SE505485C2 - Sätt och anordning att kristallisera och forma bottenpartiet hos en kopp eller koppliknande föremål - Google Patents

Description

l0 15 20 25 30 505 485 Genom föreliggande uppfinning reduceras avsevärt tidsåtgången för erforderlig ökning av kristallisationen hos det i huvudsak amorfa materialet. Enligt uppfinningen uppnås detta därigenom att materialet i samband med den ovan angivna uppvärmningen till en temperatur över- stigande materialets glasomvandlingtemperatur (TG) även utsätts för kompressionskrafter. Dessa är därvid som regel riktade i huvudsak vinkelrätt mot materialets begränsningsytor.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen innesluts materialet under kompressionen mellan mekaniska organ som utövar kompressions- krafter på materialet. De mekaniska organen är i vissa tillämpningar endast anordnade för att åstadkomma de angivna kompressionskrafterna medan i andra tillämpningar organen är anordnade för att även utgöra formningsorgan vilka omformar t ex bottendelen hos en förform till en mellanform eller till en slutform i samband med en behållares fram- ställning och vilka organ under omformningen och/eller därefter utövar de enligt uppfinningen erforderliga kompressionskrafterna.

Uppfinningen är speciellt lämpad att tillämpas vid kristallisering av materialet i bottendelen hos behållare med stor mynning eller hos tråg.

I vissa tillämpningar föruppvärms materialet före komprimeringen till den temperatur vid vilken komprimeringen skall ske. Det eller de meka- niska organen är därvid i vissa tillämpningar belagda med isolermate- rial t ex teflon för att förhindra att materialets temperatur ändras under kompressionsförloppet p g a värmeutbyte med den eller de meka- niska organen. I andra tillämpningar inställs de mekaniska organen till en temperatur anpassad mot den temperatur materialet skall ha i samband med komprimeringen. De delar av de mekaniska organen som anligger mot plastmaterialet har därvid som regel god värmelednings- förmåga för att genom värmeutbyte med plastmaterialet inställa och/eller bibehålla materialets i förväg bestämda kompressions- temperatur. 10 15 20 25 30 35 505 485 I de tillämpningar där de mekaniska formningsorganen har en förhöjd temperatur. är denna inställd till ett värde ovanför plastmaterialets glasomvandlingstemperatur (TG). Temperaturen är därvid vald till värden i området för eller överstigande den temperatur vid vilken materialets termokristallisering påbörjas. Som regel har varje material ett temperaturområde inom vilket termokristallisationen sker som hastigast. I tillämpningar där sådant material kristalliseras, väljs som regel materialtemperaturen till ett värde motsvarande detta område. Motsvarande gäller även för de mekaniska organens anliggnings- ytor, vilka dock i vissa tillämpningar ges en högre temperatur än temperaturen för materialets maximala kristallisering. Härigenom elimineras i viss mån den bristande värmeledningsförmågan i kontakt- ytorna och effekten av den värmegradient som uppstår i materialet under dess uppvärmning.

I många tillämpningar är det önskvärt att materialet erhåller förhöjd kristallisation endast i begränsade områden vilka i vissa tillämp- ningar är sammanhängande med varandra och i andra tillämpningar åtskilda från varandra.

I de\oberoende patentkraven anges de för uppnående av uppfinnings- ändamålen väsentliga särdragen hos uppfinningen.

Betydelsen av kompressionskrafterna har undersökts i ett antal jämförande försök. vars resultat redovisas nedan under rubrikerna 1_4"n Försök 1 I försök 1 (se tabell l nedan) fördes aluminiumplattor till anliggning mot en skiva av polyetylentereftalat med en tjocklek av l.8 mm. Aluminiumplattorna anlåg med ett lätt tryck mot plastmate- rialet och utan att utsätta detta för några kompressionskrafter av betydelse för att tillförsäkra god kontakt mellan aluminiumplattorna och plastmaterialet. Aluminiumplattorna hölls vid en temperatur av 10 15 20 25 30 35 505 485 140°C vi1ket motsvarar temperaturen för maxima1 krista11isa- tionshastighet hos PETP. An1iggningen mot termop1astmateria1et upprätthö11s för den första skivan under 10 s och ökades därefter för varje efterfö1jande skiva med 20 s upp ti11 maxima1 behand1ingstid av 110 s. Därefter uppmättes densiteten för resp skiva. Av resu1taten framgår att en signifikant ökning av densiteten uppnåddes först efter ca 70 s uppvärmningstid. Först efter 110 s uppvärmningstid började materia1et b1i opakt. varvid densiteten 1.360 uppmättes.

