SE435597B - Sett och anordning for att astadkomma en artikel med ett runtomgaende spar - Google Patents

Description

81-03301-1. område erhåller en reducerad tjocklek som motsvarar den tjocklek en platta, bestående av det amorfa material som omger spåret och med en tjocklek överensstämmande med tjockleken hos materialpartierna omgi- vande spåret, erhåller vid monoaxiell fri dragning till flytning vid en utgångstemperatur omedelbart före dragningen överensstämmande med den temperatur materialet i spårets botten har omedelbart före och i anslutning till avslutningen av spårets formning.

I en anordning enligt uppfinningen är mekaniska formningsorgan an- ordnade för anliggning mot ämnesväggen i det materialområde i vilket spåret skall formas och för samtidig förflyttning i ämnets omkrets- riktning och vinkelrätt mot ämnets axel. Vidare är fixeringsorgan an- ordnade för fixering av ämnesväggen på båda sidor om det materialområ- de hos ämnet i vilket spåret skall formas och anordnade för axiell förflyttning från varandra under bibehållen fixering av ämnesväggen.

Därvid åstadkoms axiellt riktade sträckkrafter i ämnesväggen, varvid formningsorganen och fixeringsorganen vid sina förflyttningar bildar spåret vars botten består av till flytning sträckt material med redu- cerad materialtjocklek.

I kraven 2-4 beskrivs fördelaktiga utföringsformer av sättet enligt guppfinningen.

Spåret i artikeln utgör som redan nämnts startområde vid en efterföl- jande axiell orientering av huvudsakligen amorft material i artikeln och med axiell förlängning av denna för att bilda elementet. Den mate- rialtjocklek som vid spårets bildande erhålls hos materialväggen i spårets botten nptsvaras i stort sett av den materialtjocklek som de i axelriktningen orienterade materialpartierna hos elementet erhål- ler. En förutsättning för att uppnå denna tjocklek hos materialväggen vid omformningen av artikeln till elementet är således att dragring- arna i utgångsläget intar en position relativt artikeln vilken posi- tion vid dragringarnas förflyttning i artikelns axelriktning medför den erforderliga materialreduktionen och därmed den korrekta material- tjockleken hos elementet. I en föredragen utföringsform av uppfinning- en uppnås detta därigenom att materialväggen i spårets botten har sin mot ämnets axel vända yta (innerytan) huvudsakligen i liv med inner- 8103301-1 ytorna hos de omgivande amorfa materialpartierna. Härigenom säker- ställs att dragringarna ges möjlighet att inta ovan angiven utgångs- position.

I en alternativ utföringsform av uppfinningen sker den slutgiltiga formningen av spåret därigenom att dragringarna vid placeringen i utgângsposition åstadkommer erforderlig förflyttning av material- väggen i spårets botten mot ämnets axel för att den i föregående stycke angivna belägenheten av materialväggen skall erhållas.

Vid tillämpningen av uppfinningen erhålls en artikel där materialet i väggen i spårets botten har en kristallisation inom området 10-17 1.

En sådan artikel eller en artikel där materialet i spárets botten er- . hållit en kompletterande termisk kristallisation medförande en total kristallisation upp till 30 %, är väl lämpad för omformning till ett element. Vid den fortsatta reduktionen av väggtjockleken hos de delar av artikeln som omger spåret, därigenom att material i dessa delar bringas till flytning, erhålls ett materialomráde med reducerad mate- rialtjocklek som är sammansatt av det utgångsområde som bildas av spå- rets botten och av de intilliggande områdena med reducerad material- tjocklek. Det på detta sätt sammansatta materialområdet utgör såle- des, i förekommande fall efter en kompletterande termisk kristallisa- tion, ett i mekaniskt och termiskt avseende i stort sett enhetligt ma- terialområde. Genom att låta detta materialområde vid framställning av t ex en flaska bilda flaskans mynning och halsparti, är det nöj- ligt att åstadkoma en flaska med väsentligt förbättrade egenskaper vad avser hållfasthet och temperaturtålighet, samtidigt som naterial- tjockleken i mynnings- och halspartierna är reducerad, jämfört ned vad som ástadkoms vid hittills tillämpade lösningar.

