SE461578B - Faergdoseringsanordning till tryckmaskin - Google Patents

Description

461 578 2 diskontinuiteter vid extrema färgförbrukningsskillnader upp- träder emellertid här olösbara problem vid inställningen.

En användning av färgkistvalsens yta såsom referensyta,för inställningen av de enskilda doseringselementen gentemot denna yta kräver stödelement som avbryter doseringsytorna och leder till diskontinuerlig färgtillförsel, förslitningsdetaljer och komplicerad konstruktion av doseringselementen. Det återstår således att insätta linjärt inställbara, zonbreda doserings- element på en gentemot färgkistvalsen styrd färgkista. Styr- ningen av färgkistan kan motsvarande DE-OS 3 218 045 ske på båda sidor genom kamrullar på färgkistvalsens yta. Därigenom kan med en hög grad av säkerhet, doseringselementens läge i förhållande till färgkistvalsen fastslås entydigt. Själva doseringselementen måste så långt möjligt styras utan spel för att man skall kunna garantera en tillräcklig reproducerbarhet.

Ett dylikt doseringselement beskrivs i US-PS 2 583 640. En färgkista är försedd med färgknivavsnitt motsvarande bredden på en färgzon. Färgknivavsnitten är pâ en färgkistnederdel anordnade förskjutbara i längdled och är med sin doseringskant tillordnade ytan hos en färgkistvals. Doseringskantens rörel- seriktning skär färgkistvalsens tvärsnitt nära en tangent.

Färgknivavsnitten är i sin bakre ände och i sin längdriktning försedda med gängade hål. I dessa gängade hål är inställninga- stift inskruvade med sin ena ände som uppbär en gänga. De är vid sin andra ände fasthållna vridbara men icke förskjutbara i längdriktningen och försedda med ett vridbart handtag. Färg- knivavsnitten är i omrâdet för inställningsstiften skyddade mot inträngande tryckfärg med hjälp av en täckplatta. Täck- plattan dras nerifrån fjädrande mot färgknivavsnitten och upp- visar ett stöd vid den bakre änden mot färgkistunderdelen och mot en bakvägg, genom vilken inställníngsstiften är förda.

Mellan stödet och färgknivavsnitten är skruvfjädrar anordnade på inställningsstiften, vilka pressar ut spelrummet ur in- ställningsstiftens skruvförbindning i färgknivavsnitten och i deras fasthâllning vid färgkistan. Färgkistvalsen är lagrad inställbar på färgkistan. Hela arrangemanget av färgkniv- a 461 578 avsnitten uppvisar stora nackdelar. De måste leda till stora inexaktheter vid inställning av doseringsspalten mellan dose- ringskanten och färgkistvalsen. Färgknivavsnitten avfjädras på den ena sidan i längdriktningen och anligger även med sina långsidor tätt mot varandra. Bortsett från tätningsproblem kan man vid tillräckligt tät packning förvänta sig större frik- tionskrafter vilka åtminstone måste upptas av skruvfjädrarna för utjämning av spelrum. Därmed ökas automatiskt inställ- ningskrafterna eller blir inställningen inte längre reprodu- cerbar. Ä andra sidan kan man trots detta arrangemang inte garantera en tillräckligt rak styrning av färgknivavsnitten.

Vidare kommer, vid doseringskantens kontakt med färgkistval- sen, automatiskt en kraftigare förslitning att uppträda, eftersom antingen de kraftiga fjädrarna verkar mot doserings- kanten eller, vid överbryggande av spelrum, en del stagning sker via inställningsstiften. Vid värmeinverkan kan inte någon utjämning av formförändringarna äga rum, eftersom doserings- spalten minskas i tvärled i förhållande till färgknivavsnit- tens rörelseriktning. I det kritiska området med liten färg- styrning respektive mycket små färgskikttjocklekar kommer det an på en stor noggrannhet vid inställningen av doseringskan- terna gentemot färgkistvalsen. Dessa påverkas kraftigt genom de nämnda otillräckligheterna. Anordnandet av färgknivavsnit- ten nära en tangent vid färgkistvalsens omkrets leder dessutom till att genom den på detta sätt uppkommande kilspalten kan ett stort hydrodynamiskt tryck uppbyggas i tryckfärgen, vilket ytterligare påverkar noggrannheten för doseringsspaltens inställning.

Uppfinningen syftar således till att åstadkomma en anordning för färgdosering, vilken kan inställas exakt i förhållande till färgkistvalsen, varvid inställbarheten är så väl reprodu- cerbar som möjligt, vilken i liten utsträckning eller inte alls påverkas av värme eller tillverkningsnoggrannheter och vilken vid enklaste möjliga justerbarhet uppvisar en låg för- slitningskänslighet. 4e1 578 4 Detta syfte uppnås med hjälp av en anordning av det slag som framgår av den kännetecknande delen av kravet l. Styrningen av de såsom slider utformade doseringselementen säkerställes nu i deras längdriktning, genom att ett inställningsstift fast för- binds med doseringselementet och i ett styrblock styrs i sin längdriktning. Inställningen företas genom vridning av en koppling på en gänga vid inställningsstiftets fria ände. För att säkerställa inställningens reproducerbarhet anordnas en fjäder på inställningsstiftet, vilken å ena sidan stödjer mot doseringselementet och å andra sidan stödjer mot styrblocket.

