SE451969B - Sett att framstella en behallare fran ett rorformat och i botten tillslutet emne av orienterbart plastmaterial - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 451 969 (60-65°C) av innehållet i fyllda och tillslutna behållare. för värmefyllning varmed avses att vätskan fylls direkt i behållarna från kokning eller för sterilisering (minst l2l°C) av innehållet i fyllda och tillslutna behållare.

Ytterligare önskemål beträffande behållare av plastmaterial är, att det skall vara möjligt att framställa behållare vars kropp har ett av myn- ningsdelen oberoende tvärsnitt t ex att kroppen har ett månghörnigt tvär- snitt medan behållarens mynning är cirkulär. Den cirkulära formen hos be- hållaren: mynning är önskvärd för att underlätta behållarens tillslut- ning.

För att reducera styckekostnaderna för behållarna är det vidare nödvän- digt att låta materialdistributionen i dessa vara anpassad mot beräknade mekaniska påfrestningar i behållarnas olika delar (mynning, behållarkropp och botten). Härutöver gäller även att i varje område (del) av den enskil- da behållaren materialfördelningen skall vara så jämn som möjligt efter- som det tunnaste och därmed svagaste avsnittet i varje sådant område är bestämmande för vilka påfrestningar behållaren kan motstå. Utöver av mate- rialdistributionen bestäms givetvis behållarnas mekaniska styrka även av materialets orientering och/eller termiska kristallisation.

Ytterligare ett krav på behållare av här avsett slag och speciellt på behållare avsedda för högtemperaturapplikationer är. att den krympning som uppträder vid uppvärmming av sträckt och orienterat material är eliminerad eller reducerad till godtagbara värden.

Vid förvaring av vätskor under tryck i en behållare gäller rent fysika- liskt att vid ett inre tryck i behållaren utsätts dess väggmaterial för en påfrestning som är ungefär dubbelt så stor i omkretsriktningen som i axelriktningen. För att förbättra plastmaterialets hållfasthet är det känt att forma behållaren genom ett blåsningsförfarande. varvid materi- alets temperatur är anpassad mot det aktuella materialets egenskaper för att under blåsningsförfarandet sträcka materialet och därvid orientera detsamma. l0 l5 20 25 30 35 451 969 Blåsformningstekniken har den nackdelen att materialdistributionen vid formningen av behållaren ej är fullt kontrollerbar eftersom vid ämnets expansion till behållaren det ej är möjligt att exakt bestämma och styra var och hur materialets sträckning och därmed orientering försiggår. Normalt börjar sträckningen i ett antal startpunkter. vars belägenheter är bestämda av den förekommande temperaturfördelningen i materialet jämte däri uppträdande sträckkrafter. Utbredningen av ex- pansionen och det erhållna sträckförhållandet är därutöver temperatur- beroende vilket tillsammans med den uppvärmning av materialet som sker när detta genom sträckningen kristalliserar resulterar i en varierande materialtjocklek hos den formade behållaren, dvs i ett snitt vinkelrätt mot axelriktningen varierar behållarväggens tjocklek i omkretsriktningen. Motsvarande variationer uppträder även i behål- larens axelriktning. dvs i axiella snitt genom områden med i huvudsak lika stor omkrets föreligger omväxlande tunnare och tjockare materi- alpartier. Väggtjockleken hos ämnet väljs sålunda enligt känd teknik med hänsyn till nyss beskrivna osäkerhet i materialets sträckning och förtunning. vilket innebär en överdimensionering av ämnet och därmed även ett materialöverskott i den formade behållaren.

För att uppnå temperaturstabilitet hos behållare av orienterbart ter- moplastmaterial är det känt att temperaturstabilisera behållarna där- igenom att vid blåsningen av behållarna låta behållarmaterialet möta heta formväggar mot vilka materialet anligger under relativt lång tid (storleksordningen l-2 minuter). Detta uppnås genom att ett inre övertryck bibehålls inuti den utblåsta behållaren och pressar väggmaterialet mot formväggarna. Genom de långa cykeltiderna blir dock tekniken synnerligen kostnadskrävande.

Föreliggande uppfinning avser en teknik där ovan angivna önskemål tillgodoses och där ovan angivna nackdelar är eliminerade. Detta uppnås med ett förfarande enligt den teknik som anges i den kännetecknande delen av kravet l.

