SE458872B - Roerhaallare av fjaederelastiskt material - Google Patents

Description

458 872 10 15 20 25 30 35 vid användning av rörhällare för insprutningsledningar till förbränningšmotorer krävs även en tillförlitlig inspänníng av insprutningsledningarna vid rörhållarna mot glidning eller vridning av den anledningen. att rörhållarna redan före monte- ringen av insprutningsledningarna på förbränningsmotorn användes för att inbördes förbinda de i motsvarighet till deras placering på förbränningsmotorn förbockade insprutníngs- ledningarna satsvis. så att en hel sats insprutningsledningar kan transporteras sammanhängande till monteríngsstället och där utan vidare anpassningsarbete medelst vid ledningarnas ändar anordnade anslutningsnipplar och överfallsmuttrar för- bíndas dels med en tillhörande insprutningspump och dels med tillhörande insprutningsmunstycken på förbränningsmotorns cylinderblock. Denna förenklade anslutningsmöjlighet skall även kvarstå om insprutningsledningarna efter lång driftstid hos förbränningsmotorn av någon anledning tillfälligt måste demonteras.

På grund av dessa svårigheter använder man vid förbrännings- motorer med insprutning idag rörhållare av metall. i vilka de rörledningar. som skall fastspännas, vid varje hållare omges av en mer eller mindre mjuk. elastisk gummidel för utjämning av toleranser och inspännes medelst spännskruvar. som håller fast bygeldelen mot upptagningsdelen. vilket är relativt komplicerat. Ändamålet med uppfinningen är att förbättra en rörhållare av inledningsvis angivet slag på så sätt att de rörledningar. som skall spännas fast, med hänsyn till normala framställninge- toleranser, speciellt beträffande rörledningarnas ytterdia- meter och därtill anpassade urtag i rörhållarens klamrar. och vid driftvibrationer samt drifttemperaturer upp till ungefär l00°C utan extra, mjuka. elastiska gummidelar under lång tid fasthålles så vid rörhållaren, att man trots ovan angivna driftspåkänningar icke behöver befara någon inbördes glidning mellan rörledningarna och rörhållaren och icke heller någon vridning av rörledningarna i rörhållaren. 10 15 20 25 30 35 458 872 Detta âstadkommes enligt uppfinningen med en rörnållare enligt ingressen till patentkravet 1. vilken utmärkes av de särdrag _som anges i den kännetecknande delen av patentkravet-l.

Vid en sådan utformning av klammerskänklarna på upptagnings- delens klamrar och sådan utformning av bygeldelen är det lätt att dimensionera de med de yttre, snedställda ytorna på klam- merskänklarna samverkande delarna. speciellt kilen eller kilarna på bygeldelen, på så sätt, att man även vid låst rör- hållare uppnår en ständigt verkande kilkraft från bygeldelen och kilen eller kilarna i riktning mot klammerskänklarna.

Denna kraft möjliggör utan krav på extra gummidelar vid de samverkande delarna utjämning av läges- och framställnings- toleranser om man för rörhållaren använder ett mot högre temperaturer beständígt, mer eller mindre hårt. elastiskt material.

En lämplig utföringsform av uppfinningen anges i patentkravet 2. Det för rörhâllaren valda materialet gör det möjligt att av materialet utforma bladfjäderdelar. medelst vilka kilen eller varje kil tillförlitligt kan inpressas mellan klamrarna.

En ytterligare speciellt fördelaktig utföringsform av uppfin- ningen anges i patentkravet 5. Den i detta krav angivna utformningen av kilöppningarna och kilarna leder till att ungefär samma förutbestämda spännkraft påverkar rörledningarna även då deras ytterdiameter när motsatta toleransgränser. En sådan likformig inspänning av rörledningarna gör det dessutom möjligt att exempelvis under monteringen av ledningarna uppta till följd av yttre krafter uppstâende inbördes förskjutningar av rörledningarna utan att dessa glider i rörhållarna.

