SE467658B - Stel taklucka foer ett fordonstak - Google Patents

Description

467 658 10 15 20 25 30 35 2 tagning av taköppningsförstärkningen. Därigenom erhålles i stor utsträckning konstanta måttoleranser vid taköpp- ningen, medan den stela takluckan består av flera delar, så att dess tillverkningstoleranser är större. Framför- allt vid glasluckor kan det genom förstärkningsramens fastlimning vid takluckeplattan uppstå toleransöverskri- danden, som inte längre kan utjämnas med hjälp av en elastisk kantspaltstätningsprofil. Vid sådana tolerans- överskridanden säkerställes inte längre att kantspalts- tätningsprofilens anliggningsyta runtom helt spaltfritt anligger mot taköppningens anliggningsyta. Kantspalts- tätningsprofilens vanligtvis hålrumsförsedda parti ut- jämnar till följd av sin deformerbarhet visserligen små ojämnheter, men tätningens anpressningstryck är inte längre likformigt fördelat över hela anliggningsytan.

Detta kan å ena sidan leda till lokala otätheter och ger å andra sidan en oskön och oregelbunden kontursträckning för kantspaltstätningsprofilens tätningsparti sett upp- ifrån.

Dessutom kan de tätningspartier av kantspaltstät- ningsprofilen som lokalt skjuter upp över takytan vid de ställen där hålrumspartiet är kraftigt sammanpressat leda till vindbuller vid körning. Om den stela takluckans toleranser i förhållande till taköppningen emellertid är så stora, att deformationsmöjligheterna för kantspalts- tätningsprofilens hålrumsparti är uttömda, föreligger inte längre någon möjlighet att åstadkomma en tillräcklig tätning för takluckan. Den helt färdigställda takluckan måste då kasseras.

Vid en känd taklucka (DE-OS 35 06 009) av det in- ledningsvis angivna slaget är takluckeplattan och för- stärkningsramen omsprutade med en deras kantområden om- gripande, i ett stycke runtomgående och samtidigt den övre infattningsramen bildande plastram, vid vars ytter- omkrets fästelement för kantspaltstätningsprofilen är utformade. Genom denna utformning av den stela takluckan har det, utöver andra uppnådda fördelar, gjorts möjligt 10 15 20 25 30 35 467 658 3 att avsevärt begränsa takluckans tillverkningstoleranser.

Vid en med avseende på ytterdimensionerna mycket mått- noggrann tillverkning av den stela takluckan kan det emellertid inte heller uteslutas att deformationsmöjlig- heterna för kantspaltstätningsprofilens hålrumsparti ut- tömmes vid dimensionstoleransutjämningen. Dessutom kan lokala ojämnheter, som leder till ett oregelbundet an- pressningstryck för kantspaltstätningsprofilen, föreligga vid takluckans och taköppningens med varandra för tätning samverkande ytor. Inte heller sådana lokala ojämnheter kan utjämnas genom en måttnoggrann tillverkning av den stela takluckan.

Vid ett känt förslag (DE-PS 34 42 653) att lösa toleransutjämningen vid tätning av spalten mellan en stel, förskjutbar taklucka och ett denna omgivande fast takområde på ett motorfordon har den under det fasta tak- området av en vid taksidan fäst skena säkert upptagna hålrumstätningen en skenans framsida tillordnad vulst, som endast lokalt stöder mot denna. För att uppnå detta har denna framsida utskjutande upphöjningar, vilkas in- bördes avstånd är så valt, att endast hàlrumstätningens hålrum minskar vid uppträdande av normala måttavvikelser.

Vid extrema toleranser intränges däremot vid uttömning av hålrummets deformationsmöjligheter tätningen i området för vulsten i mellanrummen mellan upphöjningarna.

Denna kända tätning ger emellertid ingen lösning på toleransproblemen för det fall då den stela takluckan är underdimensionerad i förhållande till taköppningen.

Denna kända tätning ger inte heller något förslag på tätningens utformning då kantspaltstätningsprofilen, så- som angavs inledningsvis, ska fästas på den stela tak- luckan. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstad- komma en stel taklucka i det inledningsvis angivna ut- förandet, vilken under bibehållande av de inneboende för- delarna vid detta utförande i sitt stängda läge möjliggör en likformig anliggning av kantspaltstätningsprofilens 467 658 10 15 20 25 30 35 4 tätningsyta mot taköppningens kant, även då kantspaltstät- ningsprofilen till följd av tillverkningstoleranser hos takluckan och/eller taköppningen inte har någon eller någon genomgående tät anliggning mot taköppningens kant.

Detta ändamål uppnås enligt uppfinningen därigenom, att ett av metall bestående spaltutjämningselement med sitt mot takluckeplattan vända inre kantområde är genom omsprutning runtom inbäddat i plastramen, varvid spalt- utjämningselementet är under dimensionsökning på kvar- stående vis deformerbart i sin tvärriktning i en deforma- tionszon och varvid dess yttre kantområde skjuter ut från plastramen och vid sin ytterkant är utformat för att bilda fästelementen för kantspaltstätningsprofilen.

Detta spaltutjämningselement möjliggör på enkelt sätt en efterföljande korrigering av kantspaltstätnings- profilens läge relativt takluckeplattans plastram genom att det vid de ställen där kantspaltstätningsprofilen anligger otillräckligt mot taköppningens kant deformeras på kvarstående vis genom motsvarande deformation inom deformationszonen. Allmänt uttryckt möjliggör uppfinningen att kantspaltstätningsprofilens ytterkontur efter fast- sättningen på takluckan kan korrigeras i efterhand. Genom denna möjlighet kan också avsevärda toleransavvikelser vad avser en underdimensionering av den färdiga takluckan utjämnas på ett enkelt sätt utan att funktionen försäm- ras. Av speciell fördel är härvid möjligheten att kunna åstadkomma den för toleransutjämning erforderliga, kvar- stående deformationen av spaltutjämningselementet par- tiellt, så att lokala avvikelser från en tät anliggning för kantspaltstätningsprofilen mot taköppningens till- hörande kant kan utjämnas. Plastiska deformationer av spaltutjämningselementet i dess deformationszon kan åstadkommas på enkelt sätt genom lämplig kraftpåverkan av deformationszonen, varvid denna kraftpåverkan sker ungefär vinkelrätt mot takluckans yta.

