SE429317B - Sett att astadkomma ett element av polyetylentereftalat eller dermed liknande termoplastmaterial jemte anordning herfor - Google Patents

Description

SÜÜLiÜÜIÉ-B 2 ning i vilken tjockleksreduktionen påbörjas under dragningsförloppet.

I vissa tillämpningar stabiliseras'elementets inre diameter med hjälp av en inre dorn. Medelst detta förfarande åstadkoms ett element där materialet är axiellt orienterat och har en kristallisation som vid polyetylentereftal understiger ca 20 % och vanligtvis är av storleks- ordningen i2-15f%. ' I den svenska patentansökan SE 7905045-6 beskrivs att_nedelst ett yttre organ mekaniskt påverka ett rörformat ämne för reduktion av materialtjockleken. Organet utgörs av en eller flera trissor som anligger mot ämnets yttre och/eller inre yta med så stor kraft att den önskade tjockleksreduktionen uppkommer när materialets utgångs- temperatur understiger glasomvandlingstemperaturen. Det yttre orga- net förflyttas i ämnets perifeririktning och samtidigt i ämnets axiella riktning. Även med denna teknik erhålls ett element där i områdena med reducerad materialtjocklek vid polyetylentereftalat kristallisationen understiger ca 20 % och är av storleksordningen 12-15 %. Däremot är neterialet icke lika utpräglat orienterat i äm- nets axiella riktning som när förfarandet enligt föregående stycke ,tillämpas.

Enligt de ovan angivna svenska patentansökningarna erhålls i vissa tillämpningar element som avviker från varandra i övergångszonen nel- a lan sträckt och icke sträckt material. Detta förhållande uppstår när t ex ett centralt parti av ett rörformat ämne sträcks ned nmterialet i ämnet vid en utgångstemperatur understigande glasomvandlingstempe- raturen (TG) och det sträckta ämnet delas i tvâ delar för att bilda tvâ separata element. Olikheten beror på att det ena elementet inne- håller startzonen för den genom sträckningen ástadkomna flytningen, medan det andra elementet innehåller stoppzonen för flytningen.

Vid tillämpningen av uppfinningen enligt SE 7905043-1 utbildas nor- malt en ringformad övergângszon mellan sträckt och tunnare material resp icke sträckt och tjockare material, där materialytan i över- gångszonen bildar en vinkel av ca 45° med materialytorna hos det sträckta resp icke sträckta materialet. Vid tillämpningen av den i aoo4ooz-3 detta stycke beskrivna tekniken erhålls ibland vid dragningen axiellt förskjutna spetsliknande områden hos den i huvudsak ring- formade övergångszonen, vilka områden som regel medför att det fram- ställda elementet måste kasseras.

Föreliggande uppfinning anvisar ett sätt och en anordning för fram- ställning av rörformade element med väggpartier där ursprungstjock- leken är reducerad till en tjocklek, och där materialet erhållit en orientering motsvarande vad som materialet i ett av ämnets vägg bil- dat ark skulle erhålla vid monoaxiell sträckning så att materialflyt- ning inträffar. För materialet polyetylentereftalat reduceras enligt uppfinningen materialtjockleken till ca 1/3 av den ursprungliga tjockleken och erhåller materialet en kristallisation understigande ca 20 1 och företrädesvis en kristallisation inom området 12416 %.

Vidare är materialet i områdena med reducerad materialtjocklek orien- terat huvudsakligen i ämnets axelriktning.

Uppfinningen möjliggör vidare att reduktionen av materialtjockleken kan ske med en högre hastighet för övergångszonens förflyttning än vid tidigare tillämpad teknik. Dessutom erhåller övergångszonen mel-_ lan material ned ursprunglig väggtjocklek och material med reducerad väggtjocklek alltid en i förväg bestämd form samtidigt som längden av partierna med reducerad väggtjocklek alltid är väl definierad. Detta är en följd av att ämnets omformning är mekaniskt styrd i själva ö- vergångszonen. Vid t ex framställning av ett element till två mot varandra blivande preformar och utgående från ett rörformigt ämne, dubblas produktionshastigheten genom att tjockleksreduktionen börjar i en central zon och från denna samtidigt fortsätter mot rörets båda ändar. Efter avkapningen av det bildade elementet erhålls två bli- vande preformar, där övergångszonen mellan material ned ursprunglig tjocklek och material med reducerad tjocklek alltid har en i förväg bestämd form och har materialegenskaper som överensstämmer från pre- form till preform.

Enligt föreliggande uppfinning åstadkoms i vissa tillämpningar ett element där materialtjockleken är reducerad utefter elementets hela öïlfilæüüš -3 längd medan i andra tillämpningar elementets materialtjocklek är re- ducerad i ett eller flera cylindriska partier. Elementet utgörs av ett i båda ändar öppet rör eller i vissa tillämpningar av ett rör tillslutet i sin ena ände. Elementet är företrädesvis avsett att omformas till behållare, varvid av varje element bildas endera en i enda behållare eller ett antal behållare. I det senare fallet delas elementet i ett antal delar vilka därefter omformas till behållare.

