SE435596B - Sett for bildande av en artikel genom formning och kristallisation av material i veggen hos ett emne av termoplastmaterial vid dettas tjockleksreduktion samt mekaniskt formningsorgan herfor - Google Patents

Description

'so e2osa29«e och 1,5-naftalat, polytetrametylen-1,2-dioxybensoat och copolymerer av etylentereftalat, etylenisoftalat och andra liknande polymerplas- ter. Uppfinningen är dock icke begränsad endast till de uppräknade materialen utan är även tillämpbar på många andra termoplastmaterial, t ex polyvinylalkohol, polykarbonater och kombinationer av material som angivits ovan.

Föreliggande uppfinning beskrivs i det följande i anslutning till termoplastmaterialet polyetylentereftalat (i fortsättningen som regel förkortat till PET). De värden på temperaturer, sträckningsförhâl- landen, materialförtunningar etc som anges i beskrivningen avser det- ta material. Det är dock känt att en stor grupp termoplastmaterial uppvisar materialegenskaper liknande de för PET och uppfinningen som sådan är därför tillämpbar även på dessa material. Det är nödvändigt att de i nedanstående beskrivning angivna storheterna för temperatu- rer, sträckningsförhållanden, tjockleksreduktioner etc vid tillämp- ningen av uppfinningen anpassas till vad som gäller för resp termo- plastmaterial för att âstadkomma effekter motsvarande de som anges vid den fortsatta beskrivningen av uppfinningen.

För att underlätta förståelsen av problemställningen och uppfinningen beskrivs i det följande några karakteristiska egenskaper för polyes- tern polyetylentereftalat. Från litteraturen, t ex Properties of Polymers, D N van Krevelen, Elsevier Scientific Publishing Company, 1976, 2:a kompl rev upplagan, är känt att vid orientering av amorf polyetylentereftalat förändras materialets egenskaper. Vissa av des- sa förändringar åskådliggörs i diagrammen fig 14.3 och 14.4 på sidor- na 317 och 319 i boken "Properties of Polymers“. De beteckningar som används i den följande diskussionen överensstämmer med de som före- kommer i nämnd bok.

PET liksom många andra termoplastmaterial kan orienteras genom mate- Vanligen sker sådan sträckning vid en temperatur Genom oriente- rialets sträckning. ovanför materialets glasomvandlingstemperatur (TG). ringen förbättras materialets hällfasthetsegenskaper. hänvisningen framgår att för termoplasten PET medför en ökning av Av litteratur- a2osa29-a dragningsförhållandet “Å-, dvs kvoten mellan längden hos det dragna materialet och längden hos det odragna, också en ökning av förbätt- ringen av materialegenskaperna. Vid en ökning av dragningsförhållan- det,./1., från ca 2 gånger till något över 3 gånger är förändringarna av materialegenskaperna speciellt stora. Hällfastheten i oriente- ringsriktningen förbättras markant samtidigt som densiteten Jpliksom kristalliniteten XCSti9@r och glasomvandlingstemperaturen TG höjs.

Av diagrammet på sid 317 framgår att material som erhållit en sträck- ning motsvarande-/1 = 3.1, förmår motstå en kraft per ytenhet svaran- de nmt Ü“= 10 med en mycket liten töjning, medan för»/1 = 2.8 töj- ningen är väsentligt mycket större.

Ovan angivna diagram visar förändringar som erhålls vid materialets monoaxiella orientering. Vid biaxiell orientering erhålls liknande effekter i vardera orienteringsriktningen.

Litteraturhänvisningen (jfr t ex tabell 14.1, sid 319) visar vidare att nellan orientering, densitet och kristallisation råder sådana samband att kristallisationen utgör ett mått på materialets oriente- Den kristallisation som avses i litteraturhänvisningen är den Utöver den- ring. kristallisation som uppstår vid materialets orientering. na orienteringskristallisation kan materialet genom uppvärmning såväl före som efter orienteringen erhålla en kompletterande termisk kris- tallisation. I den fortsatta beskrivningen avses med begreppet kris- tallisation, såvida ej annat uttryckligen anges, endast den kristal- lisation som är kopplad till orientering genom sträckning och/eller tjockleksreduktion av materialet. För kristallisation som uppkommer genom sträckning och/eller tjockleksreduktion används i fortsättning- en ofta beteckningen “sträckkristallisation".

Förbättrade materialegenskaper motsvarande de som erhålls vid ovan beskriven sträckning, erhålls även när materialtjockleken reduceras medelst t ex mekaniska formningsorgan och reduktionen motsvarar den reduktion materialet erhåller när det sträcks så att materialflytning uppstår. När materialet sträcks så att flytning inträffar och mate- 8205829-8 rialet före flytningen befinner sig vid en temperatur understigande glasomvandlingstemperaturen TG, utbildas övergången (flytningszonen) mellan orienterat (kristalliserat) och icke orienterat (icke kristal- liserat) material som ett i sträckningsriktningen relativt kort områ- de i vilket materialets tjocklek reduceras. Hos t ex en dragstav sker i flytningszonen en diameterminskning av ca 3 gånger. Vid drag- ningen flyttas flytningszonen kontinuerligt in i det icke orienterade materialet, samtidigt som det material som redan genomgått flytning upptar stavens dragkrafter utan tillkommande större kvarstående för- längning.

För flaskor är vissa yttre mynningsdiametrar med tillhörande gänga standardiserade och därav bestäms, enligt nu allmänt tillämpad teknik vid användningen av det inledningsvis angivna formningsförfarandet, den största diameter som kan tillåtas hos den formblåsta behållare- kroppen. Anledningen härtill förklaras närmare i det följande. För att erhålla ett amorft utgångsmaterial hos preformarna måste materia- let efter extruderingen - resp sprutformningen - hastigt kylas ned under glasomvandlingstemperaturen TG. Vid alltför stor väggtjocklek är materialets värmeledningsförmåga otillräcklig för att nedge erfor- derlig hastig avkylning av väggens centrala partier och det centralt belägna materialet kristalliserar termiskt och blir opakt. Sådant opakt material är svårt att omforma. Den största möjliga väggtjock- leken hos preformarna understiger därför teoretiskt ca 9 mm. I prak- tiken arbetar man dock ofta med väggtjocklekar understigande 4 mm.

Vid blåsning av en preform med alltför tjockt väggmaterial uppstår nämligen problem beroende på materialets avsvalning under själva blåsningsförloppet och innan materialet når formväggen. Den blåsta behållaren blir inte längre glasklar utan får ogenomsiktliga vita partier. För att vid formblåsningen erhålla behållare med erforder- lig förmåga att motstå påfrestningar och penetrering av behållareväg- gen får väggtjockleken hos den färdiga behållaren ej understiga en viss tjocklek. Enligt allmänt tillämpad teknik är det vidare inte möjligt att minska rörets yttre diameter vid formningen av preformens mynningsdel. Härav följer att den önskade mynningsdiametern hos den formblåsta behållaren bestämmer diametern hos preformen och därmed 8205829-8 den maxiamla diametern hos den formblåsta behållarekroppen. Vid be- hov av flaskor för stora volymer - åtminstone vid preformar av amorft material framställda från extruderade rör - används preformar av sedan den med hänsyn till mynningsdiametern Förutom större axiell längd, maximalt möjliga diametern hos behâllarekroppen uppnåtts. nackdelen av viss instabilitet hos den färdiga produkten innebär för- längningen en otillfredsställande användning av materialmängden i behållarekroppen, eftersom erforderlig materialmängd per volymsenhet förvaringsutrymme är större än vad som skulle behövas vid en anpass- ning av såväl diameter som längd hos behâllarekroppen not aktuellt volymsbehov. Den onödigt stora ytan hos behållaren medför även mot- svarande ökning av den totala koldioxidpenetreringen vid förvaring av kolsyrade drycker.

Ytterligare ett problem vid framställning av behållare utgående från preformar är att under utblåsningen av preformen till behållaren och vid stor diameter hos behållarekroppen disponera tillräckligt med material hos preformens bottendel för bildandet av behållarens bot- tendel.

För att på bästa sätt tillvarata materialegenskaperna hos materialet eftersträvas att diametern hos de delar av preformen som efter blås- ningen bildar själva behållarekroppen, har ett värde som medför att materialet i den formblåsta behållarekroppen erhåller önskad oriente- ring. Hos behållare av PET eftersträvas ofta att materialet i sam- band med formblåsningen sträcks biaxiellt så att produkten av sträck- ningarna är ca 9 gånger.

