SE523552C2

SE523552C2 - Bromsmekansim och ett förfarande för att styra kraftförstärkningen

Info

Publication number: SE523552C2
Application number: SE0003547A
Authority: SE
Inventors: Anders Oertegren; Stefan Sandberg
Original assignee: Haldex Brake Prod Ab
Priority date: 2000-05-31
Filing date: 2000-10-03
Publication date: 2004-04-27
Also published as: US6962244B2; DE60121509D1; EP1160478A2; DE60121509T2; HU0102231D0; BR0102245A; SE0003547L; CN1326056A; SE0003547D0; CZ20011935A3; US20020014374A1; HUP0102231A2; EP1160478A3; KR20010109132A; US20040134722A1; EP1160478B1

Description

U 20 25 30 35 5 2 3 5 5 2 '* 2 2001-09-21 E:\PUBLIC\DOC\P\16350082.dOc MD - . - . o o. ge olika bromskraft vilket i extrema fall kan leda till yt- terligare problem. Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att anordna bromsar som alltid ger samma krafteffekt till bromsarna både till höger och vänster.

Bromsmekanismen kan ha en moduluppbyggd form, vilket gör det relativt enkelt att byta ut olika delar för att an- passa bromsmekanismen till den faktiska aktuatorn. Det är således möjligt att lagra olika hävarmar etc. som skall kombineras med olika bromsaktuatorer.

Genom uppfinningen blir kontakten mellan hävarmen och den mellanliggande delen linjär. Den linjära kontakten mel- lan hävarmen och den mellanliggande delen enligt uppfin- ningen minskar friktion, förslitning och hysteres.

Bryggan och tryckenheterna kommer alltid att gå i bromsskivans normalriktning. Vid en konventionell broms en- ligt tidigare teknik sker en vinkeländring. Detta leder till större risk för snedförslitning. Bromsmekanismen en- ligt föreliggande uppfinning gör det möjligt att styra bromskaraktäristiken genom att välja en lämplig kamkurva.

Bromsmekanismen enligt föreliggande uppfinning manöv- reras företrädesvis pneumatiskt, men den kan också manövre- ras hydrauliskt eller elektriskt.

Ytterligare ändamål och fördelar med uppfinningen kommer att framgå för en fackman vid genomläsning av be- skrivningen nedan.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Utföringsformer av uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan som exempel och med hänvisning till bifogade figurer, där fig. 1 är en perspektivvy över en första utförings- form för en bromsmekanism enligt uppfinningen, fig. 2 är ett tvärsnitt för bromsmekanismen enligt fig. 1 taget längs linjen II-II i fig. 3, fig. 3 är ett snitt över bromsmekanismen enligt fig. 2 taget längs linjen III-III i fig. 2, N 15 20 25 30 35 zooi-os-zi E=\1>u1aL1c\noc\P\1sasoos2.due Mn - n - . - u- 3 fig. 4 är en perspektivvy över en andra utföringsform för en bromsmekanism enligt uppfinningen, fig. 5 är ett tvärsnitt över bromsmekanismen enligt fig. 4 placerad i ett ok, taget längs linjen V-V i fig. 6, fig. 6 är ett tvärsnitt taget längs linjen VI-VI i fig. 5, fig. 7 är ett tvärsnitt taget längs linjen VII-VII i fig. 6 och fig. 8 visar schematiskt tre diagram som avser kraft mot slaglängd för bromsaktuatorn respektive hävarmen hos skivbromsen, samt summan av de två.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer En första utföringsform för en bromsmekanism enligt uppfinningen visas i figurerna 1-3. Vid denna utföringsform som skall tas l-3 Hävar- är en hävarm 26 monterad i en lagerbalk 22, emot i en öppning hos oket 16. Oket 16 visas inte fig. 5-7. men 26 verkar på en brygga 34 via en mellanliggande del 27. men det motsvarar oket 16 visat i snitt i fig.

Hävarmen 26 uppbärs av ett lager placerat i lagerbalken 22.

Lagerbalkens 22 lager är ett rullager eller ett glidlager.

