SE424420B - Framstellning av artiklar genom dragning och blasning - Google Patents

Description

Wo 79050 47-2 10 15 20 25 30 genom yttre tryck och inre vakuum. Detta leder till att materialet sträcks och blir tunt när det sugs in i resp håligheter. Om hålig- heten avser en kopp, erhålls en tunn sträckt botten och en ökande väggtjocklek i riktning mot koppkanten.

Vid positiv termoformning utgör koppformen en handel och materialet i filmen eller folien trycks och sugs ned över handelen. Detta med- för att materialet hos toppen av handelen, dvs botten hos koppen, kommer att vara tjockt och i stort sett osträckt medan materialet har en minskande tjocklek mot koppens kanter. ' För att vid negativ termoformning uppnå tillräckligt tjockt material i koppens bottendel måste utgångsmaterialet väljas betryggande tjockt.

För att vid positiv termoformning erhålla tillräcklig tjocklek i kop- pens kantområde, vilket är nödvändigt för koppens stabilitet, måste likaså utgångsmaterialet väljas betryggande tjockt. Vid den negativa formningen lämnas materialområden mellan de bildade kopparna opåverka- de och frånskiljs sedan själva kopparna framställts. Vid den positiva termoformningen dras materialet mellan kopparna ned i håligheter och frånskiljs från de bildade kopparna. Vid den positiva termoformningen erhålls således koppbottnar med i stort sett samma tjocklek som ut- gångsmaterialet. Båda formningsmetoderna innebär en onödigt stor mate- rialförbrukning vilket är av ekonomisk betydelse vid massfabrikation e av artiklar.

Föreliggande uppfinning eliminerar vissa nackdelar som är förenade med tidigare känd teknik.

Uppfinningen är speciellt ägnad att tillämpas vid framställning av ar- tiklar av termoplast av typ polyester eller polyamid. Exempel på sä- dana material är polyetylentereftalat, polyhexametylen-adipamid, poly- caprolactam, polyhexametylen-sebacamid, polyetylen-2.6- och 1.5-naftalat, polytetrametylen-1.2-dioxybensoat och copolymerer av etylentereftalat, etylenisoftalat och andra liknande polymerplaster. Beskrivningen av 10 15 20 25 30 7905047-2 uppfinningen är nedan i huvudsak relaterad till polyetylentereftalat, i fortsättningen ofta förkortat till PET, men uppfinningen är dock icke begränsad endast till användning av vare sig detta material el- ler något av de tidigare angivna materialen, utan är tillämpbar även på många andra termoplastmaterial.

För att underlätta förståelsen av problemställningen och uppfinningen beskrivs i det följande några karakteristiska egenskaper för polyestern polyetylentereftalat. Från litteraturen t ex Properties of Polymers, D W van Krevelen, Elsevier Sc. Publ Co., 1976 2nd compl. revised ed., är känt att vid orientering av amorf polyetylentereftalat förändras materialets egenskaper. Vissa av dessa förändringar åskådliggörs i diagrammen fig 14.3 och 14.4 på sid 317 och 319 i boken. De beteckningar som används i den följande diskussionen överensstämmer med de som förekommer i den nämnda boken Properties of Polymers.

PET liksom många andra termoplastmaterial kan orienteras genom materia- lets sträckning. Vanligen sker sådan sträckning vid en temperatur ovan- för materialets glasomvandlingstemperatur TG. Genom orienteringen för- bättras materialets hållfasthetsegenskaper. Av litteraturhänvisningen framgår att för termoplasten PET medför en ökning av dragningsförhål- landet JL , dvs kvoten mellan längden hos det dragna materialet och längden hos det odragna, också en ökning av förbättringen av material- egenskaperna. Vid en ökning av dragningsförhållandet 41 , från ca 2 gånger till något över 3 gånger, är förändringarna av materialegenska- perna speciellt stora. Därvid förbättras hållfastheten i orienterings- riktningen markant samtidigt som densiteten Q liksom kristalliniteten Xc stiger och glasomvandlingstemperaturen TG höjs. Av diagrammet på sid 317 framgår att sedan materialet erhållit en sträckning där-WL har värdet 3.1, förmår materialet motstå en kraft per ytenhet svarande mot Ö'= 10 med en mycket liten töjning,.medan för «4- = 2.8 töjningen är väsentligt mycket större. I fortsättningen används ibland beteckningen "steget" för att beteckna ett orienteringsförlopp åstadkommet genom en sträckning respektive en tjockleksreduktion av minst ca 3 gånger och vid vilket ovan angivna markanta förbättringar av materialegenskaperna inträder. 7905047-2 10 15 20 25 30 Ovan angivna diagram visar förändringar som erhålls vid materialets Vid biaxiell orientering erhålls liknande Orienteringen sker som monoaxiella orientering. effekter i vardera orienteringsriktningen. regel genom efter varandra följande sträckningar.