Vid framställning av ett element enligt uppfinningen utgår man från .ett rörformat ämne av polyetylentereftalat eller därmed liknande ter- imoplastmaterial. Ämnet består av i huvudsak amorft material. I ett eller flera efter varandra följande omformningssteg reduceras under samtidig förlängning av ämnet dess materialtjocklek till en tjocklek motsvarande den som materialet i ett av ämnets vägg bildat ark skulle erhålla vid monoaxiell sträckning så att materialflytning inträffar.

Reduktionen sker endera utefter ämnets hela längd eller i ett eller flera partier av ämnet. I vissa tillämpningar används därvid en drag- ring, som har en inre omkrets relaterad till ämnets yttre omkrets på sådant sätt att dragringen vid förflyttningen i ämnets akelriktning åstadkommer en reduktion av materialtjockleken. Materialet har där- vid omedelbart före reduktionen av tjockleken en temperatur understi- gande glasomvandlingstemperaturen, i fortsättningen förkortat till TG, och företrädesvis en temperatur maximalt avvikande från TG med 9C. Även.om uppfinningens tekniska effekt erhålls vid väsentligt lägre temperatur, är det till fördel att använda en utgångstemperatur i närheten av TG, t ex understigande TG med 1 ä 2 °C, eftersom denna utgângstemperatur hos materialet möjliggör en hög hastighet vid drag- ringens förflyttning. I vissa tillämpningsexempel samverkar dragring- en med ett inre formningsorgan beläget inuti ämnet, varvid det inre formningsorganet har en yttre begränsning anpassad nnt ämnets inre begränsningsyta. I andra tillämpningar används endast det inre form- ningsorganet- Vid dragringens och/eller det inre formningsorganets förflyttning i ämnets axelriktning reduceras materialtjockleken i ämnet under kontakt med dragringen och/eller formningsorganet. Under omformningsförloppet bildas en övergångszon mellan material ned ur- sprunglig tjocklek och material med reducerad tjocklek, vilken över- -80Û4ÜÜ3-3 gângszon successivt förflyttas i ämnets axelriktning. Materialet i ' övergângszonen hålls under omformningsförloppet vid en temperatur näraliggande omrâdet för TG genom värmeavledning till dragringen och/eller organet anordnat inuti det rörformade ämnet. I vissa till- lämpningar tillåts dock materialet i övergángszonen att anta en tem- peratur överstigande TG med max 30 °C och företrädesvis ned nmx °C. I vissa tillämpningar kyls materialet i området intill över- gångszonen till en temperatur understigande TG omedelbart efter det att dess tjocklek reducerats.

Enligt uppfinningen ges öjlighet att åstadkomma ett element som har materialpartier med reducerad väggtjocklek och vars yttre omkrets minskat och/eller vars inre omkrets ökat jämfört med omkretsen hos motsvarande materialpartier hos ämnet.

För det fall att partier med reducerad väggtjocklek skall framställas i områden belägna mellan ämnets ändar, påbörjas tjockleksreduktionen genom inpressning av ett eller flera perifert riktade spår i ämnes- väggen samtidigt som ämnet av yttre organ utsätts för sträckkrafter i sin axelriktning. I spåren reduceras vid sträckningen väggtjockleken till ett värde motsvarande den tjocklek ett ark av materialet skulle erhålla vid monoaxiell sträckning till flytning. Vid t ex polyety- lentereftalat sker reduktionen till en tjocklek motsvarande ca 1/3 av den ursprungliga samtidigt som ämnet förlängs i axiell riktning.

Den fortsatta reduktionen av ämnesväggens tjocklek sker genom att dragringen sätts in i nämnt eller nämnda spår och förflyttas i ämnets axelriktning. I vissa tillämpningar används två ringar, varvid utgå- ende frán ett visst spår reduktionen av väggtjockleken samtidigt sker i riktning mot ämnets båda ändar.

För det fall att ämnet är tillslutet i sin ena ände och reduktion av väggtjockleken skall ske intill tillslutningen, förflyttas företrä- desvis dragringen från tillslutningen not ämnets andra ände.

I de tillämpningar där ämnet består av ett i båda ändar öppet rör tillsluts detta i vissa fall efter tjockleksreduktionen genom upp- i ÖÜOÅÜCß-E värmning av materialet i elementets ena ände, varefter materialet enligt tidigare känd teknik sammanpressas i en form som t ex är skål- formad.

Reduktionen av materialtjockleken i flera steg används företrädesvis för det fall att materialet är så tjockt att-svårigheter föreligger att avleda erforderlig värmeeffekt ur övergångszonen. Genom att reducera materialtjockleken ett antal gånger före den sista tjock- leksreduktionen erhålls ett tunnare material vilket underlättar värmetransporten från övergångszonen till anliggande dragring och/ eller inre formningsorgan.