Genom att den stela takluckan utformas i enlighet med uppfinningen kan den direkt efter tillverkningen l0 15 20 25 30 35 467 658 5 kontrolleras vad avser kantspaltstätningsprofilens an- bringande och läge på föreskrivet sätt och kan tätnings- ytan korrigeras. På detta sätt kan man säkerställa att de i stort antal tillverkade takluckorna står till för- fogande med regelbundna yttermåttstoleranser vid monte- ringen av fordonstak i bilfabriken. En konstant måttnog- grannhet är av särskild betydelse, eftersom fordonstaken av leveransföretagen levereras som kompletta, insätt- ningsklara enheter till biltillverkarnas tillverknings- band, där de insättes i de redan med taköppning försedda karosserna. Såsom sista arbetsmoment på karossen sker insättningen av den stela takluckan efter det att for- donstakets funktionselement redan tidigare monterats.

Vad avser tillverkning har taköppningen förhållandevis snäva toleranser, eftersom den består av få detaljer och alltid framställes med samma anordningar. Den stela tak- luckan består emellertid av flera detaljer och framstäl- les i stor utsträckning för hand, vilket resulterar i större tillverkningstoleranser. Konstant måttnoggrannhet för den stela takluckan enligt uppfinningen kan uppnås genom iläggning av takluckan i en tolk, exempelvis i en ljuslåda. Denna tolk uppvisar exakt de börvärden som ges av tillhörande taköppning. Med hjälp av den mer eller mindre breda ljusspalt som vid inlagd taklucka framgår vid underifrån belyst ljuslåda kan takluckans dimensions- avvikelser fastställas direkt. Genom lokal kraftpåverkan på spaltutjämningselementets deformationszon kan nu tät- ningens ytterkontur korrigeras på sådant sätt, att någon runtom takluckan sig sträckande ljusspalt inte längre kan ses i tolken eller att, då en flock är anordnad vid kant- spaltstätningsprofilens tätningsyta, en runtomgående, smal, genom flocken lysande ljusspalt med konstant bredd kan observeras. På detta sätt har takluckan vid sin mon- tering en mycket noggrann och i kantspalten vattentät passform. Naturligtvis kan efterdeformationsjusteringen av takluckan enligt uppfinningen inte bara kontrolleras med ovannämnda ljusspaltskontrollmetod. Exempelvis kan 4-67 658 10 15 20 25 30 35 6 vid den mot taköppningen svarande tolken trycksensorer vara anordnade vid de mittför takluckekanten belägna väggarna, varvid trycksensorernas mätresultat överföres till hydrauliskt manövrerbara stämplar, som efterinriktar spaltutjämningselementet genom kraftpåverkan vid de stäl- len där måttnoggrannhet inte föreligger.

Enligt uppfinningstanken föreligger väsentligen tre utföringsformer vad avser utformningen av den stela tak- luckan i dess kantområde. Vid en första utföringsform är deformationszonen anordnad inuti plastramen, medan defor- mationszonen i det yttre kantområdet vid en andra utfö- ringsform är anordnad utanför plastramen. En tredje sido- ordnad utföringsform beskrives närmare nedan. Alla tre utföringsformerna möjliggör den beskrivna fördelaktiga efterjusteringen av tätningen.

Spaltutjämningselementet är företrädesvis en genom vikning bildad plåtprofil, varvid det från plastramen ut- skjutande yttre kantområdet är ungefär horisontellt rik- tat och har åtminstone två på varandra belägna plåtskikt, som är förskjutbara relativt varandra vid deformation av deformationszonen. En sådan plåtprofil kan framställas på enkelt och måttnoggrant vis. Genom anordnandet av åt- minstone två på varandra belägna plåtskikt erhålles ett förskjutningslager, som vid kvarstående deformation ut- lösande kraftpåverkan på deformationszonen säkerställer att det yttre kantområdet hålles i horisontellt läge.

Ungefär vertikalt uppåt och nedåt riktade fästele- ment för kantspaltstätningsprofilen är företrädesvis an- slutna till spaltutjämningselementets horisontellt riktade yttre kantområde. Tack vare nämnda förskjutningslager bi- behålles riktningen för fästelementen för kantspaltstät- ningsprofilen vid plastisk deformering av spaltutjämnings- elementets deformationszon.

I ett utförande av uppfinningen är en till åtmins- tone ett av fästelementen direkt anslutande plåtvägg i spaltutjämningselementets deformationszon nedböjd för att bilda ett hålrum och är denna plåtvägg i nedböjnings- 10 15 20 25 30 35 467 658 7 området på kvarstående vis deformerbar genom kraftpåver- kan i riktning mot hålrummet. På detta sätt säkerställes att det tätningsläget korrigerande kraftingreppet i varje fall sker från den takluckesida som i användningsläget bildar takluckans undersida. De kvarstående deformatio- nerna av deformationszonen är, såvitt de överhuvudtaget är märkbara, därför inte synliga utifrån.

I ett föredraget utförande av nämnda första utfö- ringsform av uppfinningen avgränsas det i deformations- zonen bildade hålrummet uppåt av en i plastramen odefor- merbart inbäddad plåtvägg, som med en horisontell styrdel skjuter ut från plastramen, varvid den hålrummet nedåt avgränsande, nedböjda, deformerbara plåtväggen också skjuter ut från plastramen med en horisontell väggdel, som för att bilda fästelementen vid sin ytterkant är bockad först ungefär vertikalt nedåt, sedan ungefär ver- tikalt uppåt, sedan åter ungefär vertikalt nedåt och slutligen till en mot hålrummet riktad horisontell fläns, som är belägen mellan styrdelen och den horisontella väggdelen och tillsammans med dessa bildar spaltutjäm- ningselementets yttre kantområde, och varvid den nedböjda plåtväggen utvändigt är täckt av ett jämförelsevis tunt plastskikt, via vilket de på plåtväggen verkande deforma- tionskrafterna kan appliceras och vilket är deformerbart tillsammans med plåtväggen. Vid detta utförande syns spaltutjämningselementet praktiskt taget inte alls ut- ifrån, så snart som kantspaltstätningsprofilen är för- ankrad på sina fästelement. Ändå möjliggör detta utföran- de applicering av en deformationskraft på deformations- zonen.