TABELL 1 Alum.-pïattornas An1iggningstid s Densitet temp. °C 140 10 1.342 140 30 1.342 140 50 1,343 140 70 1.346 140 90 1.357 140 110 1.360 Försök 2 Motsvarande försök (se tabe11 2) gjordes därefter med a1uminium- p1attorna vid en temperatur av 150°C, varvid materia1et började bli opakt redan efter ca 70-90 s, vi1ket också framgår av tabe11en som anger att densiteten då är 1.354 resp 1.363.

TABELL 2 A1um.-p1attornas An1iggningstid s Densitet temp °C 150 10' 1.340 150 30 1.340 150 50 1.348 150 70 1.354 150 90 1.363 150 110 1.370 150 130 1,373 10 15 20 25 30 35 505 485 Försök 3 I försök 3 (se tabe11 3) förvärmdes termop1astmateria1et i ett bad under 10 s. Vid den första försöksserien var badets temperatur 130°C och vid den andra 150°C. Det konstaterades att materia1et därvid antog en i stort sett homogen temperatur överensstämmande med badets temperatur. Därefter bringades skivorna av termop1astmate- riaïet ti11 anïiggning mot en a1uminiump1atta under 10. 30. 50. 70. 90 resp 110 s. A1uminiump1attorna hade vid de båda försöksserierna temperaturerna 130°C resp 150°C. dvs samma temperaturer som skivorna uppvärmts ti11 vid neddoppningen i badet. An1iggningen skedde de1s utan någon kompression av materia1et motsvarande vad som beskrivits i ans1utning ti11 försök 1 och 2 ovan, de1s med anbringande av kompressionskrafter vi1ka var va1da så att vid de aktue11a temperaturerna materia1ets tjock1ek reducerades från ca 1.8 mm ti11 ca 0.6 mm.

Av försöksresu1taten framgår att vid temperaturen 130°C hos badet och hos a1uminiump1attorna och utan användning av kompressions- krafter, erhö11s hos det behand1ade materia1et en densitet som i huvudsak överensstämde för samt1iga skivor med en behand1ingstid t o m 90 s. En mindre ökning av densiteten faststäïïdes när behand1ingstiden var 110 s. När badets och a1uminiump1attornas temperatur var 150°C skedde krista11isationen hastigare och materia1et började b1i opakt redan efter ca 70 s. Detta framgår även av tabe11ens värde för densiteten som för tiden 70 s anges ti11 1,367.

När materia1et utöver värmebehand1ingen även utsattes för kompres- sionskrafter, kunde man vid en temperatur hos badet och a1uminium- p1attorna av 130°C finna en mindre ökning av densiteten hos mate- ria1et i skivorna vid de båda 1ängsta an1iggningstiderna (90 och 110 s). Ökningen av densiteten saknar dock betyde1se vad gä11er mate- ria1ets mekaniska egenskaper och tâ1ighet mot uppvärmning. Ski11naden me11an försöksresu1taten vid avsaknad resp användning av tryckkrafter kan vid denna temperatur icke anses vara av någon betyde1se. 10 15 20 25 30 505 485 Vid l50°C avviker dock resultaten starkt från varandra. Redan vid en anliggningstid av 10 s uppnås en densitetsökning motsvarande opakt material. Detta innebär således att tidsåtgången för materialets kristallisering reduceras från 70 s till 10 s. dvs tidsåtgången är reducerad till 1/7.