Av ovanstående framgår att enligt allmänt tillämpad teknik bestäms materialmängden i mynningsdelen icke av de beräknade påfrestningarna i denna utan av behällarekroppens maximala diameter. Detta medför som regel ett betydande materialöverskott i mynningsdelen. Hos t ex en flaska av PET med volymen 1 liter kan enligt hittills tillämpad teknik mynningsdelen innehålla upp till 25-30 % av den totala materi- almängden. Frånsett den oestetiska överdimensioneringen av mynnings- delen innebär detta förhållande också ett materialslöseri som är av 6205829-s 6 betydelse vid massproduktion av artiklar.

Med hittills använd teknik utgörs mynningsdelen och intilliggande halsdelar av icke orienterat dvs vanligen av i huvudsak amorft mate- rial. Detta innebär att materialet i mynningsdelen jämte intillig- gande halsdelar har andra egenskaper än behållarekroppen.c För behål- lare av t ex PET har materialet i mynningsdelen en glasomvandlings- g temperatur (TG) av ca 70° C medan materialet i behâllarekroppen har en glasomvandlingstemperatur av ca 80° C. Härav följer att materia- let i mynningsdelen mjuknar vid en lägre temperatur än materialet i behâllarekroppen.

Det är tidigare känt att genom kallformning av ett ämnes mynningsdel förflytta material från mynningsdelen ned i de områden av ämnet som sedermera utgör väggpartier i behållarekroppen. Härigenom uppnås en viss anpassning av materialmängden i mynningsdelen mot framtida på- frestningar men mellan själva behållarekroppen och mynningsdelen upp- står halspartier där materialet sträcks mindre än 3 gånger. Dessa halspartier består således hos den formade behållaren av otillräck- ligt orienterat material samtidigt som väggtjockleken är oönskat stor. Materialet i mynningsdelen och de nyss nämnda halspartierna har också en lägre glasomvandlingstemperatur än materialet i behållare- kroppen vilket medför den tidigare angivna nackdelen av lägre mjuk- ningstemperatur för materialet i mynningsdelen och angränsande hals- partier. Denna teknik är känd genom den engelska publikationen GB 2 016 360. i Genom patentet US 4,108,937 är det känt att formspruta ett i sin ena ände slutet rörformat ämne som i sin andra ände är försett med en utkragning för ämnets fixering i ett efterföljande blâsorgan och där det rörformade ämnet efter viss omformning blåses till en behållare.

- Material i den rörformade delen av ämnet expanderas i radiell rikt- ning vid en temperatur ovanför glasomvandlingstemperaturen (TG) för att bilda behållarens mynningsdel. En behållare formad på beskrivet sätt har en mynningsdel och ett halsparti där materialet undergått en mycket liten sträckning och därmed orientering, varför de tidigare 8205829- 8 angivna nackdelarna beträffande behållarens mynningsdel (för stor materialmängd, lägre glasomvandlingstemperatur (TG) än i behållar- kroppen) fortfarande föreligger. Den i patentet US 4,108,937 be- skrivna uppfinningen har även nackdelen av att endast en del av mate- rialinnehållet i det formsprutade rörformade ämnet används vid om- formningen av ämnet till färdig behållare. Givetvis är det material- spill som härigenom uppstår till ekonomisk nackdel vid massproduktion av artiklar.

Genom patentet US 4,264,558 är känt ett förfarande där en rörformad preform av PET omformas till behållare och där behållareväggen utgörs av material som t ex sträcks mer än 1.5 gånger. Behâllarens botten- del består av amorft, o-orienterat material medan behållarens hals- partier består av material som orienterats endast i ringa omfattning.

Genom uppvärmning och därav orsakad termisk kristallisation förbätt- ras materialets hällfasthet i de icke orienterade områdena som samti- digt blir ogenomsiktliga.

En kombination av de ovan angivna teknikerna medför fortfarande en icke önskad överdimensionering av behållarens halspartier samtidigt som dessa har egenskaper skilda från egenskaperna hos materialet i själva behållarekroppen.

Genom den publicerade patentansökan GB 2 067 952 är känt att medelst mekaniska organ omforma ett ämne till en preform genom reduktion av materialtjockleken för att åstadkomma preformen, vilken vid blásning bildar en behållare med likformigt axiellt orienterat material och som har i huvudsak samma glasomvandlingstemperatur (TG) såväl i myn- ningsdel som i behållarekropp. Publikationen anvisar dock ingen lös- ning till det ovan angivna behovet att lösa upp bindningen mellan diametrarna hos den formade behållarens mynningsdel och behållare- kropp och därav föranledd överdimensionering av behållarens mynnings- del.

Genom den publicerade patentansökan GB 2 052 367 är likaså känt att medelst mekaniska organ omforma ett ämne till en preform genom reduk- 82058294 tion av materialtjockleken varvid åstadkoms en preform vilken vid blåsning bildar en behållare med likformigt axiellt orienterat mate- rial och som har i huvudsak samma glasomvandlingstemperatur (TG) såväl i mynningsdel som i behållarekropp. Publikationen anvisar en teknik begränsad till att från ett ämne framställa en preform vilken vid utblâsningen bildar en behållare vars mynningsdiameter är mindre än den diameter som erhålls vid direkt utblåsning av ämnet till be- hållaren. Publikationen anvisar en teknik som är begränsad till äm- nen framställda från extruderade rör vilka avkapas och tillsluts för att bilda ämnena, medan tekniken icke är tillämpbar på sprutformade amnen.

Genom den publicerade patentansökan GB 2 076 734 är känt att forma ett startspår i vilket ett ringformat dragorgan införs och där drag- organet vid förflyttning från startspåret reducerar materialtjockle- ken under samtidig kristallisation (orientering) av matereialet., Publikationen anvisar en teknik där preformen (det omformade ämnet) i huvudsak bibehåller ursprunglig diameter.

Föreliggande uppfinning undanröjer de begränsningar som är för handen vid tillämpning av ovan beskriven teknik. Genom uppfinningen åstad- koms en preform som vid utblåsning bildar en behållare med en myn- ningsdel, halspartier och en behållarekropp med diametrar som väljs i princip oberoende av varandra och där behållaren består av material med i stort sett samma materialegenskaper (densitet, axiell oriente- ring, kristallisation, glasomvandlingstemperatur etc). Uppfinningen möjliggör vidare en dimensionering av väggtjocklekarna i nämnda delar av behållaren anpassad not förväntade mekaniska och termiska påfrest- ningar. Materialet har i de angivna delarna av behållaren en sträckkristallisation motsvarande den som erhålls när materialet sträcks minst ca 2.5 gånger. Uppfinningen är oberoende av tillverk- ningstekniken för det ämne från vilket preformen framställs och gör det således möjligt att framställa preformen från t ex ett sprutfor- mat ämne, ett värmeformat ämne eller från ett ämne bildat av ett extruderat rör. 8205829-8 Uppfinningen gör det vidare möjligt att framställa en behållare med en mynningsdiameter i stort sett frikopplad från behållarekroppens diameter och med behållarekroppens dimensioner anpassade mot behålla- rens förvaringsvolym för att minimera behällarens materialmängd per volymsenhet förvaringsutrymme.

Uppfinningen gör det även möjligt att från ämnet forma en behållare som har godtycklig form på halsdelen, där materialet i nwnningsdelen och i halsdelen är orienterat och har en sträckkristallisation över- stigande 10 % erhållen därigenom att materialets tjocklek reducerats och materialet därvid förlängts i ämnets axelriktning minst ca 2.5 gånger.

I en utföringsform av uppfinningen har preformen ett cylindriskt ma- terialparti, orienterat i preformens axelriktning och med en kristal- lisation överstigande 10 % där den axiella längden hos det kristalli- serade cylindriska materialpartiet är anpassad och i vissa tillämp- ningsexempel av uppfinningen överensstämmer med profillängden hos ett axiellt snitt genom en behållare formad av preformen vad gäller de materialpartier som hos den formade behållaren återfinns i området från behållarens mynningskant till behållarens centrala bottendel.

En väsentlig fördel med uppfinningen är att övergången till kristal- liserat material hos den från ämnet formade preformen har en place- ring vars läge är anpassat mot den slutprodukt som formas från pre- formen. Uppfinningen gör det således möjligt att åstadkomma en pre- form som alltid tillgodoser de krav som ställs på denna för att opti- mera materialanvändningen hos den framställda behållaren oberoende av dess form. (Jfr t ex skillnaden i form hos en burk och en flaska).