Den belastar doseringselementet i riktningen för dess dose- ringskant och håller det via inställningsstiftet stöttat vid kopplingen i sitt inställningsläge. Kopplingen är vridstyv men rörlig i längdled. Den tillåter rörelser för doseringselemen- tet i förhållande till den styvt med styrblocket förbundna drivanordningen. Därigenom kan värmeutvidgningar ooh tillverk- ningsinexaktheter inte längre inverka i form av en spänning av doseringselementet mellan färgkistvalsen och en vid färgkistan fast del. Omåttlíg förslitning eller skador vid doseringe- elementet, dess doseringskant eller drivanordningen kan på detta sätt uteslutas. Denna verkan kan understödjas ytterli- gare genom val av material för styrblocket och inställninga- stiftet vad beträffar deras värmeutvidgning med hänsyn till färgkistan och färgkistvalsen. Värmeutvidgningarna kan således bringas att verka mot varandra och delvis upphäva varandra.

En stor fördel med denna anordning är att den är ytterst enkel att montera och därmed även att underhålla eller reparera.

Varje doseringselement kan vid monterad färgkista demonteras komplett med sin drivanordning. Doseringskanten är utbytbar.

Justeringen av doseríngselementet sker genom inriktning av styrblocket i dess skruvförbindning vid färgkistan. Den kan alltså även ske i efterhand. Efterjusteringen av doserings- elementen vid uppträdande förslitning vid doseringskanterna är möjlig via själva drivanordningen. Därvid behöver endast refe- renspunkten för en elektrisk styrning ges på nytt. Framförallt på denna punkt inbesparas resurskrävande arbete. Ett ut- 5 461 578 föringsexempel beskrivs närmare nedan i anslutning till bifo- gade ritningar, på vilka: Fig. 1 visar en anordning för färgdosering i ett tvärsnitt genom en konventionell färgkista, fig. 2 visar en planvy motsvarande fig. 1, fig. 3 visar en översikt över anordnandet av en anordning för färgdosering i en färgkista, med stagning vid färgkistvalsen, fig. 4 visar en anordning för färgdosering med drivanord- ning, i sidovy, fig. 5 visar ett snitt genom styrblock, koppling och dose- ringselement, fig. 6 visar anordnandet av doseringselementen i färgkist- valsens axelriktning, och fig. 7A+B visar det principiella anordnandet av en anordning enligt fig. 3.

I fig. 1 visas anordnandet av en färgdoseringsanordning i en konventionell färgkista. Färgkistan 1 består av en färgkist- underdel 1.1, en färgkistöverdel 1.2 och färgkistsidobackar 1.3. Färgkistan 1 justeras eller ställs an mot en färgkistvals 2. För fasthâllning av färgkistan 1 är bärelement 4 anordnade, vilka är lagrade på en lageraxel 9. Genom den fasta förbind- ningen mellan bärelementen 4 och färgkistunderdelen 1.1 kan hela färgkistan 1 svängas runt lageraxeln 9 mot färgkistvalsen 2 och säkras i detta läge med hjälp av här icke visade fäst- element. Mellan färgkistunderdelen 1.1 och färgkistöverdelen 1.2 är doseringselement 12 anordnade. De fastsättes via styr- block 14 med hjälp av fästskruvar 19 vid färgkistunderdelen 1.1. Vid styrblocken 14 är även drivanordningar 16 för för- flyttning av doseringselementen 12 fastsatta. Vid svängníng av 461 578 6 hela färgkistan l inriktas doseringselementen 12 i förhållande till färgkistvalsen 2.

I fig. 2 visas anordnandet av doseringselementen 12 i riktning mot färgkistvalsen 2. Här framgår i synnerhet färgkistans l inriktning vid färgkistvalsen 2. Färgkistsidobackarna 1.3 verkar såsom anslag mot färgkistvalsen 2. De anligger mot cylindriska anslagsytor 2.1 vid färgkistvalsens 2 tappar och verkar samtidigt för tätning av färgkistan 1 vid färgkist- valsens 2 sidobegränsningsyta. Mellan färgkistsidobackarna 1.3 är doseringselementen 12 packade tätt invid varandra.

Då färgkistans 1 tyngdpunkt runt lageraxeln 9 ligger nedanför färgkistvalsens 2 axel skall det sörjas för en noggrann dimen- sionering av bärelementen 4 och färgkistans l anslagsytor 2.1 gentemot färgkistvalsen 2. För att mildra inverkan av till- verkningsinexaktheter respektive för att förenkla tillverk- ningen av motsvarande element kan hela upphängningen av färg- kistan utformas efter andra principer. Därvid skall i synner- het undvikas att färgkistan, såsom i det ovan beskrivna exemp- let, inspännes fullständigt styvt mot färgkistvalsen. Däri- genom kommer tillverkningsinexaktheter och dimensionsändringar under driften att yttra sig i form av tvångskrafter inom systemet. Dessa tvångskrafter kan leda till att inställningen av färgdoseringen inte längre kan företas exakt respektive ändrar sig godtyckligt under driften. Färgkistan förses av detta skäl i en vidareutvecklad version med ett urkopplat fäste.