TABELL 3 Temperatur °C Tid sekunder Uppmätt densitet badet al.-pl. i badet mot al.-pl. utan kompr. med kompr. 130 130 10 10 1.339 1.339 130 130 10 30 1.339 1.339 130 V 130 10 50 1.339 1.339 130 130 10 70 1.339 1.339 130 130 10 90 1.339 1.340 130 130 10 110 1.341 1.342 150 150 10 10 1.339 1.367 150 150 10 30 1,339 1.366 150 150 10 50 1.339 1.372 150 150 10 70 1.367 1.369 150 150 10 90 1.369 1.372 150 150 10 110 1.369 1.372 Försök 4 Försöken upprepades därefter (se tabell 4) i ytterligare två serier. en serie benämnd "Serie 4a" och en serie benämnd "Serie 4b". varvid aluminium- plattorna hölls vid en temperatur av 140°C resp 150°C. Dessutom utsträcktes den längsta tiden för uppvärmningen till 130 s. Försöksbe- tingelserna var i övrigt oförändrade. Plastmaterialet i serie 4a och serie 4b var från samma tillverkningstillfälle. 10 15 20 25 30 35 505 485 Av tabe11 4 framgår att vid temperaturen 140°C hos a1uminiump1attorna och utan användning av kompressionskrafter uppstår noterbar ändring av densiteten efter 70-90 s uppvärmningstid och en krista11isation motsvarande opakt materia1 efter 110-130 s uppvärmningstid. Vid en temperatur av 1S0°C hos a1uminiump1attorna ökar krista11isationen och därmed densiteten något tidigare än vid temperaturen 140°C. Dock inträffar krista11isation motsvarande opakt materia1 efter ungefär samma tidrymd som vid temperaturen 140°C och efter en ur produktionssynpunkt a11tför 1ång tid.

När uppvärmningen kombinerades med kompressionskrafter. uppnåddes vid en temperatur av 140°C hos a1uminiump1attorna en registrerbar ökning av densiteten och därmed krista11isationen. redan efter 50 s och vid tempe- raturen 150°C hos a1uminiump1attorna en markant ökning redan efter 30 s. Ökningen efter 30 s var därvid 1ika stor som ökningen efter 110 s utan kompressionskrafter. vi1ket innebär att krista11isationstiden reducerades ti11 ca 1/4.

TABELL 4 Temperatur °C Tid sekunder U p p m ä t t d e n s i t e t badet a1.-p1. i badet mot a1.-p1. utan kompr. med kompr.

Ser 4a Ser 4b Ser 4a Ser 4b 140 140 10 10 1.339 1.339 1.339 1.339 140 140 10 30 1.339 1.339 1.339 1.342 140 140 10 50 1.339 1.339 1.345 1.353 140 140 10 70 1.348 1.339 1.359 1.364 140 140 10 90 1.356 1.359 1.372 1.371 140 140 10 110 1.361 1.359 1.372 1.371 140 140 10 130 1.369 1.364 1.374 1.372 150 150 10 10 1.339 1.339 1.339 1.339 150 150 10 30 1.344 1.339 1.369 1.369 150 150 10 50 1.342 1.342 1.372 1.372 150 150 10 70 1.349 1.348 1.372 1.374 150 150 10 90 1.361 1.361 1.375 1.375 150 150 10 110 1.367 1.372 1.369 1.374 150 150 10 130 1.375 1.373 1.375 1.374 10 l5 20 25 30 35 505 485 Av ovanstående redogörelse framgår att en uppvärmning av termoplast- materialet under samtidig kompression av detta medför en reduktion av kristallisationstiden där reduktionen i den ena försöksserien upp- mättes till ca 4 ggr och i den andra försöksserien till ca l0 ggr.

Eftersom vid massproduktion av artiklar uppehållstiderna i produ- ktionsutrustningen är av väsentlig betydelse för ekonomin i till- verkningen. är den angivna reduktionen av kristallisationstiden av stor ekonomisk betydelse.