Enligt uppfinningen formas väggen hos ett ämne med ett första materi- alområde, ett andra materialområde och ett däremellan beläget över- I övergängsområdet är de båda förstnämnda materialområ- Genom relativ rörelse gångsomrâde. dena sidledes förskjutna relativt varandra. mellan en första del och en andra del hos ett formningsorgan under samtidig inneslutning av material i övergângsomrâdet reduceras mate- zu 8205829-8 rialtjockleken i ett bandformat omrâde i en omfattning som medför materialflytning i detta, varvid övergångszoner bildas mellan genom materialflytningen sträckkristalliserat material och omgivande icke sträckkristalliserat material. Åtminstone en av övergångszonerna förflyttas i ämnet medelst det mekaniska formningsorganet och under dess anliggning mot material i övergângszonen och under reduktion av materialets väggtjocklek till en återstående materialtjocklek motsva- rande maximalt ca 2/5 av ursprungstjockleken. Det neterial som un- dergått tjockleksreduktion har vid reduktionen erhållit en sträck- kristallisation som är minst ca 10 % och maximalt ca 17 %.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen sker den relativa för- flyttningen av övergångszonerna därigenom att formningsorganets förs- ta del och andra del förflyttas relativt varandra under anliggning mot material i övergångszonerna.

I ännu en föredragen utföringsform av uppfinningen uppgår under över- gångszonens förflyttning i ämnet det minsta avståndet mellan form- ningsorganets första del i omrâdet för anliggning mot ämnets ena yta i övergångszonen och fdrmningsorganets andra del i området för an- liggning mot ämnets motsatta yta i övergângszonen till ett värde mot- svarande maximalt ca halva tjockleken hos materialet före kristalli- sationen. I I I en utföringsform av uppfinningen anordnas det första materialomrâ- det, det andra materialomrâdet och övergångsområdet i ett rörformat ämne vars tvärsnitt i övergångsområdet har inre och yttre begräns- ningslinjer vilkas längder förändras i ämnets axelriktning. Tvär- snittet är i vissa tillämpningar cirkulärt, rektangulärt eller kvad- ratiskt och har i andra tillämpningar formen av en godtycklig mång- hörning eller kurvyta.

I en alternativ utföringsform av uppfinningen bildas övergångsområdet vid sprutformning av ämnet, medan i en annan utföringsform av uppfin- ningen övergångsomrâdet bildas genom omformning av en i huvudsak rör- formad förform som i vissa tillämpningsexempel är framställd från ett 8205829-8 11 extruderat rör, i andra exempel framställd genom värmeformning av ett ark av termoplastmaterial eller i ytterligare andra exempel fram- ställd genom sprutformning. Omformningen av förformen till ämnet sker vanligtvis med bibehållande av den i huvudsak amorfa strukturen hos materialet. Ämnet är företrädesvis tillslutet i sin ena ände före omformningen.

I ännu en utföringsform av uppfinningen anordnas omformningsorganet med ett yttre ringformat dragorgan och med en med detta samverkande inre dorn. Dragorganet ansätts mot en yttre yta hos övergångsområdet och förflyttas i ämnets axelriktning under reduktion av avståndet till ytterytan hos dornen. Härvid reduceras väggtjockleken hos äm- nets material i ett omráde mellan dragorganet och dornen till en kvarstående största tjocklek motsvarande ca 2/5 av den ursprungliga, varvid materialet kristalliserar i ett bandformat omrâde i övergångs- omrâdet och övergângszoner mellan icke kristalliserat och kristalli- serat material bildas i övergångsområdet. Under dragorganets fort- satta rörelse relativt dornen, förflyttar dragorganet den ena över- gângszonen i ämnets axelriktning under reduktion av tjockleken hos material omslutande dornen och under kristallisation av detta mate- rial.

I en alternativ utföringsform av uppfinningen anordnas formningsorga- net med ett inre ringformat dragorgan och med en med detta samverkan- de hylsa som omsluter ämnet. Dragorganet ansätts mot den inre ytan i ämnets övergängsomrâde och förflyttas i ämnets axelriktning under reduktion av avståndet till innerytan hos hylsan. Härvid reduceras väggtjockleken hos ämnets material i ett bandformat område nellan dragorganet och hylsan till en kvarstående största tjocklek motsva- rande ca 2/5 av den ursprungliga, varvid materialet kristalliserar i ett bandformat område i övergângsområdet och övergångszoner mellan icke kristalliserat och kristalliserat material bildas i övergångsom- rådet. Under dragorganets fortsatta rörelse relativt hylsan för- flyttar dragorganet den ena övergângszonen i ämnets axelriktning un- der reduktion av tjockleken hos material omslutet av hylsan och under kristallisation av detta material. 8205829-'8 12 I ännu en alternativ utföringsform av uppfinningen är dornen anordnad med en i huvudsak rörformad ytteryta som bildar en spalt med dragor- ganets inneryta i det område där denna har den minsta omkretsen. Det- ta område har i vissa utföringsformer en relativt begränsad axiell längd. Vid dornens och dragorganets relativa rörelser förflyttas spalten utefter den cylindriska ytan. Omedelbart efter bildandet av det bandformade materialomrâdet av kristalliserat material uppgår spaltvidden till ett värde motsvarande maximalt ca 2/5 av den ur- sprungliga materialtjockleken hos ämnet och vid den därefter fortsat- ta relativa rörelsen uppgår spaltvidden maximalt till ca halva den ursprungliga materialtjockleken. Under spaltens förflyttning utefter dornens cylindriska yta reduceras materialtjockleken hos ämnesväggen under kristallisation av material i denna.

I ännu en utföringsform av uppfinningen är hylsan hos formningsorga- net utformad med en övergångsyta mellan två i huvudsak rörformade innerytor med från varandra avvikande omkrets. Vanligtvis har ytan med den största omkretsen mycket liten axiell längd och saknas helt i vissa tillämpningar. Uvergângsytan bildar formningsorganets dragor- gan. Även dornen är anordnad med en övergångsyta nellan två i huvud- sak rörformade ytterytor med från varandra skild omkrets. Mellan hylsans innerytor och övergångsyta å ena sidan och dornens ytterytor och övergångsyta å andra sidan bildas därigenom ett spaltformat ut- nymme vars omkrets ändrar sig i omrâdet för övergângsytorna. Hylsan är vidare anordnad med ett i hylsans axelriktning rörligt mothåll. I ett utgångsläge intar detta ett övre läge för mottagning av ett uppåt öppet rörformat ämne under hylsans samtidiga omslutning av åtminstone ämnets bottenparti. Under initialskedet av ämnets omformning genom dornens axiella rörelse relativt hylsan är mothållet och därmed ämnet fixerat i sitt utgångsläge, varigenom dornen under sin rörelse ökar ämnets omkrets i ett område åtminstone närmast ämnets mynning. Häri- genom bildas hos ämnet övergängsomrâdet mellan två i huvudsak rörfor- made materialpartier med från varandra skild omkrets.

I en alternativ utföringsform av uppfinningen är hylsan företrädesvis 8205829-8 13 anordnad med en i huvudsak rörformad inneryta vars omkrets ökar drag- organets ytteryta i det område där denna har den största omkretsen.

Detta område har i vissa utföringsformer en relativt begränsad axiell längd. Vid den relativa rörelsen av formningsorganen förflyttas spalten utefter den rörformade innerytan. Omedelbart efter bildandet av det bandformade materialomrádet av kristalliserat material, uppgår spaltvidden till ett värde av maximalt ca 2/5 av den ursprungliga materialtjockleken hos ämnet och vid den därefter fortsatta relativa rörelsen uppgår spaltvidden maximalt till ca halva den ursprungliga materialtjockleken. Under spaltens förflyttning utefter hylsans cy- lindriska yta reduceras materialtjockleken hos ämnesväggen under kristallisation av material i denna.

