SE461981B - Uv-ljushaerdningsinitiator foer anvaendning i en silikonbelaeggningskomposition omfattande ett bis-(4-dodecylfenyl)jodoniumsalt - Google Patents

Description

461 981 l-.J varon av lösningsmedel i sådana kompositioner reducerar den mängd energi som erfordras för att åstadkomma en härdning och eliminerar behovet av dyrbar föroreningsminskningsutrustning.

Föreliggande uppfinning tillhandahåller ett lösningsmedels- fritt för-bryggbildat epoxifunktionellt polydiorganosiloxan- fluidum som kommer att härda till en icke-vidhäftande yta där det kombineras med en effektiv mängd av ett linjärt al- kylatdiaryljodoniumsalt och utsättes för ultraviolett strål- ning.

Släppbeläggningarna är lämpliga för många tillämpningar när- helst det är nödvändigt att tillhandahålla en yta eller ma- terial som är relativt icke-vidhäftande till andra material vilka normalt skulle vidhäfta därtill. Silikonpapperssläpp- kompositioner användes vidsträckt som beläggningar som fri- gör kontakthäftande lim för etiketter, dekorativa laminat, överföringstape etc. Silikonsläppbeläggningar på papper, polyeten, Mylaggoch andra sådana substrat är även lämpliga som icke-klibbande ytor för livsmedelshantering och indust- riella förpackningstillämpningar.

När exempelvis etiketter är belagda med ett klister är det önskvärt att pappersbaksidan med lätthet kan skalas av från etiketten när den är klar att använda varvid likväl kvaliteten för klistret på etiketten icke skall försämras av det faktum att det har skalats bort från de substrat på vilken det lag- rades. Samma princip gäller för vissa typer av klistertaper som förekommer i rullar. Det är nödvändigt att tapen lätt kan rullas upp och fortfarande bibehålla sin adhesivegenska- per. Detta kan åstadkommas genom beläggning av icke-adhesiv- sidan hos tapen med en silikonsläppkomposition som kommer att komma i kontakt med klistret när taperullen framställes.

Silikonsläppkompositioner saluföres oftast som dispersioner av reaktiva polysiloxaner i organiska lösningsmedel, såsom toluen, eller emulsioner i vatten. En bryggbildningskataly- sator, även känd som härdare, sättes därefter till polysil-my 461 981 oxan-lösningsmedels-blandningen. Beläggningskompositionen an- bringas till ett substrat, som ledes genom en ugn för för- ångning av bärarfluidet och härdning av silikonen till en icke-vidhäftande yta. Såsom anges ovan är detta förfarande riktigt energiintensivt eftersom det kräver höga ugnstempera- turer för förångning av lösningsmedlet och âstadkommande av härdning med kommersiellt användbara hastigheter.

Användning av dessa lösningsmedelsbaserade produkter blir i ökande grad inattraktiv beroende på stigande energikost- nader och sträng reglering beträffande lösningsmedelsut- släpp i atmosfären. Andra lösningsmedelsfria silikonläppkom- positioner såsom den som beskrives i det amerikanska patentet 4.256.870, har inriktat sig på miljöproblemet med kolväte- utsläpp men kräver fortfarande höga ugnstemperaturer för riktig härdning.

Optimala energibesparingar samt nödvändiga ekologiska hänsyns- tagande gagnas båda av strålningshärdbara kompositioner. Ett ultraviolett (UV)-strâlningshärdbart silikonsläppsystem med 100% fasta substanser eliminerar närmare bestämt behovet av höga ugnstemperaturer och av dyrbara lösningsmedelsåtervin- ningssystem och är därför en lämplig och kommersiellt önsk- värd produkt.

UV-härdbara silkonkompositioner är icke okända. Den amerikans- ka patentskriften 3.816.282 beskriver en rumstemperaturvulk- bar silikonkomposition (RTV) vari merkaptoalkylsubstituenter bundna till polysiloxaner adderas till vinylfunktionella siloxaner i en fri-radikalprocess efter UV-strålning i när- varo av fotosensibilisatorer av fri-radikal typ. De speciella kompositioner som beskrives i den amerikanska patentskriften härdar alltför långsamt för att vara användbara för pappers- släpptillämpningar. Dessutom ger användning av fotoreaktiva merkaptoalkylsubscituenter upphov till obehagliga lukter både vid produktiramställning och i härdade material. 461981 Q.- Ultraviolett strålning kommer att initiera fri-radikal brygg- bildning i närvaro av vanliga fotosensibilisatorer som är väl- kända för fackmän förtrogna med tekniken med strålnings- härdningsmekanismer. Silikonkompositioner som utnyttjar fotosensibilisatorer (såsom bensofenon) som härdare kräver emellertid stabilisatorer (såsom hydrokinon) för förhindran- de av för tidig reaktion och för tillhandahållande av rimlig lagringslivslängd.

Vanliga tillgängliga fotosensibilisatorer är endast något lösliga i polydimetylsiloxanfluider vilka utgör de grundläg- gande utgångsmaterialen för silikonbeläggningskompositioner.

Låg löslighet förorsakar problem vid val av dessa nödvändiga ingredienser. En ytterligare svårighet som är inneboende i fri-radikalsystem är syreinhibering vilket nödvändiggör att det belagda substratet föreligger under en inert atmosfär medan det undergår bestrålning för härdning inom en rimlig tidsperiod. Användning av inent atmosfär bidrar till att komplicera och fördyra beläggnings-och härdningsförfarandet.

Det har framkommit att UV-härdbara epoxifunktionella sili- koner som är lämpliga för släppbeläggningstillämpningar fal- ler inom ett snävt område beträffande epoxihalt och viskosi- tet. Gränserna för dessa parametrar pålägges av nödvändighet- en av beläggning av 0,0025 till 0,0075 mm skikt av dessa silikonfluider på olika substrat och av nödvändigheten av att dessa kompositioner härdar snabbt vid utsättning för UV-strålning medan de vidhäftar väl till substratet.