Som angivits ovan ansätts vid tillämpningen av uppfinningen som regel kompressionskrafterna mot materialets begränsningsytor därigenom att materialet innesluts mellan mekaniska organ vilka under utövande av tryckkrafter anligger mot motsatta sidor av materialet. I vissa tillämpningar anligger dock endast en av begränsningsytorna mot ett mekaniskt organ. medan den motstående begränsningsytan. t ex med hjälp av ett fluidum under mycket högt tryck. påverkas av tryck- krafter medförande den eftersträvade kompressionskraften. Denna senare utföringsform är speciellt ägnad atttillämpas vid t GX kristallisation av material i bottendelen av en behållare och speciellt vid kristallisation av material i övergången mellan bottendelen och behållarkroppens sidoväggar.

I en föredragen tillämpning av uppfinningen utförs de mekaniska organen med förhöjningar, vars höjd är anpassad mot materialets tjocklek. för att vid materialets kompression reducera material- tjockleken med minst ca 20 Z företrädesvis minst ca 40 Z. I vissa tillämpningar ansätts kompressionskrafterna endast i området för dessa förhöjningar. De områden hos plastmaterialet som utsätts för kompressionskrafterna omges således i denna senare tillämpning av material som ej påverkas av kompressionskrafter och som därför har en väsentligt lägre kristallisation.

I tillämpningar där material kristalliseras för att t ex öka den mekaniska styrkan i avgränsade områden ansätts kompressionskrafterna lämpligen i områden vilka bildar slutna och från varandra skilda bandformade materialpartier av stegvis ökad längd. I vissa tillämpningar låter man dessa bandformade materialpartier bilda en eller flera grupper av i huvudsak koncentriskt belägna ringformade materialpartier. 10 15 20 25 30 35 505 485 I de beroende kraven anges ytterligare utföringsformer av uppfinningen.

Uppfinningen beskrivs närmare i anslutning till en utföringsform av densamma och i anslutning till ett antal figurer där fig 1 visar ett snitt av en kompressions- och formningsanordning i utgångsläge och med ett ämne placerat i anordningen. fig 2 motsvarande snitt med anordningens stämpel förflyttad till arbetsläge. fig 3 motsvarande snitt med anordningens centrala formdel förflyttad till sitt läge närmast stämpeln och fig 4 ett snitt motsvarande fig 1 för en anordning med formingsytor försedda med förhöjningar.

I figurerna 1. 2 och 4 återfinns ett ämne 10 med en bottendel 18. en sidovägg 12 och en mynningsdel 19 försedd med en mynningsfläns 11.

Mynningsflänsen är i den visade utföringsformen riktad från ämnets centrumaxel. Bottendelen består av ett centralt bottenparti 13 av i huvudsak amorft material, ett runtomgående yttre bottenparti 15 av orienterat material och en övergång 14 mellan det runtomgående botten- partiet och det centrala bottenpartiet. Det runtomgående yttre botten- partiet 15 förbinder det centrala bottenpartiet 13 med sidoväggen 12.

I figurerna är även markerat bottendelens inre begränsningsyta 16 och yttre begränsningsyta 17.

Fig 3 visar en koppliknande produkt 60. vilken erhållits genom form- ning av ämnets 10 bottendel 18. Produkten har en bottendel 68. en mynningsdel 19 och en sidovägg 12. Mynningsdelen och sidoväggen har en utformning i huvudsak överensstämmande med motsvarande delar av ämnet 10. Bottende1en omfattar ett centralt bottenparti 63 vilket via ett runtomgående parti 65 av orienterat material övergår i sidoväggen 12. Det runtomgående partiet 65 har närmast det centrala botten- partiet 63 ett nedåt-utåt riktat parti 66 och närmast sidoväggen 12 ett uppåt-utåt riktat parti 67. Mellan nyss nämnda nedåt resp uppåt 10 15 20 25 30 35 505 485 10 riktade partier 66.67 bildar det runtomgående partiet 65 ett över- gångsparti 62 avsett att anligga mot det underlag på vilket produkten vid användningen placeras. Det centrala bottenpartiet 63 är således beläget närmare den koppliknande produktens mynningsdel än nyss nämnt övergångsparti.

