SE457943B - Bromsanlaeggning och huvudcylinder foer motorfordon - Google Patents

Description

457 943 därvid bli så stor, att vägreserven inte längre räcker till för att alstra ett tillräckligt högt tr yck i bromsanläggnin- gen. Även då, om den återstående bromspedalvägen just skulle räcka till för att alstra det erforderli anläggningen, förespeglas gens bortfall är totalt, eft ga trycket i broms- föraren ändå att bromsanläggnin- ersom han pá grund av den mycket långa bromspedalvägen icke längre tro r, att en nedbromsning av fordonet efter en så lång bromspeda lväg är möjlig.

Föreliggande uppfinning har därför som u forma en bromsanläggning att från ett förutbestämt l ppgift att vidareut- av det tidigare skildrade slaget äge bromspedalvägen vid ytterli- gare ökande brompedalkraft och ytterligare stigande broms- tryck ej längre ökar.

Uppgiften löses i enlighet med uppfinningen därigenom att till en förstärkarkammare är anslutna av trycket i förstär- genom vilka en tryckme- kan skapas från den yttre energikällan till arbetskammare, varvid samtidigt en ringfor- mad yta på arbetskolven tryckpáverkas i riktning av bromsens frikopplingsläge. Genom denna anordning i enlighet med upp- finningen alstras trycket i arbetskammaren statiskt ända tills en förutbestämd bromspedalväg uppnåtts eller ett för- utbestämt tryck i arbetskammarerarna uppnåtts, dvs. arbetskammarerarna resulterar endast ur den på arb ven verkande kraften och denna arbetskolvs yta. Vid d en viss bestämd trycknivà börjande dynamiska inströ av ytterligare tryckmedel in i arbetskamrarna stiger i arbetskamrarna ytterligare, utan att broms Den plötsliga inströmningen regleras av karkammaren reglerbara ventilorgan, delsförbindelse huvudcylinderns trycket etskol- en från i mningen trycket pedalvägen ökar. mellan huvudcy- lindern och en yttre energikälla placerade ventilorgan.

I en fördelaktig vidareutformning av uppfinningens föremål har anordnats att ventilorganen består av en första och en andra ventilanordning, varvid den första ventilanordningen utgörs av en trycket i den yttre energikällan reglerande anordning och den andra ventilanordningen av en ventil som 457 943 öppnar i avhängighet av trycket i den yttre energikällan.

Den första ventilanordningen reglerar trycket i den yttre energíkällan beroende på det i förstärkarkammaren erforder- liga trycket. En starkare nedbromsning och således ett högre tryck i förstärkarkammaren kan även alstra ett högre tryck i den andra ventilanordningen, sá att från ett förutbestämt tryck den andra ventilanordningen öppnar sina ventiler och möjliggör en dynamisk inströmning av tryckvätska in i ar- betskamrarna.

Genom denna reglering àstadkoms à ena sidan att den yttre energikällan endast behöver alstra så mycket tryckmedel, som bromsanläggningen behöver för en viss erforderlig nedbroms- ning. Å andra sidan matas den andra ventilanordningen för en perfekt reglering endast med det tryck som just motsvarar den motsvarande erforderliga nedbromsningen av ett fordon.

Därigenom kan början pà bromspedalens stillastående vid en ytterligare tryckhöjning i arbetskamrarna bestämmas förhål- landevis exakt.

Regleringen av pumptrycket i den yttre energikällan kan upp- nás speciellt enkelt genom att den första ventilanordningen uppvisar en med förtryckkammaren förbunden reglerkammare, som begränsas pà ena sidan av en reglerkolv och på andra sidan av en ventilkolv, varvid reglerkolven ligger an mot ventilkolven genom en i riktning mot ventilkolven verkande fjäder och varvid ventilkolven via en ventildel stänger för- bindelsen från den yttre energikällan till en utjämningsbe- hållare och öppnar denna, när den pà ventilkolven verkande kraften för att stänga ventildelen är mindre än kraften för att öppna ventildelen. Genom denna anordning regleras pump- trycket à ena sidan av ventilfjäderns kraft och à andra si- dan av trycket i förstärkarkammaren.

För att tryckvätskan skall kunna strömma in i motsvarande arbetskammare har det i enlighet med uppfinningen anordnats, att arbetskolven utgörs av en kolv med avsatser, vars ytter- ligare kammare, som bildas mellan de båda avsatserna, är via 457 943 den andra ventilanordningen kopplingsbar energíkällan. enkelt till den yttre Genom denna anordning skapas pà ett särskilt sätt en ytterligare kammare, vilket möjliggör en yt- terligare inströmning av vätska in i arbetskammaren.

För att flödet skall ske från den ytterligare kammaren i riktning mot arbetskammaren och icke omvänt har i enlighet med uppfinningen anordnats att arbetskammaren är förbunden med den ytterligare kammaren via en i riktning mot arbets- kammaren öppnande backventil. Denna backventil utgörs av en vid huvudcylindrar vanlig tätningsmanschett.

Det är av förde] om mellan den andra ventilanordningen och den yttre stänger vid ståndet. tuell energikällan är placerad en säkerhetsventil, som underskridandet av det minsta tillåtna vätske- Säkerhetsventilen har som uppgift att vid en even- dynamisk inströmning av tryckvätska in i arbetskamma- ren stänga denna väg, för att hindra en snabb utströmning av bromsvätska ur utjämningsbehàllaren. Detta skulle nämligen ha till följd att snabba tömningen av medel mer skulle stå ra i vid nästa tryckstegring pà grund av den medel ur bromsanläggningen inget tryck- till förfogande, vilket skulle resulte- ett bortfall av hela bromsanläggningen. Den genom sä- kerhetsventilens stängning förorsakade statiska tryckpâ- verkan av arbetskamrarna förhindrar en snabb utströmning av tryckvätska ur utjämningsbehállaren.

För att möjliggöra en perfekt avluftning av huvudcylindern har i enlighet med uppfinningen anordnats att på den från arbetskammaren vända sidan i mellankammaren vid arbetskolven ansluter en utjämningskammare, som skiljs från mellankamma- ren av en separeringskolv. Separeringskolven förhindrar även vid en dynamisk inströmning av vätska en àterföring av tryckmedlet till utjämningsbehàllaren.

