SE516495C2 - Bromsmekanism och bromsok för en skivbroms - Google Patents

Description

20 25 30 35 nu n un n v o ou | pa » o u n I n 0 2001-03-28 E:\PUBLIC\DOC\P\l635077Se.doc MD no van | u . - un 516 493.:=;::¿ 2 material. Lagerbalken ger en förstyrning av bromsoksutform- ningen. Eftersom reglermekanismens utväxling placeras som en enhet i lagerbalken är det enklare att uppnå hög preci- sion hos kugghjulen, jämfört med om kugghjulen placeras i olika enheter. Bearbetning av bromsoket kan ske via broms- okets öppning, vilket är en fördel. Dessutom ger lagerbal- ken förbättrad parallell inställning av tryckenheterna vid montering, förenklad montering i bromsoket och förenklat underhåll. Förmontering av olika delar med lagerbalken till en enhet ger högre kvalitet för olika funktioner, innefat- tande synkronisering, reglermekanism och kraftförstärkning.

En funktion för lagerbalken är att ta upp reaktions- klämkraften frán bromsmekanismen och överföra den till bromsoket.

Bromsmekanismen enligt föreliggande uppfinning manöv- reras företrädesvis pneumatiskt, men den kan också manövre- ras hydrauliskt eller elektriskt.

Ytterligare ändamål och fördelar med uppfinningen kommer att framgå för en fackman vid genomläsning av be- skrivningen nedan.

Kortfattad beskrivning av ritningarna En utföringsform av uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan som ett exempel och med hänvisning till bifo- gade ritningar, där fig. la och lb är en perspektivvy respektive ett tvärsnitt över ett öppet bromsok enligt uppfinningen, fig. 2 är ett tvärsnitt av en bromsmekanism enligt uppfinningen, fig. 3 är ett tvärsnitt över bromsmekanismen enligt fig. 2 taget längs linjen III-III, fig. 4 är en perspektivvy över bromsmekanismen enligt fig. 2 och 3, som visar de två enheterna som bildar broms- mekanismen, fig. 5 är en perspektivvy över en andra utföringsform för en bromsmekanism, 10 15 20 25 30 35 4. en 2DOl-03-23 E:\PUBLIC\DOC\P\1635077Se.doc MD 3 fig. 6 är ett tvärsnitt över bromsmekanismen enligt fig. 5 taget längs linjen VI-VI i fig. 7, fig. 7 är ett snitt över bromsmekanismen enligt fig. 6 taget längs linjen VII-VII, fig. 8 är ett tvärsnitt över bromsoket och en ytter- ligare alternativ utföringsform av bromsmekanismen enligt uppfinningen tagen längs linjen VIII-VIII i fig. 9, fig. 9 är ett tvärsnitt taget längs linjen IX-IX i fig. 8, fig. 10 är ett tvärsnitt taget längs linjen X-X i fig. 9, fig. 11 är en perspektivvy över bromsmekanismen en- 8 till 10 och fig. 12 schematiskt visar tre diagram som avser kraf- ligt fig. ten mot slaget för olika delar för bromsmekanismen.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer Bromsmekanismen enligt uppfinningen innefattar en hävarm 1 monterad i en lagerbalk 2 som skall tas emot i bromsokets 16 öppning 17. Hävarmen verkar pà en brygga 3.

