SE450234B - For motorfordon avsett skjut-lyft-tak med en stel taklucka - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 450 234 felfunktioner förhindras, vilka består däri, att å ena sidan den ovanför den fasta takytan utsvängda takluckan vid den önskade tillbakasvängningen förskjutes bakåt och att å andra sidan den in under den bakre fasta takytan iförskjutna takluckan vid sin stängningsförskjutning höjes vid sin bakre kant, d v s svänges uppåt.

Ett undertryckande av förstnämnda felfunktionsmöjlig- het är icke förbundet med speciella svårigheter, men de kända förslagen för förhindrande av den andra felfunktio- nen har den nackdelen, att det vid takluckans stängnings- förskjutning uppträder väsentligen vertikalt uppåt riktade krafter, som förorsakar avsevärd friktion och därmed en tröghet för takluckans drivning.

Vid ett känt skjut-lyft-tak av det inledningsvis be- skrivna slaget (DE-PS 2 532 l87) förhindras säkert de båda beskrivna felfunktionerna genom i praktiken avsevärt beprövade åtgärder, men också härvid uppträder vid tak- luckans stängningsförskjutning ovannämnda vertikalt uppåt riktade krafter med den därigenom utlösta följdverkan.

Genom det inledningsvis beskrivna anordnandet av en ur- tagning i varje styrskena, vilken urtagning är tillordnad ett takluckans förskjutning följande låselement, åstad- kommes under takluckans insvängning från ett utsvängt läge till dess stängningsläge ett oönskade förskjutningar av takluckan i öppningsförskjutningsriktningen förhindrande, kraftbundet ingrepp. För att förhindra att takluckans bak- re kant lyftes upp vid stängningsförskjutningar är på mot- stående vis vid var och en av takluckans båda sidor an- ordnat ett på takluckan i närheten av dennas bakre kant och tvärs förskjutningsriktningen fäst styrfinger, som vid nedsänkning av takluckans bakre kant utgående från tak- luckans stängningsläge trycker ut lâselementet från ur- tagningen, sträcker sig genom urtagningen och vid efter- följande förskjutningar av takluckan är styrd vid styr- skenans undersida. De vertikalt uppåt riktade krafterna uppstår nu vid denna kända konstruktion därigenom, att de takluckans stängningsförskjutning åstadkommande och på de u- 10 15 20 25 30 35 450 234 bakre glidskorna anordnade styrstiften i styrkulisserna anligger mot rampytor, på vilka de genom lindrivningen in- förda krafterna uppdelas i en kraftkomponent i förskjut- ningsriktningen och en vinkelrätt däremot uppåt riktad komponent. Den uppåt riktade kraftkomponenten leder till friktionsanliggning för styrfingrarna mot styrskenornas undersidor. Denna anliggning för styrfingrarna förhindrar visserligen säkert en upplyftning av takluckans bakre kant vid stängningsförskjutningen, men därigenom uppstår friktionskrafter, som måste övervinnas genom ett ökat drivvridmoment. Även vid den äldsta kända utföringsformen av ett skjut-lyft-tak (DE-AS l 605 960) uppträder sådana verti- kalt uppåt riktade krafter, som också genom kraftuppdel- ning uppstår vid anliggningspunkterna mellan styrstift och kulissrampytor. Till dessa uppåt riktade kraftkomponenter tages vid varje takluckesida hänsyn medelst på takluckan fästa vinkelstycken, som vid förskjutningar av takluckan griper under extra styrskenor, mot vilka de vid stäng- ningsförskjutningar kommer till friktionsanliggning till följd av de i de beskrivna drivpunkterna uppstående, uppåt riktade kraftkomponenterna. Ändamålet med uppfinningen är att åstadkomma ett för motorfordon avsett skjut-lyft-tak, vid vilket inga från uppåt riktade drivkraftskomponenter härrörande friktions- förluster kan uppträda vid takluckans stängningsförskjut- ningar.

Detta ändamål uppnås enligt uppfinningen utgående från det inledningsvis beskrivna skjut-lyft-taket där- igenom, att vid var och en av takluckans båda sidor är an- ordnat ett kopplingselement, medelst vilket den bakre glidskon vid låselementets utträde ur urtagningen är auto- matiskt hopkopplingsbar med den närbelägna styrskon och medelst vilket den bakre glidskon vid låselementets in- träde i urtagningen är frikopplingsbar från styrskon, och att vid takluckans båda sidor styrstiftets kraftbundna ingrepp med styrkulissen i förskjutningsriktningen upp- 10 l5 20 25 30 35 450 234 4 häves vid takluckans stängningsförskjutning och att förbindningselementet är utformat som en den utsvängda takluckan i stängningsriktningen belastande skänkel- fjäder, vars ena skänkel är ledbart förbunden med styr- kulissen, vars skruvlindning är pàstucken på en lager- tapp pà styrskon och vars andra skänkel stöder mot styrskon.