Bryggan 34 styrs i oket 16 på ett sådant sätt att bryggan 34 kan gå i tryckriktningen och i bromsskivans tangentiella fig. 7). riktning vinkelrätt mot dessa riktningar. Hävarmen 26 är riktning (jmf. Bryggan 34 är inte rörlig i en inte fixerad vid bryggan 34.

Bryggan 34 har två gängade öppningar som vardera tar emot en reglerskruv 4. Reglerskruvarna 4 är således roter- bart monterade i bryggan 34. Varje reglerskruv 4 är försedd med en tryckplatta 5, vilken skall verka på en bromsbe- läggshàllare (ej visad) eller liknande. Bromsbelägget kom- mer att gå i kontakt med bromsskivan vid aktivering av bromsen. Ett ytterligare bromsbelägg är, såsom är känt, an- ordnat på bromsskivans motsatta sida. Det ytterligare bromsbelägget förs på känt sätt till kontakt med bromsski- van genom att det öppna oket 16 flyttas vid aktiveringen av i 523 552 f; N U 20 25 30 - a - - » n.

I'.I'°.'..' 2oo1-o9-21 E=\Pu1aL1c\noc\P\is3sooe2.dec I" ' . _' bromsen. Två regler- och àterställningsaxlar 6 är monterade i lagerbalken 22. När bromsmekanismen monteras kommer reg- ler- och áterställningsaxlarna 6 att tas emot inuti regler- skruvarna 4. Regler- och återställningsaxlarna 6 är axiellt rörliga men ej roterbart förbundna med reglerskruvarna 4.

Dessutom innefattar bromsmekanismen ett lock 7 fixerat vid det öppna oket 16 vid montering.

Bromskraften fràn bromscylinderns kolvstàng (ej vi- sad) hjälp av hävarmen 26. Bromscylindern benämns normalt broms- överförs till mekanismen, i synnerhet bryggan 34, med aktuatorn i denna beskrivning. Hävarmen 26 består i huvud- sak av en arm utsträckt fràn vad som skulle benämnas en svängd kil 8 som har inre och yttre ytor i ingrepp med cy- lindriska ytor hos den mellanliggande delen 27 respektive lagerbalken 22. Den svängda kilens 8 inre yta är cylindrisk och samverkar med lagerbalken 22, medan den yttre ytan sam- verkar med den mellanliggande delen. Kilens 8 yttre yta be- höver inte vara cylindrisk och i den visade utföringsformen har kilens 8 yttre yta en ej cylindrisk kamprofil. Mitten för de inre och yttre ytorna är förskjutna i förhållande till varandra. När hävarmen 26 går nedåt som visat i fig. 3, kommer den svängda kilen 8 att tvingas in mellan lager- balken 22 bryggan 34 nedåt och åstadkommer en bromspàförning. Bryggan och den mellanliggande delen 27, vilket trycker 34 kommer att gå i ett plan som huvudsakligen är vinkelrätt mot bromsskivans plan.

Hävarmen 26 verkar på bryggan 3 via en mellanliggande del 27. Den mellanliggande delen har formen av en vippa 29 i denna utföringsform men kan ha andra former i andra utfö- ringsformer. Hävarmen 26 roterar runt en första rotations- punkt l. Den mellanliggande delen 27 roterar runt en andra rotationspunkt 2.

Lagerbalken 22 har en utskjutande del 32 med en cy- lindrisk yta för samverkan med hävarmens 26 cylindriska W Ü 20 25 30 35 ~ - . . ~ n. 2001-09-21 B:\PUBLIC\DOC\P\163SOD82.ÅOC MDS 2 3 5 b 2 5 inre yta. Ett lager kan placeras mellan hävarmen 26 och la- gerbalkens 22 utskjutande del 32.

Vippan 29 har en cylindrisk yta i kontakt med den yttre ytan hos hävarmens 26 kil 8. Vippan 29 tas emot i ett spår 35 hos bryggan 34. I ändlägena för vippans 29 rörelse kommer den att gå emot spårets 35 sidor. Kontaktytorna för spåret 35 och Vippan 29 är båda cylindriska.

Vid en alternativ utföringsform (ej visad) placeras en cylindrisk tapp mellan Vippan 29 och spårets 35 botten.

