SE424286B - Forfarande att astadkomma en artikel av termoplastmaterial genom dragning, och behallare framstelld enligt settet - Google Patents

Description

10 15 20 '25 30 7905046-4 2 enda formningssteg eller också bildas en preform för senare omformning till slutprodukten. Vid ämnets formning tillämpas enligt nu kända metoder cndorr ett blâsningsförfarande eller ett termoformningsförfarande. Vid blàsnings- förfarandet erhålls som regel tjocka partier i botten. Vid termoformnings- förfarandet tillämpar man endera s k negativ eller s k positiv termoformning.

Vid den negativa termoformningen erhålls en tunn botten medan vid den positiva gtermoformningen erhålls en tjock botten.

Vid negativ termoformning placeras en varm folie eller film över håligheter, varefter materialet i filmen trycks och sugs in i hâligheterna genom yttre Detta leder till att materialet sträcks och blir tunt när det sugs in i resp håligheter. Om hâligheten avser en kopp erhålls en tunn sträckt botten och en ökande väggtjocklek i riktning mot koppkanten. tryck och inre vakuum.

Vid positiv termoformning utgör koppformen en handel och materialet i filmen eller folien trycks och sugs ned över handelen. Detta medför att materialet hos toppen av handelen, dvs botten hos koppen, kommer att vara tjockt och i stort sett osträckt medan materialet har en minskande tjocklek mot koppens kanter.

För att vid negativ termoformning uppnå tillräckligt tjockt material i koppens bottendel maste utgångsmaterialet väljas betryggande tjockt. För att vid positiv termoformning erhålla tillräcklig tjocklek i koppens kantomráde, vilket är nödvändigt för koppens stabilitet, måste likaså utgángsmaterialet väljas betryggande tjockt. Vid den negativa formningen lämnas materialomràden mellan de bildade kopparna opåverkade och frånskiljs sedan själva kopparna framställts.

Vid den positiva termoformningen dras materialet mellan kopparna ned i hålig- heter och frànskiljs fràn de bildade kopparna. Vid den positiva termoform- ningen erhålls således koppbottnar med i stort sett samma tjocklek som ut- gângsmaterialet. Båda formningsmetoderna innebär en onödigt stor material- förbrukning, vilket är av ekonomisk betydelse vid massfabrikation av artiklar.

Föreliggande uppfinning eliminerar vissa nackdelar som är förenade med tidigare känd teknik.

Uppfinningen är speciellt ägnad att tillämpas vid framställning av artiklar av termoplast av typ polyester eller polyamid. Exempel på sådana material är polyetylentereftalat, polyhexametylen-adipamid, polycaprolactam, polyhexametylen- 10 lä 20 25 3D 35 3 7905046-4 sebacamid, polyetylen-2,6- och l,5-naftalat, polytetrametylen-l,2-dioxybensoat och copolymerer av etylentereftalat, eiylenisoftalat och andra liknande pol ner- plaster. Beskrivningen av uppfinningen är nedan i huvudsak relaterad till polyetylentereftalat, i fortsättningen ofta förkortat till PET, men upp- finningen är dock icke begränsad endast till användning av vare sig detta material eller något av de tidigare angivna materialen, utan är tillämpbar även på många andra termoplastmaterial.

För att underlätta förståelsen av problemställningen och uppfinningen beskrivs i det följande nâgra karakteristiska egenskaper för polyestern polyetylen- tereftalat. Från litteraturen t ex Properties of Polymers, av D w van Krevelen, Eigevier 59. Publ. Co, 1976 2nd compl rev ed, är känt att vid orientering av amorf polyetylentereftalat förändras materialets egenskaper. Vissa av dessa förändringar åskâdliggörs i diagrammen fig l4.3 och 14.4 på sidorna 3l7 och 3l9 i boken Properties of Polymers. De beteckningar som används i den följande diskussionen överensstämmer med de som förekommer i nämnd bok.

