SE462840B - Skjut-lyft-tak foer motorfordon - Google Patents

Description

462 840 10 15 20 25 30 35 2 anordningen med dess hjälp kan anbringas i omedelbar närhet av takluckans främre kant, varken nedsänkes tak- luckan vid utsvängning märkbart i taköppningen eller upp- står en större spalt mellan takluckans främre kant och taköppningens närbelägna kant.

Denna kända skjut-lyft-takkonstruktion har utöver sina fördelar emellertid också den vid skjuttak och skjut-lyft-tak vanligtvis förekommande nackdelen, att takluckans nedsänkningsrörelse före inskjutningen under den bakre, fasta takytan utföres vid dess bakre kant, varigenom takluckan inskjutes under den fasta takytan i snedställt läge. Detta snedställda läge kräver en motsva- rande konstruktionshöjd, så att den snedställda takluckan kan upptagas under den bakre takytan. Stora takkonstruk- tionshöjder är emellertid oönskade, eftersom de inkräktar på utrymmet i fordonets inre. Vidare måste vid den kända skjut-lyft-takkonstruktionen (DE-PS 30 20 675) vid ut- formningen av de båda styrkulisserna hänsyn tagas till att styrkulisserna måste ombesörja såväl styrningen av ut- och insvängningsrörelsen som styrningen av nedsänk- ningsrörelsen och den motsatt riktade rörelsen. För detta ändamål utnyttjas vid utsvängningshävarmen å ena sidan det i den första styrkulissens slits ingripande styrstif- tet och å andra sidan två i den andra styrkulissens slits ingripande glidstift. Dessa förhållandevis närbelägna stift åstadkommer tillsammans med de tillhörande styr- banorna på de båda styrkulisserna, av vilka den ena är fast anbringad på takluckan och den andra är fast an- bringad på mellanramen, en uppstödning av den utsvängda takluckan, vilken under körning påverkas av stora krafter till följd av luftströmningen. Stora krav ställs därför på spelfriheten för takluckans fasthâllning.

Vid ett annat känt skjut-lyft-tak (DE-OS 30 38 353) är takluckan visserligen redan så styrd, att den vid ned- sänkningsrörelsen nedsänkes parallellt, innan den inskju- tes under den bakre, fasta takytan, vilket möjliggör en lägre konstruktionshöjd, men är ingen mellanram anordnad. 10 15 20 25 30 35 462 840 3 Parallellnedsänkningen och -upplyftningen av takluckan åstadkommes å ena sidan medelst kulisstyrningar, som är anordnade på de främre glidelementen, och å andra sidan medelst stänger, som är ledbart förbundna med de bakre glidelementen och med takluckan. Dessa stänger åstadkom- mer emellertid också samtidigt takluckans svängnings- rörelser men möjliggör till följd av det sätt på vilket de är anordnade endast förhållandevis små utsvängnings- rörelser och därmed endast små ventilationsspalter mellan takluckans bakre kant och taköppningens bakre kant. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att vid ett med mellanram försett skjut-lyft-tak av det inled- ningsvis angivna slaget reducera konstruktionshöjden under samtidig förenkling av drivingreppet vid styrkulis- serna samt förbättra takluckans fasthållning vid utsvängd taklucka.

Detta ändamål uppnås därigenom, att på varje styr- skena är förskjutbart lagrad en långsträckt styrslid, som är hopkopplingsbar med det bakre glidelementet och som vid sin främre och bakre ände är förbunden med mel- lanramen medelst åt samma håll riktade ledarmar, varvid styrsliden, ledarmarna och mellanramen åtminstone när- melsevis bildar en ledparallellogram, att endast styr- stiftet för utsvängningshävarmen ingriper i båda styr- kulisserna och att den andra styrkulissen med sin främre ände är förbunden med mellanramen medelst en skjutled och med sin bakre ände är ledbart förbunden med takluckan.

Föredragna utföringsformer av uppfinningen framgår av nedanstående patentkrav 2-16.

Genom den angivna ledförbindningen av mellanramen med en på styrskenorna förskjutbar styrslid kan takluckan väsentligen utan snedställning nedsänkas parallellt och i detta läge inskjutas under den bakre, fasta takytan, varigenom takkonstruktionens höjd reduceras avsevärt. Då parallelledarmarna åstadkommer takluckans nedsänknings- rörelse och naturligtvis också dess motriktade rörelse, behöver några åtgärder härför inte vidtagas på de båda 462 "840 10 15 20 25 30 35 4 styrkulisserna, vilka därigenom förenklas avsevärt. En ytterligare väsentlig förenkling erhålles genom att ett och samma styrstift ingriper i båda styrkulisserna för styrning av takluckans utsvängnings- och insvängnings- rörelser. Den andra styrkulissen är vid takkonstruktionen enligt uppfinningen inte längre stelt fäst på takluckan utan är på ledarmsvis ledbart förbunden å ena sidan med takluckan och å andra sidan med mellanramen. Härigenom erhålles en ytterligare stödpunkt för takluckan på mel- lanramen, vilken stödpunkt är belägen på avsevärt avstånd från den av styrstiftet bildade stödpunkten, så att tak- luckans fasthållning i utsvängt läge förbättras.

Då skjut-lyft-takets konstruktion vad avser dess i området för de båda sidostyrskenorna befintliga funktions- delar väsentligen är spegelbildslika, hänvisas inom ramen för denna beskrivning och nedanstående patentkrav endast till den ena taksidan; Enligt en utvidgning av uppfinningstanken är styr- sliden och det bakre glidelementet i takluckans stängda läge liksom i alla förskjutningslägen hopkopplade med varandra och vid alla svängningsrörelser isärkopplade från varandra, varvid hopkoppling och isärkoppling sker automatiskt i slutet resp i början av svängningsrörelsen genom det bakre glidelementets drivrörelse, medan styr- sliden är fixerad i sitt mot takluckans stängda läge svarande läge.