Hävarmen 1 uppbàrs av rullager 20, 21 placerade i lagerbal- ken 2 respektive bryggan 3. Vid vissa utföringsformer er- sätts lagerbalkens 2 rullager av ett glidlager. Bryggan 3 har två gängade öppningar som vardera tar emot en regler- skruv 4. Reglerskruvarna 4 är således roterbart monterade i bryggan 3. Varje reglerskruv 4 är försedd med en tryckplat- ta 5, som skall verka pá en bromsbeläggshállare (ej visad) eller liknande. Bromsbelägget kommer att gå i kontakt med bromsskivan vid aktivering av bromsen. Ett ytterligare bromsbelägg är, på känt sätt, anordnat på bromsskivans mot- satta sida. Det ytterligare bromsbelägget förs pá känt sätt till kontakt med bromsskivan genom att det öppna bromsoket 16 flyttas vid aktivering av bromsen. Två regler- och åter- ställningsaxlar 6 är monterad i lagerbalken 2. När bromsme- kanismen monteras kommer regler- och àterställningsaxlarna 6 att tas emot inuti reglerskruvarna 4. Regler- och åter- 10 15 20 25 30 u Q o scanna 1 u _ . . ... . . .. . .. . 516 495 :n:w::1 m:.' zooi-oa-za s;\PUBL1c\Doc\P\1s35ov7se.dos :" :", 1,' : 3 ' ' ' 1"? ' . . . . . . ställningsaxlarna 6 är förbundna axiellt rörliga men ej ro- terbart med reglerskruvarna 4. Dessutom innefattar bromsme- kanismen ett lock 7 som fixeras vid det öppna bromsoket 16 vid montering. En synkroniseringsaxel 8 är monterad mellan lagerbalken 2 och hävarmen 1, vilken axel har drev 9 vid vardera änden. Dreven 9 är förbundna med kronhjul 10 ej ro- terbart förbundna med regler- och återställningsaxlarna 6.

Synkroniseringsaxeln 8 uppbär en reglermekanism 12 med känd utformning. En returfjäder 11 är placerad mellan locket 7 och bryggan 3 för att föra tillbaks bromsmekanismen till sitt viloläger. Dreven 9, kronhjulen 10, synkroniseringsax- eln 8 och reglermekanismen 12 bildar en synkroniseringsen- het, som synkroniserar rörelserna för regler- och åter- ställningsaxlarna 6.

Bromsmekanismen bildar två enheter eller moduler. En enhet består av hävarmen 1, synkroniseringsenheten och reg- ler- och âterställningsaxlarna 6 samtliga monterade i la- gerbalken 2. För att hålla samman dessa delar som en enhet är en klammer 13 anordnad för att hålla hävarmen 1. Bryggan 3, locket 7, returfjädern 11, reglerskruvarna 4 och tryck- plattorna 5 bildar bromsmekanismens andra enhet. Den andra enheten hålls samman med hjälp av ett svep 14. Vid en al- ternativ utföringsform (ej visad) bildar bromsmekanismen en enskild enhet, där ett svep eller liknande kommer att gå mellan lagerbalken 2 och locket 7. Vid ytterligare alterna- tiva utföringsformer utgörs bromsmekanismens olika enheter av andra delar, dvs. bromsmekanismen kan delas i olika lä- gen och bromsmekanismen kan delas upp på fler än två enhe- ter. Normalt består bromsmekanismen av åtminstone två enhe- ter.

För att skydda bromsmekanismen från vägsmuts placeras bälgar 15 mellan tryckplattorna 5 och locket 7. Vid den vi- sade utföringsformen är bälgarna 15 placerade i en värme- skyddsring. ~ nunnan 10 15 20 25 30 35 . . ... . . .. . .. . . . 516 495 mznzzzwzzn ww zooroa-zs n;\s=u1aL.1c\noc\P\1s3so77se.dec Mn I" I". '..' 2 I i 'I 2"? ' I 2 5 Lagerbalken 2 tas emot i en öppning 17 hos bromsoket 16. Öppningen 17 är placerad i den vägg hos bromsoket 16 som är längst från bromsskivan. Bromsoket har således en öppen utformning. Lagerbalken 2 har en ansats 18 som ligger an mot bromsokets 16 insida och lagerbalken 2 placeras så- ledes i bromsokets 16 öppning 17 från insidan. Reaktionen från bromsens klämkraft överförs via lagerbalken 2 till det öppna bromsoket 16. Reaktionskraften överförs via lagerbal- kens 2 ansats 18. Eftersom reaktionskraften överförs via lagerbalkens 2 ansats 18 överförs kraften i ett område som omger bromsokets 16 öppning 17. Lagerbalken 2 är en be- lastad del av bromsmekanismen och lagerbalken 2 och dess ansats 18 måste således ha tillräcklig hållfasthet för att överföra refraktionskraften. En fackman inser att ansatsen kan placeras i bromsoket i stället för lagerbalken, i vil- ket fall reaktionskraften kommer att överföras via lager- balkens kantområde till bromsokets ansats.