Kravet att dessa epoxifunktionella silikoner skall anbringas i tunna skikt dikterar att fluiderna skall vara av låg visko- sitet, exempelvis ungefär 500 till 25 000 centistok. Följ- aktligen måste de epoxifunktionella silikonerna vara flui- der med låg molekylvikt. Effektiviteten av härdningskataly- satorn måste även vara hög för tillhandahållande av till- räcklig bryggbildning och bildning av en fast, smetbeständig beläggning som vidhäftar väl till substratet. 461 981 LH Kravet på en i hög gra: effektiv fotoinitiator begränsar allvarligt strukturen för katalysatorn eftersom den även måste ha förmåga att lösas eller dispergeras väl i det epoxifunktionella silikonfluidet. Den amerkanska patent- skriften 4.310.469 uppenbarar en UV-initierad katjonisk ringöppningshärdningsmekanism för dimetylepoxidkedjeavbrutna linjära polydimetylsíloxanfluider med utnyttjande av bis-aryljodoniumsalter med följande formel GU I X (I) vari X = SbF6, AsF6, PF6 eller BF och vari R är en C(4_2o) organisk grupp som väljes bland aâkyl och halogenalkyl och blandningar därav och n är ett heltal av l-5. De kata- lysatorer som beskrives i Crivello-ansökan är tjocka vätskor med hög viskositet eller vaxartade fasta substanser som dispergeras dåligt i epoxifunktionella silikoner med låg molekylvikt som utnyttjas i föreliggande uppfinning. Dessa katalysatorer uppvisar typiska löslighetsegenskaper för diaryljodoniumsalter, nämligen av att vara lösliga i polära, organiska lösningsmedel, såsom kloroform och aceton, men olösliga i icke-polära organiska lösningsmedel, såsom pentan, hexan och petroleumeter. Sådant löslighetsuppträdande be- gränsar allvarligt användningen av dessa salter för initi- ering av hastig fotohärdning av epoxifunktionella silikon- papperssläppkompositioner. Även om Crivello uppenbarar att R kan vara lika med organo- grupper som väljes bland alkyl, halogenalkyl och grenade alkylgrupper innehållande 4-20 kolatomer insåg han icke de unika egenskaperna för "linjära alkylat"bus6odecylfenyl)- jodoniumsalter såsom uppenbaras enligt föreliggande uppfinning. 461981 Dessa bis(dodecylfenyl)jodoniumsalter kommer att hastigt lö- sas i polysiloxanbaspolymerfluidet och dispergeras över allt varigenom de blir en effektiv fotoinitiator- Rådana =a1+er är särskilt väl lämpade att använda med epoxifunktionella silikonbeläggningskompositioner.

Epoxifuntionella silikonpapperssläppbeläggningskompositioner måste vanligtvis ha expoxihalter av mindre än ungefär 12 vikt- procent beroende på de slutanvändningar för vilka sådana beläggningar kommer att utsättas nämligen att tjänstgöra som icke-vidhäftande ytor med en förmåga att frigöra aggresiva kontakthäftande klister. När epoxihalten för silikonkomposi- tionerna är större än ungefär 12 viktprocent erfordras över- driven kraft för avlägsnande av adhesivbelagda artiklar från de härdade silikonbeläggningarna. Det skall emellertid obser- veras att detta kan vara en lämplig egenskap när helst det är önskvärt att selektivt reglera släppegenskaperna för ett klister.

De epoxifunktionella polydiorganosiloxansilikonfluider som här avses är närmare bestämt dialkylexpoxikedjeavbrutna polydialkyl-alkylepoxi- siloxan-sampolymerer varvi polysiloxanenheterna innehåller lägre alkylsubstituenter, i synnerhet metylgrupper. Epoxi- funktionaliteten erhålles när vissa av väteatomerna hos polysihoxankedjan i en polydimetyl-metylvätesiloxansampoly- mer omsättes i en hydrosileringsadditionsreaktion med andra organiska molekyler som innehåller både etenisk omättnad och epoxidfunktionalitet. Eteniskt omättade material kommer att adderas till en polyhydroalkylsiloxan under bildning av en sampolymer i närvaro av katalytiska mängder platinametall.

En sådan reaktion är härdningsmekanismen för andra silikon- _ kompositioner men i föreliggande uppfinning tillåtes en reg- lerad mängd av denna bryggbildning att äga rum i ett silikon-É precursor-fluidum eller mellanprodukt och detta betecknas som, "för-bryggbildning". För-bryggbildning av precursor-silikon- 461 981 fluidet innebär att det har förekommit partiell bryggbildning eller härdning av kompositionen och erbjuder fördelarna för föreliggande uppfinning med möjliggörande av snabb UV- -ljusinitierad härdning med liten kostnad för energi och med eliminering av behovet av ett lösningsmedel.

Det ultravioletthärdbara epoxifunktionella silikonmellanpro- duktsfluidet omfattar ett för-bryggbildat epoxifunktionellt dialkylepoxikedjeavbrutet polydialkyl-alkylepoxisiloxan-sam- polymersilikonfluidum som utgör reaktionsprodukten av en vinyl- eller allyl-funktionell epoxid och ett vinylfunktio- nellt siloxanbryggbildningsfluidum som har en viskositet av ungefär l till 100.000 centipois vid 25OC med ett vätefunk- tionellt siloxanprecursorfluidum som har en viskositet av ungefär l-10.000 centipois vid 250C i närvaro av en effektiv mängd ädelmetallkatalysator för underlättande av en addi- tionshärdningshydrosileringsreaktion mellan det vinylfunk- tionella bryggbildningsfluidet, vinylfunktionell epoxid och vätefunktionelk siloxanprecursorfluidum.

Den vinyl- eller allyl-funktionella epoxiden kan vara en cyk- loalifatisk epoxiförening, såsom 4-vinylcyklohexenoxid, vinylnorbornenmonoxid och dicyklopentadienmonoxid. Ädelmetallkatalysatorn kan väljas bla 1 gruppen platinametall- komplex som innefattar komplex av rutenium, rodium, palladium, osmium, iridium och platina.

Det vinylfunktionella siloxanbryggbildningsfluidet kan väljas bland den grupp som består av dimetylvinylkedjeavbruten lin- jär polydimetylsiloxan, dimetylvinylkedjeavbruten polydimetyl- -metylvinylsiloxan-sampolymer, tetravinyltetrametylcyklotetra- siloxan och tetrametyldivinyldisiloxan. Det vätefunktionella siloxanprecursorfluidet kan väljas bland en grupp som består av tetrahydrotetrametylcyklotetrasiloxan, dimetylvätekedjeav- bruten linjär polydimetylsiloxan, dimetylvätekedjeavbruten polydimetyl-metyl-vätesiloxan-sampolymer och tetrametyldi-_~“ 461 981 hydrosiloxan.

När de ovan beskrivna för-bryggbildade epoxifunktionella silikonmellanproduktsfluiderna kombineras med en UV-ljushärd- ningsinitiator enligt föreliggande uppfinning, som är ett bis- -aryljodoniumsalt kan en UV-ljushärdningsreaktion initieras för framställning av en slutprodukt, såsom en lösningsmedels- fri silikonsläppbeläggning. Vidhäftningen av dessa komposi- tioner till ett substrat kan förbättras genom tillsats av en liten mängd B-(3,4-epoxicyklohexyl)etyltrimetoxisilan.

De UV-härdbara epoxifunktionella silikonkompositionerna kan därefter anbringas på cellulosasubstrat och andra substrat innefattande papper, metall, folier, glas, PEK-papper, SCK- -papper och polyeten, polypropen och polyesterfilmer. En UV-initierad reaktion kommer att härda de epoxifunktionella silíkonkompositionerna enligt föreliggande uppfinning och bilda en icke-vidhäftande adhesionsyta pá det belagda sub- stratet.