Företrädesvis är härvid på styrsliden fäst ett kopp- lingsorgan, som, då styrsliden och det bakre glidelemen- tet är hopkopplade med varandra, med ett utsprång är på fjädrande vis infört i en kopplingsfördjupning i det bakre glidelementet, vilket utsprång sträcker sig in i det bakre glidelementets förskjutningsrörelsebana och endast i styrslidens mot det stängda läget svarande läge är införbart i och undanförbart ur kopplingsfördjupningen medelst mot utsprånget stötande kanter på det bakre glid- elementet. Det är likaledes möjligt att anordna kopplings- elementen på omvänt sätt, dvs att anbringa kopplings- r) 10 15 20 25 30 35 46.2 840 5 organet på det bakre glidelementet och att anordna kopp- lingsfördjupningen i styrsliden.

Enligt en utvidgning av uppfinningstanken är det främre glidelementet i takluckans stängda läge och samt- liga svängningslägen fastlåst av ett fast anslag, som begränsar dess stängningsförskjutningssträcka, varvid fastlåsningen verksamgöres då det främre glidelementet stöter mot anslaget vid slutet av takluckans stängnings- förskjutning och upphäves vid slutet av takluckans ned- sänkningsrörelse.

Härför är på det fasta anslaget lämpligen fäst en låsfjäder, som har en klack för automatisk sammanlåsning med ett låsorgan på det främre glidelementet, vilken klack i mellanramens mot takluckans stängda läge svarande läge är anordnad i den vertikala rörelsebanan för en med mellanramen stelt förbunden del för att frigöras vid slutet av nedsänkningsrörelsen. På detta enkla sätt åstad- kommes att låsning och frigöring utföres automatiskt vid inställningsmanövrering av takluckan, såsom också är fallet vad avser styrslidens och det bakre glidelementets hopkoppling och isärkoppling.

En föredragen, enkel och funktionsriktig förbindning mellan mellanramen och det främre glidelementet erhålles, då mellanramen är förbunden med det främre glidelementet medelst vertikalstyrelement. På detta sätt säkerställes, att mellanramens höjdläge i förhållande till det främre glidelementet men däremot icke dessa delars relativläge med avseende på takluckans förskjutningsriktning kan ändras.

Vid en föredragen, enkel utföringsform är vertikal- styrelementen bildade av en på det främre glidelementet fäst styrbult och en på mellanramen anordnad komplementär styrkanal, i vilken styrbulten ingriper i samtliga möj- liga takluckelägen.

För att åstadkomma en så stor stödbas som möjligt för mellanramen och därmed för takluckan är skjut-lyft- taket företrädesvis så anordnat, att styrslidens främre 462 840 10 15 20 25 30 35 6 ledarm är anordnad mellan det främre och det bakre glid- elementet i närheten av det främre glidelementet och att den bakre ledarmen är anordnad mellan det bakre glid- elementet och mellanramens bakre ramdel. Härigenom får den ovan nämnda av de båda ledarmarnas ledställen bildade ledparallellogrammen en långsträckt form, vars längd är många gånger större än dess höjd.

Den stängda takluckan utsättes under körning för avsevärda lyftkrafter, som avsevärt kan försvåra inled- ningen av en parallell nedsänkningsrörelse och nödvändig- gör betydande men oönskade drivkrafter för inledning av takluckans nedsänkningsrörelse. Vid en föredragen utfö- ringsform av föreliggande uppfinning uteslutes detta där- igenom, att takluckans främre eller bakre kant, företrä- desvis den bakre kanten, vid början av nedsänkningsrörel- sen först nedsänkes något för att möjliggöra en tryck- utjämning via den då uppstående spalten, innan takluckans egentliga nedsänkningsrörelse åstadkommes. Företrädesvis förverkligas detta därigenom, att avståndet mellan de övre ledbultar medelst vilka den främre och den bakre ledarmen är ledbart förbundna med mellanramen är mindre än avståndet mellan de nedre ledbultar medelst vilka ledarmarna är ledbart förbundna med styrsliden, varvid ledbultarna vid en av ledarmarna i takluckans stängda läge och svängningslägen är belägna i ett med avseende på.ledbultarnas axelcentra ungefär vertikalt plan. Vid denna föredragna utföringsform har nämnda ledparallellogram endast närmelsevis i strängt geometriskt avseende denna form, eftersom en ledarm är något snedställd vad avser förbindningslinjen för dess ledbultars axelcentra. Om nu vid inledning av nedsänkningsrörelsen styrsliden för- flyttas bakåt relativt mellanramen och därmed relativt takluckan, föres den med avseende på förbindningslinjen för ledbultarnas axelcentra vertikalt orienterade led- armen säkert något framåt och drar ned tillhörande kant av takluckan något, medan däremot den snedställda led- armen bibehåller höjdläget för sin övre ledbult och till 10 15 20 25 30 35 462 840 7 och med ökar detta något, innan även den drar ned den närbelägna takluckekanten.

Såsom redan nämnts, nedsänkes företrädesvis takluc- kans bakre kant först vid inledning av nedsänkningsrörel- sen, vilket lämpligen åstadkommes därigenom, att den bakre ledarmens ledbultar är belägna i ett med avseende på ledbultarnas axelcentra ungefär vertikalt plan. Vid upplyft- ning av takluckan från dess nedsänkta läge till dess stängda läge upplyftes till det slutgiltiga höjdläget sist den takluckekant som vid inledning av nedsänknings- rörelsen först nedsänktes.