Vid tillämpning av uppfinningen är det möjligt att framställa en behållare med hög mekanisk styrka och temperaturstabilitet och med en jämfört med tidigare känd teknik förbättrad materialdistribution.

Tiden för framställningen av varje enskild behållare reduceras i 10 15 20 25 30 35 451 969 .så jämförelse med tiden vid tidigare känd teknik. varjämte uppfinningen a medför en förenklad uppbyggnad av produktionsutrustningen. Genom ' uppfinningen reduceras således erforderlig materialmängd i varje behållare, uppnås önskad temperaturstabilitet och reduceras kostnaderna jämfört med vad som gäller vid tidigare känd och till- lämpad teknik. s Vidare gäller att vid tillämpning av uppfinningen uppnås att i varje formningssteg sträcks materialet i en kontrollerad omfattning och att i materialet ackumuleras en total sträckning motsvarande den sträck- ning som erfordras för att tillföra materialet den önskade och i för- väg bestämda orienteringen och därmed de erforderliga hållfasthets- egenskaperna.

Enligt uppfinningen omformas ämnet i åtminstone något av formnings- stegen och som regel i de flesta och i vissa tillämpningar i samtliga formningssteg med användning av mekaniska formningsorgan. Sträck- ningen av materialet sker i varje formningssteg med materialet vid en bestämd och kontrollerad temperatur som kan väljas inom ett stort intervall varvid dock temperaturvalet bestäms av den speciella effekt man önskar uppnå i det aktuella formningssteget. För material med distinkt glasomvandlingstemperatur. i fortsättningen förkortad till TG. är t ex materialets temperatur vid vissa och som regel de inle- dande formningsstegen lägre än TG. medan vid den eller de avslutande formningsstegen temperaturen som regel överstiger TG..För materialet polyetylentereftalat i fortsättningen förkortat till PET väljs i en föredragen utföringsform av uppfinningen temperaturen i intervallet 70-16006 för de avslutande formningsstegen, medan de inledande formningsstegen som regel sker vid en lägre temperatur.

I vissa utföringsformer av uppfinningen ges behållaren sin slutform vid ett avslutande blåsformningssteg. Vid detta sker endast en mindre formförändring i form av en expansion i omkretsriktningen t ex av be- hållarkroppen för att ge den önskat tvärsnitt (t ex månghörnigt) un- der bibehållande av mynningsdelens cirkulära form och diameter. 10 15 20 25 30 35 451 969 Vid en föredragen utföringsform av uppfinningen har, under det sista av de formningssteg. vid viika mekaniska organ (formningskroppen) expanderar materiaiet i omkretsriktningen, formningskroppen en temperatur inom området för termokristaïiisering av aktuellt pïast- materiai och/e11er har materialet en temperatur inom området för termokristaiiisering av pïastmateriaïet.

I ännu en föredragen utföringsform pressas ett mekaniskt formnings- organ (en dorn) med förhöjd temperatur in i en meïïanförform biïdad genom omformning av ämnet och vidgar meiianförformen. Härvid tiïïåts det i ämnets axeïriktning sträckta materiaïet att genomgå s k utkrymp- ning varmed avses den ïängdreduktion det sträckte materiaiet genomgår beroende på uppvärmningen. I detta formningssteg omformas meïianför- formen ti11 en sïutförform. I vissa tiïiämpningar utgör siutförformen även den eftersträvade sïutprodukten. dvs utgör behåïïaren. medan i andra tilïämpningar sïutförformens mynningsdei omformas för att passa mot avsedd användning. t ex medelst mekaniska organ ges den "neck in". som erfordras för att ett med mynningsfiänsen fastfaisat lock ej skaii skjuta ut utanför behåiiarkroppen. I de tiïiämpningsexempeï där sïutförformens kropp har ett månghörnigt tvärsnitt. omformas som regei mynningsdeien för att erhåïïa en cirkuïär öppning.

I de beroende kraven anges ytteriigare ändamåïsenïiga utföringsformer av uppfinningen.