En tätning är placerad mellan lagerbalken 2 och det öppna bromsoket 16. Tätningen mellan lagerbalken 2 och det öppna bromsoket 16 tas emot i ett spår hos lagerbalken 2.

Späret och således även tätningen kan placeras i vilket läge som helst axiellt eller radiellt i lagerbalken 2. Det öppna bromsokets 16 insida kan maskinbearbetas via nämnda öppning 17 hos bromsoket 16.

Vid montering av den andra modulen är det viktigt att skapa parallellitet och att hålla den mellan tryckenheter- na. Om det inte finns någon parallellitet kommer bromsbe- läggen att slitas ojämnt, vilket kan äventyra skivbromsens funktion.

Vid en andra utföringsform för bromsmekanismen har synkroniseringsenhetens form ändrats. Synkroniseringsenhe- ten är fortfarande placerad i en lagerbalk 22 som tas emot i bromsokets 16 öppning 17. En reglermekanism 23 med känd konstruktion placeras ovanpå en av regler- och återställ- ningsaxlarna 6. I lagerbalken 22 placeras ett antal kugg- pausen N U 20 25 30 . . ... . . .. . .. . 516 495 znzwzzu rm 2001-03-20 E.\PuHL1c\0oc\P\163so77se.acc Mn E" E". 2:' 2 Z I 'ß 2 . ... 6 hjul 24 mellan kugghjul hos regler- och àterställningsax- larna 6. Varje kugghjul är placerat på ett stift 25 fixerat vid lagerbalken 22. Kugghjulen placeras under ett lock 42 som tas emot i lagerbalken 22. I fig. 5 visas locket 42 delvis bortbrutet för att ge klarhet. I det visade exemplet finns fyra kugghjul 24 mellan regler- och àterställningsax- larnas 6 kugghjul. En fackman inser att ett annat antal kugghjul kan användas. Såsom för tidigare utföringsformer bildar hävarmen 1, lagerbalken 22 samt regler- och åter- ställningsaxlarna 6 en enhet. Denna enhet förbinds med en andra enhet, bildad av bromsmekanismens andra delar när skivbromsen monteras.

Vid denna utföringsform uppbärs hävarmen 26 med hjälp av ett glidlager som tas emot i lagerbalken 22. Hävarmen 26 verkar på bryggan 3 med hjälp av en mellanliggande del 27.

Den mellanliggande delen har formen av en vippa 29 i denna utföringsform men kan ha andra former i andra utföringsfor- mer.

Lagerbalken 22 har en utskjutande del 32 med en cy- lindrisk yta för samverkan med en cylindrisk yta hos hävar- men 26. Ett glidlager kan placeras mellan hävarmen 26 och lagerbalkens 22 utskjutande del 32.

Vippan 29 har en cylindrisk yta som är i kontakt med hävarmens 26 cylindriska yta. Vippan 29 tas emot i ett spår 35 hos bryggan 34. I ändlägena för vippans 29 rörelse kom- mer den att ligga an mot spårets 35 sidor. Kontaktytorna hos spåret 35 och vippan 29 är båda cylindriska. Vid en al- ternativ utföringsform placeras en cylindrisk tapp mellan vippan 29 och spårets 35 botten.

Vid utföringsformen enligt fig. 8 till 11 har hävar- men 31 en utskjutande del som tas emot i ett glidlager 33 hos lagerbalken 30. Hävarmen 31 verkar på en mellanliggande del 27 som har formen av en tapp 28, vilken verkar på bryg- gan 34. 10 15 20 25 30 35 516 495 7 2001-03 -28 E: \PUBLIC\DOC\P\1635077Se .doc MD Vid en ytterligare utföringsform är hävarmen omvänd jämfört med tidigare utföringsformer. Denna vändning görs på ett sådan sätt att den mellanliggande delen 27 och häv- armen byter plats. I denna utföringsform kommer således den mellanliggande delen 27 att tas emot i lagerbalken och häv- armen kommer att vara i direkt kontakt med bryggan.