För att den ytterligare kammaren under bromsanläggningens frikopplínng kan försörjas med tryckmedel med atmosfärstryck och således vid bromsanläggningens manövrering och samtidigt 457 943 tryckfall i förstärkarkammaren denna inströmning icke skall stå under tryck, har i enlighet med uppfinningen anordnats att separeringskolven är förskjutbar, att den ytterligare kammaren är förbunden via en vid tryckbortfall i förstärkar- kammaren öppnande första ventil med en utjämningsbehállare och först stänger vid intakt bromsanläggning, när den andra ventilanordníngen manövreras. Ventilen åstadkommer à ena sidan en tryckstegring i mellankammaren och förhindrar á andra sidan tryckstegringen, när bromsanläggningen är de- fekt. Genom denna anordning är en lång tomgángsväg i huvud- cylindern möjlig vid bortfall av kretsen och vid en närapà kraftlös förskjutning av separeringskolven.

Ventilen kan utformas speciellt enkelt genom att den utgörs av en av den andra ventilanordningen påverkbar första ven- tilkolv och en i en urborrning förskjutbar slidkolv, som vid tryckpåverkan genom trycket i förstärkarkammaren närmar sig den första ventilkolven och flyttas mot ett i huset statio- närt anslag och vid ytterligare förskjutning av den första ventilkolven mot slidkolven stänger förbindelsen mellan ut- jämningsbehàllaren och den ytterligare kammaren.

En spciellt god integrering av ventilen i den andra ventil- anordningen uppnås genom att slidkolven ligger intill det med den ytterligare kammaren förbundna utrymmet i den andra ventilanordningen, att en kanal utmynnar i ett ringformat spår på slidkolvens yttre mantelyta, att det ringformade spåret på båda sidor är avtätat mot den slidkolven upptagan- de urborrningen och att kanalen sträcker sig först radiellt från det ringformade spåret och därefter i slidkolvens rö- relseriktning mot den första ventilen. Genom detta enkla utförande undviks många konstruktionsdelar, sá att man er- håller en speciellt enkel andra ventilanordning, som lätt kan tillverkas.

För huvudcylindrar som tillåter ett enklare utförande tack vare dimensionerna och inbyggnaden, har det i enlighet med uppfinningen anordnats att separeringskolven är fast insatt 457 943 i huvudcylinderns hus. Denna ciellt då, med anordning erbjuder sig spe- om vid manövrering av huvudcylindern i enlighet uppfinningen de rörliga konstruktionsdelarna ej kommer till anslag mot den stationära separeringskolven.

Skulle under en manövrering av bromsanläggningen vätskenivàn i utjämningsbehållaren nå ett otillátet värde, är i enlighet med uppfinningen anordnat att vid en minsta möjlig vätske- nivå säkerhetsventilen är kopplingsbar till sitt stängnings- läge via en impuls pà nivávakten i utjämningsbehàllaren. Med denna åtgärd i enlighet med uppfinningen undviks en dynamisk inströmning av minsta möjlig Detta bromsvätska in i bromssystemet, så snart en vätskenivà indikeras i utjämningsbehállaren. förhindrar en för snabb utströmning av bromsvätska ur bromsanläggningen vid det skadade stället.

En speciellt god reglering av pumptrycket uppnås i enlighet med uppfinningen genom att den reglerande anordningen i den första ventilanordningen består ventildel, av en reglerventil med en som förbinder utjämningsbehállaren med den yttre energikällan, och en ventilkolv, varvid ventilkolven håller reglerventilen i stängningsläge genom en kraft av en på reg- lerkolven angripande fjäder och varvid samtidigt de ditåt riktade gavelytorna hos kolvarna är påverkbara av trycket i förstärkarkammaren för- att öpnna ventilen. Pumptrycket kan hållas förhållandevis bra vid ett konstant värde på grund av storleken av ytorna samt hos'ventilkolven och hos reglerkolven den på reglerkolven verkande fjäderkraften, så att en manövrering av den andra punkt lätt kan styras. na ventilanordningen från en given Härvid mäste fjäderkraften, kolvytor- som påverkas från förstärkarkammaren samt ventilytorna i den första ventilanordningen avstämmas så att ventilen i den andra ventilanordningen först tryck i förstärkarkammaren. öppnar vid ett förutbestämt En speciellt enkel reglering av den andra ventilanordningen uppnås i enlighet med uppfinningen genom att den andra ven- tilanordningen består av en brytarventil, vars enda stäng- 457 943 ningsdel utgörs av ventilkolven, varvid den första ventilen vid manövrering av ventilkolven avstänger förbindelsen från den ytterligare kammaren till utjämningsbehàllaren och sam- tidigt den andra ventilen skapar en förbindelse fràn den yttre energikällan till den ytterligare kammaren. En tryck- beroende manövrering av den andra ventilanordningen kan tillverkas med få konstruktionsdelar pà ett speciellt enkelt sätt. Den av det hydrauliska trycket beroende inströmnings- hastigheten av bromsvätskan in i en arbetskammare undviker otillàtet långa bromspedalvägar.

Eftersom bromspedalvägen blir mycket större speciellt även vid huvudcylindrar med flera arbetskamrar, dvs. tandemhuvud- cylindrar så har i enlighet med uppfinningen anordnats att huvudcylindern består av en tandemhuvudcylinder med en andra arbetskammare och en andra arbetskolv, som skiljer den för- sta från den andra arbetskammaren, med en mellankammare, som utformats mellan en andra ringformad kolv och en andra i riktning mot den andra arbetskammaren öppnande andra back- ventil, vilken mellankammare via en tredje och en fjärde ventilanordning är förbunden med utjämningsbehàllaren och med den yttre energikällan. Genom denna anordning i enlighet med uppfinningen möjliggörs även en dynamisk inströmning av bromsvätska vid en tandemhuvudcylinder, så att även här den korta bromspedalvägen i jämförelse med en enkel huvudcylin- der med endast en arbetskammare ej behöver vara längre.