En returfjäder 11 är placerad mellan locket 7 och bryggan 34 för att föra tillbaka bromsmekanismen till dess viloläge.

Lagerbalken 22 tas emot i en öppning hos oket 16. Öppningen placeras i den vägg hos oket 16 som är längst från bromsskivan. Oket har således en öppen utformning. La- gerbalken 22 har en ansats 18 som ligger an mot okets 16 insida och lagerbalken 22 placeras således från insidan i okets 16 öppning. Reaktionen från bromsens spännkraft över- förs via lagerbalken 22 till det öppna oket 16. Reaktions- kraften överförs via lagerbalkens 22 ansats 18. Eftersom reaktionskraften överförs via lagerbalkens 22 ansats 18 överförs kraften i ett område som omger okets 16 öppning.

Lagerbalken 22 är en belastad del av bromsmekanismen och lagerbalken 22 samt dess ansats 18 skall således ha till- räcklig hållfasthet för att överföra reaktionskraften. En fackman inser att ansatsen kan placeras i oket i stället för i lagerbalken, i vilket fall reaktionskraften kommer att överföras via lagerbalkens kantomràde till okets an- sats.

En tätning är placerad mellan lagerbalken 22 och det öppna oket 16. Tätningen mellan lagerbalken 22 och det öpp- na oket 16 tas emot i ett spår hos lagerbalken 22. Spåret och således tätningen kan placeras i vilket axiellt eller radiellt läge som helst i lagerbalken 22. Det öppna okets 16 insida kan bearbetas via okets 16 öppning. 10 15 20 25 30 35 1 .. _.. . _... n.. . . ... . . . . .. .. . 5 2 3 5 5 2 . . . . . - . . .. . . . . . . . . . . _ . . . . . . . . . . 2001-09-21 s=\Pu:aLIc\noc\1=-\1s3soos2.dec MJ: i" I". 1.' I 3 I 'I I "1" .' . . . . .. .,.. .. ..

En reglermekanism 23 av känd konstruktion placeras ovanpå en av regler- och återställningsaxlarna 6. När brom- sen påförs kommer ett hävarmsstift 43 hos hävarmen 26 att verka på reglermekanismen 23. I lagerbalken 22 är ett antal kugghjul 24 placerade mellan kugghjulen hos regler- och återställningsaxlarna 6 för att överföra och synkronisera rörelsen mellan axlarna. Varje kugghjul är placerat på ett stift 25 fixerat vid lagerbalken 22. Kugghjulen 24 är pla- cerade under ett lock 42 som tas emot i lagerbalken 22. I l visas locket 42 delvis bortbrutet för klarhet. I det visade exemplet finns det fyra kugghjul 24 mellan kugghju- fig. len hos regler- och återställningsaxlarna 6. En fackman in- ser att ett annat antal kugghjul kan användas. Eftersom re- glermekanismen inte utgör någon del av föreliggande uppfin- ning kommer den inte att beskrivas ytterligare här. Åtminstone en av regler- och återställningsaxlarna 6 förses med ett lämpligt huvud för att ta emot ett verktyg för att återställa tryckenheterna när bromsbeläggen skall bytas ut. Denna rörelse kommer att överföras till den andra regler- och återställningsaxeln 6 via uppsättningen kugg- hjul 24. Regler- och återställningsaxeln 6 roteras på nor- malt sätt tills avståndet mellan tryckplattorna 5 och bromsskivan är tillräckligt för att ta emot de nya bromsbe- läggen. Sedan roteras regler- och áterställningsaxeln 6 pä ett sådant sätt att avståndet mellan tryckplattorna 5 och bromsskivan motsvarar det önskade driftspelet. Den åtmin- stone en regler- och återställningsaxel 6 tas emot i en av- tätad öppning hos lagerbalken 22.

Bryggan 34 uppbärs av fyra utskjutande delar 36 hos bryggan och returfjädern 11 i locket 7. Bryggans 34 utskju- tande delar 36 ligger an mot det öppna okets 16 insida. Den del av oket 16 som är i kontakt med bryggans 34 utskjutande delar bearbetas för att få en jämn yta. Bearbetningen sker via det öppna okets 16 öppning. Returfjädern 11 styrs i en öppning i bryggan 34 och verkar mellan bryggan 34 och lock- 10 15 20 25 30 35 . ~ . n n. a | o u n a o. a un. 2001-09-21 s=\1>uaLIc\noc\P\1s3soos2.doc Mn 5 2 3 5 5 2 7 et 7. Returfjädern 11 tas emot i en hållare hos locket 7.