I ännu en utföringsform av uppfinningen är dornen hos formningsorga- net utformad med en övergångsyta mellan tvâ i huvudsak rörformade ytterytor med från varandra avvikande omkrets. Vanligtvis har ytan med den största omkretsen mycket liten axiell längd osh saknas helt i vissa tillämpningar. övergángsytan bildar formningsorganets dragor- gan. Även hylsan är anordnad med en övergångsyta mellan tvâ i huvud- sak rörformade innerytor med från varandra skild omkrets. Mellan hyl- sans innerytor och övergángsyta ä ena sidan och dornens ytterytor och övergângsyta å andra sidan och med hylsan och dornen i det läge rela- tivt varandra som motsvarar läget omedelbart innan reduktionen av materialtjockleken i ämnets övergângsområde påbörjas, bildas därvid ett spaltformat utrymme vars omkrets ändrar sig i omrâdet för över- gångsytorna. Formningsorganet är vidare anordnat med ett nnttag- ningsorgan axiellt inställbart relativt hylsan och dornen. Med ämnet placerat i mottagningsorganet omsluter detta åtminstone ett material- område i anslutning till ämnets botten. Under initialskedet av dor- nens axiella rörelse mot ämnets mynning medföljer hylsan dornen i dess rörelse, varigenom hylsan under inneslutning av ämnets material i omrâdet närmast ämnets mynning, minskar omkretsen hos ämnet i sagda område därigenom att materialet innesluts i den spalt som bildas mel- lan hylsan och dornen. Härvid bildas hos ämnet ett materialomráde med mindre omkrets än ämnets materialområde närmast ämnets bottendel jämte ett övergángsomrâde mellan dessa materialområden. Läget för azosazs-s 14 övergångsområdet relativt ämnets botten resp ämnets mynningskant be- stäms av den axiella inställningen av mottagningsorganet.

I ännu en utföringsform av uppfinningen är dornen anordnad ned ett mothåll som är axiellt rörligt relativt dornen.

Mothållets rörelse är kopplad till dornens rörelse så att mothållet anligger mot ämnets botten och fixerar ämnet mot det i föregående stycke angivna nnttag- ningsorganet åtminstone under dornens rörelse relativt hylsan för reduktion av materialets tjocklek i övergângsområdet.

Uppfinningen beskrivs närmare i anslutning till ett antal figurer, där fig 1 a-f fig 2 a-f fig 3 a-b fig 4 a-e fig 5 a-e är principskisser visande ett snitt genom en anordning för kristallisation av material i ett ämne, är principskisser visande ett snitt genom en alterna- tiv utföringsform av en anordning för kristallisation av material i ett ämne, visar principskisser av ett snitt genom ämnet just när materialflytningen startar för bildandet av ett band- ; format materialomráde av kristalliserat material, visar ett snitt genom ett formningsorgan i efter var- andra följande formningslägen för kristallisation genom reduktion av materialtjockleken hos ett ämne där mynningsdelens inneromkrets ökas i samband ned ämnets omformning, visar ett snitt genom ett formningsorgan i efter var- andra följande formningslägen för kristallisation genom reduktion av materialtjockleken hos ett ämne där mynningsdelens inneromkrets minskas i samband ned äm- nets omformning. 8205829-8 I figurerna 1-3 åskâdliggörs såväl sättet enligt uppfinningen för kristallisation av material i väggen hos ett ämne 10 som en principi- ell anordning för sådan kristallisation. Figurerna visar en utfö- ringsform av en anordning i vilken materialet i det i huvudsak plana ämnet 10 omformas till en mellanform i vilken ämnet har tvâ i sidled förskjutna materialomrâden och i vilken materialet i det ena av dessa materialområden kristalliseras genom reduktion av materialtjockleken.

Fig 1 a-f visar ett formnings- och kristallisationsorgan 20,21,22, i fortsättningen benämnt formningsorgan, sammansatt av en första del , en andra del 21 och ett driv- och positioneringsorgan 22, i fortsättningen benämnt positioneringsorgan. Ämnet 10 är helt eller delvis omslutet av formningsorganet. Vätskekanaler 200,210 är anord- nade för reglering av temperaturen hos formningsorganets första del och andra del. Positioneringsorganet 22 är anordnat ned en klack 220 för anliggning mot formningsorganets första del 20 och ned ytterliga- re en klack 221 för anliggning mot formningsorganets andra del 21, varjämte positioneringsorganets nedre del 222 är anpassad för anligg- ning mot ämnet 10. I fortsättningen används uttrycken nedre och övre resp höger och vänster för att förenkla beskrivningen, varvid ut- _ trycken hänför sig till den orientering av formningsorgan resp ämne som visas i figurerna. Den i figurerna valda orienteringen är dock helt godtycklig. Detta gäller även orienteringen av formningsorganen i fig 4-5. Formningsorganets första del och andra del har mot var- andra vända ytor 201 resp 211. De båda ytorna har vardera ett övre vertikalt ytparti 202,212 och ett nedre vertikalt ytparti 203,213 parallellförskjutna i förhållande till varandra medelst S-liknande övergångsytor 204 resp 214. De båda S-liknande övergângsytorna 204,214 utgör omformningsorgan vilka vid den första delens 20 rörelse relativt den andra delen 21 först förskjuter materialet i ämnets ned- re del sidledes i förhållande till materialet i ämnets övre del och därefter vid den fortsatta relativa rörelsen hos formningsorganets delar 20,21 reducerar materialtjockleken under förlängning av ämnet i delarnas relativa rörelseriktning och med början i övergångsområdet mellan de sidledes förskjutna materialområdena. Parallellförskjut- 8205829-8 16 ningen av de övre resp de nedre ytorna är vidare så vald att ett ver- tikalt_plan utgörande fortsättning på det övre ytpartiet 202 hos formningsorganets första del har ett avstånd till det nedre ytpartiet 213 hos formningsorganets andra del av en storleksordning motsvarande materialtjockleken hos det kristalliserade materialet i en från ämnet formad preform 13. Positioneringsorganet 22 utgörs nedanför den ne- dersta av de båda klackarna 220,221 av en skiva 223 vars tjocklek överensstämmer med tjockleken hos ämnet 10. Skivan utgör distansor- gan mellan formningsorganets övre ytpartier 202,212, som således har ett inbördes avstånd i stort sett överensstämmande med ämnets materi- altjocklek. Vidare gäller att ett vertikalt plan utgörande fortsätt- ning av det nedre ytpartiet 203 hos formningsorganets första del har ett avstånd till det nedre ytpartiet 213 hos formningsorganets andra del motsvarande materialtjockleken hos ämnet. Positioneringsorganet 22, formningsorganets första del 20 och formningsorganets andra del 21 är förbundna med drivorgan och lagrade för vertikal förflyttning.

Drivorganen och lagringen är ej visad i figurerna.

Fig 1 a-f visar steg för steg hur ämnet 10a omformas till preformen 13. I fig la är ämnet 10 placerat mellan de båda övre ytpartierna 202,212 och anligger mot positioneringsorganets nedre del 222. Av drivorganen förflyttas positioneringsorganet nedåt, varvid klacken 220 som anligger mot formningsorganets första del 20 förflyttar denna nedåt i figuren intill dess att positioneringsorganets klack 221 an- slår nöt formningsorganets andra del 21 (fig lc). Positioneringsorga- nets nedre del 222 förskjuter samtidigt ämnet nedåt, varvid ämnet omformas för bildandet av ett övre materialområde 102 och ett nedre materialområde 103. De båda materialomrâdena åtskiljs av ett över- gångsområde 104. Positioneringsorganets 22 läge är nu fixerat rela- tivt formningsorganets andra del. Av drivorganen förflyttas form- ningsorganets första del vidare nedåt, varvid övergängsytan 204 redu- cerar materialtjockleken i övergångsområdet 104 i ett bandliknande område 105 till en kvarstående tjocklek motsvarande den tjocklek ma- terialet erhåller vid fri sträckning till flytning. Härvid kristal- ~ liseras materialet i det bandliknande området och övergångszoner l 106,107 mellan icke kristalliserat och kristalliserat material bil- ezosszs-a 17 das. Under den fortsatta rörelsen hos formningsorganets första del förflyttas den nedre övergångszonen 107 nedåt i ämnets nedre materi- alområde 103 under kristallisation av materialet i ämnet och under reduktion av materialets väggtjocklek till en återstående material- tjocklek motsvarande den materialet erhåller vid fri sträckning till flytning. Ämnets övre materialområde 102 är sedan positioneringsor- ganets klack 221 anslagit mot formningsorganets andra del helt inne- slutet av formningsorganet, varför formen hos det övre materialområ- det förblir oförändrad under bildandet av övergångszonerna 106,107 och den nedre övergångszonens förflyttning.