I en föredragen anordning för att enligt uppfinningen åstadkomma ett element ingår två dragringar. Axiellt med de båda dragringarna och inuti dessa är anordnat en dorn kring vilken vid dragning ett rör- Separata fixeringsorgan är vidare anordnade i Varje dragring består av tvâ format ämne placeras. anslutning till ämnets ändpartier. dragringshalvor vilka av drivorgan förflyttas mellan ett arbetsläge där dragringshalvorna anligger mot varandra och ett öppet läge där dragringshalvorna är skilda från varandra. Det öppna läget används vid insättning eller uttagning av det rörformade ämnet resp det framställda elementet ur anordningen. _ Drivorgan är vidare anordnade för dragringarnas och fixeringsorganens förflyttning i ämnets axelriktning. Åtminstone vid dragringarnas förflyttning not det rörformade ämnets ändar är dragringarnas rörelse kopplad till fixeringsorganens rörelse så att intilliggande dragring och fixeringsorgan förflyttas åt samma håll och så att kvoten mellan resp dragrings och fixeringsorgans hastighet är bestämd av den tjock- leksreduktion materialet i det rörformade ämnet skall undergå. Vid t ex reducering av ämnets väggtjocklek till 1/3 av ursprungstjockle- ken är kvoten mellan fixeringsorganets och dragringens hastigheter 2/3, vid reducering till 1/2 ursprungstjockleken är kvoten 1/2 osv.

Fixeringsorganen ärei det visade utföringsexemplet anordnade ned axiellt rörliga fjädringselement mot vilka det rörformade ämnets 15_ 8004003-3 kanter anligger. Ev längdtoleranser hos ämnet såväl före dragningen som under denna upptas av fjädringselementen.

Varje dragring består som regel av tre delringar med en viss termisk Varje delring är anordnad med kanaler för Likaså är isolering sinsemellan. vätska, där vätskan endera värmer eller kyler delringen. den tidigare omnämnda dornen anordnad med kanaler för vätska. Den mellersta delringen omfattar den del av dragringen mot vilken över- gàngszonen nellan material ned ursprunglig väggtjocklek och material med reducerad väggtjocklek utbildas under dragningen av det rörforma- de ämnet. Av de omgivande delringarna anligger under dragningen den som har den största innerdiametern mot material ned ursprunglig tjocklek medan den andra delringen som har den minsta innerdiametern anligger mot tjockleksreducerat material.

Vid dragning av ett rörformat ämne placeras detta kring dornen och så att det i en utföringsform av uppfinningen fasthålls av fixeringsor- ganen. 1 det rörformade ämnet är dessförinnan anordnat, på det sätt som beskrivits ovan, ett centralt runtomgående spår i vars botten väggtjockleken är reducerad till ett värde nntsvarande den tjocklek ett ark av materialet skulle erhålla vid nnnoaxiell sträckning till flytning. Vid t ex polyetylentereftalat är väggtjockleken reducerad till ca 1/3 av ursprungstjockleken. Dragringshalvorna förflyttas därefter till arbetsläget. Formen hos och den axiella längden av de delar av dragringarna som förs in i spåret överensstämmer med formen hos och den axiella längden av spåret. Företrädesvis är ämnets mate- rial i det blivande dragområdet redan före placeringen på dornen upp- värmt till en temperatur i närheten av men understigande TG. Genom de kontaktytor som bildas nellan ämnets material och dragringarna jämte dornen erhåller materialet rätt dragningstemperatur.

Under själva dragningsförloppet förflyttas dragringarna och fixe- ringsorganen av drivorgan not ämnets ändar, varvid det tidigare an- givna hastighetsförhâllandet nellan dragringar och fixeringsorgan upprätthålls. Materialtjockleken i ämnet reduceras därvid av drag- ringarna så länge förflyttningen pågår. Samtidigt förlängs ämnet i '10 » över det rörformade ämnets kant. aoouooa-3 sin axelriktning.

Väsentligt för anordningen är temperaturkontrollen av materialet i övergångszonen mellan amorft material med ursprunglig väggtjocklek och tjockleksreducerat material. Dragringen har en inre profil an- passad not den förändring av materialtjockleken som sker i övergångs- zonen. Profilen är så vald att det i övergângszonen liksom framför och efter densamma under dragningsförloppet bildas kontaktytor not dragringens inre yta. Därigenom styr dragringen formen på övergångs- ytan i övergângszonen. Genom värmeledning nellan naterialet i ämnet och dragringarna resp dornen regleras temperaturen hos materialet i ämnet under hela dragningsförloppet. Speciellt viktigt är att den delring av dragringen som har kontakt mot materialet i övergångszonen håller ämnets material vid en temperatur närliggande området för TG.

I en förenklad utföringsform av uppfinningen används en enda dragring som från ett startspâr förflyttas företrädesvis ända ut till kanten Härvid erhålls ett element som har reducerad 1 denna utföringsform används av ämnets ena ände. väggtjocklek endast i sin ena.ände. företrädesvis en inre dorn som mothâll för att uppta de axiellt rik- tade krafter som uppstår under reduceringen av väggtjockleken. Drag- ringens förflyttning avbryts i vissa tillämpningar innan den passerar Efter dragningen omges kanten däri- genom av en krans där väggens tjocklek icke är reducerad. Det ele- ment som därigenom har framställts är lämpat-att använda som preform, ev efter viss omformning av kransen, dvs den blivande mynningskanten, för en behållare avsedd att tillslutas t ex med en sk “crown cork".

-Före omformningen till behållare stabilieras den blivande nwnningen genom uppvärmning och termisk kristallisation tills materialet i den ovan angivna kransen blir opakt. 1 vissa tillämpningsformer av anordningen erfordras icke någon inre dorn utan elementet tillåts anta en inre omkrets mindre än ursprungs- omkretsen. Genom att välja en inre dorn vars yttre omkrets är mindre än ämnets inre omkrets är det möjligt att vid dragningen styra reduk- tionen av ämnets inre omkrets till ett för det speciella tillämp- 8ÜÛ4ÛÛ3-3 ningsexemplet anpassat värde.