En särskilt enkel konstruktion erhålles, då förbind- ningen mellan den andra styrkulissens främre ände och mellanramen åstadkommes av en skjutled via ett i den andra styrkulissen utformat lànghål och en däri ingripan- de, på den första styrkulissen fäst ledbult. Till grund för denna utföringsform ligger den tanken, att den andra styrkulissen med sin främre ände inte måste förbindas direkt med mellanramen medelst en skjutled utan att en indirekt förbindning, nämligen med den på mellanramen fästa första styrkulissen, har samma verkan. Långhålet möjliggör en relativförskjutning mellan de båda styr- kulisserna för längdutjämning vid den andra styrkulissens svängningsrörelse.

En kompakt och i stor utsträckning förmonterbar sammansättning av funktionsdelar erhålles, om den första styrkulissen är förlängd framåt och bakåt och om ledar- marna är ledbart förbundna med dessa förlängningar.

Företrädesvis kan även vertikalstyrelementens styr- kanal vara anordnad i den första styrkulissens främre förlängning. Även den första styrkulissens fasta förbind- ning med mellanramen kan vara anordnad i området för nämnda förlängningar.

Den av den främre och den bakre ledarmen àstadkomna väsentligen parallella nedsänkbarheten och upplyftbar~ heten av mellanramen och därmed av takluckan möjliggör en särskilt verksam kantspaltstätning. För detta ändamål 462 '840 10 15 20 25 30 35 8 är enligt uppfinningstanken en tätningsprofil för tätning av kantspalten fäst på mellanramen runtomgående längs dennas kanter. Vid stängning av takluckan anpressas denna tätningsprofil ordentligt underifrån av mellanramen såväl mot taköppningens kanter som mot takluckans kanter. Genom att tätningsprofilen anbringas på mellanramen behövs inga tätningsprofiler på takluckans kanter, varigenom någon friktion mellan tätningsprofilen och taköppningens kanter icke erhålles under någon av samtliga möjliga taklucke- rörelser. ' En särskilt fördelaktig utföringsform erhålles, om tätningsprofilen har ett uppåt öppet spår, i vilket en nedåt bockad kant kring taköppningen ingriper i takluc- kans stängda läge. Härvid erhålles vid stängd taklucka en elastisk, formbunden tillslutning mellan tätnings- profilen och den taköppningen omgivande, av takplåten nedbockade kanten, varigenom en utmärkt tätning erhålles.

Uppfinningen ska nu beskrivas närmare under hänvis- ning till bifogade ritningar, som visar ett utförings- exempel.

Fig l är en utbruten perspektivvy och visar en per- sonbils tak med inbyggt skjut-lyft-tak vid stängd tak- lucka.

Fig 2 är en utbruten planvy och visar med vissa delar bortbrutna ett skjut-lyft-tak med sin taklucka i stängt läge.

Fig 3 är en utbruten längdsektion och visar det stängda skjut-lyft-taket längs linjen III-III i fig 2.

Fig 4 är en mot fig 3 svarande längdsektion men vi- sar takluckan i nedsänkt och delvis förskjutet läge.

Fig 5 är en mot fig 3 svarande längdsektion men vi- sar takluckan i utsvängt läge.

Fig 6 är en utbruten tvärsektion och visar takkonst- ruktionen längs linjen VI-VI i fig 3.

Fig 7 är en utbruten sektionsvy längs linjen VII-VII i fig 6 och med vissa delar bortbrutna.

Fig 8 är en utbruten tvärsektion och visar takkonst- .w 10 15 20 25 30 35 462 840 9 ruktionen längs linjen VIII-VIII i fig 3.

Fig 9 är en utbruten sektion längs linjen IX-IX i fig 8 och med vissa delar bortbrutna.

Fig 10 är en utbruten tvärsektion och visar tak- konstruktionen längs linjen X-X i fig 3.

Fig ll är en utbruten sektion längs linjen XI-XI i fig 10 och med vissa delar bortbrutna.

På ritningarna visas konstruktionen i fig 6-ll i större skala än i fig 2-5.

För beskrivning av skjut-lyft-takets principiella uppbyggnad hänvisas först till fig l-5. Såsom framgår, är i ett fast fordonstak 1 utformad en taköppning 2 (fig 4), som är begränsad av en runtomgående, 90° ned- bockad och taköppningskanterna bildande kantdel 3. Tak- öppningen 2 är i takets stängda läge (fig l-3) tillsluten medelst en på motsvarande sätt utformad, stel taklucka 4 under bildande av en runtomgående kantspalt 5. Fordonets körriktning framåt anges i fig 1 och 2 medelst en pil 6, med avseende på vilken "framtill", "framåt" och "främre" liksom "baktill", "bakåt" och "bakre" definieras.

En ram 7 är ansluten till kantdelen 3 framtill och vid sidorna, såsom visas i fig 6, 8 och 10 vad avser sidorna. På ramen 7 är fäst en skjut-lyft-takets funk- tionsdelar uppbärande skjuttaksram 8, som framtill och vid sidorna omger taköppningen och sträcker sig bakåt in under det bakre, fasta fordonstaket l i form av en icke visad upptagningsficka för den bakåt förskjutna tak- luckan 4.

En styrskena 9 är fäst på skjuttaksramen 8 på varje sida om taköppningen 2, såsom bäst visas i fig 6, 8 och 10. På ritningarna visas endast den högra styrskenan 9.