PET liksom många andra termoplastmaterial kan orienteras genom materialets Vanligen sker sådan sträckning vid en temperatur ovanför mate- Genom orienteringen förbättras mate- sträckning. rialets glasomvandlingstemperatur TG. rialets hållfasthetsegenskaper. Av litteraturhänvisningen framgår att för termoplasten PET medför en ökning av dragningsförhâllet .^~ , dvs kvoten mellan längden hos det dragna materialet och längden hos det odragna, också en ökning av förbättringen av materialegenskaperna. Vid en ökning av dragningsför- hållandet .JW. , fran ca 2 gånger till nagot över 3 gånger är förändringarna av materialegenskaperna speciellt stora. Därvid förbättras hällfastheten i orienteringsriktningen markant samtidigt som densiteten,Y liksom kristailini- teten Xc stiger och glasomvandlingstemperaturen TG höjs. Av diagrammet på sid 317 framgår att sedan materialet erhållit en sträckning, där _/\_ har värdet 3.l, förmår materialet motstå en kraft per ytenhet svarande mot Ö' = l0 med en mycket liten töjning, medan för _/\_ = 2.8 töjningen är väsent- ligt mycket större. I fortsättningen används ibland beteckningen "steget" för att beteckna ett orienteringsförlopp åstadkommet genom en sträckning respektive en tjockleksreduktion av minst ca 3 gånger och vid vilket ovan angivna markanta förbättringar av materialegenskaperna inträder.

Ovan angivna diagram visar förändringar som erhålls vid materialets mono- axiella orientering. Vid biaxiell orientering erhålls liknande effekter i 10 15 20 25 30 7905046-4 vardera orienteringsriktningen. varandra följande sträckningar.

Orienteringen sker som regel genom efter Förbättrade materialegenskaper motsvarande de som erhålls vid det ovan defi- nierade "steget" erhâlls även när amorft material dras till flytning och där materialet före flytningen befinner sig vid en temperatur understigande glas- omvandlingstemperaturen TG. Hos en dragstav sker i flytningszonen en diameter- minskning av ca 3 gånger. Vid dragningen flyttas flytningszonen kontinuerligt in i det amorfa materialet samtidigt som det material som redan genomgått flyt- ning upptar provstavens dragkrafter utan tillkommande kvarstående sträckning.

Enligt uppfinningen framställs element bestående av en kantdel och en koppdel utgående från ett i huvudsak plant ämne av amorft material eller med en kri- Genom ett dragningsförfarande bringas mate- Härvid bildas koppdelen. stallisation understigande l0 2. rialet i ringformade partier hos ämnet till flytning.

I vissa tillämpningar har koppens radiella och axiella utsträckning sådana relationer att framställning av koppen i ett enda dragningssteg ej är möjlig.

Enligt uppfinningen erhålls de önskade relationerna genom ett antal omdrag- ningar av koppen, varvid i varje omdragning koppens diameter reduceras medan materialtjockleken i stort sett bibehålls.

Enligt uppfinningen erhålls element bestående av en kantdel och en koppdel, där materialet i företrädesvis hela koppdelens (koppens) botten är i stort sett jämntjockt och orienterat. I en viss utföringsform av uppfinningen be- står vidare materialet i koppens bottendel helt eller delvis av material med samma tjocklek som väggens material. Övriga materialpartier har utgángsmate- rialets tjocklek och materialegenskaper. 1 vissa tillämpningar är botten i stort sett helt plan medan i andra tillämpningar botten består av delar för- flyttade axiellt relativt koppens axel. Härvid bildas i vissa utföringsformer ringformade kantpartier i anslutning till väggens undre kant medan i andra ut- föringsformer centrala bottenpartier är ytterligare förskjutna från elementets övre öppningskant.

Elementet består av en kantdel som omger en i förhållande till kantdelen för- sänkt kropp. Materialet i kantdelen är i huvudsak amorft eller har en kri- 10 15 20 25 30 35 5 7905046-4 stallisation understigande l0 1. Kroppen har en väggdel och en bottendel.

Väggdelen utgörs av material som dragits till flytning vid en temperatur understigande glasomvandlingstemperaturen TG och där kristallisationen är mellan l0 ~ 25 t. I grundutförandet av elementet bestàr botten av i huvudsak amorft material eller av material med en kristallisation understigande l0 ;, I utföringsformer av uppfinningen består botten alternativt av material som dragits till flytning vid en temperatur understigande glasomvandlingstempera- turen TG och med en kristallisation mellan lö - 25 2, dvs av material med egenskaper i huvudsak överensstämmande med materialegenskaperna hos elementets väggdel, alternativt av materialpartier dragna till flytning omväxlande med materialpartier med i huvudsak amorft material eller material med en kri- stallisation understigande lß %. I vissa utföringsformer är de tidigare nämnda materialområdena hos botten förskjutna i axiell riktning relativt vägg- delens nedre kant.