Bryggan 34 kan fritt röra sig i tryckriktningen längs den bearbetade delen och i en riktning vinkelrätt mot tryck- riktningen. Den senare riktningen är bromsskivornas tangen- tiella riktning. Vid en alternativ utföringsform styrs bryggan 34 på styrhylsor (ej visade) placerade runt skru- varna som används för att fixera locket 7 vid det öppna oket 16.

När bromsen aktiveras kommer hävarmen 26 att trycka den mellanliggande delen 27, bryggan 34 och således tryck- plattorna 5, via reglerskruvarna 4 och bromsbeläggen i riktning mot bromsskivan (ej visad). När bromsbeläggen träffar bromsskivan kommer beläggen att gå i bromsskivans tangentiella riktning en kort sträcka innan bromsbeläggen träffar ett stöd tangentiella riktning är normalt inte mer än några få mil- bryggan 34 och tryckenheterna hos bromsmekanismen kommer att följa (ej visat). Förflyttningen i bromsskivans limeter. Hävarmen 26, den mellanliggande delen 27, med bromsbeläggen i deras rörelse. Under denna rörelse kom- mer hävarmen 26 att glida i lagerbalken 22. Bryggan 34 kom- mer att gå i bromsskivans tangentiella riktning styrd av bryggans 34 utskjutande delar 36 eller styrhylsorna. Locket 7 är fixerat vid oket 16 och kommer inte att flytta sig.

Rörelsen mellan bryggan 34 och locket 7 tas upp av retur- fjädern 11. När bromsen friges kommer returfjädern 11 att föra tillbaka bryggan 34 till dess centrerade läge. Hävar- men 26, den mellanliggande delen 27 och tryckenheterna kom- mer att gå med bryggan 34 in i det centrerade läget. Retur- fjädern 11 återställer således bromsmekanismen både i tryckriktningen och i sidoled.

Locket 7 är fixerat vid det öppna oket 16 med hjälp av skruvar. Locket 7 har öppningar för att ta emot trycken- heterna. Det finns ett spel mellan locket 7 och tryckenhe- terna som möjliggör för tryckenheterna att gå i vilken riktning som helst i förhållande till locket 7. 10 Ü 20 25 30 35 2001-09-21 E;\PUELIC\DOC\P\16350082.doc 5 2 3 5 5 2 8 Den andra utföringsformen enligt fig. 4-7 motsvarar utföringsformen ovan på många sätt och motsvarande delar kommer inte att beskrivas ytterligare.

Vid utföringsformen enligt fig. 4-7 har hävarmen 31 en utskjutande del som tas emot i ett glidlager 33 hos la- gerbalken 30. Hävarmen 31 verkar pà en mellanliggande del 27 i form av en tapp 28, vilken verkar på bryggan 37. Tap- pen 28 tas emot i ett spår hos bryggan 37 via ett lager.

Hävarmens 31 yta i kontakt med den mellanliggande delen 27 visas som cylindrisk men kan ha andra kurvformer. Vid denna utföringsform har hävarmen 31 ingen kilform.

Som antytt i fig. 7 styrs bryggan 37 i oket 16 på ett sådant sätt att den inte är rörlig i en riktning vinkelrätt mot tryckriktningen eller bromsskivans tangentiella rikt- ning.

Vid den andra utföringsformen står tryckenheterna i kontakt med en enda gemensam tryckplatta 38, vilken tryck- platta 38 verkar pà ett bromsbelägg. Tryckenheterna inne- fattar vardera en tryckskruv 39. Tryckskruvarna 39 har en öppning vid botten, som tar emot en tapp på tryckplattan 38. Tryckplattans 38 tappar och tryckskruvarnas 39 öppning- och således hindra dem från att rotera. Detta är viktigt för att styra ar är utformade för att låsa tryckskruvarna 39, avståndet mellan bromsbeläggen och bromsskivan.