Enligt grundtanken bakom föreliggande uppfinning åstadkommer inte längre de i styrkulisserna ingripande styrstiften takluckans stängningsförskjutning, vilken snarare åstadkommas av kopplingselementet, som vid tak- luckans båda sidor medbringar den närbelägna styrskon, varvid styrskon medelst det inledningsvis angivna för- bindningselementet så att säga skjuter takluckan till dess stängningsläge. Det framgår att en anliggning för styrstiften mot kulissrampytor för transportändamål på detta sätt är överflödig. Vid önskade svängningsrörelser för takluckan upphäves kopplingselementets ingrepp med den bakre glidskon, så att den bakre glidskon kan för- skjutas relativt styrskon på styrskenan. Därvid förblir styrskon till följd av låselementets låsingrepp med ur- tagningen i sitt fixerade läge, så att takluckan vid svängningsrörelser via det beskrivna förbindningselemen- tet stöder mot styrskon, varigenom oönskade förskjutning- ar bakåt av den utsvängda takluckan är uteslutna.

Vid en föredragen utföringsform av uppfinningen är låselementet och kopplingselementet anordnade på var sin arm på en tvåarmad hävstång, som är svängbart fäst på styrskon, och är låselementets utträde ur urtagningen vid samtidigt kopplingsingrepp för kopplingselementet med den bakre glidskon åstadkombart genom den bakre glidskons när- mande till styrskon. Sammanslagningen av låselementet och kopplingselementet till en tvåarmad hävstång gör det möj- ligt att medelst ett centralt element förhindra de ovan beskrivna felfunktionerna. Hopkopplingen av den bakre glidskon och styrskon sker automatiskt, d v s genom manöv- rering av takdrivorganet i öppningsförskjutningsriktning- 10 15 20 25 30 35 450 234 5 en. Frikopplingen åstadkommes däremot i samverkan mellan den tvåarmade hävstången och urtagningen i styrskenan, d v s sker också automatiskt, då takluckan vid slutet av stängningsförskjutningen når sitt stängningsläge.

Vid den föredragna utföringsformen är det fördelak- tigt om pâ den bakre glidskon är fäst ett styrutsprång, vilket är tillordnat en på den tvåarmade hävstången be- fintlig ramp för första upphävning av ingreppet mellan låselementet och urtagningen, och om en urtagningens lås- elementet närbelägna kant tillordnad, ytterligare ramp för slutgiltig upphävning av ingreppet mellan låselemen- tet och urtagningen är anordnad på låselementet. Genom anordnandet av styrutsprånget och de tillhörande ramp- ytorna på låselementet säkerställes att låselementet vid början av öppningsförskjutningen utan svårighet och utan nämnvärd, ökad kraftinsats förflyttas ut ur styrskenans låsurtagning, varvid den tvåarmade hävstången svänges tills kopplingselementet kommer till ingrepp med den bak- re glidskon.

Härför är anordningen lämpligen sådan, att kopplings- elementet är utformat som en på den tvåarmade hävstångens tillhörande armände befintlig hake, som är avsedd att fasthakas bakom en kopplingsyta på styrutsprånget.

För en säkrare införing av låselementet i urtagningen i takluckans stängningsläge och för ett upprätthållande av denna låsning under eventuella svängningsrörelser för tak- luckan är företrädesvis den tvåarmade hävstången medelst en fjäder belastad i riktning för låsingrepp mellan lås- elementet och urtagningen. Därigenom tryckes visserligen låselementet vid takluckans förskjutningar mot styrskenan, men härigenom uppstår endast ringa friktionsförluster om vid en lämplig utföringsform av uppfinningen på låselemen- tet är anordnad en löprulle, som skjuter ut utanför lås- elementet och som efter låselementets utträde ur urtag- ningen är avrullbar på styrskenan vid takluckeförskjut- ningar. 10 is 20 25 30 35 450 254 Arrangemanget för förhindrande av ett kraftbundet ingrepp mellan styrstiftet och styrkulissen vid takluckans stängningsförskjutningar är företrädesvis sådant, att i styrkulissen på i sig känt sätt (DE-AS l 605 960) är an- ordnat ett i närheten av takluckan beläget, i förhållande till denna horisontellt förlöpande och till en snett fram- åt-nedåt förlöpande övergângsstyrslits anslutande styr- slitsändparti, i vilket styrstiftetlär beläget utan an- liggning mot en yta i övergångsstyrslitsen vid takluckans förskjutningsrörelser. Vid öppningsförskjutning anligger däremot styrstiftet kraftbundet mot styrslitsändpartiets ändvägg, varigenom förskjutning av takluckan sker.