När detta för-bryggbildade epoxifunktionella silikonmellan- produktsfluidet kombineras med ett lämpligt bis-aryljodonium- salt enligt föreliggande uppfinning kan en UV-härdningsreak- tion initieras för framställning av en slutprodukt såsom en lösningsmedelsfri silikonsläppbeläggning.

UV-ljushärdbara silikonbeläggningskompositioner erhålles genom förening av ett jodoniumsalt enligt föreliggande uppfinning som är effektivt för katalys av en UV-ljusinitierad härdnings- reaktion av silikonbeläggningskompositionen, med ett för- -bryggbildat dialkylepoxikedjeavbrutet polydialkyl-alkylepoxi- siloxansilikonfluidum med en viskositet av ungefär 10 till .000 centipois vid 25°C.

Den UV-ljusinitiator som föreliggande uppfinning avser är ett diaryljodoniumsalt som härledes från "linjärt 461 981 alkylat"-dodecylbensen. Sådana salter har följande allmänna formel cizñ-z I* x' (n, vari X är lika med SbF6, ASF6, PF6 eller BF4. Dessa bis(4- -dodecylfenyl)jodoniumsalter är mycket effektiva initiatorer för UV-härdning av en vidsträckt rad epoxifunktionella sili- koner.

“Linjärt alkylat"-dodecylbensen är känd kommersiellt och framställes medelst Friedel-Craft-alkylering av bensen med en Cll-Cl3-6%-olefinfraktion. Alkylatet innehåller följaktli- gen en övervägande mängd dodecylbensen med grenad kedja men det kan i själva verket finnas stora mängder av andra isome- rer av dodecylbensen, såsom etyldecylbensen, plus isomerer av undecylbensen, tridecylbensen etc. Det skall emellertid observeras att en sådan blandning är ansvarig för den disper- siva karaktären för den linjära alkylat-härledda katalysatorn och är en hjälp när det gäller att hålla materialet flytande.

Dessa katalysatorer är friflytande viskösa vätskor vid rums- temperatur.

Dessa nya bis-dodecylfenyljodoniumsalter (II) enligt föreliggande uppfinning är avsevärt annorlunda mot de tidigare kännetecknade diaryljodoniumsal- terna (I). De är både pentan-lösliga och vattenolösliga.

Förbättringarna i löslighet och katalytisk effektivitet för dessa substituerade salter med grenad kedja understrykes ytterligare genom jämförelse med analoga salter framställda av rakkedjig n-tridecylbensen och n-dodecylbensen. Två exem- pel på dessa salter innefattar bis(4-n-tridecylfenyl)jodonium- h=.afluorantimonat och bis(4-n-dodecylfenyl)jodoniumhexa- z fluorantimonat som har långa linjära kolvätekedjor. Dessa 461 981 salter (I) är i motsats till de nya salterna (II) vaxartade fasta substanser som varken är pentan- eller vattenlösliga och som dispergeras mycket dåligt i de epoxifunktionella sili- koner som användes i beläggningskompositionerna enligt före- liggande uppfinning. Dessa katalysatorer erbjuder mycket lång- samma UV-härdningar vid användning för släppbeläggningar.

De UV-härdbara silikonbeläggningskompositionerna utnyttjar nya epoxifunktionella silikonfluider som kan framställas pà många sätt. Epoxiföreningar, såsom 4-vinylcyklohexenoxid, som utvisas av följande formel, ß (III) kan kombineras med Si-H-funktionella polysiloxaner. En addi- tionshärdningsreaktion även känd som hydrosilering kan äga rum mellan de vinylfunktionella grupperna och Si-H-grupperna.

Det skall förstås att silikonbeläggningskompositionen under- går en mängd "för-bryggbildning" innan UV-katalysatorn sättes till kompositionen. För-bryggbildning avser förmågan hos de Si-H-funktionella grupperna att reagera med vinylgrupperna hos dimetylvinyl-avbrutna linjära polydimetylsiloxanfluider, eller av andra vinylhaltiga polysiloxaner, och den tjänar det lämpliga ändamålet av att tillhandahålla en komposition som kan härdas till sitt slutliga icke-vidhäftande tillstånd med mycket mindre energiåtgång än vad som skulle erfordrats för en komposition som icke är så för-bryggbildad.

Vanliga silikonbeläggningskompositioner kräver med andra ord stor energiátgàng, såsom höga ugnstemperaturer, för härdning av produkten till ett slutligt tillstånd. Om man emellertid utnyttjar ett epoxifunktíonellt mellanproduktsfluidum som redan har undergàtt en grad av för-bryggbíldning eller hydro- 11 461 981 silering kommer endast små mängder av UV-strålning att vara nödvändiga för dess härdning till dess slutliga tillstànd i närvaro av de jodoniumsaltinitiatorer som här tillhandahål- les.

De epoxifunktionella silikonerna kan framställas från andra vinyl- eller allyl-funktionella epoxiföreningar som innehåller olefiniska delar, såsom allylglycidyleter eller glycidylakry- lat, vinylnorbornenmonoxüioch dicyklopentadienmonoxid. Även om cyklohexylepoxiföreningar är särskilt lämpliga kan andra vinylfunktionella cykloalifatiska epoxiföreningar även använ- das utan att man betydligt ändrar egenskaperna för produkten.

Omfattningen för uppfinningen är icke begränsad till 4-vinyl- cyklohexenoxidsorter som användes i exemplen.

De epoxifunktionella polysiloxanmellanproduktsfluiderna kan framställas på vilka som helst av flera sätt. Uppfinningen âskådliggöres medelst följande exempel som åskådliggör flera av dessa metoder men det skall förstås att föreliggande upp- finning är icke begränsad av dessa exempel. Fackmännen inom tekniken kommer att kunna tillhandahålla andra epoxifunk- tionella silikonmellanproduktsfluider efter att ha läst dessa exempel.

Exempel 1 470 gram av ett dimetylvinylkedjeavbrutet linjärt polydime- tylsiloxanfluidum med en medelmolekylvikt av 62.000 blanda- des med 54 gram 4-vinylcyklohexenoxid och 0,2 gram Lamoreaux- -katalysator (H2PtCl6 i oktylalkohol) som beskrives i den amerikanska patentskriften 3.220.972. Dessa material löstes i 550 gram hexan och ärefter sattes 30 gram tetrametylcyklo- tetrasiloxan (MeHSiO)4 långsamt till ovanstående lösning.

Den fullständiga blandningen återflödesuppvärmdes vid 70°C i tre timmar. Hexanlösningsmedlet avdrogs vid 60°C under vakuum, varvid ett grumligt fluidum tillhandahölls som hade en"viskositet av 875 centipois som den epoxifunktionella för-bryggbildade silikonprodukten. 1 461 981 12 Exempel 2 300 gram av ett dimetylvätekedjeavbrutet linjärt polydimetyl- siloxanfluidum med medelmolekylvikten 6.000 kombinerades med 0,2 gram Lamoreaux-platinakatalysator och löstes i 200 gram hexan. En blandning av 4,2 gram tetravinyltetrametylcyklo- tetrasiloxan (MeViSiO)4 och 7,6 gram 4-vinylcyklohexenoxid sattes droppvis till den omrörda lösningen. Den fullständiga reaktionsblandningen återflödesuppvärmdes vid 70°C i tvâ timmar. Efter avdragning av lösningsmedlet utgjorde den epoxifunktionella silikonmellanprodukten ett klart bärnstens- färgat fluidum med en viskositet av 800 centipois.