En av tryckenheterna är vidare försedd med reglerme- kanismen 23 såsom angivet ovan och en regleraxel 40. Re- glermekanismen 23 är placerad ovanpå tryckskruven 39. Den andra tryckenheten är försedd med en återställningsaxel 41.

Axlarna 40, sättning kugghjul 24. Uppsättningen kugghjul 24 är placerad 41 är drivbart förbundna med hjälp av en upp- i området mellan locket 7 och tryckplattan 38. Kugghjulens funktion är densamma som för uppsättningen kugghjul 24 hos den första utföringsformen Reglermekanismen 23 samverkar med hävarmen 31 via ett hävarmsstift 43. Axlarna 40, 41 och skruvarna 39 hos tryck- 10 U 20 25 30 35 - » o ~ a a» 2001-09-21 E~.\PUBLIC\DOC\?\16350082.dDC MD ' 5 2 3 5 5 2 9 enheterna kan rotera relativt varandra, vilket är viktigt för reglering av spelet i skivbromsen. Axlarna 40, 41 har formen av hylsor placerade på utsidan av tryckskruvarna 39.

För att skydda bromsmekanismen från vägdamm är bälgar 15 placerade mellan tryckplattorna 5 och loket 7. I den vi- sade utföringsformen är bälgarna 15 placerade i en värme- skyddsring. Bälgarna 15 finns normalt även vid utförings- formen enligt fig. 1-3 men visas inte i nämnda figurer.

Som visat i fig. 4 kan bromsmekanismen ha en modul- form. I fig. 4 består en modul av lagerbalken 30 och hävar- men 31. Hävarmen 31 är fäst vid lagerbalken med hjälp av en klammer 13. En andra modul bildas av resten av bromsmeka- nismen och hålls samman av ett svep 14. Modulformen kan vara fördelaktig avseende montering och underhåll.

En fackman inser att hävarmen och den mellanliggande delen enligt föreliggande uppfinning kan användas oberoende av om bromsmekanismen har en modulform eller inte. Han in- ser också att hävarmen och den mellanliggande delen kan an- vändas även om bromsmekanismen inte har någon lagerbalk.

Vid en ytterligare utföringsform (ej visad) är hävar- men omvänd jämfört med de tidigare utföringsformerna. Om- vändningen görs på ett sådant sätt att den mellanliggande delen 27 och hävarmen byter plats. Vid denna utföringsform kommer således den mellanliggande delen 27 att tas emot i lagerbalken och hävarmen kommer att var i direkt kontakt med bryggan.

Hävarmen och den mellanliggande delen verkar i prak- tiken på samma sätt för samtliga utföringsformer enligt ovan. Hävarmen 26, 31 och den mellanliggande delen 27 är i kontakt med varandra längs en linje. De har således en lin- jekontakt, vilket kommer att minska friktion och förslit- ning jämfört med det normalt utsträckta kontaktområdet mel- lan hävarmen och bryggan eller en mellanliggande del. Kon- taktlinjen mellan hävarmen 26, 31 och den mellanliggande delen 27 går längs en kamprofil som kan vara en cirkelbåge. 10 15 20 25 30 35 . . . _ . . . u. . . . . .

M5 2 3 5 5 2 . . ... - . "_ . .. .. .- 2001-09-21 ß=\1>usLIc\noc\1>\163soos2.dec f". 5": f E E -f E u: - . . . . .. ... .. .. lo ..... ..

Kamprofilen har ett avstånd R1 i förhållande till rota- tionspunkten för hävarmen och en radie R2 i förhållande till rotationspunkten 2 för den mellanliggande delen 27.

Avståndet R1 varierar när hävarmen 26 enligt den första ut- föringsformen rör sig om kilens 8 yttre yta har en ej cy- lindrisk kurvform. Avståndet R1 är en radie om hävarmens yta i kontakt med den mellanliggande delen är cylindrisk.