För uppnående av en förskjutningsfri, synkroniserad styrning av de båda vid takluckans båda sidor anordnade styrskorna är det fördelaktigt, om de båda styrskorna på i sig känt sätt (DE-PS 2 532 l87) är stelt förbundna med varandra medelst en vattenkanal, som, då takluckan är i stängningsläge, sträcker sig under spalten mellan tak- luckans bakre kant och taköppningens bakre kant.

Uppfinningen skall nu beskrivas närmare under hän- visning till bifogade ritningar, vilka visar ett utförings- exempel.

Fig l är en utbruten längdsektion och visar ett skjut-lyft-tak vid stängd taklucka.

Fig 2 är en utbruten och delvis avbruten planvy och visar en skjuttaksram med därpå anbringade funktionsdelar, dock vid borttagen taklucka.

Fig 3-6 är längdsektioner, motsvarande fig l, och avser olika takluckelägen.

Fig 7-9 är utbrutna längdsektioner och visar i större skala än fig l och 3-6 också olika lägen för takluckan.

Fig 10 är en utbruten sektion längs den brutna sek- tionslinjen X-X i fig 7.

Pig ll är en utbruten planvy och visar en styrskena och en däri utformad urtagning.

Fig 12 är en planvy och visar en tvåarmad hävstång.

Fig l3 är en sektion längs linjen XIII-XIII i fig 12 10 15 20 25 30 35 450 234 och visar den tvåarmade hävstången.

I längdsektionerna enligt fig l och 3-6 visas en personbils fasta tak l med en däri utformad taköppning 2, som är tillslutbar medelst en taklucka 3. Taköppningens kanter är bockade nedåt och förstärkes på vanligt sätt av en i fig 2 och 10 visad skjuttaksram 4. Skjuttaksramens konstruktiva utformning kommer inte att beskrivas här, eftersom skjuttaksramen inte behöver ha någon speciell utformning för utnyttjande av uppfinningen. De takluckans 3 förflyttning åstadkommande, kända lindrivorganen kommer i det följande också endast att beskrivas i sådan ut- sträckning som erfordras för förståelse av uppfinningen.

Takluckan 3 är i de visade exemplen en glaslucka men kan också på vanligt sätt vara framställd av stålplåt. På takluckans 3 fyra kanter är påsatt en kantspalttätning 5, som vid stängd taklucka åstadkommer en avtätning av kant- spalten mellan takluckans ytterkanter och taköppningens kanter. Takkonstruktionens delar är anordnade på spegel- bildsvis med avseende på fordonets i fig 2 med en prick- streckad linje antydda längdaxel, varför nedanstående be- skrivning endast hänför sig till takkonstruktionens ena sida, vilken motsvarar den motstående sidan. Vid taköpp- ningens bakre kant 6, vilken är belägen i närheten av takluckans bakre kant 7, börjar den bakre, fasta takytan 8, under vilken ett upptagningsutrymme 9 för den under friläggning av taköppningen 2 bakåt förskjutna takluckan 3 är beläget.

Såsom visas i fig 10, är skjuttaksramen 4 frigörbart fäst på en mellanram 10, som i sin tur är fäst på taköpp- ningens bockade kant. I det visade exemplet är skjuttaks- ramen 4 och en styrskena ll utformade i ett stycke, så att styrskenan ll sträcker sig såväl över skjuttaksramens 4 båda sidodelar 12 som över dess främre tvärdel l3. De båda sidodelarna 12 är förstyvade i förhållande till var- andra medelst en i området för taköppningens bakre kant 6 belägen förbindningsdel 14, vilket icke visas i fig 7-9.