Vid ett föredraget utförande av nämnda andra utfö- ringsform av uppfinningen avgränsas det i deformations- zonen bildade hålrummet uppåt av en odeformerbart från plastramen horisontellt utskjutande plåtvägg, som väsent- ligen bildar spaltutjämningselementets yttre kantområde, varvid den hålrummet nedåt avgränsande, nedböjda, defor- merbara plåtväggen också skjuter ut från plastramen och 12-67 658 10 15 20 25 30 35 8 varvid den horisontellt utskjutande plåtväggen för att bilda fästelementen vid sin ytterkant är bockad först ungefär vertikalt uppåt och sedan ungefär vertikalt nedåt, medan den nedböjda plåtväggen vid sin ytterkant på mot- svarande vis är bockad först ungefär vertikalt nedåt och sedan ungefär vertikalt uppåt, varvid slutligen den hori- sontellt utskjutande plåtväggens nedåt riktade bockning och den nedböjda plåtväggens uppåt riktade bockning bil- dar en gemensam yttre plåtvägg, som är ungefär vertikal före deformation. Genom denna mycket enkla utformning av den spaltutjämningselementet bildande plåtprofilen erhål- ler kantspaltstätningsprofilen vid deformation av defor- mationszonen praktiskt taget ingen parallellförskjutning utåt, såsom fallet är vid det ovan beskrivna föredragna utförandet av den första utföringsformen, utan utför ett slags tipp- eller svängrörelse. Härvid erhålles fördel- aktigt nog ingen av den kvarstående deformationen åstad- kommen spalt mellan den övre infattningsramen och kant- spaltstätningsprofilen.

En särskilt enkel deformation av spaltutjämnings- elementets deformationszon kan åstadkommas om den ned- böjda plåtväggen har två snett nedåt riktade väggområden, som mellan sig bildar en rät eller trubbig vinkel.

Vid den första utföringsformen av takluckan enligt uppfinningen är en kantavsats lämpligen utformad i plast- ramens övre yta, varvid ett motsvarande utsprång på kant- spaltstätningsprofilen anligger i tvärriktningen för- skjutbart på denna avsats för anpassning till dimensions- ökningar till följd av deformationer av deformations- zonen.

Vid den andra utföringsformen av uppfinningen anlig- ger företrädesvis plastramen och kantspaltstätningsprofi- len stumt mot varandra med avrundade kanter. Härigenom befrämjas den beskrivna tipp- eller svängrörelse som er- hålles vid den kvarstående deformationen av deformations- zonen.

Vid en vidareutveckling av uppfinningstanken för- 10 15 20 25 30 35 få m ~<| m oo 9 styvas plastramen medelst det däri på ramliknande vis runtom inbäddade spaltutjämningselementet utöver den av förstärkningsramen givna förstyvningen och är förstärk- ningsramen uppdelad i fyra separata profildelar, som är inbäddade i plastramen. Vid detta utförande utnyttjas det med sitt inre kantområde i plastramen inbäddade spalt- utjämningselementets hela takluckan förstyvande eller förstärkande verkan, vilket gör att inte längre endast förstärkningsramen behöver förstyva eller förstärka tak- luckeplattans kantområde. Förstärkningsramen kan därför göras svagare, särskilt behöver den inte längre vara en i ett stycke utformad ramkonstruktion, som exempelvis är pressad av stålplåt. Det är därför tillräckligt att vid de fyra takluckesidorna inbädda fyra separata profildelar i plastramen, vilka profildelar inte anligger mot var- andra med sina närbelägna ändar eller ens behöver förbin- das med varandra vid ändarna för att bilda en sluten ram.

Den erforderliga hörnförstyvningen övertas i detta fall väsentligen av den på ramliknande vis runtomgående spalt- utjämningsprofilen tillsammans med det takluckans alla kantdelar inbäddande plastmaterialet. På detta sätt är det möjligt att utnyttja enkla vals- eller strängsprut- profiler såsom förstärkning, varvid profileringen fram- till, baktill och vid sidorna kan utformas på olika sätt alltefter olika krav. Såväl profiler av stålplåt som profiler av en lämplig lättmetall kommer ifråga.

Vid de båda ovannämnda utföringsformerna utnyttjas spaltutjämningselementet samtidigt för fastsättning av kantspaltstätningsprofilen, till vilket hänsyn måste ta- gas vid utformning av spaltutjämningselementet genom lämplig formgivning av detta. Vid en tredje sidoordnad utföringsform av uppfinningen möjliggöres däremot en enk- lare utformning av spaltutjämningselementet därigenom, att ett av metall bestående spaltutjämningselement runtom är fäst vid takluckans ytteromkrets, varvid spaltutjäm- ningselementet är under dimensionsökning på kvarstående vis deformerbart i sin tvärriktning i en deformationszon 467 658 10 15 20 25 30 35 10 och varvid spaltutjämningselementet är helt inbäddat i kantspaltstätningsprofilen, vilken är mindre deformerbar i området mellan spaltutjämningselementet och plastramens kantspaltstätningsprofilen hållande fästelement än i sitt yttre kantområde.

Genom att spaltutjämningselementet är helt inbäddat i kantspaltstätningsprofilen behöver inga som helst åt- gärder vidtagas därpå för fastsättning av kantspalts- tätningsprofilen, vilket gör att spaltutjämningselementet kan ges en mycket enkel och tillverkningsgynnsam form- givning. Genom den angivna skillnaden beträffande kant- spaltstätningsprofilens deformerbarhet är riktningen given för den deformation som kantspaltstätningsprofilen utsättes för vid plastisk deformation av det inbäddade spaltutjämningselementet.

Företrädesvis är härvid spaltutjämningselementet bildat av en metallvinkelprofil, vars ena skänkel i för- hållande till takluckeplattan är riktad snett uppåt-utåt och vars andra skänkel är riktad snett nedåt-utåt, varvid metallvinkelprofilens spetsområde bildar deformations- zonen. På detta enkla sätt erhålles ett mycket verksamt spaltutjämningselement, vars spaltutjämningsverkan beror på att metallvinkelprofilens skänklar bildar en mer eller mindre stor vinkel.

Företrädesvis är spaltutjämningselementet anordnat mellan ett inre fästspår och ett vid kantspaltstätnings- profilens ytterkant på i sig känt sätt i kantspaltstät- ningsprofilen inneslutet hålrum, varvid de båda skänk- larna mellan sig innesluter det nästan in i metallvinkel- profilens spetsområde sig sträckande hålrummet. Härvid erhåller kantspaltstätningsprofilen en avsevärd deforma- tionsförmåga vad avser breddökning. Detta anordnande av spaltutjämningselementet i kantspaltstätningsprofilen möjliggör också det diskreta och platsbesparande anbring- andet av spaltutjämningselementet i kantspaltstätnings- profilen.

Metallvinkelprofilens skänklar bildar i odeformerat OI 10 15 20 25 30 35 467 658 ll tillstånd lämpligen en trubbig vinkel.

Kantspaltstätningsprofilens deformationsförmåga vid plastiska deformationer av metallvinkelprofilen förbätt- ras om hålrummets närmast metallvinkelprofilens båda skänklar belägna begränsningsväggytor för att bilda ett vikställe bildar en spetsig vinkel, vars spets är belägen mycket nära metallvinkelprofilens spetsområde.