Ytan hos den del hos hävarmen 26, 31, som är i kon- takt med den mellanliggande delen 27 har en valfri cylind- risk form med en radie R1 i förhållande till hävarmens ro- tationspunkt. Den mellanliggande delen 27 uppbärs i bryggan 34 via ett rullager. Den mellanliggande delen 27 har två flänsar mellan vilka hävarmen 26, 31 tas emot. Den mellan- liggande delens 27 yta i kontakt med hävarmen 26, 31 är cy- lindrisk med en radie R2. Hävarmen 26, 31 har en utsträckt del vars övre del samverkar med aktuatorn. Vid den motsatta änden har hävarmen 26, 31 en utskjutande del eller en för- djupning som tas emot i en fördjupning eller utskjutande del hos lagerbalken 22, 30. Hävarmen 26, 31 uppbärs således mellan lagerbalken 22, 30 och den mellanliggande delen 27.

När bromsen aktiveras kommer hävarmen 26, 31 att ro- tera i lagerbalkens 22, 30 glidlager 33. Lägena för hävar- mens 26, 31 och den mellanliggande delens 27 rotationspunk- ter är förskjutna från varandra. Genom att variera radierna R1, R2, förskjutningen och hävarmens 26, 31 längd är det möjligt att variera bromsmekanismens kraftförstärkningska- raktäristik.

Vid utföringsformen enligt fig. 8 till 11 (liksom ut- föringsformen enligt fig. 5 till 7) uppbärs bryggan 34 av fyra utskjutande delar 36 hos bryggan och returfjädern 11 i locket 7. Bryggans 34 utskjutande delar 36 ligger an mot det öppna bromsokets 16 insida. Den del av bromsoket 16 som är i kontakt med bryggans 34 utskjutande delar maskinbear- betas för att ge en jämn yta. Maskinbearbetningen sker via det öppna bromsokets 16 öppning 17. Returfjädern 11 styrs i en öppning i bryggan 34 och verkar mellan bryggan 34 och 10 15 20 25 30 35 2001-03-25: 1:=\PuaL1c\noc\P\162so7vse.den Mn 5 1 6 4 9 5 2"' En: 8 locket 7. Returfjädern 11 tas emot i en hållare hos locket 7. Bryggan 34 kan röra sig fritt i tryckriktningen längs den maskinarbetade delen och i en riktning vinkelrätt mot tryckriktningen. Den senare riktningen är tangentiellrikt- ningen för bromsskivorna. Vid en alternativ utföringsform styrs bryggan 34 på styrhylsor (ej visade) placerade runt skruvarna som används för att fixera locket 7 vid det öppna bromsoket 16.

När bromsen aktiveras kommer hävarmen 31 att pressa bryggan 34 och således tryckplattan 38, via tryckskruvarna 39 och bromsbeläggen i riktning mot bromsskivan (ej visad).

När bromsbeläggen träffar bromsskivan, kommer beläggen att röra sig i bromsskivans tangentiella riktning en kort sträcka innan bromsbeläggen träffar ett stöd (ej visat).

Rörelsen i bromsskivans tangentiella riktning är normalt inte större än några få millimeter. Hävarmen 31, den mel- lanliggande delen 27, bryggan 34 och tryckenheterna hos bromsmekanismen kommer att följa bromsbeläggen i deras rö- relse. Under denna rörelse kommer hävarmen 31 att glida i glidlagret 33. Bryggan 34 kommer att röra sig i bromsski- vans tangentiella riktning styrd av bryggans 34 utskjutande delar 36 eller styrhylsorna. Locket 7 är fixerat vid broms- oket 16 och rör sig inte. Rörelsen mellan bryggan 34 och locket 7 tas upp av returfjädern 11. När bromsen släpps kommer returfjädern 11 att föra tillbaka bryggan 34 till dess centrerade läge. Hävarmen 31, den mellanliggande delen 27 och tryckenheterna kommer att följa med bryggans 34 rö- relse till det centrerade läget. Returfjädern 11 återstäl- ler således bromsmekanismen både i tryckriktningen och i sidled. Det ovanstående gäller också för utföringsformen enligt fig. 5 till 7.