Styrskenans ll tvärsektionsform framgår av fig l0. 10 15 20 25 30 35 450 234 Styrskenan har en uppåt öppen kanal, i vilken vid varje takluckesida ingriper en främre glidsko 15, en bakre glidsko 16 och en styrsko 40, av vilka den sistnämnda visas i fig l0. Vid båda sidor om kanalen är i styrske- nans ll sidoväggar parvis mittför varandra anordnade två linstyrkanaler 17 och två därunder belägna glidskostyr- kanaler 18. Kanalerna 17 och 18 är öppna mot den glid- skorna 15, 16 och styrskon 40 styrande kanalen. I glid- skostyrkanalerna l8 ingriper glidskorna 15, l6 och styr- skon 40 med styrutsprång l9. I linstyrkanalerna l7 är två drivlinor för takluckan 3 tryckstyvt styrda, av vilka i fig 2 endast visas en drivlina 20, som medelst en med- bringare 21 är kraftbundet förbunden med den bakre glid- skon 16. Medan en av styrskenans ll båda linstyrkanaler upptager den ifrågavarande takluckesidan tillhörande driv- linan 20, styr kanalparets andra kanal den motstående tak- sidans fria linände. I de båda drivlinornas skruvlindning- ar ingriper ett i fig 2 med streckade linjer visade driv- kugghjul 22 i en likaledes med streckade linjer visad drivanordning 23, som är fäst vid undersidan av skjut- taksramens 4 främre tvärdel 13 och exempelvis manövreras medelst en handvev 24. Kringvridning av handveven 24 och därmed drivkugghjulet 22 åstadkommer förskjutningar av de såsom böjliga kuggstänger verkande drivlinorna 20 i lin- styrkanalerna, varigenom de bakre glidskorna förskjutes på styrskenans ll sidoområden. Takluckans 3 samtliga för- flyttningar åstadkommes med hjälp av dessa synkrona för- skjutningar av de bakre glidskorna 16 på nedan närmare beskrivna sätt.

Ytterligare i fig 10 visade och i de övriga figurer- na av översiktsskäl icke visade element utgöres av en av en kantprofil 25 hållen takhimmel 26 och en på styrskenan ll förskjutbart styrd takluckehimmel 27. Hänvisningssiff- ran 28 betecknar en längs skjuttaksramens 4 sidodelar 12 och främre tvärdel 13 runtomgående regnränna, som begrän- sas av å ena sidan styrskenan ll och å andra sidan en yttervägg på skjuttaksramen 4. Såsom framgår av fig 2, är 10 is 20 25 30 35 450 234 inga funktionsdelar belägna inuti regnrännan 28, till vilken vattenavlopp 29 är anslutna.

Den främre glidskon l5 är anordnad i närheten av takluckans 3 främre kant och ärui motsvarighet till den bakre glidskon 16 förskjutbart styrd på styrskenan ll. På den främre glidskon 15 är anordnad en framåt riktad och företrädesvis med glidskon i ett stycke utformad lager- konsol 30, som är svängbart förbunden med en styrkuliss 31 via en lagerbult 32. Lagerkonsolen 30 och lagerbulten 32 bildar ett svänglager, vars lagerbult 32 tillsammans med motsvarande lagerbult vid takluckans andra sida är belägen på nämnda (tänkta) vågräta, tvärs förskjutnings- riktningen sig sträckande axel. Förskjutningsriktningen följer styrskenans ll sträckning.

Den långsträckta styrkulissen 3l, vilken, såsom vi- sas i fig 2, är anordnad vid takluckans sida, är frigör- bart och företrädesvis höjdinställbart fast förbunden med takluckan 3 medelst på takluckan med avstånd från var- andra fästa fästplåtar 33. Härigenom följer takluckan 3 styrkulissens 3l svängningsrörelser kring svänglagret 30, 32. I styrkulissen 31 är utformad en styrslits, vil- ken, såsom bäst framgår av fig 3, har ett svängparti 34, ett med takluckans yta ungefär parallellt sig sträckande stängningslägesparti 35, ett snett sig sträckande över- å gângsparti 36 och ett med takluckan ungefär parallellt sig sträckande ändparti 37. I styrslitsen ingriper ett styrstift 38, som är fäst vid en uppåt riktad förlängning 39 hos den bakre glidskon. Det framgår, att den bakre glidskons 16 förskjutningar relativt den främre glidskon 15 leder till förskjutningar av styrstiftet 38 i styr- kulissens 3l styrslits, varigenom takluckans läge ändras.

Om styrstiftet 38 rör sig i styrslitsens svängparti 34, svänges takluckan 3 alltefter den bakre glidskons 16 för- skjutningsriktning uppåt eller nedåt. Det eventuellt upp- nåbara, maximala utsvängningsläget visas i fig 3. Härvid befinner sig styrstiftet 38 i ett icke närmare betecknat ändparti av styrslitsen, vilket är avvinklat från sväng- 10 15 20 25 30 35 450 234 10 partiets 34 utsträckning. Om styrstiftet 38 däremot be- finner sig i stängningslägespartiet 35, såsom visas i fig l, tillsluter takluckan 3 taköppningen 2, varvid den är belägen i ett plan med det fasta taket l. Då styrstif- tet 38 rör sig i styrslitsens övergångsparti 36, åstad- kommes alltefter rörelseriktningen en upplyftning eller nedsänkning av takluckans bakre kant 7. Ett mellanläge för denna rörelsemöjlighet framgår av fig 4. Nedsänknings- rörelsen är väsentligen avslutad, då styrstiftet 38 över- går till styrslitsens ändparti 37, i vilket det kan röra sig ännu ett litet stycke till ändpartiets ände. Detta läge för delarna visas i fig 5. Om nu den bakre glidskon 16 förflyttas vidare, förskjutes takluckan 3 under den bakre, fasta takytan 8 bakåt in i upptagningsutrymmet 9, varvid takluckan 3 befinner sig under taköppningens bakre kant 6. Ett mellanläge för denna öppningsförskjutning av takluckan 3 visas i fig 6.