Vid framställning av ett element fastspänns ett i huvudsak plant ämne av termo- plastmaterial och med en kristallisation understigande 10 % och med en tempera- tur understigande glasomvandlingstemperaturen TG mellan motháll för bildande av ett omrâde som helt omsluts av de fastspända materialpartierna. Mot omrâdet ansätts ett pressorgan med en anliggningsyta som är mindre än ytan hos omrâdet.

Härvid bildas ett slutet remsliknande materialområde mellan ämnets fastspända materialpartier och den del av omradet som anligger mot pressorganet. Driv- organ förflyttar därefter pressorganet relativt mothâllen under pressorganets fortsatta anliggning mot området. Härvid sträcks materialet i det remsliknande området så att materialflytning uppstär varvid materialet orienteras samtidigt som materialets tjocklek reduceras med för PET ca 3 gånger. Vid sträckningen utbildas elementets väggdel.

Därigenom att omkretsen för pressorganets anliggningsyta är mindre än den inre omkretsen för fastspänningsorganen utsätts materialet i anslutningen till pressorganets kanter för den största päfrestningen, varför materialflytningen normalt börjar här. Effekten härav förhöjs ytterligare genom att övergången mellan pressorganets anliggningsyta och pressorganets sidoväggar görs relativt skarpkantad. När väl flytning inträffat, förflyttas omrâdet för materialets flytning successivt i riktning mot inspänningsorganen. I vissa tillämpnings- exempel avbryts pressförfarandet när flytningszonen när fram till pressorganen.

I andra tillämpningsexempel fortsätts pressförfarandet varvid materialflytning på nytt uppstår i anslutning till pressorganets kanter och fran dessa områden 10 15 20 25 30 '7905046-4 förflyttas in mot materialets centrum. När allt material som anligger mot pressorganets anliggningsyta genomgått flytning, utnyttjas i vissa tillämp- ningsexempel det material mellan fastspänningsorganen, vilket är beläget närmast fastspänningsorganens inre omkrets, för ytterligare dragning. För att möjliggöra detta erfordras normalt en något förhöjd temperatur på detta material. Utgângstemperaturen understiger dock fortfarande glasomvandlings- temperaturen TG.

I vissa tillämpningsexempel erfordras forcerad kylning av det dragna mate- rialet. Härvid är företrädesvis pressorganet försett med kylelement så an- ordnat att under materialets dragning de områden av materialet som flyter anligger mot kylelementet.

Vid vissa tillämpningar låter man materialets flytning starta i anslutning till inspänningsorganen. Detta åstadkoms genom att förse inspänningsorganen med uppvärmningselement vilka höjer temperaturen hos de materialpartier där flytningen skall börja." Temperaturen hos materialet understiger dock fort- farande materialets glasomvandlingstemperatur TG. När flytning väl inträf- fat fortsätter den i riktning mot pressorganets anliggningsyta och i före- kommande fall förbi övergången mellan pressorganets sidoväggar och anligg- ningsyta. För att säkerställa inspänningsorganens fasthållning av ämnet i elementets blivande kantpartier anordnas inspänningsorganen som regel med kylorgan.

Inom uppfinningstanken ligger även möjligheten att genom ett antal efter varandra anordnade dragningsförlopp åstadkomma materialpartier i såväl kroppens väggdel som bottendel omväxlande bestående av materialpartier dragna till flytning och som därigenom erhållit reducerad väggtjocklek och odragna materialpartier som bibehållit sin väggtjocklek. För material- partier belägna i kroppens bottendel sker i vissa tillämpningsexempel i samband med dragningen en förflyttning av material även i kroppens axel- riktning.

Från det bildade elementet avlägsnas kantdelen och elementet omformas genom ett antal dragningsförlopp. Dragningsförloppen sker vid en temperatur under- stigande glasomvandlingstemperaturen TG och innebär en reducering av koppens diameter samtidigt som kroppen förlängs i axiell led. Dragningen innebär en 10 15 20 25 30 7905046-4 ren omfördelning av materialet utan att någon flytning inträffar.

Den efter avslutad dragning bildade koppen har en öppning i sin ena ände medan den i sin andra ände har en bottendel. Beroende på hur elementet utbildats, består bottendelen helt eller delvis av amorft material eller orienterat material. I det förra fallet bibehåller således bottendelen utgângsmaterialets tjocklek i det amorfa omrâdet respektive omradena.