Fig 3 visar därjämte en koppliknande produkt, där materialet i det centrala bottenpartiet 63 i huvudsak motsvaras av materialet i ämnets centrala bottenparti 13. Vid formningen av den koppliknande produk- tens bottendel 68 har materialvolymen hos det centrala bottenpartiet 13 i huvudsak bibehållits. Dock har det centrala bottenpartiets l3 tjocklek reducerats och dess omkrets ökats. Vid formningen av botten- delen har materialet i den centrala bottendelen hållits vid en för- höjd temperatur och utsatts för kompressionskrafter. varigenom mate- rialet genomgått termokristallisering enligt det i beskrivningens inledning angivna förfarandet. Den tillämpade tekniken kommer även att beskrivas ytterligare i det följande.

I fig l-4 återfinns även en stämpel 20 som är ansluten till ett drivorgan (ej visat i figurerna) via en stämpelstång 21 för förflyttning fram och åter mellan det i fig l visade utgångsläget och det i fig 2 och 3 visade arbetsläget. Av i figurerna ej visade stopporgan inställs stämpeln i rätt position relativt en yttre stödhylsa 50, när stämpeln förflyttas till arbetsläget. Stämpeln har en nedre del 28 och en övre del 27 vilken är begränsad av en yttre sidoyta 22. vars form i huvudsak överensstämmer med innerytans form hos ämnets och den koppliknande produktens vägg 12. I sin nedre del har stämpeln en centralt belägen bottenyta 23. vilken via en i omkretsriktningen förlagd övergångsyta 25 ansluter till stämpelns yttre sidoyta 22. Övergångsytan 25 har närmast bottenytan 23 ett från den centrala bottenytan nedåt-utåt riktat parti 25a och närmast stämpelns yttre sidoyta 22 ett i förhållande till den centrala bottenytan uppåt-utåt riktat parti 25b. Mellan dessa nedåt resp uppåt riktade partier har övergångsytan ett i omkretsriktningen förlagt sammanbindningsparti 24. De nedåt och uppåt riktade partierna av övergångsytan 25 jämte dess sammanbindningsparti 24 avgränsar således en runtomgående förhöjning 70 som omger den centrala bottenytan 23. l0 15 20 25 30 35 505 485 ll I stämpeln är i anslutning till dess bottenyta anordnat en eller flera kanaler 29 avsedda för transport av värmebärande medium. En avluftningskanal 26 mynnar i stämpelns bottenyta 23. I vissa tillämpningar är bottenytan anordnad med ett flertal öppningar med vilka avluftningskanalen är förbunden.

En central formdel 30 är via en central stång 31 ansluten till drivorgan (ej visade i figurerna) för förflyttning fram och åter mellan det i fig l visade utgångsläget och det i fig 3 visade läget närmast stämpeln 20. En anslagsklack 32 är anordnad på den centrala formningsdelen. Denna har vidare en eller flera kanaler 39 för värmebärande medium. Med hänvisningsbeteckningen 37 avses en anliggnings-/formningsyta hos den centrala formdelen. En avluft- ningskanal 36 mynnar via en eller flera öppningar i nyss nämnd yta.

Anliggnings-/formningsytan 37 har ett centralt parti 33 vars form är anpassad mot formen på stämpelns centrala bottenyta 23. I figurerna är det centrala partiet 33 hos den centrala formdelen 30 resp den centrala bottenytan 23 hos stämpeln 20 visade i en plan form, men i andra tillämpningar är formen åtminstone delvis krökt. Ett från det centrala partiet 33 nedåt-utåt riktat runtomgående parti 35 hos anliggnings-/formningsytan 37 har en mot stämpelns motsvarande parti 25a anpassad form för att med den centrala formdelen i sitt läge närmast stämpeln 20 (fig 3) bilda en runtomgående spalt med stämpelns motsvarande parti 25a.

Den centrala formdelen 30 förflyttas inuti en inre stödhylsa 40 vilken i sin tur är förflyttbart lagrad i den yttre stödhylsan 50.