Skjut-lyft-takets hittills beskrivna konstruktione- särdrag hör icke till föreliggande uppfinning utan har beskrivits för att underlätta förståelsen av skjuttakets funktionssätt. Nedan beskrives nu de konstruktionssärdrag som är avsedda att förhindra de inledningsvis närmare be- skrivna felfunktionerna, särskilt upplyftningen av tak- luckans bakre kant vid takluckans stängningsförskjutning.

Vid beskrivning av dessa konstruktionselement hän- visas nedan väsentligen till fig 7-13 i förening med fig 2. Såsom framgår därav, är en med hänvisningssiffran 40 generellt betecknad styrsko, som är förskjutbart styrd på styrskenan ll, belägen i området för takluckans 3 bak- re kant. Styrskon 40 har ett framåt och uppåt riktat la- gerutsprång 4l (fig 9), som uppbär en utåt sig sträckande, cylindrisk lagertapp 42 (fig 10). En skänkelfjäders 44 skruvlindning 43 är påstucken på denna lagertapp 42 och hålles därpå medelst styrskenans ll närbelägna väggele- ment, såsom tydligt framgår av fig 10. Lagertappen 42 bildar ett svänglager för skänkelfjädern 44. Den av fjä- derrundstål bockade skänkelfjädern 44 har en framåt rik- l0 15 20 25 30 35 450 234 ll tad skänkel 45, som medelst en ögla 46 är ledbart förbun- den med ett på styrkulissen 31 anbringat lagerstift 47, såsom bäst framgår av fig 3. Skänkeln 45 bildar mellan styrkulissen 31 och takluckan 3 å ena sidan och styrskon 40 å andra sidan ett förbindningselement, som är sväng- bart i ett vertikalt, i förskjutningsriktningen beläget plan. Skänkelfjäderns 44 andra skänkel 48 stöder mot styr- skon 40. Skänkelfjädern 44 är så utformad, att dess skän- kel 45 är förspänd i pilens 49 (fig 3) riktning, så att takluckan 3 belastas i stängningsriktningen av skänkel- fjädern 44.

.En tvåarmad hävstång 50 är medelst en lagerbult 51 i ett vertikalt i förskjutningsriktningen beläget plan svängbart fäst på styrskons 40 lagerutsprång 41. För detta ändamål är den tvåarmade hävstången 50 med en därpå utfor- mad lagerhylsa 52 påskjuten på lagerbulten 51, såsom fram- går av fig 10. Lagerbulten 51 är belägen på den från la- gertappen 42 avlägsna sidan om styrskons 40 lagerutsprång 41. Den tvåarmade hävstångens 50 bakåt riktade arm 53 är vid sin ände på nedan närmare beskrivet sätt utformad som låselement 54, som samverkar med en i området för taköpp- ningens bakre kant 6 i styrskenan ll belägen urtagning 55 (fig 9 och 11).

Den tvåarmade hävstångens 50framåt riktade arm 56 uppbär vid sin främre ände ett kopplingselement i form av en nedåt riktad hake 57. Låselement 54 och hake 57 sam- verkar på nedan närmare beskrivet sätt med ett på den bakre glidskon 16 fäst styrutsprång 58, vilket, såsom vi- sas i fig 10, griper U-formigt kring och är förskjutbart styrt på en övre, inåt riktad skänkel 59 på styrskenan ll.

Nämnda urtagning 55 är utformad i skänkeln 59.

Den tvåarmade hävstångens 50 låselement 54 har en i en slits 60 roterbart på armen 53 lagrad löprulle 61, som skjuter ut nedanför lâselementet 54 och är avsedd att avrulla på styrskeneskänkelns 59 yta. Låselementets dimen- sioner är så valda, att låselementet kan ingripa formbun- det i urtagningen 55, såsom visas i fig 7. Härvid anligger 10 15 20 25 30 35 450 234 12 - en anslagsyta 62 på låselementet 54 mot skänkelns 59 övre yta. Den tvåarmade hävstången 50 resp låselementet har två rampytor 63 och 64, av vilka rampytan 63 är tillord- nad en styrkant 65 (fig 8) på styrutsprånget 58, medan rampytan 64 samverkar med den bakre kanten 66 (fig 8, ll).

