SE445936B

SE445936B - Elektronisk styrd hemsymaskin

Info

Publication number: SE445936B
Application number: SE7901501A
Authority: SE
Inventors: G Carbonato; N Bianchi
Original assignee: Necchi Spa
Priority date: 1978-02-21
Filing date: 1979-02-20
Publication date: 1986-07-28
Also published as: BE874222A; IT7842904A0; NL7901350A; ATA131779A; FR2423572A1; SE7901501L; IT1162042B; AU537872B2; DE2906718C2; GB2015194A; CH643016A5; AT400450B; NZ189704A; CA1115811A; GB2015194B; USRE32143E; US4280424A; FR2423572B1; AU4435579A; NO790566L

Description

10 2s_ 7901501-2 - 2 monogram, ehuru tidigare kända symaskiner av mekanisk typ som använder sig av invecklade arrangemang, exempelvis så- dana som sålts av Barletti S.p.A. Milano, Italien, har varit i stånd att åstadkomma monogram. Andra exempel på kända l elektroniska symaskiner har angivits i japanskt patent 8675/72, japanskt patent 15713/70, amerikanskt patent 3 076 06, amerikanskt patent 3 005 136, amerikanskt patent 3 834 332, amerikanskt patent 3 613 608, amerikanskt patent 3 752 098, amerikanskt patent 3 982 H91, amerikanskt patent 3 986 466, amerikanskt patent 4 051 794, amerikanskt patent 4 078 506, amerikanskt patent 4 072 114, amerikanskt patent 4 069 778, amerikanskt patent H 108 093, amerikanskt patent 4 086 862, amerikanskt patent 4 116 lhﬂ och amerikanskt patent 4 108 091. Det nu angivna är endast exempel på ett fält som blir mer och mer uppfyllt när teknologin inom sy- maskinområdet fortsätter att gå över från den mekaniska perioden till den elektroniska perioden. Emellertid är huvuddelen av de tidigare kända elektroniskt styrda sy- maskinerna endast elektroniska omvandlingar av deras tidigare mekaniska motsvarigheter, vilka genom användningen av skilda kamgrupper kunde åstadkomma ett flertal valbara mönster för en operatör. Dessa kamgrupper har helt ersatts av deras ti- digare kända elektroniska motsvarigheter, nämligen ett sta- tiskt minne, exempelvis ett endast för utläsning avsett minne eller någon annan typ av elektronisk lagringsanordning.

Dessa elektroniska lösningar enligt teknikens tidigare stånd- punkt har emellertid icke medgivit behandling av de lagrade stygnmönsterdata eller en operativ smidighet ifråga om använd- ningen av dylika data, exempelvis för att alstra ytterligare stygnmönster utöver dem som är lagrade i minnet, genom in- verkan på de lagrade stygnmönstren, exempelvis interpolering av stygnmönsterdata, för att medgiva bibehållandet av en kon- stant stygnmönstertäthet när längden av stygnmönstret vari- eras medan mönstrets form bibehålles, eller möjligheten att välja ett flertal mönster som alternativt kan kombineras med varandra för att alstra ett nytt stygnmönsterarrange- 7901501-2 3 mang, eller för att automatiskt kombinera stygnmönster för att automatiskt åstdkomma en tråckling före pâbörjandet av en raksöm. Den elektroniska symaskinen som angivits i det amerikanska patentet 4 122 786 är emellertid i stånd att alternativt kombinera stygnmönster för att alstra ett sam- mansatt stygnmönsterarrangemang. I och med ankomsten av mikrodatorn har denna undan för undan funnit väg in i maskinstyranordningar, såsom har angivits i amerikanskt patent H 079 231, amerikanskt patent 4 115 058, och ameri- kansktpatent 3 906 324. Ingen av dessa tidigare kända an- läggningar har emellertid på ett ekonomiskt och effektivt sätt kunnat lösa problemen att åstadkomma en helt elektronisk symaskin. De av oss kända elektroniskt styrda symaskinerna har samltiga tangentbord där en specifik tangent erfordras för det valda stygnmönstret. Detta arrangemang är icke endast otillfredsställande utan medför även en rent mekanisk begräns- ning av den mängd stygnmönster som kan åstadkommas i hemsy- maskinen, eftersom det förefínns endast ett begränsat utrymme för tangentbordet på maskinen, som är den plats för ett tan- gentbord som för närvarande föredrages.

