SE450362B - Atstramningsdon for rullautomater for sekerhetsbelten - Google Patents

Description

450 362 2 Uppfinningen beskrives närmare i det följande i anslutning till bifogade ritningar som visar utföringsexempel.

Fig 1 till 4 visar en första utföringsform av bältessträckaren enligt uppfinningen i sidovy, perspektivvy och sprängvy; fig 5 en schematiskt visad variant av kopplingsprincipen för kopplingsförbind- ningen mellan draganordningsrullen och bältesaxeln; fig 6 till 9 ett utföringsexempel av principen enligt fig 5 i genomskärning och sprängvy; fig 10 till 13 ett ytterligare exempel enligt principen enligt fig 5 i vy ovanifrån, genomskärning i sidovy, detaljgenomskär- ning och sprängvy. O Vid utföringsexemplet enligt fig 1 till 4 betecknas en rullauto- mat för säkerhetsbälten allmänt med 1. Som bärande del uppvisar rull- automaten ett U-formigt automathus 2, vilket medelst en urborrning 3 t ex kan fästas i ramen på ett motorfordon. I automathuset 2 är en bä tesaxel 4 vridbart lagrad med därpå upplindat bältesband 5, vilken axel 4 med sin vänstra ände i fig 2 till 4 på i och för sig känt sätt står i verksam förbindelse med en vid kollision självutlösande utlös- nings- och spärrmekanism, övertäckt av en täckdel 6 och vid sin mot- stående axelände är förbunden med en återspolningsfjäder, som är över- täckt av en täckdel 7. Bältesaxeln 4 uppvisar en förlängd axeltapp 8, som sticker ut utanför täckdelen 7 för återspolningsfjädern och som uppvisar en radiell kuggkrans 9 och ett radiellt instick 10. Vidare är tre skjuvstift 11 fästa fritt utskjutande på täckdelen 7, på vilka en draganordningesrulle 12 kan skjutas på. Den i insticket 10 intryckta klämringen 13 har vid normal drift av automaten ett axiellt avstånd till draganordningsrullen 12, så att bältesaxelns frigång inte för- hindras. Endast efter aktivering av automaten, alltså t ex vid kolli- sion, tjänar klämringen 13 till att axiellt säkra draganordningsrul- len 12.

En linformig draganordning 16 är fäst medelst ett stift 14 i en urborrning 15 i den spolformigt utbildade draganordningsrullen 12 och uppvisar för detta ändamål en ögleformig ände. Draganordningen 16 är upplindad på draganordningsrullen 12. Draganordningsrullen 12 har en axiell urtagning 17, som kringsluter kuggkransen 9 med fritt avstånd, Kopplingshävarmar 19 är svängbart lagrade i tre på draganordningen 12 likformigt fördelade urtagningar 18 och ligger med hjälp av fjädrar 20 i frigångsläget, d v s trycks till det läge i vilket de tandformiga häv- armsändarna uppvisar ett fritt'avstånd till kuggkransen 9. Urtagningar- na 18 är utformade som långhålsartade spår, i vilka både den med motsva- rande svängansatser 21 försedda kopplingshävarmen 19 och skjuvstiften 450 362 11 är lagrade. Då automaten spärras och viddragpàverkan i riktningen 22 i draganordningen 16 vrider sig draganordningsrullen 12 i riktningen 23, varvid kopplingshävarmarna 19 svängs mot kraften från fjädrarna 20 och löper an mot skjuvstiften 11 och trycks mot kuggkranano9. Vid yt- terligare dragning skjuvas skjuvstiften 11 av, så att bältesaxeln 4 över kopplingsförbindelsen, som utgör en energiomvandlare, vrids bakåt under åtstramning av förhandenvarande lösa bältesslingor. Draganord- ningen 16 drivs av en i fig 1 till 4 icke visad drivanordning, vilken står i förbindelse med en senare likaså beskriven kraftackwnulator.