Förbättrade materialegenskaper motsvarande de som erhålls vid det ovan definierade "steget" erhålls även när amorft material dras till flyt- ning och där materialet före flytningen befinner sig vid en temperatur understigande glasomvandlingstemperaturen TG. Hos en dragstav sker i flytningszonen en diameterminskning av ca 3 gånger. Vid dragningen flyttas flytningszonen kontinuerligt in i det amorfa materialet samti- digt som det material som redan genomgått flytning upptar provstavens dragkrafter utan tillkommande kvarstående sträckning.

Enligt uppfinningen framställs element bestående av en kantdel och en koppdel utgående från ett i huvudsak plant ämne av amorft material el- ler med en kristallisation understigande 10 %. Genom ett dragningsför- farande bringas materialet i ringformade partier hos ämnet till flyt- ning. Härvid bildas koppdelen. I vissa tillämpningar har koppens ra- diella och axiella utsträckning sådana relationer att framställning av koppen i ett enda dragningssteg ej är möjlig. Enligt uppfinningen er- hålls de önskade relationerna genom ett antal omdragningar av koppen, varvid i varje omdragning koppens diameter reduceras medan material- tjockleken i stort sett bibehålls. Genom ett blâsningsförfarande om- formas elementets koppdel eller den dragna koppen till artikeln.

Enligt uppfinningen erhålls element bestående av en kantdel och en koppdel, där materialet i företrädesvis hela koppdelens (koppens) bot- ten är i stort sett jämntjockt och orienterat. I en viss utföringsform av uppfinningen består vidare materialet i koppens bottendel helt el- ler delvis av material med samma tjocklek som väggens material. Uv- riga materialpartier har utgângsmaterialets tjocklek och materialegen- skaper. I vissa tillämpningar är botten i stort sett helt plan me- dan i andra tillämpningar botten består av delar förflyttade axiellt relativt koppens axel. Härvid bildas i vissa utföringsformer ring- 10 15 20 25 30 7905047-2 formade kantpartier i anslutning till väggens undre kant medan i andra utföringsformer centrala bottenpartier är ytterligare för- skjutna frân elementets övre öppningskant.

Elementet består av en kantdel som omger en i förhållande till kant- delen försänkt kropp. Materialet i kantdelen är i huvudsak amorft eller har en kristallisation understigande 10 %. Kroppen har en väggdel och en bottendel. Väggdelen utgörs av material som dragits till flytning vid en temperatur understigande glasomvandlingstempera- turen TG och där kristallisationen är mellan 10-25 %. I grundutfö- randet av elementet består botten av i huvudsak amorft material eller av materia] med en kristallisation understigande 10 %. I utförings- former av uppfinningen består botten alternativt av material som dra- gits till flytning vid en temperatur understigande glasomvandlingstem- peraturen TG och med en kristallisation mellan 10-25 %, dvs av material med egenskaper i huvudsak överensstämmande med materialegenskaperna hos elementets väggdel. alternativt av materialpartier dragna till flyt- ning omväxlande med materialpartier med i huvudsak amorft material el- ler material med en kristallisation understigande 10 %. I vissa utfö- ringsformer är de tidigare nämnda materialområdena hos botten förskjut- na i axiell riktning relativt väggdelens nedre kant.

Vid framställning av ett element fastspänns ett i huvudsak plant ämne av termoplastmaterial och med en kristallisation understigande 10 % och med en temperatur understigande glasomvandlingstemperaturen TG mellan mothâll för bildande av ett område som helt omsluts av de fastspända materialpartierna. Mot området ansätts ett pressorgan med en anliggningsyta som är mindre än ytan hos omrâdet. Härvid bildas ett slutet remsliknande materialomrâde mellan ämnets fastspända mate- rialpartier och den del av omrâdet som anligger mot pressorganet.