För att bromspedalvägen icke skall öka för mycket hos en tandemhuvudcylinder även vid bortfall av en bromskrets eller vid bortfall av den yttre energikällan, har i enlighet med uppfinningen anordnats att den första separeringskolven vid en trasig bromsanläggning är mekaniskt förskjutbar i rikt- ning mot arbetskammaren mot en tryckfjäder och att den för- sta separeringskolven vid intakt bromsanläggning ligger an mot ett i huset stationärt anslag. Genom den första separe- ringskolvens förskjutbarhet uppnås att vid överskridandet av en förutbestämd väg för förstärkarkolven denna förskjuter separeringskolven i riktning mot den första arbetskammaren «...~. 457 943 och därvid matar tryckvätska från den första ytterligare kammaren via den första backventilen in i den första arbets- kammaren. Denna dynamiska inströmning av bromsvätska sker visserligen inte, såsom vid en intakt bromsanläggning, via pumpens uppfordrade volym, utan genom separeríngskolvens förskjutning sà att bromspedalvägen ökar.

En sådan anordning liknar i synnerhet de huvudcylindrars, som är utrustade med ett matningssteg.

När det förutbestämda trycket uppnåtts öppnar den andra ven- tilanordningen hos bromsanläggningen i enlighet med uppfin- ningen sin andra ventil och det i den yttre energikällan uppbyggda trycket kan nertrappas via den tredje och den fjärde ventilen i den andra ventilanordningen i riktning mot utjämningsbehàllaren.

För att undvika en dynamisk inströmning av tryckvätska in i arbetskamrarna vid bortfall av den yttre energikällan, enlighet med att har i en vidareutformning av uppfinningen anordnats mellan tandemhuvudcylinderns förstärkarkammare och reg- lerkammaren i den första ventilanordningen är utformad en varningsbrytare, vilken utlöser en varningssignal, när det förutbestämda trycket underskrids.

I en bromsanläggning, som matas från en yttre energikälla, bromseftersläpningen, har i enlighet med uppfinningen anordnats att en tredje ventilanordning är in- kopplad framför hjulbromsarna, med reglering av vilka är reglerbara via en övervakningselektronik för eftersläpningen.

Ett speciellt kompakt och billigt konstruktionssätt av ven- tilanordningen uppnås genom att den första, den andra och den tredje ventilanordningen är placerade i ett gemensamt hus. Detta kompakta byggnadssätt förbättras ytterligare ge- nom att ventilanordningarna tillsammans med tandemhuvudcy- lindern bildar ett gemensamt hus.

Ett enda utföringsexempel är visat på ritningen och beskrivs 457 943 här nedan.

Av den enda figuren framgår en schematiskt visad kraftför- stärkare l, som är pàverkbar genom en bromspedal 2. Den hy- drauliska kraftförstärkaren l uppvisar en förstärkarkammare 3, i vilken vid kraftpàverkan pà bromspedalen 2 via en bromsventil 4 ett hydrauliskt tryck är inställbart, som all- tid är proportionellt mot den på bromspedalen utövade manö- verkraften.

Förstärkarkammaren 3 utgörs av kraftförstärkarens l hus 5 och av den mot huset 5 avtätade förstärkarkolven 6. Bromspe- dalen 6 upptar i en central urborrning den via tryckstángen 7 med bromspedalen 2 förbundna bromsventilen 4. Förstärkar- kammaren 3 är via bromsventilen 4 kopplingsbar till à ena sidan en yttre energikälla 8 och à andra sidan till en med bromsvätska fylld utjämningsbehàllare 9.

Bromsventilen 4 utgörs av en brytarventil, som i frikopp- lingsläget skapar en förbindelse fràn förstärkarkammaren 3 via en utjämningsledning 10 til] utjämningsbehàllaren 9 och vid påverkan av kraftförstärkaren l öppnar förbindelsen från den yttre energikällan 8 via tryckledningen ll till förstär- karkammaren 3.

En till förstärkarkammaren 3 kopplad reglerledning 12 regle- rar via en första ventilanordning 22 det hydrauliska trycket i den yttre energikällan 8. Tryckledningen ll utmynnar i en förtryckkammare 13, som bildas av förstärkarkolven 6 och huset 5. Till förtryckkammaren 10 ansluter förstärkarkamma- ren 3 i riktning mot bromspedalen 2.

Till förtryckkammaren 13 ansluter i kraftförstärkarens l pàverkningsriktning en utjämningskammare l4, som begränsas pà ena sidan av den första separeringskolven l5 och på den mot pedalen riktade sidan av förstärkarkolven 6 och broms- ventilen 4. 457 945 10 Separeringskolven 15 hålls av en tryckfjäder 16 mot ett i huset stationärt anslag 17. Separeringskolven 15 styrs radi- ellt pà utsidan pà mantelytan av urborrnin gen 18 med avsats, vilken även tjänar som styrning för förstärkarkolven 6, och radiellt på insidan av mantelytan hos den första ar- betskolven 10. Separeringskolven 15 bildar tillsammans med den första arbetskolven 19 atmosfärtryck styrs och huset 5 den första, under stående ytterligare kammaren 20. Den ytterli- gare kammaren 20 är via en förbindelseledning 21 förbunden med en andra ventilanordning 23.

Till den rens l första ytterligare kammaren 20 på kraftförstärka- från pedalen vända sida ansluter den med den första arbetskolven 19 startande tandemhuvudcylindern 24. Den för- sta arbetskolven 19 begränsar en första arbetskammare 25, som i det visade frikopplingsläget har en h ydraulisk förbin- delse via en första centralventil 26 till den första ytter- ligare kammaren 20. Den första ytterligare kammaren 20 är via en förbindelseledning 21, den andra ventilanordningen 23 och förbindelseledningen 130 förbunden med den under atmos- färstryck stående utjämningsbehàllaren tralventilen 26 flyttas den ger 9. Den första cen- redan av en liten förskjutning av första arbetskolven 19 àt vänster i ritningen och stän- förbíndelsen från den första arbetskammaren 25 till den första ytterligare kammaren 20.