Redogörelse för uppfinningen Dessa olägenheter ifråga om teknikens ståndpunkt har enligt den föreliggande uppfinningen övervunnits med de ' medel som anges i den kännetecknande delen av det efterföljande patentkravet 1.

Genom uppfinningen har det åstadkommits en förbättrad hemsymaskin där styrningen av de stygnmönsterarrangemang som förefinnas har âstadkommits genom användning av ett numeriskt tangentbord, som åstadkommer styrsignaler till en mikrodators integrerade krets, som selektivt åstadkommer lagring av stygnmönsterdata i ett statiskt minne, exempel- vis ett endast för utläsning avsett minne, och är i stånd att selektivt och styrbart och funktionellt arbeta på dessa lagrade stygnmönsterdata som gensvar på skilda styrsignaler för att styrbart återangiva lagrade stygnmönsterdata för att selektivt alstra styrutsignaler för styrning av påverk- ningsorgan som inställer nålstångens läge och symaskinens matningsmekanism och som skiljer sig från de styrutsignaler ii 7901501-2 4 _ som svarar nmt_något av de lagrade stygnmönstren. Pâ detta sätt kan åtminstone nâlstångens tvärläge och, om så skulle önskas, matningsmekanismen selektivt varieras för att återangiva ett stygnmönsterarrangemang som skiljer sig från alla de lagrade stygnmönstren, och för att, om så skulle önskas, åstadkomma själva det lagrade stygnmönstret. Varia- tionerna ifråga om stygnmönsterarrangemang kan inkludera _sådana variationer som bibehâllandet av en konstant stygn- mönstertäthet när mönstrets längd varieras medan det valda mönstrets form bibehålles, exempelvis genom interpolering av de lagrade stygnmönsterdata, för att alstra ytterligare stygnlägeskoordinater, eller kombinerandet av ett flertal lagrade stygnmönster till ett sammansatt styggmönster- arrangemang som omfattar alternerande stygn av vart och ett av det valda flertal stygnmönster.

Hemsymaskinen kan vara av det slag som har ett bord eller platta, en pelare som reser sig upp från bordet, en horisontell arm som hänger över bordet och slutar med ett huvud, en nâlstâng anbragt i huvudet för att möjlig- göra tvärgâende svängningar av nâlstången i förhållande till den riktning som tyget matas fram med i symaskinen, en matningsmekanism för inställning av längden och rikt- ningen av tygframmatningen, och elektromekaniska påverk- ningsorgan för att inställa nålstångens tvärläge och läges- förflyttningen av matningsmekanismen såsom gensvar på styr- signaler som åstadkommits härför. Det endast för utläs- ning utbildade minnet lagrar uttagbart ett flertal skilda förutbestämda stygnmönster, exempelvis alfabetiska sty: mönster och/eller vanliga stygnmönster, och är företrädes- vis fixerat eller borttagbart anslutet till mikrodatorn, så att det kan ersättas av andra endast för utläsning avsedda minnen med olika stygnmönsterdata lagrade däri.

De lagrade stygnmönstren har vart och ett tillhörande uttagbart lagrade bukt- och matningsdata som svarar mot förutbestämda lägeskoordinater för nålstången och mat- ningsmekanismen som anger tillhörande stygnlägeskoordi- nater för de stygn som de lagrade stygnmönstermönstren '10 . asp 7901501-2 omfattar. Företrädesvis lagrar det endast för utläsning avsedda minnet endast de bukt- och matningsdata som vari- erar för de stygn som omfattar vart och ett av de till ett flertal uppgående lagrade stygnmönstren i stället för att lagra endast de bukt- och matningsdata som avser varje styng, även så informationen är upprepad, för att härigenom möjliggöra optimalt uttagande av stygnmönster- ' data genom míkrodatorn som gensvar på de styrinsígnaler som ästadkommits genom tangentbordet.

