SE448705B - Fastklemningsanordning for sekerhetsbelten - Google Patents

Description

e -- -V --- -V -~~----~ - r ~~~~ e -_, V, , ___... ..._........_ ,-_.,.-.-.......... i .... _ ._ 448 705 2 skilt vad gäller dess lättrörlighet vid pâ- och avspolning.

Denna uppgift löses genom att uppfinningen uppvisar de ytterligare särdragen enligt kravets 1 kännetecknande del. Fördelaktiga utförings- former framgår därvid av de osjälvständiga kraven.

Den första fördelen härvid är att den rörliga klämdelen utgörs av ett enkelt och lättillverkat rullarrangemang, som dels utgör brytyta för bältesbandet, och dels utan ytterligare åtgärder åstadkommer säker fast- klämning av bältesbandet vid ökad dragkraft på grund av sin speciella, excentriska lagring. Härvid får man särskilt den fördelen, att det vid normal hantering av bandet, dvs vid normal av- och uppspolning, inte uppträder några som helst friktionsförluster, eftersom brytdelen, som utgör den egentliga brytytan, är helt fritt roterbart lagrad på den stabila rullen. Denna fria roterbarhet bryts först då en ökad dragkraft uppträder i det att brytdelen då på kort tid låses vridsäkert till rul- len. Härvid är det möjligt att anordna så litet spel mellan brytdelens inre yta och rullens yttre yta, att brytdelen blockeras inom mycket kort tid och även vid ganska liten ökning av dragkraften. På detta sätt för- bättras driftsäkerheten hos hela systemet i hög grad, och man uppnår, att vid aktivering, direkt efter att bältestrumman blockerats genom ver- kan av en avkännare och t ex en spärrhakesanordning, fastklämningsanord- ningen spärrar det utlöpande bältesbandet, och därvid förhindrar en film- spolningseffekt, dvs en fortsatt, även om begränsad, utlöpning av bandet.

Enligt uppfinningen kan kopplingsförbindelsen mellan brytdelen och den excentriskt lagrade rullen ske genom formlåsning med hjälp av en kuggkoppling, eller genom att det bildas en friktionsknppling med stor yta mellan brytdelen och rullen vid aktivering, vilket kan realiseras genom deformerbar uppbyggnad av den hylsformiga brytdelen eller genom eftergivlig utformning av dess vridlager. Vid styv utformning av bryt- delen är det fördelaktigt för realiserandet av stor friktionsyta mellan brytdelen och rullen, om man enligt en utföringsform av uppfinningen an- ordnar ett elastiskt deformerbart kopplingselement mellan den hylsartade brytdelens inneryta och rullens ytterytaa Detta kopplingselement lägger sig vid förskjutning av brytdelen relativt rullen mot rullens yta över en stor area.

Ett lättmonterat utförande av fastklämningsanordningen fås genom att den hylsartade brytdelen åtminstone vid de motstående hylsändarna uppvisar medelst tryck elastiskt utvidgningsbar, t ex förträngd tvär- snittsform, och är påpressbar på vridlager, företrädesvis lagerringar.

Ytterligare fördelaktiga detaljer hos uppfinningen framgår av de på ritningen visade och i det följande beskrivna utföringsexemplen.

På ritningen visar fig 1 till 3 en första utföringsform av fast- klämningsanordningen för ett säkerhetsbälte enligt uppfinningen i två 448 705 skurna vyer i olika'manöverläge och en planvy; fig 4“en skuren vy av den i fig 1 till 5 endast schematiskt visade rullautomaten; fig 5 till 7 en andra utföringsform av fastklämningsanordningen enligt uppfinningen i tvâ skurna vyer i olika manöverläge och i en sprängvy; fig 8 till 10 en tred- je utföringsform av fastklämningsanordningen enligt uppfinningen med två skurna vyer i olika manöverläge hos komponenterna och en sidovy; fig 11 till 14 en fjärde utföringsform av den med en rullautomat hopbyggda fast- klämningsanordningen i två skurna vyer, en perspektivvy och en sprängvy; samt fig 15 till 17 en femte utföringsform av fastklämningsanordningen enligt uppfinningen, vilken är hopbyggd med ett brytbeslag, i genom- skärning, sidovy och sprängvy.