Uppfinningen beskrivs närmare i ansïutning tili ett antaï figurer, där fig 1 visar ett axieiït snitt genom ett ämne pïacerat i en anordning för axieïi orientering av materiaï i ansïut- ning tiii dess bottendeï, fig 2 visar ett axieiït snitt genom en förform biïdad av ämnet eniigt fig 3. 10 15 20 25 30 35 451 969 6 fig 3 visar ett axie11t snitt genom en vidgad förform jämte genom organ för förformens utvidgning och axie11 sträck- ning av i förformen ingående materiaï, fig 4 visar den vid sträckningen enïigt fig 3 erhå11na me11anförformen, _ fig 5 visar ett axie11t snitt genom me11anförformen jämte organ för me11anförformens omformning ti11 en sïutförform. fig 6 visar ett axie11t snitt genom den formade me11anförformen, fig 7 visar ett axie11t snitt genom en behå11are. fig 8 visar ett axie11t snitt genom ett ämne av annan form än ämnet i fig 1. fig 9 visar ett axie11t snitt genom ämnet enïigt fig 8 vidgat ti11 en förform, fig 10 visar ett axie11t snitt genom ämnet sträckt ti11 en me11anförform och fig 11 visar ett axie11t snitt genom en s1utförform erhå11en genom omformning av me11anförformen enïigt fig 10.

I fig 1 återfinns ett ämne 1 ti11 en rörformad ämneskropp 2 och en bottenförs1utning 3. Ämnet består av orienterbart p1astmateria1 och är t ex framstä11t genom sprut- e11er värmeformning. Inuti ämnet åter- finns en dorn 30 som är anordnad för samverkan med en utanför ämnet anordnad dragring 20. I dornen resp i dragringen återfinns kanaler 31 resp 21 för temperaturreg1erande vätska.

Dornen 30 och dragringen 20 är anordnade för axie11 förf1yttning re1ativt varandra varvid me11an dornen och dragringen biïdas en runt- omgående spa1t. Spa1tens bredd är anpassad mot tjockïeken hos materi- a1väggen i ämneskroppen 2 för att vid dragringens förfïyttning i pi- 10 15 20 25 30 35 451 969 iarnas A riktning reiativt dornen 30 reducera materialtjockieken hos ämneskroppen i en övergångszon meiian tunnare och tjockare materiai under samtidig sträckning och orientering av materialet när övergångs- zonen.förf1yttas mot ämnets mynning.

Fig 2 visar en utföringsform där materiaïet sträcks endast i ett be- gränsat område i ansïutning tili ämnets bottendeï varvid biïdas en i fig 2 visad första förform 10.

I fig 3 visas en dorn 32 anordnad med kanaier 33. Dornen har större omkrets än omkretsen hos den tidigare nämnda dornen 30, varjämte dornen 32 i övergången ti11 sin bottendeï har ett mot centrum in- svängt parti, vars ïängd i dornens axeiriktning motsvarar iängden hos det axieiit sträckta materiaïpartiet hos den första förformen 10. Ett mothåii 40, även detta försett med kanaier 41, återfinns nedtiiï i figuren. Mothåïïet 40 har en form svarande mot formen hos botten- försiutningen 3. Figuren visar även en dragring 22 med kanaïer 23.

Dragringen 22 är dimensionerad för att meïïan sig och dornen 32 biida en spaït viiken förflyttas i riktning mot den vidgade förformens myn- ningsdei vid röreise i piiarnas B riktning reïativt dornen 32. Vid spaïtens förfiyttning sträcks och orienteras materiaiet motsvarande vad som angivits i ansïutning tiii fig 2 under samtidig axieiï för- iängning av den vidgade förformen (den andra förformen) genom dornens 32 införande i den första förformen för biïdandet av meiïanförformen 12 i fig 4 som visar dragringen 22 i ett ïäge där aiit materiaï i äm- neskroppen 2 genomgått axie11 sträckning och orientering. Av figuren framgår även den meiian dornen och dragringen biïdade spaiten 25.

Dornens 32 uppgift är såïedes deïs att samverka med mothåïïet 40 vid den vidgade förformens expansion tiii meiianförformen 12. deïs att samverka med dragringen 22 för att biida spaiten 25 genom viïken be- håïlarkroppens materiai passerat för att uppnå den önskade axieiia sträckningen av materiaiet.

Figurerna 5 och 6 visar organ för omformning av meïïanförformen 12 ti11 siutförformen 13. I figurerna återfinns en dorn 34 anordnad med kanaïer 35 för vätska och med en kanaï 36 för tryckmedium. Kanaïen för tryckmedium mynnar i dornens bottendei 37 där dornen har en form anpassad mot formen på ämnets bottenförsiutning 3. 10 15 20 25 30 451 969 s Fig 5 visar även ett yttre stödorgan 42 vilket omger mellanförformen 12 under dess omformning och vilket har en central hålighet 44 genom vilken mellanförformen 12 och det som pressorgan nu verkande mothål- let 40 passerar. I stödorganets övre del (med den orientering som fig 5 visar) vidgar sig den centrala håligheten för att mellan det yttre stödorganets inre begränsning och dornens 34 yttre begränsning bilda ett spaltformat utrymme genom vilket mellanförformens vägg passerar vid omformningen till slutförformen 13. I fig 6 är för att göra figu- ren tydligare det yttre stödorganet 42 utelämnat. I vissa tillämpning- ar används vätskekanalerna 43 för reglering av det yttre stödorganets 42 temperatur.