Det amorfa materialet är lämpat att utgöra fästmaterial för fastsvetsning av tillkommande delar till koppen. Detta behov aktualiseras t ex när koppen används som behållare och koppens bottendel även utgör bottendel i behållaren. Härvid är det lämpligt att en yttre fot fastsvetsas vid be- hållaren. Den på beskrivet sätt bildade koppen har en öppningsdel som efter eventuell renputsning företrädesvis utkragas för bildande av en omvikt kant, varjämte den omvikta kantens stabilitet ökas genom uppvärmning till materia- lets maximala kristallisationstemperatur. Den omvikta kanten är därigenom väl lämpad att användas för sammanfalsning med t ex ett burklock av lämpligt material, t ex metall.

I andra tillämpningsexempel avbryts koppens dragning så att delar av densamma har minskad diameter jämfört med utgángsdiametern. Genom att avlägsna botten i denna del med mindre diameter, kraga ut den bildade kanten och stabilisera den mynning som därvid bildas pà det sätt som beskrivits i föregående stycke, erhålls en mynningsdel lämpad för fastsättning av t ex en kapsyl eller en "crown cork". Koppens andra, ännu öppna del tillsluts exempelvis med en lock- spegel på motsvarande sätt som tidigare beskrivits.

Av ovanstående framgår att kombinationen av dragning till flytning för er- hållandet av ett element och omdragning av det bildade elementets kopp ger många alternativa möjligheter till utformning av olika slag av artiklar. En artikel framställd på ovan beskrivet sätt är således ej enbart lämpad att an- vändas som behållare utan även många andra tillämpningar är möjliga.

Uppfinningen beskrivs närmare i anslutning till ett antal figurer, där visar alternativa utföringsformer av band lämpade för omformning, fig l-2 fig 3 visar ett element med kroppens bottendel bestående av i huvudsak amorft material, 7905046- 4 10 15 20 25 fig 4-10 visar i princip anordningar för dragning av e1ement, fig 11 visar de1 av anordning för omdragning av eiementets kopp, fig 12 visar e1ementets kopp före omdragningen, fig 13 "- deivis omdragen, fig 14 "- he1t omdragen, fig 15 “- med den deivis omdragna de1en hos koppen en1igt fig 13 pá nytt omdragen, fig 16 visar en behå11are framstä11d från en kopp eniigt fig 15, fig 17-19 visar motsvarigheter ti11 figurerna 12-14 med koppens bottende1 innehå11ande partier med amorft materia1.

I fig 1-2 återfinns ett band e11er ämne 14',14" av termop1astmateria1 där banden e11er ämnena ses uppifrån.g I figurerna är markerat ringformade ma- teriaïpartier 16',16" resp ringformade materiaiområden 17',17". Vidare är markerat materia1områden 15',15“ oms1utna av de tidigare angivna ringformade materiaipartierna 16',16“. Materia1partierna 16',16" markerar de områden som vid ämnets dragning inspänns me11an fixeringsorgan 3D a-b (se fig 4).

Mot varje omrâde 15',15“ ansätts vid ämnets dragning ett pressorgan 20 (se fig 4) vars an1iggningsyta (pressyta) 21 mot omrâdet 15',15" är mindre än he1a området 15',15" varigenom biïdas det s1utna materia1omrädet 17',17“ me11an det fastspända materiaipartiet 16 och den de1 av området 15',15" som an1igger mot pressorganet 20. Materia1området 17 markerar det omrâde som vid ämnets dragning först bringas ti11 fiytning.

I fig 3 återfinns ett e1ement 10 bestående av en kantde1 12 och en kropp 13.

Kroppen i sin tur består av en väggde1 18 och en bottendei 11. I figuren ut- görs väggdeien av draget materia1 med reducerad tjock1ek i förhå11ande ti11 utgångsmateria1ets tjock1ek. Bottendeien 11 består av materia1 som förf1yt- tats i kroppens axe1riktning under bibehå11ande av sina materia1egenskaper.

Vidare är markerat ett område 19 där materia1et ti11hörande kantdeien 12 undergått f1ytning. 10 15 20 25 30 35 7905046-4 LO Ett pressorgan 20 befinner sig mellan fixeringsorganen 30 och har en pressyta 2l.

I fig 4-8 återfinns ett antal fixeringsorgan 30 fixorande ämnet l4.