Exempel 3 Ett epoxifunktionellt silikonfluidum med förbättrad lagrings- mängd och prestanda jämfört med exemplen l och 2 kan tillhan- dahållas genom kombination av 18,8 gram 4-vinylcyklohexenoxid med 0,05 gram platinakatalysator och 7,0 gram av en dimetyl- vinylkedjeavbruten polydimetylflmetylvinylsiloxansampolymer innehållande 6,4% metyl-vinylsubstitution och med en visko- sitet av 100 centipois. Dessa material löstes i 300 gram hexan i en 2-liters kolv till vilken sattes 300 gram av en dimetylvätekedjeavbruten polydimetyl-metylvätesiloxansampoly- mer innehållande totalt 2,85% Si-H-enheter och med en visko- sitet av 100 centipois. Detta fluidum sattes långsamt till den omrörda hexanlösningen under 90 minuter. När denna till- sats var fullbordad återflödesupphettades reaktionsblaád- ningen vid 70°C i 8 timmar. 3,0 gram 1-okten sattes till reaktionsblandningen vid denna tidpunkt och återflödesupp- hettning återupptogs på nytt i 18 timmar. Hexanlösningsmedlet avdrogs såsom beskrevs ovan och en klar produkt som hade en viskositet av 380 centipois återstod, vilken hade en epoxi- halt av 5,8% i form av 4-vinylcyklohexanoxid. IR-analys av produkten påvisade icke någon återstod av MeH eftersom l-oktenen verkar som ett effektivt elimineringsmedel.

Exempel 4 11,0 gram 4-vinylcyklohexenoxid och 0,05 gram platinakataly- 461 981 13 sator tillsammans med 15 gram av det vinyl-funktionella flui- dum som beskrevs i exempel 3 löstes i en två-liters kolv inne- hållande 300 gram hexan. Till denna blandning sattes 300 gram av en dimetylvätekedjeavbruten polydimetyl-metylvätesiloxan- sampolymer med en viskositet av l25 centipois och som inne- höll 1,75% metylväteenheter. Denna blandning sattes därefter långsamt till den omrörda hexanlösningen under 30 minuter och reaktionsblandningen återflödesupphettades vid 70OC i 8 timmar. Vid denna punkt påvisades 0,2% MeH som icke omsatt varför 6 gram l-hexen tillsattes som ett elimineringsmedel och återflödesupphettningen återupptogs på nytt i ytterligare 16 timmar varefter icke någon icke omsatt MeH kunde påvisas.

Lösningsmedlet avlägsnades och en klar flytande produkt med en viskositet av 312 centipois innehållande 3,4 viktprocent epoxi i form av 4-vinylcyklohexenoxid återstod.

Det är önskvärt att ha så liten mängd icke omsatt Si-H-funk- tionella grupper som möjligt i slutprodukten eftersom dessa Si-H-funktionella fluider snabbt kommer att åldras till ett gel vid exponering för atmosfärisk fukt i närvaro av kata- lytiska mängder platina. Genom tillsats av en liten mängd av en lågkokande normal alken, såsom okten och hexen, som be- skrevs i exemplen 3 och 4, under hydrosileringen verkar dessa alkener som MeH-elimineringsmedel och reducerar den icke om- satta MeH till ett icke påvisbart omrâde utan att i övrigt påverka produkten. överskott av alken avlägsnas därefter med lätthet under lösningsmedelsavdragningsförfarandet.

Ovanstående exempel utgör ett begränsat àskâdliggörande av ramen och användbarheten för den epoxisilikonsyntes som nu har utvecklats. Det har framkommit att tillsats av smà mängder vinylfunktionella dimetylsilikonfluider till vinylepoxíden under hydrosileringen av de vätefunktionella precursorfluider- na icke endast tillhandahåller den för-bryggbildning som är väsentlig för riktig prestanda av produkten utan även utgör ett effektivt sätt att reglera viskositeten för de ovan 461 981 14 beskrivna epoxifunktionella silikonmellanproduktsfluider- H8..

Den epoxifunktionella silikonbeläggningskomposítionen härdar till sitt slutliga icke-vidhäftande tillstànd med en effektiv mängd UV-strålning. För àstadkommande av en sådan härdning införlivas en katjonisk UV-katalysator i det epoxifunktionella fluidet. Det har enligt föreliggande uppfinning framkommit att ett bis-aryljodoniumsalt innehållande en linjär alkylatdode- cylsubstituent är en mycket effektiv UV-initiator. Särskilt effektiv är exempelvis bis(4-dodecylfenyl)jodoniumhexafluoro- antimonat med formeln (II) som kan syntetiseras på följande sätt. En två-liters, tre-halsad rundkolv utrustades med en mekanisk omrörare, en termometer, ett kväveintag och en tryckutjämnande tillsatstratt. Till detta reaktionskärl sattes ungefär 100 viktdelar linjärt alkylatdodecylbensen.

Till detta sattes ungefär 30-60 viktdelar kaliumjodat och ungefär 60-100 viktdelar ättiksyraanhydrid samt ungefär 150- -200 viktdelar isättika. Blandningen inuti reaktionskärlet omrörer kontinuerligt och kyles till en temperatur av ungefär -l0°C till +l0°C. Ett kolsyreisacetonbad är effektivt för reduktion av temperaturen. Ungefär 80-120 viktdelar av en syralösning sättes till innehållet i reaktionskärlet för framställning av en reaktionsblandning. Syralösningen kan utgöra en blandning av koncentrerad svavelsyra och ytterli- gare isättika. Syralösning kan omfatta en blandning av unge- fär 12-60 viktprocent koncentrerad svavelsyra och ungefär 40-80 viktprocent isättika. Denna syralösning sättes till reaktionsblandningen med en hastighet som är effektiv för upprätthållande av reaktionsblandningstemperaturen vid unge- fär -5°C till +5°C. Efter fullbordan av tillsatsen erhålles en tjock orangefärgad uppslamning och denna reaktionsbland- ning kan långsamt omröras i ungefär 2-4 timmar vid nära 0°C.

Reaktionsblandningen får därefter långsamt värmas till unge- fär 20-30°C och omrörningen fortsättes i ungefär 8 till l5 timmar. 461 981 När temperaturen för reaktionsblandningen närmar sig ZOOC kan moderata exoterma reaktioner inträffa men dessa kan snabbt regleras genom att man på nytt nedsänker reaktionskärlet i kylbadet. Reaktionsblandningen utspädes därefter med ungefär 500-1000 viktdelar av vatten och till denna omrörda blandning sättes ungefär 5-10 viktdelar natriumbisulfat eller ett annat grupp Ia-eller grupp IIa-metallbisulfat.

