttas for att orsaka att visoren kommer mitt for felet. Kodarna avläsas därefter av datorn såsom ett resultat av en in- struktion att göra detta som införts genom tangentbordet 124, och där- efter behandlar datorn dylika koordinater i förening med den marke- _ ringsrepresentation som finns lagrad i minnet 28 för att åstadkomma information till operatören angiven på indikeringsorganen 126 och 128.

Fig. 12 visar en annan terminal som kan ersätta den i fig. 1 visade terminalen 36 och som åstadkommer en form av bildindikering i stället för eller som tillägg till terminalens 36 digitala angivelse.

Den ifrågavarande terminalen har angivits vid 130 och förutom ett tan- gentbord 35 och tvâ indikeringsorgan 132 och 134 för att indikera digi- tal information inkluderar den ett indikeringsorgan i form av en i stort sett plan area 136 på vilken har likformigt i form av rader och kolumner fördelats ett stort antal anordningar med två tillstånd och selektivt omkopplingsbara mellan sina två tillstånd för att alstra en form på arean 136. Anordningarna med två tillstånd kan antaga många skilda former men företrädesvis är var och en en ljuskälla, exempelvis en ljusemitterande diod (LED) 138 son» är omkopplingsbar mellan ett »_.»f“° 14 502 119 ljusemitterande och ett icke-ljusemitterande tillstånd. Mellanrummen mellan LED-anordningarna 138,138 står i samband med mellanrummen mellan ekvivalenta punkter på bordet 20 i en förminskad skala, exempelvis en dylik skala 5:1. Sedan de koordinater som representerar läget av ett detekterat fel matats in till datorn 32 och behandlats av denna, matar datorn tillbaka information till terminalen 130 och orsakar att en ljus- emitterande diod, exempelvis den vid 140 angivna, tändes för att representera felet och orsaka att fyra andra ljusemitterande dißder, exempelvis de vid 142,142 visade, tändas för att representera ﬁägen av hörnen hos den lapp som skall påföras på materialet. Återstoden av de ljusemitterande dioderna tändas icke. Genom att observera de tända ljusemitterande dioderna 140 och 142,142 kan operatören se den lapp- ' storlek som erfordras och densammas läge i förhållande till felet, och detta möjliggör för honom att på rätt sätt skära till och placera lappen.

Fig. 13 visar en annan utföringsform av uppfinningen där fellägesrepresentation åstadkommes genom ett vidikonrör 144 placerat ovanför bordet 20 och uppburet för rörelse i bordets längdriktning ge- nom en skena 146, med vidikonrörets läge i längdled kodat genom en ko- dare 148. På vidikonröret är fastsatt ett handtag 150 att användas av operatören för att föra vidikonröret till ett läge ovanför ett detek- terat fel, exempelvis det vid 52 angivna. För att göra felet bättre synligt kan operatören över detsamma placera en markering 152, såsom visas i fig. 14, och den består av ett cirkulärt band 154 och två här 156,156 som korsar varandra. Markeringen 152 gör därför icke endast felet bättre synligt för vidikonröret utan detsammas cirkulära band 154 kan användas för att angiva en toleranszon som omger felet 52 och be- friar härigenom operatören från arbetet med att alstra en dylik zon.

I det i fig. 13 visade systemet har även inkluderats en operatörstermi- nal 158 som inkluderar ett tangentbord 160 och ett katodstrålerör 162 för att åstadkomma en bildindikering. t vid det i fig. 13 visade systemet förflyttar operatören, när ett fel 52 detekteras, vidikonröret 144 medelst handtaget 150 till ett läge i stort sett ovanför felet. Kodaren 148 åstadkommer då en re- presentation av felets läge till styranordningens 30 dator, som be- handlar dylik information i förening med den lagrade markeringsrepre- sentationen för att åstadkomma en indikering på katodstrålerörets 160 skärm, såsom visas i fig. 15, för att bildmässigt visa markeringens lå 502 1i9 mönsterdelar i närheten av felet. Det visas även en bild av felet 52 och av felmarkeringen 152, om en sådan användes. Detta betyder med and- ra ord att katodstråleröret 162 bildmässigt visar den area som betrak- tas av vidikonröret 144 liksom markeringens därmed samhörande area, med de båda bilderna överlagrade på varandra. Vad som än uppträder på den betraktade arean kommer därför att uppträda på katodstråleröret och operatören kan, exempelvis genom att betrakta katodstråleröret,draga en linje, exempelvis den med 166 i fig. 15 angivna på utläggningens över- sta yta,för att beskriva en skärlinje för att göra en splits under största möjliga materialbesparing. 0m endast en rak skärlinje_skall utföras kan operatören finna det bekvämt att använda en stav eller an- nan rak kant 168 placerad tvärs över utläggningen i vikinonrörets syn- fält. Genmn att betrakta staven 168 på katodstråleröret, såsom visas i fig. 15, kan operatören förflytta den fram och åter till dess att den bästa skärlinjen .har funnits på katodstråleröret. Materialet skäres leller viks därefter längs den av staven angivna linjen för att utbilda splitsen. En dylik användning av staven erfordras emellertid icke, och i ett eventuellt föredraget fall beräknar datorn det optimala sättet att taga hand om felet och orsakar att en dylik lösning indikeras för operatören på. terminalen 158 medelst katodstråleröret och/eller nå- gon annan indikeringsanordning på terminalen.