Exempelvis kan sådana inbördes förskjutníngar förekomma vid förbockade insprutningsledningar i en ledningssats. vilka insprutningsledningar hålles samman medelst en rörhâllare.

Därvid måste med hänsyn till de erforderliga. olika utformade krökarna hos de enskilda ledningarna vissa toleranser tillåtas. inom vilka det vid anslutningen av ledningarna vid rörhållarna kan uppstå olika. i sidled riktade spänningar och 458 872 10 15 20 25 30 35 motsvarande inbördes förskjutningar av de inspânda rörled- ningarna.

Andra fördelaktiga utföringsformer av uppfinningen anges i de övriga underkraven.

Uppfinningen beskrives närmare nedan med hänvisning till bifogade ritningar. vilka visar utföringsexempel och på vilka Fig 1 visar ett första utföringsexempel av en rörhâllare i sidovy och i stängt läge.

Fig 2 visar samma rörhâllare i en annan sidovy. sedd i pilens II riktning i fig 1.

Fig 3 visar en sidovy som motsvarar fig 1 men visar rörhâl- laren i öppet läge.

Fíg 4 och 5 visar en andra och en tredje utföringsform av rörhållaren i sidovyer som motsvarar fig 1, Fig 6 visar två klammerskänklar hos närliggande klamrar i rörhållaren enligt fig 5 i en förstorad delvy av fig S. varvid klammerskänklarna mellan sig bildar en kilöpp- ning.

Fig 7 visar en andra förstorad delvy_av fig 5 med en kil hos rörhållaren enligt fig 5.

Fig 8 visar en förstorad delvy av fig 5 vid området för den vänstra kilen mellan tvâ rörledningar med en diameter som ligger vid den undre toleransgränsen, Fíg 9 visar samma delvy som fig 8 men med rörledningar med nominell diameter, Fíg 10 visar en förstorad delvy av fig 5 vid den högra kilen mellan två rörledningar med diameter som ligger vid den övre toleransgränsen.

Den i fig. 1-3 visade rörhållaren enligt det första utförings- exemplet för fasthâllning av bredvid varandra anordnade rör- ledningar. speciellt insprutningsledningar vid förbrännings- motorer. är framställd av ett i marknaden förekommande, hårt. elastiskt och i möjligaste mån temperaturbeständigt plast- material, exempelvis en polyamid. Rörhållaren består av en 10 15 20 25 30 35 458 872 upptagningsdel l med tvâ för montering av var sin rörledning 2 avsedda klamrar 3 och 4. vilka skjuter upp bredvid varandra från en bottenplatta 5 på upptagningsdelen 1, samt en bygel 6.

Bygeln 6 är vid sin ena, i fig. 1 vänstra. skänkel 7 förbunden med den vänstra änden av bottenplattan 5 i upptagníngsdelen 1 medelst en remsformig gångjärnsdel 8.

Klamrarna 3 och 4 är utformade med elastiskt utvidgbara klam- merskänklar 3a. 3b och 4a. 4b. vars yttre delar för varje klammer har konvergerande, plana yttre ytor 3'a. 3'b respek- tive 4'a, 4'b. Såsom framgår av fig. 1 ingriper bygeln 6 i rörhållarens låsläge med inre hakelement 7a respektive 9a på sina båda elastiskt isärförbara bygelskänklar 7 och 9 bakom samverkande hakelement 3d och 4d vid de båda yttre klämmer- skänklarna 3a och db hos klamrarna 3 och 4. Detta innebär att bygeln 6 vid nedsvängning mot upptagningsdelen 1 efter elas- tisk ísärföríng av bygelskänklarna 7 och 9 snäpper in med hak- elementen 7a och 9a bakom hakelementen 3d och 4d på de yttre klammerskänklarna 3a och 4b, så att den låsta rörhållaren tillförlitligt hâlles i låst läge.