Ungefär 30-60 viktdelar natriumhexafluorantimonat sättes till reaktionsblandningen. Till denna blandning sättes ungefär l00-l50 delar pentan och blandningen omröres i mörker i unge- fär 2 till 4 timmar. De vattenhaltiga och icke-vattenhaltiga skikten separeras därefter. En separertratt kan användas.

Efter separation kan vattenskiktet ytterligare extraheras med ytterligare pentan. Pentanextrakten förenas därefter med icke-vattenskiktet och denna blandning tvättas med färskt vatten och koncentreras därefter i vakuum varvid man erhåller en rödaktigt brun olja. Denna olja lagras därefter i mörker.

Denna olja utgör en ungefärligen 50% ren reaktionsblandning av bis(4-dodecylfenyl)jodoniumhexafluorantimonat. Även om' syntes medelst den ovan beskrivna metoden tillhandahåller ett bis-aryljodoniumsalt som endast är ungefär 50% rent är saltet icke desto mindre riktigt effektivt för initiering av en UV-härdningsreaktion av den epoxifunktionella silikon- beläggningskompositionen enligt föreliggande uppfinning och ytterligare rening, medan lämplig, erfordras icke.

Naturligtvis kan andra effektiva UV-initiatorsalter med formeln (II) tillhandahållas med mindre substitutioner i syntesförfarandet. Natriumhexafluorantimonatet kan exempelvis ersättas med salter som innehåller AsF6, PF6 eller¿BF4 för tillhandahållande av en UV-initiator med formeln (II).

Exempel 5 Inledande härdningsstudier genomfördes på följande sätt. Epoxi- funktionella silikoner framställdes ovan som beskrevs i exemp-5 len 1 och 2 och behandlades med 2 viktprocent av ett katjon- 461 981 16 iskt UV-katalysatorsalt med formeln (II) genom omsorgsfull blandning av de två substanserna. Effektiviteten för UV-kata- lysatorerna med formeln (II) jämfört med UV-katalysatorerna med formeln (I) framgår av tabell l. För varje försök som anges i tabell l betecknar rubriken "syntes" det sätt på vilket det epoxifunktionella precursorfluidet som användes framställdes. Rubriken "viktprocent epoxi" hänför sig till viktprocenten epoxifunktionalitet i det valda epoxifunktio- nella silikonfluidet. De fullständiga blandningarna av epoxifunktionella silikonfluider och UV-katalysatorsalter belades därefter på glasskivor i skikt av ungefär 0,050 mm.

Beläggningarna exponerades för en enda GE H3T7 mediumtrycks- kvicksilverbåglampa monterad på ett avstånd av 12,7 cm från provet. Proven bestrålades alla i omgivande atmosfär efter- som inert atmosfär icke erfordras för detta härdningssystem.' Uttrycket "härdning" i följande tabell definieras som bild- ning av en klibbfri fast beläggning.

Tabell l Försök Syntes Viskositet Viktprocent UV_kata_ och härd- e oxi lysator ningstid (I) (II) A Exempel l 875 cp 9,75 lätt gel- härdning ning efter 10 sek. sek.

B " 2 100 cp 3,8 ingen härd- härdning ning,l0 sek. 10 sek.

C " 2 800 cp 2,4 härdning, härdning sek. 10 sek.

D " 2 143 cp 2,9 ingen härd- härdning ning, 10 sek.l0 sek.

Exempel 6 Effektiviteten för bis(dodecylfenyl)jodoniumhexafluoroantimo- nat som en UV-katalysator för tunna beläggningar av epoxifunk- tionella silikoner anbringade till typiska släppsubstrat kan även utvärderas. Beläggningsblandningar av flera epoxifunk- tionella silikoner med 2 viktprocent av bis(dodecylfenyl)- 461 981 17 jodoniumhexafluorantimonatet framställdes såsom beskrevs i exempel 5 och anbringades som beläggningar med en tjocklek av ungefär 0,0l25 mm till superkalandrerat kraftpapper (SCK), polyetenkraft (PEK) och Mylar-substrat med hjälp av en rakel.

De belagda proven bestrålades därefter med en H377 UV-lampa på ett avstånd av 12,7 cm från den belagda ytan tills en klibbfri beläggning erhölls. De resulterande filmerna utvär- derades därefter beträffande deras möjlighet som släppmedel genom kvalitativ bestämning av filmernas avgnidning, smetning, vandring och släppegenskaper medelst förfaringssätt som är välkända för de som är förtrogna med släppbeläggningstillämp- ningar.

Avgnidning inträffar när en silikonbeläggning icke klarar att vidhäfta till substratet och kan gnidas av i små kulor av härdad silikon genom varsamt fingertryck. Smetning påvisas i en ofullständigt härdad beläggning när ett finger fast pressat mot silikonfilmen lämnar en tydlig permanent strimma. h(R) cellofantapetestet. Be- Migrering påvisas medelst Scotc läggningen anses väl härdad och migreringsfri om en bit av seetenm nr. 610 tape kemer att kiibbe till sig själv efter att först ha fast pressats in i silikonbeläggningen, därefter avlägsnats och vikts tillbaka mot sig själv. Om en silikon- beläggning visas vara migreringsfri medelst Scotch (R) tape testet anses den vara en släppbeläggning eftersom den vid- häftar till substratet med en adhesiv kraft som är mycket större än den adhesiva kraften mellan den härdade kompositio- (R) tapen. Dessa kva- nen och den frigjorda aggresiva Scotch litativa tester användes överallt för fastställande av full- bordan av härdning i silikonpapperssläppbeläggningar.

Alla de prov av epoxifunktionella silikonfluider som anges i tabell II härdade till smet och migrerings-fria icke-vidhäf- tande ytor på de tre substrat (SCK, PEK och Mylar) som testa- des inom ungefär 10 till 15 sekunders exponering från den enda UV-lampan när de katalyserades med 2 viktprocent rått rodoniumsalt med formel (II). Vidare har det visat sig att“_”_ 461 981 l8 avgnidning av härdade beläggningar på SEK kan r duceras till ett minimum om substratet värmes svagt. E?-ersom kvick- silverlampor som användes i UV-härdningsförfaranden alstrar betydande värme kommer emellertid avgnidning från cellulosa- substrat icke att utgöra ett problem under dessa betingelser.

I följande tabell avser "syntes" återigen den metod medelst vilken det epoxifunktionella silikonfluidet framställdes.

Tabell II Härdningshastighet i sek.