Drivorgan förflyttar därefter pressorganet relativt mothållen under pressorganets fortsatta anliggning mot området. Härvid sträcks ma- terialet i det remsliknande omrâdet så att materialflytning uppstår varvid materialet orienteras samtidigt som materialets tjocklek redu- ceras med för PET ca 3 gånger. Vid sträckningen utbildas elementets väggdel. 7905047-2 10 15 20 25 30 Därigenom att omkretsen för pressorganets anliggningsyta är mindre än den inre omkretsen för fastspänningsorganen utsätts materialet i an- slutningen till pressorganets kanter för den största påfrestningen, varför materialflytningen normalt börjar här. Effekten härav för- höjs ytterligare genom att övergången mellan pressorganets anliggnings- yta och pressorganets sidoväggar görs relativt skarpkantad. När väl flytning inträffat, förflyttas området för materialets flytning suc- cessivt i riktning mot inspänningsorganen. I vissa tillämpningsexem- pel avbryts pressförfarandet när flytningszonen når fram till press- organen. I andra tillämpningsexempel fortsätts pressförfarandet var- vid materialflytning på nytt uppstår i anslutning till pressorganets kanter och från dessa områden förflyttas in mot materialets centrum.

När allt material som anligger mot pressorganets anliggningsyta genom- gått flytning, utnyttjas i vissa tillämpningsexempel det material mel- lan fastspänningsorganen vilket är beläget närmast fastpänningsorganens inre omkrets för ytterligare dragning. För att möjliggöra detta erford- ras normalt en något förhöjd temperatur på detta material. Utgångstem- peraturen understiger dock fortfarande glasomvandlingstemperaturen TG.

I vissa tillämpningsexempel erfordras forcerad kylning av det dragna materialet. Härvid är företrädesvis pressorganet försett med kyl- element så anordnat att under materialets dragning de områden av mate- rialet som flyter anligger mot kylelementet.

Vid vissa tillämpningar låter man materialets flytning starta i anslut- ning till inspänningsorganen. Detta åstadkoms genom att förse inspän- ningsorganen med uppvärmningselement vilka höjer temperaturen hos de materialpartier där flytningen skall börja. Temperaturen hos materia- let understiger dock fortfarande materialets glasomvandlingstempera- tur TG. När flytning väl inträffat, fortsätter den i riktning mot pressorganets anliggningsyta och i förekommande fall förbi övergången mellan pressorganets sidoväggar och anliggningsyta. För att säker- ställa inspänningsorganens fasthållning av ämnet i elementets blivande kantpartier anordnas inspänningsorganen som regel med kylorgan. 10 15 20 25 30 7905047-2 Inom uppfinningstanken ligger även möjligheten att genom ett antal efter varandra anordnade dragningsförlopp åstadkomma materialpartier i såväl kroppens väggdel som bottendel omväxlande bestående av mate- rialpartier dragna till flytning och som därigenom erhållit reduce- rad väggtjocklek och odragna materialpartier som bibehållit sin vägg- tjocklek. För materialpartier belägna i kroppens bottendel sker i vissa tillämpningsexempel i samband med dragningen en förflyttning av material även i kroppens axelriktning.

Från det bildade elementet avlägsnas kantdelen och elementet omformas genom ett antal dragningsförlopp. Dragningsförloppen sker vid en tem- peratur understigande glasomvandlingstemperaturen TG och innebär en reducering av koppens diameter samtidigt som kroppen förlängs i axiell led. Dragningen innebär en ren omfördelning av materialet utan att någon flytning inträffar.