Till den första arbetskammaren 25 ansluter át vänster i rit- ningen en andra arbetskolv 27 första arbetskammaren den , som trycktätt begränsar den 25 åt vänster via tätningen 28. Till andra arbetskolven 27 ansluter mot urborrningens 18 med avsats stängda ände den andra arbetskammaren 29. Arbetskol- ven 27 utgörs av en kolv med avsats, vars mindre steg är vänt mot den mot pedalen riktade änden.

Mot det mindre ste- 27 ligger trycktätt separeringskolv 30. arbetskolven 27 bildar tillsammans med separe- ringskolven 30 och huset 5 den andra pàfyllningskammaren 31, gets mantelyta i den andra arbetskolven an en i huset 5 stationärt fäst andra Den andra 457 943 ll som via en utjämningsledning 32 är förbunden med utjämnings- ledningen 10. Separeringskolvarna 15 och 30 uppvisar en ringformad yta 126 och 127, som resulterar ur de större dia- metrarna minus den mindre diametern hos arbetskolvarna 19 och 27.

Den mot den andra arbetskammaren 29 riktade änden hos sepa- reringskolven 30 bildar tillsammans med den andra arbetskol- ven 27 och huset 5 den andra ytterligare kammaren 33, vilken i bromsanläggningens frikopplingsläge är förbunden med ut- jämningsbehállaren 9 via ledningen 34, den andra ventilan- ordningen 23 och ledningen 35. Den andra arbetskammaren 29 är i kraftförstärkarens 1 frikopplingsläge, resp. i tandem- huvudcylinderns 24 frikopplingsläge förbunden med den andra ytterligare kammaren 33 via en andra centralventil 36. Vid en relativt liten förflyttningsväg av den andra arbetskolven 27 stängs den andra centralventilen mekaniskt och stänger förbindelsen fràn den andra arbetskammaren 29 till den andra ytterligare kammaren 33.

Arbetskolven 19 tätar med den första tätningsmanschetten 37 den första arbetskammaren 25 mot den första ytterligare kam- maren 20. Den pà den andra arbetskolven 27 anordnade andra tätningsmanschetten 38 tätar den andra arbetskammaren 29 mot den andra ytterligare kammaren 33. Båda tätningsmanschetter- na 37 och 38 är utformade som backventiler, som låter tryck- medel strömma in från de ytterligare kammararna 20 resp. 33 in i arbetskammararna 25 resp. 29, när trycket i de ytterli- gare kammararna 20 resp. 33 är högre än i arbetskammararna 25 resp. 29 och som förhindrar en genomströmning av tryckme- del i omvänd riktning.

I ventilanordningen 22 finns en tryckackumulator 39, i vil- ken i en cylinderurborrning 40 en lagringskolv 41 är anord- nad förskjutbar mot en tryckfjäder 42. In i cylinderurborr- ningen är riktad en utskjutande de] 43 på lagringskolven 41, vars fràn lagringskolven vända ände är anordnad pá ett för- utbestämt avstånd från en manövreringsdel 44 i en mekaniskt 457 943 12 manövrerbar elektrisk brytare 45. Det förutbestämda avstån- det resulterar ur det i ritningen visade läget av lagrings- kolven 41 i tryckackumulatorns 39 oladdade tillstànd.

Den elektriska brytaren 45 är á ledning ena sidan via en elektrisk 46 förbunden med en av bromspedalen 2 vid en manöv- rering stängbar, andra elektrisk brytare 47 och à andra si- dan via en ytterligare elektrisk ledning 48 med en elektro- 49 hos en tryckmedelspump 50, varvid de senare tjänar som en yttre energikälla 8 för den visade bromsanläggningen.

Pâ lagringskolvens 41 vänstra ände i ritningen ansluter tryckackumulatorns 39 lagringskammare 51. Trycket i lag- ringskammaren 51 regleras av en av trycket i förstärkarkam- maren 3 pàverkbar ventil 52, som via tryckledningarna 53 och ll är förbunden med det redan reglerade trycket i tryckme- delspumpen 50. motor Ventilen 52 består av en kula 57, som är förskjutbar i en kolv 54 i riktning mot ventilsätet 55 och mot kraften från en fjäder 56, vilken kula ligger an mot kolven 54 och hålls kolven 54 i det visade utgångsläget pà avstånd tilsätet 55. av fràn ven- Kolvens 54 vänstra gavelyta cylindrisk kammare i ritningen ligger intill en 58, Vilken från vänster begränsas av en reglerkolv 59. Reglerkolven 59 uppvisar en tapp 60, som stár i ingrepp med kolven 54.

I det visade frikopplingsläget för den andra ventilanordningen 22 drar en i kammaren 58 pà reg- lerkolven 59 verkande fjäder 62 reglerkolven 59 ät vänster i ritningen. De båda kolvarna 54 och 59 arreteras av tappen 60 och fjädern 61 pressar de båda kolvarna 54,59 så långt isär, att tappen 60 ligger an mot kolven 54. Mellan tappens 60 ände och kolven 54 är utformat ett fritt utrymme 129, som medger en förskjutning av kolven 54 ät vänster.

Kammaren 58 är á ena sidan via en utjämningsledning 10 för- med kraftförstärkarens l utjämningskammare 14 och à sidan med utjämningsbehállaren 9. Till höger om reg- bunden andra 457 943 13 lerkolven 59 i ritningen är på ett visst avstånd anordnat ett anslag 63, som förhindrar en för läng förskjutning av reglerkolven 59 àt höger i ritningen.

Till vänster om reglerkolven 59 i ritningen ansluter en via reglerledningen 12 med förstärkarkammaren 3 förbunden reg- lerkammare 64, i vilken en ventilkolv 65 tränger in. Ventil- kolven 65 hàlls av en sig i huset 66 av den första ventilan- ordningen 22 stödjande ventilfjäder 67 i anliggning mot reg- lerkolven 59 åt höger i ritningen. Ventilkolvens 65 vänstra ände i ritningen tränger in i en under atmosfärstryck stå- ende och med utjämningsbehállaren 9 via utjämningsledningen 10 förbunden kammare 68. Till ventilkolven 65 ansluter den av en kula bildade ventildelen 69 àt vänster i ritningen, vilken under vissa driftsförhàllanden lyfter fràn tätnings- sätet och låter tryckmedel från tryckmedelspumpen 50 via kammaren 68 och via utjämningsledningen 10 strömma ut till utjämningsbehàllaren 9.