Metallvinkelprofilens båda skänklar har företrädes- vis olika längd, varvid den längre, nedåt-utåt riktade skänkeln sträcker sig in i en på motsvarande vis riktad tätningsläpp på kantspaltstätningsprofilen. På detta sätt ger spaltutjämningselementet samtidigt en inre uppstöd- ning av tätningsläppen, vilket förbättrar kantspaltstät- ningsprofilens tätningsverkan.

Uppfinningen ska nu beskrivas närmare under hänvis- ning till bifogade ritningar.

Fig 1 är en utbruten perspektivvy och visar ett for- donstak med en stel taklucka i stängt läge.

Fig 2 är en utbruten sektionsvy längs linjen II-II i fig 1 och visar en första utföringsform av ett fordons- tak med taklucka av glas, varvid ett spaltutjämnings- element visas i odeformerat tillstànd.

Fig 3 är en mot fig 2 svarande sektionsvy men visar spaltutjämningselementet i deformerat tillstånd.

Fig 4 är en utbruten sektionsvy, motsvarande linjen II-II i fig 1, och visar en andra utföringsform av ett fordonstak med taklucka av glas, varvid spaltutjämnings- elementet visas i odeformerat tillstånd.

Fig 5 är en mot fig 4 svarande sektionsvy men visar spaltutjämningselementet i deformerat tillstånd.

Fig 6 är en utbruten planvy med vissa delar bort- brutna och visar ett fordonstak med stängd taklucka av glas och en fyrdelad förstärkningsram.

Fig 7 är en utbruten sektionsvy längs linjen VII-VII i fig 6 och visar en den andra utföringsformen väsent- ligen motsvarande utformning av takluckans kant.

Fig 8 är en sektionsvy och visar kantomràdet för en 467 658 10 15 20 25 30 35 12 stel taklucka vid en tredje utföringsform med anbringad kantspaltstätningsprofil och ännu icke för toleransut- jämning deformerat spaltutjämningselement.

Fig 9 är en mot fig 8 svarande sektionsvy men visar spaltutjämningselementet och därmed kantspaltstätningen i deformerat tillstånd.

På ritningarna visas utföringsexemplen på den stela takluckan väsentligen schematiskt, varvid sektionsvyerna enligt fig 2-5 och 8, 9 är förstorade i förhållande till verkligheten. I fig 2-5 och 8,9 har för enkelhets skull fordonstakets taköppningen begränsande delar icke med- tagits. Det i fig 6 visade arrangemanget kan också ut- nyttjas tillsammans med den i fig 2 och 3 visade första utföringsformen av den stela takluckan. Utföringsexemplen enligt fig 1-7 ska nu beskrivas först.

Det i fig l visade fordonstaket hör till en person- bil, vars körriktning framåt anges med en körriktnings- pil l. I det med avseende på körriktningen främre området av fordonstakets fasta takyta 2 är utformad en taköpp- ning 3, i vilken är anordnad en stel taklucka 4, som vi- sas i stängt läge. Takluckan 4 är tätad mot den fasta takytans 2 vertikala nedbockning 5 (fig 7) medelst en kantspaltstätningsprofil 6. I fig 1 visas vidare-en övre infattningsram 7 såsom en del av en nedan närmare beskri- ven plastram 8.

Vid samtliga utföringsexempel består en av plast- ramen 8 omgiven takluckeplatta 9 av glas eller ett genom- skinligt plastmaterial. Vid den i fig 2-5 visade utfö- ringsformen är under takluckeplattan 9 anordnad en denna i kantområdet underifrån uppstödande förstärkningsram 10, som är framställd av stålplåt och har ungefär samma ytter- dimensioner som takluckeplattan 9. Vid utföringsexemplet enligt fig 6 och 7 skjuter emellertid den på något annor- lunda vis utformade förstärkningsramen l0' ut utanför takluckeplattans 9 kant. Fordonstakets manöver- och styr- element (icke visade) ingriper med förstärkningsramen 10 resp l0'. 10 15 20 25 30 35 467 658 13 Vid samtliga utföringsexempel är takluckeplattan 9 med sina kantområden och den i ett stycke utformade för- stärkningsramen 10 resp den fyrdelade förstärknings- ramen 10' (fig 6, 7) fast inbäddade i den genom omsprut- ning av dessa delar anbringade plastramen 8 resp 8'.

Plastramen 8 resp 8' bildar den övre, utifrån synliga infattningsramen 7, som delvis sträcker sig ut över tak- luckeplattan 9. Under takluckeplattan 9 är förstärknings- ramen 10 resp 10' helt inbäddad i plastramen 8 resp 8'.

För att närmare beskriva den i enlighet med uppfin- ningen utformade takluckan ska nu först den första ut- föringsformen enligt fig 2 och 3 beskrivas närmare. Såsom framgår av fig 2 och 3, är ett spaltutjämningselements 12 inre kantområde genom omsprutning inbäddat i en taklucke- plattans 9 kant omgivande förtjockning ll på plastramen 8.

Spaltutjämningselementets 12 yttre kantområde skjuter ut från plastramens 8 förtjockning 11 och uppbär vid sin ut- sida fästelement 13 och 14 för fastsättning av kantspalts- tätningsprofilen 6. Spaltutjämningselementet 12 är en genom vikning bildad stålplåtsprofil, som i motsvarighet till sin funktion kan indelas i tre avsnitt I, II och III.

Avsnittet I bildar en deformationszon, som möjliggör en kvarstående dimensionsökning för spaltutjämningselementet.

Avsnittet II bildar ett förskjutningslager för en styrd horisontalförflyttning vid kraftpåverkan av spaltutjäm- ningselementet i området för deformationszonen för åstad- kommande av en dimensionsökning. Avsnittet III slutligen, i vilket fästelementen 13 och 14 är belägna, är anordnat för upptagning av kantspaltstätningsprofilen. Såsom fram- går av fig 2 och 3, befinner sig den av avsnittet I defi- nierade deformationszonen helt inuti plastramens 8 för- tjockning ll, medan förskjutningslagret enligt avsnitt II endast delvis befinner sig inuti förtjockningen ll. Det över större delen av sin längd utanför förtjockningen 11 i spaltutjämningselementets 12 yttre kantområde befint- liga förskjutningslagret är horisontellt riktat och bildas på nedan närmare beskrivet vis av tre på varandra belägna 467 658 10 15 20 25 30 35 14 plåtskikt, som vid spaltutjämningselementets dimensions- ökning delvis är förskjutbara relativt varandra. Vid dimensionsökningen kvarstannar fästelementen 13 och l4 i sitt i fig 2 och 3 visade, ungefär vertikalt riktade läge.