Såsom vidare framgår av fig. 1 har bygeln 6 på vardera av sina skänklar 7 och 9 mellan anslutningspunkten mot livpartiet 10 och hakelementet 7a respektive 9a snett inriktade anslagsytor 7b respektive 9b, vilka är anpassade till de samverkande yttre ytorna 3'a respektive 4'a på angränsande klammerskänklar 3a rspektive ab. Mellan de mot varandra vända klammerskänklarna 3b och 4a hos angränsande klamrar 3 och 4 bildas en kilvínkel CX av 20°, medan lutningsvinkelxx ß för anslagsytan 7b på den medelst gångjärnsdelen 8 med upptagningsdelen 1 förbundna bygelskänkeln 7 och lutningsvinkeln hos den yttre utan 3'a hos angränsande klammerskänkel 3a i förhållande till en mot bottenplattan 5 i upptagningsdelen 1 vinkelrät linje är 30°.

Dessutom framgår av fig. 1 och 3 att en í huvudsak parallellt med livpartiet 10 anordnad bladfjäder ll skjuter ut från den i fig. l vänstra bygelskänkeln 7, vilken bladfjäder är belägen på insidan av bygeln 6 på litet avstånd från livpartiet 10. 458 .872 10 15 20 25 30 35 Bladfjädern 11 sträcker sig fram till kilöppningen mellan de båda klammerskänklarna 3b och 4a i klamrarna 3 och 4 och över- går där genom ungefär rätvinklig ombockning till en kil 12. som fyller ut kilöppníngen. En jämförelse mellan fíg. 1 och 3 visar att bladfjädern ll vid öppen bygel 6 och i motsvarande spänníngslöst läge är parallell med livpartiet 10, medan den i enlighet med fig. 1 vid låst rörhållare och med kilen 12 pressad mot klammerskänklarna 3b och 4a är utbockad några vinkelgrader i riktning mot livpartiet 10 från anslutnings- stället vid bygelsksänkeln 7 i riktning mot kilen 12. Av detta framgår att kilen 12 vid låst rörhållare ständigt förspännes in i tillhörande kilöppning med en kilkraft som motsvarar utfjädringen av bladfjädern ll.

Vid låst rörhållare kan bygelskänklarna 7 och 9 i bygeln 6 åstadkomma en ständig hoptryckning av de båda yttersta klam- merskänklarna 3a och eb hos klamrarna 3 och 4 i storleksord- ningen ungefär 50 kg. Till följd av den på ovan angivet sätt i kilöppníngen inspända kilen 12 kan man även vid en temperatur av ungefär lO0°C hos rörhållaren erhålla en kilkraft inåt i kilöppníngen av ungefär 5 kg. vilket har till följd att de i klamrarna 3 och 4 inspända rörledningarna 2 även vid ogynnsam- ma toleransavvíkelser mellan diametrarna hos rörledningarna 2 och öppningar i klamrarna 3 och 4 på tillförlitligt sätt hålles oförskjutbart i förhållande till rörhållaren.

Av fíg. l och 3 framgår vidare att upptagningsdelen 1 vid botten av varje klammer 3 respektive 4 är försedd med urtag l3 respektive 14 vid klamrarnas bottenområde och vid bottnen av kílöppningen 12a för åstadkommande av ungefär samma väggtjock- lek hos angränsande klammerskänklar 3b och 4a som vid klammer- skänklarnas yttre partier. Kilöppningen 12a mynnar i urtaget 14 genom en spalt láa mellan de angränsande klammerskänklarna 3b och 4a. vilken spalt vid öppen hållare enligt fig. 3 har likformig bredd.