Försök Syntes viskositet Vikt- procent SCK PEK Mvlar epoxi A Exempel l 782 cp 10,8 10-15 10-15 10-15 B " 3 950 cp 15,3 10-15 5 10-15 C " 3 95 cp 12,2 ingen 15 15 härdning (smetning) Den låga viskositeten för den silikonblandning som användes i försök C medgav att den fuktades in i ytan av SCK-pappret i den utsträckningen att en god härdning förhindrades. Alla de prov som testades utvisade utmärkt härdning på PEK utan behov av vidhäftningspromotorer. Detta karakteristiska upp- trädande för detta system är mycket betydelsefullt eftersom standardvärmehärdade lösningsmedelsfria silikonsläppmedel icke kan härdas på de flesta polyeten- eller polypropen-fil- mer vid ugnstemperaturer som är tillräckligt låga för att förhindra destruktiv nedbrytning av dessa substrat. Kort exponering för UV-strålning härdar emellertid de epoxisilikon- kompositioner som här beskrives utan att påverka substraten.

Ytterligare UV-härdningsutvärderingar kan utföras med använd- ning av en P.P.G. modell 1202 AN Ultraviolet Processor. Denna P.P.G.-anordning utnyttjar två UV-källor av Hanovia medium tryck kvicksilverånga som avger 200 vatt per 6,45 cmz rad effekt på de bestrålade ytorna. Prov som skall exponeras fokuse- för UV-strålning fixeras på en fast bärarskiva och ledes där-É 461 981 19 efter under lamporna på ett transportband som arbetar med varierbara hastigheter från ungefär 1,5 till 150 m per minut.

Eftersom den fokuserade lampstrålningen är begränsad till ett omrâde med en bredd av ungefär 15,2 cm på det rörliga transportbandet kommer exponeringstiderna att variera från ungefär 0,06 till 6 sekunder för varje individuell passage under lamporna.

Exempel 7 Följande exempel åskådliggör härdningsuppträdandet för de epoxifunktionella silikonfluiderna.

Beläggningsbad av de fluider som skulle provas kata- lyserades med l viktprocent bis(4-dodecylfenyl)jodoniumhexa- fluorantimonat. Dessa fluider handbelades med en rakel på sektioner av PEK, SCK eller Mylar med måtten 10,2 x 25,4 cm vilka tidigare hade fästs till en bärarskiva. De belagda substraten lades därefter på det rörliga transportbandet och exponerades för UV-lamporna i P.P.G.-processorn under varie- rande exponeringstider beroende på den använda bandhastighe- ten. Efter exponering undersöktes de belagda fluiderna kvali- tativt beträffande härdningsgraden genom bestämning av när- varon eller frånvaron av smetning, migrering och avgnidning såsom beskrevs tidigare. Eftersom P.P.G.-UV-processorn avger betydligt mer strålningsenergi till försöksproven än den enda H3T7 UV-lampan som användes i de tidigare exemplen är de härdningstider som iakttogs för dessa försökssläppkompositio- ner mycket kortare än de som redovisas tidigare. Tabell III anger härdningstiden i sekunder för epoxifunktionella silikon- fluider som innehåller varierande mängder epoxifunktionalitet som en viktprocent av 4-vinylcyklohexenoxid. I tabellen avser rubriken "viktprocent vinyl" den lilla mängd vinylfunktio- nella metylsilikonfluider som kan sättas till vinylepoxiden under hydrosileringsreaktionen av de vätefunktionella pre- cursorfluiderna. Det har framkommit att tillsatsen av en liten mängd av vinylfunktionellt silikonfluidum är ett utmärkt sätt- att erhålla produkt med låg viskositet. Det framgår av tabel-É len att viskositeten för de epoxifunktionella fluider som 461 981 framställts såsom beskrivits ovan är direkt beroende både på epoxihalten och graden av för-bryggbildning som tillåtes via vinylfluidet. Viskositetsvärden av från ungefär 300 till 1000 centipois är mest föredragna för lösningsmedelsfria silikon- tillämpningar. Exeptionellt snabba härdningar noteras på poly- etensubstraten när expoxihalten är så låg som 3%. Härdnings- hastigheten på SEK och Mylar var ungefär lika. Det framgår således klart att härdningshastigheten är direkt proportio- nellt mot epoxihalten och en dramatisk ökning i härdnings- hastigheten framgår i försök E där epoxihalten var ungefär %. Såsom angetts ovan finnes det även ett samband mellan härdningshastigheten och den grad av för-bryggbildning som införes i den epoxifunktionella silikonmellanprodukten genom användning av vinylfunktionella fluider i syntesförfarandet.

Större mängder av dessa vinylfunktionella fluider ökar betyd- ligt härdningshastigheterna. Införande av dessa för-brygg- bildningsmaterial tjänar även till att reducera den utspäd- ning av härdningsprestanda till ett minimum som annars skulle erhållas som resultat av sänkning av mängden epoxi närvarande i dessa kompositioner.

TABELL III Prov Vikt% Vikt% Viskositet Härdningstid i sekunder epoxi vinyl SCR EEE Ellëš A 7,8 2,1 670 cp 1,0 0,2 1,0 B 6,1 0 200 cp 1,5 0,4 1,5 c 5,0 2,1 350 cp 1,0 0,2 1,0 r 5,75 2,4 675 cp 1,5 0,4 2,0 E 26,0 0 1200 cp <0,1 <0,1 <0,1 F 3,4 4,6 312 cp 1,5 0,6 3,0 G 2,9 5,8 800 cp 3,0 1,0 5,0 Exempel 8 För bättre bedömning av användbarheten för dessa epoxifunk- V tionella silikonkompositioner som papperssläppmedel kan kvan-É titativa mätningar av släppegenskaperna för härdade belägg- ningar av dessa material när de föreligger i kontakt med É 461 981 vanliga aggresiva klister även utföras. Kompositioner som skulle provas framställdes medelst med den syntes som besk- revs i exemplen 3 och 4. Tunna beläggningar av dessa kompo- sitioner katalyserades med l viktprocent bis(4-dodecylfenyl)- jodoiniumhexafluoroantimonat och belades på SCK med en rakel och utsattes därefter för UV-ljus i 1,5 sekunder inuti P.P.G.- -apparaten. Två remsor med måtten 2,5 x l5,2 cm av Curity wet-Pruf Adhesive Tape (nr. 3142) anbringades därefter till de härdade epoxisilikonbeläggningarna och pressades på plats genom två passager av en 2,2 kg gummivals. En identisk bit tape med måtten 2,5 x l5,2 cm fästes fast till toppen av en av de taper som redan förelåg i kontakt med silikonskiktet.

Detta skikt var ett jämförelseprov. De sålunda framställda laminatet åldrades därefter vid 60°C i 20 timmar i en ugn.

Efter avlägsnande ur ugnen fick testlaminat svalna till rums- betingelser med 23OC och 50% relativ fuktighet.