Den efter avslutad dragning bildade koppen har en öppning i sin ena ände medan den i sin andra ände har en bottendel. Beroende på hur elementet utbildats, består bottendelen helt eller delvis av amorft material eller orienterat material. I det förra fallet bibehåller så- ledes bottendelen utgångsmaterialets tjocklek i det amorfa området respektive områdena. Det amorfa materialet är lämpat att utgöra fäst- material för fastsvetsning av tillkommande delar till koppen. Detta behov aktualiseras t ex när koppen används som behållare och koppens bottendel även utgör bottendel i behållaren. Härvid är det lämpligt att en yttre fot fastsvetsas vid behållaren. Den på beskrivet sätt bildade koppen har en öppningsdel som efter eventuell renputsning fö- reträdesvis utkragas för bildande av en omvikt kant, varjämte den om- vikta kantens stabilitet ökas genom uppvärmning till materialets maxi- mala kristallisationstemperatur. Den omvikta kanten är därigenom väl lämpad att användas för sammanfalsning med t ex ett burklock av lämp- ligt material, t ex metall.

I andra tillämpningsexempel avbryts koppens dragning så att delar av densamma har minskad diameter jämfört med utgängsdiametern. Genom att 7905047-2 10 15 20 25 avlägsna botten i denna del med mindre diameter, kraga ut den bildade kanten och stabilisera den mynning som därvid bildas på det sätt som beskrivits i föregående stycke, erhålls en mynningsdel lämpad för fast- sättning av t ex en kapsyl eller en kronkork (crown cork). Koppens andra, ännu öppna del, tillsluts exempelvis med en lockspegel på mot- svarande sätt som tidigare beskrivits.

Vid blåsningsförfarandet utgår man endera från en kopp som vanligtvis separerats från elementets kantdel eller från en omdragen kopp. Ge- nom blåsning mot varma formväggar omformas koppen med materialet vid en temperatur överstigande glasomvandlingstemperaturen TG till över- ensstämmelse med formen hos den avsedda slutprodukten. I vissa till- lämpningar används en varm blåsdorn för att undvika alltför stark av- kylning av materialet under blåsningsförloppet.

Av ovanstående framgår att kombinationen av dragning till flytning för erhållande av ett element, omdragning av det bildade elementets kopp och ett blåsningsförfarande ger många alternativa möjligheter till ut- formning av olika slag av artiklar. En artikel framställd på ovan be- skrivet sätt är således ej enbart lämpad att användas som behållare utan även många andra tillämpningar är möjliga.

Uppfinningen beskrivs nännare i anslutning till ett antal figurer, där fig 1-2 visar alternativa utföringsformer av band lämpade för omformning, fig 3 visar ett element med kroppens bottendel bestående av i huvudsak amorft material, fig 4-19 visar i princip anordningar för dragning av element, fig ll visar del av anordning för omdragning av elementets kopp, 10 15 20 25 7905047-2 9 fig 12 visar elementets kopp före omdragningen, fig 13 "- delvis omdragen, fig 14 “- helt omdragen, fig 15 "- med den delvis omdragna delen hos koppen enligt fig 13 på nytt omdragen, fig 16 visar en behållare blåst från en kopp enligt fig 15, fig 17-19 visar motsvarigheter till figurerna 12-14 med koppens 1 bottendel innehållande partier med amorft material, fig 20-22 visar alternativa utföranden av blåsta artiklar.

I fig 1-2 återfinns ett band eller ämne 14',14“ av termoplastmaterial där banden eller ämnena ses uppifrån. made materialpartier 16',16" resp ringformade materialområden 17',17".

Vidare är markerat materialområden 15',15“ omslutna av de tidigare an- givna ringformade materialpartierna 16',16".

I figurerna är markerat ringfor- Materialpartierna 16',16" markerar de områden som vid ämnets dragning inspänns mellan fixerings- organ 3U a-b (se fig 4). Mot varje område 15',15" ansätts vid ämnets dragning ett pressorgan 20 (se fig 4) vars anliggningsyta (pressyta) 21 mot omrâdet 15',15" är mindre än hela omrâdet 15',15", varigenom bildas det slutna materialområdet 17',17" mellan det fastspända materialpar- tiet 16 och den del av området 15',15" som anligger mot pressorganet 20.

Materialområdet 17 markerar det omrâde som vid ämnets dragning först bringas till flytning.

I fig 3 återfinns ett element 10 bestående av en kantdel 12 och en kropp 13.

I figuren utgörs väggdelen av draget material med reducerad tjocklek i förhållande till utgàngsmaterialets tjocklek. Bottendelen 11 består av Kroppen i sin tur består av en väggdel 18 och en bottendel 11. 7905047-zië 10 15 20 25 30 10 material som förflyttatsi kroppens axelriktning under bibehållande av sina materialegenskaper. Vidare är markerat ett område 19 där mate- rialet tillhörande kantdelen 12 undergått flytning.