Locket 7 är fixerat vid det öppna bromsoket 16 med hjälp av skruvar. Locket 7 har öppningar för att ta emot tryckenheterna. Det finns ett spel mellan locket 7 och tryckenheterna som möjliggör för tryckenheterna att röra 10 15 20 25 30 35 516 495 9 .- qi' °'un. av o u 0 sova n 1 nunnan o -nya u - a n nu-1 n-nu unna 0 n c 1 -annan n n vann. o 2001-03-28 E:\PUBLIC\DOC\P\l635077Se,dOc M sig i vilken riktning som helst i förhållande till locket 7.

I en utföringsform är tryckenheterna förbundna med en tryckplatta 38, vilken tryckplatta 38 verkar på ett broms- belägg. Tryckenheterna innefattar vardera en tryckskruv 39.

Tryckskruvarna 39 har en öppning i botten, som tar emot en tapp på tryckplattan 38. Tryckplattans 38 tappar och tryck- skruvarnas 39 öppningar är utformade för att låsa tryck- skruvarna 39, och således hindra den från att rotera. Detta är av betydelse för styrning av avståndet mellan bromsbe- läggen och bromsskivan.

En av tryckenheterna är dessutom försedd med regler- mekanismen 23 såsom angivet ovan och en regleraxel 40. Re- glermekanismen 23 är placerad ovanpå tryckskruven 39. Den andra tryckenheten är försedd med en Axlarna 40, återställningsaxel 41. 41 är drivbart förbundna med varandra via en uppsättning kugghjul 24. Såsom angivet ovan kan uppsätt- ningen kugghjul 24 placeras i lagerbalken 30. Vid en annan utföringsform placeras uppsättningen kugghjul 24 mellan locket 7 och tryckplattan 38.

Reglermekanismen 23 samverkar med hävarmen 26, 31 med hjälp av ett hävarmsstift 43. Axlarna 40, 41 och tryckenhe- ternas skruvar 39 kan rotera relativt varandra, vilket är av betydelse för reglering av spel i bromsskivan. Axlarna 40, 41 har formen av hylsor placerade utanpå tryckskruvarna 39.

Reglermekanismen 23 har en känd konstruktion. När bromsen påförs kommer hävarmsstiftet 43 att verka på re- glermekanismen 23. När A-sträckan har passerats tvingas re- glermekanismens 23 hölje att rotera motsols. A-sträckan be- stämmer spelet mellan bromsbeläggen och bromsskivan när bromsen inte är aktiverad.

Under ett ansättningsslag kommer A-sträckan först att genomgås. Vid det fortsatta ansättningsslaget kommer häv- armsstiftet 43 att rotera reglermekanismens 23 hölje. Denna nunnan n « v~øo|n 10 15 20 25 30 35 o ...Q . . u. . . .. . . 5 1 6 4 9 5 - - . . . . . . . . . . - . . . . . . . 2001-03-28 E;\1=uBLIc\noc\1>\1s3so77se.dec M1: 2" å". 'J i 2 ' . . . lo . .. nova - on- . vara n 0 n ~ -u-oo. n 1 . auaøoo o rotation kommer att överföras till regleraxeln 40. Regler- axeln 40 roterar i förhållande till tryckskruvarna 39. Re- gleraxeln 40 och återställningsaxeln 41 kommer att roteras samtidigt med hjälp av uppsättningen kugghjul 24. Genom ax- larnas 40, 41 rotation kommer läget för tryckplattan 48 i förhållande till bromsskivan att ändras. Detta minskar spe- let, om spelet mellan bromsbeläggen och bromsskivan över- stiger en inställd reglersträcka, tills en motkraft och sà- ledes ett moment byggs upp när bromsbeläggen går i ingrepp med bromsskivan. Kraftöverföringen vid reglering sker med hjälp av en envägsfjäder som drivande verkar mellan en drivring och ett reglernav hos den kända reglermekanismen 23. När bromsbeläggen är i ingrepp med bromsskivan, är mo- mentet sådant att det kommer att ske glidning mellan höljet och reglerfjädern inuti reglermekanismen 23 vid ytterligare rotation för höljet.