Vid utföringsexemplen enligt fig 1 till 10 betecknar 1 en i fig 4 i detalj visad rullautomat för ett säkerhetsbälte av konventionell kon- struktion. Enligt fig 4 består rullautomaten av en bältestrumma 2, som är vridbart lagrad mellan två U-formigt uppböjda skänklar i ett automat- hus 5, varvid ett flexibelt bältesband 4 är uppspelat på trumman 2. Trum- man 2 står på ena sidan i förbindelse med en återspolningsfjäder 5, som är förtäckt av en yttre kåpa 6, och uppvisar på den andra sidan ett spärrhjul 7 med yttre tandning 8, som står i funktionsmässig förbindelse med en likaså känd avkänningsanordning 9, vilken innefattar en från sitt centrala viloläge förskjutbar tröghetskula 10. Då det med säkerhetsbältet utrustade fordonet utsättes för acceleration över ett visst värde, rub- bas tröghetskulan 10 och förskjuter en spärrhake 11 i riktning mot spärr- tandningen 8 på spärrhjulet och spärrar bältestrumman 2 och därmed bäl- tesbandet 4. Nu.har man problemet, att ytterligare en viss bältesbands~ längd dras av från rullen sedan trumman spärrats på grund av den i och för sig kända filmspoleffekten till följd av den dragkraft som utövas på bandet 4 av den framåtfallande massan hos den fastspända personen. Detta problem löses genom att den nedan beskrivna fastklämningsanordningen kopplas framför rullautomaten 1 och automatiskt reagerar direkt efter blockering av trumman 2 och klämmer fast det utlöpande bandet 4 och för- hindrar ytterligare avlindning av bandet.

Vid utföringsformen enligt fig 1 till 3 är denna fastklämnings- anordning lagrad i ett U-formigt beslag 12, som kan vara separat fäst, t ex under rullautomaten 1 på fäststället 15, t ex i fordonsramen. En formstabil rulle 14 är vridbart lagrad mellan de båda upphöjda skänklarna på beslaget 12, och uppvisar en excentriskt i förhållande till rotations- axeln anordnad lageröppning 15 och är lagrad med hjälp av denna på en axel 16. Ett stift 17 är fäst på åtminstone den ena av rullens 14 ändar, vilket stift är upptaget i en avlång öppning 18 i beslagets 12 ena skän- kel. På detta sätt kan rullen 14 bara svängas en ganska liten vinkel- 448 705 4 sträcka. En hylsformad brytdel 19 är lagrad fritt vridbart på den i huvudsak cylindriska rullen 14, och består av en formstabil eller alter- nativt elastiskt deformerbar inre hylsa 20 och en med denna vridsäkert förbunden yttre löphylsa 21, t ex av högelastiskt material. Som visas i fig 1 och 2 uppvisar rullen 14 på en del av sin periferi en yttre tand- ning 22, medan brytdelen 19 uppvisar en spärrtandning 25 med samma tand- delning på sin inre periferi.

Som närmare framgår av fig 12, 14 och 17 är brytdelen 19 i båda ändarna lagrad fritt vridbart på vridlager, varvid diametrarna hos rullen 14 och brytdelen 19 resp den inre hylsan 20 är så valda, att det vid nor- mal drift kvarstår ett litet, radiellt spel mellan rullen och brytdelen 19 med undantag av vridlagret, så att brytdelen vid normal drift kan rotera fritt. Brytdelens 19 vridlager kan vara så utformade, att de då ett visst radiellt tryck uppträder ger efter elastiskt resp är deformer- bara. Vid utföringsexemplen enligt fig 12, 14 ooh 17 är däremot hela brytdelen utförd av ett elastiskt eftergivligt resp deformerbart material som då ett radiellt tryck uppträder kan ge efter elastiskt i förhållande till de fasta vridlagren. 24 betecknar en klämbalk, som är lagrad fast mellan beslagets 12 båda skänklar alldeles vid sidan om brytdelen 19.