I fig 4-8 återfinns ett antal fixeringsorgan 30 fixerande ämnet 14.

Ett pressorgan 20 befinner sig mellan fixeringsorganen 30 och har en pressyta 21. I fig 4 är pressorganet 20 i ett läge där pressytan 21 befinner sig alldeles intill den övre ytan hos ämnet 14. I fig 5 har pressorganet förflyttats nedåt och materialets flytning påbörjats.

I fig 6 har pressorganets förflyttning skett så långt att ett element enligt fig 3 utbildats. I fig 7 har pressorganet förflyttats vidare och ytterligare flytning av material skett. Härvid har bildats ett element 10' vars kropp 13' har en bottendel 11' vilken i sina centrala partier består av amorft, odraget material omgivet av draget orienterat material för vilket flytning inträffat. I fig 8 slutligen har pressor- ganet 20 förflyttats så långt att så gott som allt material i kroppens 13" bottendel 11" genomgått flytning. Härvid har bildats ett element 10" där såväl kroppens väggdel som bottendel har reducerat väggtjock- leken därigenom att materialet genomgått flytning och samtidigt er- hållit en orientering.

I fig 9-10 visas en alternativ utföringsfonn av fixeringsorgan 33 a-b anordnade med kylkanaler 31 och uppvärmningskanaler 34. I figurerna är endast visat tilloppsledningen till uppvärmningskanalerna medan ut- loppsledningen till uppvärmningskanalerna är belägen bakom tillopps- ledningen i figurerna och antydd genom den uppåtriktade pilen. Såväl kyl kanalerna som uppvärmningskanalerna täcks av skivliknande belägg- ningar 35, vilkas andra yta samtidigt bildar fixeringsorganens anligg- ningsytor för fixering av ämnet. En isolering 32 skiljer kylt område hos fixeringsorganen från uppvärmt område. I vissa tillämpningar an- vänds även uppvärmningskanalerna som kylkanaler.

Figurerna visar vidare en alternativ utföringsform av ett pressorgan 20a även det anordnat med kylkanaler 22. Kylkanalerna täcks av en kylman- tel 23, vilken samtidigt bildar pressorganets yttre anliggningsyta mot 10 15 20 25 30 7905047-2 11 materialet under dess dragning. Fig 9 visar ett läge hos pressorganet svarande mot läget i fig 5 och fig 10 visar ett läge hos pressorganet svarande mot läget i fig 8. Pressorganet har en rotationssymmetriskt krökt yta så utformad att materialet vid dragningen i flytområdet all- tid anligger mot kylmanteln medan det material som ännu ej genomgått flytning är helt utan anliggning mot något organ i området mellan press- organet och fixeringsorganen.

Uppvärmning av materialet med hjälp av uppvärmningskanalerna 34 tjänar till att öka materialets benägenhet för flytning. Uppvärmningen begrän- sas dock till att materialets temperatur alltid understiger glasomvand- lingstemperaturen TG. Genom uppvärmningen är det möjligt att låta ma- terialets dragning fortsätta ett stycke in i området mellan fixerings- organens backar som visas i fig 10. En annan alternativ tillämpning där materialets ökade benägenhet till flytning används, är att vid dragningenstyrastartområdet för materialets flytning till området in- till fixeringsorganens inre kanter. När väl flytning inträffat, för- flyttas flytningszonen successivt i riktning från fixeringsorganen mot pressorganets botten alltefter som pressorganet förflyttas nedåt i fi- gurerna. Härigenom uppnås att flytningen alltid fortplantas i samma riktning, varigenom undviks den omstart av flytningen som sker vid tillämpning av den utföringsform av uppfinningen som âskådliggörs i figurerna 4-8.

I fig 11 visas en anordning för omdragning av det tidigare bildade elementet. I figuren som endast visar en del av anordningen återfinns en pressdorn 40, en tillhållarering 41, en dragring 42 och en vägg- del 18 hos elementet, vilken väggdel befinner sig under omformning.