I fig 5 antyds schematiskt en draganordningsrulle 69, på vilken återigen en draganordning 16 är upplindad. Kopplingselementen för kopp- lingsförbindelsen mellan draganordningsrullen 69 och den i huvudsak släta omkretsytan på den förlängda axeltappen 35 på bältesaxeln utgörs av rullkroppar 70, som är utbildade som små ringar och som vid normal drift hos säkerhetsbältessystemet är lagrade och fasthållna på de på huset fästa lagertapparna 71. Lagertapparna 71 är återigen utbildade som skjuvstift, d v s de skjuvas av när tillräckligt stor dragkraft verkar på draganordningen 16 i riktningen 72'. Draganordningsrullen 69 uppvisar styrbanor 73 i form av urtagningar i draganordningsrullen 69, vilka kilformigt närmar sig rullens axel. Eftersom rullkropparna 70 är lagrade på t ex på automathusets täckdel 7 formade lagertappar, hålls de i styrbanorna 73 i ett läge, i vilket rullkropparna 70 har ett av- stand a från axeltappens 35 omkretsyta, så att full frigång för bältes- axeln garanteras. Vid förhöjd dragkraft i draganordningen 16 i rikt- ningen 72 skjuvas på angivet sätt lagertapparna av, varefter rullkrop- parna förskjuts med hjälp av fjädrar 74 längs den snedställda styrbanan 73 i riktning mot rullaxeln tills de kommer i kontakt med axeltappens 35 omkretsyta, där de vid fortsatt kraftpåverkan kommer i ett klämläge mellan styrbanorna 73 och axeltappens 35 omkretsyta, så att denna axel- tapp 35 och därmed bältesaxeln dras med i en baklängesvridning, som medför en åtstramningsverkan i bältesbandet.

Vid utföringsexemplet enligt fig 6 till 9 tillämpas kopplings- principen enligt fig 5. Härvid är likaså draganordningen 16 upplindad på en spolartat utformad draganordningsrulle 69', varvid denna drag- anordningsrulle 69' uppvisar en urborrning eller ett spår 109, som _ löper i huvudsak tangentiellt och i vilket den fria änden på dragan- ordningen är instucken. Som framgår av genomskärningarna i fig 6~och 8 löper en gängad urborrning 110 i rät vinkel mot urborrningen 109 i draganordningsrullen 69' och korsar den sistnämnda urborrningen och 450 562 4 upptar i sig ett iskruvat gängat stift 111, varvid änden på draganord- _ningen kläms fast i korsningen mellan urborrningen 109 och den gängade urborrningen 110 medelst det gängade stiftet och därmed fast förbinds med draganordningsrullen 69'.