Uppfinningen beskrivs närmare i ansïutning till ett antai figurer, där fig 1 visar en perspektivvy av en draganordning, fig 2' i visar ett längdsnitt genom draganordningen enïigt fig 1 med draganordningens dragringar i utgângslägen före dragning, fig 3 visar del av ett ïängdsnitt nntsvarande fig 2 med dragringarna förfiyttade från varandra, fig 4 visar en bärplatta anordnad med en dragring i arbets- läge, fig 5 'visar ett längdsnitt genom ett rörformat ämne med en i dragring i startïäge, fig 6 visar ett ïängdsnitt av ett rörformat ämne under drag- ning i riktning från sin tiïïsïutna del, fig 7 visar ett snitt av ett rörformat ämne ned en dragring i startläge för dragning av ämnet i ett kortare unrâde i dess ena ände, fig 8 visar ett snitt av det rörformade ämnet enligt fig 7 med dragringen i siutläge. 1 fig 1 som visar en översiktïig perspektivvy av en draganordning enïigt uppfinningen återfinns en bottendel 30 från vilken utgår ett antaï i figuren vertikaït anordnade styrpeïare 31. Beskrivningen är i fortsättningen knuten till denna orientering av anordningen, men uppfinningstanken är på intet sätt beroende av en sådan speciell orientering. I fortsättningen tilïämpas stundom beteckningarna -skruvarna är anordnat fyra bärplattor 50,60,70,80. ÉlÛMÜÄlÛÛB-'š "övre" resp "undre" eller liknande beteckningar i anslutning till olika organ, varvid dessa beteckningar endast. används i förtydlig- ande syfte.

I anslutning till bottendelen är anordnat drivanordningar med utväx- lingar (ej visade i figuren) för ett antal parallellt ned styrpelarna anordnade drivskruvar 32. vinkelrätt not styrpelarna och driv- I varje bärplatta återfinns lagringar passande styrpelarna 31 samt gängade hål 52,62, 72,82 för samverkan ned ett antal av drivskruvarna 32. -Vidare ärf plattorna anordnade med genomgångar 58,68;78,88 för de drivskruvar som ej är i gängat ingrepp med den aktuella bärplattan. Den översta och den understa bärplattan 50 resp 60 är anordnad för samverkan ned de tvâ drivskruvarna 32 a och c medan de båda mellanliggande bär- plattorna 70 resp 80 är anordnade för samverkan ned de två återstå- ende drivskruvarna 32 b och d. Vidare är drivskruvarnas övre delar vilka samverkar med bärplattorna 50 och 70 gängade ât notsatt håll mot drivskruvarnas nedre delar som samverkar med bärplattorna 60 och '80; Detta innebär att vid drivskruvarnas rotation förflyttas de båda övre bärplattorna i samma riktning men motsatt den riktning i vilken de båda undre bärplattorna förflyttas.

Eftersom den översta och den understa bärplattan drivs av skruvarna ' 32 a och c och de båda mellersta bärplattorna av skruvarna 32 b och d bestäms förflyttningshastigheten för resp bärplatta av rotationshas- tigheten och stigningen hos de skruvar med vilka resp bärplatta sam- verkar. Stigningen hos drivskruvarnas gängning är så vald att den söversta och den understa bärplattan alltid förflyttas med lägre has- tighet än de båda mellersta. I utgångsläget befinner sig de båda mellersta plattorna tätt intill varandra och den översta resp under- sta plattan i lägen som medger förflyttning not styrpelarnas ändomrâ- den. Efter avslutad förflyttning har de mellersta bärplattorna när- mat sig den övre resp den undre bärplattan.

Den översta bärplattan 50 och den understa bärplattan 60 är anordnade med fixeringsorgan 51 resp 61 för fasthâllning av var sin ände av ett '8004003-3 11 rörformat ämne 10. Ämnet är anordnat med ett företrädesvis centralt runtomgâende startspár i vilket materialets tjocklek är ca 1/3 av ursprungstjockleken. Startspâret utbildas företrädesvis före ämnets placering i anordningen genom att ett yttre tryck ansätts not materi- alväggen, t ex medelst ett antal samverkande trissor, samtidigt som det rörformade ämnet utsätts för sträckkrafter i sin axelriktning.

Vid bildandet av startspáret uppnås genom sträckningen en förutbe- stämd axiell längd hos spåret som därigenom får en profil i stort sett överensstämmande ned profilen hos de delar av dragringarna som vid omformningen av ämnet till elementet införs i spåret (jfr be- skrivningen till fig 2 nedan). När startspäret utbildas, sker en förlängning av det rörformade ämnet i axelriktningen. De båda mel- lersta bärplattorna 70 och 80 är anordnade med var sin dragring 71 resp 81 där den senare dragringen är skymd i figuren. Den översta bärplattans fixeringsorgan 51 och de båda mellersta bärplattornas dragringar 71,81 består av tvâ halvor 51 a,b, 71 a,b resp 81 a,b vil- ka av drivorgan 53,73,83 förflyttas till och från det stängda läget _som visas i figuren (fixeringsorganet 81 är skymt i figuren).