Arrangemanget är, såsom redan nämnts, spegelbildslikt utformat vid taköppningens vänstra sida, varför samtliga funktionsdelar fortsättningsvis endast kommer att om- nämnas i singularis, fastän de föreligger i dubbel upp- sättning. Takluckan 4 är medelst ett främre glidelement 10 och ett bakre glidelement ll förskjutbart lagrad på styr- 462 '840 10 15 20 25 30 35 10 skenan 9. Glidelementens 10 och ll förbindning med tak- luckan 4 beskrives närmare nedan. En i styrskenan 9 tryckstyvt, förskjutbart styrd lina l2, som står i för- + bindelse med en icke visad drivanordning, ingriper med det bakre glidelementet ll. Skjut-lyft-takets samtliga rörelsefunktioner utföres med hjälp av drivlinan 12.

Takluckan 4, vilken i det visade exemplet är utförd som glaslucka, vilar på tätande vis på en därmed fast förbunden takluckeram 13. Takluckans 4 och ramens 13 ytterkanter är täckta av en runtomgående U-profil 14.

Naturligtvis kan en vanlig taklucka av plåt användas i stället för glasluckan.

En av plåt profilerad, i ett stycke utförd mellan- ram 15 är anordnad mellan takluckan 4 och skjuttaksramen 8. Takluckan 4 är förbunden med mellanramen 15 medelst gångleder 16, vilkas gångledsöga är beläget i närheten av takluckans 4 främre kant. På detta sätt är takluckan 4 svängbart lagrad i förhållande till mellanramen 15, var- igenom dess upplyftning över fordonstaket l möjliggöres.

Såsom exempelvis framgår av fig 3, 5 och 6, sträcker sig mellanramen 15 med sin ytterkant runtomgående in under kantspalten, vilket beskrives närmare nedan vid beskriv- ning av där anordnade tätningselement.

Vid sidan är under mellanramen 15 anordnad en första styrkuliss 17, som medelst förlängningar 19 och 20 är förlängd framåt och bakåt förbi området för sin rätlinjiga kulisslits 18 till en långsträckt del, med vilken flera funktionselement ingriper på nedan närmare beskrivet vis.

Mellanramen 15 är medelst därpå anbringade flänsar 21 så fäst på den första styrkulissens 17 förlängningar 19, 20, att styrkulissen 17 och dess kulisslits 18 är riktade parallellt med mellanramen 15.

På det främre glidelementet 10 är fäst en vertikalt uppåt riktad styrbult 22, som åstadkommer förbindningen mellan det främre glidelementet 10 och mellanramen 15 och för detta ändamål ingriper i en styrkanal 23 i den första styrkulissens l7 främre förlängning 19. En styrrulle 24 10 15 20 25 30 35 462 840 ll är roterbart lagrad på styrbulten 22 för att reducera friktionen mellan styrbulten 22 och styrkanalen 23 vid mellanramens 15 nedsänkningsrörelser och motsatt riktade rörelser.

Det främre glidelementet 10 och det bakre glidelemen- tet ll är medelst fyra styrskor 25 resp 26 förskjutbart lagrade i motsvarande styrkanaler i styrskenan 9, såsom exempelvis framgår av fig 2, 6 och 8.

En utsvängningshävarm 27, vid vars yttre ände är fäst ett styrstift 28, är svängbart lagrad på det bakre glidelementet ll. Styrstiftet 28 ingriper såväl i den första styrkulissens 17 kulisslits 18 som i en andra styrkuliss' 30 kulisslits 29. Den andra styrkulissen 30 har vid sin främre ände ett långhål 31, i vilket en på den första styrkulissen 17 fäst ledbult 32 ingriper.

Långhålet 31 och ledbulten 32 bildar en skjutled. Den andra styrkulissen 30 är med sin bakre ände ledbart för- bunden med en i närheten av takluckans 4 bakre kant på takluckeramen 13 anbringad fläns 33. Kulisslitsen 29 är sammansatt av ett krökt främre område och ett kortare rätlinjigt bakre område. Det krökta området är avsett för takluckans 4 svängningsrörelse, medan det rätlinjiga om- rådet, vilket i takluckans 4 stängda läge (fig 3) över- ensstämmer med utsträckningen för kulisslitsen 18 i den första styrkulissen 17, medger en förskjutning av det bakre glidelementet ll relativt mellanramen 15 och de med denna fast förbundna delarna vid mellanramens 15 på nedan närmare beskrivet vis åstadkomma nedsänkningsrörelse.

Genom att kulisslitsen 29 och kulisslitsen 18 i sitt bakre område har överensstämmande utsträckning i stängt läge (fig 3) åstadkommes till följd av det i båda kulisslit- sarna ingripande styrstiftet 28 en säkrare låsning av takluckan 4 mot upplyftning av dess bakre kant.

Utöver de båda glidelementen 10, ll är en långsträckt styrslid 34 förskjutbart lagrad på styrskenan 9. För detta ändamål har styrsliden 34 baktill två styrskor 35, som på motsvarande vis som de båda glidelementens 10, ll 462 840 10 15 20 25 30 35 12 styrskor 25, 26 ingriper i styrskenan 9. vid sin främre ände är styrsliden 34 förskjutbart lagrad på det främre glidelementet 10, såsom exempelvis framgår av fig 5 i förening med fig 6. För detta ändamål ingriper det främre glidelementet 10 med styrlister 36 i styrspår 37 i styr- sliden 34.

Styrsliden 34 har vid sin främre ände och vid sin bakre ände en lagerbock 38 resp 39. En främre ledarm 41 är ledbart förbunden med den främre lagerbocken 38 medelst en ledbult 40, medan en bakre ledarm 43 är ledbart för- bunden med den bakre ledbocken 39 medelst en ledbult 42.