Eftersom bladfjädern ll endast sträcker sig över den enligt fíg. 1 vänstra klammern 3 bildas ett förhållandevis stort 10 15 20 25 30 35 458 872 utrymme 15 ovanför den närmast den fria bygelskänkeln 9 beläg- na klammern 4. För att bygeln 6 vid öppning av rörhållaren om möjligt utan användning av verktyg skall kunna svângas bort från upptagningsdelen l, varvid den yttre bygelskänkeln 9 först mäste svängas bort från hakelementet ad på den yttre klammerskänkeln 4b, krävs endast att en lämplig tryckkraft i pilens l0a riktning anbringas på livpartiet 10 ovanför utrym- met 15. varigenom den yttre bygelskänkeln 9 svänges bort från klammern 4 för frigivning från hakelementet ad. Därefter för- hindras återinsnäppning av bygelskänkeln 9 exempelvis genom inskjutníng av ett lämpligt föremål såsom en liten skruvmejsel mellan bygelskänkeln 9 och angränsande klammerskänkel ab. var- efter bygeln 6 kan svängas bort från upptagningsdelen l.

Den i fig. 4 visade rörhållaren enligt ett andra utförings- exempel är avsedd för fasthâllning av fyra rörledningar. som är anordnade parvis i två inbördes parallella plan. Upptag- ningsdelen 1' har istället för.en bottenplatta en mellanvägg 5', från vilken klamrar 3, spegelsymmetriskt åt båda håll. och 106, varandra 4 respektive 103. 104 skjuter ut Dessutom finns två byglar 6 från Dessutom finns här avsedda för samverkan med var sin av de båda vända raderna av klammeröppningar. två från mellanväggen 5' utgående remsformiga gângjärnsdelar 8 och 108. vänstra bygelskänkeln 7 av den övre bygeln 6 och den undre av vilka den övre gångjärnsdelen 8 övergår i den gångjärnsdelen 108 övergår i den vänstra bygelskänkeln 107 i den undre bygeln l06.

Den i fig. 5. 6 och 7 visade rörhâllaren enligt ett tredje utföringsexempel är framställd av hårt, elastiskt plast- material och är avsedd för fasthållning av fyra rörledningar, vilka emellertid i detta fall är anordnade bredvid varandra i ett enda plan. Jämfört med det första utföringsexemplet är två ytterligare klamrar 16 och 17 anordnade mellan de yttre klamrarna 3 och 4. Dessutom finns tre kilar 212. av vilka den vänstra fasthâlles av bladfjädern ll och de följande fast- hålles av var sin bladfjäder 18 respektive 19. En annan väsentlig skillnad mot föregående utföringsexempel är att alla 458 872 10 15 20 25 30 35 klammerskänklar som avgränsat en kilöppning 2l2a (se fig. 6). exempelvis klammerskänklarna 3b och lfia enligt fig. 6, samt alla fyra klamrarna 3. 16. l7 och 4 samt enligt fig. 7 även tillhörande kilar 212 har en utformning som skiljer sig från motsvarande delar i ovanstående utföringsexempel. Denna utformning beskrives nedan med hänvisning till fig. 6 och 7, och funktionen klargöres med hänvisning till fig. 5 och 8-10.

Dessutom har bygeln 6 på sin insida i det från bladfjädrar fria området ett område 10b med mindre väggtjocklek. vilket på sin insida är täckt med ett på avstånd från omrâdet l0b beläget, ännu tunnare väggparti l5a. Genom en sådan utformning av livpartiet 10 får man en effektiv uppsvängning av den yttre bygelskänkeln 9 då ett lämpligt tryck utövas vid området l0b då rörhållaren är låst.