Under returslaget överförs inget moment av envägsfjä- dern, vilken glider i rotationsriktningen. Om spelet mellan bromsbeläggen och bromsskivan var för stort och detta spel har tagits upp av rotation för tryckskruvarna 39 i förhål- lande till bryggan 34, kommer detta nya relativa läge att bibehållas under returslaget. Återställningsaxeln 41 är försedd med ett lämpligt huvud för att ta emot ett verktyg som används för att äter- ställa tryckenheterna när bromsbeläggen skall bytas ut.

Denna rörelse kommer att överföras till regleraxeln 40 med hjälp av uppsättningen kugghjul 24. Återställningsaxeln 41 roteras på normalt sätt tills sträckan mellan tryckplattor- na och bromsskivan är tillräcklig för att ta emot de nya bromsbeläggen. Sedan roteras àterställningsaxeln 40 på ett sådant sätt att sträckan mellan tryckplattorna och broms- skivan motsvarar det önskade spelrummet. Återställningsax- eln 41 tas emot i en avtätad öppning hos lagerbalken 30.

Som angivet ovan är det möjligt att styra bromsmeka- nismens kraftförstärkningskaraktäristik, genom att variera 10 15 20 25 30 nunno- n u . -arean o 2001-03-28 E:\PUBLIC\DOC\P\1G35077Se.dOC MD radierna R1, R2 hos hävarmen 26, 31 respektive den mellan- liggande delen 27, förskjutningen mellan rotationspunkterna för hävarmen 26, 31 och den mellanliggande delen 27 och/eller hävarmens 26, 31 längd. I ett idealt läge skall kraften vara densamma oberoende av slaglängden för hävarmen 26, bromshävarmen 26, 31. Om en pneumatisk cylinder används för att manövrera 31, ger normalt en sådan cylinder en kraft som beror på slaglängden såsom antytt i diagrammet i 12. följer kraften en mitten i fig. Som visat i diagrammet, lutande kurva, som har en kraftigare lutning i början och slutet av slaget. Genom att göra de variationer som anges ovan år det möjligt att bilda en karaktäristik för kraften mot slaglängden, som är en spegelbild av karaktäristiken för pneumatikcylindern. En lämplig karaktäristik för kraf- ten mot slaglängden för hävarmen 26, 31 visas i det övre diagrammet i fig. 12. Resultatet av de två karaktäristiker- na kommer att bli en kraft utövad på bromsbeläggen som är oberoende av slaglängden såsom antytt i det nedre diagram- met i fig. 12.

Tack vare bromsmekanismens modulform är det enkelt 31 och lagerbalken 22, 30 för att göra de ändringar av kraftförstärkningskaraktäristikerna att byta ut hävarmen 26, såsom anges ovan.

Vid montering av bromsmekanismen förs först modulen 26, 31 och lagerbalken 2, 22, 30 sedan förs den andra modulen in och bestående av hävarmen 1, in i bromsoket 16, locket 7 fixeras vid bromsoket 16. Efter montering kommer bromsmekanismen att hållas samman inuti bromsoket 16 med hjälp av skruvar 37 som fixerar locket 7 vid bromsoket 16.

En fackman inser att olika utföringsformer av lager- balken, ras på många olika sätt. hävarmen och den mellanliggande delen kan kombine- una... a »sanne

Claims (17)

W Ü 20 25 30 35 516 495 12 PATENTKRAV

1. Bromsok (16) och en bromsmekanism för en skiv- broms som tas emot i nämnda ok (16), vilken bromsmekanism innefattar en bromshävarm (1, 26, 31), en brygga (3, 34), en eller flera tryckplattor (5, 38) och ett lock (7), kän- (16) i väggen längst från bromsskivan och att en (16) netecknat av att bromsoket en öppning (17) lagerbalk (2, 22, 30) i nämnda öppning (17). har en öppen utformning med monteras från bromsokets insida (16) tecknat av att lagerbalken (2, 22, 30)

2. Bromsok och mekanism enligt krav 1, känne- (18) (16) (16) i ett spår hos lagerbalkens (2, har en ansats för överföring av reaktionsklämkraften till bromsoket och att en tätning (19) är placerad mellan bromsoket och lagerbalken (2, 22, 30) 22, 30) ansats (18).