Av fig 6 till 9 framgår vidare en särskilt fördelaktig ut- bildning och arrangemang enligt uppfinningen av de för kopplingsförbin- delsen mellan draganordningsrullen 69' och axeltappen 35' ansvarande delarna. Man kan se att axeltappen 35' uppvisar en tandkrans 112, på vilken en mellanbussning 113 är påskjuten resp påpressad. Eellanbuss- ningen 113, som har en i huvudsak slät omkretsyta, är navformig och uppvisar en sidofläns 114 med en försänkt aziell urborrning 115. Hel- lanbussningen 113 med sidofläns 114 är hopskruvad med axeltappen 35' medelst skruven 116, varvid axeltappen 35' för detta ändamål uppvisar en gängad urborrning 116. Vid normal drift av automaten ligger sido- flänsen 114 på ett litet avstånd från draganordningsrullens 69' yttre sidoyta. Draganordningsrullen 69' vilar vid normal drift av automaten vridsäkert på lagertappar 71', som återigen utgör vridlager för de rullformiga rullkropparna 70 och som är formade som tunna stift, före- trädesvis av konstmaterial, på täckdelen 7. 71" betecknar en ytter- ligare avskjuvningstapp, som likaså år formad på täckdelen 7 och som bestämmer återhållningskraften för draganordningsrullen 9'. Avskjuv- ningstappens 71" fria ände deformeras eller fastsvetsas företrädesvis efter att draganordningsrullen 79' satss på, så som fig 7 visar. En urborrning 117 är anordnad i draganordningsrullen 69' för att uppta avskjuvningstappen. Rullkropparna 70 ligger vid normal påverkan av automaten vid den ände resp det hörn av styrbanan 73', som ligger på störst avstånd från vridaxeln och sörjer för centrering av draganord- ningsrullen i förhållande till axeltappen 35' på sådant sätt, att det alltid finns ett minsta avstånd mellan rullkropparna 70 och mellanbuss- ningens 113 ytteryta. Då åtstramningssystemet aktiveras, d v s efter dragpåverkan av draganordningen 16 och efter påläggning av ett vrid- moment på draganordningsrullen 69' deformeras först lagertapparna 71' elastiskt med efterföljande avskjuvning, inklusive avskjuvningstappen 71", som bestämmer vilo- och centreringsläget för draganordningsrul- len 69' i förhållande till axeltappen 35'. Till följd av massans trög- het vid acceleration i riktningen 118 i draganordningen 16 uppstår det omedelbart en hopkoppling mellan draganordningsrullen 69' och mellan- bussningen 113 i det att rullkropparna 70 glider längs styrbanorna 73' och kommer i kontakt med ytterytan på mellanbussningen 113, Härvid utgör sidoflänsen 114 på mellanbussningen 113 axiell säkring för draganordningsrullen_69'. 450 562 I stor utsträckning överensstämmande med kopplingsprincipen en- ligt fig 5 är vid utföringsexemplet enligt fig 10 till 13 en dragan- ordningsrulle 169 med Z-formig profil anordnad vid sidan av sidoplattan 2' på ett U-formigt automathus 2 och lagrad vridbart på den axeltapp ' 135 hos bältesaxeln, som sticker ut utanför sidoplattan 2'. Draganord- ningsrullen 169 uppvisar på sin ytteryta återigen profilen hos en upp- lindningsrulle, på vilken draganordningen 16 lindas upp och fästs i ur- borrningen 209. Tre urtagningar, som bildar från rullaxeln och utåt lu- tande styrbanor 173, är fördelade över det yttre av en lagerurborrning 120, vars diameter överstiger Omkretsen på axeltappen 135. Mellan lager- : urborrningens yttre och axeltappen ligger en bussningsartad bur 121, som består av termoplastiskt material, och som på samma sätt som styr- banorna 173 är försedd med tre fönsterartade öppningar 122, i vilka som rullar utbildade rullkroppar 123 är placerade. Som framgår av fig 12 har buren.121 tunna, fjäderartade ansatser 124, som griper in i öpp- ningarna 122 med förspänning och som trycker rullkropparna 123 radiellt utåt mot draganordningsrullens ringvägg. Om sådana ansatser inte finns så är horisontalprojektionen av varje öppning 122 något mindre än den hos rullkropparna 123, så att på detta sätt rullkropparna hålls i en yttre frigivningsställning.

Buren 121 uppvisar tre med axeln parallella, läppformiga skjuv- element 125, som är lagrade i tre motsvarande öppningar 126 i sidoplat- tan 2' och som förbinder draganordningsrullen 169 vridsäkert med auto- mathuset upp till ett förutbestämt vrid- eller skjuvmoment. Draganord- ningsrullen 169 är återigen med begränsat vridmoment vridsäkert förbun- den med sidoplattan 2' medelst en avskjuvningstapp 171. Bältesaxeln uppvisar i anslutning till axeltappen 135 en smalare axeltapp 127 med en medbringarslits 128, på vilken en återspolningsfjäder 129 för bäl- tesbandet är lagrad och fastsatt. Draganordningsrullen 169 och åter- spolningsfjädern 129 omges av en täckdel 130 med en mellanvägg 131 mellan áterspolningsfjädern och draganordningsrullen.