I fig. 13 visas operatörens terminal 158 skild från vidikon- röret 144 och kan, såsom visas, vara placerad på en hjulförsedd vagn 170, som är förflyttbar till ett för operatören bekvämt läge. Ett an- nat arrangemang för operatörens terminal 158 visas i fig. 16, där den g uppbäres på ett underlag 172, som även uppbär vidikonröret 144, för förflyttning i X-koordinatriktningen i bordets 20 längdriktning. I det i fig. 16 visade arrangemanget kommer, när vidikonröret förflyttas till ett läge ovanför ett detekterat fel 52, katodstråleröret på samma gång föras till ett lämpligt ställe för operatörens användning. I de i fig. 13 och fig. 16 visade systemen är vidikonröret 144 rörligt endast i X-koordinatriktningen i bordets 20 längdriktning, och det antages att det därmed samhörande synfältet är tillräckligt för att omfatta ut- läggningens 20 hela bredd. Om ett mindre synfält önskas, kan vidikon- röret 144 uppbäras för rörelse i två koordinatriktningar, såsom exem- pelvis anges i fig. 17. Detta betyder att vidikonröret 144 i fig. 17 uppbäres av en vagn 174 uppburen av skenan 146 för rörelse i bordets 20 längdriktning, såsom anges genom pilen 176, med vidikonröret i sin o 16 502 119 tur uppburet för rörelse i förhållande till vagnen 174 i den tvärs mot bordet 20 gående riktningen, som anges av pilen 178. Vagnens 174 läge i längdled kodas av en kodare 180, som är fixerad på vagnen, och vidikonrörets tvärläge kodas av en annan kodare 182, som är fastsatt på vidikonröret, Ett handtag 184, som är fastsatt på vidikonröret 144, kan användas av operatören för att förflytta vidikonröret i bordets 20 så- väl längd- som tvärriktning för att bringa det till ett läge direkt eller i huvudsak direkt ovanför det detekterade felet 52. Vidikonrörets 144 synfält kan väljas att passa operatörens behov, men om så önskas kan det vara jämförelsevis litet, såsom visas i fig- 18. Om vidikon- röret är beläget direkt ovanför det detekterade felet så att detsammas optiska axel sammanfaller med det detekterade felet, kommer det detek- terade felet att uppträda mitt på katodstrålerörets skärm, men en dylik precis belägenhet av vidikonröret i förhållande till det detekterade felet är i allmänhet icke nödvändig om man överlåter till operatören att avgöra om korrigeringsverksamhet skall vidtagas.

I stället för att en bildindikering alstras på en separat area, exempelvis ett katodstrålerörs skärm, kan den åstadkommas genom g att projiciera den direkt på det utlagda materialets yta. Ett dylikt arrangemang visas i fig. 19, där systemet liknar det i fig. 1 angivna, med undantag av att den visuella indikeringen i stället för att upp- träda på operatörens terminal 35' erhålles genom användning av en pro- jektionspanel 190 belägen ovanför bordet 20. Panelens 190 nedre yta innehåller ett mycket stort antal kollimatorljuskällor, exempelvis mi- niatyrlaseranordningar, anordnade i rader och kolumner, exempelvis ett sådant arrangemang som det i fig. 12 visade för de ljusemitterande dioderna 138,138, som kan slås till eller från och där var och en, när' den slås till, projicierar en motsvarande ljuspunkt på utläggningens 22 yta. Styranordningens 30 dator behandlar därvid fellägesinformationen och markeringsrepresentationen för att härleda information i sådan form som slår till de ifrågakommande ljuskällorna på panelen 190 för att orsaka projektion på utläggningens yta av information som är nyttig för operatören. Exempelvis kan, såsom allmänt visas vid A i fig. 19, den projicierade informationen utgöras av projiciering av punkter för att på utläggningens översta yta alstra en stopplinje 192 och en åter- startlinje 193 för att användas vid åstadkommandet av en splits. Den projicierade informationen kan även, såsom allmänt visas vid B, vara sådan att den anger en form 196 som visar konturen för en lapp som iv 502 119 -skall påläggas på materialet. Den projicierade informationen kan även, såsom allmänt visas vid C, vara sådan att den definierar bilder 198,198 av nñnsterdelar hos markeringen belägna i närheten av det detekterade felet 52C.