Den inre stödhylsan har i sin övre del en från sin centrumaxel uppåt-utåt riktad runtomgående yta 45, vars form motsvarar formen hos stämpelns yta 25b. Med den inre formdelen 30 i sitt läge närmast stämpeln 20 (fig 3) bildar därigenom den inre formdelens nedåt-utåt riktade yta 35 och den inre hylsans uppåt-utåt riktade yta 45 till- sammans en formnings- och begränsningsyta vilken innefattar ett sammanbindningsparti 34 motsvarande stämpelns sammanbindningsparti 24. I spalten mellan dessa båda sammanbindningspartier formas ett övergångsparti 62 hos den koppliknande produkten vid formningen av denna. 10 l5 20 25 30 35 505 485 12 Den inre stödhylsan har en anslagsyta 42 mot vilken anslagskläcken 32 anligger när den centrala formdelen befinner sig i läget närmast stämpeln. Den inre stödhylsans position bestäms av en distanshylsa 41 vilken i sin tur samverkar med ett inre positioneringsorgan 52 för inställning av den inre stödhylsans position relativt den yttre stödhylsan 50. I en föredragen utföringsform är den inre stödhylsan löstagbart fixerad till distanshylsan 41. I figurerna är det inre positioneringsorganet visat i en utföringsform där detta förskjuts axiellt i förhållande till den yttre stödhylsan genom samverkan med ett yttre positioneringsorgan 51 vilket i sin tur intar en fixerad position i förhållande till den yttre stödhylsan 50. I den i figurer- na visade utföringsformen uppnås denna effekt genom att det yttre positioneringsorganet är försett med en inre gänga 53 som samverkar med en yttre gänga 54 hos det inre positioneringsorganet.

I fig 4 visas en utföringsform av uppfinningen där stämpelns form- ningsyta. dvs dess centrala bottenyta 23. är försedd med upphöjningar 71 och där den centrala formdelens 30 centrala formningsyta 33 likaså är försedd med upphöjningar 72. Även om såväl stämpeln som den centrala formdelen är visade med upphöjningar anordnas sådana i vissa utföringsformer endast på stämpeln eller på den centrala formdelen.

De ovan använda beteckningarna upp. ned. uppåt- resp nedåt hänför sig enbart till anordningens orientering i ritningarna och har använtsá för att underlätta förståelsen av beskrivningen. Det är för fack- mannen uppenbart att vid tillämpning av uppfinningen anordningen kan ha en godtycklig orientering.

Vid tillämpning av uppfinningen med användning av de i fig l-4 visade utföringsformerna för en anordning enligt uppfinningen placeras ämnet lD i den position som visas i fig l. Därefter förflyttas stämpeln 20 till den i fig 2 visade positionen. varefter den centrala formdelen 30 förflyttas till den i fig 3 visade positionen. Avståndet mellan stämpelns centrala bottenyta 23 och den centrala formdelens centrala anliggnings-/formningsyta 33 är så valt att materialet i ämnets centrala bottendel 13 under kompression genomgår en tjockleksreduk- tion. Som regel reduceras tjockleken med minst ca 20 Z och i många 10 15 20 25 30 35 505 485 13 tillämpningar med minst ca 40 Z. Stämpelns centrala bottenyta 23 är förskjuten relativt stämpelns sammanbindningsparti 24 i riktning mot ämnets inre en sträcka som är anpassad mot bredden (längden i bottendelens radiella riktning) hos ämnets runtomgående bottenparti 15. så att materialet i nyss nämnt parti i huvudsak ges sin nya form utan att materialet undergår någon sträckning. Vid förflyttningen till ändläget sker således i huvudsak endast en sammanpressning och omfördelning (ev kombinerad med ändring av formen) av materialet i ämnets centrala bottendel 13. varvid bildas den koppliknande produktens centrala bottenparti 63 av format material. Bottenpartiet består således i huvudsak av samma material som ingick i ämnets centrala bottenparti 13.