Reglerkolven 59, ventilkolven 65 och ventildelen 69 är av- sedda för trryckregleringen vid tryckmedelspumpens 50 ut- lopp. Tryckmedelspumpen 50 är via en sugledning 70 förbunden med utjämningsbehàllaren 9. För renhàllningen av tryckme- delspumpen 50 är anordnat ett i sugledningen 70 inbyggt fil- ter 71.

Utjämningsbehàllaren 9 uppvisar en flottör 72, som indikerar vätskenivàn och som vid för låg fyllningsnivà utlöser en elektrisk brytare 74 och leder denna via en elektrisk led- ning 75 till en elektrisk päverkbar säkerhetsventil 73.

Tryckmedelsförbindelsen från tryckmedelspumpen 50 till den andra ventilanordningen 23 stängs således. Förbindelsen från tryckmedelspumpen 50 via säkerhetsventilen 73 till den andra ventilanordningen 23 ástadkoms av tryckmedelsledningen 76.

Den andra ventilanordningen 23 består av ett hus 108 med en i husets 108 längdriktning löpande urborrning 77. Urborrnin- gen 77 avbryts av ett steg 78 med mindre diameter. Till vän- 457 943 l4 ster om steget 78 i ritningen är i urborrningen 77 utformade den första, den andra, den tredje och den fjärde ventilen 79, 80, 81 och 82 , medan till höger om steget 78 en slidkolv 83 styrs i urborrningen 77. Slidkolven Bl bildar tillsammans med urborrningens 77 högra ände i ritningen en reglerkammare 84, som via en tilloppsledning 85 och den till tilloppsled- ningen 85 anslutna reglerledningen l2 stár i tryckmedelsför- bindelse med förstärkarkammaren 3. Frán slidkolvens 83 vän- stra ände i ritningen sträcker sig en kanal 86, i slidkolvens 83 mitt utmynnar radiellt utåt i ett ringspàr 87. Det av ringspâret bildade ringformade utrymmet är via en förbindelseledning Ringspárets 87 ledningen som ungefär 21 förbunden med utjämningsbehàllaren 9. bredd är så dimensionerad, att förbindelse- 21 hela tiden är förbunden med ringspáret 87 även vid en maximal förskjutning av slidkolven 83.

Den första och den andra ventilen 79, ventilkolv 88 80 bildas av en första med pà motsatta ändar utformade första och andra tätningskäglor 89, 90. Den första tätningskäglan 89 bildar tillsammans med det pà kanalens 86 öppning anordnade tätningssätet 91 den första ventilen och den andra på ring- kolvens vänstra ände utformade tätningskäglan 90 bildar den andra ventilen 80 tillsammans med det vid en första ringkolv 92 1 en central första urborrning 93 utformade andra tät- ningssätet 94. Den första ringkolven 92 tätas i urborrningen 77 och styrs där axiellt förskjutbar. En mot den första ringkolven 92 och mot steget 78 sig stödjande tryckfjäder 95 pressar den första ringkolven 92 mot den andra tätningskäg- lan 90, sà att den första ventilen 79 är öppen i frikopp- lingsläget för den andra ventilanordningen 23. Det mellan den första och den andra ventilen 79, 80 befintliga utrymmet 96 är avsett för en strömningsmedelsförbindelse mellan de båda ventilerna 79, 80.

Till den andra ventilen ansluter till vänster i ritningen en reglerkammare 97.

Reglerkammaren 97 begränsas från vänster i ritningen av en andra ringkolv 98, en andra ventilkolv 99 med på ändarna utformade tätningskäglor 100 och 101 och av 457 943 15 en andra tryckfjäder 102. Den tredje tätningskäglan 100 ut- gör tillsammans med pà det vid högra änden pà den andra ur- borrningen103 placerade tredje tätnigssätet 104 den tredje ventilen 81. Den fjärde tätningskäglan 101 utgör tillsammans med det vid kanalens 105 ände placerade fjärde tätningssätet 106 den fjärde ventilen 82.

Mellan den tredje och fjärde ventilen 81,82 och urborrningen 77 är det andra utrymmet 107 placerat. Det andra utrymmet 107 är à ena sidan via den fjärde ventilen 82 och ledningen 35 förbunden med utjämningsbehàllaren 9 och á andra sidan via ledningen 34 med den andra ytterligare kammaren 33. Den första och den andra ventilen 79 och 80 är anordnade symme- triskt i förhållande till den tredje och fjärde ventilen 81 och 82 i urborrningen 77. De båda ventílkolvarna 88 och 99 stöder pà grund av tryckfjädrarna 95 och 102 med sina i reg- lerkammaren 97 liggande mot varandra riktade ändar mot var- andra, sà att den andra och den tredje ventilen 80 och 81 i utgàngslägtet är stängda och den första och den fjärde ven- tilen 79 och 82 står öppna. Reglerkammaren 97 är via tryck- medelsledningen 76 förbunden med den vid fungerande broms- anläggning öppna säkerhetsventilen 73, vilken à sin sida via tryckmedelsledningen 76 är kopplad till tryckmedelspumpens 50 utlopp.