Klämbalken 24 uppvisar en klämyta 25 med stort friktionsvärde. 26 be- tecknar en fjäder, som är påhakad på klämbalken 24, delvis omger axeln 16 och stöder mot stiftet 17. Med hjälp av denna fjäder 26 hålls rullen 14, inklusive brytdelen 19, i det i fig 1 visade normalläget, i vilket det kvarstår en liten spalt mellan den yttre periferin på löphylsan resp ytan på bandet 4, som omger halva löphylsan 21, och klämbalkens 24 kläm- yta 25. I detta normalläge kan bandet 4 obehindrat lindas på och av. När rullautomatens 1 bältesaxel blockeras, utövas en ökad dragkraft i rikt- ningen A på bandet av den fastspända personens framåtfallande kropp, var- vid denna dragkraft övervinner fjäderns 26 förspänning och svänger rullen 14, inklusive brytdelen 19, till läget enligt fig 2. Denna ökade drag- kraft medför ett radiellt tryck på brytdelens 19 löphylsa 21, varvid på grund av brytdelens eftergivliga lagring, alternativt dess elastiskt eftergivliga material, den nyssnämnda spalten mellan brytdelen 19 och rullen 14 slutes och spärrtandningen 23 kommer i kopplingsingrepp med rullens 14 yttre tandning, så som visas i fig 2. Samtidigt kommer på grun av den nu spärrade brytdelen 19 och den glidsäkert på den inre hylsan 20 påskjutna löphylsan 21 en mycket stor periferikraft enligt lagen e/”°° att utgående från bandet 4 verka på brytdelen 19, vilken därigenom kläm- mer fast bandet 4 mellan löphylsan 21 och klämbacken 24. Emedan löphylsan 21 består av ett elastiskt ämne, undgår bandet vid detta förlopp skador även vid överföring av extremt stora bromskrafter. Löphylsans 21 yta är lämpligen så utförd, att friktionen mellan bandet 4 och löphylsan 21 vid I! X5 normal drift är mycket liten, men uppvisar kraftigt ökat värde mellan bandet 4 och nämnda yta, praktiskt taget intill formlåsning, vid ökande radialkraft.

Utföringsexemplet enligt fig 5 till 7 liknar mycket det enligt fig 1 till 5. Även här uppvisar ett U-formigt beslag 12 en klämbalk 24 med klämyta 25. Till skillnad mot utföringsexemplet enligt fig 1 till 5 är ytorna hos den excentriskt lagraderrullenu27 och den inre hylsan 28 hos den åter igen tvådelade och elastiskt eftergivliga brytdelen 29 glatta. Även här är den inre diametern hos brytdelen 29 en aning större än rullens 27 yttre diameter, så att det vid normal drift enligt fig 5 kvarstår ett radiellt spel mellan brytdelen 29 och rullen 27, varigenom brytdelens 29 frigång säkerställas. Den i fig 7 i detalj visade rullen 27 uppvisar två lageransatser 50 och är centralt försedd med en axiell urtagning 51. Bullen 27 uppvisar vidare ett radiellt spår 52, i vilket en bandfjäderartad, elastiskt deformerbar bandbroms 55 med en bookad ände 54 är ihakad. Bandbromsen är fixerad i sidled i rullens 27 urtagning 51.

Ytorna hos bandbromsen 55, rullen 27 och brytdelen 29 är så utförda, att det mellan bandbromsens inre yta och rullens yta föreligger ett mindre friktionsvärde mellan bandbromsens yttre yta och brytdelens 29 inre yta ett större friktionsvärde. Bandbromsen 55 fungerar som kopplingselement för fastklämningsanordningen mellan brytdelen 29 och rullen 27. Fig 5 visar åter systemets normala driftstillstånd, där brytdelen 29 ligger koncentriskt med rullen 27 med ett radiellt spel. När det uppträder en _ ökad dragkraft i riktningen A, t ex vid kollision, komer åter rulle/ brytdelsenheten att svängas mot klämbalken 24, varvid brytdelen, som vid denna utföringsform består av formstabilt material, på grund av sin lagring på elastiskt eftergivliga vridlager förskjuts i förhållande till rullen 27, varvid brytdelens 29 inre yta trycker mot bandbromsens 55 fria fjäderände ungefär i höjd med klämbalken 24 i blockeringsläget en- ligt fig 6, varefter bandbromsen 55 anpassar sig till rullens 27 yttre kontur på grund av de olika friktionsvärdena, varigenom man får frikti- onslåsning över en stor yta mellan brytdelen 29 och rullen 27. Därmed är brytdelen 29 kopplad till rullen 27, och man får på det skildrade sättet en omedelbar fastklämning av bandet 4 mot klämbalken 24.