Som regel är ämnet 10 uppvärmt till en förhöjd temperatur innan det placeras i anordningen enligt uppfinningen och därvid vanligtvis till en temperatur av storleksordningen minst 110°C. Värmebärande medium cirkulerar genom kanalerna 29 resp 39 och håller stämpelns anligg- ningsyta 23 resp den centrala formdelens anliggnings-/formningsyta 33 vid en förhöjd temperatur vilken är anpassad mot det i ämnet använda materialet för att uppnå den eftersträvade ökningen av materialets termiska kristallisation. I tillämpningar där materialet består av polyetylentereftalat hålls de båda ytorna 23 resp 33 vid en temperae tur av minst ca 140°C och som regel vid en temperatur av minst ca l50°C. Uppehållstiderna väljs alltefter storleken på den kristalli- sation man önskar uppnå. Tabellerna 3 och 4 ovan anger erforderliga behandlingstider för att erhålla önskad termisk kristallisation.

Behandlingstiden är som regel minst 10 s.

Den i figurerna visade formen hos anliggningsytorna 23 resp 33 hos stämpeln resp den centrala formdelen anpassas efter eftersträvad form hos den produkt som är under framställning och mot materialmängden i ämnets 10 centrala bottenparti 13. Längden i radiell riktning (bredden) på det från den centrala formningsytan 33 nedåt-utåt riktade runtomgående partiet 35 hos den centrala formdelen anpassas vid varje tillfälle mot motsvarande radiell längd (bredd) hos mot- svarande parti av ämnets runtomgående yttre bottendel 15 av oriente- rat material, medan utrymmet mellan stämpelns 20 centrala bottenyta 23 och den centrala formdelens 30 centrala formningsyta 33. när dessa l0 15 20 25 30 35 505 485 14 båda organ befinner sig i läget närmast varandra. svarar mot volymen hos ämnets centrala bottendel l3 av tjockare och i huvudsak icke orienterat material.

I vissa tillämpningar utförs som ovan angivits stämpelns centrala bottenyta 23 och/eller den centrala formdelens centrala formningsyta 33 med upphöjningar 7l resp 72 med vars hjälp tjockleken hos häremot svarande områden i ämnets centrala bottenparti 13 vid kompressionen reduceras i högre grad än tjockleken reduceras hos intilliggande material i det centrala bottenpartiet. I vissa tillämpningar reduce- ras dock materialtjockleken endast i de områden där materialet på- verkas av upphöjningarna. medan i andra tillämpningar reduktion av materialtjockleken således sker såväl i området för upphöjningarna som i områden vid sidan om dessa. I den produkt som framställs har således materialväggen omväxlande tunnare och tjockare partier med en placering som motsvaras av den förläggning upphöjningarna har på stämpelns 20 resp den centrala formdelens 30 formningsyta 23 resp 33.

I vissa tillämpningar bildar förhöjningarna slutna och från varandra skilda bandformade materialpartier av stegvis ökad längd. I en före- dragen utföringsform bildar förhöjningarna en eller flera grupper av i huvudsak koncentriskt belägna ringformade materialpartier.

I ytterligare en utföringsform bildar förhöjningarna en eller flera grupper av i huvudsak koncentriskt i förhållande till centrum av en behållares botten belägna ringformade materialpartier.

I ännu en utföringsform har förhöjningarna en placering medförande att kompressionskrafter ansätts i ett område som bildar ett centralt materialparti hos bottendelen av en behållare.

I ytterligare en utföringsform har förhöjningarna en placering med- förande att kompressionskrafter även ansätts i områden som bildar centrala materialpartier för varje grupp av slutna bandformade materialpartier. 505 4-85 15 A Ovanstående detaljbeskrivning har endast refererat till ett begränsat antal utföringsformer av uppfinningen. men det inses lätt av fack- mannen att uppfinningen inrymmer ett stort antal utföringsformer inom ramen för de efterföljande patentkraven.