Kilformer och kilöppningar l2a i enlighet med utförings- exemplen fig. l-4 är otillfredsställande genom att man vid rörledningar 2 med olika ytterdiameter. även om dessa ligger inom det tillåtna toleransområdet av exempel 0.4 mm, till följd av det olika inträngningsdjupet hos kilarna 12 i kilöpp- ningarna l2a och olika fjäderväg hos bladfjädrarna ll får olika spännkrafter på rörledningarna_2. Detta kan vid små ytterdiametrar hos rörledningarna 2 och därigenom motsvarande liten fjäderväg hos tillhörande bladfjäder ll från spännings- fritt utgångsläge leda till otillätet svaga inspännings- krafter. Denna brist undanröjes effektivt genom den nedan närmare beskrivna utformningen av kilarna 212 och kilöpp- ningarna 2l2a enligt det tredje utföríngsexemplet. Därvid har kilöppningarna 2l2a och kilarna 212 den i nedanstående avsnitt a)-e) angivna formen: a) varje kilöppning 2l2a har mellan de plana yttre ytorna 3'b. l6'a på angränsande klammerskänklar 3b. l6a en öppnings- vinkel XV av omkring 40°. b) de inre ändarna av de plana yttre ytorna 3'b. 16'a övergår genom en konkav yta 203b, 2l6a och en anslutande konvex yta 203'b. 2l6'a i spalten lqa mellan angränsande klamrar 3, 16. 10 15 20 25 3o_ 35 C) å) 9) 458 872 tangenterna 303, motriktat krökta ytorna 203b. 203'b; 2l6a. 2l6'a bildar en 316 till förbindelsepunkterna mellan de öppníngsvinkel XV' av omkring av omkring 95”. varje kil 2l2 övergår från en i förhållande till spalten l4a smalare tapp 2l2e genom en konkav yta och en anslutande yta 2l2b. 2l2c till de båda kilytorna 2l2d. vilka bildar en kiivinxel ok av omkring zz°. konvex de mot- riktat krökta ytorna 2l2b. 2l2c bildar en kilvínkel d ' av omkring 70°. tangenterna 2l2f till förbindelsepunkterna mellan Vid den i fig. 5 visade rörhållaren visas rörledningar med olika ytterdiameter inom godtagbara toleranser, varvid de båda vänstra rörledningarna 2a har minsta tillåtna ytterdiameter. 1 medan de båda högra rörledningarna Zb har största tillåtna mellan klamrarna 3 och ytterdiameter. Till följd av detta får man olika lägen hos den 16 införda. vänstra kilen 212 och den mellan de båda klamrarna 17 och 4 införda. högra kilen 212. medan den i mitten belägna och mellan klamrarna 16 och 17 in- förda kilen 212 intar ett mellanläge. Trots detta medför den i samband med fig. 6 och 7 närmare beskrivna utformningen av kilöppningarna 2l2a och kilarna 212 att alla rörledningarna za och 2b påverkas med i stort sett samma spännkraft. Anledningen till detta är följande. mel inf enlighet med fig.

Den vid de vänstra rörledningarna 2a lan de båda klamrarna 3 och 16 djupare i kilöppningen 2l2a örda kilen 212 stöder mot klammerskänklarna 3b och l6a i 8, dvs. med en liten kilvinkel d av 22°.

Detta ger mot klammerskänklarna 3b och l6a trots den lilla fjädervägen för bladfjädern ll en lika stor spännkraft som vid klammerskänklarna 3b och l6a enligt fig. 9. där rörledningarna 2 har en diameter i mitten av toleransområdet och bladfjädern ll har en fjäderväg i mitten av sitt område. varvid kilen 212 anligger vid ett ställe där kilvinkeln d" är 40°. Detsamma gäller enligt fig. 10 för klammerskänklarna l7b och 4a mellan rörledningar 2b. där den minst i kílöppningen 2l2a införda kilen 212 ger en större fjâderväg och därigenom en ännu större 458 872 '10 15 20 10 fjäderkraft. Grunden för den även vid största tillåtna dia- meter hos rörledningarna 2b likformiga spännkraften ligger i att kílen 212 här stöder mot de båda klammerskänklarna l7b och 4a med ett ytparti inom de krökta ytorna 2l2c med en avsevärt större kílvinkel CÅ"' av 70°, vilken vinkel innebär att den större fjäderkraften i bladfjädern 19 endast kan överföras som en mindre spännkraft till de båda klammerskänklarna l7b och 4a. som material för rörhållaren är plastmaterial fördelaktigt i många användningsområden, exempelvis då man samtidigt har ter- misk belastning en glasfiberfiörstärkt polyamid. även om man speciellt för användning vid högre temperaturer med fördel kan använda en lämplig lättmetallegering. särskilt en härdad och anlöpt magnesíumlegering. värdet på kilvínkeln CX hos kilen 12 respektive mellan de plana kilytorna 2l2d hos kilen 212 med varierande kilvinkel kan istället för 20 eller 22° ligga inom området 19-23° eller åtminstone inom området 10-30°. och rörhållaren kan även ha , tre eller fler än fyra klamrar. som är anordnade i enlighet med utföringsexemplen.