3. Bromsok (16) och mekanism enligt något av föregå- (16) öppning tillåter maskinbearbetning av bromsokets (16) (17). ende krav, kännetecknat av att bromsokets (17) via nämnda öppning insida

4. Bromsok (16) och mekanism enligt något av föregå- ende krav, kännetecknat av att lagerbalken (2, 22, 30) bildar en modul hos bromsmekanismen tillsammans med broms- mekanismens hävarm (1, 26, 31) och att resten av bromsmeka- nismen bildar en modul som hålls samman med ett svep (14). (16) känne- tecknat av att hävarmen (1, 26, 31) balken (2, 22,

5. Bromsok och mekanism enligt krav 4, är fixerad vid lager- 30) med hjälp av klamrar (13).

6. Bromsok (16) och mekanism enligt något av föregå- ende krav, kännetecknat av att en reglermekanism (12, 23) 10 15 20 25 30 35 516 495 -= 13 b _ . är anordnad för reglering av spelet mellan bromsbeläggen och bromsskivan och att reglermekanismen (12, 23) är en del av en synkroniseringsenhet som också omfattar regler- och áterställningsaxlar (6, 40, 41).

7. Bromsok (16) och mekanism enligt krav 6, känne- tecknat av att synkroniseringsenheten är placerad i lager- balken (2, 22, 30).

8. Bromsok (16) och mekanism enligt krav 7, känne- tecknat av att reglermekanismen (12) är placerad på en syn- kroniseringsaxel (8) som förbinder regler- och återställ- ningsaxlarna (6) med hjälp av drev (9) och kronhjul (10).

9. Bromsok (16) och mekanism enligt krav 7, känne- tecknat av att reglermekanismen (23) är anordnad på en re- gleraxel (40) ovanpå och invid en tryckskruv (39).

10. Bromsok (16) och mekanism enligt något av kraven 6 till 9, kännetecknat av att synkroniseringsenheten inne- fattar ett eller flera kugghjul (24) placerade mellan och drivbart förbundna med regler- och återställningsaxlarna (6, 40, 41). (16) tecknat av att hävarmen (26, 31) verkar på bryggan (3, 34)

11. Bromsok och mekanism enligt krav 9, känne- via en mellanliggande del (27).

12. Bromsok (16) och mekanism enligt krav 11, känne- tecknat av att den mellanliggande delen är en vippa (29) som tas emot i ett spår (35) hos bryggan (34). känne-

13. Bromsok (16) tecknat av att den mellanliggande delen är en tapp (28). och mekanism enligt krav 11, one.. 10 15 20 14

14. Bromsok (16) och mekanism enligt något av kraven 11 till 13, kännetecknat av att kraftförstärkningskaraktä- ristikerna för bromsmekanismen regleras genom att ändra formen och/eller lägena för ytorna hos hävarmen (26, 31) och den mellanliggande delen (27) som är i kontakt och/eller hävarmens (26, 31) längd.

15. Bromsok (16) och mekanism enligt något av föregå- kännetecknat av att locket (7) bromsoket (16) och att en returfjäder (11) placeras mellan 34) och locket (7). ende krav, fixeras vid och verkande mot bryggan (3, (16) känne- tecknat av att bryggan (34) styrs i bromsoket (16) på ett

16. Bromsok och mekanism enligt krav 15, sådant sätt att den tillåts röra sig i tryckriktningen och i bromsskivornas tangentiella riktning. (16) känne- tecknat av att hävarmen (26, 31), den mellanliggande delen

17. Bromsok och mekanism enligt krav 16, (27) och tryckplattorna (5, 38) är rörliga tillsammans med bryggan (34). |o-n- .