En ledbult 44 åstadkommer en ledförbindning mellan den främre ledarmen 41 och den första styrkulissens 17 främre förlängning 19. På motsvarande sätt åstadkommer en led- bult 45 en ledförbindning mellan den bakre ledarmen 43 och den första styrkulissens 17 bakre förlängning 20.

Såsom exempelvis framgår av fig 5, bildar styrsliden 34, ledarmarna 41 och 43 och mellanramen 15 närmelsevis en ledparallellogram, dvs att ledbultarna 40, 42, 44, 45 är belägna i en ledparallellograms hörnpunkter. I mellan- ramens 15 upplyfta läge, vilket visas i fig 3 och 5, be- finner sig den bakre ledarmens 43 ledbultar 42 och 45 med avseende på sina axelcentra i ett ungefär vertikalt plan. Den främre ledarmens 41 ledbultar 40 och 44 befin- ner sig däremot i ett med avseende på sina axelcentra i ett i förhållande till vertikalplanet bakåt snedställt plan. Därför är avståndet mellan de övre ledbultarna 44 och 45 mindre än avståndet mellan de undre ledbultarna 40 och 42. Den därigenom åstadkomma, något olika inrikt- ningen av de båda ledarmarna 41 och 43 är av nedan när- mare beskrivna skäl väsentlig för rörelsekarakteristiken för inledningen av nedsänkningsrörelsen. De båda ledarmar- na 41 och 43 är riktade åt samma håll såtillvida som de sträcker sig uppåt från sin nedre ledbult 40 resp 42.

Det bakre glidelementet ll är hopkopplingsbart med styrsliden 34. För detta ändamål är på styrsliden 34 fäst ett kopplingsorgan 46, som har ett fjädrande anordnat, 10 15 20 25 30 35 462 840 13 uppåt riktat, framåt och bakåt avfasat utsprång 47, såsom framgår av fig 3-5. Detta utsprång 47 är tillordnat en på det bakre glidelementet ll såsom öppning utformad kopp- lingsfördjupning 48. Kopplingsfördjupningen 48 är utfor- mad i en brygga 49 hos det bakre glidelementet ll, under vilken den i styrskenan 9 lagrade styrsliden 34 sträcker sig för det beskrivna styringreppet med det främre glid- elementet 10. Kopplingsorganets 46 utsprång 47 befinner sig i förskjutningsrörelsebanan för det bakre glidelemen- tets ll brygga 49.

En urtagning 50 i styrskenan 9, över vilken urtag- ning utsprånget 47 alltid befinner sig, så länge som tak- luckan 4 inte är förskjuten bakåt (fig 3, 5), är väsent- lig för kopplingsorganets 46 funktion. Utsprånget 47 in- föres i denna urtagning 50 vid hopkoppling och isärkopp- ling. Vid hopkopplingsförloppet stöter bryggans 49 bakre kant 51 mot utsprångets 47 mot bryggan vända snedyta, var- vid utsprånget 47 på fjädrande vis förskjutes nedåt, tills det kan ingripa i kopplingsfördjupningen 48. Vid isär- kopplingsförloppet glider kopplingsfördjupningens 48 bakre kant på utsprångets 47 däremot vända andra snedyta, var- vid utsprånget 47 på fjädrande vis åter införes i urtag- ningen 50. Utsprånget 47 kan inte föras nedåt i alla för- skjutningslägen utan anligger mot styrskenan, såsom exem- pelvis framgår av fig 4. På motsvarande vis kan kopplingen mellan det bakre glidelementet ll och styrsliden 34 icke upphävas i alla förskjutningslägen.

Det främre glidelementets 10 förskjutbarhet och där- med takluckans 4 stängningsförskjutningssträcka begränsas av ett på styrskenan 9 fäst anslag 52, med vilket det främre glidelementet kan fastlåsas med hjälp av en på anslaget fäst låsfjäder 53. För detta ändamål är ett lås- organ 54 anordnat på det främre glidelementet 10 och är en klack 55 anordnad på låsfjädern. Såsom exempelvis framgår av fig 5, kan låsfjädern föras nedåt, varigenom klacken 55 frigör låsorganet 54. Denna nedföring åstad- kommes av en frigöringsyta 56, som är utformad på den 462 840 10 15 20 25 30 35 14 första styrkulissens 17 främre förlängning 19 och stöter mot klacken 55 i nedsänkningsrörelsen. Låsläget visas i fig 3 och 5, medan låsdelarna visas i frigjort läge i fig 4. Om det främre glidelementet 10 förskjutes framåt från det i fig 4 visade läget, stöter låsorganet 54 vid slutet av förskjutningssträckan mot klacken 55 och för denna nedåt till följd av de på klacken och låsorganet utformade snedytorna, tills klacken på fjädrande vis kan insnäppa bakom låsorganet 54, då det främre glidelementet 10 stöter mot anslaget 52.

Såsom exempelvis framgår av fig 3 och 6, uppbär mellanramen längs sina kanter runtomgående en därpå fäst tätningsprofil 57 för tätning av kantspalten 5. Denna som hålkammarprofil utformade tätningsprofil 57 är vid mellan- ramens 15 främre och bakre kant inlagd i en uppåt öppen U-profilering 58, medan den vid de båda sidokanterna är fäst på den uppåt vända ytan på en avledningsfläns 59 hos mellanramen 15. Via kantspalten eventuellt inträngt vat- ten kan via avledningsflänsen 59 ledas till en därunder belägen regnränna 60 i skjuttaksramen 8, vilken på känt sätt har vattenavledningsledningar i sina hörn.