Det grundläggande arrangemanget av färgkistan 1 vid färgkist- valsen 2 visas i en vidareutvecklad version i fig. 3. Mot färgkistvalsen 2 stödjer via två kamrullar 3 ett bärelement 4J, Arrangemanget är anordnat för färgkistvalsens 2 bägge ändar. Färgkistan l är vid sin färgkistunderdel 1.1 fast för- bunden med bärelementen 4.1 och stöttas vid båda sidor löst vid i förhållande till ramen fasta fästen 5. Fästena 5 måste uppvisa så mycket spel att färgkistan l vid stöttningen via bärelementen 4.1 utan tvângskrafter kan följa kamrullarnas 3 7 461 578 rörelse. Anpassningen av färgkistan 1 mot färgkistvalsen 2 möjliggörs genom en lyftrörelse för bärelementen 4.1.

Denna lyftrörelse överförs med hjälp av kopplingselement 6 från en med öglan 7 ingripande svängdrivning, vilken inte visas här, och via bultar 8 till färgkistan 1. Färgkistan 1 svänger därvid först runt fästets 5 lageraxel 9.1 tills den nedre kamrullen 3 träffar färgkistvalsens 2 yta. Därefter lyfts färgkistan 1 vid fästet 5 inom området för nämnda spel och lyfts upp så långt, varvid den nedre kamrullen 3 tjänar såsom vridpunkt, tills den övre kamrullen 3 anligger mot färg- kistvalsen 2. Genom kamrullarnas 3 fasta förbindning via bär- elementen 4.1 med färgkistan 1 åstadkommas därvid en definie- rad samordning mellan färgkistan 1 och färgkistvalsen 2. För att kamrullen 3 alltid skall anligga mot färgkistvalsen 2 måste svängdrivningen förspännas genom att man vid en häv- stångsdrivning exempelvis går över vinkelhävstângens dödpunkt.

I det visade exemplet är för detta ändamål kopplingselementet 6 uppdelat i längdriktningen och försett med ett tallriks- fjäderpaket 10 som gentemot ändläget mot färgkistvalsen 2 möjliggör ett större slag för svängdrivningen. Därmed möjlig- göres samtidigt även en rörelseutjämning mellan färgkistan 1 och färgkistvalsen 2 vid orundhet eller slag för färgkistval- sen 2 och vid värmepåverkan vid hela arrangemanget. Således kan inga tvångskrafter uppträda som annars huvudsakligen skulle kunna inverka på relativläget mellan färgkistan 1 och färgkistvalsens 2 yta. Vid ritningsillustrationen är det geo- metriska sambandet mellan lageraxeln 9.1 och kamrullarna 3 inte exakt återgivet.

De geometriska förhållandena vid fästena 5 kan naturligtvis även väljas så att vid injustering av färgkistan 1 mot färg- kistvalsen 2 kommer först den övre kamrullen 3 att anligga-mot färgkistvalsen 2 och injusteras färgkistan 1 fullständigt med utgångspunkt därifrån. För detta får visserligen fästet 5 inte förses med en halvcylindrisk lageryta ll i färgkistan l, såsom visas i fig. 3. För att säkerställa en utjämningsrörelse utan tvångskrafter måste lagerytan 11 därvid vara plan eller åtmin- 461 578 8 stone svagt krökt, så att en glidrörelse för lagerytan 11 på lageraxeln 9.1 i riktning mot färgkistvalsen 2 blir möjlig.

I fig. 4 återges färgdoseringsanordningens arrangemang i rela- tion till färgkistan 1, såsom denna i fig. 3 visas i förhål- lande till färgkistvalsen 2. Med avseende på färgkístvalsens 2 omkrets är doseringselementen 12 anordnade på färgkistan 1 mellan kamrullarna 3. De stödjer mot färgkistunderdelen 1.1 och är inriktade nästintill radiellt mot färgkistvalsen 2.

Färgkistöverdelen 1.2 skyddar dem mot inträngande av tryck- färg. Doseringselementen 12 är med ett inställningsstift 13 styrda i ett styrblock 14. På den bakre änden av inställninge- stiftet 13 är en koppling 15 anordnad vilken förbinder in- ställningsstiftet 13 med drivanordningen 16. Drivanordningen 16 innehåller en motor 17, en transmission och en potentio- meter 18. Potentiometern 18 är via en slirkoppling och motorn 17 är via transmissionen förbunden med kopplingen 15 respek- tive med inställningsstiftet 13. Hela drivanordningen 16 är stelt ansluten till styrblocket 14 så att den bildar en enhet med doseringselementet 12 och alla däremellan liggande delar.