Jämförelsetapen avlägsnades omsorgsfullt från baksidan av testtapen och fästes till en ren plåt av rostfritt stål "Q". Den kraft som erfordrades för att avlägsna testremsorna från silikonytan bestämdes därefter genom att man drog tapen från den härdade epoxi-silikonytan med 30,5 cm per minut på en Instron-testanordning och den erforderliga kraften regi- strerades i gram. Efter avlägsnande av testremsorna från silikonsläppytorna fästes en av de tvâ testremsorna till plåten av rostfritt stål "Q" intill kontrolltapen. Den kraft som erfordrades för avlägsnande av både kontroll och de delaminerade testtaperna från den rostfria stâlytan registre- rades. Procenten efterföljande vidhäftning (%SA) kan beräk- nas genom jämförelse av de registrerade resultaten för test- och jämförelseremsor där procenten SA är lika med testet dividerat med jämförelseprovet. En 90% SA eller bättre visar att icke någon betydande migrering av silikon på klistret ägde rum. Detta utgör en kvantitativ version av det Scotch(R) tape migreringstest som beskrevs tidigare. Testresultat för olika prov där procenten SA och procenten epoxihalt korreleras 461 981 22 âterfinnes i tabell IV där återigen procent epoxi avser epoxi- funktionalitet i form av 4-vinylcyklohexenoxid.

TABELL IV Prov % epoxi Släppning, i gram för % SA 6 försök A 2,9 20-45 90 B 3,4 20-40 90 C 5,8 25-40 100 D 7,8 35-60 100 E ll,0 70-100 100 F 26,0 350-400 100 G 37,0 350-500 100 Som jämförelse kan nämnas att lösningsmedelsdispergerade standardsilikonsläppmedel i typiska fall kommer att tillhan- dahålla släppning av 40 till 70 gram under dessa betingelser varför det är uppenbart att de epoxifunktionella dimetyl- silikonfluiderna enligt föreliggande uppfinning kan härdas med ultraviolett ljus under bildning av icke-vidhäftande ytor med godtagbar släpprestanda när epoxihalten är begränsad till ungefär 8% eller lägre. Naturligtvis kommer tillämpning- ar vari högre reglerad släppning önskas att finna komposi- tioner med hög halt epoxi lämpliga. Föreliggande uppfinning gör ett vidsträckt område av släppegenskaper tillgängliga genom enkel manupilation av epoxihalten i de epoxifunktio- nella silikoner som här beskrives.

Vidhäftningen till ett substrat för UV-härdade papperssläpp- kompositioner kan förbättras med tillsats av en liten mängd /3-(3,4-epoxicyklohexyl)etyltrimetoxisilan med följande formel (Cfišfia Si 461 981 23 under hydrosileringstillsatsen av de vinylfunktionella epoxi- derna till Si-H-precursorfluiderna som beskrevs i ovanstående exempel 7. Tillsats av denna epoxiförening kommer i synner- het att förbättra vidhäftningen för de härdade epoxi-silikon- filmerna till cellulosasubstrat.

Sålunda kan ett nytt epoxifunktionellt UV-härdbart silikon- papperssläppfluidum syntetiseras på följande sätt: Exempel 9 60 gram dimetylvinyl-kedjeavbrutet linjär polydimetylsiloxan- fluidum med en viskositet av 220 centipois förenas med 30 gram 4-vinylcyklohexenoxid och 5 gram16-(3,4-epoxicyklohexyl)etyl- trimetoxisilan tillsammans med 0,05 gram platinakatalysator.

Dessa material löses i 400 gram hexan i en tvâ-liters kolv.

Till kolven sättes 300 gram av en dimetylvätekedjeavbruten polydimetylmetyl-metylvätesiloxansampolymer innehållande totalt 4,3 viktprocent Si-H-enheter. Detta material sättes långsamt till den omrörda hexanlösningen under 40 minuter.

Efter denna tillsats återflödesuppvärmes den fullständiga reaktionsblandningen vid 73°C i två timmar och 10 gram normal hexen tillsättes som ett elimineringsmedel. Fullständig åter- flödesupphettning återupptages i 16 timmar. Avdragning av hexanlösningsmedlet och överskottet av hexen vid BOOC kvar- lämnade en klar viskös vätska med en viskositet av 600 centi-0 pois som innehöll 7,6 viktprocent epoxid (i form av 4-vinyl- cyklohexenoxid) och IR-analys kunde icke påvisa några icke omsatta Si-H-grupper.

Ett annat prov framställdes exakt på samma sätt som tidigare beskrivits varvid emellertid icke någon;@-(3,4-epoxicyklo- hexyl)etyltrimetoxisilan innefattades i denna syntes. Dessa tvâ produkter katalyserades med 1,5 viktprocent bis(4-dode- cylfenyl)jodoniumhexafluoroantimonat och belades därefter på 18 kg SCK papper med en rakel och härdades med ultraviolett ljus i P.P.G-UV-anordningen. Kompositionen innefattande si- lanen (IV) kunde härdas till en smet- och migrerings-fri ____ 461 981 24 klisterbeläggning som visade ringa tendens för avgnidning av papperssubstratet vid ungefär 0,15 sekundersUV-exponering.

Däremot krävde det identiska fluidet som saknade silankopp- lingsmedlet (IV) ett minimum av 1,0 sekunders UV-exponering för övervinnande av otillfredsställande avgnidning av de i övrigt härdade beläggningarna från SCK-substraten. Använd- ning av tillsatsmedlet (IV) medger sålunda 5 till 10 gånger den bandhastighet som annars erfordrades för rimlig härdning.

Exempel 10 Ytterligare kvantitativa bestämningar av släppegenskaperna för UV-härdade beläggningar av dessa epoxifunktionella sili- konkomposition genomfördes. Kcmpositionen framställdes på ett sätt som analogt med exempel 9 och hade en viskositet av 500 centipois och en epoxihalt av 7,3%. Återigen sattes 1,5 viktprocent av jodoniumsaltkatalysatorn till kompositionen.