Den tredje ventilanordningen 109 består av de enskilda hjul- bromsarna 110, 111, 112 och 113 och vardera en hjulbromsarna 110 och 111 tillordnad tryckminskningsventil 114 och tryck- stegringsventil 116. Hjulbromsarna 112 och 113 är likaledes tillordnad en tryckmínskningsventil 115 och en trycksteg- ringsventil 117. Den vänstra främre hjulbromsen lll är via en tryckledning 118 förbunden med den första arbetskammaren 25. Till tryckledningen 118 ansluter mellan tryckstegrings- ventilen 116 och den vänstra främre hjulbromsen lll en tryckledning 119, vilken matar den vänstra bakre hjulbromsen 110 med tryckmedel. Till tryckledníngen 119 är kopplad en trycksänkningsventil 120, vilken via returledningen 120 är kopplad till utjämningsbehâllaren 9. 457 943 l6 Fràn den vänstra främre hjulbromsen 113 löper en tryckled- ning 121 till den andra arbetskammaren 29. I tryckledningen l2l är inkopplad tryckstegringsventilen 117. Till den mellan tryckstegringsventilen 113 ten, ll? och den främre högra hjulbromsen bildade tryckledningen 121 är tryckledningen 122 anslu- vilken försörjer den vänstra bakre hjulbromsen 112 med tryckmedel. Tryckminskningsventilen ll5 är placerad mellan tryckledningen 122 och returledningen 120.

Till reglerledningen 12 är kopplad en hydrauliskt reglerbar varningsbrytare, som vid underskridandet av ett minsta tryck av omkring 5 bar via en elektrisk ledning 123 avger en sig- nal till en här i ritningen icke visad varningsanordning och meddelar föraren under en bromspâverkan, att det föreligger ett fel i kraftförstärkareens 1 krets.

Verkningssättet hos bromsanläggningen i enlighet med uppfin- ningen är följande: Vid tillslagning av tändningen och den därmed förknippade startade driften av den elektriska energiförsörjningsanlägg- ningen hos ett fordon startas tryckmedelspumpens 50 elektro- motor 49 pá grund av den elektriska.brytarens tillk opplings- läge, eftersom i den visade bromsanläggningen matarkolven 41 står helt àt vänster, dvs. att tryckreservoaren 39 är tömd.

Tryckmedelspumpen 50 matar nu tryckmedel via ledningen ll, via förtrycksventilen 124 och via tryckledningen 53 och för- bi ventilsätet 55 in i reservoarutrymmet S1. Matarkolven 41 kommer genom uppladdníngen att flyttas ät höger i ritningen, varigenom tryckfjädern 42 spänns. har nätt fram till den elektriska brytarens 45 manöverorgan 44, kopplar den elektriska brytaren 45 till frànslagningslä- get och Sá snart spetsens 43 ände elektromotorn 49 och tryckmedelspumpen 50 stannas.

Pà grund av det lagrade tryckledningen ll in i bromsventilen 4. trycket när även tryckmedel via förtryckkammaren 13 och fram till .no-ou 2:9! 457 943 17 När bromspedalen 2 påverkas kortsluts den till en här i rit- ningen icke visad elektrisk energikälla anslutna andra elek- triska brytaren 47, så att elektromotorn 49 åter sammankopp- las med den elektriska energikällen och det sker en tryckbe- roende reglering av tryckmedelspumpens 50 pumptryck. Broms- ventilen 4 stänger till att börja med förbindelsen mellan utjämningsbehàllaren 9 och utjämningskammaren l4 samt mellan reglerledningen 12 och säkerhetsventilen 73.

Vid en fortsatt påverkan av bromspedalen 2, resp. av för- stärkarkolven 6 öppnar den andra ventilen i bromsventilen 4 och tryckmedel strömmar fràn förtryckkammaren 13 in i för- stärkarkammaren 3 och via reglerledningen 12 in i reglerkam- maren 64. Genom den hydrauliska förstärkningen i förstärkar- kammaren 3 flyttas förstärkarkolven 6 àt vänster i ritnin- gen. Den pà grund av den hydrauliska förstärkningen på tryckstàngen 7 utövade kraften resulterar i en pá bromspeda- len 2 åt höger i ritningen verkande reaktionskraft.

Pà grund av förstärkarkolvens 6 förskjutning åt vänster kom- mer denna till anliggníng mot den första arbetskolven l9 och drar denna vid en ytterligare förskjutning med ät vänster i ritningen. Härigenom stängs den första centralventilen 26 och ett litet tryck byggs upp i arbetskammaren 25. På grund av trycket i den första arbetskammaren 25 flyttas den andra arbetskolven 27 àt vänster i ritningen och den andra cen- tralventilen 36 stängs likaledes. Centralventilernas 26, 36 stängning sker medelst spännanordningar i arbetskammararna 25, 29, som här icke skildras i detalj.

Tryckmedel leds fràn arbetskammararna 25, 29 via tryckled- ningarna 118 och l2l och via tryckstegringsventilerna ll6 och 117 till hjulbromsarna ll0, lll, ll2 och ll3, vilka ut- övar ett bromsningsmoment på bromsskivorna. Fordonet ned- bromsas mer eller mindre kraftigt beroende pà bromspedalens 2 läge.

Samtidigt har trycket i förstärkarkammaren 3 fört slidkolven man... 457 945 18 83 till anliggning mot avsatsen 78. Från en viss trycknivá vid tryckmedelspumpens och 50 utlopp förskjuts ringkolvarna 92 98 i den andra ventilanordningens 23 urborrning 77 fràn varandra, vardera mot kraften från motsvarande tryckfjäder 95 resp. 102. Ringkolvarnas 92 och 98 förskjutning påbörjas, när trycket i tryckmedlespumpens 50 utlopp är sä stort att den på ringkolvarna 92 och 98 utövade kraften pà grund av det hydrauliska trycket är större än tryckfjädrarnas 95 och 102 förspänning.

Samtidigt med ringkolvarna 92 och 98 flyttas ventilkolvarna 88 och 99 ifràn varandra, tills deras tätningskäglor 98 och l0l ligger trycktätt an mot tätningssätena 91 och 106. rarna 96 och 107 är nu skilda från utjämningsbehàllaren 9.