I fig 2, som visar ett längdsnitt genom draganordningen enligt fig 1, åskådliggör den vänstra delen av figuren anordningen när det övre fixeringsorganet 51 och de båda dragringarna 71, 81 befinner sig i öppet läge och den högra delen av figuren anordningen när det övre fixeringsorganet 51 och de_båda dragringarna 71,81 befinner sig i stängt läge (arbetsläget).

I figuren återfinns även ämnet 10. I dess centrala del är anordnat ett perifert runtomgäende startspàr 12 utformat enligt ovanstående beskrivning.

Utöver vad som framgår av fig 1 visar fig 2 att de övre och undre fixeringsorganen 51,61 är anordnade med áterfjädrande stödbrickor 54 resp 64 mot vilka det rörformade ämnets 10 ändkanter anligger. Fjä- drar 55,65 omslutande styrorgan 56 resp 66 för stödbrickorna 54 resp 64_med styrorganen fastskruvade i stödbrickorna åstadkommer den nöd- vändiga áterfjädrande funktionen. I 8ÜÛí4-.ÉlÜ3-'3 12 Figuren visar vidare att de båda dragringarna 71 resp 81 består av två dragrjngshalvor 71 a,b resp 81 a,b. Varje dragring är uppdelad i tre delringar 74,75,76 resp 84,85,86 vilka i sin tur var och en be- står av tvâ delringshalvor. Delringarna âtskiljs av en viss termisk ísolation. Delringarna fixeras till varandra genom ringhöljen 77 a,b resp 87 a,b för att tillsammans bilda drágringarnas båda dragrings- halvor. I varje delring återfinns kanaler 174,175,176 och 184,185,186 f för transport av vätska.

Dragringens delringar utgörs av en delring 74 resp 84 med en inre omkrets anpassad mot omkretsen hos material hos ämnet där material- tjockleken ej är reducerad, en delring 76 resp 86 med en inre omkrets anpassad mot omkretsen hos material hos ämnet där materialtjockleken är reducerad och en delring 75 resp 85 för att bilda kontaktytor not materialet i övergângszonen mellan reducerat och oreducerat naterial hos ämnet.

Slutligen visar fig 2~en dorn 20 anpassad not ämnets 10 inneryta och försedd med vätskekanaler 21.

I fig 3 som visar en del av ett längdsnitt motsvarande centrala delar av fig 2 och med dragringarna förflyttade eller under förflyttning från varandra i ämnets axelriktning, återfinns en central ämnesdel 11 i vilken materialets väggtjocklek är reducerad hos ämnet 10'. I övergângszonen 13,14 mellan material med ursprunglig väggtjocklek och material med reducerad väggtjocklek utbildas kontaktytor mellan de mellersta delringarna 75,85 och materialet i övergângszonen.

Därigenom styr delringarna formen hos övergângsytan mellan material med ursprunglig väggtjocklek och material med reducerad väggtjocklek.

Fig 4 visar bärplattan 70 sedd uppifrån med dragringen 71 i stängt läge. Av figuren_framgâr placeringen av lagringarna för styrpelarna 31 och genomgängarna 78 resp de gängade hälen 72 för drivskruvarna 32. De övriga bärplattorna vilka är försedda med dragringen 81 eller med fixeringsorganen 51 eller 61 är anordnade på motsvarande sätt. -20 8ÛÛ4ÜÛ3-3 13 Som tidigare nämnts är dock fixeringsorganet 61 odelat, varför mot- svarigheter till drivorganen 73 saknas.

Fig 5 och 6 visar ett tillämpningsexempel av uppfinningen där vägg- tjockleken hos ett rörformat ämne 15 som är tillslutet i sin ena ände reduceras med början i ämnets tillslutna ände. Dragringen 23 är därvid företrädesvis dimensionerad för att före och vid dragningens .pâbörjande anligga med den mellersta delringen och den övre delringen mot det rörformade ämnets ytteryta.' Även här är dragringen samman- satt av tre delringar 24,25,26 med vätskekanaler 124,125,126. Del- ringarna är dimensionerade på motsvarande sätt som de tidigare be- skrivna delringarna och sammanhâllna av ett ringhölje 27. En dorn 28 samverkar med dragringen 23 vid omformningen av ämnet. Dornen är normalt anordnad med vätskekanaler vilka dock icke framgår av figu- Fefllä- Fig 6 visar hur omnformningen påbörjats och en ämnesdel 16 med redu- cerad väggtjocklek utbildats i ämnets nedre del. Normalt fortsätts omformningen intill dess att allt material i ämnets cylindriska del erhållit reducerad väggtjocklek. Uvergângszonen nellan material ned ursprunglig väggtjocklek och reducerad väggtjocklek anges i figuren med hänvisningssiffran 113.

Fig 7 och 8 visar en alternativ utföringsform av uppfinningen där en dragring 29 är sammansatt av endast två delringar 96,97 med separata vätskekanaler 94,95. Mellan delringarna är även i denna tillämpning företrädesvis anordnat viss termisk isolation. Vid behov komplette- ras dragringen ned en tredje delring med separat vätskekanal och di- mensionerad på det sätt som tidigare beskrivits. Även här samverkar dragringen med en inre dorn 28, som normalt är anordnad med vätskeka- naler vilka dock ej framgår av figurerna. Dragringen omformar myn- ningsdelen hos ett rörformat ämne 17 tillslutet i sin ena ände. I ett område vanligtvis relativt nära ämnets öppning är anordnat ett perifert runtomgående startspår 19 i vilket uaterialtjockleken är reducerad till ca 1/3 av ursprungstjockleken. Startspáret erhålls på det sätt som beskrivits tidigare. ÜÛÛÄÉÄÛÉS-B 14, I fig 8 är dragringen 29 förflyttad relativt ämnet med hjälp av dor- nen 28 så att en ämnesdel 18 i anslutning till ämnets 17' öppning erhållits.