Tätningsprofilen har ett uppåt öppet spår 61 (fig 4), som är avsett att vid stängd taklucka 4 upptaga kantdelen 3 (fig 3). Härvid befinner sig mellan takluckans ytter- kanter och den runtomgående kantdelen 3 en tätningslist 62 på tätningsprofilen 57, medan en från denna tätningslist 62 medelst ett spår 61 skild yttre tätningslist 63 inifrån anligger mot kantdelen 3 och den fasta takytan l. En mindre inre tätningslist 64 (fig 5) anpressas därvid mot takluckans kant. Denna utformning av tätningsprofilen 57 och dess anordnande vid enlyfflßr mellanrams 15 kanter åstadkommer vid stängd taklucka 4 en god tätningsanpress- ning för de delar hos takkonstruktionen som ska tätas i förhållande till varandra.

Såsom framgår av fig 6, 8 och 10, uppbär mellanramen 15 vid sin inre kant en elastisk profil 65, mot vilken takluckan 4 och takluckeramen 13 anligger i stängt läge. 10 15 20 25 30 35 462 840 15 Av fig 6, 8 och 10 framgår vidare, att styrskenan 9 har ett styrspår 66 för takluckans innertakdel och att skjut- taksramen 8 uppbär en anslutningsprofil 67 för inner- taket.

För att närmare beskriva skjut-lyft-takets olika funktioner hänvisas nu väsentligen till fig 3-5. Om tak- luckan 4 utifrån sitt i fig 3 visade stängda läge ut- svänges till det i fig 5 visade läget för att öppna en bakre ventilationsspalt 68, förflyttas det bakre glid- elementet ll framåt av drivlinan 12. Härvid upphäves kopplingen mellan utsprånget 47 och kopplingsfördjupning- en 48 på ovan beskrivet sätt. Vid fortsatt förflyttning framåt föres utsvängningshävarmens 27 styrstift 28 framåt såväl i kulisslitsen 29 som i kulisslitsen 18, varvid den andra styrkulissen 30 svänges uppåt kring sin skjut- led 31, 32 och därvid skjuter upp takluckan 4 över for- donstaket l. Härvid svänger takluckan 4 kring sina gång- leder 16 utan att med sin främre kant märkbart ändra sitt anslutningsläge mot fordonstakets l främre yta resp mot den främre tätningsprofilen 57. Vid denna utsvängning av takluckan 4 kvarstannar mellanramen 15 i sitt viloläge, såsom visas i fig 5. Motsvarande gäller naturligtvis även för takluckans 4 insvängning, dvs dess återföring från det i fig 5 visade upplyfta läget till det i fig 3 visade stängda läget. Härvid förskjutes det bakre glidelementet ll bakåt via drivlinan 12, varvid styrstiftet 28 samtidigt föres bakåt i de båda kulisslitsarna 29 och 18. Härvid svänges den andra styrkulissen 30 åter kring sin skjutled 31, 32, tills det i fig 3 visade läget för delarna upp- nåtts. I den sista fasen av takluckans 4 insvängnings- rörelse åstadkommes åter ingrepp mellan utsprànget 47 och kopplingsfördjupningen 48, varigenom det bakre glidele- mentet ll åter hopkopplas med styrsliden 34, som fasthål- les i sitt viloläge under de beskrivna svängningsrörel- serna för takluckan 4. Detta åstadkommes av låsingreppet mellan låsorganet 54 och klacken 55, styringreppet mellan styrbulten 22 och styrkanalen 23 samt fasthållningen av 462840 10 15 20 25 30 35 16 utsvängningshävarmen 27 medelst glidelementet ll. Vid takluckans 4 svängningsrörelse kan varje mellanläge er- hållas för inställning av olika stora ventilationsspalter - 68, varvid i varje lyftläge för takluckan 4 självhämning föreligger till följd av det i båda kulisslitsarna 18 och . 29 ingripande styrstiftet 28, vilket stöder mot utsväng- ningshävarmen 27, som fasthålles av drivlinan 12 via det bakre glidelementet ll. Vid skjut-lyft-takets beskrivna lyftfunktion förblir företrädesvis mellanramen 15 an- pressad mot taköppningens kanter med sin runtomgående tätningsprofil 57.

Om takluckan 4 utifrån det i fig 3 visade stängda läget nedsänkes och därefter förskjutes bakåt in under fordonstakets 1 bakre yta, såsom visas i en mellanfas i fig 4, föres drivlinan 12 bakåt och förskjuter det bakre glidelementet ll bakåt. Då det bakre glidelementet ll anligger mot styrsliden 34 med sin brygga 49, medbringas styrsliden bakåt. Det bakre glidelementets ll förflytt- ning bakåt påverkar inte läget för styrkulisserna 17, 30, eftersom styrstiftet 28 parallellt rör sig fritt i ku- lisslitsen 18 och i kulisslitsens 29 bakre område. Genom att styrsliden 34 medbringas svänges ledarmarna 41 och 43 till det i fig 4 visade läget, eftersom det främre glid- elementet 10 genom sitt låsingrepp och därmed också mel- lanramen 15 via styringreppet mellan styrbulten 22 och styrkanalen 23 först förhindras att följa förskjutnings- rörelsen. I överensstämmelse därmed förskjutes naturligt- vis inte heller takluckan 4. Genom svängningen av led- armarna 41 och 43 åstadkommes emellertid en nedsänkning av mellanramen 15 och därmed av den därmed förbundna tak- luckan 4. I början av denna nedsänkning nedsänkes först den bakre takluckekanten, eftersom den bakre ledarmen 43 är vertikalt riktad och vid svängning av takluckans 4 bakre kant genast dras nedåt, medan den främre ledarmen 41 är snedställd och först måste passera vertikalläge innan takluckans 4 främre kant nedsänkes. Denna tidsfördröjning mellan nedsänkningsrörelsens början vid takluckans bakre 10 15 20 25 30 35 462 840 17 kant och nedsänkningsrörelsens början vid takluckans främre kant är tillräcklig för att vid takluckans bakre kant först åstadkomma en tryckutjämningsspalt, som hjäl- per till att reducera de för den fortsatta nedsänkningen erforderliga drivkrafterna.