Vidare återfinns botten 11" hos elementets kropp 13. Dragringen 42 är anordnad med ett kalibreringsorgan 43, vilket bestämmer tjockleken hos det omdragna materialet i väggdelen 18.

I fig 12 återfinns en elementkropp 50, formad medelst pressorganet 20a enligt fig 9, där elementets kantdel frånskilts kroppen. I fig 13 har omformningen av kroppen 50 påbörjats med hjälp av en anordning en- 7905047-2 10 15 20 25 30 12 ligt fig 11. Omformningen har nått så långt att en kropp 51 bestå- ende av en i huvudsak cylindrisk större del där diametern överensstäm- mer med diametern hos kroppen 5D och av en kortare del 59 med mindre diameter, bildats. I fig 14 har omformningen avslutats varvid bil- dats en i huvudsak cylindrisk kropp 52 med samma diameter som den kortare delen i fig 13.

Fig 15 visar en kropp 53, där den kortare delen 59 erhållit en omform- ning med en anordning enligt fig 11 för att ytterligare reducera dia- metern hos den kortare delen 59'. Mellan den kortare cylindriska de- len 59' och kroppens 53 större del återfinns en övergång 58.

I fig 16 återfinns en blåst flaskliknande behållare 70' framställd ur Bottendelen hos den kortare delen 59' har De myn- en kropp 53 enligt fig 15. avskilts och ersatts med en tillslutning 55 t ex en kapsyl. ningskanter som bildas vid bottendelens avskiljning är utkragade och omvikta varefter materialet i de omvikta materialpartierna företrädes- vis erhållit en ökad kristallisation genom materialets uppvärmning till kristallisationstemperatur. Härigenom ökas mynningskantens sta- bilitet och blir därigenom väl lämpad för behållarens tillslutning t ex genom samverkan med en kapsyl eller med en kronkork (crown cork). Den tidigare omnämnda övergången mellan den kortare delen och kroppens större del bildar nu ett flaskbröst 58'. Figuren markerar också hur efter behållarens fyllning en lockspegel 56 fixeras vid behållarens 70' and- ra ände. Genom materialets utkragning, omvikning och uppvärmning er- hålls även här materialpartier lämpade t ex för sammanfalsning ned lock- spegeln för behållarens tillslutning.

I fig 17-19 återfinns motsvarigheter till fig 12-14. Figurerna åskåd- liggör hur en elementkropp, formad från kroppen 13' enligt fig 7, er- håller en axiell förlängning under samtidig reduktion av kroppens dia- meter och bildar en i huvudsak rent cylindrisk kropp 61 vars bottendel består av ett materialparti 62 av i huvudsak amorft material. Under om- formningen uppstår en mellanform av kroppen vilken i fig 18 har be- teckningen 60. 10 15 20 25 30 7905047-2 13 I den variant av uppfinningen där en kropp bildas innehållande ett amorft bottenparti, erhålls ett materialomräde lämpat att utgöra fäst- material för fastsvetsning av tillkommande delar till kroppen. Ge- nom att kristallisera materialet erhålls ett mycket formstabilt områ- de vilket innebär möjlighet att använda behållaren för förvaring av vätskor under tryck, t ex kolsyrade drycker, utan risk för att botten- delen deformeras. Inom uppfinningstanken ryms att ersätta den visade plana utföringsformen av bottendelen med en konvex eller konkav yta alltefter de speciella önskemål som föreligger i enskilda tillämp- ningar.

Fig 20-22 visar alternativa utföringsformer av blåsta behållare. Samt- liga behållare är tillslutna med lockspeglar på det sätt som redan be- skrivits i anslutning till fig 16. Naturligtvis skall denna kombina- tion av blåst behållare och lockspegel endast ses som ett exempel på de tillslutningsmöjligheter som föreligger.

Fig 20 visar en utföringsform där allt material i den blåsta behållaren består av tidigare draget material. Behållaren är alternativt formad från en kroppdel enligt fig 12 eller enligt fig 14.