Vid tillämpningen av uppfinningen enligt_det_tillämpningsexempel som visas i fig 1-4 placeras ämnet 10 över dornen 20. Fixeringsorganet 51 och dragringarna 71 resp 81 befinner sig därvid i öppet läge not- svarande det läge som visas i vänstra delen av fig 2. Det kring dor- nen placerade ämnet bildar kontaktytor med dornen. Sedan ämnet-inta- git sin plats och anligger mot det nedre fixeringsorganets 61 äter- fjädrande stödbricka 64 förflyttas det övre fixeringsorganet 51 jämte dragringshalvorna till stängt läge. De båda dragringarna 71 och 81 igår in i startspåret 12 och bildar därvid kontaktytor med ämnets fyttervägg där väggtjockleken är oreducerad, där väggtjockleken är reducerad till sitt minsta värde och med övergângsomrädet nellan nyss nämnda tvâ områden.

Företrädesvis har ämnets material en förhöjd temperatur, dock under- stigande TG, när det placeras på dornen. Materialtemperaturen slut- inställs genom värmeöverföring mellan dorn och ämne resp nellan drag- ringar och ämne. Temperaturregleringen sker medelst den vätska som strömmar genom vätskekanalerna 21 hos dornen resp vätskekanalerna 174,175,176 och 184,185,186 hos dragringarna. Genom den värmeisola- tion som finns mellan dragringarnas delringar upprätthålls en viss temperaturdifferens mellan olika materialområden hos ämnet. Delring- arna 74,84 med den största innerdiametern värmer i det läge som visas i högra delen av fig 2 materialet till en temperatur strax under TG, *företrädesvis till en temperatur understigande TG med högst 15 °C.

Delringarna 75,85 har en liknande funktion medan delringarna 76,86 håller ämnets material vid en temperatur'väl understigande TG, före- trädesvis vid en temperatur understigande TG med minst 15 OC.

När materialet uppnått de fastställda temperaturerna startar botten- delens drivanordningar rotationen av drivskruvarna 32, varvid bär- plattorna 50,70 och därmed fixeringsorganet 51 och dragringen 71 för- 8004003-3 flyttas uppåt i figurerna och bärplattorna 60,80 och därmed fixe- ringsorganet 61 och dragringen 81 nedåt i figurerna. Materialtjock- leken i ämnet reduceras därvid av dragringarna så länge förflyttning- en pågår. Samtidigt förlängs ämnet i sin axelriktning varvid för- längningen är proportionell mot reduktionen av materialtjockleken och mot dragringarnas axiella förflyttning. Förflyttningshastigheterna hos bärplattorna 50 och 60 är därvid så valda att lägena hos fixe- ringsorganen 51,61 är anpassade mot ämnets förlängning. Ev oregel- bundenheter upptas av de återfjädrande stödbrickorna 54 resp 64.

Den nellersta dragringen 75 resp 85 anligger mot övergângszonen nel- lan material med reducerad tjocklek och material ned ursprunglig tjocklek. Profilen hos den mellersta_delringen är så vald att nate- rialet under omformningsförloppet bildar kontaktytor mot delringens inre yta. Därigenom styr delringen formen på övergångsytan nellan material med reducerad tjocklek och material med ursprunglig tjock- lek. Delringen har även en temperaturreglerande funktion därigenom att i de nämnda kontaktytorna sker en värmeöverföring så att under hela dragningsförloppet materialet i övergångszonen hålls vid en tem- peratur näraliggande TG. Speciellt när dragningen sker vid hög has- tighet eller vid stor materialtjocklek är det nödvändigt att den nel- lersta dragringen har en god värmeavledande förmåga för att materia- let i övergångszonen icke skall få för hög temperatur.

Sedan dragringarna förflyttats från varandra så att den centrala ämnesdelen 11 erhållit en i förväg bestämd längd, avbryts bärplattor- nas förflyttning. Drivorganen 53,73,83 förflyttar därefter fixe- ringorganet 51 och dragringarna 71 resp 81 till öppet läge och det på beskrivet sätt bildade elementet avlägsnas från dornen varefter ett nytt rörformat ämne placeras på dornen och förloppet upprepas.

Hos det bildade elementet utgör delen 11 med reducerad väggtjocklek ett centralt parti i vilket parti elementet avskärs för att bilda tvâ symmetriska delar. Resp del tillsluts i änden ned ursprunglig vägg- tjocklek och en förform att användas t ex för blåsning av en behål- lare är färdigställd. De delar av förformen som har reducerad vägg- _ 20 soesoos-3 16 tjocklek bildar vid den fortsatta omformningen utgångsmaterial för mynningsdelen hos den blivande behållaren.

Vid tillämpningen av den i fig 5 och 6 visade utföringsformen av upp- .finningen översstämmer funktionen i princip med den ovan beskrivna.