Vid nedsänkningen av mellanramen 15 och den därmed förbundna takluckan 4 förskjutes endast det bakre glid- elementet ll och den därmed hopkopplade styrsliden 34.

Mot slutet av nedsänkningsrörelsen stöter frigöringsytan 56 mot klacken 55, varigenom låsingreppet mellan låsfjä- dern 53 och det främre glidelementet 10 upphäves vid slu- tet av nedsänkningsrörelsen. Vid fortsatt förskjutning av drivlinan 12 bakåt medbringar det bakre glidelementet ll nu inte bara styrsliden 34 utan också det främre glidele- mentet l0. Styrstiftet 28 befinner sig nu vid änden av de båda kulisslitsarna 18 och 29, varigenom även mellan- ramen 15 och därmed takluckan 4 medbringas bakåt vid fort- satt förskjutning.

Vid nedsänkningsrörelsen föres en på den första styr- kulissens 17 bakre förlängning 20 anbringad nedhållnings- rulle 69 (fig 3, 10) genom en lodrätt därunder belägen öppning 70 i styrskenan 9 och kvarstannar vid förskjut- ning bakåt av takdelarna under en nedåt riktad yta på styrskenan 9. Nedhållningsrullen 69 har till uppgift att vid stängningsförskjutningen se till att takkonstruktio- nens lyftbara delar inte i förtid, dvs innan det främre anslagsläget nås, kan förflyttas uppåt. Då det främre anslagsläget nås, befinner sig öppningen 70 omedelbart ovanför nedhållningsrullen 69, så att denna kan föras uppåt ur styrskenan 9, då de lyftbara takdelarna lyftes.

Vid stängningsförskjutningen medbringar det bakre glidelementet ll den därmed hopkopplade styrsliden 34 framåt, vilken i sin tur via ledarmarna 41, 43 medbringar mellanramen 15 och därmed också takluckan 4 och det främre glidelementet 10 framåt, tills det främre glidelementet 10 stöter mot anslaget 52. Det främre glidelementet 10 har nu avslutat sin förskjutning, vilket också gäller för 462 '840 18 mellanramen 15 till följd av dess förbindning med det främre glidelementet via vertikalstyrelementen 22-24. Även den med mellanramen 15 förbundna takluckan har nått slutet av sin förskjutningsförflyttning. Vid ytter- 5 ligare förskjutning framåt av glidelementet ll och den därav medbringade styrsliden 34 lyftes mellanramen 15 och samtliga därmed förbundna delar till det i fig 3 visade läget till följd av en därvid följande svängning av ledarmarna 41, 43.

Claims (16)

10 15 20 25 30 46,2 840 19 PATENTKRAV

1. l. För motorfordon avsett skjut-lyft-tak med en stel taklucka, vilken i sitt stängda läge tillsluter en taköppning under bildande av en runtomgående kantspalt, medelst främre och bakre glidelement är styrd på styr- skenor vid taköppningens sidor samt är driven medelst tryckstyvt, förskjutbart styrda linor, som ingriper med de bakre glidelementen, varvid takluckan valfritt är ut- svängbar Éåsom framtill gångledsförsedda ventilations- luckorögenom upplyftning av takluckans bakre kant eller efter en nedsänkningsrörelse förskjutbar in under den bakre, fasta takytan och varvid takluckan i närheten av sin främre kant är svängbart anbringad på en mellanram, vilken åtminstone med sin bakre ramdel sträcker sig in under kantspalten med mellanliggande tätningselement, som i det stängda läget anligger å ena sidan mot tak- luckans undersida och å andra sidan mot takytans under- sida, och vilken är drivförbunden med takluckan och de bakre glidelementen, varvid mellanramen är fixerad i det stängda läget vid takluckans svängningsrörelser och ut- ifrån det stängda läget förskjutbar tillsammans med tak- luckan efter dennas nedsänkningsrörelse, och varvid på varje mellanramssida är fäst en första styrkuliss, i vil- ken en på det bakre glidelementet svängbart lagrad ut- svängningshävarm ingriper med ett styrstift, vilken ut- svängningshävarm genom ett ytterligare styrstiftsingrepp är förbunden med en andra styrkuliss, som är förbunden med takluckan för drivning av denna, k ä n n e t e c k - n a t därav, att på varje styrskena (9) är förskjutbart lagrad en långsträckt styrslid (34), som är hopkopplings- bar med det bakre glidelementet (11) och som vid sin främre och bakre ände är förbunden med mellanramen (l5) medelst åt samma håll riktade ledarmar (41, 43), varvid styrsliden (34), ledarmarna (41, 43) och mellanramen (15) åtminstone närmelsevis bildar en ledparallellogram, att 462 *840 10 15 20 25 30 35 20 endast styrstiftet (28) för utsvängningshävarmen (27) ingriper i båda styrkulisserna (17, 30) och att den andra styrkulissen (30) med sin främre ände är förbunden med mellanramen (15) medelst en skjutled (31, 32) och med sin bakre ände är ledbart förbunden med takluckan (4).

2. Skjut-lyft-tak enligt patentkravet l, n e t e c k n a t därav, att styrsliden (34) och det bakre glidelementet (ll) i takluckans (4) stängda läge k ä n - liksom i alla förskjutningslägen är hopkopplade med var- andra och vid alla svängningsrörelser är isärkopplade från varandra, varvid hopkoppling och isärkoppling sker automatiskt i slutet resp i början av svängningsrörelsen genom det bakre glidelementets (ll) drivrörelse, medan styrsliden (34) är fixerad i sitt mot takluckans stängda läge svarande läge.