Vid omformningen av mellanförformen 12 till slutförformen 13 placeras mellanförformen inuti den centrala håligheten 44 hos det yttre stödor- ganet och pressas av mothållet 40 i riktning mot dornen 34. Eftersom dornen 34 har en större omkrets än mellanförformens 12 inre omkrets. förs mellanförformens mynningskant till anliggning mot dornens 34 ytteryta och förflyttas vid mothållets 40 fortsatta uppåtgående rörel- se utåt uppåt i figuren under samtidig sträckning av material i mel- lanförformens omkretsriktning. För att stabilisera mellanförformen me- kaniskt tillförs ett tryckmedium genom kanalen 36 till mellanförfor- mens inre. Under mellanförformens uppåtriktade förflyttning passerar tryckmedium mellan mellanförformens inre vägg och dornen 34 och mins- kar därigenom friktionen mellan plastmaterialet och det yttre stödor- ganets 42 inre begränsningsyta. Efter avslutad förflyttning intar mot- hållet 40 det i fig 6 visade läget i vilket mellanförformen är omfor- mad till slutförformen 13. I vissa utföringsformer medför det inre övertrycket att materialet bringas till anliggning mot det yttre stödorganet åtminstone i de områden där aktuell omformning är för handen.

I vissa tillämpningar sker därefter en reduktion av mynningens om- krets varvid även bildas en utåtriktad fläns avsedd att sammanfalsas med en förslutning sedan behållaren fyllts med sitt innehåll. 10 20 25 30 35 . ..._._..._._.___....._...~.._-. ._ i- 451 969 I vissa tillämpningar är även dornen 32 anordnad med en motsvarighet till kanalen 36 för samverkan med yttre organ motsvarande vad som be- skrivits i anslutning till fig 5 och 6. figurerna 8-11 visar en alternativ utföringsform av uppfinningen.

Figurerna visar endast axiella snitt av ämnet la under dess omform- ning till behållaren. medan däremot samtliga de organ (dorn. mothåll. stödorgan etc) som erfordras i samband med omformningen är utelämna- de. De har dock principiell överensstämmelse med de redan beskrivna och det är för fackmannen uppenbart att de tidigare beskrivna organen efter viss anpassning även är lämpade att användas i denna utförings- form av uppfinningen.

Det i fig 8 visade ämnet la omformas till den vidgade förformen lla därigenom att en dorn motsvarande den tidigare beskrivna dornen 32 förflyttas ned i ämnet vilket samtidigt uppstöds av ett koppliknande' mothåll 45. Medelst dragringar 22a sträcks därefter materialet i äm- nets axelriktning varvid en mellanförform l2a bildas. Denna vidgas därefter i sin omkretsriktning med en teknik motsvarande den som be- skrivits i anslutning till figurerna 5 och 6, samtidigt som mellanför- formen 12a omformas till slutförformen l3a, varvid mellanförformens bottendel l8a medelst värmeformning mellan en stämpel 46 och dornen 34a erhåller en form motsvarande formen hos det centrala bottenpar- tiet hos behållarens bottendel 16. Omformningen av slutförformen l3a till behållaren 14 har full motsvarighet i den tidigare beskrivning- en.

Det är av beskrivningen uppenbart att i vissa tillämpningar den i fig 2 visade formningen av den första förformen l0a ej används, utan äm- net 1 har en omkrets anpassad mot den i anslutning till fig 3 beskriv- na orienteringen av materialet.

I figurerna är utelämnat de drivorgan som åstadkommer de mekaniska or- ganens förflyttningar. Det är för fackmannen uppenbart att dessa kan anordnas enligt tidigare känd teknik. t ex såsom mekaniska. hydraulis- ka, pneumatiska drivorgan. ._......_.-_-_.....-...~ . , ......._. ......... ..-d l0 l5 20 25 30 35 451 969 10 Genom de mekaniska organens vätskekanaler 2l.23.3l,33.35.4l.43 in- ställs materialets temperatur till den i varje formnings- och behand- lingssteg avsedda. Av beskrivningen framgår även att skilda delar av formningsutrustningen är om så erfordras inställbar till olika tempe- raturer vid varje enskilt behandlingstillfälle.