Fastsättningen av denna enhet vid färgkistans underdel 1.1 utförs från undersidan med hjälp av två fästskruvar 19. Fäst- skruvarna 19 är försedda med ett förlängt huvud för att för- enkla manövreringen vid lösgörande och fastklämning. Fastsätt- ning, montering, demontering och justering i inriktningen gentemot färgkistvalsens 2 mantellinje blir på detta sätt möjlig på enkelt sätt och med fri åtkomlighet. Justeringen av doseringselementen 12 med avseende på deras avstånd från färg- kistvalsens 2 yta utförs vid drivanordningen 16. För detta ändamål kan potentiometern 18 utifrån fasthållas vid ett stoppstift 20 och kan motorn 17 vridas med hjälp av ett hand- hjul 21. Därvid vrider sig transmissionen med kopplingen 15 i förhållande till potentiometern 18, eftersom här en slirkopp- ling tillåter vrídningen. Samtidigt förskjuts doseringselemen- tet 12 med inställningsstiftet 13. Detta inställningsförlopp är nödvändigt för justering av nolläget för de enskilda dose- ringselementen 12 efter förslitning. 9 461 578 Uppbyggnaden av doseringselementen 12, styrblocket 14 och kopplingen 15 visas i fig. 5. Hela anordningen stödjer mot färgkistunderdelen 1.1. I en borrning 22 i doseringselementet 12 är inställningsstiftet 13 fastsatt såsom med hjälp av en presspassning. Doseringselementet 12 är försett med en avsats 23 vid dess övre, främre sida. På denna avsats 23 är en slid- spets 24 fastsatt med två klämskruvar 25. Den främre kanten på slidspetsen 24 utgör doseringselementets 12 doseringskant 26.

Den bildar referenskanten för åstadkommande av en bestämd färgskikttjocklek på färgkistvalsen 2. Slidspetsens 24 läge på doseringselementet 12 säkerställes med hjälp av inpassnings- ytor. För detta ändamål är anliggningsytorna 27, 28 mellan doseringselement 12 och slidspets 24 bearbetade till mycket fina toleranser. Detta gynnar framförallt senare underhålls- och utbytesarbete. Dessutom är den bakre anliggníngsytan 28 lätt avfasad för att man vid utbyte varje gång och när så på- kallas skall kunna återupprätta ett definierat läge för slid- spetsen 24.

Doseringselementets 12 läge säkerställas genom inställnings- stiftets 13 styrning i styrblocket 14. Styrblocket 14 är för- sett med ett längsgående hål 29 i vilket en längsgående styr- ning i form av en kulhållare 30 är insatt. Det längsgående hålet 29, kulhållaren 30 och inställningsstiftet 13 är utförda med sådana toleranser att inställningsstiftet 13 utan spel kan förflyttas i förhållande till styrblocket 14, endast i rikt- ningen för dess längdaxel. Kulhållarens 30 längd säkerställer dessutom att inga otillåtet stora deformationer under belast- ning kan uppträda vid inställningsstiftet 13. Genom borrningar 25 i färgkistans underdel 1.1 är fästskruvarna 19 inskruvade i styrblocket 14 och fastklämmer detta mot underdelens ovansida såsom referensyta. Därvid måste doseringselementet 12 ändock förbli lättrörligt. Mellan styrblocket 14 och doseringselemen- tet 12 är en tryckfjäder 31 anordnad på inställningsstiftet 13. På motstående sida stödjer kopplingen 15 via ett axial- lager 32 mot styrblocket 14.Kopp1ingen 15 är delad för att kunna uppta rörelser och toleranser i drivsträngen. Den åt- skiljer inställningsstiftet 13 från respektive förbinder detta 461 578 10 med drivtappen 33 från transmissionen. Den mot doserings- elementet 12 vända halvan av-kopplingen 15 är såsom skruvkopp- ling 34 påskruvad på en gängad tapp 35 vid inställningsstiftet 13. Den andra kopplingshalvan är såsom klämkoppling 36 fast- satt på drivtappen 33. De bägge kopplingshalvorna 34, 36 är förbundna med varandra i form av en Oldham-koppling.

För detta ändamål är mellan skruvkopplingen 34 och klämkopp- lingen 36 en kopplingsskiva 37 insatt. Kopplingsskivan 37 består av en cylindrisk mittdel 38 och två med 900 i förhål- lande till varandra förskjutna steg eller utsprång 39 på var- dera frontsidan av mittdelen 38. Stegen 39 griper in i mot- svarande spår 40 vid kopplingshalvorna 34, 36. Då drivtappen 33 är fixerad med avseende på sitt läge i förhållande till styrblocket 14 och därmed även i förhållande till kopplingen 15, säkerställas den i sig lösa förbindningen mellan de bägge kopplingshalvorna 34, 36 genom fastklämningen av klämkopp- lingen 36 på drivtappen 33. Då de bägge stegen på kopplinge- skivan 37 löper rätvinkligt i förhållande till varandra kan kopplingsskivan 37 inte heller falla ur. Genom kopplingsskivan 37 frånkopplas drivsträngen axiellt och radiellt. Syftet med detta arrangemang är att eliminera radiella eller axiella tvângskrafter i drivsträngen respektive att tillåta motsvaran- de rörelser.