Claims (17)

10 15 20 25 30 35 458 872 ll Patentkrav

1. l. Rörhällare av fjäderelastiskt material för inbördes fast- hållning av åtminstone tvâ bredvid varandra anordnade rörled~ ningar. särskilt insprutningsledningar vid förbränninge- motorer. och innefattande dels en upptagningsdel. som har åtminstone tvâ elastiskt utvidgbara klamrar. vilka är anpassa- de efter rörledningarnas tvärsnitt och mellan sig avgränsar en spalt. och dels åtminstone en bygel. som griper över klamrarna och är anordnad att med tvâ på insidan av var sin av två yttre. elastiskt isärförbara bygelskänklar belägna hakelement i ett låsläge snäppa in bakom samverkande hakelement vid de båda från varandra vända, yttre klammerskänklarna hos klamrar, som är anordnade bredvid varandra i ett plan, varvid bygeln vid sitt livparti mellan de av bygeln täckta klamrarna för varje spalt har en dorn som i lâsläge skjuter in i respektive spalt och pressar isär de båda angränsande klammerskänklarna. k ä n n e t e c k n a d av att de yttre klammerskänkeldelarna _ 16, 17) vid sina fria ändar har 4'b) bygeln (6) som dorn eller som varje dorn innefattar i varje klammer (3, 4; 3, 4. utåt konvergerande, plana yttre ytor (3'a, 3'b resp. 4'a, och att en kil (12: 212). som är eftergivlig i låsningsriktningen och är anordnad att samverka med den mellan närliggande klammer- skänklar (3b, da) avgränsade kilöppningen (l2a: 2l2a). var- jämte bygeln vid sina båda bygelskänklar (7. 9) har anslags- ytor (7b. 9b). som i låsläge samverkar med tillhörande yttre ytor (3'a, 4'b) på närliggande klammerskänklar (3a. 4b).

2. Rörhâllare enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a d av att varje kil (12: 212) är fäst vid en från bygelns (6) insida utgående, i huvudsak med livpartiet (10) parallell bladfjäder (ll: ll. 20. 21). som i läsläge förspänner kilen (12: 212) inåt i tillhörande kilöppning (l2a: 2l2a).

3. Rörhâllare enligt krav 1 eller 2. k ä n n e t e c k n a d av att kilvinkeln (a) hos varje kil (12) ligger inom området l0°-30°.

4. Rörhållare enligt något av föregående krav. k ä n n e - 458 872 10 15 2D 25 30 35 12 t e c k n a d av att kílvinkeln (u) hos varje kíl (12) lig- ger inom området l9°-23°.

5. Rörhållare enligt krav 1 och 2. k ä n n e t e c k n a d av en till bladfjäderns karakterístik anpassad utformning av kilarna (212) och kílöppningarna (2l2a) med ett med kílarnas (212) inträngningsdjup i kilöppningarna (2l2a) varierande utväxlíngsförhållande mellan bladfjäderkraften och rörfast- spänningskraften. så att en fastspänningskraft med i möj- ligaste mån konstant storlek utövas på de fastspända rörled- ningarna (Za. Zb) oberoende av rördiameterns toleransläge (fig. 5-10).