En speciell fördel med spåret är att det gör det möjligt att åstad- komma materialområden med reducerad väggtjocklek som är belägna sym- metriskt kring spåret. Detta är av betydelse för möjligheten att an- vända artikeln i tillämpningar där den i en eller flera operationer omformas till två mot varandra vända behållare, t ex flaskor. a{oszo1-1 l5 a I en utföringsform av uppfinningen âstadkoms den successiva reduktio- nen av materialtjockleken med hjälp av ett antal trissor, medan i vis- sa tillämpningsexempel används endast en trissa. Vid spârets formning förflyttas trissan resp trissorna i ämnets omkretsriktning under suc-, cessiv minskning av avståndet till ämnets axel samtidigt som materia- let som ligger mot trissan resp trissorna utsätts för de tidigare an- givna sträckkrafterna.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen används tre trissor var- vid under formningen av spåret trissorna förs successivt till anligg-- ning not ämnesväggen och därefter vidare mot ämnets axel. Den trissa som först når kontakt med ämnesväggen och påbörjar spârets bildande, har en relativt liten anliggningsyta. Därefter förflyttas den andra trissan till anliggning not materialet i det relativt grunda spår som den första trissan utbildat, samtidigt som spårets utbredning i axel- riktningen ökas. Den andra trissan fördjupar vidare spåret under sam- tidig reduktion av materialtjockleken i spårets botten intill ett vär- de som medför att sträckkrafterna per ytenhet är tillräckligt stora för att den tidigare omnämnda materialflytningen skall inträffa. Här- vid sker en relativt symmetrisk sträckning av materialet under samti- dig förtunning av detta vilket innebär att materialväggens inneryta i spârets botten förflyttas ett litet stycke i riktning från ämnets axel. Den tredje trissan utgör en formningstrissa som förflyttar mate- rialväggen till ett läge där dess inneryta i stort sett är i liv med de omgivande materialpartiernas innerytor.

I en alternativ utföringsform av uppfinningen ersätts trissorna av ett långsträckt formningsorgan med en kant mot vilken ämnet rullar un- der minskning av kantens avstånd till ämnets axel. Företrädesvis har kanten ett avslutande parti med en bredd, en längd och en placering som vid den relativa förflyttningen i förhållande till ämnet medför motsvarande verkan på materialet i spårets botten, som den i föregå- ende stycke beskrivna tredje trissan. Formningsorganet har företrädes- vis ett ringformat utseende där formningskanten är anordnad på ring- ens insida. Härigenom förenklas säväl styrningen och förflyttningen av ämnet som styrningen av dess rörelser relativt formningsorganet. 8103301-1 Enligt uppfinningen anordnas som regel en central dorn inuti ämnet un- der formningen av spåret. Dornen har därvid ett centralt parti som ut- gör stödorgan för ämnets materialvägg i det omrâde där spåret formas.

I anslutning till ämnets båda ändar är dornen vidare anordnad med par- tier vilka även de utgör stödorgan för ämnesväggen för att förhindra att ämnet deformeras av de fixeringsorgan som griper om ämnet i sam- band med applicerandet av de tidigare angivna sträckkrafterna vid formningen av spåret. Fixeringsorganen erfordras även för att säker- ställa styrningen av ämnet relativt formningsorganet resp formningsor- ganen under bildandet av spåret.

Uppfinningen är speciellt ägnad att tillämpas vid framställning av ar- tiklar av termoplast av typ polyester eller polyamid, Exempel på såda- na material är polyetylentereftalat, polyhexametylen-adipamid, poly- caprolactam, polyhexametylen-sebacamid, polyetylen-2.6- och l.5-naf- talat, polytetrametylen-1.2-dioxybensoat och copolymerer av etylen- tereftalat, etylenisoftalat och andra liknande polymerplaster. Be- skrivningen av uppfinningen är i huvudsak relaterad till polyetylen- tereftalat, i fortsättningen ofta förkortat till PET, men uppfinning- en är dock icke begränsad endast till användning av vare sig detta ma- terial eller något av de tidigare angivna naterialen, utan är tillämp- bar även pá många andra termoplastmaterial, De värden på kristallisation som redan angivits i anslutning till PET -och som även i fortsättningen anges i anslutning till detta material är relaterade till den teori som anges i publikationen ”Die Makro- molekulare Chemie" 176, 2459-2465 (1975).