Vid utföringsexemplet enligt fig 8 till 10 är åter igen ett U-formigt beslag 12 försett med en klämbalk 24. Likaså är åter en form» stabil rulle 55 med i huvudsak glatt yta exoentriskt lagrad mellan be- slagets 12 skänklar. Åter är en tvådelad brytdel 56 fritt vridbart lag- rad på rullen 35, varvid vid detta utföringsexempel denna brytdel 56 består av ett elastiskt eftergivligt material. Även här är brytdelens 56 inre diameter aningen större än rullens 55 ytterdiameter, så att brytdelen 56 vid normal drift enligt fig 8 kan rotera fritt. Uppträder 448 705 s det nu en ökad dragkraft i bandet 4 i riktningen A, t ex vid en kolli- sion, kommer åter rulle/brytdelsenheten att svängas i riktning mot kläm- balken 24 den förutbestämda vinkelsträckan fram till anliggning mot kläm- balken 24. Samtidigt deformeras brytdelen 36 på grund av den radiellt verkande dragkraften och kommer till anliggning mot rullen 35 över eg; stor yta, såsom visas i fig 9, Pâ grund av denna storytiga anliggning, som motsvarar en omslutningsvinkel GC , kommer bromsenheten att låsas.

Emedan den t ex av ett gummiartat ämne eller plast tillverkade löphylsan 37 är glidningssäkert lagrad på den inre hylsan 58, får man även vid denna enkla och mycket billigt tillverkbara konstruktion en oklanderlig bromsning av bandet 4 vid motsvarande belastning. Den optimala friktionen mellan rullen 55 och den inre hylsan 38 erhålles genom motsvarande val av material, t ex om rullen framställs av en lättmetallprofil (sträng- pressprofil), och ytan ruggas upp tesx genom blästring. Den inre hylsan kan t ex framställas av termoplast, t ex genom sprutning. På detta sätt får man vid aktivering en dubbelbandbromseffekt, närmare bestämt dels genom friktionsförbindelsen mellan bandet 4 och löphylsan 17 och dels genom bandbromsverkan mellan rullen 35 och den inre hylsan 580 Vid detta utföringsexempel, liksom vid de övriga, kan man uppnå mycket korta broms- tider genom motsvarande dimensionering av spelet mellan rullen och bryt- delen. Goda resultat har erhållits vid ett sådant spel på 0,5 mm, hänfört till diametern hos de samverkande bromsdelarna.

Vid utföringsexemplet enligt fig 11 till 14 är en fastklämnings- anordning för ett säkerhetsbälte av ovan beskrivet slag hopbyggd med en rullautomat enligt t ex fig 4. Härvid har ett automathus 39 åter två U-formigt upphöjda skänklar 40, mellan vilka rullautomatens bältestrumma 2 är roterbart lagrad. Även här är trumman 2 hopkopplad med en återspol- ningsfjäder och en anordning med avkännare och hake, vilka är anordnade under på sidan placerade kåpor, t ex 6, i figurerna, En fastklämningsan- ordning av ovan skildrat slag, t ex enligt fig 8 till 10, är lagrad under bältesaxeln 2 mellan automathusets 39 skänklar 40. Härvid är bromsenheten bestående av brytdel 36 och rulle 55, anordnad så i förhållande till trumman 2 att denna bromsenhet i fråga om sitt läge överlappar trumman 2, varvid bandet 4 passerar med stor omslutningsvinkel mellan från varandra vända periferiställen på trumman 2 resp bälteslindningen 41 och brytdelen 56. Även vid detta utföringsexempel är en bromsbalk 42 fast lagrad mellan skänklarna 40 alldeles vid sidan om nämnda bromsenhet. Till skillnad mot vid föregående utföringsexempel hålls rullen 35, som åter är excentriskt lagrad på en axel 16, i det normala driftläget på avstånd från broms- balken 42 med hjälp av en rak dragfjäder 45, varvid dragfjädern 45 i ena änden är påhakad på ett stift 17 på rullen 35 och i den andra änden på det i huset fästa stiftet 44. Rullens vridning begränsas av en rund öpp 448 705 ning 45 i den ena skänkeln 40, i vilken öppning ett stift 17 skjuter in.

Medan bromsenhetens uppbyggnad bara är schematiskt visad i fig 11, för- tydligar fig 12 och 14 konstruktionen hos rullen 55 och brytdelen 36.

Bullen 35 har åter en i huvudsak glatt resp uppruggad yta, och är på sidorna försedd med förträngda lageransatser 46. Ringformiga rull- lager 47 med kulor 48 är påskjutna på dessa ansatser 46. Den hylsformiga brytdelen 36 är åter påskjuten på rullen 35 på sådant sätt, att den inre hylsan 38 sitter med ändarna på rullagren 47. Som visas i fig 12 är den inre hylsans 38 inre diameter aningen större än rullens 35 yttre diame- ter. Både den inre hylsan 38 och den på denna vridsäkert påsatta löp- hylsan 37 består av elastiskt deformerbart material. Som särskilt fram- går av fig 12 motsvarar löphylsans 37 bredd ungefär bältesbandets 4 bredd. Rullagren 47 är anordnade på sådant avstånd från varandra, att detta avstånd överstiger bredden hos bältesbandet 4 resp löphylsan 37.