Den takluckeplattans 9 kant närbelägna deformations- zonen i avsnitt I innehåller ett hålrum 15, som uppåt avgränsas av en i plastramen 8 odeformerbart inbäddad plåtvägg 16. En från plastramen 8 utåt utskjutande, hori- sontell styrdel 17, som bildar det övre av de tre ovan- nämnda plâtskikten och som vid dimensionsökningen utgör förskjutningslagrets fasta del, ansluter efter dubbel rätvinklig bockning till plâtväggen 16. Hålrummet 15 av- gränsas nedtill av en nedböjd plåtvägg, som har två snett nedåt riktade väggområden 18 och 19, som mellan sig bil- dar ungefär rät vinkel. Den övre plâtväggen 16 och den nedböjda plâtväggen 18, 19 är vid den mot takluckeplattan vända sidan förbundna med varandra medelst ett vertikalt väggavsnitt 20. En till horisontellt läge bockad och från plastramen 8 utskjutande väggdel 21, som är belägen på en plåttjockleks avstånd från den därmed planparallellt riktade horisontella styrdelen 17 och som vid dimensions- ökning förskjutes utåt i förhållande till den horison- tella styrdelen 17, är ansluten till väggområdet 19.

Den horisontella väggdelen 21 är vid sin ytterkant för bildande av de båda fästelementen 13 och 14 bockad först ungefär vertikalt nedåt, sedan ungefär vertikalt uppåt, sedan åter ungefär vertikalt nedåt och slutligen till en mot hålrummet 15 riktad horisontell fläns 22, som är belägen mellan den horisontella styrdelen 17 och den horisontella väggdelen 21. Styrdelen 17, flänsen 22 och väggdelen 21 bildar tillsammans med fästelementen 13 och 14 spaltutjämningselementets 12 yttre kantområde och har en väsentligen T-formig tvärsektion. Kantspaltstätnings- profilen 6 har en mot det yttre kantområdet svarande upp- tagningskanal, varigenom kantspaltstätningsprofilen 6 kan bringas i formbundet ingrepp med spaltutjämnings- 10 15 20 25 30 35 467 658 15 elementets 12 från plastramens 8 förtjockning ll utskju- tande yttre kantområde. Ett kantspaltstätningsprofilens 6 elastiska deformation underlättande hålrum 23 är utformat i kantspaltstätningsprofilen.

Såsom framgår av fig 2 och 3, är den nedre nedbock- ade plàtväggen 18, 19 utifrân endast täckt av ett i jäm- förelse med förtjockningens ll övriga dimensioner tunt plastskikt 24, via vilket på plàtväggen 18, 19 verkande deformationskrafter kan appliceras och vilket deltar i plåtväggens deformationsrörelse. En runtomgående kant- avsats 25, på vilken ett motsvarande utsprång 26 på kant- spaltstätningsprofilen 6 anligger förskjutbart, är ut- formad i plastramens 8 övre yta. Kantavsatsens 25 höjd motsvarar utsprångets 26 tjocklek, så att plastramens 8 övre yta och kantspaltstätningsprofilens 6 övre yta är belägna i ungefär samma plan. Kantspaltstätningsprofilen 6 kan såsom profilband påstickas på spaltutjämningsele- mentets 12 yttre kantområde på sådant sätt, att dess ändar stöter samman utan spalt, men den kan också vara utformad som en sluten ring med hopsvetsade ändar.

Vid det i fig 2 och 3 visade exemplet är förstärk- ningsramen 10 utformad som en i omrâdet för sin övre skänkel nedböjd vinkelprofil, mot vars icke nedböjda övre skänkelområde takluckeplattan 9 anligger och vilken i övrigt vid alla sidor genom plastomsprutning är inbäddad i plastramen 8, som under takluckeplattan 9 också väsent- ligen har formen av en vinkelprofil. En närmare beskriv- ning av de för omsprutning av takluckeplattan 9, förstärk- ningsramen 10 och spaltutjämningselementet 12 utnyttjade sprutverktygen torde kunna undvaras, eftersom sådana sprutverktyg tillhör teknikens ståndpunkt. Naturligtvis anordnas de delar som ska omsprutas i noggrant definierat läge i förhållande till varandra och sprutverktygets när- belägna ytor i sprutverktyget.

Om kantspaltstätningens avståndsmått måste korrige- ras till följd av måttonoggrannheter mellan den stela takluckan 4 och taköppningen 3, appliceras från takluckans 467 658 10 15 20 25 30 35 16 undersida mot ett fast mothåll för takluckans ovansida en kraft på det ställe av spaltutjämningselementet 12 som ungefär motsvarar spetsen för vinkeln mellan den hålrum- met l5 nedåt avgränsande plåtväggens väggområden 18 och 19. Denna kraftpåverkan är därvid ungefär vinkelrät mot takluckans yta. Innan kraften appliceras intar de i den stela takluckans 4 kantområde belägna delarna ungefär det i fig 2 visade läget. Genom denna kraftpåverkan ökar vinkeln mellan väggområdena 18 och 19 under samtidig minskning av vinkeln mellan det vertikala väggavsnittet 20 och väggområdet 18 liksom samtidig ökning av vinkeln mellan väggområdet 19 och väggdelen 21. Dessa deforma- tioner av spaltutjämningselementet 12 sker väsentligen i det plastiska området, dvs leder till en kvarstående dimensionsökning. Härvid minskar hålrummet 15, såsom framgår vid en jämförelse mellan fig 2 och 3. Genom de beskrivna vinkeländringarna förskjutes väggdelen 21 och tillsammans med denna de därpå utformade fästelementen 13 och 14 liksom den horisontella flänsen 22 vågrätt utåt.

Därigenom förskjutes också kantspaltstätningsprofilen 6 utåt, varvid dess utsprång 26 glider på kantavsatsen 25.

Såsom framgår av fig 3, kan vid den första utförings- formen av uppfinningen en avsevärd dimensionsökning åstad- kommas genom kantspaltstätningsprofilens 6 förskjutning utåt. I beroende av om kraftpåverkan sker endast lokalt eller över ett längre omkretsparti av takluckan 4 erhål- les på motsvarande vis begränsade eller utvidgade defor- mationsomràden.