Fig 21 visar en utföringsform av en blåst behållare, formad från en kroppdel enligt fig 17 eller fig 19. Vid blåsningen har det amorfa ma- terialområdet 62 bibehâllits amorft och utgör ett tjockare parti i be- hållarens bottendel. I vissa utföringsformer uppvärms detta parti till materialets kristallisationstemperatur för utbildandet av ett bottenparti speciellt lämpat att motstå deformationskrafter, t ex beroende på inre tryck hos behållaren. Det amorfa materialet är vi- dare lämpat att användas för fastsvetsning av tillkommande plastdetaljer.

Fig 22 visar en utföringsform av en blåst behållare, formad från en kroppdel där kroppdelens botten består av materialpartier omväxlande dragna till flytning och omväxlande materialpartier som bibehållit sin ursprungliga tjocklek. Härigenom har bildats ett centralt amorft mate- rialparti 71 omgivet av ett ringformat amorft parti 72 beläget under 7905047-2 10 15 20 25 30 14 det centrala partiet. Det centrala partiet och det ringformade par- tiet förbinds med material som dragits till flytning. Det ringforma- de materialpartiet bildar härigenom ståytor för behållaren. De delar som bildar behållarens mantelyta är som regel formade från omdraget material. Åtminstone i de fall behållaren har en relativt stor axi- ell utsträckning är sådan omdragning nödvändig.

Blåsningen sker enligt något känt sätt vid en temperatur hos materia- let överstigande glasomvandlingstemperaturen TG. Normalt sker blås- ningen mot uppvärmda formväggar. I vissa tillämpningsexempel erfordras en uppvärmd långsträckt blåsdorn för att undvika alltför stark avkyl- ning av materialet under blåsningsförloppet.

Det genom flytning orienterade materialet har förbättrade hållfasthets- egenskaper i orienteringsriktningen vilken i huvudsak överensstämmer med materialets dragningsriktning. Genom uppvärmning av materialet till en temperatur överstigande glasomvandlingstemperaturen TG är det enkelt att vid ett blåsningsförfarande omforma elementet genom materia- lets sträckningi en riktning, i huvudsak vinkelrätt mot den nämnda ori- enteringsriktningen. Ett på detta sätt omformat element bildar t ex en behållare med en central mantelyta med en diameter överstigande öpp- ningens diameter och med en botten bestående av en ståyta utgörande övergången mellan mantelytans nedre kant och bottenytan där bottenytan alternativt är något konkav eller alternativt består av ringformade materialpartier förskjutna relativt varandra i behållarens axiella rikt- ning.

Ovanstående beskrivning utgör endast exempel på tillämpningar av uppfin- ningen. Uppfinningen medger naturligtvis att ett antal kombinationer av dragningar företas varvid även utbildas omväxlande områden med dra- get och odraget material. Kroppen består exempelvis av väggdelar med avsatser innehållande odraget material medan bottendelen består av par- tier, t ex ringformade, innehållande odraget material och vilka partier är förflyttade i kroppens axelriktning relativt väggdelens nedre kant. 7905047-2 15 Inom uppfinningstanken ryms många aiternativa utföringsformer.

Eniigt en sådan sker dragning tiii fiytning hos materiaiet i eïemen- tets kropp genom ett antai efter varandra följande dragningsföriopp, där för varje dragningsförïopp pressorganets aniiggningsyta avtar.

Härigenom vinns att bredden pâ materiaiområdet 15 anpassas mot hur iångt dragningen fortskridit.

Utöver av ovanstående beskrivning framgår uppfinningen även av bifo- gade patentkrav.

Claims (10)