Vid en ytterligare tryckstegring i reglerkammaren 97 lyfts ringkolvarna 92 och Käm- 98 med sina tätningssäten 94 och 104 från tätningskäglorna 90 och 100. Det finns nu en tryckme- delsförbindelse fràn tryckmedelspumpens 50 utlopp via säker- hetsventilen 73, reglerkammaren 97, ledningarna 21 och 34 resp. 33. kamrarna 96 och 107, till de ytterligare kammararna 20 I den första och den andra ytterligare kammaren 20 och 33 stiger det hydrauliska trycket, så att tryckmedel kan dyna- miskt strömma in i backventiler nom den arbetskammararna 25 och 29 via de som utformade tätningsmanschetterna 37 och 38. Ge- dynamiska inströmningen av tryckmedel in i arbets- kammararna 20 och 33 och de med arbetskammararna 20 och 33 förbundna hjulbromsarna ll0, ll, ll2 och 113 undviks en yt- terligare förskjutning av bromspedalen 2 åt vänster.

Ju mera kraften vid bromspedalen 2 ökar desto mera ökar trycket i förstärkarkammaren 3 och desto mera tryckvätska strömmar dynamiskt in i arbetskammararna 25 och 29.

Vid en minskning av nedbromsningen förskjuts bromspedalen 2 àt höger i ritningen. De redan ovan beskrivna funktionsför- loppen sker då i motsatt ordning. Endast det genom den dyna- miska inströmningen ackumulerade överflödet av bromsvätska 457 945 19 minskas i riktning mot utjämningsbehàllaren 9 via tryck- minskningsventilerna ll4, ll5, vilka regleras av en här icke visad elektronik.

Vid en plötslig trycksänkning i förstärkarkammaren 3 på grund av ett läckage flyttas slidkolven 83 i den andra ven- tilanordningen 23 àt höger i ritningen, så att den första ventilen 79 och den fjärde ventilen 82 öppnas, varigenom de ytterligare kammararna 20 och 33 stàr i förbindelse med ut- jämningsbehållaren 9 under atmosfärstryck. En dynamisk in- strömning är icke längre möjlig och en tryckstegring sker i arbetskammararna 25 och 29 enbart för den statiska tryck- stegringen, dvs. endast på grund av arbetskolvarnas 19 och 27 förskjutning át vänster i ritningen. Härigenom undviks att pà grund av en skadad yttre energikälla onödigt mycket tryckvätska pà kortaste tid strömmar ut ur utjämningsbehàl- laren 9 via läckagestället, vilket mycket snabbt kan leda till ett totalhaveri av bromsanläggningen.

En liknande effekt sker via säkerhetsventilen 73. Säkerhets- ventilen 73 stängs nämligen, när utjämningsbehàllarens 9 vätskenivà sjunker under ett tillåtet värde. Den med flottö- ren 72 kopplade elektriska brytaren 74 kortsluts, så att säkerhetsventilen 73 förbinds med den elektriska energikäl- lan och stänger förbindelsen mellan reglerkammaren 97 och tryckmedelspumpens 50 utlopp.

Den första ventilanordningen 72, som är svsedd för reglering av pumptrycket och laddningen av tryckreservoaren 39, verkar pà följande sätt: Så snart en inbromsning påbörjas, startar tryckmedelspumpen 50 pà grund av påverkan fràn brytaren 47 att uppfordra tryckmedel. Först försörjs nu förtryckkamaren 13 med tryck- medel. Sá snart vid en fullständig inbromsning allt tryckme- del erfordras i förstärkarkammaren 3, medför det i regler- kammaren 64 stigande trycket, att ventilkolven 65 och ven- tilorganet 69 trycks àt vänster i ritningen och förbindelsen 457 943 20 stängs mellan tryckmedelspumpen 50 och utjämningsbehállaren 9. Härigenom säkerställs att hela pumptrycket finns inne i 13. Pà grund av trycket i reglerkammaren 64 flyttas reglerkolven 59 mot kraften från fjädern 62. På grund av fjädern 61 kommer kolven 54 att likaledes flyttas àt höger i ritningen. Härigenom kommer kulan 57 till anligg- ning mot ventilsätet 55 förtryckkamaren , så att förbindelsen mellan reservo- aren Sl via tryckledningarna 53 och ll och tryckmedelspumpen 50 är stängd. En uppladdning av tryckreservoaren 39 är icke längre möjlig, så att allt tryckmedel från tryckmedlespumpen S0 står till förfogande át kraftförstärkaren l.

Förflyttas bromspedalen 2 äter àt höger i ritningen, dvs. det sker en sänkning av ett fordons nedbromsning, så minskas även trycket i förstärkarkammaren 3, varigenom reglerkolven 59 och kolven 54 flyttas àt vänster i ritningen och det vid behov åter är möjligt att uppladda reservoaren 51. Trycket vid ventilkolven 65 minskas likaledes, så att pumptrycket medför återigen en förskjutning av ventilkolven 65 och ventilorganet 69 åt höger i ritningen och en minskning av pumptrycket blir möjlig i riktning mot utjämningsbehállaren 9.

Tryckreservoaren 39 har till inbromsning let uppgift att vid en plötslig skaffa fram det i början erforderliga tryckmed- , eftersom tryckmedelspumpen 50 vid starten ej förmår att uppfordra den erforderliga volymströmmen med högt tryck.

De för bromsanläggningar med eftersläpning ytterligare er- forderliga sensorerna för mätning av hjulhastigheten och elektroniken för att alstra reglersignalerna för tryckminsk- nings- och tryckstegringsventilerna ll4, 115 och ll6, ll7 har icke visats.

Claims (14)

1. 21 457 945 Patentkrav l. Bromsanlâggning för motorfordon med en huvudbromscylinder och med en en arbetskammare (25) begränsande arbetskolv (19), som är förbunden med åtminstone en tryckkammare i en hjulbroms och en framför huvudbromscylindern placerad kraftförstârkare (1), som är ansluten till en yttre energi- källa (8) för tryckförsörjningen, varvid till en förstärkar- kammare (3) är anslutna första och andra ventilorgan (22, 23), vilka år reglerbara genom trycket i förstârkarkammaren (3) och genom vilka en tryckmedelsförbindelse från den yttre energikâllan (8) är kopplingsbar till åtminstone en arbetskammare (25) i huvudbromscylindern, varvid samti- digt en ringyta hos arbetskolven (l9) kan tryckpâver- kas i bromsens frikopplingsriktning, k å n n e t e c k n a d därav, att arbetskolven (19) utgörs av en kolv med avsatser, vars mellan de båda avsatserna bildade ytterligare kammare (20) via ventilorganet (23) âr kopplingsbar till den yttre energikållan (8), att arbetskammaren (25) är förbunden med den ytterligare kammaren (20) via en i. riktning 1not arbetskammaren (25) öppnande backventil (37) samt att arbetskolven (19) har en utjämningskammare _(l4) ansluten till den ytterligare kammarens (20) från arbetskammaren (25) vända sida, som avskiljs från kammaren (20) av en separeringskolv (15).