Det framgår att genom vridning av skruvkopplingen 34 på den gängade tappen 35 förflyttas inställningsstiftet 13 och därmed doseringselementet 12 i inställningsstiftets 13 axiella rikt- ning, när skruvkopplingen 34 uppskruvas så långt att tryck- fjädrarna 31 trycks samman och på detta sätt ett inbördes definierat jämviktstillstånd upprättas mellan nämnda element.

I detta tillstånd ligger skruvkopplingen 34 an mot axiallagret 32 som upptar tryckfjäderns 31 reaktionskraft vid styrblocket 14. Genom tryckfjäderns 31 spänning tas samtidigt spelet ut ur skruvkopplingens 34 skruvförbindning med den gängade tappen 35. Fjäderkraften fixeras genom en definierad spänning på approximativt 50 N och ändrar sig knappast inom doseringe- elementens 12 inställningsomrâde.

H 461 sve I fig. 6 återges doseringselementens 12 läge intill varandra i axelriktningen för färgkistvalsen 2. Arrangemanget är valt så att slidspetsarna 24 berör varandra vid sina främre sidokanter 41. Sidokanterna 41 är i övrigt slipade lätt koniskt bakåt för att inte för stora friktionsytor skall hindra rörligheten.

Skruvhålen 42 för fastsättning av slidspetsarna 24 på dose- ringselementet 12 med hjälp av klämskruvarna 25 tillslutes efter fastklämningen med hjälp av ett tätningsmedel som är beständigt mot tryckfärg. Samordnandet av doseringskanterna 26 för inriktning av doseringselementen 12, säkerställes via ett mycket noggrant iakttagande av parallelliteten mellan dose- ringskant 26 och anliggningsyta 28. För att kunna insätta en så lång tryckfjäder 31 som möjligt och därmed även en relativt mjuk sådan är styrblocket 14 i området för det längsgående hålet 29 försett med ett urtag 43 mot vars botten tryckfjädern 31 stödjer. I styrblocket 14 är gängade hål 44 anordnade ver- tikalt mot det längsgående hålet 29 och liggande diagonalt mittemot varandra, vilka gängade hål överensstämmer med borr- ningar 45 i färgkistans underdel 1.1 och vilka verkar för mot- tagning av fästskruvarna 19. Borrningarna 45 uppvisar ett litet spel gentemot fästskruvarna 19 för att få till stånd en justeringsmöjlighet för styrblocket 14.

Till styrblocket 14 ansluter två traverser 46. De bildar den styva förbindningen mellan styrblock 14 och drivanordning 16.

Avståndet är oföränderligt.

Arrangemanget möjliggör demontering av enskilda enheter av drivanordning 16, styrblock 14, inställningsstift 13 och dose- ringselement 12. Härför behöver endast fästskruvarna 19 lossas varefter nämnda enhet kan dras ut ur färgkistan 1. Utbyte av slidspetsar 24 kan ombesörjas bekvämt och utan demontering av färgkistöverdelen 1.2. Enheten måste inte,heller för detta ändamål tas isär i sina enskilda delar. Inmonteringen sker på samma enkla sätt. Nu måste visserligen enheten inriktas gente- mot färgkistvalsen 2. Denna möjlighet åstadkommas genom en grov tolerans för fästskruvarna 19 i borrningarna 45 i färg- kistans underdel 1.1. Denna möjlighet måste hållas öppen 461 578 12 eftersom det aldrig kan säkerställas att alla delar passar ihop helt exakt med varandra. Doseringselementen 26 skall emellertid så långt möjligt stå exakt parallellt med färgkist- valsens 2 mantellinje för att inga så kallade “kantbärare" skall uppstå. dvs att doseringskanterna 26 vid en sida anlig- ger mot färgkistvalsen 2 medan på den andra sidan ännu ett färgskikt släpps igenom. Inriktningen av enheten kan företas genom påstrykning av en liten mängd tryckfärg och genom obser- vation av skiktfördelningen vid inställningen av doserings- elementen 12. Justeringen av doseringskanternas 26 avstånd mot färgkistvalsen 2 är, såsom beskrivs närmare nedan, möjlig via själva drivanordningen 16.