Den andra utföringsformen av uppfinningen ska nu beskrivas närmare under hänvisning till fig 4 och 5. Denna utföringsform skiljer sig från den första utföringsformen väsentligen därigenom, att spaltutjämningselementets 12' deformationszon i det yttre kantområdet är anordnad utan- för plastramen 8. Härvid har spaltutjämningselementet l2' före deformation (fig 4) en ungefär dubbel-T-formig tvär- sektion. Den på nedan närmare beskrivet vis från den första utföringsformen på avvikande sätt utformade kant- 10 15 20 25 30 35 467 658 17 spaltstätningsprofilen 6' är anbringad på före deforma- tion ungefär vertikalt riktade fästelement 13, 14. Det i deformationszonen belägna hålrummet 15' är anordnat utanför plastramen 8 och avgränsas uppåt av en i plast- ramen 8 odeformerbart inbäddad plåtvägg 27, som bildar en vid deformation i oförändrat läge kvarvarande, hori- sontell styrdel, som skjuter ut från plastramen 8. Ned- till avgränsas hålrummet 15' av en nedböjd, deformerbar plåtvägg, som består av väggområden 18' och l9', som i det visade exemplet bildar ungefär rät vinkel före de- formation.

Plåtväggen 27 slutar i en i förhållande till den första utföringsformen väsentligt mindre förtjockning ll' med en ungefär vertikalt uppåt riktad bockning 28. En mot plåtväggen 27 anliggande, från plastramens 8 för- tjockning ll' utskjutande horisontell väggdel 29, som invändigt slutar med en mot bockningen 28 ungefär sva- rande, men nedåt riktad bockning 30, är ansluten till väggområdet 18'. De båda bockningarna 28 och 30 åstad- kommer vid omsprutning en säker förankring av spaltutjäm- ningselementet 12' i plastramen 8.

Såsom vidare framgår av fig 4, är plåtväggen 27 för att bilda de båda fästelementen 13 och 14 vid sin ytter- kant bockad först ungefär vertikalt uppåt och sedan unge- fär vertikalt nedåt. Den för bildande av hålrummet 15' nedböjda plåtväggen har i anslutning till väggområdet 19' en horisontellt utåt riktad och mot plåtväggen 27 anlig- gande väggdel 31, som är bockad först ungefär vertikalt nedåt och sedan ungefär vertikalt uppåt. Härvid bildar plåtväggens 27 nedåt riktade bockning och väggdelens 31 uppåt riktade bockning en gemensam yttre och före defor- mation ungefär vertikal plåtvägg. Såsom framgår, kan spaltutjämningselementet 12' även vid denna utförings- form framställas genom bockning och vikning av ett enda plåtband.

Plastramen 8 är, bortsett från området för förtjock- ningen 1l', även vid den andra utföringsformen utformad 4-67 658 10 15 20 25 30 35 18 på motsvarande sätt som vid den under hänvisning till fig 2 och 3 beskrivna första utföringsformen. Detta gäl- ler också för förstärkningsramens 10 utformning och in- bäddning. Infattningsramens 7 övre yta övergår med en avrundad kant 32 i en ungefär vertikalt riktad kantyta 33. Kantspaltstätningsprofilens 6 övre yta är belägen i ungefär samma plan som plastramens 8 övre yta och övergår med en på motsvarande vis avrundad kant 34 i en nedåt riktad yta 35, som bildar spetsig vinkel med kantytan 33.

Såsom framgår, anligger de avrundade kanterna 32 och 34 stumt mot varandra under förspänning, som åstadkommes genom motsvarande utformning av kantspaltstätningsprofi- len 6' och som säkerställer en spalttätning mellan plast- ramen 8 och kantspaltstätningsprofilen 6'.

För korrigering av avståndsmåttet för kantspalts- tätningen till följd av måttavvikelser mellan takluckan och taköppningen appliceras från takluckans undersida mot ett fast mothåll för takluckans ovansida en ungefär vertikalt riktad kraft på de båda väggområdenas 18' och 19' spets, varigenom vinklarna mellan väggdelen 29 och väggområdet 18', mellan väggområdena 18' och 19' och mellan väggområdet l9' och väggdelen 31 ökar under det att hâlrummet 15' minskar. Härvid förskjutes väggdelen 31 utåt på plåtväggen 27, varigenom fästelementen 13 och 14 förskjutes från sitt i fig 4 visade, ungefär vertikalt riktade läge till ett snedläge, såsom visas i fig 5. Till följd av det formbundna ingreppet mellan fästelementen 13, 14 och kantspaltstätningsprofilen 6' medbringas denna i ett slags sväng- eller tipprörelse utåt för dimensions- ökning. Härvid stöder sig kantspaltstätningsprofilens 6' avrundade kant 34 i tilltagande grad mot plastramens 8 avrundade kant 32 och kantyta 33, vilket understödes genom den i området för fästelementet 13 uppträdande ut- vidgningen av tillhörande parti av upptagningskanalen i kantspaltstätningsprofilen. Naturligtvis kan även vid denna andra utföringsform kraftpåverkan på spaltutjäm- ningselementet 12' med beskrivna verkningar antingen be- Ål 10 15 20 25 30 35 467 658 19 gränsas lokalt eller äga rum över en större längd av takluckans omkrets. Såsom framgår vid en jämförelse mel- lan fig 3 och 5, uppstår vid plastisk deformation av tillhörande spaltutjämningselement vid utföringsformen enligt fig 3 mellan infattningsramen 7 och kantspalts- tätningsprofilen 6 en mer eller mindre bred spalt, som gör kantavsatsen 25 mer eller mindre synlig, medan vid utföringsformen enligt fig 5 skåran mellan de avrundade kanterna 32 och 34 blir ännu mindre.

Genom inbäddning av spaltutjämningselementet 12 resp l2' i form av en genom vikning bildad plàtprofil vid sprutformning av plastramen 8 erhålles en avsevärd för- styvning av ramen, så att det till skillnad från de båda ovan beskrivna utföringsexemplen inte är nödvändigt att utforma förstärkningsramen 10 i ett stycke. I fig 6 visas en uppdelning av förstärkningsramen i fyra separata och vid ändarna icke med varandra förbundna profildelar. För enkelhets skull visas i fig 6 den främre profildelen 36, den bakre profildelen 37 och en sidoprofildel 38, som motsvarar en vid den andra sidan belägen, icke visad pro- fildel. Profildelarna 36, 37 och 38 kan ha en annan och ändamålsenlig profilering och behöver inte bestå av boc- kade eller pressade plåtdelar. De kan fastmer också vara avkapade från strängsprutprofiler av aluminium. Genom inbäddning av profildelarna 36-38 vid sprutformning av plastramen 8' förbindes profildelarna direkt med varandra av den omsprutade plasten, så att en fullständigt till- räcklig takluckeförstärkning också erhålles i den stela takluckans 4 hörnområde. Användningen av enskilda profil- delar möjliggöres dels av omsprutningsformningen av en plastram 8', dels av den stabilitetsbefrämjande inbädd- ningen av det runtom anordnade spaltutjämningselementet.