I fig 4 är pressorganet 20 i ett läge där pressytan Zl befinner sig allde":s I fig 5 har pressorganet förflyttats I fig 6 har pressorganets förflytt- I tig 7 har press- ämnet l4. nedåt och materialets flytning påbörjats. ning skett så långt att ett element enligt fig 3 utbildats. organet förflyttats vidare och ytterligare flytning av material skett. vid har bildats ett element lO' vars kropp l3' har en bottendel ll' vilken i sina centrala partier består av amorft, odraget material omgivet av draget orienterat material för vilket flytning inträffat. ï fig 8 slutligen har pressorganet 20 förflyttats så långt att så gott som allt material i kroppens l3" bottendel ll" genomgått flytning. Härvid har bildats ett element l0" där såväl kroppens väggdel som bottendel har reducerat väggtjockleken därige- nom att materialet genomgått flytning och samtidigt erhållit en orientering. intill den övre ytan hos Hä r- ] fig 9-10 visas en alternativ utföringsform av fixeringsorgan 33 a-b anord- nade med kylkanaler 3l och uppvärmningskanaler 34. I figurerna är endast vi- sat tilloppsledningen till uppvärmningskanalerna medan utloppsledningen till uppvärmningskanalerna är belägen bakom tilloppsledningen i figurerna och an- tydd genom den uppatriktade pilen. Såväl kylkanalerna som uppvärmningskanaler~ na täcks av skivliknande beläggningar 35, vilkas andra yta samtidigt bildar fixeringsorganens anliggningsytor för fixering av ämnet. En isolering 32 skil- jer kylt område hos fixeringsorganen från uppvärmt omrâde. I vissa tillämp- ningar används även uppvärmningskanalerna som kylkanaler.

Figurerna visar vidare en alternativ utföringsform av ett pressorgan 20a även det anordnat med kylkanaler 22. Kylkanalerna täcks av en kylmaniel 23 vilken samtidigt bildar pressorganets yttre anliggningsyta mot materialet un- der dess dragning. Fig 9 visar ett läge hos pressorganet svarande mot läget i fig 5 och fig l0 visar ett läge hos pressorganet svarande mot läget i fig 8.

Pressorganet har en rotationssymmetriskt krökt yta så utformad att materialet vid dragningen i flytomrâdet alltid anligger mot kylmanteln medan det material som ännu ej genomgått flytning är helt utan anliggning mot något organ i omrâ- det mellan pressorganet och fixeringsorganen.

Uppvärmning av materialet med hjälp av uppvärmningskanalerna 34 tjänar till att öka materialets benägenhet för flytning. Uppvärmningen begränsas dock till att materialets temperatur alltid understiger glasomvandlingstemperatu- .HUAUTY 10 15 20 25 30 79050-46-4 10 ren TG. Genom uppvärmningen är det möjligt att låta materialets dragning fortsätta ett stycke in i omrâdet mellan fixeringsorganens backar, som visas i fig l0. En annan alternativ tillämpning där materialets ökade benägenhet till flytning används, är att vid dragningen styra startomrâdet för materi- alets flytning till omrâdet intill fixeringsorganens inre kanter. När väl flytning inträffat, förflyttas flytningszonen successivt i riktning från fixeringsorganen mot pressorganets botten alltefter som pressorganet förflyttas nedåt i figurerna. Härigenom uppnås att flytningen alltid fortplantas i samma riktning, varigenom undviks den omstart av flytningen som sker vid tillämpning av den utföringsform av uppfinningen, som âskâdliggörs i figurerna 4-8.

I fig ll visas en anordning för omdragning av det tidigare bildade elementet.

I figuren som endast visar en del av anordningen återfinns en pressdorn 40, en tillhållarering 41, en dragring 42 och en väggdel l8 hos elementet, vilken väggdel befinner sig under omformning. Vidare återfinns botten ll" hos elementets kropp 13. Dragringen 42 är anordnad med ett kalibreringsorgan 43, vilket bestämmer tjockleken hos det omdragna materialet i väggdelen l8.

I fig l2 återfinns en elementkropp 50, formad medelst pressorganet 20a en- ligt fig 9, där elementets kantdel frånskilts kroppen. I fig 13 har omform- ningen av kroppen 50 påbörjats med hjälp av en anordning enligt fig ll. Omform- ningen har nått så langt att en kropp 5l,bestående av en i huvudsak cylindrisk större del där diametern överensstämmer med diametern hos kroppen 50 och av en kortare del 59 med mindre diameter, bildats. I fig l4 har omformningen av- slutats, varvid bildats en i huvudsak cylindrisk kropp 52 med samma diameter som den kortare delen i fig l3.