Som redan nämnts expanderas ämnet i sin omkretsriktning för sträck- ning av materialet i ämnesväggen. För material med en distinkt glas- omvandlingstemperatur. TG, sker åtminstone de axiella och även de avslutande sträckningarna vid en temperatur överstigande TG. För t ex PET, sker sträckningen som regel i temperaturintervallet 70-1200 C.

Expansionen i omkretsriktningen sker i vissa utföringsformer i ett enda omformningssteg medan i andra utföringsformer där stor sträck-_ ning eftersträvas. expansionen sker i flera efter varandra följande omformningssteg. Generellt gäller att som regel sker åtminstone det sista formningssteget vid en förhöjd temperatur för att termokris- tallisera plastmaterialet. Materialet inställs i en föredragen utfö- ringsform av uppfinningen till den förhöjda temperaturen genom värme- utbyte med de mekaniska formningsorganen.

I vissa utföringsformer av uppfinningen sker i samband med det steg där mellanförformen omformas till slutförformen en påläggning av en yttre beläggning på materialet t ex barriärmaterial, dekoration etc.

Därvid uppvärms åtminstone mellanförformens ytmaterial snabbt. t ex genom s k flambehandling, varefter mellanförformens ytteryta förses med den önskade beläggningen t ex genom neddoppning, genom spraynings- förfarande. genom pårullning etc. Den så behandlade mellanförformen förtorkas därefter, t ex vid PET företrädesvis vid en temperatur i om- rådet 50-60(*C. varefter den så behandlade mellanförformen undergår den ovan beskrivna mekaniska omformningen till slutförformen. Den me- kaniska omformningen till förformen föregås i vissa tillämpningsexem- pel av en temperaturkonditionering av mellanförformens material. Som regel är dock sådan temperaturkonditionering koncentrerad till mellan- förformens bottendel för att i de tillämpningsexempel där mellanför- formens bottendel omformas vid formningen av slutförformen underlätta omformningen av bottendelen. 10 15 20 25 451 969 11 En väsent1ig förde1 med den beskrivna tekniken är att vid formningen av behå11aren kontro11erar och bestämmer mekaniska organ den sträck- ning och den tjock1eksreduktion materiaïet erhå11er i varje enskiït materiaiparti och vid varje enski1t formningssteg. Genom användningen av en inre dorn mot vi1ken materiaïet anïigger fås även en säker och snabb instä11ning av materiaïet ti11 den för varje formningssteg be- stämda temperaturen. Specie11t i de avsïutande formningsstegen ger an- 1iggningen mot den inre dornen synner1igen kort tid för instä11ning av materia1temperaturen, t ex för utkrympning och termokrista11isa- tion av materia1et. eftersom väggtjockïeken i de avs1utande formnings- stegen är reducerad. Genom att kombinera denna inre temperaturregïe- ring med en mot materia1ets ytteryta verkande temperaturregïering. t ex uppvärmning e11er avky1ning. reduceras tiden för temperatur- instä11ningen ytter1igare.

Den ovan angivna f1ambehand1ingen av materiaiet ger åt yt1agret en god vidhäftningsförmåga ti11 det på1agda skiktet. Eventue11 efterfö1- jande förtorkning i kombination med eventue11 temperaturkonditione- ring av me11anförformen före dess omformning ti11 sïutförformen och den ovan beskrivna utkrympningen jämte termokrista11isationen av sïut- förformen ger en säker vidhäftning av det pâïagda skiktet.

Ovanstående deta1jbeskrivning har endast refererat ti11 ett begränsat anta1 utföringsformer av uppfinningen. men det inses 1ätt av fack- mannen att uppfinningen inrymmer ett stort anta1 utföringsformer inom ramen för de efterföïjande patentkraven.

Claims (11)

1. 0 15 20 25 30 451 969 12 PATENTKRAV 1.