Uppfinningen beskrivs närmare i anslutning till ett antal figurer, där fig 1 a-d visar översiktligt förloppet vid formningen av en artikel utgående från ett rörformat ämne, fig 2 a,b visar i detalj den avslutande formningen av spåret i ufikfln, a1ozzo1-1t 6 fig 3 visar en perspektivvy av en utföringsform av upp- finningen, I fig 4 visar en perspektivvy av en alternativ utförings- form av uppfinningen, fig 5 a,b visar ett tvärsnitt och ett axialsnitt med detal- jer av utföringsformen enligt fig 3 visande form- ningstrissornas anordnande, fig 6 1 visar ett axialsnitt med detaljer av en fixerings- och dragningsanordning enligt någon av utförings- formerna enligt fig 3 eller fig 4.

Figurerna 1 a-d visar principen för uppfinningen enligt vilken ett äm- ne 10 av i huvudsak amorft material förses med ett runtomgående spår 12 genom ett omformningsförlopp vid vilket ett antal formningstrissor 3l,32,33 successivt ansätts nnt ämnet och samtidigt förflyttas i äm- nets omkretsriktning och mot ämnets axel. Med hänvisningssiffran 17 1 anges ett ämne i vilket spârets bildande har påbörjats, med siffran 18 ett ämne i vilket materialflytning inträffat i spárets botten och _med siffran 19 en artikel formad från ämnet 10 där spåret 12 erhållit sin slutliga form. Med bokstaven b betecknas halva den förlängning ämnet undergär vid omformningen till artikeln 19.

En dorn 20 är anordnad inuti ämnet och har en central dorndel 22 och yttre dorndelar 21a,b. Dornen har vidare en axel 23 utefter vilken de yttre dorndelarna kan förflyttas. Fjädrar (ej visade i figurerna) strävar efter att hålla de yttre dorndelarna 21 i de lägen som visas i fig 1 a. Vidare är fixeringsorgan 34a,b anordnade för fasthållning av ämnets ytterpartier därigenom att partierna kläms nellan fixerings- organen och de yttre dorndelarna 21a,b. Fixeringsorganen är vidare an- ordnade för förflyttning i ämnets axelriktning under samtidig fixe- ring av ämnet genom den nyss nämnda fastklämningen. Denna rörelse mar- keras med pilen H, som även symboliserar axiellt riktade sträckkraf- ter vilka materialet i ämnet utsätts för av fixeringsorganen. 320 s1ozzo1-1 Vid tillämpningen av uppfinningen förs ämnet 10 in över dornen till anslag not en stoppyta 35 hos fixeringsorganet 34a. Härigenom säker- ställs ämnets exakta axiella position på dornen. Fixeringsorganen går i ingrepp not ämnets ändar, varefter fixeringsorganen påverkas av drivorgan för ástadkommandet av axiellt riktade sträckkrafter i äm- nets naterial. Trissorna 31-33 förs därefter till successiv anligg- ning nnt ämnesväggen och vidare runt ämnet i dess omkretsriktning un- der samtidig förflyttning i riktning nnt ämnets axel. Den trissa 31 som först när kontakt med ämnesväggen och påbörjar spårets bildande har en relativt liten anliggningsyta. Därefter förflyttas den andra trissan 32 till anliggning nnt naterialet i det relativt grunda spar som den första trissan utbildat, samtidigt som spárets utbredning i axelriktningen ökas. Den andra trissan fördjupar spåret under samti- dig reduktion av materialtjockleken i spárets botten intill ett värde som medför att sträckkrafterna hos materialet 15 i spârets botten blir tillräckligt stora för att materialflytning skall inträffa. Hate- rialet förtunnas därvid samtidigt som dess inneryta avlägsnar sig nâ- got från den centrala dorndelen 22. Den tredje trissan 33, som har en form anpassad mot slutformen hos det spår som är under bildande, för- flyttar därefter materialet 15 i spárets botten till anliggning mot den centrala dorndelen 22, varigenom den inre begränsningsytan för ma- terialet 15 i spárets botten antar ett läge huvudsakligen i liv ned omgivande innerytor hos den bildade artikeln 19. Vid päbörjandet av spärets formning har materialet en temperatur understigande området för materialets glasomvandlingstemperatur (TG).