Fig 2 a-f motsvarar de tidigare beskrivna fig 1 a-f. Parallellför- skjutningen mellan de övre ytpartierna och de nedre ytpartierna hos formningsorganets första del 20a och formningsorganets andra del 21a är dock större än i den utföringsform som visas i fig 1 a-f. Posi- tioneringsorganet 22a är anpassat mot denna större parallellförskjut- ning. I det läge där positioneringsorganets 22a vänstra klack 220a anligger mot formningsorganets första del, utgör positioneringsorga- nets 22a nedersta del dels anliggningsyta mot den övre kanten och mot vänstra sidoytan hos ämnet 10, dels en delyta 204a' i den S-liknande övergångsytan 204a i anslutning till formningsorganets första del.

Omformningen av ämnet för bildandet av två sidledes förskjutna nate- rialområden 102a,l03a och däremellan beläget övergångsområde 104a samt för kristallisation av materialet i ämnet är helt analog med vad som beskrivits i anslutning till fig 1 a-f.

Fig Ba resp 3b visar ämnet 10c resp 10g när materialtjockleken i det bandliknande området 105 resp 105a reduceras till en kvarstående tjocklek motsvarande den tjocklek materialet erhåller vid fri sträck- ning till flytning. 1 ovanstående detaljbeskrivning i anslutning till fig 1-3 har anta- gits att material i ett i huvudsak plant ämne omformas. Det ovan angivna rörelseschemat för formningsorganets delar, uppgifterna om inbördes avstånd, materialtjockleken hos kristalliserat resp icke 8205829-8 18 kristalliserat material har tillämpning även på ämnen av godtycklig _form. I det följande beskrivs tillämpning av uppfinningen på rörfor- made ämnen där snittet vinkelrätt mot axelriktningen har en godtyck- lig form.

I fig 4 a-e visas snitt igenom ett mekaniskt formningsorgan 49 för kristaliisation av materialet i ett rörformat ämne; I figurerna är den vänstra halvan visad utan ämne resp preform och den högra halvan med ämne resp preform.

I I figurerna visas ett ämne 30 i olika skeden 30 a-d av omformning till en preform 33. Ämnets resp preformens inre yta har i figurerna hänvisningsbeteckningen 300 resp 330 och de yttre ytorna beteckningen 301 resp 331. I fig 4 a-e återfinns en mottagningshylsa 43 omgivande ett mothåll 42, som i sin övre del är anordnat med en fördjupning ned en bottenyta 420. Denna ansluter till nnttagningshylsans inre yta 430 och tillsammans med mottagningshylsan bildar bottenytan ett kopp- liknande mottagningsorgan för mottagning av ämnet 30a. Mothållet 42 är axieiit förskjutbart relativt mottagningshylsan 43 för inställning av djupet hos det koppiiknande mottagningsorganet. I det i figuren visade utföringsexemplet är vid motháliet fixerat en central, i figu- ren nedåt riktad, gängad axel 425 samverkande med ett centralt gängat hål 432 i mottagningshyisan 43. En låsmutter 426 fixerar axeln 425 och därmed mothåilet i det axieiia läge i förhållande till mottag- ningshylsan till vilket mothâllet inställs.

Mottagningshyisan 43 omges i sin tur av en formningshylsa 40 som med sin inneryta 402 ansluter mot mottagningshylsans ytteryta 431. Form- ningshyisan är anordnad med kanaler 407 för vätska för transport av värmeenergi till eller från formningshylsan. Av drivorgan (ej visade i figurerna) förflyttas formningshyisan axieiit relativt det nämnda koppiiknande organet. Mottagningshylsans inre yta 430 bildar i sin mynning en avrundad (konvex) mynningskantyta 434 som-övergår i form- ningshylsans inneryta i anslutning till formningshyisans mynnings- kant. Denna har en konkav inre mynningskantyta 404, som i det axiei- a 30 azoseza-s 19 la läge det koppliknande mottagningsorganet intar relativt formnings- hylsan i fig 4a, bildar en fortsättning på det koppliknande organets mynningskantyta och tillsammans med denna bildar en S-formad inre mynningskantyta.

En dorn 41 är anordnad för axiell förflyttning relativt såväl nnttag- ningshylsan 43, formningshylsan 40 som nnthållet 42 (drivorganen är ej visade i figurerna). I dornen är anordnat vätskekanaler 417 för transport av värmeenergi till eller från dornen. Dornen har vidare en övre del 416 med en i huvudsak cylindrisk yttre yta 413 och en undre del 415 med en i huvudsak cylindrisk yttre yta 412 vars omkrets är mindre än den övre ytans. Vidare återfinns hos dornen en över- gângsyta 414 som bildar övergången mellan de båda i huvudsak cylind- riska ytorna 412,413 och har en form motsvarande formen hos den i föregående stycke beskrivna S-formade inre mynningskantytan.

I anslutning till nnttagningshylsan 43 och formningshylsan 40 är an- ordnat anslag 44 vilka samverkar med till sitt axiella läge inställ- bara distansorgan 45 i anslutning till dornen 41. I det i figurerna visade utföringsexemplet är distansorganen inskruvade i hållare 450 och fixeras i inställt läge nedelst låsmuttrar 451. Ämnet 30a tillförs anordningen med mothállet 42, mottagningshylsan 43 och formningshylsan 40 i de axiella lägen som visas i fig 4a. Ämnet 30a kommer därigenom att stadigt vila not bottenytan 420 i mothâllets fördjupning och omslutas av mottagningshylsan 43. Av drivorgan och med bibehållen inställning av nyss nämnda organ förflyttas dornen 41 nedåt i figuren och passerar med sin nedre cylindriska yta in i äm- net, varvid ämnet 30a först fixeras mot bottenytan 420 och dess övre del, därefter utkragas genom påverkan av dornens övergångsyta 414 och övre cylindriska yta 413. Ämnet erhåller därvid en övre cylindrisk del 203 och en undre cylindrisk del 302 vars uhkrets är mindre än den övre delens, varjämte mellan de båda delarna bildas ett övergângsom- råde 304 (jfr fig 4b). Genom dornens fixering av ämnet mot botteny- tan 420 säkerställs att övergångsomrädet erhåller rätt placering i förhållande till ämnets mynningskant resp bottenförslutning. Dornens 8205829-8 ZÛ förflyttning i riktning mot mothållet, mottagningshylsan och form» ningshylsan upphör när distansorganen 45 möter anslagen 44. Genom inställningen av distansorganens läge uppnås att dornens förflyttning upphör när det spaltliknande utrymme, som bildas nellan dornen 41 å ena sidan och formningshylsan 40 och mottagningshylsan 43 å andra sidan, har en bredd motsvarande materialtjockleken hos det omformade ämnet 30b. ovan beskrivits i anslutning till figurerna lc och 2c.

Formningsorganens positioner motsvarar de positioner som Hittills har således endast skett en omformning av materialet i ämnet utan att materialet i ämnet förlängts i ämnets axelriktning. Den ökning av omkretsen som skett i ämnets övre del är normalt av så liten omfatt~ ning att den ej medför någon märkbar orientering av materialet i äm- nets omkretsriktning.

Formningshylsan 40 (jfr fig 4c) förflyttas nu uppåt i figuren under bibehâllandet av dornens 41 avstånd till nnttagningshylsan 43 och mothållet 42. Formningshylsans inre konkava mynningskantyta 404 när~ mar sig därvid dornens 41 övergängsyta 414 och reducerar naterial- tjockleken i ämnets övergångsomràde 304 till ett värde motsvarande den tjocklek materialet erhåller vid fri dragning till flytning.

Härvid kristalliseras materialet i ett bandliknande omrâde 305 i övergångsomrâdet (jfr figurerna ld, 2d, 3a,b) och övergàngszoner 306,307 bildas till genom tjockleksreduktion ännu ej kristalliserat material.

Av drivorgan förflyttas (jfr fig 4d) därefter formningshylsan 40 vi- dare uppåt i figuren under samtidig reduktion av väggtjockleken och häremot svarande förlängning av ämnet i dess axelriktning. Samtidigt I med reduktionen av materialtjockleken i ämnets övre del kristallise~ Mothållet 42 och mottagningshylsan 43 deltar ej längre i ämnets omformning och förs därför undan. ras materialet.