Nedan beskrivs funktionssättet för hela anordningen närmare. vid en rotation för drivanordningen 16, vare sig det såsom i exemplet sker genom en motor 17 eller genom handmanövrering, vilken likaledes är möjlig med hjälp av handhjulet 21, vrids klämkopplingen 36 av dess drivtapp 33. Den medbringar via sitt spår 40 och ett steg 39 kopplingsskivan 37 och på motsvarande sätt via det andra steget 39 och det andra spåret 40 skruv- kopplingen 34. Då inställningsstiftet 13 är styvt fastsatt i doseringselementet 12 måste kopplingen vrida sig pâ den gänga- de tappen 35 och således gemensamt förflytta inställninge- stiftet 13, doseringselementet 12 och slidspetsen 24. Därmed inställes doseringsspalten D. När doseringsspalten D skall öppnas, måste skruvkopplingen 34 skruvas upp på den gängade tappen 35. dvs inställningsstiftet 13 måste dras bort från färgkistvalsen 2. Därmed hoptrycks även tryckfjädern 31. Vid slutning av doseringsspalten D skruvas skruvkopplingen 34 ner från den gängade tappen 35 och trycker tryckfjädern 31 dose- ringselementet 12 i riktning mot färgkistvalsen 2 under det att tryckfjädern 31 expanderar. Viktigt är nu att inga tvångs- krafter upptrâderi.området för kontakten mellan doserings- kanten 26 och färgkistvalsen 2. I detta fall skulle slidspet- sarna 24 mycket snabbt bli obrukbara genom förstöring av dose- ringskanten 26. I värsta fall skulle t~o.m. färgkistvalsens 2 yta kunna förstöras. Dylika tvångskrafter skulle kunna före- komma om en doseringsspalt D skulle inställas som är mindre än 13 461 578 en med färgkistvalsen 2 roterande orundhet eller excentricitet eller också mindre än eventuellt uppträdande värmeutvidgning- ar. Likaledes kan det vid så kallat nollfärgskikt, dvs vid leda till tvångskrafter genom Vid det illustrerade arrangemanget begränsas tvångskraften på förhand till ett lågt avbrytande av färgtillförseln, utkörning förbi det egentliga nolläget. maximivärde.

Begränsningen följer av att vid doseringskantens 26 kontakt med färgkistvalsen 2 friges doseringselementet 12 respektive inställningsstiftet 13 vid den gängade tappen 35 i axiell riktning från drivsträngen. Vid fortsatt tillbakavridning av skruvkopplingen 34 lyfts denna därefter bort från axiallagret 32 och friger detta. Doseringselementet 12 hålls nu mellan dels doseringskanten 26 och färgkistvalsen 2 respektive dels mellan tryckfjädern 31 och styrblocket 14. Den vid doserings- kanten 26 uppträdande kraften är definierad på förhand och motsvarar tryckfjäderns 31 förspänning. Större krafter är inte möjliga eftersom ett axiellt spel är åstadkommet i kopplingen 15. Spelet kan väljas fritt genom att avståndet mellan kopp- lingshalvorna 34, 36 inställes vid klämkopplingen 36 på driv- tappen 33. Man måste endast beakta längden på stegen 39 vid kopplingsskivan. Inom området för det valda spelrummet kan därefter skruvkopplingen 34 vridas vidare förbi lösgörande- läget vid färgkistvalsens 2 kontakt med slidspetsen 24 och tills kopplingen 15 sitter mot blocket. Vridområdet för en dylik stor justering är emellertid så stort att en mekanisk begränsning lätt ger hjälp. När skruvkopplingen 34 lyfts bort från axiallagret 32 är doseringselementet 12 genom kraften från tryckfjädern 31 rörlig gentemot färgkistvalsens 2 yta.

Orundheter, excentriciteter eller värmeutvidgningar kan så- ledes uppträda utan att kraften vid kontaktstället skulle ändra sig. Därmed åstadkommes just i området för mycket små färgskikttjocklekar ett stort säkerhetsområde för funktions- dugligheten för nämnda arrangemang. Effekten av den inbördes påverkan av doseringselementen 12 genom en nerböjníng av färg- kistvalsen 2 bortfaller likaledes, eftersom färgkistvalsen 2 inte längre godtyckligt kan utsättas för vilka radialbelast- 461 578 14 ningar som helst. Läget och storleken på krafterna som verkar mot färgkistvalsen 2 är vid varje tillfälle kontrollerbara.

Begränsningen av krafterna i området för färgdoseringen_pâ ett fåtal ställen och till storlekar som kan behärskas är förut- sättningen för en exakt inställning och god reproducerbarhet för styrningen av doseringsspalten D.

Det principiella arrangemanget av elementen inuti färgkistan 1 med en färgdoseringsanordning motsvarande uppfinningen visas i fig.7A och 7B.I fig.7A visas anordnandet av färgkistan 1 i tvärsnitt och sett i riktning med färgkistvalsens 2 axel. De enskilda elementen är återgivna schematiskt. Färgkistan l är med sitt stödelement visad såsom en styv ram R i förhållande till färgkistvalsen 2. Den stödjer via kamrullarna 3 mot färg- kistvalsens 2 yta. Kraften för ansättningen alstras med hjälp av fjäderpaketet 10 som med hjälp av en hävstångsdrivning belastas gentemot maskinramen. Färgkistans ram R är uppburen på lageraxeln 9.1. Den är där försedd med ett svänglager S.

Styvt på ramen R sitter färgkistan 1 vilken uppbär styrningen för doseringselementen 12. För detta ändamål är ett inställ- ningsstift 13 lagrat inuti styrblocket 14. Doseringselementet 12 är fastsatt vid inställningsstiftet 13 och förflyttas av en skruvkoppling 34. Doseringselementets 12 definierade läge säkerställes med hjälp av tryckfjädern 31. Doseringsspalten D erhålles genom inställningen av skruvkopplingen 34 på inställ- ningsstiftet 13. Läget för doseringskanten 26 vid doserings- elementet 12 bestäms genom ramens R stöd via kamrullarna 3 mot färgkistvalsens 2 yta. Om orundheter eller andra tillverk- ningsfel infinner sig vid färgkistvalsen 2 så skulle dessa knappast inverka på doseringselementets 12 inställning, efter- som hela konstruktionen kan följa dessa formfel. Därmed säker- ställes att doseringsspalten D i stor utsträckning är oav- hängig av tillverkningsinexaktheter.