Mikrodatorns integrerade krets omfattar en mikroprocessor som står i arbetsförbindelse - med det endast för utläsning avsedda minnet, med påverk- ningsorganen och med tangentbordet för att selektivt be- handla de lagrade stygnmönsterdata från det endast för utläsning avsedda minnet för att åstadkomma styrutsignaler till påverkningsorganen grundade på selektivt behandlade stygnmönsterdata för att styrbart inställa nålstångens tvärläge och, då så önskas, lägesförflyttningen av mat- níngsmekanismen. Mikrodatorns processor är, såsom redan angivits, i stånd att selektivt styrbart och funktionellt verka på de lagrade stygmmönsterdata som gensvar på styr- insignaler erhållna från tangentbordet för att styrbart återangiva lagrade sty _mönsterdata för att selektivt alstra styrutsignaler svarande mot vilka som helst av de lagrade styggmönsterdata, exempelvis genom att inter- polera lagrade stvgnmönsterdata för ett valt stygnmönster, som gensvar på styrinsignaler erhållna från tangent- bordet för att hör samman med äterangiva de stynglägeskoordinater som det valda styggmönstret genom att alstra ytterligare stygnlägeskoordinater i det valda stygn- mönstret som icke förefinnas i de lagrade stygnmönster- data, exempelvis för att bibehålla det valda stygnmönstrets konstanta stygntäthet och detsammas form under det att stygnmönstrets längd varieras.

Tangentbordet innehåller tangenter för val av de lagrade stygnmönstren och den funktionsoperation som skall utföras beträffande de valda stygnmönsterdata för att 7901501-2 6 möjliggöra att symaskinen åstadkommer stygnmönsterarrange- mang som svarar mor de lagrade stygnmönstren i och för sig liksom valbart alstrade variationer därav. Tangent- bordet omfattar företrädesvis en gemensam presentation för att presentera information som svarar mot de lagrade stygnmönsterdata, exempelvis det motsvarande mönsternumret liksom buktlängden och matningen av det valda stygnmönsret eller valda variationer ifråga om dylik längd. Dessutom innehåller tangentbordet företrädesvis ett flertal ljus- emitterande dioder (lysdioder) som anger de tangenter som påverkats för att välja en funktion. En gemensam sats tan- genter för inkrementering och dekrementering har anord- nats på tangentbordet för att styra den numeriska siffer- presentationen. Dessa tangenter styr valet av mönsternum- mer och följaktligen det motsvarande stygmmönstret lik- som valet av bukt- och matningsvärden, då dylika värden skall varieras. Det antal tangenter som erfordras för mönstervalet begränsas således endast till det ental siffror som skall styras i stället för av antalet mönster, med exempelvis endast två satser tangenter erforderliga för att åstadkomma upp till 100 skilda mönsternummer för en presentationsanordning med två siffror.

I tangentbordet vid den för närvarande föredragna utföringsformen av den föreliggande uppfinningen har före- trädesvis tangenter anordnats för de vanligaste stygnen, raksöm och sicksacksöm, två satser tangenter för att styra den tvásifferkod som svarar mot de till ett flertal upp- gående andra valbara stygnmönstren, en tangent för bakåt- matning för att det valda mönstret skall kunna sys omvänt, en tråcklingstangent som åstadkommer styrinsignaler till mikrodatorn för att igângsätta automatisk tråckling och en efterföljande fortsatt syning av det valda styggmönstret sedan tråoklingen har fullbordats, en tangent för val av ett enda mönster för att möjliggöra det automatiska åstad- kommandet av endast en syning av ett mönster, en tangent som möjliggöra en styrbar variation av stygnlängden och/eller bukten i förening med de gemensamma tangenterna för styr- ningen av den numeriska presentationen, en tangent som 7901501-2 7 möjliggör en automatisk balansstyrning av symaskinens mat- ning, en tangent som tillåter att kombinera ett flertal stygnmönster, såsom redan angivits, och en tangent för en dubbelnål, som automatiskt tillåter en begränsning av det valda stygnmönstrets bredd till ett förutbestämt värde, exempelvis 5 millimeter, för att tillåta att en dubbelnål kan säkert användas. Mikrodatorn och tangentbordarrange- manget åstadkommer sålunda den smidighet som saknats hos tidigare elektroniskt styrda hemsymaskíner.