6. Rörhållare enligt krav 5 och framställd av hårdelastiskt plastmaterial k ä n n e t e c k n a d av att a) varje kilöppníng (212a) mellan de plana yttre ytorna (3'b, l6'a) på angränsande klammerskänklar (3b. l6a) har en öpp- níngsvinkel (Y) av omkring 40°. b) de inre ändarna av de plana yttre ytorna (3'b, l6'a) via en konkav yta (203b. 2l6a) och en anslutande konvex yta (203'b. 2l6'a) övergår i spalten (l4a) mellan angränsande klamrar (3, 16), c) tangenterna (303. 316) till förbindelsepunkterna mellan de motriktat krökta ytorna (203b, 203'b; 2l6a. 2l6'a) bildar en öppningsvinkel (y') av omkring 95°. d) varje kil (212) från en i förhållande till spalten (l4a) smalare tapp (2l2e) via en konkav yta och en anslutande konvex yta (2l2b. 2l2c) övergår i de båda kilytorna (2l2d). vilka bildar en kilvinkel (a) av omkring 22°. e) tangenterna (2126) till förbindelsepunkterna mellan de mot- riktat krökta ytorna (2l2b. 2l2c) bildar en öppningsvinkel (a') av omkring 70° (fíg. 6 och 7).

7. Rörhållare enligt krav 5 och 6. k ä n n e t e c k n a d av - att öppningsvinkeln (Y) i varje kilöppning (2l2a) är 40°, att öppningsvinkeln (Y') mellan tangenterna (303. 316) i varje kílöppning (212a) är 95°, att kilvinkeln (a) hos varje kíl (212) är 22° samt att öppningsvinkeln (a') mellan 10 15 20 25 30 35 458 872 tangenterna (2l2e) hos varje kil (212) är 70° (fíg. 6 och 7).

8. Rörhållare enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d av att bygeln (6) på sin insida i det från bladfjädrar (exempelvis 18 och 19) fria området har ett område (10b) med mindre väggtjocklek, vilket område på sin insida är täckt med en på avstånd från bygeln anordnad. tunnare väggdel (l5a).

9. Rörhållare enligt något av föregående krav. k ä n n e - t e c k n a d av att upptagningsdelen (1) vid bottnen av varje klammer (3, 4; 3, 16, 17, 4) har en urtagning (13), som ger bottenområdet en väggtjocklek som i huvudsak motsvarar de yttre delarna av klammerskänklarna.

10. Rörhâllare enligt något av föregående krav. k ä n n e - t e c k n a d av att upptagningsdelen (1) vid bottnen av varje kilöppning har ett urtag (14), som ger väggarna hos angränsande klammerskänklar (3b, 4a) en väggtjocklek som mot- svarar de yttre delarna av klammerskänklarna.

11. ll. Rörhållare enligt något av föregående krav. k ä n n e - t e c k n a d av att upptagningsdelen (l') har en mellanvägg med på båda sidor spegelsymmetriskt mot míttplanet anordnade 103. 104) samt två byglar (6, 106). anordnade att samverka med var sin av de båda från varandra klamrar (3. 4: Vilka är vända raderna av klammeröppníngar (fíg. 4).

12. Rörhållare enligt något av krav 1-5. k ä n n e - t e c k n a d av att den består av en lättmetallegering.

13. Rörhållare enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av att den består av en magnesíumlegering.

14. Rörhållare enligt krav 12 eller 13. k ä n n e t e c k - n a d av att den ingående lättmetallegeríngen är härdad och anlöpt. '458 872 10 14

15. Rörhållare enligt något av krav 1-11 och a k ä n n e t e c k n a d armerat. v plastmaterial, av att plastmateríalet är glasfíber-

16. Rörhållare enligt någon av föregående krav. K ä t e c k n a d n n e - av att varje bygel (6. 106) vid den yttersta änden av en av sina bygelskänklar (7 resp. 107) är förbunden med upptagníngsdelen (1') medelst en remsformíg gângjärnsâel (8 resp. 108).

17. Rörhâllare enligt krav 11 och 16, k ä n n e t e c k n a d av att de remsformíga gångjärnsdelarna (8, 108) utgår från en gemensam sida på upptagníngsdelen (1') (fíg. 4).