I vissa tillämpningsexempel fortsätts formningshylsans rörelse rela- tivt dornen 41 intill dess att allt material i ämnets övre del undera 3Û 8205829-8 21 gått tjockleksreduktion (jfr fig 4e). Härvid erhålls en preform där endast material i preformens övre del undergâtt tjockleksreduktion och därför erhållit sträckkristallisation. Därefter avlägsnas pre» formen från utrustningen. Av den bildade preformen formas en behål~ lare där mynning, hals, bröst och behållarkropp består av i behålla» rens axelriktning sträckkristalliserat material. I den formade be- hållaren har materialet i nyss nämnda delar en kristallisation där den vid ämnets omformning till preformen uppkomna sträckkristallisa- tionen bidrar med ca 10~17 % av den totala kristallisationen i behål~ larväggens material. I andra tillämpningsexempel utgör den bildade preformen den önskade slutprodukten.

I sådana tillämpningsexempel där man önskar en mynningskant av icke sträckkristalliserat material hos den bildade preformen, avbryts formningshylsans rörelse innan allt material i ämnets övre del under- gâtt tjockleksreduktion. Materialet i mynningskanten termokristalli~ seras därefter i vissa tillämpningsexempel för att bilda en övre ring av synnerligen styvt material lämpat att t ex omfattas av en kran» kork.

I vissa tillämpningsexempel, framför allt där man önskar använda re- dan befintlig utrustning, sprutformas ett ämne med en mynningsdel försedd med gängor och där ämnesväggen i området intill nwnningsdelen har en inre eller yttre övergångsyta till ett materialomrâde ned mindre omkrets än området närmast ovanför. Området intill mynnings- delen sträckkristalliseras med tillämpning av ovan beskriven teknik varefter den bildade preformen omformas till en behållare enligt kon- ventionell blåsningsteknik.

Ovan har beskrivits ett antal utföringsexempel av uppfinningen i vil~ ka klart framgår att inom densamma ryms möjligheterna till i stort sett valfri förläggning av de materialområden som undergår sträck- kristallisation och till valfri axiell längd hos dessa. 8205829-8 22 I fig 5 a~e visas snitt genom en utföringsform av ett mekaniskt form~ ningsorgan 59 för kristallisation av material i ett rörformat ämne.

Figurerna visar formningsorganet i efter varandra följande arbetslä~ gen för kristallisation av material i ämnet. Figurerna är symmetris~ ka kring en vertikal symmetrilinje. Den vänstra halvan av figurerna visar anordningen utan ämne 60 resp preform 63 och den högra halvan anordningen med ämne resp preform.

I figurerna visas även ämnet 60 i olika skedan 60 a-d av omformning till preformen 63. Ämnets inre yta har i figurerna hänvisningsbe« teckningen 600 och dess yttre yta hänvisningsbeteckningen 601. För motsvarande ytor hos preformen 63 används beteckningarna 630 resp 631.

I fig 5 a~e återfinns en mottagningshylsa 52 med en inneryta 520, som bildar ett koppliknande organ för mottagning av ämnet 60a.

Ovanför mottagningshylsan är anordnat en dragdorn 50 som i sin nedre del avslutas med ett nmthåll 507 med en yttre begränsningsyta 508 med en form anpassad mot ämnets inneryta i den tillslutna delen. Dragdor- nen har en övre del med en i huvudsak cylindrisk ytteryta 502 och en undre del med en i huvudsak cylindrisk ytteryta 503 med en större om- krets än den övre ytterytans. De båda cylinderytorna övergår i vara andra nædelst en övergångsyta 504. Mothâllet 507 är axiellt förskjut- bart relativt dragdornen därigenom att mothållet är fäst vid nedre de- len av en glidstång 505 som löper i en central, cylindrisk hålighet i dragdornen. Ett stopporgan 509 anordnat pá glidstången bestämmer änd~ läget för glidstångens nedåtgående rörelse och därmed det understa lä- get för mothållet.

Dragdornen 50 omges åtminstone i området för den undre cylinderytans 503 övre del, för övergångsytan 504 och för den övre cylinderytans 502 nedre del av en omformningshylsa 51 vars inneryta med dragdornens ytterytor bildar en spalt med en spaltbredd i huvudsak överensstämman~ azossza-s 23 de med väggtjockleken hos ämnet. Även omformningshylsans inneryta har således en övre del med en i huvudsak cylindrisk inneryta 512 och en undre del med en i huvudsak cylindrisk inneryta 513 med en större omkrets än den övre innerytans. De båda cylinderytorna övergår i var- andra medelst en övergångsyta 514.

Till omformningshylsan 51 är vidare fixerat ett fasthållningsorgan 54 i vilket glidstängens 505 övre del är iskruvad och fixerad medelst en mutter. Denna uppbyggnad medför att mothållets 507 avstånd till om- formningshylsan 51 och speciellt till dess övergångsyta 514 är in~ ställbart. Den visade uppbyggnaden utgör endast ett exempel på hur en sådan reglerbar inställning av avståndet nellan nnthållet 507 och omformningshylsan 51 kan åstadkommas.

Omformningshylsan 51 är lagrad i glidorgan (ej visade°i figurerna) ut- efter vilka omformningshylsan med fixerad glidstång 505 och på glid- stången anordnat mothâll 507 förflyttas i omformningshylsans axelrikt- ning till och från ett läge (jfr fig 5b) i vilket omformningshylsan anligger mot mottagningshylsan 52 och där mellan dragdornens undre cy~ lindriska yta 503 och mothållets yttre begränsningsyta 508 ä ena si~ dan och mottagningshylsans inneryta 520 å andra sidan bildas en spalt med en bredd i huvudsak överensstämmande med materialtjockleken hos ämnet 60. Den nyssnämnda spalten ansluter till och övergår i den ti- digare beskrivna spalten mellan dragdornen 50 och omformningshylsan 51.

I fig 5c och 5d visas en utföringsform av det mekaniska formningsorga- net där mottagningshylsan 52 består av en i huvudsak cylindrisk hyls« del 522 och en inuti denna belägen bottendel 523 med en skålformad öv» re begränsningsyta anpassad mot formen hos ämnets bottentillslutning.

Medelst justerskruvar 524a,b inställs bottendelen i axelriktningen i förhållande till den cylindriska hylsdelen 522 och därmed i förhållan~ de till omformningshylsan 51 när denna ansluter mot mottagningshylsan 52. Såväl omformningshylsan som dragdornen 50 är anordnade med kana~ , L... .k.__í_n___.-_.-__._.__.._.. 8205829-8 asp 24 llförande och/eller För att ej ler 516 resp 506 för transport av vätska för ti bortförande av värmeenergi från hylsan resp dragdornen. onödigtvis komplicera figurerna är kanalerna endast visade i figurer- na 5c och 5d.

För omformning av ett ämne 60a till en preform tillförs ämnet till mottagningshylsan 52 (jfr fig Sa) varefter dragdornen 50 och not- hållet 507 av drivorgan (ej visade i figurerna) förflytta mot mottagningshylsan till ett läge där ämnet av mothållet 507 fixe- ras mot mottagningshylsans bottendel 523 och där'dragdornens 50 över- gångsyta 504 intar en position som vid ämnets fortsatta omformning bestämmer var ämnets övergângsområde 604 bildas. Omformningshylsan 51 förflyttas därefter av drivorgan till anliggning not nnttagnings- ts övre del omsluts av omformningshylsans undre övergångsyta 514 vid om- rialet i ämnets övre s i riktning hylsan 52 varvid ämne inneryta 513 och varvid omformningshylsans formningshylsans fortsatta rörelse kragar in mate del i den spalt som återfinns mellan omformningshylsans övre cylinder- ens övre cyiinaeryta 502 (jfr fíg sa). via in» cylindriskt nnterial- yta 512 och dragdorn kragningen erhåller ämnet ett övre i huvudsak område 602 med en mindre omkrets än ämnets undr riska materialområde 603. De båda materialomrädena är åtskilda av Formningsorganens positioner motsvarar de po- lc och 2c. e i huvudsak cylind- övergångsområdet 604. sitioner som ovan beskrivits i anslutning till figurerna rerna) förflyttas (jfr fig 5c) dragdor- varvid materialtjockleken i ett band- e cylindriska Av drivorgan (ej visade i figu nen därefter uppåt i figuren, liknande område 605 i övergångsområdet mellan ämnets övr lindriska parti 603 reduceras till en klek materialet erhåller vid fri sträck- tmmhtiætmmfib an material med parti 602 och ämnets undre cy tjocklek motsvarande den tjoc ning till flytning. Härvid kristalliseras ma nande området och övergångszoner 606,60? bildas mell oförändrad materialtjocklek och kristalliserat material. dornens fortsatta axiella förflyttning relativt omformningshylsan 51 förflyttas den övre övergângszonen 606 uppåt i figuren under samtidig Under drag- 8205829-8 förlängning av ämnet i dess axelriktning och under kristallisation av materialet i ämnets inkragade övre materialområde. Under ämnets kris- tallisation bibehålls ämnets genom inkragningen erhållna yttre diamet- rar oförändrade.