1. 0 15 20 25 30 79050 47-2 16 PATENTKRAV Förfarande för åstadkommande av en artikel av termoplastmaterial, t ex en behållare eller en del av en behållare, varvid ett i huvud- sak plant ämne (14) av företrädesvis polyetylentereftalat fast- spänns mellan mothåll (30) för bildande av ett eller flera områden (15) helt omslutna av slutna bandformade fastspända materialpartier (16) och varvid mot varje område (15) ansätts ett pressorgan (20) vars an- liggningsyta (21) mot området (15) är mindre än hela området (15), varigenom bildas ett slutet remsliknande materialområde (17) mellan de fastspända materialpartierna (16) och den del av området (15) som anligger mot pressorganet (20), att pressorganet (20) av drivorgan förflyttas relativt mothâllen (30) under fortsatt anliggning mot om- rådet (15), k ä n n e t e c k n a t därav, att materialet i ämnet är amorft eller har en kristallisation understigande 10 %, företrä- desvis understigande 5 %, att materialet i ämnet har en temperatur understigande materialets glasomvandlingstemperatur (TG), att vid pressorganets förflyttning material i omrâdet (15) företrädesvis med början i det remsliknande området (17) sträcks genom dragning så att materialflytning uppstår och materialet därvid orienteras, varvid bildas partier av ett element (10) bestående av en kantdel (12) här- rörande från de fastspända materialpartierna (16) och en i förhållan- de till kantdelen försänkt kropp (13) med partier av material draget till flytning och härrörande från omrâdet (15) med en kristallisation mellan 10 % och 25 %, företrädesvis mellan 12 % och 20 %, medan kristallisationen hos materialet i kantdelen och i odragna delar av kroppen, företrädesvis belägna i kroppensbotten(ll), bibehåller sitt tidigare värde understigande 10 %, att kroppen (13) företrädesvis avskiljs från kantdelen (12), att kroppen (13) eller delar av densamma med materialet vid en temperatur överstigande glasomvandlingstempera- turen (TG) genom blåsning med tillämpning av något i och för sig känt sätt och blåsning mot företrädesvis varma formväggar omformas till formen hos slutprodukten.

2. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att kroppen (13) eller delar av densamma före blåsningen genom ett antal 10 15 20 25 30 7905047-2 17 omdragningsförfarande förlängs i sin axelriktning och erhåller en minskad utbredning vinkelrätt häremot med i stort sett bibehållen tjocklek hos det dragna materialet.

3. Förfarande enligt patentkrav l eller 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att dragningen för materialets flytning fortsätts intill dess att nästan allt material i materialområdet (15) genomgått flytning varigenom nästan allt material i kroppen (l3) består av material som genomgått flytning.

4. Förfarande enligt något av patentkraven l-3, k ä n n e t e c k n a t därav, att pressorganet (20) anliggningsyta mot området (15) har en Storlek och temperatur medförande att de genom pressorganets förflytt- ning i materialet uppträdande dragkrafterna utlöser start av materia- lets flytning i området intill begränsningen av pressorganets anligg- ningsyta.

5. Förfarande enligt något av patentkraven l-4, k ä n n e t e c k n a t därav, att bredden hos de fastspända materialpartierna (l6) är till- räcklig för att tillåta längden av pressorganets (20) rörelse medföra att materialets flytning vid dragningen når in i sagda partier.

6. Förfarande enligt något av patentkraven l-5, k ä n n e t e c k n a t därav, att materialet i området för flytning åtminstone under drag- ningen utsätts för forcerad kylning.

7. Förfarande enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att pressorganet (20a) är försett med kylelement (22,23) så anordnade att under materialets dragning de områden där materialet flyter anligger mot kylelementen.

8. Förfarande enligt något av patentkraven l-7, k ä n n e t e c k n a t därav, att termoplastmaterialet utgörs av polyester eller polyamid, t ex polyetylentereftalat, polyhexametylen-adipamid, polycaprolactam, polyhexametylen-sebacamid, polyetylen-2,6- och l,5-naftalat, poly- tetrametylen-l,2-dioxybensoat och copolymerer av etylen-tereftalat, etylen-isoftalat eller andra liknande polymerplaster. 7905047-2” 18

9. Behållare framställd enligt något av patentkraven 1-8 bestående av mynningsdel inkluderande en mynningskant, en behâllaredel, en övergång mellan mynningsdelen och behållaredelen samt en bottendel jämte en övergång mellan behâllaredelen och bottendelen, k ä n n e - 5 t e c k n a d därav, att i huvudsak allt material är orienterat och har en kristallisation som maximalt uppgår till 60 % och företrädesvis antar värden mellan 10 och 40 %.

10. Behållare enligt patentkrav 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att allt material i mynningsdelen, övergången mellan mynningsdelen 10 och behâllaredelen, i behållaredelen och företrädesvis i övergången mellan behållaredelen och botten är orienterat och har en kristallisa~ tion som maximalt uppgår till 60 % och företrädesvis antar värden mellan 10 och 40 %, medan i botten återfinns oorienterade material- partier med en tjocklek i huvudsak överensstämmande med ämnets tjock- 15 lek.