Den inre dornen 28 utgör nnthåll för de krafter som uppstår vid drag- ringans 23 förfiytrning 1' ämnets axeirikrning. Aven i aettatiiiämp- ningsexempel är temperaturregleringen i de olika materialområdena Dornen 28 är normalt anordnad med vätskekanaler nntsvarande I vissa tillämp- viktig. vätskekanalerna 21 hos dornen 20 i fig 2 och 3. ningsexempel reduceras tjockleken hos allt material i ämnets cylind- riska del medan i andra_tillämpningsexempel omformningen avbryts ti- digare.. a Den i fig 7 och 8 visade utföringsformen är tillämpbar för de fall att ett antal materialomráden bestående av material med reducerad tjocklek skall åstadkommas. För varje sådant materialområde erfordras ett startspár i vilket reduktionen av materialets tjocklek påbörjas. Vid framställning av elementet förflyttas dragringen 29 till ett första startspår och dragringshalvorna intar arbetsläget.

Från startspâret förflyttas dragringen ett stycke i ämnets axiella riktning under reduktion av materialtjockleken tills det första hete- - rialpartier med reducerad väggtjocklek framställts. Dragringshalvor- na förflyttas därefter från varandra och dragringen förflyttas till nästa startspâr och dragringshalvorna intar på nytt arbetsläget.

Dragringen förflyttas nu åter i ämnets axiella riktning för åstad- kommandet av ett nytt materialområde med reducerad materialtjocklek osv. Förloppet upprepas intill dess att det önskade antalet områden med reducerad materialtjocklek âstadkommits.

Vid den enkelriktade dragning som beskrivits i anslutning till fig -8 har ämnet visats tillslutet i sin ena ände. Tillslutningen har därvid samverkat med en inre dorn för att uppta de axiellt riktade krafter som erfordras under dragningsförloppet. Givetvis är det möj- ligt att använda yttre fixeringsorgan som ersätter dornens funktion i detta avseende. Detta alternativ tillämpas vid dragning av rörforma- 8004003-3 17 de ämnen öppna i sina båda ändar.

I ovanstående beskrivning har antagits att reduktionen av material- tjockleken till dess slutliga värde sker i ett enda reduktionssteg.

Inom uppfinningstanken ryms även möjligheten att genom ett antal successiva reduktionssteg minska materialtjockleken för att i ett sista steg reducera materialtjockleken till ca 1/3 av den ursprungli- ga. Dragringen resp dragringarna består därvid av ett antal delring- ar för den successiva stegvisa reduktionen av materialtjockleken.

Den i detta stycke beskrivna utföringsformen tillämpas företrädesvis när ämnets material har stor väggtjocklek och/eller vid höga för- flyttningshastigheter hos dragringarna. ' I ovanstående beskrivning har visats rörformade ämnen med ett cirkur- lärt tvärsnitt. Det är givet att uppfinningstanken även är tillämp- bar på rörformade ämnen med andra tvärsnitt. Q Utöver av ovanstående beskrivning framgår uppfinningen även av efter- följande patentkrav.

Claims (5)

1. 0 15 20 25 30 BOÛÅÛÜZ-B 18 PATENTKRAV 1.

2. Sätt att åstadkomma ett element av polyetylentereftalat eller därmed liknande termoplastmaterial utgående från ett rörformat ämne med en ämnesvägg av i huvudsak amorft material, där ele- mentet företrädesvis är avsett att omformas till en behållare, k ä n n e t e c k n a t därav, att elementet bildas genom redu- cering av materialtjockleken i hela ämnet (10,15,17) eller i ett eller flera områden hos ämnet genom ett eller flera efter var- andra följande omformningssteg, varvid ett mekaniskt formnings- organ (23,29,7l,81) förflyttar utefter ämnet och i dess axel- riktning en övergångszon (13,14,113) mellan tjockare och tunnare material och samtidigt förlänger ämnet, att vid det sista om- formningssteget materialet i området för övergångszonen hålls l vid en högsta temperatur närliggande eller i omrâdet för mate- rialets glasomvandlingstemperatur och att det tunnare materialet därvid ges en tjocklek och en orientering motsvarande den som materialet i ett av ämnets vägg bildat ark skulle erhålla vid lmonoaxiell sträckning så att materialflytning inträffar. Sätt enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att materialet omedelbart sedan det antagit sin reducerade vägg- tjocklek kyls i omrâdet intill övergångszonen (l3,14,l13) till en temperatur understigande glasomvandlingstemperaturen (TG). Sätt-enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t där- av, att vid bildandet av elementet_den yttre unkretsen minskar hos snittet för de materialpartier där materialtjockleken redu- ceras och/eller att den inre omkretsen ökar hos snittet för de materialpartier där materialtjockleken reduceras. Sätt enligt något av patentkraven 1-3, k ä n n e t e c k n a t därav, att tjockleksreduktionen sker i ett eller flera områden (11,16,18) belägna mellan och/eller anslutande sig till ämnets ändar i vilka områden ämnet därefter i förekommande fall delas för att bilda ett antal element vart och ett med ett ändomrâde 10 15 20 25 SI 5. 9. 8004003-3 19 med sagda reducerade väggtjocklek, vilket ändområde är avsett att bilda en av ämnet blåst behållares mynningsdel. Sätt enligt något av patentkraven 1>4, k ä n n e t e c k n a t därav, att tjockleksreduktionen påbörjas i periferiellt riktade runtomgående spår (12,19) åstadkomna genom ansättning av yttre tryck mot ifrågavarande materialområde kombinerat ned axiellt riktade sträckkrafter, varvid materialtjockleken i spårets botten under samtidig axiell förlängning av ämnet reduceras till den tjocklek materialet i ett av ämnets vägg bildat ark skulle erhålla vid monoaxiell sträckning så att materialflytning in- ' träffar och att den fortsatta reduktionen av ämnesväggens tjock- lek sker genom det mekaniska formningsorganets (71,81,29) in- sättning i nämnt eller nämnda spår och förflyttning härifrån i ämnets axelriktning. Sätt enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att reduktionen av väggtjockleken sker i båda riktningarna räknat från spåret resp spåren (12,19). Sätt enligt något av patentkraven 1-6, k ä n n e t e cÜk n a t därav, att det rörformade ämnet före reduktionen av väggtjock- leken tillsluts i sin ena ände. Sätt enligt något av patentkraven l-6, k ä n n e t e c k n a t därav, att ämnet efter tjockleksreduktionen tillsluts i sin ena ände genom uppvärmning av materialet och sammanpressning av än- den i en form, t ex en skålformad sådan. S _ Sätt enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k - n a t därav, att vid polyetylentereftalat materialets tjocklek reduceras till en slutlig tjocklek utgörande ca 1/3 av ämnets ursprungliga materialtjocklek. 10 15 20 25 30 8Û:Ûfí+ Û-ÛS '-3 10. 11. 12. 1