Fig 2 a,b visar förstorade detaljbilder av slutskedet av formningen av spåret. Utöver de hänvisningsbeteckningar som redan använts i an- slutning till fig 1 a-d är materialväggens ursprungliga tjocklek angi- ven med beteckningen a och materialväggens tjocklek i spârets botten med d.

I fig 3 visas en utföringsform av en anordning för tillämpning av upp- finningen och med användning av formningstrissor som formningsorgan.

Ett stativ 40 är anordnat med en central drivaxel 41 på vilken är fastsatt ett antal hållare 43 a-d. En stegmotor 42 utgör drivorgan 8103301-1 för den centrala drivaxeln och förflyttar formningsstationerna till de positioner som i figuren är markerade med I-IV. Hâllarna uppbär ett antal organ som bildar formningsstationer i vilka ämnet omformas till artikeln. I figuren liksom i efterföljande fig 4bär organen i formningsstationerna betecknade med hänvisningssiffror till vilka tillagts a,b,c eller d för att markera att organen tillhör en spe- ciell formningsstation. 7 En bäraxel 44 är fäst vid resp hållare och uppbär ett första fixe- ' ringsorgan 67 vilket i positionerna I och IV är förflyttat av ett drivorgan 72 ut till bäraxelns 44 fria ände. Ett drivorgan 74 är an- sslutet via en hävarm 78 till det första fixeringsorganet 67 för fixe- ring av ena änden av det ämne 10 som skall omformas resp av den bilda- de artikeln 19. Ett andra fixeringsorgan är inrymt i hällaren 43. Ett drivorgan 75 är anslutet via en hävarm 79 för fixering av ämnets and- ra ände. Ett första och ett andra trycklager 97,98 är vidare anordnat mellan de båda fixeringsorganen och så att de omsluter ett hölje 56 i vilket formningstrissorna 31-33 inryms. I figuren återfinns vidare drivorgan 46 som via hävarmar 47 åstadkommer den tidigare onmämnda rörelsen hos formningstrissorna vinkelrätt not ämnesaxeln. Drivorgan 76 ombesörjer via ett länksystem och excentrar 95 trycklagrens 97,98 förflyttning i dornens axelriktning. Varje formningsstation är vidare anordnad med ett eget drivorgan 45 för rotation av dornen 20 och där- med ämnet som genom fixeringsorganen 67,68 är fixerade mot dornen.

Fig 3 visar slutligen en inmatningsanordning för ämnen 10 till det första fixeringsorganet 67, när formningsstationen befinner sig i po- . sitionen I. Pâmatningshjul 65 i kombination ned en ämnesbärare 64 och ett laddnings- och utstötningsorgan 66 ingår i inmatningsanordningen.

I fig 4 visas en alternativ utföringsform av en anordning för till- lämpning av uppfinningen, där formningstrissorna ersatts ned ett lång- sträckt formningsorgan 60 med en kant 61. Kanten bildar en runtomgåen- 6 de begränsningsyta vars bredd och vars avstånd till centrum varierar.

En del av begränsningsytan har en längd nntsvarande åtminstone ämnets _20 8103301-1 omkrets, varjämte denna del har en form svarande mot den form spåret har efter avslutad formning.

Formningsorganet 60 är anordnat i en i huvudsak cirkulrund hållare 59. Drivorgan (ej visade i figuren) kan rotera formningsorganet kring sin centrumaxel.

På en bottenplatta 62 är ett stativ 63 anordnat. Stativet har ett centralt beläget häl 58. I anslutning till hålet är pâmatningshjul 65, ämnesbärare 64 och laddnings- och utstötningsorgan 66 anordnade i överensstämmelse med beskrivningen till fig 3.