På detta sätt får man mellan vridlagren 37 ett elastiskt eftergivligt område i bandets 4 brytzon, vilket område ganska lätt deformeras i rikt: ning mot rullens yta då en ökad dragkraft i riktningen A uppträder i bandet 4.

Fig 15 till 17 visar ett utföringsexempel, vid-vilket en fast- klämningsanordning av ovan beskrivet slag utgör en del av ett brytbeslag.

Detta brytbeslag består av en beslagplatta 49, som uppvisar två U-formigt upphöjda skänklar 50 och ett fästställe.51. Mellan skänklarna 50 sträcker sig en konvex upphöjning 52, som är präglad ur beslagplattans 49 materi- al, vilken har samma funktion som bromsbalken enligt föregående utförings exempel och uppvisar en klämyta med hög friktionskoefficient. Utförandet och funktionen hos den som brytelement för brytbeslaget utformade bryt- delen 53 är direkt jämförbart med fastklämningsanordningen enligt fig 11 till 14. En axel 16 är lagrad i lageröppningar 54 i skänklarna 50. På axeln 16 är rullen 55 svängbart och excentriskt lagrad och uppvisar för detta ändamål en lagerurborrning 56. Rullen 55 uppvisar dessutom i båda ändar koncentriska inskärningar 57, vilka båda är avsedda att ta upp var sin fjäderring 58, som företrädesvis är framställd av rund tråd. Bryt- delen 53, som består av ett elastiskt, under tryck deformerbart material, uppvisar i båda hylsändarna avsmalnande tvärsnittsform 59 och har en liten genomgående urborrning mellan ändarna. Brytdelen 53, som t ex kan vara framställd i ett stycke av elastiskt deformerbart material, skjuts på på en rulle 55, och fjäderringarna 58 monteras mellan brytdelen 53 och rullen 55 genom utvidgning av de avsmalnande ändarna 59, så att det bildas en i axiell led spärrad glidlagring. Enheten bestående av rulle och brytdel kan åter, motsvarande de ovan beskrivna utföringsexemplena, gmställas en förutbestämd vinkel från ett normallåge, där den på lika- 448 70-5 - et! ledes ovan beskrivet sätt hålls av en fjäder 60, till ett klämläge, där bandet kläms fast mellan upphöjningen 52 ooh brytdelen 53. som spar-rate genom friktionslåsning till rullen 55. Här sker åter kopplingen mellan brytdelen 55 och rullen 55 genom_ elastisk deformering av den hylsartade brytdelen 55. Genom motsvarande val av material för brytdelen 55, som samtidigt kan utgöra yttre löphylsa, kan vid ökande draglcraft i riktning- en A enligt :Big 15 friktionen bli så. stor genom elastisk deformering av brytdelens yta, att man får formlåsning mellan bandet 4 och brytdelens 55 yta. Detta kan teex åstadkommasmed hjälp av PVC-material eller ett mot- svarande polyuretazxmaterial, åtminstone .för brytdelens 55'mantel. Emedan bandetß, passerar under vinkeln b_ vid brytbeslaget, måste vid normal drift friktionsvärdet mellan bandet 4 och brytdelen 55 vara motsvarande litet, medan detta värde stiger kraftigt vid ökad dragkraft, alltså t ex vid kollision. Av detta skäl bör brytdelens 55 yta inte bestå av något gummimaterial. Ett gummiartat material kan däremot användas vid övriga utföringsexempel, emedan vid dessa omsvepningsvinkeln är väsentligt större än vid utföringsexemplet enligt fig 15 till 17. o).