Fig l5 visar en kropp 53, där den kortare delen 59 erhållit en omformning med en anordning enligt fig ll för att ytterligare reducera diametern hos den kortare delen 59“. Mellan den kortare cylindriska delen 59' och kroppens 53 större del återfinns en övergång 58.

I fig l6 återfinns en flaskliknande behållare 70 framställd ur en kropp 53 enligt fig l5. Bottendelen hos den kortare delen 59' har avskiljts och er- satts med en tillslutning 55 t ex en kapsyl. De mynningskanter som bildas vid bottendelens avskiljning är utkragade och omvikta, varefter materialet i de omvikta materialpartierna företrädesvis erhållit en ökad kristallisation genom materialets uppvärmning till kristallisationstemperatur. Härigenom 10 15 20 25 30 35 1. 7905046-4 ökas mynningskantens stabiïitet och biir därigenom väl lämpad för behåiiarens tiiïsïutning t ex genom samverkan med en kapsyï eïier med en kronkork (crt n cork). Den tidigare omnämnda övergången meiïan den kortare deïen och kroppens större dei biidar nu ett fiaskbröst 58'. Figuren markerar också hur efter behàïiarens fyïining en ïockspegei 56 fixeras vid beháiiarens 70 andra ände.

Genom materiaiets utkragning, omvikning och uppvärmning erhåiis även här materiaipartier ïämpade t ex för sammanfaïsning med ïockspegein för behâïïarens tiïisïutning.

I tig 17 - 19 återfinns motsvarigheter tiil fig 12 - 14. Figurerna åskâdiiggör hur en elementkropp, formad frán kroppen 13' eniigt fig 7, erhàiier en axieii förïängning under samtidig reduktion av kroppens diameter och biidar en i huvudsak rent cyiindrisk kropp 61, vars bottendeï består av ett materiaïparti 62 av i huvudsak amorft materiai. Under omformningen uppstår en meiianform av kroppen, viiken 1 fig 18 har beteckningen 60.

I den variant av uppfinningen där en kropp biidas innehåïiande ett amorft bottenparti erhåiïs ett materiaïomráde iämpat att utgöra fästmateriai för fastsvetsning av tiiikommande delar tiiï kroppen. Genom att kristaïiisera materiaïet erhäiis ett mycket formstabiit omrâde, vilket innebär möjïighet att använda behäiiaren för förvaring av vätskor under tryck, t ex koïsyrade drycker, utan risk för att bottendeien deformeras. Inom uppfinningstanken ryms att er- sätta den visade piana utföringsformen av bottendeien med en konvex eiier kon- kav yta, aïïtefter de specieiïa önskemäï som föreïigger i enskiïda tiïiämpningar.

Ovanstående beskrivning utgör endast exempei pä tiïiämpningar av uppfinningen.

Uppfinningen medger naturiigtvis att ett antai kombinationer av dragningar företas, varvid även utbiidas omväxïande områden med draget och odraget materiai.

Kroppen består exempeivis av väggdeiar med avsatser innehâiiande odraget mate- riaï medan bottendeien består av partier, t ex ringformade, innehåilande odraget material och viika partier är förflyttade i kroppens axeïriktning relativt vägg- deï ens nedre kant.

Inom uppfinningstanken ryms många aiternativa utföringsformer. Enïigt en sådan sker dragningen av eïementets kropp genom ett antal efter varandra föijande dragningsförlopp, där för varje dragningsförïopp pressorganets aniiggningsyta avtar. Härigenom vinns att specieiit när pressorganet evsmainar i riktning mot aniiggningsytan, bredden pa materiaiområdet 15 anpassas mot hur ïàngt drag- ningen fortskridit. 7905046- 4 12 Utöver av ovanstående beskrivning framgår uppfinningen även av bifogade patentkrav.