Den tredje utföringsformen ska nu beskrivas närmare under hänvisning till fig 8 och 9, där delarna visas för- storade i förhållande till de verkliga dimensionerna. En i tvärsektion vinkelformig förstärkningsram 110 är anord- nad under den stela takluckans 104 av glas eller genom- 4-57 658 10 15 20 25 30 35 20 skinligt plastmaterial utformade takluckeplatta 109 i dennas kantområde. Takluckeplattan 109 omges av en spru- tad plastram 108, som bildar en på takluckeplattan 109 anliggande övre infattningsram 107 och som under tak- luckeplattan 109 fast inbäddar förstärkningsramen 110.

En mittre ribba 141, som tillsammans med uppåt och nedåt utskjutande fästelement 113 och 114 har ett ungefär T-formigt utseende, skjuter ut från plastramens 108 ytterkantyta 140. Ribban 141 och fästelementen 113 och 114 bildar de på plastramen 108 utformade fästelementen för kantspaltstätningsprofilen 106.

Kantspaltstätningsprofilen 106 har ett inre, prak- tiskt taget icke deformerbart omrâde 142 och ett lätt deformerbart yttre område 143. I det inre området 142 är utformat ett fästspår 144, vars tvärsektionsform är unge- fär komplementär i förhållande till tvärsektionsformen för den mittre ribban 141 med de därpå befintliga fäst- elementen 113 och 114. I det yttre området 143 är utfor- mat ett hålrum 123, som gör det yttre området 143 lätt deformerbart.

Spaltutjämningselementet 112 har formen av en exem- pelvis av stålplåt framställd metallvinkelprofil och är fast inbäddad i kantspaltstätningsprofilen 106 mellan det inre området 142 och det yttre området 143. Med av- seende på takluckeplattan 109 sträcker sig spaltutjäm- ningselementets 112 ena skänkel 146 snett uppåt-utåt, medan dess andra skänkel 147 är riktad snett nedåt-utåt.

Spetsområdet 148 utgör spaltutjämningselementets 112 de- formationszon. De båda skänklarna 146 och 147 omgriper så att säga hålrummet 123, som sträcker sig i det när- maste in i metallvinkelprofilens spetsområde 148.

I det i fig 8 visade utgångsläget för spaltutjäm- ningselementet 112 bildar skänklarna 146 och 147 en trub- big vinkel. Hålrummets 123 i närheten av de båda skänk- larna 146 och 147 belägna begränsningsväggytor 149 och 150 bildar däremot för bildande av ett vikställe en spet- sig vinkel, vars spets är belägen mycket nära spetsområ- 10 15 20 467 658 21 det 148.

De båda skänklarna 146 och 147 har olika längd, var- vid skänkeln 147 sträcker sig in i en på motsvarande sätt riktad tätningsläpp 151 och förstyvar denna.

Om, då takluckan är fast uppstödd vid sin ovansida, en spaltutjämningselementet 112 gripande kraft appliceras i ungefär vertikal riktning på kantspaltstätningsprofilen, minskar spetsvinkeln mellan spaltutjämningselementets 112 skänklar 146 och 147. Ti11 följd av den fasta inbäddningen av spaltutjämningselementet i kantspaltstätningsprofilens 106 material, deformeras också kantspaltstätningsprofilen, varvid hålrummet 123 sammantryckes, så att kantspaltstät- ningsprofilens 106 omkretsyta förskjutes utåt. På detta sätt kan den stela takluckans 104 ytteromkrets, vilken innefattar kantspaltstätningsprofilen 106, förändras i riktning mot en dimensionsökning för utjämning av till- verkningstoleranser. Dimensionsökningen kan inskränkas till begränsade omkretsområden för takluckan, då endast partiellt deformerande påverkan av spaltutjämningsele- mentet 112 åstadkommes.

Claims (18)

467 658 10 15 20 25 30 22 PATENTKRAV

1. l. Stel taklucka för ett fordonstak, vilken i sitt stängda läge under tätning vid alla sidor utfyller en taköppning och är förskjutbar från denna för åtminstone partiell friläggning därav och vilken har en taklucke- platta, en takluckeplattan i dess kantområde underifrån uppstödande förstärkningsram och en mot takluckeplattans ovansida anliggande övre infattningsram, varvid taklucke- plattan och förstärkningsramen är omsprutade med en deras 'kantomrâde omgripande, i ett stycke runtomgående plastram, som samtidigt bildar den övre infattningsramen och vid vars ytteromkrets fästelement för en kantspaltstätnings- profil är anbringade, k ä n n e t e c k n a d därav, att ett av metall bestående spaltutjämningselement (l2; l2') med sitt mot takluckeplattan (9) vända inre kant- område är genom omsprutning runtom inbäddat i plastramen (8; 8'), varvid spaltutjämningselementet är under dimen- sionsökning på kvarstående vis deformerbart i sin tvär- riktning i en deformationszon och varvid dess yttre kant- område skjuter ut från plastramen och vid sin ytterkant är utformat för att bilda fästelementen (13, 14) för kant- spaltstätningsprofilen (6: 6').

2. Taklucka enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d därav, att deformationszonen är anordnad inuti plastramen (8).

3. Taklucka enligt patentkravet 1, k ä n n e - t e c k n a d därav, att deformationszonen är anordnad i det yttre kantområdet utanför plastramen (8).

4. Taklucka enligt något av patentkraven 1-3, k ä n n e t e c k n a d därav, att spaltutjämningselemen- tet (12: l2') är en genom vikning bildad plåtprofil, var- vid det från plastramen (8; 8') utskjutande yttre kant- området är ungefär horisontellt riktat och har åtmins- tone två på varandra belägna plåtskíkt, som är förskjut- bara relativt varandra vid deformation av deformations- 10 15 20 25 30 35 467 658 23 zonen.

5. Taklucka enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e t e c k n a d därav, att ungefär vertikalt uppåt och nedåt riktade fästelement (13, 14) för kant- spaltstätningsprofilen (6; 6') är anslutna till spalt- utjämningselementets (l2; l2') horisontellt riktade yttre kantområde.

6. Taklucka enligt något av patentkraven 1-5, k ä n n e t e c k n a d därav, att en till åtminstone ett av fästelementen (14) direkt anslutande plåtvägg i spaltutjämningselementets (l2; l2') deformationszon är nedböjd för att bilda ett hålrum (l5; l5') och att denna plåtvägg i nedböjningsområdet är på kvarstående vis de- formerbar genom kraftpåverkan i riktning mot hålrummet.