I vissa utföringsformer kvarlämnas i ämnets övre del ett materialom- råde som ej undergått tjockleksreduktion och som utgör en inåt riktad materialförtjockning (jfr fig Sd) i anslutning till ämnets mynnings- kant. I vissa utföringsformer termokristalliseras detta nßterial för att bilda en övre ring av synnerligen styvt material. I andra till- lämpningsexempel (jfr fig Se) fullföljs tjockleksreduktionen och där- med kristallisationen för allt material i ämnets övre del och därige- nom bildas således ett ämne med en nedre del av material som icke er- hållit någon sträckkristallisation och med en övre del bestående av material som erhållit sådan kristallisation. Det är givet att vad som ovan sagts endast utgör exempel på fördelning av sträckkristalli- serat och icke sträckkristalliserat material i en preform och att i vissa tillämpningsexempel eftersträvas en preform där t ex en gängför- sedd nwnningsdel består av icke sträckkristalliserat material. För att åstadkomma en sådan preform avbryts tjockleksreduktionen av mate- rialet i ämnets övre del tidigare än som visats i figuren. l anslutning till fig 4-5 har ämnet visats med en tillsluten botten- del. Den beskrivna tekniken är dock tillämpbar även på rör öppna i båda sina ändar. Jfr t ex utföringsformen enligt fig 4, där ämnets bottenförslutning ej medverkar under omformnings- och kristallisa- tionsförloppet utan endast utgör ett medel att placera ämnet i rätt läge i omformnings- och kristallisationsorganet.

I beskrivningen av figurerna 4-5 har använts uttrycken cylindrisk form, cylindrisk yta, diameter etc. Som redan påpekats är uppfin- ningen dock tillämpbar på rörformade ämnen, såväl öppna som till- slutna, med godtyckliga, t ex kvadratiska, rektangulära, månghörniga tvärsnitt, eller tvärsnitt med en krökt sluten eller öppen begräns- ning etc. 8205829-8 26 Läget för övergångsområdet 303,603 mellan de i förhållande till var» andra sidledes förskjutna materialomrädena 302,602 resp 3D3,603 kan i stort sett väljas godtyckligt i det förformade ämnets axelriktning.

Detta ger även möjlighet till att vid behov disponera material i det närmast bottenförslutningen belägna materialomrâdet 302 till botten i den behållare som formas från preformen.

Vid åstadkommandet av det bandliknande omrâdet 105,305,605 av kristal~ liserat material och vid den fortsatta kristallisationen av ämnets ma- terial genom förflyttning av övergångszonerna l06,l07;3D6,307;606,607 tillåts materialets temperatur icke överstiga ett högsta värde. För att åstadkomma detta hålls åtminstone de ytor hos formningsorganet som anligger mot material i övergångszonerna och mot kristalliserat material vid en temperatur understigande 1250 C och företrädesvis vid en temperatur i området 70-1050 C.

Det har överraskande visat sig att den eftersträvade effekten uppnås även när avståndet mellan formningsorganens första delar 2D,4D,50 och formningsorganens andra delar 21,4l,51 vid förflyttningen av över» gângszonen är mindre än den tjocklek materialet skulle erhålla vid fri sträckning till flytning. Det bildas således även i detta fall sträckkristalliserade materialområden i samband med reduktionen av materialtjockleken.

Claims (3)

1. 0 15 20 25 30 8205829-8 27 PATENTKRAV 1D

2. Sätt för bildande av en artikel (13,33,63) genom formning och kristallisation av material i väggen hos ett ämne (10,30,60) av termoplastmaterial, varvid kristallisationen sker genom en re- duktion i ett eller flera steg av materialets tjocklek motsva- rande den reduktion materialet erhåller vid fri sträckning till flytning, varvid ämnets vägg i ett första formningssteg for- mas med ett första materialomrâde (102,302,602), ett andra materialomrâde (103,303,603) och ett däremellan beläget över- gängsområde (104,304,604) i vilket de båda materialområdena är sidledes förskjutna relativt varandra, och varvid materialtjock leken hos material i övergângsområdet i ett andra formningssteg genom relativ rörelse mellan en första del (20,40,50) och en andra del (21,41 resp 51) hos ett mekaniskt formningsorgan (29,49,59) i ett bandliknande omrâde (105,305,605) i övergångs- omràdet reduceras till en kvarstående materialtjocklek i huvud- sak motsvarande den materialet erhåller vid fri sträckning till flytning, för att kristallisera materialet i det bandliknande området och för att bilda övergângszoner (106,107;306,307;606, 607) till icke kristalliserat material, k ä n n e t e c k n a t därav, att under det andra formningssteget materialets båda be- gränsningsytor i det bandliknande unrádet omsluts av och anligg- er mot formningsytor hos det mekaniska formningsorganet och att åtminstone en av övergángszonerna (106,306,606 resp 107,307,607) under respektive zons begränsningsytors anliggning nnt nekaniska formningsorgan av dessa förflyttas i ämnet under kristallisa- tion av material i detta genom reduktion av icke kristalliserat materials väggtjocklek till en tjocklek motsvarande den materi- alet skulle erhålla vid fri sträckning till flytning. Sätt för kristallisation enligt patentkrav 1, k ä n n e - t e c k n a t därav, att under övergàngszonens (l07,307,607) förflyttning i ämnet, det minsta avståndet nellan formningsorga- nets första del (20,40,50) i omrâdet för anliggningen not ämnets ena yta i övergångszonen och formningsorganets andra del 8205829 '48 l0 15 20 25 30