Den mellanliggande delen 27 uppbärs i bryggan 37 via ett rullager. Den mellanliggande delen 27 har två flänsar mel- lan vilka hävarmen 26, 31 tas emot. Den mellanliggande de- lens 27 yta i kontakt med hävarmen 26, 31 är cylindrisk med en radie R2. Således går även den del hos den mellanliggan- de delen 27 som är i kontakt med hävarmen 26, 31 längs en cirkelbåge med radien R2 i förhållande till den mellanlig- gande delens 27 rotationspunkt 2.

Hävarmen 26, 31 har en långsträckt del vars övre del samverkar med aktuatorn. Vid den motsatta änden har hävar- men 26, 31 en utskjutande del eller en fördjupning som tas emot respektive i en fördjupning eller utskjutande del hos lagerbalken 22, 31. Hävarmen 26, 31 uppbärs således mellan lagerbalken 22, 30 och den mellanliggande delen 27. Hävar- men 26, 31 har en aktiv längd L mellan ett läge 3 där bromsaktuatorn verkar på hävarmen och rotationspunkten 1 för hävarmen. Lägena för rotationspunkterna 1, 2 för hävar- men 26, 31 respektive den mellanliggande delen 27 är för- skjutna en sträcka D från varandra.

När bromsen påförs kommer hävarmen 26, 31 att rotera 30 lager 33.

R2, det förskjutna avståndet D, kurvformen för den ytdel av i lagerbalkens 22, Genom att variera radien hävarmen 26, 31 som är i kontakt med den mellanliggande de- len och hävarmens 26, 31 längd är det möjligt att variera kraftförstärkningskaraktäristiken för bromsmekanismen. I en ideal situation skall kraften vara densamma oberoende av bromsaktuatorns slaglängd. Om en pneumatisk cylinder an- 31, vänds för att manövrera bromshävarmen 26, har en sådan 10 15 20 ' I a Ibn I O OI Q 00 to ul cdon I 23 12:21.' 2"Z 2222' ZZ.. . ' 2001-09-21 21\1>uax.1c\Doc\P\1s3sona2.dec MD g" ;~~_ ~__- ° ~ ; -g ; H; ° _' g ~ . . . . .

- . - I n nu ll cylinder normalt en kraft som beror på slaglängden såsom visat i diagrammet i mitten i fig. 8. Som visat i diagram- met följer kraften en fallande kurva, som har en kraftigare lutning i början och slutet av slaget. Genom att utföra va- riationerna som angivet ovan är det möjligt att bilda en karaktäristik för hävarmens utväxling mot bromsaktuatorns slaglängd som är en spegelbild av karaktäristiken för den pneumatiska cylindern, som visat i diagrammet i mitten. En lämplig karaktäristik för hävarmsutväxlingen för hävarmen 26, diagrammet i fig. 8. 31 mot slaglängden för bromsaktuatorn visas i det övre Resultatet av de två karaktäristikerna kommer att vara en kraft som utövas på bromsbeläggen som är oberoende av bromsaktuatorns slaglängd såsom antytt i det nedre diagrammet i fig. 8.

Tack vare den modulära formen för bromsmekanismen är det enkelt att byta ut hävarm 26, 31, lagerbalk 22, 30 och/eller mellanliggande del 27 för att göra de ändringar av kraftförstärkningskaraktäristiken som anges ovan.

En fackman inser att hävarmen och den mellanliggande delen kan användas för många olika typer av bromsmekanis- mer.

Claims

N 15 20 25 30 35 523 552 12 2001-09-21 E : \PIJBLIC\DOC\P\163500B2 .dOC MD PATENTKRAV

1. Bromsmekanism hos en skivbroms som tas emot i ett bromsok (16) och som sträcker sig över en bromsskiva, vil- (26, 31) kånnetecknad av att hävarmen (26, ken bromsmekanism innefattar en hävarm manövrerad via en bromsaktuator, 31) verkar på en brygga (34, 37) hos bromsmekanismen via en (27), (26, 31) (27) har en linjekontakt som flyttar sig längs mellanliggande del vilken hävarm och mellan- liggande del en kamprofil vid ett aktiveringsslag från bromsmekanismen och att oket (16) 37) på ett sådant sätt att den är rörlig i tryckriktningen och i bromsskivans tar emot bryggan (34, tangentiella riktning men hindras från att röra sig i en riktning vinkelrätt mot ovannämnda riktningar.