Föredragna utföringsformer För att uppfinningen skall förstås bättre kommer uppfinningen att beskrivas mera detaljerat i det följande i samband med de bifogade ritníngarna, där fig. 1 är en vy av symaskinen enligt den föreligg- ande uppfinningen för att visa den föredragna placeringen av skilda komponenter, fig. 2 är ett blockschema för den föredragna styr- anläggningen enligt den föreliggande ﬁpfinningen, fig. 3 är ett om fig. 2 pâminnande blockschema för styranläggningen enligt den föreliggande uppfinningen, fig. H är ett schema, delvis i blockform, av en typisk servostyrslinga för att styra lägesförflyttningen av nålstången enligt den föreliggande uppfinningen, med samma slags arrangemang typiskt för att styra lägesför- flyttningen av matningsmekanismen enligt den föreliggande nppfinningen, fig. 5 är ett blockschema för huvudmotorns lås- funktionsdel enligt den föreliggande uppfinningen, fig. 6 visar schematiskt ett typiskt tangentbord för användning enligt den föreliggande uppfinningen, fig. 7, 8 och 9 visar sammantagna ett schema, del- vis i blockform, för den genom fig. 2 - 5 angivna styr- anläggningen, med fig. 9 svarande mot tangentbordbe- handlínﬁnßrvrdwlen I utyranläggningen enligt den föreligg- ande uppfinningen, fig. 10 visar grafiskt synkroniseringen av styr- anläggningen enligt den föreliggande uppfinningen, . » ett pilsatinstygnmönster (mönster nr 98 i fig. 11) 7901501-2 8 fig. 11 visar grafiskt ett flertal olika styng- mönster som kan vara lagrade i stygnmönsterminnet enligt den föreliggande uppfinningen och åstadkomma genom sy- maskinen enligt den föreliggande uppfinningen, med kod- nummer för exempel på mönster visade intill vart och ett av mönstren, och med den sista bilden visande ett exempel på ett icke lagrat stygnmönsterarrangemang alstrat av de lagrade mönstren i enlighet med den föreliggande uppfin- ningen, g V fig. 12A - C visar grafiskt interpoleringsfunktionen hos anläggningen enligt den föreliggande uppfinningen för för att visa bíbehållandet av en konstant stygntäthet och form när stygnmönstrets längd varieras, fig. 13 visar grafiskt det i fig. 12 visade pil- mönstret för att angiva de skilda stygnpunkter som det lagrade stygnmönstret för detta mönster omfattar, fig. 14 visar grafiskt på liknande sätt som fig. 13 de lagrade stygnmönsterdata som svarar mot ett klubb- eller blomstermönster (mönster nr 43 i fig. 11), fig. 15 visar grafiskt på liknande sätt som fig. 13 och 14 de lagrade stygnmönsterdata som svarar mot knapp- hålsstygnmönster och 2 fig. 16, 16A, 168 och 16C visar grafiskt på samma sätt som fig. 13 - 15 lagrade styggmönsterdata som svarar mot skilda typiska alfabetbokstavsmönster, exempelvis bok- stäverna A, B och C.