Claims (10)

9 3448 705 'Patentkravz

1. Fastklämningsanordning för bandet i ett säkerhetsbälte i motorfordon med ett bältesband (4), 80111 ä-fuPPli-nåB-f På en Bältes- trumma (2) och åter kan lindas av mot kraften från en fjäder, varvid bandet (4) delvis sveper om en brytdel (19), som uppvisar en välvd bry-byta, är anordnad framför trumman, och är vridbar kring en axel, och som samverkar med en klämyta (24) på. sådant sätt, att vid påver- kan av en ökad kraft (A) 'brytdelen (19) svänger iväg och bandet (4) kläms fast mellan klämytan (24) och brytdelen (19); medan vid normal avlindningsrörelse 'orytdelen hålls på avstånd från klämytan av en fjäder, k ä n n e t e c k n a d av att brytdelen med brytytan är _ biiaaa av nyisertaa dei, som ar lagrad pa en ruiie (14) så att den vid normal drift är frigående, varvid rullen är excentriskt lagrad och kan svängas en viss vinkel i förhållande till klämytan (24), och brytdelens yta är så. beskaffad, att friktionsvärdet mellan bandet (4) och denna yta vid ökande radiell kraft ökar, varvid ytan är radiellt förskjutbar i förhållande till den till bloskeringsläget svängda rul- len och därvid kommer i kraft- eller formlåst koppling med rullen.

2. Fastklämningsanordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k- n a d av att brytdelen (19), som vid normal drift är ofrigàende lagrad på avstånd från rullen (14) med hjälp av vridlager, är elastiskt deformerbar åminstcne i brytomràdet vid ökad dregh~aft.~

3. Fastklämningsanordning enligt lrravet 1, k ä n n e t e c k- n a d av att bryt-delen (19), som vid normal drift är frigàende lagrad på. avstånd från rullen (14) med hjälp av vridlager, är form- stabil men lagrad på elastiskt eftergivliga vridlagere _

4. eaetriamingsnneraning enligt nav: eller 3, 1; a' n - n e t e c k n a d av att den hgrlsartade 'brytdelen (19) är lagrad på vridlager (47) på båda sidor, varvid avståndet mellan vridlagren är större än 'bältestandets (4) bredd., _

5. Fastklänningsanordning enligt Ice-av 2 eller 3, k ä n - n e t e c k n a d av att den hylsartade brytdelen (53) åtminstone vid de motstående hylsändarna uppvisar ett tvärsnitt, som t ex är avsmalnande, men kan elastiskt utvidgas med hjälp av tryck, och kan pressas på på vridlager, företrädesvis på lagerringer (58).

6. Fastklämningsanordning enligt kravet 3, k ä n n e t e c k- n a d av att ett elastiskt deformerbart kopplingselement (bandbroms 33) är anordnat mellan den hylsartade brytdelens (29) inneryta och 448 705 10 rullens (27) ytteryta., vswvid företrädesvis kopplingselementet är utformat som en bandfjäderartad bnndbrums (33)@ dom på. æna sidan är lagrad på rullen (27) dch speciellt har mindre n-iktionnvärde» mellan kopplingselementet och mallen och större friktíonsvärde mellan kopp- lingselementet oeh brytdelens inneryta.

7. Fastklämningsanordning enligt något av förægående man. k ä n n e t e c k n a d av att 'brytdelen är anordnad att kopplas samman med rullen genom friktionskoppling över en stor yta.

8. Fastklämningsnnordning enligt något :av föregående lax-av, ä n n e t e e k n a d dv att brytdelens (19) inre periferi uppbär en spärrtandning (23)9 som är anordnad att vid dlmd dragm-aft i ban- det (4) kopplas samman med en yttre tandning ( 22) på rullen (M).

9. Farstklämningsanordning enligt något' av föregående hav, k ä. n n e t e c k n a. d av att brytdelen består av en iomstnbil eller deformerbar inre hylsa (20) och en därmed vridsäkert förbunden yttre hylsa (21) resp dv ett yttre skikt, töreträdnnvid dv hög- elastiskt nateridlß

10. Fastklämningannordning enligt något nv Idregàende man, k ä n n e t e .c k n a d av att bältestmmman ingår i en mllautomat, varvid fastklämníngsanordningen är hdpbyggd med rullautomdten, och varvid fóneträdnævis den dv mlle mh brytdel beßtående fnßtklåánn-lngs- enheten är anordnad i autumn-tens hus (39) på avstånd under tmmman (2) och med med denna överlappmde läge, nch bandet (4) är lagt med stor omsvepníngflævínkel mellan från varandra. vända periferiaatällen på. trumman ash brytdelen. H. Fnstklëímningaandfdning enligt någnt av kraven ¶ =- 9,, k ä n n e t e c k n a. d av att den ingår i ett brytteslmlgü vrntn 'tryt- yta består av ett icke ßdminrtnt material med vid normal drift litet friktiansvärde, som ökar dtækt vid ökad draglnraft i bfdltersbnndet.