3. 5. 7. 28 (21,4l,51) i omrâdet för anliggningen not ämnets motsatta yta är av en storleksordning motsvarande den tjocklek materialet skulle erhålla vid fri sträckning till flytning och att avstån- det därvid företrädesvis överstiger denna tjocklek. Sätt för kristallisation enligt patentkrav 1, k ä n n e - t e c k n a t därav, att under övergángszonens (107,307,607) förflyttning i ämnet, det minsta avståndet mellan formningsorga- nets första del (20,40,50) i området för anliggningen not ämnets ena yta i övergàngszonen och formningsorganets andra del (2l,41,51) i omrâdet för anliggningen mot ämnets nntsatta yta är av en storleksordning motsvarande den tjocklek materialet skulle erhålla vid fri sträckning till flytning och att avstån- det därvid företrädesvis understiger denna tjocklek. Sätt för kristallisation enligt något av patentkraven 1-3, k ä n n e t e c k n a t därav, att ett ämne (30), företrädes- vis ett rörformat sådant, med en inre yta (300) och en yttre yta (301) formas med det första materialområdet (302), det andra materialomrâdet (303) och övergängsomràdet (304), där övergångs- omrâdets tvärsnitt har inre och yttre begränsningslinjer vilkas längder förändras vid förflyttning av tvärsnittet i ämnets axel- riktning. Sätt för kristallisation enligt patentkrav 4, k ä n n e - t e c k n a t därav, att övergângsområdet (304,604) bildas genom omformning av ett i huvudsak rörformat ämne (30,60) vilket företrädesvis är tillslutet i sin ena ände och med bibehållande av den i huvudsak amorfa strukturen hos materialet. Sätt för kristallisation enligt patentkrav 4, k ä n n e - t e c k n a t därav, att övergângsomrâdet (304) bildas vid sprutformning av ämnet (30c). Sätt för kristallisation enligt patentkrav 4, k ä n n e - t e c k n a t därav, att ett yttre företrädesvis ringformat 10 15 20 25 30 9. 8205829 -8 29 dragorgan (40) hos formningsorganet (49) ansätts nnt övergångs- områdets (304) yttre yta (301), att dragorganet (40) förflyttas i ämnets axelriktning under reduktion av avståndet till den mot övergángsområdets inre yta (300) anliggande ytan (414,413) hos formningsorganets andra del, vilken företrädesvis är utformad som en dorn (41), varvid väggtjockleken hos ämnets material i ett bandliknande område (305) mellan dragorganet (40) och form- ningsorganets andra del reduceras till en kvarstående största tjocklek motsvarande vid polyetylentereftalat ca 2/5 av den ursprungliga materialtjockleken i övergàngsomrädet, varvid över- gángszonerna (306,307) bildas och att dragorganet (40) under fortsatt rörelse relativt formningsorganets andra del (41) förflyttar den ena övergangszonen (307) i ämnets axelriktning under kristallisation av material i ämnet genom reduktion av icke kristalliserat materials väggtjocklek. Sätt för kristallisation enligt patentkrav 4, k ä n n e - t e c k n a t därav, att ett inre företrädesvis ringformat dragorgan (50) hos formningsorganet (59) ansätts mot övergångs- områdets (604) inre yta (630), att dragorganet (51) förflyttas i ämnets axelriktning under reduktion av avståndet till den nnt övergângsområdets yttre yta (601) anliggande ytan (512,514) hos formningsorganets andra del som företrädesvis är utformad som en hylsa (51), varvid väggtjockleken hos ämnets material i ett bandliknande omrâde (605) mellan dragorganet (50) och formnings- organets andra del reduceras till en kvarstående största tjock- lek motsvarande vid polyetylentereftalat ca 2/5 av den ursprung- liga materialtjockleken i övergángsomrádet, varvid övergângszo- nerna (606,607) bildas och att dragorganet (50) under fortsatt rörelse relativt formningsorganets andra del förflyttar den ena övergängszonen (607) i ämnets axelriktning under kristallisation av material i ämnet genom reduktion av icke kristalliserat mate- rials väggtjocklek. Sätt för kristallisation enligt patentkrav 1, k ä n n e - t e c k n a t därav, att formningsorganets formningsytor vid 10 15 20 25 30 8205829-8 10. 11. 30 materialet polyetylentereftalat har en temperatur understigande ca l25° C och företrädesvis en temperatur i området 70-1050 C. Mekaniskt formningsorgan (49,59) för att av ett rörformat ämne (30,60) åstadkomma en preform (33) genom kristallisation av material i ämnet enligt sättet enligt patentkrav 1, k ä n n e - t e c k n a t därav, att i formningsorganet ingår en yttre hylsa (40,51) och en inre dorn (41,50) anordnade för axiell rö- relse relativt varandra under inneslutning mellan hylsan och dornen av material i ämnet (30,60), att hylsan (40,5l) resp dor- nen (41,50) har ringformade övergângsytor (404,514 resp 414,504) med en omkrets som ökar alternativt minskar i mot axelriktningen vinkelräta tvärsnitt vilka övergângsytor bildar ytor hos dragor- gan (40,50) resp med dragorganen samverkande formningsorgan (41, 51) för anliggning mot begränsningsytor hos ett övergångsområde (304,604) mellan materialomráden (302,303;602,603) hos ämnet vilka har sinsemellan olika avstånd till ämnets axel och att dragorganen och formningsorganen är anordnade för att vid den relativa rörelsen inta ett minsta avstånd relativt varandra mot- svarande vid polyetylentereftalat ett värde maximalt uppgående till ca 2/5 av ämnets ursprungliga materialtjocklek i övergångs- området, varigenom materialet kristalliserar i ett bandformat materialområde (305,605) och övergângszoner (306,307;606,607) bildas till icke kristalliserat material och för att vid fort- satt axiell rörelse relativt varandra förflytta i ämnet åtmins- tone en av övergángszonerna (307,607) under anliggning nnt mate- rial i övergångszonens resp övergángszonernas begränsningsytor under kristallisation av material hos ämnet genom reduktion av materialets väggtjocklek till en återstående materialtjocklek motsvarande vid polyetylentereftalat maximalt ca 2/5 av ur- sprungstjockleken. Mekaniskt formningsorgan (49) enligt patentkrav 10, k ä n n e - t e c k n a t därav, att dornen (41) är anordnad med en ring eller pelarformad ytteryta (413) som bildar en spalt med drag- organets (40) inneryta (402) i det omrâde där denna har den 10 12. l5 20 25 30 13. _._.._._...._.__......._.- ..._._.___,.._.__. _.. ,_. _ _. 8205829-'8 31 minsta omkretsen vilken spalt vid den relativa rörelsen av dor- nen och dragorganet förflyttas utefter ytterytan (413) och ome- delbart efter bildandet av det bandformade materialområdet (305) av kristalliserat material har en spaltvidd uppgående till ett värde motsvarande vid polyetylentereftalat maximalt ca 2/5 av den ursprungliga materialtjockleken hos ämnet och vid den däref- ter fortsatta relativa rörelsen har en spaltvidd uppgående till vid polyetylentereftalat maximalt ca halva den ursprungliga ma- terialtjockleken hos ämnet, varigenom under den relativa rörel- sen efter bildandet av det bandformade materialområdet (305) av kristalliserat material dragorganet (40) förflyttar övergângszo- nen (307) i ämnets axelriktning under kristallisation av materi- al hos ämnet genom reduktion av materialets väggtjocklek. Mekaniskt formningsorgan (59) enligt patentkrav 10, k ä n n e - t e c k n a t därav, att hylsan (51) är anordnad med en sluten ring- eller pelarformad inneryta (cylinderyta) (512) som bildar en spalt med dragorganets (50) ytteryta (503) i det område där denna har den största omkretsen, vilken spalt vid den relativa rörelsen av hylsan och dragorganet förflyttas utefter innerytan (512) och omedelbart efter bildandet av det bandformade materi- alomrádet (505) av kristalliserat material har gående till ett värde motsvarande vid polyetylentereftalat maxi- malt ca 2/5 av den ursprungliga materialtjockleken hos ämnet och vid den därefter fortsatta relativa rörelsen har en spaltvidd motsvarande vid polyetylentereftalat maximalt ca halva den ur- sprungliga materialtjockleken hos ämnet, varigenom under den relativa rörelsen efter bildandet av det bandformade naterial- omrâdet (605) av kristalliserat material dragorganet (50) för- flyttar övergángszonen (607) i ämnets axelriktning under kris- tallisation av material hos ämnet genom reduktion av materialets en spaltvidd upp- väggtjocklek. Mekaniskt formningsorgan (49) enligt patentkrav 11, k ä n n e - t e c k n a t därav, att dornens (41) övergângsyta (414) även ansluter till en andra ytteryta (412) vars omkrets är mindre än s _ .._,~___._-._..__. 10 15 20 25 30 35 8205829-8 14I 15. 32 den första ytterytans, att hylsan är anordnad med ett i hylsans axelriktning rörligt mothåll (42) vilket i ett utgångsläge intar ett övre läge för mottagning av ett rörformat ämne (60) under hylsans (40) samtidiga omslutning av åtminstone ämnets botten- partier och att under initialskedet av dornens (41) axiella rörelse relativt hylsan (40) mothållet förblir fixerat i sitt utgångsläge varigenom dornen under sin rörelse ökar ämnets om- krets i ett omrâde åtminstone närmast ämnets mynning för bildan- det av det övre materialomrâdet (303) och övergângsområdet (304). ~ Mekaniskt formningsorgan (59) enligt patentkrav 10, k ä n n e - t e c k n a t därav, att hylsans (51) övergângsyta (514) anslu- ter till tvâ innerytor (512,513), där den ena innerytans (513) omkrets är större än den andra innerytans (512) och att dornens (50) övergängsyta (504) ansluter till två ytterytor (502,503), där den ena ytterytans (502) omkrets är mindre än den andra yt- terytans (503) omkrets, att ett mottagningsorgan (52) är anord- nat för mottagning av ett rörformat ämne (60) under omslutning av detta med undantag för ett omrâde närmast ämnets nwnning, att dornen är anordnad för axiell rörelse not nnttagningsorganet och för fixering av ämnet i detta efter avslutad axiell rörelse och att hylsan (51) är anordnad för axiell rörelse nnt nnttagnings- organet under inneslutning av ämnets material i unrádet närmast ämnets mynning, varigenom övergângsytan (504) minskar omkretsen hos ämnet i sagda omrâde för bildande av det övre materialomrâde (602) och övergângsområdet (604) hos ämnet. Mekaniskt formningsorgan (59) enligt patentkrav 14, k ä n n e - t e c k n a t därav, att dornen (50) är anordnad med ett mot- hâll (507) axiellt rörligt relativt dornen (50) för anliggning mot innerytan hos ämnets bottenförslutning och fixering av ämnet i mottagningsorganet (52) under dornens (50) axiella rörelse relativt hylsan (51) i riktning från ämnets bottenförslutning, vid vilken rörelse material i ämnet kristalliseras genom reduk- tion av materialtjockleken hos ämnets övergångsområde (604) och övre materialområde (602).