I fig. 19 visas panelen 190 vara stationär och uppvisa en längd som är lika med utläggningens 22 längd. Panelen 190 kan emeller- tid även ha en avsevärt kortare längd och vara rörlig i bordets 20 längdriktning. “ Ett annat system för att projiciera den indikerade informa- tionen direkt pa utiäggningen 22 visas i fig. zo. 1 detta šystem proji- cierar projektorn på vävmaterialet en punkt eller annan bild som anger detsammas läge i förhållande till väven liksom en bild av det avsnitt av markeringen som förefinns i närheten av en dylik punkt. Projektorn kan antaga olika former, exempelvis en som har en genom en galvanometer. avböjd laserstråle, och har i fig. 20 angivits som en projektionsteleﬂ visionsenhet 148 uppburen för rörelse i tvär- och längdriktningen av bordet 20 medelst en vagn 200 uppburen av skenan 146 för rörelse i bor- dets längdriktning, med vagnen i sin tur uppbärande projektionstele- visionsenheten-148 för rörelse i tvärriktningen. Enhetens 148 läge i längdriktningen kodas av en kodare 202 och läget i tvärriktningen kodas av en annan kodare 204. Vid användningen förflyttas projektionstelevi- sionsenheten 148 ovanför ett detekterat fel 52 av operatören, som an- yänder ett handtag 206 fastsatt på enheten, till dess att den proji- cierade punkten 75 sammanfaller med felet 52 (eller med någon annan punkt vars koordinater skall avläsas som en del av fellokaliserings- informationen). Kodarna 202, 204 avger därefter enhetens 148 koordina- ter till styranordningens 30 dator som en fellokaliseringsrepresenta- tion. Behandling av denna information i förening med den lagrade mar- keringsrepresentationen medför_ att datorn tillför projektionstelevi- sionsenheten 148 signaler som orsakar att enheten på utläggningen 22 projicierar bilder av mönsterdelar 208,208 belägna i närheten av felet 52. Från den därigenom alstrade indikeringen kan operatören fastställa huruvida felet faller på en godtagbar eller icke godtagbar punkt och kan avgöra vilken åtgärd som skall företagas för att korrigera för - felet, om en korrigering är nödvändig. Alternativt kan datorni vara programmerad att själv fastställa felets godtagbara eller icke gobtag- bara art och, om felet icke är godtagbart, fastställa och indikena det optimala sättet att taga hand om felet. ---ooo---

Claims

502 119 18 10 15 20 25 30 35 PÅTENTKRAV

1. System för att hjälpa en operatör att taga hand om fel som påträffas under utläggning av ett vävmaterial (22), som därefter skall tillskäras i enlighet med en förutbestämd markering, där systemet omfattar ett bord (20) för att ta emot därpå utlagda vävmaterial (22), och organ som åstadkommer en representation av den markering i enlighet med vilken det på utläggningsbordet utlagda materialet skall tillskäras, kännnetecknat av - ett datorminne (28), som ingår i det nämnda representationsorganet, och i vilket markeringsrepresentationen är lagrad, - organ (34, 35, 36) som åstadkommer en representation av läget på ett fel (52) som uppträder på det vävmaterial (22) som är utlagt på utläggnings- bordet (20), - och en visuell indikeringsanordning (38) som är påverkbar genom såväl markeringsrepresentationen som fellägesrepresentationen för att åstadkomma en visuell indikering som kan utnyttjas av en operatör som skall taga hand om ett fel, vars belägenhetet representeras av fellägesrepresentationen, - och som innefattar en dator (32), som behandlar de nämnda representationerna för att åstadkomma den information som indikeras på den visuella indikeringsanordningen, - och vilken dator (32) är programmerad för att åstadkomma information för den visuella indikeringsanordningen (56, 58, 60, 62) som avser dimensioner och lägen av en lapp (66), överlappning (76, fig. 8) eller splits (84, 86, fig. 9) som skall anbringas över felstället på vävmaterialet.

2. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att datorn (32) är programmerad att alstra en sluten linje (68) runt fellägesrepresentationen för att alstra en felzon (70) och jämföra en dylik felzon med markerings- representationen.

3. System enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att markeringspresentationen är lagrad i ett minne (28) som hör samman med datorn (32).

4. System enligt krav 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t av att den information som avser dimensionerna och läget av den nämnda lappen och nämnda visuella indikeringsanordning (56, 58, 60, 62) anger siffror som representerar lappens dimensioner och siffror som representerar koordinaterna (X, Y) för lappens läge. 10 15 20 25 30 35 19 502 119

5. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att den information som avser lappens dimensioner och läge och den visuella indikerings- anordningen (56, 58, 60, 62) är sådana att den visuella indikeringsanordningen indikerar en form som står i samband med den erforderliga Iappens.

6. System enligt krav 1,_ k ä n n e t e c k n a t av att den visuella indikeringsanordningen (132, 134) har en flat tvådimensionell indikeringsyta (136) och ett flertal' areor (138) med två tillstånd fördelade över den nämnda ytan och omkopplingsbara mellan sina två tillstånd för att alstra indikeringen för en form som står i samband med den erfordeliga lappens form.

7. System enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att var och en av areorna (138) med två tillstånd uppvisar ett ljusemitterande tillstånd och ett tillstånd utan ljusemittering.

8. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att den visuella indikeringsanordningen är ett katodstrålerör (90).

9. System enligt krav 1, k ä n n a t e c k n a t av att den visuella indikeringsanordningen är ett ljusprojicerande organ (190) beläget ovanför utläggningsbordet (20) och anordnat att projicera ljus på det vävmaterial (22) som utlagts på utläggningsbordet (20) för att alstra den visuella indikeringen.

10. System enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att datorn (32) är programmerad att behandla markerinsrepresentationen och fellägesrepresentationen för att åstadkomma information som avser läget av en tvärgående stopplinje (84), vid vilken utläggningen av vâvmaterialet skall stoppas, och som även avser läget av en annan tvärgående återstartlinje (86), från vilken utläggningen av vâvmaterialet ånyo ska starta, för att åstadkomma en splits i vävmaterialet för att ta hand om det fel (52) vars läge representeras av fellägesrepresentationen.

11. System enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att den information som åstadkoms av datorn (32) och den visuella indikerings- anordningen (90,92.126,128) är sådan att den indikerar siffror som represen- terar läget av stopp- och återstartlinjerna (84,86).

12. System enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a t av att den visuella indikeringsanordningen (132,134) är en flat tvådimensionell indikering som bildmässigt indikerar det fel (52) vars läge representeras av fellägesrepresen- tationen, och även indikerar två linjer som representerar avskårnings- och återstartlinjerna (84,86).

13. System enligt krav 1, k ä n n e t a c k n a t av att den visuella 502 119 20 10 15 20 25 30 35 indikeringsanordningen är ett ljusprojicerande organ (190) beläget ovanför utläggningsbordet (20) för att projicera ljus på det vävmaterial som utlagts på utläggningsbordet (20) för att härigenom alstra den visuella indikeringen.

14. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att organen för att åstadkomma fellägesrepresentationen inkluderar en manuell mätanordning (34) och ett tangentbord (35) för att i återstoden av systemet införa mätningar som utförts med den manuella mätanordningen (34).

15. System enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a t av att den manuella mätanordningen är en vinkellinjal (34) som är utbildad för användning tillsammans med utläggningsbordet (20) för att mäta koordinaten för det fel (52) längs en koordinataxel (Y-axeln) som sträcker sig tvärs över utläggnings- bordet (29).

16. System enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a t av att den manuella mätanordningen är en skala (48) som sträcker sig utefter utläggningsbordets (20) längd för att mäta koordinaten för ett fel (52) längs en koordinataxel (X- axeln) som sträcker sig i utläggningsbordets (20) längdriktning.

17. System enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a t av att den manuella mätanordningen är en vinkellinjal (34) utbildad för användning tillsammans med utläggningsbordet (20) för att mäta koordinaten för ett fel (52) längs en koordinataxel (Y-axeln) som sträcker sig tvärs över utläggningsbordet (20), varjämte tangentbordet (35) är fastsatt på vinkellinjalen.

18. System enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a t av att den visuella indikeringsanordningen (126,128) även är fastsatt på vinkellinjalen (34).

19. System enligt krav 18, k ä n n e t e c k n a t av att organen för åstadkommandet av fellägesrepresentationen inkluderar en manuellt lägesplaceringsbar visare (118) rörlig i två koordinatriktningar i förhållande till det vävmaterial (22) som utlagts på utläggningsbordet (20). med två kodare (112,128) för att koda de två koordinaterna för visarens (118) läge.

20. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att organen för åstadkommandet av en fellågesrepresentation inkluderar en vikellinjal (106), med ett huvud (108) anliggande mot en längsgående sidokant (42) på bordet (20) och en längsträckt arm (110) fastsatt på huvudet (108), med armen gående tvärs över utläggningsbordet när huvudet anligger mot bordets (20) sidokant (42), och en visare (118) uppburen av vinkelllnjalens arm (110) och glidbar utefter armens längd, med en första kodare (112) ansluten till vinkelllnjalhuvudet (108) för att koda läget av vinkellinjalen utefter utläggnings- 10 15 20 25 30 35 21 502 119 bordets (20) längd, och en andra kodare (120) uppburen av vinkellinjalen och ansluten till visaren (118) för att koda läget av visaren utefter längden av vinkellinjalens arm (110).

21. System enligt krav 20, k ä n n e t e c k n a t av att tangengbordet (124) är fixerar pa vinkemngainuvudet (108).

22. System enligt krav 21, k ä n n e t e c k n a t av att den visuella indikeringsanordningen (126,128) även är fixerad på vlnkellinjalhuvudet (108).

23. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att organen för att åstadkomma fellägesrepresentationen inkluderar ett vidikonrör (144) beläget ovanför utläggningsbordet (20) för att betrakta ett avsitt av det på bordet utlagda vävmaterialet (22).

24. System enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a t av organ (146) för att uppbära vidikonröret (144) för rörelse i förhållande till utläggningsbordet (20) i bordets längdriktning, och en kodare (148) för att koda läget av vidikonröret i bordets längdriktning.

25. System enligt krav 24, k ä n n e t e c k n a t av ett handtag (150) för att manuellt förflytta vidikonröret (144) i utläggningsbordets (20) lângdriktning.

26. System enligt krav 24, k ä n n e t e c k n a t av organ för att uppbära vidikonröret (144) för rörelse i en riktning tvärs över utläggningsbordet (20), och en andra kodare (182) för att koda läget av vidikonröret (144) i tvärriktningen.

27. System enligt krav 26, k ä n n e t e c k n a t av ett handtag (184) för att manuellt förflytta vidikonröret (144) i längd- och tvärkoordlnatriktningar.

28. System enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a t av att den visuella indikeringsanordningen utgörs av ett katodstrålerör (162) som visar en area av vävmaterialet betraktad av vidkonröret (144) och även överlagrad på den nämnda arean det samhörande avsnittet av markeringen.

29. System enligt krav 28, k ä n n e t e c k n a t av organ (146,172) för att uppbära katodstråleröret (162) för förflyttning med vidikonröret (144).

30. System enligt krav 28, k ä n n e t e c k n a t av att katodstråleröret (162) visar hela utsträckningen i tvärled av det vävmaterial (22) som är utlagt på utläggningsbordet (20) inom den area som betraktas av vidikonröret (144).

31. System enligtïkrav 1, k ä n n e te c k n a t av att indikeringsanordningen utgörs av en projektor ( 148) belägen ovanför utläggningsbordet (20), som mot det vävmaterial (22) som utlagts pä 5112119 122 10 15 utläggningsbordet projicerar ett avsnitt av markeringen som svarar mot läget av projektorn i förhållande till det på utläggningsbordet utlagda materialet.

32. System enligt krav 31, k ä n n e t e c k n a t av organ (146,204) som uppbär projektorn (148) för rörelse i den koordinatriktning som sträcker sig tvärs mot tillskärningsbordets längdriktning.

33. System enligt krav 31. k ä n n e t e c k n a t av att projektorn (148) är förflyttbar i en första koordinatriktning som sträcker sig i tillskärningsbordets (20) längdriktning och i en andra koordinatriktning som sträcker sig tvärs mot tillskärningsbordet.

34. System enligt krav 33. k ä n n e t e c k n a t av ett handtag (206) för att manuellt förflytta projektorn (148) i den första och den andra koordinatriktningen.

35. System enligt krav 33, k ä n n e te c k n a t av första och andra kodare (202,204) som hör samman med projektorn (148) för att koda densammas koordinatlägen längs de första och andra koordinatriktningarna, med den information som åstadkommits till projektorn och med projektorn sådan att i den bild som av projektorn projicerats på vävmaterialet (22) finns en fläck (75) som representerar läget av projektorn kodat genom den första och andra kodaren (202, 204).