Tunna beläggningar anbringades till 18 kg SCK-papper med hjälp av en rakel och härdades till en smet- och migrerings- fri adhesivyta med 0,15 sekunders exponering för ultraviolett ljus såsom beskrevs i exempel 7. Efter att de härdade sili- konbeläggningarna åldrats vid rumstemperatur i 2 timmar an- bringades ett 0,25 mm tjockt skikt av Monsanto GMS-236 (Gelva 263)våttakrylklister ovanpå silikonskiktet och härda- des därefter i 15 minuter vid rumstemperatur och i ytterliga- re 15 minuter vid 66°C. Ett andra ark SCK-material pressades därefter fast på adhesivskiktet. Sålunda framställda laminat skars till remsor med måtten 5,1 x 22,9 cm och âldrades vid 24°C eller vid 60°C. Släpptestning av dessa laminat utfördes omedelbart efter deras framställning och vid regelbundna tidsintervall efter åldring genom dragning av SCK/adhesiv- laminatet från SCK/silikonlaminatet i en vinkel av 1800 med ,2 m per minut. Den kraft som erfordrades för att separera de två laminaten registrerades i gram. Resultaten av detta test redovisas i tabell V. 461 981 TABELL V Släppning i gram för Éamirfat' Prov âidrade vid 24°c Prov åldrade vid 6o°c aldring Från början 30 30-35 l dygn 30 40-60 l vecka 40 50-60 2 veckor 30-40 45-55 4 veckor 40-55 50-65 Exempel ll Användbarheten för de UV-härdbara epoxifunktionella silikon- släppkompositionerna kan demonstreras genom användning av en vidsträckt rad vanliga klister. En sats av epoxisilikonfluidum framställes genom förening av 610 gram av ett dimetylvinylkedjeavbrutet poly- dimetylsiloxanfluidum med en viskositet av 150 centipois med 305 gram 4-vinylcyklohexenoxid och 50 gram ß-(3,4-epoxicyklo- hexyl)etyltrimetoxisilan. Dessa material blandades med 0,2 gram platinakatalysator såsom beskrevs ovan och löstes i 4 kg hexan. Till den omrörda lösningen vid 25°C sattes långsamt 3 kg dimetylvätekedjeavbruten polydimetyl-metylvätesiloxan- sampolymer med en viskositet av 130 centipois och innehållan- de 4,l% metylvätesiloxienheter. Efter tillsatsen återflödes- uppvärmdes reaktionsblandningen vid 73oC i 4 timmar och kyldes därefter till under 70°C, varefter 100 gram normal hexen till- sattes och återflödesupphettning fortsattes i 15 timmar för fullbordan av reaktionen. Efter återflödesupphettningen av- drogs hexanlösningsmedlet och den icke omsatta hexenen under mm Hg-vakuum vid l00°C, vilket gav en klar bärnstensfärgadg flytande produkt med en viskositet av 550 centipois och inne-- hållande ungefär 7,5% epoxifunktionalitet (i form av 4-vinyl-I cyklohexenoxid) och IR-analys påvisade icke någon återstod av icke omsatt metylvätefunktionalitet. Såsom angetts ovan hjäl-- per små mängder (l till 2 viktprocent) av;6-(3,4-epoxicyklo- I hexyl)etyltrimetoxisilan tillsatta till dessa kompositioner É deras härdning och deras vidhäftning till papperssubstrat. É Det skall emellertid observeras att användningen av denna ___¿ 461 981 26 substans icke är väsentlig för prestandan för papperssläpp- produkten även om den utgör ett användbart tillsatsmedel. 100 delar av det ovan beskrivna epoxifunktionella silikon- fluidet blandades med två delar bis(4-dodecylfenyl)jodonium- hexafluoroantimonat tills en enhetlig dispersion av kataly- satorn i silikonen erhölls. Den katalyserade kompositionen belades därefter på en 45,7 cm bred rulle av lågdensitets polyetenbelagt Kraftpapper med hjälp av en trevalsoffset- gravyr-"pilotquarter" . Fackmännen inom tekniken kommer att inse att sådan offsetgravyrutrustning är särskilt väl lämpad för avsättning av jämna tunna filmer av lösningsmedelsfria silikoner på papperssubstrat för släpptillämpningen. En ensam 45,7 cm lång Hanovia mediumtryckskvicksilverång-UV-lampa tillhandahöll 300 vatt per 6,45 cmz av fokuserad strålning och var placerad över det rörliga substratet inom 0,91 m av beläggningshuvudet så att UV-ljuset fokuserades över hela bredden för det silikonbelagda pappret. Smet- och migrerings- fria härdade beläggningar erhölls på PEK-substratet vid linjehastigheter upp till 30,5 m per minut. Dessa linjehastig- heter tillhandahöll UV-exponeringar av ungefär 0,05 sekunder.

Det skall observeras att lågdensitetpolyetenbelagda Kraft-sub- strat är mycket känsliga för värme och konventionella termiskt härdade silikonsläppbeläggningar kan icke härdas på dessa material. De UV-härdade kompositioner som är beskrives är emellertid särskilt väl lämpade för denna tillämpning. För utvärdering av de härdade beläggningarnas släpprestanda er- hölls en vidsträckt rad silikonavsättningar med en linje- hastighet av 22,9 m/min. De härdade beläggningarna på PEK- -substratet lagrades vid 0 till 30°C i en vecka och laminat framställdes med användning av tre vanliga klister. Släpp- egenskaperna för dessa epoxi-silikonbeläggningar bestämdes i gram såsom beskrivits tidigare. Resultaten är sammanställda i tabell VI. 461 981 27 TABELL VI Prov Silikgnavsättning, xêlëgggåšši-gššg Xx* kg/In M-12 A-40 Gelva l 0,59 80-100 ll0-140 55-70 2 0,39 110-120 160-200 60-80 3 0,77 70-95 110-135 50-60 4 0,93 65-85 90-120 40-55 * M-12 avlägsningsbart SBR-klister (Dennison Mfg. Co.) Xx A-40 permanent SBR-klister (Dennison Mfg. Co.) ä: Xx Gelva 263 akrylklister (Monsanto) Högre släppningsvärden noterades för de lättaste silikon- avsättningarna. Dessa värden förändrades icke avsevärt efter två veckors accelererad åldring vid 49°C. Såsom angetts ovan är släppningsmätningar som faller under 100 gram mot det aggresiva Gelva-klistret att anses som premiumsläpprodukter.

Claims (1)

1. 461 981 28 PATENTKRAV UV-ljushärdningsinitiator för användning i en silikon- beläggningskomposition k ä n n e t e c k n a d av att den omfattar ett bis-(4-dodecylfenyl)jodoniumsalt med följande formel 2 vari X=SbF6, ASF6, PF6 och BF4, som syntetiseras medelst en metod som omfattar: (a) förening i ett reaktionskärl av en blandning omfattande ungefär 100 viktdelar "linjärt alkylat"-dodecylbensen, unge- fär 30 till 60 viktdelar kaliumjodat, ungefär 60 till 100 viktdelar ättiksyraanhydrid och ungefär 150 till 200 viktde- lar isättika; (b) kontinuerlig blandning av nämnda blandning i reaktions- kärlet; (c) kylning av blandningen till ungefär -l0OC till +l0OC; (d) tillsats av ungefär 80-120 viktdelar av en syralösning till blandningen i reaktionskärlet för framställning av en reaktionsblandning med en hastighet som är effektiv för upp- rätthâllande av reaktionsblandningstemperaturen vid ungefär -SOC till +5°C, vilken syralösning omfattar en blandning av koncentrerad svavelsyra och isättika; (e) tillsats till reaktionsblandningen av ungefär 5-10 vikt- delar av ett metallbisulfat vari metallen väljes bland den grupp som består av grupp Ia-eller grupp IIa-metaller; (f) tillsats av ungefär 30 till 60 delar av ett salt som väljes bland NaSbF6, NaAsF6, NaPF6 och NaBF4 till reaktions- blandningen; 461 981 29 (g) tillsats till reaktionskärlet av ungefär 100-150 delar av ett alifatiskt organiskt lösningsmedel med en kokpunkt under 200OC och omröring i mörker i ungefär 2 till 4 timmar; och (h) separation av ett vatten-och icke-vattenskikt och koncent- ration av icke-vattenblandningen.