Claims (11)

505 485 5 10 15 20 25 30 35 16 PATENTKRAV

1. Sätt att kristallisera och forma bottenpartiet (63) (60) består av amorft, kristalliserbart termoplastmaterial, hos en kopp eller ett koppliknande föremål som k ä n n e t e c k n a t av åtgärderna: att uppbära en kopp (10) ett amorft bottenparti av termoplastmaterial i en form på så vis att (13) botten av en öppning i formen, att materialet i koppens (13) överstigande materialets glasomvandlingstemperatur (TG), av koppen sträcker sig över bottenparti uppvärms till en förhöjd temperatur att kompressionskraft under en viss tidsperiod, medan materialet hålls vid den förhöjda temperaturen, (13) mekaniska presselement (20, 30) appliceras mot koppens (16, 17) öppningen i formen, varvid de mekaniska presselementen (20, 30) appliceringen av kompressionskraft avbryts och materialet appliceras på koppens bottenparti genom att bottenparti på motsatta ytor därav vid botten av reducerar materialets tjocklek, och att kyls, varvid det amorfa materialet kristalliseras på grund av uppvärmningen och trycket medan koppens (13) medelst de mekaniska presselementen hoppressas och ges reducerad tjocklek (20, 30).

2. Sätt enligt krav 1, vid vilket koppens botten- bottenparti parti hålls vid en förhöjd temperatur av åtminstone 140°C.

3. Sätt enligt krav 1 eller 2, vid vilket kompres- sionskraft appliceras på det uppvärmda materialet under en tidsperiod av åtminstone 10 s.

4. Sätt enligt något av kraven 1-3, vid vilket mate- rialet under kompressionen innesluts mellan de mekaniska (20, 30), motsatta sidor (16, 17).

5. Sätt enligt krav 4, presselementen vilka anligger mot materialets vid vilket de mekaniska presselementen (20, 30) under det att de anligger mot 10 15 20 25 30 35 17 505 485 (13) flera områden av materialet.

6. Sätt enligt krav 5, vid vilket materialets (13) tjocklek under kompressionen reduceras med åtminstone 20%, materialet reducerar materialtjockleken i ett eller företrädesvis 40%.

7. Sätt enligt något av kraven 4-6, vid vilket kom- pressionskrafterna appliceras i områden som åtminstone delvis omges av det material som inte utsätts för kom- pressionskrafter eller vid vilket materialtjockleken vid applicering av kompressionskrafterna reduceras mer i be- gränsade områden än i områden som omger de begränsade om- rådena.

8. Sätt enligt krav 7, vid vilket kompressionskraf- ter appliceras i områden som bildar bandliknande mate- rialpartier som har stegvis ökande längd och som är slut- na samt åtskilda från varandra.

9. Anordning för kristallisering och formning av (63) som består av amorft, bottenpartiet hos en kopp eller ett koppliknande (60) termoplastmaterial, k ä n n e t e c k n a d (40, 50) (10) plastmaterial i en form pà så vis att ett amorft botten- (13) ning i formen, föremål kristalliserbart av organ för uppbärning av en kopp av termo- av koppen sträcker sig över botten av en öpp- (29, 39) materialet i koppens bottenparti parti organ för uppvärmning av (13) till en temperatur överstigande materialets glasomvandlingstemperatur (Tg), (20, 30) en viss tidsperiod, medan materialet hålls vid den och mekaniska presselement anordnade att under förhöjda temperaturen, applicera kompressionskraft på (13) på motsatta ytor (16, 17) i syfte att reducera koppens bottenparti därav vid botten av öppningen i formen, materialets tjocklek, varvid de mekaniska presselementens (20, 30) avbrytas och materialet kyls, applicering av kompressionskraft är anordnad att för kristallisering av det amorfa materialet på grund av uppvärmningen och trycket, under hoppressning av koppens bottenparti (13) och dettas 505 485 10 15 18 tjockleksreducering medelst de mekaniska presselementen (20, 30).

10. Anordning enligt krav 9, vid vilken de mekaniska (20) vilka är anordnade att förflyttas till ett minsta (20) (13) utsätts för kompres- presselementen omfattar en stämpel (30), avstånd, vid vilket mellan stämpeln (30) sionskrafter. och en formdel och formdelen beläget termoplastmaterial

11. ll. Anordning enligt krav 10, vid vilken stämpeln (20) och/eller formdelen (30) är försedd(a) med organ (29, 30) för inställning och upprätthållande av en i för- väg bestämd temperatur hos de ytor (23, 33) med vilka stämpeln (20) resp formdelen (30) ligger mot termoplast- materialet.