2. Bromsanläggníng enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att ventilorganen består av en första och»en_andra ventilan- ordning (22 och 23), varvid den första ventilanordningen (22) består av en trycket i den yttre energíkällan (8) reg- lerande anordning och den andra ventilanordníngen (23) av en ventil (80) som öppnas i avhängighet av trycket i den yttre energikällan (8).

3. Bromsanläggníng enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att .den första ventilanordningen (22) uppvisar en med för- tryckkammaren (13) förbunden reglerkammare (64), vilken på ena sidan begränsas av en reglerkolv (59) och på andra sidan av en ventílkolv (65), varvid reglerkolven (59) ligger an mot ventílkolven (65) genom en i riktning mot ventílkolven (65) verkande fjäder (62) och varvid ventilkolven (65) via en ventildel (69) stänger förbindelsen från den yttre ener- gikällan (8) till en utjämníngsbehållare (9) och frikopplar denna, när den på ventilkolven (65) verkande kraften för att n 457 943 22 stänga ventildelen (69) är mindre än än kraften för att öpp- na den.

4. Bromsanläggning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d att mellan den andra ventilanordningen (23) och den Yttre efl9fi¶kållan (8) är placerad en säkerhetsventil (73) som stänger vid underskridandet av det minsta tillåtna vätskestándet. aV

5. Bromsanläggning enligt krav 1, k ä n n e t 9 C k n a d av att separeringskolven (15) är förskjutbar, att den ytterligare kammaren (20) är förbunden med en utjämningsbe- hàllare (9) via en vid tryçkbortfall i förstärkarkammaren (3) öppnade första ventil (79) och vid oskadad bromsanlägg- ning stänger först, när den andra ventilanordningen (23) påverkas.

6. Bromsanläggning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att den första ventilen (79) består av en kan den andra ven- tílanordningen (23) pàverkbar första ventiltapp (88) och en i en urborrning (77) förskjutbar slidkolv (83), vilken vid tryckpâverkan genom trycket i förstärkarkammaren (3) närmar sig den första ventilkolven (88) och glider mot ett i huset stationärt anslag (78) och som vid en ytterligare förf1ytt-- ning av den första ventilkolven (88) mot slidkolven (83) stänger förbindelsen mellan utjämningsbehâllaren (9) och den ytterligare kammaren (20).

7. Bromsanläggning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att slidkolven (83) gränsar till den med den ytterligare kammaren (20) förbundna kammaren (96) i den andra ventilan- ordningen (23), att en kanal (86) utmynnar i ett ringformat spår (87) på slidkolvens (83) yttre mantelyta, att det ringformade spåret (87) är på båda sidor lagrat gentemot det slidkolven (83) upptagande hålet (77) och att kanalen (86) först löper radiellt från det ringformade spåret (83) och därefter i slídkolvens (83) rörelseriktning mot den första ventilen (70). 457 945' i 23

8. 3. Bromsanläggning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att separeringskolven (15) är fast insatt i huvudcylin- derns hus (5).

9. Bromsanläggning enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a d av att vid minsta möjliga vätskenivà sä- kerhetsventilen (73) är kopplingsbar till stängningsläge genom en impuls i utjämningsbehàllarens (9) nivàvakt (72),

10. Bromsanläggning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att den första ventílanordningens (22) regleranordning består av en reglerventil (128) med en ventildel (69) och en ventilkolv (68), som förbinder utjämningsbehàllaren (9) med den yttre energikällan (8), varvid ventilkolven (68) hàller reglerventilen (128) genom kraften av en pà reglerkolven (59) verkande fjäder (62) í stängningsläge och varvid samti- digt kolvarnas (59 och 65) tillvända gavelytor är pàverkbara av trycket i förtryckkammaren (3) förlatt öppna ventilen (128),

11. ll. Bromsanläggníng enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a d av att den andra ventilanordningen (23) består av en brytarventil (79'och 80), vars enda tillslut- ningsdel utgörs av ventilkolven (88), varvid den första ven- tilen (79) vid påverkan av ventilkolven (88) stänger förbin- delsen frän den ytterligare kammaren (20) till utjämningsbe- hàllaren (9) och samtidigt den andra ventilen (80) åstadkom- mer förbindelsen mellan den yttre energikällan (8) till den ytterligare kammaren (20).

12. Bromsanläggning enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a d av att huvudcylindern består av en tandem- huvudcylinder (24) med en andra arbetskammare (29) och en den första (25) från den andra arbetskammaren (29) skiljande andra arbetskolven (27) med en mellan en andra ringformad kolv (30) och en i riktning mot den andra arbetskammaren (29) öppnande andra backventil (28), utformad andra ytterli- gare kammare (33), som via en tredje och en fjärde ventil (81 och 82) i den andra ventilanordningen (23) är förbunden med utjämningsbehàllaren (9) och med den yttre energikällan (8). 457 943 24

13. Bromsanläggning enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av att den första separeringskolven (15) vid fel pà bromsan- läggningen är mekaniskt förskjutbar i riktning mot arbets- kammaren (25) mot en tryckfjäder (l6) och att den första (15) vid en felfri bromsanläggníng ligger an mot ett i huset statíonärt anslag (l7) separeringskolven

14. Bromsanläggníng enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a d av att mellan förstärkarkammaren (3) i tandemhuvudcylíndern (24) och reglerkammaren (64) i den för- sta ventilanordningen (22) är utformad en varníngsbrytare (122), vilken utlöser en varningssígnal vid ett underskri- dande av ett förutbestämt tryck.