Den kopplingselementet bildande haken 57 är avsedd för inhakning bakom en kopplingsyta 67 på styrutsprånget 58.

En skruvvridfjäders 68 skruvlindningar (fig 10) är anordnade på den tvåarmade hävstångens 50 lagerhylsa 52, varvid fjäderns 68 ena skänkel är fäst på styrskons 40 lagerutsprång 4l (icke visat) och dess andra skänkel 69 belastar den tvåarmade hävstångens 50 arm 53 i riktning för ingrepp mellan låselementet 54 och urtagningen 55.

Såsom framgår, är lâselementet 54 längdoföränderligt förbundet med styrskon 40. Styrkulissen 31 och därmed takluckan 3 är likaledes längdoföränderligt förbunden med styrskon 40, nämligen via skänkelfjäderns 44 skänkel 45.

De vid takluckans båda sidor belägna styrskorna 40 är i det visade exemplet stelt förbundna med varandra medelst en vattenkanal 70, som för detta ändamål är fäst vid styrskons 40 bärpelare 7l. Vattenkanalen 70 sträcker sig på vanligt sätt under spalten mellan takluckans 3 bakre kant och taköppningens bakre kant 6 vid stängd taklucka och avleder eventuellt inkommande vatten i sidled in i regnrännan 28.

Skjut-lyft-takets funktion skall nu beskrivas när- mare. Först antages att takluckan 3 skall föras från sitt i fig l och 7 visade stängningsläge till det i fig 3 vi- sade utsvängningsläget. I stängningsläget befinner sig låselementet 54 i ingrepp med urtagningen 55 i styrskenan ll, varigenom styrskon 40 är oförskjutbart fixerad vid styrskenan ll. Den tvåarmade hävstângens 50 hake 57 be- finner sig däremot icke i ingrepp med styrutsprångets 58 kopplingsyta 67. Därför kan den bakre glidskon 16 vid motsvarande manövrering av kabeldrivorganet avlägsnas från styrskon 40, varvid styrstiftet 38 glider så i styrkulis- sens 31 styrslits, att takluckan 3 svänges uppåt. Till 10 15 20 25 30 35 450 254 13 följd av takluckans 3 ledförbindning med styrskon 40 via skänkelfjäderns 44 skänkel 45 förskjutes takluckan 3 tvångsstyrt något bakåt vid sin utsvängningsrörelse. Vid âterinsvängning av den utsvängda takluckan 3 till dess stängningsläge förskjutes takluckan åter tvångsstyrt via skänkeln 45 något framåt. Det framgår, att styrskon 40 även vid insvängningsförloppet förblir i stationärt läge, varigenom takluckan 3 tvângsstyrt via skänkeln 45 stöder ledbart mot styrskon, så att ett anbringande av takluckan 3 på den bakre, fasta takytan 8 är helt utesluten.

Om takluckan 3 utifrån stängningsläget enligt fig l och 7 skall nedsänkas med sin bakre kant 7 för inledande av en öppningsförskjutning, föres styrstiftet 38 vid mot- svarande manövrering av lindrivorganet ur styrkulissens stängningslägesparti 35 och införes i övergångspartiet 36, varigenom nedsänkningen inledes. Härvid uppträdande mel- lanlägen framgår av fig 4 och 8. Vid denna nedsänknings- rörelse närmar sig den bakre glidskon 16 styrskon 40, var- vid styrutsprângets 58 styrkant 65 vid slutet av nedsänk- ningsfasen träffar rampytan 63 på den tvâarmade hävstången 50. Vid den bakre glidskons 16 fortsatta rörelse bakåt lyftes den tvåarmade hävstångens arm 53 mot skruvvridfjä- derns 68 kraft, så att låselementet 54 börjar utträda ur urtagningen 55 i styrskenan ll. Denna situation visas i fig 8. Den tvåarmade hävstången 50 svänges härvid kring sin lagerbult 51. Efter den inledande lyftningen av armen 53 träffar rampen 64 urtagningens 55 bakre kant 66, var- igenom låselementet 54 vid den bakre glidskons 16 fort- satta förskjutning bakåt utträder helt ur urtagningen 55.

Härvid svänges den tvåarmade hävstången 50 i sådan ut- sträckning kring sin lagerbult 51, att naken 57 genom in- grepp bakom styrutsprångets 58 kopplingsyta 67 hopkopplas med den bakre glidskon 16. Vid denna tidpunkt når styr- stiftet 38 den bakre änden av ändpartiet 37 av styrslitsen i styrkulissen 31, så att takluckan 3 vid fortsatt manöv- rering av lindrivorganet medbringas av styrstiftet 38 i sin öppningsförskjutningsriktning. Samtidigt förskjutes 10 l5 20 25 30 35 450 234 14 styrskon 40 via skänkelfjäderns 44 skänkel 45. Löprullen 61 avrullar såväl vid öppningsförskjutningen som vid stängningsförskjutningen på den övre ytan av styrskenans ll skänkel 59, varigenom haken 57 hålles i ingrepp med kopplingsytan 67.