Ett antal bärarmar 69 (i figuren fyra stycken) är anordnade i anslut- ning till stativet 63 och på glidaxlar 70 medelst en lagring 71, så att bärarmarna kan förflyttas från ett läge intill stativet 63 till 6 ett läge nära formningsorganet 60 och tillbaka igen till det först- nämnda läget. I sin andra ände är resp bärarm anordnad med ett första fixeringsorgan 67 överensstämmande med det första fixeringsorganet som beskrivits i anslutning till fig 3. Glidaxeln 70 är vidare lagrad medelst en lagring 77 i stativet 63 så att den nedelst ett drivorgan 73 kan vridas mellan ett läge i vilket det första fixeringsorganet 67 befinner sig centralt i hålet 58 och i det andra läget i en position i stort sett svarande nnt läget hos kanten 61 hos formningsorganet 60. ' Bärorgan 69 är fästade vid stativet 63. Bärorganen 69 har vart och ett ett första fixeringsorgan 67 som samverkar med ett andra fixe- ringsorgan 68 anordnat i anslutning till ett andra och ett första trycklager 98,97. Det andra fixeringsorganet och trycklagren är så belägna att de med det första fixeringsorganet 67 förflyttat till sitt läge intill formningsorganet 60 tillsammans med det första fixe- ringsorganet bildar en formningsstation för ett ämne 10. Drivorgan 74-76 med sina länksystem är anordnade för fixeringsorganen 67,68 och för trycklagren 97,98 motsvarande vad som visas i fig 3. Sifferbeteck- ningarna för dessa länksystem överensstämmer med sifferbeteckningarna i fig 3. Med hänvisningssiffrorna 78 och 79 anges hävarmar för den 8103301-1 'm första resp den andra fixeringsanordningen 67 resp 68. Hänvisnings- siffran 88 anger en hävarm som påverkar de organ som åstadkommer sträckningen av ämnet.

Fig 5 a och b, där fig 5 b visar snittet 5b-5b i fig 5 a, dvs snitt tvärs ämnet 10 resp längs ämnets axel hos en anordning enligt fig 4, visar uppbyggnaden av själva formningsorganet när det är anordnat ned formníngstrissor. I ett ringformat hus 50 är anordnat ett bärorgan 48 vid vilket hävarmen 47 är fixerad. Bärorganet är vridbart i huset 50.

Ett antal styrrullar 49 är lagrade i bärorganet 48 och nedföljer det- ta i dess rörelse. Formningstrissorna 31-33 är lagrade i trisshállare 51. Trisshållarna har en styryta 52 mot vilken resp styrrulle 49 an- ligger. Trisshâllarna är vridbara kring en lagring 53. En fjäder 54 âterför trisshállarna till ett viloläge i vilket ämnet 10 kan fritt passera in mellan trissorna. Trisshållarna S1 är monterade på en ring 55 som är fastsatt vid det ringformade huset 50.

Fig 6 visar ett snitt i ämnets 10 axelriktning av den del av en form- ningsstation som åstadkommer fixeringen av en av ämnets ändar. I figu- ren är ämnet placerat på dornen.

Med hänvisningssiffran 25 anges en förlängning av dornens axel 23.

Förlängningen är anordnad i en lagring 99. I utföringsformen där form- ningstrissor används är förlängningen 25 ansluten till drivorganet 45. medan i alternativet där formningen sker not ett lângsträckt form- ningsorgan dornen är frilöpande i lagringen 99. Hänvisningssiffran 81 anger ett fast hölje i vilket lagringen 99 liksom övriga organ i an- slutning till fixeringsorganen och sträckningsorganen för ämnet 10 är monterade. I Tidigare omnämnd hävarm 79 är fixerad vid ett överföringsorgan 82 vil- ket vid hävarmens rörelse skruvas in i den gängade delen 83 och samti- digt drar det koniska organet 94 in över fixeringsbackarna 85. Härvid spänns ämnet fast nellan fixeringsbackarna och den yttre dorndelen 21. Fixeringsbackarna är vidare anordnade i en hållare 38. Genom lag- 8103301-1 11 ren 87,84 kan hållaren 38 och även det koniska organet 94 rotera när ämnet 10 roterar.