I fig. 7B visas anordnandet av färgkistan 1 schematiskt i ett längdsnitt genom färgkistan 1. Ramen R är här styvt förbunden med bärelementen 4.1 vilka via kamrullarna 3 stödjer mot färg- kistvalsen 2. Kraften för stödet mot kamrullarna 3 alstras med n 15 461 578 hjälp av fjäderpaketet 10. På ramen R, vilken i realiteten motsvarar färgkistunderdelen 1.1, är styrblocket 14 styvt an- bringat. Styrningen av doseringselementet 12 övertas såsom be- skrivits vid inställningsstiftet 13 av tryckfjädern 31. Den säkerställer dimensioneringen av doseringsspalten D. Dose- ringselementets 12 rätvinkliga läge mot färgkistvalsens 2 yta säkerställas genom anordnandet av styrblocket 14 och genom inspänningen av inställningsstiftet 13 inuti styrblocket 14.

Doseringselementet 12 trycks genom fjädern i riktning mot färgkistvalsen 2, säkras där i sitt läge med hjälp av skruv- kopplingen 34, eftersom denna anligger mot ramen R respektive styrblocket 14, och kan å andra sidan röra sig fritt i motsatt riktning vid övervinnande av tryckfjäderns 31 kraft.

Styrningen av doseringskanten 26 vid doseringselementet 12 kommer å ena sidan genom ramen R, såsom beskrivits ovan, att säkerställas gentemot färgkistvalsen 2, och kommer å andra sidan att möjliggöra en utjämning av värmeutvidgningar inom hela konstruktionen. Om bärelementen 4.1 förlängs under inver- kan av värme skulle, genom den styva förbindningen, doserings- kanterna 26 i sig förflyttas bort från färgkistvalsen 2. Genom värmeöverföringen inom systemet förlängs emellertid även in- ställningsstiftet 13 i samma grad och kompenserar för bär- elementens 4.1 bortflyttningsrörelse. Skulle färgkistvalsen 2 genom värmeinverkan förändras med avseende på sin diameter så förflyttas hela konstruktionen, dvs även doseringselementet 12, bort tillsammans med färgkistvalsens 2 yta. Därmed föränd- ras emellertid inte doseringskantens 26 avstånd från färgkist- valsens 2 yta.

Beträffande styrningen av hela arrangemanget med hjälp av kam- rullar 3 på färgkistvalsens 2 yta skall dessutom några närmare detaljer nämnas. När hela konstruktionen vid ramen R på lager- axeln 9.1 skall svängas bort från färgkistvalsen 2 lossas eller avlastas fjäderpaketet l0 och avlägsnas den övre kam- rullen 3 längst bort från färgkistvalsen 2 medan den nedre kamrullen 3 fortfarande står nästintill i kontakt med färg- kistvalsen 2. Vid ansättning av konstruktionen mot färgkist- 16 461 578 valsen 2 belastas fjäderpaketet 10 med en kraft som först endast höjer upp konstruktionen så att den övre kamrullen 3 kommer i kontakt med färgkistvalsen 2. Därefter höjs konstruk- tionen upp ytterligare under ökning av kraften vid fjäderpake- tet 10 tills även den nedre kamrullen 3 anligger mot färgkist- valsen 2. Först därefter ökas kraften i fjäderpaketet 10 så mycket tills en säker anliggning säkerställts för kamrullarna 3 mot färgkístvalsen 2. Därefter kan även doseringselementet 12 definierat inställas gentemot färgkistvalsen 2.

Hela arrangemanget kan dessutom förändras såtillvida att dose- ringselementets 12 möjlighet att vika undan i förhållande till färgkistvalsen 2 även kan läggas i inställningsstiftets 13 förbindning med doseringselementet 12. Här skulle ett slags laxstjärtstyrning kunna anordnas vilken belastas med kraften från tryckfjädern 31 och vilken är försedd med ett spel så att doseringselementet 12, vid inverkan av en kraft från färgkist- valsen 2 mot detta, kan vika undan utan att inställningsstif- tet 13 skulle behöva förflyttas med. Därvid erhålles möjlig- heten att förbinda inställningsstiftet 13 med dess drivning styvt med drivanordningen 16 via skruvkopplingen 34.