3. 20 Anordning för att enligt sättet enligt patentkrav 1 framställa ett rörformat element av polyetylentereftalat eller därmed lik- nande material genom reduktion av materialtjockleken i ett rör- format ämne av i huvudsak amorft material, k,ä n n e t e c k - n a d av ett antal dragringar (71,81,23,29) anordnade för att omge ämnet och/eller ett formningsorgan (20,28) anordnat inuti .ämnet, ett antal drivorgan (32) anordnade för resp dragrings- och/eller formningsorgans förflyttning relativt ämnet i dess axelriktning, varvid dragringarna och/eller formningsorganet är anordnade med kanaler (174-176,184-186,124-126,21) för passage av vätska för stabilisering av temperaturen hos ämnets material åtminstone i den mellan tunnare och tjockare material befintliga övergângszon (13,14,113) som vid dragringarnas och/eller form- ningsorganets rörelse i ämnets axelriktning förflyttas i ämnets axelriktning och i vilken övergángszon vid sagda rörelse mate- rialet i ämnets vägg reduceras till en tjocklek och erhåller en orientering motsvarande den som materialet i ett av ämnets vägg bildat ark skulle erhålla vid monoaxiell sträckning så att nate- rialflytning inträffar. Anordning enligt patentkrav 10, k ä n n e t e c k n a d därav, att dragringarna (71,81,29) är sammansatta av ett antal drag- ringssegment företrädesvis tva dragringshalvor (71a-b,81a-b, 29a-b) vilka av drivorganen (73,83) är förflyttbara till och från ett arbetsläge i vilket dragringarna bildar en i huvudsask cylindrisk sluten inneryta anpassad mot begränsningsytan hos spåret (1Z,19). Anordning enligt patentkrav 10 eller 11, k ä n n e t e c k - n a d därav, att dragringarna är axiellt uppdelade i delringar (74-76,84-86,24-26,96-97) termiskt isolerade från varandra och att varje delring är anordnad med vätskekanaler (174-176, 184-186,94-95). Anordning enligt något av patentkraven 10-12, k ä n n e - t e c k n a d därav; att fixeringsorgan (51,61) är anordnade 10 15 20 1

4. 1

5. SÛÛhÛÜB-S 21 för fasthållning av var sin ände av det rörformade ämnet (10) och att drivorgan (32) är anordnade för samtidig förflyttning av fixeringsorganen och dragringarna (71,81) varvid drivorganen förflyttar varje fixeringsorgan i samma riktning som intill- liggande dragring. Anordning enligt patentkrav 13, k ä n n e t e c k n a d därav, att fixeringsorganen är anordnade med áterfjädrande stödbrickor _(54,64) för anliggning mot ämnets (10) ändkanter och utjämning av de ev uppträdande oregelöundenheterna i ämnets förlängning och/eller fixeringsorganens förflyttning. Anordning enligt patentkrav 13 eller 14, k ä n n e t e c k - n a d därav, att drivorgan (32) är anordnade för att med drag- ringarna i läge för reduktion av materialtjockleken hos ett ämne av polyetylentereftalat åstadkomma mellan hastigheten hos drag- ringarna (71,81) och hastigheten hos med resp dragring samverk- ande fixeringsorgan (51,61) ett förhållande som har värden i intervallet ca 4/3 - 3 och att dragringarnas dimensioner är sä- dana att vid varje dragningstillfälle âstadkoms nmterialomrâden (11) med reducerad väggtjocklek, varvid förhållandet uellan re- ducerad väggtjocklek och ursprunglig väggtjocklek har värden i antervaiiet ca 1/4 - 2/3. '