Tidigare omnämnd hävarm 88 är fixerad vid en medbringare 89 som vid hävarmens förflyttning skruvas ut ur en hållare 90 och förflyttar ett trycklager 91 mot delen 83 och förflyttar denna in i det fasta höl- 'jet, Härvid utövas en dragkraft på ämnet 10 genom fixeringsbackarna 85. Delen 83 hindras från att vrida sig genom stoppstiftet 93..

Vid omformning av ett ämne 10 till en artikel 19 med tillämpning av den utföringsform av uppfinningen som visas i fig 3 matas ett ämne 10 in i anordningen med hjälp av pâmatningshjulen 65, ämnesbäraren 64 och laddnings- och utstötningsorganet 66, varvid inmatningen avslutas med en axiell förskjutning av ämnet in i det första fixeringsorganet 67a. Drivorganet 74a påverkar fixeringsorganet så att ämnet säkert fasthålls av det första fixeringsorganet samtidigt som detta genom på- verkan från drivorganet 72a förflyttas till anliggning mot det första trycklagret 97 under samtidigt införande av ämnet mellan formnings- trissorna 31-33 (jfr fig 5 a,b). Samtidigt förs ämnets andra ände till anslag not det andra fixeringsorganets 68a (skymt i fig) stopp- yta 35. Drivorganet 75 påverkar därefter det andra fixeringsorganet för fixering av ämnets ände.

Genom påverkan av drivorganet 46a för formningstrissornas rörelse not ämnesaxeln förflyttas nu dessa i enlighet ned den beskrivning som ovan lämnats i anslutning till fig 5 a,b för formning av spåret 12.

Genom påverkan från drivorganet 76a utsätts samtidigt nmterialet på tidigare beskrivet sätt för sträckkrafter, varvid när materialtjock- leken i spårets botten uppnått ett förutbestämt värde flytning inträf- far i detta material. Härvid sträcks ämnet. Formningen avslutas däref- ter genom att formningstrissan 33 förflyttar materialet i spårets bot- ten till anliggning mot dornen och därigenom fastställer spärets slut- liga form. Den relativa rörelsen mellan formningstrissorna och ämnet erhålls därigenom att drivorganet 45a sedan ämnets båda ändar fixe- rats av det första resp det andra fixeringsorganet roterar dornen in- uti ämnet och därmed roterar även själva ämnet. .-._....___._.._.._._.__._-._..__._. 8103301 '-1 12 Ovan beskrivet förlopp fortgår samtidigt som stegmotorn 42 stegvis förflyttar formningsstationen från läge I till läge IV i figuren.

I läge IV âterförs formningstrissorna till sina utgângslägen, var- jämte det andra fixeringsorganets fasthâllning av ämnet upphör. Där- efter förflyttar drivorganet 72a det första fixeringsorganet 67a tillbaka till det läge fixeringsorganet befann sig i när det ämne som omformats till den nu färdigställda artikeln 19a tillfördes fixerings- organet 67a. Drivorganet 74a återgår till sitt utgångsläge och fixe- ringen av artikelns ände upphör, varefter pä nytt ett ämne 10 införs -i axiell riktning i det första fixeringsorganet under samtidig utstöt- ning av den bildade artikeln 19a.

Här har beskrivits hur en av formningsstationerna används för omform- ning av ämnet till artikeln. Av beskrivningen framgår att var och en av anordningens formningsstationer omformar ett ämne pä motsvarande sätt som nyss beskrivits. Även om i figuren antalet formningsstatio- ner är fyra, är det möjligt att anordna en anordning enligt fig 3 med fler eller färre formningsstationer. r 7 Beskrivningen är vidare relaterad till användandet av tre formnings- trissor vilka successivt formar spåret. Beroende på t ex bredden och formen hos det spår-som skall bildas, är det inom uppfinningstanken möjligt att använda såväl färre som fler formningstrissor.