2. Bromsmekanism enligt krav 1, kännetecknad av att (29) ett spår (35) hos bryggan (34, 37) och att vippan (29) är den mellanliggande delen är en vippa som tas emot i rörlig mellan spårets (35) inre väggar.

3. Bromsmekanism enligt krav 1, kännetecknad av att den mellanliggande delen är en tapp (28).

4. Bromsmekanism enligt något av föregående krav, (26, de till en första rotationspunkt (1) kännetecknad av att hävarmen 31) roterar i förhållan- och att den mellanlig- gande delen roterar i förhållande till en andra rotations- punkt (2).

5. Bromsmekanism enligt krav 4, kännetecknad av att (26, 31) som är i kontakt med varandra rör sig längs en kampro- (Rl) (1) för respektive en radie från rotations- (27). ytorna hos hävarmen och den mellanliggande delen (27) fil som har ett avstånd från rotationspunkten (26,3l) (R2) för den mellanliggande delen hävarmen punkten (2) 10 15 20 25 30 35 523 552 13 . n n u u <0» ...s~ n o n u 1 2001-09-21 E-.\PUBLIC\DOC\P\163S0082.GBC ND

6. Bromsmekanism enligt krav 5, kännetecknad av att (R1) varierar beroende på läget för hävarmen (26). avståndet från rotationspunkten (1) för hävarmen (26)

7. Bromsmekanism enligt krav 5, kännetecknad av att kamprofilen är en cirkelbåge.

8. Bromsmekanism enligt något av kraven 5-7, känne- tecknad av att rotationspunkten (1, 2) för hävarmen (26,31) och den mellanliggande delen (27) är förskjutna från var- andra med ett avstånd (D) i hävarmens (L) plan.

9. Bromsmekanism enligt något av kraven 4-8, känne- (26,3l) har en aktiv längd (L) och ett läge (3) (26, 31). tecknad av att hävarmen mel- lan hävarmens (26, 31) rotationspunkt (1) där aktuatorn går i kontakt med hävarmen

10. Bromsmekanism enligt något av tidigare krav, kän- netecknad av att bromsmekanismen innefattar en lagerbalk (22, 30) (16) i väggen längst från bromsskivan och att hävarmen (26, 31) (22, 30) som tas emot i en öppning (17) hos oket tas emot i lagerbalken via ett lager (33).

11. Bromsmekanism enligt krav 10, kännetecknad av att (26, 31), lagerbalken (22, 30) lanliggande delen (27) kanismens kraftförstärkning. hävarmen och/eller den mel- kan bytas ut för att ändra bromsme-

12. Förfarande för att styra kraftförstärkningen från en bromsaktuator till bromsbelägg som verkar på en broms- skiva, för en bromsmekanism enligt något av föregående krav, kännetecknad av att kraftförstärkningen för bromsme- kanismen anpassas till bromsaktuatorns kraftkaraktäristik. 10 15 20 5 2 3 5 2 . .. n. . .- O I I C I 2001-09-21 s=\1>uBLIc\Doc\P\1s3soos2.dec Mn . . . . 14 v .ana - » - Q u nu

13. Förfarande enligt krav 12, kännetecknad av att kraftförstärkningskaraktäristiken för bromsmekanismen styrs genom att ändra radien (R2) för den cirkelbàge som följs av (26,31) och den mellanlig- det förskjutna avståndet (D) (26, 31) formen för den yttre ytan hos en kontaktlinje mellan hävarmen gande delen (27), mellan rota- för hävarmen (27), 31) som är i kontakt med den mellanliggande (L). tionspunkterna (1, 2) respektive den mellanliggande delen (26, delen (27) hävarmen och/eller hävarmens (26, 31) aktiva längd kännetecknad av att (D), formen för (26, 31) styrs för att ge konstant bromskraft oberoende av

14. , Förfarande enligt krav 13, radien (R2), det förskjutna avståndet hävarmens yttre yta och/eller hävarmens aktiva längd (L) slaglängden för bromsaktuatorn som verkar på hävarmen (26, 31).

15. Förfarande enligt krav 14, kännetecknad av att bromsaktuatorn är en pneumatisk cylinder.