Vid aktivering, dvs när ett plötsligt dragmoment i riktningen A uppträder i draganordningen 16, påverkas draganordningsrullen 169 av ett vridmoment, vilket leder till att avskjuvningstappen 171 skjuvas av.

Härvid uppstår en relativrörelse mellan buren 121 och draganordnings- rullen 169 och rullkropparna 123 rör sig längs styrbanan 173 från vilo- eller frigångsläget i buren i riktning mot rullaxeln till form- och kraftslutande kontakt med axeltappen 135. Nu blir även skjuvelementen 125 avskjuvade och âtstramningsförloppet startas.

Claims (9)

450 562 6 P a t e n t k r a v :

1. Pa rullautomaten i ett rullbälte anordnad bältessträckare med en vid kollision eller liknande utlösande kraftackumulator, som genom en draganordning (16) är förbunden med en draganordningsrulle (12), vilken är anordnad i förläng- ningen av rullautomatens bältesaxel och normalt är frikopplad från denna, men efter utlösning av kraftackumulatorn kopplas samman med bältesaxeln medelst en koppling, som bildas av i draganordningsrullen (12) lagrade kopplingselement (19, 7D, 123), vilka vid utlösningen rör sig i ett radiellt plan till ingrepp med en kopplingstapp (8, 135) pâ bältesaxeln, kännetecknad av att kopplingselementen (19, 70, 123) hålls begränsat rörliga eller orörliga relativt rullautomatens hus (2) medelst avskjuvningsbara element (11, 71, 71', 125), som skjuvas av genom draganordningsrullens rotation vid utlösning av kraftackumulatorn, vilken rotation samtidigt tvångsstyr kopplingselementen (19, 70, 123) till fast ingrepp med bältesaxelns kopplingstapp (8, 135) och är riktad pa sådant sätt, att den därefter roterar bältesaxeln i bältets sträckningsriktning.

2. Bältessträckare enligt kravet 1, känrietecknad av att de avskjuvningsbara elementen (skjuvstift 11) är anordnade pa rullautomatens hus (2) och sticker in i rörelsevägen för kopplingselementen (19), som av fjädrar (20) belastas mot fri- gangsläget, och vid begynnande rotation av draganordningsrullen (12) förs till ingreppsläget.

3. Bältessträckare enligt kravet 1 eller 2, kännetecknad av att kopplingen bildas av .kopplingsclementi form av spärrhävarmar (19) och en med dessa sam- verkande radialtandning (9) pà kopplingstappen (El).

4. Bältessträckare enligt kravet 1 eller 2, kännetecknad av att kopplinge- elementen utgörs av klämhävarmar (37), som kläms fast mot kopplingstappen.

5. Bältessträckare enligt något av föregående krav, kännetecknad av att draganordningsrullen (12) med de däri lagrade kopplingselementen (19) hålls i kopplingselementens frigàngsläge av avskjuvningsbara element i form av skjuvstift (11).

6. Bältessträckare enligt kravet 1, kännetecknad av att kopplingselementen utgörs av rullkroppar (123), som kiias fast mot kopplingstappens periferiyta i en klärnkoppling.

7. Bältessträckare enligt kravet 6, kännetecknad av att rullkropparna (123) är lagrade i en- radiellt eftergivlig bur (121), som är infäst i automatens hus (2) medelst de avskjuvningsbara elementen (125).

8. Bältessträckare enligt kravet 7, kännetecknad .av att buren (121) är hyls- 'eller ringformig och företrädesvis gjord i termoplast, samt runt sin omkrets har fönsterartade öppningar (122) för rullkropparna (123), varvid fjäderartade ansatser (124) sticker in i de fönstérartade öppningarna (122) och belastar rullkropparna mot frigàngsläget. 450 362

9. Bältessträckare enligt kravet 8, kännetecknad av att de avskjuvnlngsbara elementen (125) är fördelade runt burens (121) perlferi och företrädesvls är paral- lella med burens axel, och är utförda att lagra buren (121) företrädesvis direkt på en sídoplatta (2') på rullautomatens hus (2).