Vid omformningen av ett ämne 10 till en artikel 19 med användning av den utföringsform som visas i fig 4 inmatas ämnet 10 på motsvarande sätt som nyss beskrivits i anslutning till fig 3, varefter det första fixeringsorganet 67a av drivorganet 73a förflyttas till det streckade läget i figuren. Drivorganet 72a förskjuter därefter fixeringsorganet till sitt läge i närheten av det làngsträckta formningsorganet 60 där det tillsammans med det andra fixeringsorganet 68a och mellanliggande organ såsom nedbringare 89 och hållare 90 bildar det sammansatta orga- net för fasthállning av ämnet under dess omformning till artikeln. 8103301-1 13 På sätt som ovan beskrivits i anslutning till fig 6 fixeras nu ämnets andra ände, varjämte materialet i det omrâde där spåret skall utbil- das, utsätts för axiellt riktade sträckkrafter.

Drivorgan roterar det långsträckta formningsorganet 60 vilket när ämnet fördes till nyss angivet läge intog en position där formnings- organets kant 61 ej hindrade ämnets axiella förflyttning. Vid rotatio- nen förs kanten 61 successivt allt närmare ämnets centrum, varvid äm- net rullar not kanten under samtidig utbildning av spåret. På motsva- rande sätt som tidigare beskrivits inträffar sa småningom flytning i materialet i spârets botten. Spárets slutgiltiga form fastställs däri- genom att materialet i spårets botten åtminstone under ett helt varv av ämnets rotation anligger not en kant med en belägenhet och en form som innebär att materialväggen trycks nnt dornens centrala parti sam- tidigt san spafsts siutgiitiga fam fastställs. " Vid den fortsatta rotationen av det langsträckta formningsorganet av- lägsnas kanten 61 på nytt från materialet i den nu bildade artikeln och det andra fixeringsorganets fasthállning av artikeln upphör, var- efter det första fixeringsorganet på nytt förflyttas till det läge där det ämne som nu bildar artikeln nnttogs. Fixeringen av den bilda-_ de artikeln upphör och ett nytt ämne páskjuts i axiell riktning i det , första fixeringsorganet under samtidig utstötning av den bildade arti- keln. Även i denna utföringsform av uppfinningen är det möjligt att utföra anordningen med ett färre eller större antal formningsstationer än som visas i figuren.

Materialet i spårets botten erhåller en kristallisation av maximalt ca 17 % vilken genom kompletterande termisk kristallisation naxinmlt kan uppgå till ca 30 1 utan att problem uppstår när artikeln används för fortsatt omformning till nya produkter. s1o3ao1e1 14 Uppfinningen är specieïlt ägnad atf tilïämpas vid framstäïlning av artiklar av termoplast av typen poïyester e11er poïyamid. Exempel på sådana materiaïet har lämnats i beskrivningens inledande del.