Claims (1)

10 15 20 25 30 7905046-4 PATENTKRAV Förfarande att åstadkomma en artike1 av termop1astmateria1, t ex en behâ11are e11er en de1 av en behâ11are, varvid ett i huvud- sak p1ant ämne (14) av företrädesvis po1yety1enterefta1at fastspänns me11an mothå11 (30) för bi1dande av ett e11er f1era områden (15) he1t omslutna av s1utna bandformade fastspända materia1partier (16) och varvid mot varje omrâde (15) ansätts ett pressorgan (20) vars an1iggningsyta (21) mot omrâdet (15) är mindre än he1a omrâdet (15), varigenom bi1das ett s1utet rems1iknande materia1omrâde (17) me11an de fastspända materia1partierna (16) och den de1 av området (15) som an1igger mot pressorganet (20) och att pressorganet (20) av drivorgan förf1yttas re1ativt mothâ11en (30) under fortsatt an1iggning mot om- rådet (15), k ä n n e t e c k n a t därav, att materia1et i ämnet är amorft e11er har en krista11isation understigande 10 2, företrä- desvis understigande 5 å, att 1ängden av pressorganets förf1yttning är anpassad mot materia1ets egenskaper pá sådant sätt att vid press- organets förf1yttning åtminstone materia1 i det rems1iknande materia1- omrâdet (17) sträcks genom dragning så att materia1f1ytning uppstår och materia1et därvid orienteras, varvid biidas ett e1ement (10) be- stående av en kantde1 (12) av materia1 härrörande från defastspända materia1partierna (16) och en i förhå11ande ti11 kantde1en försänkt kropp (13) med partier av materia1 härrörande från det s1utna rems- 1iknande omradet (17) med en krista11isation me11an 10 % och 25 %, företrädesvis me11an 12 % och 20 %, medan krista11isationen hos mate- ria1et i kantde1en och i odragna de1ar av kroppen företrädesvis be- lägna i kroppens botten (11) bibehâiier sitt tidigare värde under- stigande 10 %, att kroppen (13) företrädesvis avski1js från kant- de1en (12), att kroppen (13) e11er de1ar av densamma genom ett anta) omdragningsförfaranden förïängs i sin axe1riktning och erhâ11er en minskad utbredning vinke1rätt häremot med i stort sett bibehâ11en tjock1ek hos det omdragna materia1et. Förfarande en1igt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att dragningen för materia1ets f1ytning fortsätts inti11 dess att 7905046-4 15 20 25 30 14 nästan allt material i materialområdet (15) genomgått flytning varigenom nästan allt material i kroppen (l3) består av material som genomgått flytning. Förfarande enligt patentkrav l eller 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att pressorganets (20) anliggningsyta mot omrâdet (l5) har en storlek och en temperatur medförande att de genom pressorganets förflyttning i materialet uppträdande dragkrafterna utlöser start av materialets flytning i omrâdet intill begränsningen av press- organets anliggningsyta. Förfarande enligt något av patentkraven l - 3, k ä n n e - t e c k n a t därav, att bredden hos de fastspända material- partierna (16) är tillräcklig för att tillåta längden av press- organets (20) rörelse medföra att materialets flytning vid drag- ningen när in i sagda partier. Förfarande enligt något av patentkraven l - 4, k ä n n e - t e c k n a t därav, att materialet omedelbart före sin drag- ning till flytning har en temperatur understigande glasomvand- lingstemperaturen TG. Förfarande enligt något av patentkraven l - 5, k ä n n e - t e c k n a t därav, att materialet i området för flytning åtminstone under dragningen utsätts för forcerad kylning. Förfarande enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att pressorganet (20a) är försett med kylelement (22, 23) så an- ordnade att under materialets dragning de områden, där materialet flyter, anligger mot kylelementen. 4 Förfarande enligt något av patentkraven l - 7, k ä n n e - t e c k n a t därav, att termoplastmaterialet utgörs av polyester eller polyamid, t ex polyetylentereftalat, polyhexametylen-adipamid, polycaprolactam, polyhexametylen-sebacamid, polyetylen-2,6- och 1,5-naftalat, polytetrametylen-l,2-dioxybensoat och copolymerer 10 10. 7905046-4 15 av etylen-tereftalat, etylen-isoftalat eller andra liknande polymerplaster. Behållare framställd enligt något av patentkraven 1-8, bestående av mynningsdel inkluderande en mynníngskant, en behållaredel, en övergång mellan mynningsdelen och behållare- delen samt en bottendel jämte en övergång mellan behållare- delen och bottendelen, k ä n n e t e c k n a d därav, att i huvudsak allt material är orienterat och har en krístallisa- tion som maximalt uppgår till 60 % och företrädesvis antar värden mellan 10 % och 40 %. Behållare enligt patentkrav 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att i botten återfinns oorienterade materialpartier med en tjocklek 1 huvudsak överensstämmande med ämnets tjocklek.