Om nu den i upptagningsutrymmet 9 helt eller delvis öppningsförskjutna takluckan 3 åter skall förskjutas i stängningsriktningen, förflyttas den bakre glidskon 16 framåt medelst det på motsvarande vis manövrerade lin- drivorganet. Då funktionsdelarna härvid emellertid intar det i fig 9 visade relativläget i förhållande till var- andra, kan styrstiftet 38 inte förflytta takluckan 3 fram- åt, eftersom det i styrkulissens 31 styrslits inte ingri- per kraftbundet i förskjutningsriktningen med en yta i styrslitsens övergångsparti 36. Styrstiftet 38 befinner sig snarare vid stängningsförskjutningen fortfarande i ändpartiet 37 och är sålunda overksamt för förskjutnings- transporten av takluckan 3.

Denna förskjutningstransport ombesörjes vid stäng- ningsförskjutningen genom den tvåarmade hävstângens 50 kopplingsingrepp med den bakre glidskons 16 styrutsprång 58. Genom detta kopplingsingrepp medsläpas styrskon 40 och därmed naturligtvis också vattenkanalen 70 och skjutes takluckan 3 via skänkelfjäderns 44 med styrkulissen 31 och styrskon 40 förbundna skänkel 45. Förskjutningsrörelsen i takluckans 3 stängningsriktning fortgår, tills låselemen- tet 54 åter ingriper i urtagningen 55 under samtidig fri- koppling av haken 57 från kopplingsytan 67. Detta läge är nästan uppnått i fig 8. Genom läsningen fasthålles styrskon 40 åter oförskjutbart, så att den bakre glid- skon l6 vid fortsatt drivrörelse åter avlägsnas från styr- skon 40. Då emellertid takluckan 3 via styrkulissen 31 och skänkeln 45 är längdoföränderligt förbunden med styr- skon 40, rör sig härvid styrstiftet 38 framåt i styrku- lissens 3l styrslits och efter utträdet ur ändpartiet 37 även uppåt, varvid det glider i övergångspartiet 36. Här- igenom lyftes takluckan 3 slutligen till sitt i fig l och 10 15 450 234 15 7 visade stängningsläge, tills styrstiftet 38 befinner sig i stängningslägespartiet 35 av styrslitsen i styrku- lissen. Såsom framgår av ovanstående beskrivning, sker såväl lâselementets 54 ingrepp med urtagningen 55 resp motsvarande frikoppling som hakens 57 hopkoppling med kopplingsytan 67 resp motsvarande frikoppling automatiskt och åstadkommas uteslutande genom den bakre glidskons 16 drivrörelse i förening med anordnandet av urtagningen 55.

Det framgår ocksâ, att takluckans 3 bakre kant 7 vid tak- luckans stängningsförskjutning inte kan lyftas, eftersom styrstiftet 38 är förhindrat att inträda i övergångspar- tiet 36. Då styrstiftet 38 härvid emellertid inte heller anligger mot övergångspartiets rampyta, uppträder inga genom stängningsförskjutningen åstadkomna, vertikala krafter. Skruvvridfjädern 68 trycker visserligen lås- elementet 54 mot styrskenan ll under förskjutningsrörel- serna, men den härigenom uppstâende friktionen är ringa till följd av anordnandet av löprullen 61.