7. Taklucka enligt patentkraven l, 2 och 4-6, k ä n n e t e c k n a d därav, att det i deformations- zonen bildade hålrummet (15) avgränsas uppåt av en i plastramen (8) odeformerbart inbäddad plàtvägg (16), som med en horisontell styrdel (17) skjuter ut från plast- ramen (8), att den hålrummet (15) nedåt avgränsande, ned- böjda, deformerbara plåtväggen också skjuter ut från plastramen (8) med en horisontell väggdel (21), som för att bilda fästelementen (13, 14) vid sin ytterkant är bockad först ungefär vertikalt nedåt, sedan ungefär ver- tikalt uppåt, sedan åter ungefär vertikalt nedåt och slut- ligen till en mot hålrummet (15) riktad horisontell fläns (22), som är belägen mellan styrdelen (17) och den hori- sontella väggdelen (21) och tillsammans med dessa bildar spaltutjämningselementets (12) yttre kantområde, och att den nedböjda plåtväggen utvändigt är täckt av ett jäm- förelsevis tunt plastskikt (24), via vilket de på plåt- väggen verkande deformationskrafterna kan appliceras och vilket är deformerbart tillsammans med plåtväggen.

8. Taklucka enligt patentkraven l och 3-6, k ä n - n e t e c k n a d därav, att det i deformationszonen bil- dade hålrummet (l5') avgränsas uppåt av en odeformerbart från plastramen (8) horisontellt utskjutande plåtvägg (27), 467 658 10 15 20 25 3O 35 24 som väsentligen bildar spaltutjämningselementets (l2') yttre kantområde, att den hålrummet (l5') nedåt avgrän- sande, nedböjda, deformerbara plåtväggen också skjuter ut från plastramen (8), och att den horisontellt utskju- tande plåtväggen (27) för att bilda fästelementen (13, 14) vid sin ytterkant är bockad först ungefär vertikalt “ uppåt och sedan ungefär vertikalt nedåt, medan den ned- böjda plåtväggen vid sin ytterkant på motsvarande vis är bockad först ungefär vertikalt nedåt och sedan ungefär vertikalt uppåt, varvid den horisontellt utskjutande plåtväggens (27) nedåt riktade bockning och den nedböjda plåtväggens uppåt riktade bockning bildar en gemensam yttre plåtvägg, som är ungefär vertikal före deformation.

9. Taklucka enligt något av patentkraven 6-8, k ä n n e t e c k n a d därav, att den nedböjda plåt- väggen har två snett nedåt riktade väggområden (18, 19; l8', l9'), som mellan sig bildar en rät eller trubbig vinkel.

10. Taklucka enligt patentkraven 1, 2, 4-7 och 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att en kantavsats (25) är utformad i plastramens övre yta, varvid ett motsvarande utsprång (26) på kantspaltstätningsprofilen (6) anligger i tvärriktningen förskjutbart på denna avsats för anpass- ning till dimensionsökningar till följd av deformationer av deformationszonen.

11. ll. Taklucka enligt patentkraven l, 3-6, 8 och 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att plastramen (8; 8') och kantspaltstätningsprofilen (6) anligger stumt mot varandra med avrundade kanter (32, 34).

12. Taklucka enligt något av patentkraven 1-11, k ä n n e t e c k n a d därav, att plastramen (8; 8') förstyvas medelst det däri på ramliknande vis runtom in- bäddade spaltutjämningselementet (l2; l2') utöver den av förstärkningsramen givna förstyvningen och att förstärk- ningsramen är uppdelad i fyra separata profildelar (36-38), som är inbäddade i plastramen.

13. Stel taklucka för ett fordonstak, vilken i sitt 10 15 20 25 30 35 467 659 25 stängda läge under tätning vid alla sidor utfyller en taköppning och är förskjutbar från denna för åtminstone partiell friläggning därav och vilken har en taklucke- platta, en takluckeplattan i dess kantområde underifrån uppstödande förstärkningsram och en mot takluckeplattans ovansida anliggande övre infattningsram, varvid taklucke- plattan och förstärkningsramen är omsprutade med en deras kantområde omgripande, i ett stycke runtomgående plastram, som samtidigt bildar den övre infattningsramen och vid vars ytteromkrets fästelement för en kantspaltstätnings- profil är anbringade, k ä n n e t e c k n a d därav, att ett av metall bestående spaltutjämningselement (112) runtom är fäst vid takluckans (104) ytteromkrets, varvid spaltutjämningselementet är under dimensionsökning på kvarstående vis deformerbart i sin tvärriktning i en de- formationszon, och att spaltutjämningselementet (112) är helt inbäddat i kantspaltstätningsprofilen (106), vilken är mindre deformerbar i området mellan spaltutjämnings- elementet (112) och plastramens (108) kantspaltstätnings- profilen hållande fästelement (113, 114) än i sitt yttre kantområde.

14. Taklucka enligt patentkravet 13, k ä n n e - t e c k n a d därav, att spaltutjämningselementet (112) är bildat av en metallvinkelprofil, vars ena skänkel (146) i förhållande till takluckeplattan (109) är riktad snett uppåt-utåt och vars andra skänkel (147) är riktad snett nedåt-utåt, varvid metallvinkelprofilens spets- område (148) bildar deformationszonen.

15. Taklucka enligt patentkraven 13 och 14, k ä n - n e t e c k n a d därav, att spaltutjämningselementet (112) är anordnat mellan ett inre fästspår (144) och ett vid kantspaltstätningsprofilens (106) ytterkant på i sig känt sätt i kantspaltstätningsprofilen inneslutet hålrum (123), varvid de båda skänklarna (146, 147) mellan sig innesluter det nästan in i metallvinkelprofilens spets- område (148) sig sträckande hålrummet (123).

16. Taklucka enligt något av patentkraven 13-15, 467 658 10 15 26 k ä n n e t e c k n a d därav, att metallvinkelprofilens skänklar (146, 147) i odeformerat tillstånd bildar en trubbig vinkel.

17. Taklucka enligt något av patentkraven 14-16, k ä n n e t e c k n a d därav, att hålrummets (123) när- mast metallvinkelprofilens båda skänklar (146, 147) be- lägna begränsningsväggytor (149, 150) för att bilda ett vikställe bildar en spetsig vinkel, vars spets är belägen mycket nära metallvinkelprofilens spetsområde (148).

18. Taklucka enligt något av patentkraven 14-17, k ä n n e t e c k n a d därav, att metallvinkelprofilens båda skänklar (146, 147) har olika längd, varvid den längre, nedåt-utåt riktade skänkeln (147) sträcker sig in i en på motsvarande vis riktad tätningsläpp (151) på kantspaltstätningsprofilen (106). 3";