Claims (9)

17 461 578 PATENTKRAV

1. Färgdoseringsanordning bestående av färgslider i färg- kistan till en tryckmaskin, varvid varje färgslid uppvisar ett med hjälp av en inställningsgänga förskjutbart, zonbrett dose- ringselement som för åstadkommande av en doseringsspalt gente- mot en färgkistvals är förbundet med ett inställningsstift och som av ett fjäderelement spänns i inställningsstiftets rikt- ning gentemot färgkistan, och varvid färgkistan inställes eller ansättes gentemot färgkistvalsen, k ä n n e t e c k - n a d av att färgkistan (1) via kamrullar (3) stödjer mot färgkistvalsens (2) yta och att doseringselementen (12) är ansättbara eller inställbara i området mellan kamrullarnas (3) stödpunkter, av att varje inställningsstift (13) via inställ- ningsgängan är rotationsrörligt förbundet med ett kopplinga- element (15) som består av två kopplingshalvor (34, 36) och en mellan dessa insatt kopplingsskiva (37) och som uppvisar en stödyta i riktning mot färgkistvalsen (2L så att varje inställningsstift (13) via denna stödyta under fjäderkraft stödjer mot färgkistan (1), av att drivanordningar (16) till- ordnade varje doseringselement (12) är fast anbringade vid färgkistan (1) och av att det mellan drivanordningen (16) och den doseringsspalten (D) bildande spetsen på varje doserings- element (l2) anordnade kopplingselementet (34, 36, 37) möjliggör en rörelse för varje doseringselement (12) bort från färgkistvalsen (2) och oavhängigt därav möjliggör rotations- rörelsen för inställning av inställningsstiftet (13), varvid i detta kopplingselement (34, 36, 37) är anordnat spel i inställningsstiftets (13) axiella riktning, vilket spel medger en rörelse för respektive doseringselement (12) under över- vinnande av kraften från fjäderelementet (31L

2. Färgdoseringsanordning enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d av att inställningsstiftet (13) med sin ena ände är styvt fastsatt i doseringselementet (12), att inställ- ningsstiftet (13) är styrt i en kulhållare (30) inuti ett styrblock (14) som är fastskruvat vid färgkistans underdel (1.l), av att den andra änden av inställningsstiftet (13) är 461 578 18 utformad såsom en gängad tapp (35) på vilken det längdutjäm- nande kopplingselementet (15) är anordnat vilket är styvt för- bunden med en drivtapp (33) till drivanordningen (16), varvid drivanordningen (16) och styrblocket (14) likaledes är fast förbundna, och av att fjäderelementet (31) är en på inställ- ningsstiftet (13) mellan doseringselementet (12) och styr- blocket (14) anordnad och såsom skruvfjäder utformad tryck- fjäder (31), så att inställningsstiftet (13) via kopplings- elementet (15) stödjer mot styrblocket (14).

3. Färgdoseringsanordning enligt krav 2, k ä n n e - t e c k n a d av att det längdutjämnande kopplingselementet (15) är utformat såsom en Oldham-koppling, varvid den ena kopplingshalvan såsom skruvkoppling (34) är anordnad på den gängade tappen (35) vid inställningsstiftet (13), den andra kopplingshalvan såsom klämkoppling (36) är styvt förbunden med drivtappen (33) vid drivanordningen (16) och kopplingshalvorna vardera är försedda med spår (40) i vilka steg eller utsprång (39) hos kopplingsskivan (37) ingriper.

4. Färgdoseringsanordning enligt krav 2 och 3, k ä n n e - t e c k n a d av att kopplingselementets (15) utspräng (39) och spår (40) i kopplingselementets (15) axiella riktning var- dera uppvisar de dimensioner som bestäms av doseringselemen- tets (12) maximala inställningsområde, men att dessa åtmin- stone motsvarar stigníngen för inställningsgängan vid den gängade tappen (35).

5. Färgdoseringsanordning enligt krav 2 och 3, k ä n n e - t e c k n a d av att mellan skruvkopplingen (34) och styr- blocket (14) är ett axiallager (32) anordnat mot vilket skruv- kopplingen (34) stödjer under kraften från fjäderelementet (31).

6. Färgdoseringsanordning enligt krav 2, k ä n n e - t e c k n a d av att elementen (12, 13, 15) för inställning av en doseringskant (26) hos doseringselementen och elementen (1.l, 1.2, 4.1, 14) för inriktning av doseringselementen (12) 19 461 578 består av material med samma eller nästintill samma expan- sionsförhållande.

7. Färgdoseringsanordning enligt krav 6, k ä n n e - t e c k n a d av att åtminstone inställningsstiftet (13) består av ett material vars expansionsförhållande motsvarar det för bärelementens (4.l) material.

8. Färgdoseringsanordning enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d av att inställningsstiftet (13) är löst förbun- det med drivanordningen (16), via en styvt vid en på en gängad tapp (35) sittande skruvkoppling (34) fastsatt klämkoppling (36), och med doseringselementet (12), på så sätt att dose- ringselementet (12) med hjälp av fjäderelementet (31) trycks mot vid en ansats vid inställningsstiftet (13) anordnade, i tvärled i förhållande till axelriktningen eller åtminstone snett i förhållande till axelriktningen liggande, inriktninge- ytor och av att spelrum i inställningsstiftets (13) axiella riktning är åstadkommet för ansatsen i ett urtag i doseringe- elementet (12).

9. Färgdoseringsanordning enligt krav 8, k ä n n e - t e c1 stiftet (13) och urtaget i doseringselementet (12) åtmin- stone motsvarar stigningen för gängan vid den gängade tappen (35) eller i annat fall det maximala inställningsområdet för doseringskanten (26).