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 450 254 16 PATENTKRAV

1. l. För motorfordon avsett skjut-lyft-tak med en stel taklucka, vilken medelst främre och bakre glidskor är för- skjutbart styrd på styrskenor, som är fästa vid sidorna i en taköppning, och vilken är driven medelst linor, som ingriper med de bakre glidskorna och är tryckstyvt, för- skjutbart styrda på styrskenorna, varvid takluckan är kring en vågrät, tvärs förskjutningsriktningen sig sträckande axel svängbart lagrad medelst svänglager, som är anbringade på de främre glidskorna, och längs sina si- dokanter försedd med därpå fästa styrkulisser, i vilka på de bakre glidskorna anbringade styrstift ingriper, varigenom takluckan utgående från sitt stängningsläge valfritt är utsvängbar över den fasta takytan såsom fram- till gångledsförsedda ventilationsluckor genom upplyftning av takluckans bakre kant eller förskjutbar in under den bakre, fasta takytan efter nedsänkning av takluckans bakre kant, varvid vid var och en av takluckans båda sidor i närheten av taköppningens bakre kant i styrskenan är ut- formad en urtagning, i vilken utom vid förskjuten tak- lucka ingriper ett fjäderbelastat låselement, som är längdoföränderligt förbundet med en på styrskenan för- skjutbart styrd, i området för takluckans bakre kant be- lägen styrsko, som är förbunden med takluckan via ett förbindningselement, som för svängrörelser i ett vertikalt, i förskjutningsriktningen beläget plan är ledbart förbun- det å ena sidan med takluckan och å andra sidan med styr- skon, och varvid element är anordnade för säkring av det nedsänkta läget för takluckans bakre kant vid takluckans förskjutningsrörelser, k ä n n e t e c k n a t därav, att vid var och en av takluckans (3) båda sidor är an- ordnat ett kopplingselement (57), medelst vilket den bakre glidskon (16) vid låselementets (54) utträde ur urtag- ningen (55) är automatiskt hopkopplingsbar med den när- belägna styrskon (40) och medelst vilket den bakre glid- skon vid låselementets inträde i urtagningen är frikopp- q; 10 15 20 25 30 35 450 254 17 lingsbar från styrskon, att vid takluckans båda sidor styrstiftets (38) kraftbundna ingrepp med styrkulissen (31) i förskjutningsriktningen upphäves vid takluckans stängningsförskjutning och att förbindningselementet är utformat som en den utsvängda takluckan (3) i stängnings- riktningen belastande skänkelfjäder (44), vars ena skän- kel (45) är ledbart förbunden med styrkulissen (31), vars skruvlindníng (43) är påstucken på en lagertapp (42) på styrskon (40) och vars andra skänkel (48) stöder mot styrskon.

2. Skjut-lyft-tak enligt patentkravet l, t e c k n a t därav, att lâselementet (54) och kopplings- k ä n n e - elementet (57) är anordnade på var sin arn1(53, 56) på en tvåarnad hävstång (50), som är svängbart fäst på styrskon (40), och att låselementets utträde ur urtagningen (55) vid samtidigt kopplingsingrepp för kopplingselementet med den bakre glidskon (16) är åstadkombart genom den bakre glid- skons närmande till styrskon.

3. Skjut-lyft-tak enligt patentkrav 1 och 2, n e t e c k n a t därav, att på den bakre glidskon (16) k ä n - är fäst ett styrutsprång (58), vilket är tillordnat en på den tvåarmade hävstângen (50) befintlig ramp (63) för in- ledande upphävning av ingreppet mellan låselementet (54) och urtagningen (55), och att en urtagningens lâselementet närbelägna kant (66) tillordnad, ytterligare ramp (64) för slutgiltig upphävning av ingreppet mellan låselementet och urtagningen är anordnad på låselementet.

4. Skjut-lyft-tak enligt patentkraven l-3, n e t e c k n a t därav, att kopplingselementet är ut- k ä n - format som en på den tvåarmade hävstångens (50) tillhöran- de armände befintlig hake (57), som är avsedd att fast- hakas bakom en kopplingsyta (67) på styrutsprânget (58).

5. Skjut-lyft-tak enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e t e c k n a t därav, att den tvåarmade häv- stången (50) medelst en fjäder (68) är belastad i riktning för låsingrepp mellan låselementet (54):ocI1urtagningen (55).

6. Skjut-lyft-tak enligt något av patentkraven 1-5, lb 15 20 450 234 18 k ä n n e t e c k n a t därav, att på låselementet (54) är anordnad en löprulle (61), som skjuter ut utanför lås- elementet och som efter lâselementets utträde ur urtag- ningen (55) är avrullbar på styrskenan (ll) vid taklucke- förskjutningar.

7. Skjut-lyft-tak enligt något av patentkraven l-6, k ä n n e t e c k n a t därav, att i styrkulissen (31) på i sig känt sätt är anordnat ett i närheten av tak- luckan (3) beläget, i förhållande till denna horisontellt förlöpande och till ett snett framåt-nedåt förlöpande styrslitsövergångsparti (36) anslutande styrslitsändparti (37), i vilket styrstiftet (38) är beläget utan anligg- ning mot en yta i styrslitsövergångspartiet vid takluckans förskjutningsrörelser.

8. Skjut-lyft-tak enligt något av patentkraven l-7, k ä n n e t e c k n a t därav, att de båda vid tak- luckans (3) båda sidor anordnade styrskorna (40) på i sig känt sätt är stelt förbundna med varandra medelst en vat- tenkanal (70), som, då takluckan är i stängningsläge, sträcker sig under spalten mellan takluckans bakre kant (7) och taköppningens (6) bakre kant.