Utöver av ovanstående beskrivning framgår uppfinningen även av efterföljande patentkrav.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 a1oazo1-1 15 PATENTKRAV 1D 2. 3G Sätt att åstadkomma en artikel (19) med ett runtomgäende spår (12), varvid ett mekaniskt formningsorgan (31-33,60) ansätter ett tryck mot väggen hos ett rörformat ämne (10) av i huvudsak amorft material och varvid organet i kontaktytan ned det rörformade äm- net har en relativt liten utsträckning i ämnets axelriktning och åstadkommer en kontaktyta i ämnets omkretsriktning företrädesvis genom en kontinuerlig förflyttning runt ämnet i omkretsriktning- en, k ä n n e t e c k n a t därav, att nedelst yttre organ (34a,b,67,68) axiellt riktade sträckkrafter påverkar materialet i det omrâde i vilket nämnda tryckkrafter ansätts, varvid materia- let i nämnt område erhåller en reducerad tjocklek (d) som motsva- rar den tjocklek en platta, bestâende av det morfa material som omger spåret och med en tjocklek överensstämmande ned tjockleken (a) hos materialpartierna omgivande spåret, erhåller vid monoaxi- ell fri dragning till flytning vid en utgangstemperatur omedel- bart före dragningen överensstämmande ned den temperatur materia- let (15) i spàrets (12) botten har omedelbart före och i anslut- ning till avslutningen av spárets formning. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att det meka- niska formningsorganet (31-33,60) åstadkommer i omkretsriktningen runt ämnet (10) och i det omrâde där trycket ansätts ett spår (12) i vars botten väggtjockleken hos materialet (15) successivt minskar och att de axiellt riktade sträckkrafterna är valda till en storlek medförande att innan väggen i spárets botten natt sin slutliga tjocklek (d), flytning inträffar hos materialet under samtidig axiell förlängning av ämnet. a ' Sätt enligt nagot av kraven 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att trycket mot ämnesväggen ansätts nedelst en eller flera trissor (31-33) vilka förflyttas relativt ämnet (10) i ämnets om- kretsriktning eller ansätts nedelst ett langsträckt formningsor- gan (60) nnt vilket ämnet (10) rullar, under i huvudsak hela det förlopp vid vilket spåret bildas. 15 20 25 _ 8103301-1 4' 5D 16 Sätt enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n a t därav, att materialet i ämnet (10) 1' området för formningen av spåret (12) har en utgângstemperatur understigande omrâdet för materia- lets glasomvandlingstemperatur (TG). i Sätt enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a t därav, att materialet (15) i spârets (12) botten sedan materialet under- ,gått flytning förflyttas av ett mekaniskt slutfqrmningsorgan (33, 60) vinkelrätt mot ämnets axelriktning för ástadkommandet av en materialvägg i spârets botten som har en av sina begränsnings- »sidor huvudsakligen i liv med någon av den rörformade artikelns begränsningsytor hos de delar av materialet som har ursprunglig tjocklek. Anordning för åstadkommandetsav sättet enligt krav 1_ utgående från ett rörformat ämne (10) av i huvudsak amorft material, var- _vid nekaniska formningsorgan (31-33,60) är anordnade för anligg- ning nnt ämnesväggen i det materialområde i vilket spåret (12) skall formas och för samtidig förflyttning i ämnets omkretsrikt- ning och vinkelrätt nnt ämnets axel, k ä n n e t e c k n a d därav, att fixeringsorgan (34a,b,67,68) är anordnade för fixering av ämnesväggen på båda sidor om det materialomräde hos ämnet (10) i vilket spåret (12) skall formas och anordnade för axiell för- flyttning från varandra under bibehållen fixering av ämnesväggen för ästadkommandet av axiellt riktade sträckkrafter i denna; var- vid formningsorganen och fixeringsorganen vid sina förflyttningar bildar spåret (12) vars botten består av till flytning sträckt ma- terial med reducerad materialtjocklek. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att en inre dorn (20) är anordnad ned en central dorndel (22) och före- trädesvis med två yttre dorndelar (21a,b) var och en förskjutbar 10 15 8D 9. a1oazo1-1 17 i riktning såväl från som not den centrala dorndelen varjämte sag- da dorndelar har en yttre form anpassad nnt det rörformade ämnets (10) inre form för att medge dornens placering inuti ämnet och varigenom dorndelarna utgör stödytor för ämnesväggen vid form- ningsorganens (31-33,60) respektive fixeringsorganens (34a,b,67, 68) omformning av ämnet. Anordning enligt något av kraven 6 eller 7, k ä n n e t e c k - n a d därav, att ett nekaniskt slutformningsorgan (33,60) är an- ordnat för samtidig förflyttning i ämnets omkretsriktning och vin- kelrätt mot ämnets axel för fastställande av spârets slutliga form. 'Anordning enligt något av kraven 6-8, k ä n n e t e c k n a d därav, att det nekaniska formningsorganet (31-33,60) och/eller det mekaniska slutformningsorganet (33,60) utgörs av en eller fle- ra trissor (31-33) rörligt lagrade med respektive trissas axel- riktning parallell med ämnets (10) axelriktning och/eller av ett längsträckt formningsorgan (60) med en formningskant (61) mot vil- ken ämnet rullar under nfinskning av kantens avstånd till ämnets axel.