2. Sätt att framställa en behållare (14) från ett rörformat och i sin bottendel tillslutet ämne (1) av orienterbart plastmaterial, där ämnet genom minst två efter varandra följande och från 1 varandra åtskilda formningssteg omformas till behållaren. varvid åtminstone i ett av stegen sker en materialsträckning och därmed orientering i en riktning motsvarande den blivande behållarens axelriktning. därigenom att materialet passerar genom en spalt under reduktion av materialets tjocklek och i ett annat av form- ningsstegen sker en materialorientering i den blivande behål- larens omkretsriktning, k ä n n e t e c k n a t därav, att i åtminstone ett av formningsstegen sträcks det i den blivande behållarens axelriktning orienterade materialet medelst ett mekaniskt organ (32,34) i en riktning motsvarande den blivande behållarens omkretsriktning för att i materialet införa en orientering i omkretsriktningen, varigenom varje runtomgående materialområde av den formade behållaren kommer att innehålla i huvudsak likformigt biaxiellt orienterat material.

3. Sätt enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a t därav. att under det sista av de formningssteg, vid vilket formningskroppen expan- derar materialet i omkretsriktningen, har formningskroppen (34) en temperatur inom området för termokristallisering av aktuellt plastmaterial och/eller har materialet en temperatur inom området för termokristallisering av plastmaterialet.

4. Sätt enligt något av kraven 1-2. k ä n n e t e c k n a t därav. att före materialets sträckning och orientering i den blivande behållarens axelriktning sträcks materialet i den blivande be- hållarens omkretsriktning därigenom att formningskroppen (32) införs i ämnet (1) eller den förform (10) ämnet redan antagit. 10 15 20 25 30 35 5. öl 7I 451 969 13 Sätt enïigt krav 3. k ä n n e t e c k n a t därav. att i ett första formningssteg sker en orientering i ämnets (1) axeïrikt- ning av materiaï i ämnets rörformade dei och i ett omrâde närmast g ämnets bottenförs1utning (3) för biidande av förformen (10). var- vid sagda material passerar genom en spait under reduktion av ma- teriaïtjockïeken under samtidig förïängning av ämnet i dess axeï- riktning.

5. Sätt enïigt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t därav. att i det sista formningssteget för bildandet av behåï- ïaren utblåses materiaïet mot formväggar.

6. I Sätt enïigt krav 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att mate- ria1et före utblåsningen genomgått en termokristaïïisation och/e11er att utbïåsningen sker mot varma formväggar mot vilka materiaïet genom bibehåïïet inre tryck i den utbïåsta behåïïaren anïigger under en i förväg bestämd tid för termisk kristaïïisa- tion av materiaïet.

7. Sätt eniigt något av kraven 1-3. k ä n n e t e c k n a t därav. att vid formningskroppens (32.34) införande i ämnet (1) eiïer i den meïïanförform (10.12) ämnet redan antagit. upprätthåïïs ett övertryck inuti ämnet respektive meïïanförformen för mekanisk stabiïisering av ämnet respektive meïïanförformen och för att minska friktionen meïian formningskroppen och mot denna anïig- gande materiaï.

8. Sätt eniigt något av kraven 1, 3 eïïer 4; k ä n n e t e c k - n a t därav, att vid materiaiets sträckning i den bïivande be-_ hå11arens axeiriktning reduceras materiaitjockïeken och orien- teras materiaiet motsvarande vad som erhåïïes vid materiaïets sträckning motsvarande materiaïfiytning.

9. Sätt eniigt något av kraven 1-3 e11er 7, k ä n n e t e c k n a t därav, att vid formningskroppens (32.34) införande i ämnet (1) eïler i den meïïanförform (10.12) ämnet redan antagit e11er vid biïdandet av mynningsfïänsen ett inre övertryck bringar mate- rialet tiïï anliggning mot ett yttre mekaniskt stödorgun. åt- minstone i de områden där aktueiï omformning är för handen.

10. 10. 451 969 14 Sätt en1igt krav 1. k ä n n e t e c k n a t därav, att meïïan- - förformens bottendeï medeïst mekaniska organ omformas för biï-

11. dande av åtminstone de centrala deïarna av den b1ivande behåïïa- rens bottendeï. Sätt enligt något av föregående krav. k ä n n e t e c k n a t därav. att åtminstone ytskiktet hos me11anförformen_uppvärms ti11 en temperatur överstigande materiaïets TG. och/eïïer att meïïan- förformen förses med en beläggning av materiaï med Ijus- och stråïningsskyddande egenskaper och att den med beïäggning för- sedda me11anförformen genomgår en uppvärmning innan den omformas tí11 sïutförformen (13).