3. Skjut-lyft-tak enligt patentkravet 2, n e t e c k n a t därav, att på styrsliden (34) är fäst k ä n - ett kopplingsorgan (46), som, då styrsliden och det bakre glidelementet (ll) är hopkopplade med varandra, med ett utsprång (47) är på fjädrande vis infört i en kopplings- fördjupning (48) i det bakre glidelementet (ll), vilket utsprång sträcker sig in i det bakre glidelementets för- skjutningsrörelsebana och endast i styrslidens (34) mot det stängda läget svarande läge är införbart i och undan- förbart ur kopplingsfördjupningen (48) medelst mot ut- språnget stötande kanter på det bakre glidelementet (ll).

4. Skjut-lyft-tak enligt något av patentkraven l-3, k ä n n e t e c k n a t därav, att det främre glidele- mentet (10) i takluckans (4) stängda läge och samtliga svängningslägen är fastlåst av ett fast anslag (52), som begränsar dess stängningsförskjutningssträcka, varvid fastlåsningen verksamgöres då det främre glidelementet (10) stöter mot anslaget (52) vid slutet av takluckans (4) stängningsförskjutning och upphäves vid slutet av takluckans nedsänkningsrörelse.

5. Skjut-lyft-tak enligt patentkravet 4, n e t e c k n a t därav, att på det fasta anslaget (52) k ä n - 10 15 20 25 30 35 462 840 21 är fäst en låsfjäder (53), som har en klack (55) för automatisk sammanlåsning med ett låsorgan (54) på det främre glidelementet (10), vilken klack i mellanramens (15) mot takluckans (4) stängda läge svarande läge är anordnad i den vertikala rörelsebanan för en med mellan- ramen (15) stelt förbunden del (frigöringsyta 56) för att frigöras vid slutet av nedsänkningsrörelsen.

6. Skjut-lyft-tak enligt något av patentkraven 1-5, k ä n n e t e c k n a t därav, att mellanramen (15) är förbunden med det främre glidelementet (10) medelst vertikalstyrelement.

7. Skjut-lyft-tak enligt patentkravet 6, n e t e c k n a t därav, att vertikalstyrelementen är k ä n - bildade av en på det främre glidelementet (10) fäst styr- bult (22) och en på mellanramen (15) anordnad komplemen- tär styrkanal (23), i vilken styrbulten ingriper i samt- liga möjliga takluckelägen.

8. Skjut-lyft-tak enligt något av patentkraven 1-7, k ä n n e t e'c k n a t därav, att styrslidens (34) främre ledarm (41) är anordnad mellan det främre och det bakre glidelementet (10, ll) i närheten av det främre glidelementet (10) och att den bakre ledarmen (43) är anordnad mellan det bakre glidelementet (ll) och mellan- ramens (15) bakre ramdel.

9. Skjut-lyft-tak enligt något av patentkraven l-8, k ä n n e t e c k n a t därav, att avståndet mellan de övre ledbultar (44, 45) medelst vilka den främre och den bakre ledarmen (41, 43) är ledbart förbundna med mellan- (l5) är mindre än avståndet mellan de nedre led- 43) är ramen bultar (40, ledbart förbundna med styrsliden (34), varvid ledbultarna vid en av ledarmarna (41, 43) i takluckans (4) stängda läge och svängningslägen är belägna i ett med avseende på 42) medelst vilka ledarmarna (41, ledbultarnas axelcentra ungefär vertikalt plan.

10. Skjut-lyft-tak enligt patentkravet 9, n e t e c k n a t därav, att den bakre ledarmens (43) k ä n - ledbultar (42, 45) är belägna i ett med avseende på ledbultarnas 462-840 10 15 20 25 30 22 axelcentra ungefär vertikalt plan.

11. ll. Skjut-lyft-tak enligt något av patentkraven 1-10, k ä n n e t e c k n a t därav, att förbindningen mellan den andra styrkulissens (30) främre ände och mel- lanramen (15) åstadkommes av en skjutled via ett i den andra styrkulissen (30) utformat långhål (31) och en däri ingripande, på den första styrkulissen (17) fäst ledbult (32).

12. Skjut-lyft-tak enligt något av patentkraven 1-11, k ä n n e t e c k n a t därav, att den första styrkulissen (17) är förlängd framåt och bakåt och att ledarmarna (41, 43) är ledbart förbundna med dessa för- längningar (19, 20).

13. Skjut-lyft-tak enligt patentkraven 6, 7 och 12, k ä n n e t e c k n a t därav, att vertikalstyrelemen- tens styrkanal (23) är anordnad i den första styrkulis- sens (17) främre förlängning (19).

14. Skjut-lyft-tak enligt något av patentkraven 1-13, k ä n n e t e c k n a t därav, att en tätnings- profil (57) för tätning av kantspalten (5) är fäst på mellanramen (15) runtomgående längs dennas kanter.

15. Skjut-lyft-tak enligt patentkravet 14, n e t e c k n a t därav, att tätningsprofilen (57) har k ä n - ett uppåt öppet spår (61), i vilket en nedåt bockad kant (3) kring taköppningen (2) ingriper i takluckans (4) stängda läge.

16. Skjut-lyft-tak enligt något av patentkraven 1-15, k ä n n e t e c k n a t därav, att styrsliden (34) vid sin bakre ände är förskjutbart styrd på styr- skenan (9) medelst styrskor (35) och vid sin främre ände är förskjutbart styrd på det främre glidelementet (10).