I fig. 1 visas den för närvarande föredragna ut- föringsformen av symaskinen enligt den föreliggande upp- finningen, som i sin helhet betecknats med 100, på ett schematiskt sätt. Symaskinen 100 inkluderar företrädesvis ett hus som innehåller ett vanligt bord 112, en vanlig pelare 114, en vanlig arm 116 som sträcker sig över bordet 112 och slutar med ett vanligt huvud 118, som innehåller en nälstâng 120 av vanligt slag uppburen av en ränna 122 för rörelse fram och åter i förhållande till den sist- nämnda orsakad av vanliga drivorgan. Nålstängens ränna 122 är företrädesvis anbragt i huvudet 118, så att den utför 7901501-2 9 tvärgàende svängningar som gensvar på pulser mottagna från ett elektromagnetiskt pâverkningsorgan 12U, som företrädes- vis utgöres av antingen ett linjärt påverkningsorgan eller ett roterande påverkningsorgan, exempelvis en omkastbar likströmsmotor. Såsom kommer att beskrivas mera detaljerat i det följande, exempelvis i samband med fig. 2 - H, 7 och 8, är det elektromekaniska päverkningsorganet 12U före- trädesvis anslutet till den föredragna elektroniska styr- anläggningen enligt den föreliggande uppfinningen, och den sistnämnda har i fig. 1 allmänt angivits genom blocket 126 och reagerar för styrutsignaler som åstadkommits härav för att styra nålstångens 120 tvärgående svängningar. Före- trädesvis är ett tangentbord 128, som kommer att beskrivas mera detaljerat längre fram under hänvisning till fig. 6 och fig. 9, i arbetsförbindelse med den elektroniska styr- anläggningen 126 enligt den föreliggande uppfinningen och påverkas av operatören för val av ett symönster eller för alstring av en variation därav. Detta tangentbord 128 är företrädesvis anbragt på symaskinens 100 pelare 114 för operatörens bekvämlighet, men om så skulle vara önskvärt kan tangentbordet 128 anordnas skilt från symaskinens hus och elektroniskt vara förbundet med den elektroniska styr- anläggningen 126 genom exempelvis en kabel. Den för när- varande föredragna fysiska utbildningen av tangentbordet visas i fig. 6. Det torde räcka med att påpeka att det föredragna tangentbordet 128 företrädesvis inkluderar ett flertal tangenter, och detsamma kommer att beskrivas 'mera detaljerat i det följande under hänvisning till fig. 6 och fig. 9, och att det vidare förefinns en gemensam numerisk presentationsanordning 62 för att åstadkomma en digital presentation av den information som valts genom tangent- bordet 128, såsom kommer att beskrivas mera detaljerat längre fram. Den elektroniska styranläggningen 126 är, såsom kommer att beskrivas mera detaljerat i det följande, även företrädesvis i arbetsavseende ansluten till ett sepa- rat elektromekaniskt påverkningsorgan 130, som ävenledes kan utgöras av ett linjärt eller roterande pâverknings- organ, exempelvis en omkastbar likströmsmotor, som före- 7901501-2 trädesvis är mekaniskt förbunden med en matningsmekanism 132_för att styra inställningen av längd och riktning för matningsmekanismen 132. 7 Enligt fig. 1 inkluderar symaskinen 100 även före- trädesvis ett handhjul 104, som är beläget vid änden av en gemensam axel 106, som roterar tillsammans med hand- hjulet när den drivs av symaskinens 100 huvuddrivmotor (icke visad). Axeln 106 och huvuddrivmotorn styr nålens 108 rörelse in och ut när den på vanligt sätt syr den vävnad som matas förbi nålen 108 genom matningsmekanismen 132. Axeln 106 har företrädesvis ett arrangemang med en synkroniseringssignalgenerator 134-136-138-140 (som kom- mer att beskrivas mera detaljerat i det följande í sam- , band med fig. 7 och 10) och denna generator åstadkommer företrädesvis till den elektroniska styranläggningen 126 synkroniseringssignaler som anger läget för startandet av ' rörelsen av pâverkningsorganet 124, som beordrar stygnets bukt, och startrörelsen av det påverkningsorgan 130 som beordrar matningen. Företrädesvis åstadkommas dessa syn- kroniseringssignaler medelst en anläggning i vilken två synkroniseringssignaler alstras av ett par rörliga mag- 'neter 134 - 136 och ett par stationära medelst Hall-effekten arbetande avkänningsorgan 138 och 140 som förblir statio- nära. De två magneterna 134 - 136 är företrädesvis för- ankrade på en skiva en omagnetiskt material som roterar synkront med symaskinens huvudaxel 106 under det att av- känningsorganen 138 och 140 kvarstår stationära. Före- trädesvis är enligt vad som visas i fig. 10 rotations- vinkeln mellan avkänningsorganen 138 och 140 approxima- tivt 175°, och de föredragna vinkelpunkter under huvud- axelns 106 rotation för vilka de tvâ synkroniseringssig- nalerna uppträder har grafiskt visats i fig. 10, varvid den första punkten utgör läget av påverkningsorganets 124 startrörelse för beordrandet av bukten, och det andra läget eller punkten utgör läget för pâverkningsorganets 130 startrörelse för beordrandet av matningen och uppträder approximativt 1750 efter den första punkten när axeln 106 roterar. Pig. 10 anger sålunda grafiskt verkliga värdet 7901501-2” 11 av nâlstångens slag i förhållande till handhjulets 104 vinkelläge, som svarar mot huvudaxelns 106 eller mot magneternas 134 och 136, som roterar synkront därmed, rotationsgrad. Återstoden av den grafiska framställningen i fig. 10 är självklar och kommer därför icke att beskrivas mera detaljerat i annan mån än för att angiva att styr- ningen av nålstången och tygmatningen tillföres symaskinen 100 med hänsyn tagen till de rätta ögonblicken för synkroni- seringen i avseende på nålens 108 svängningsförlopp. Följ- aktligen kommer företrädesvis nålstångrörelsen att på- läggas på nålstången 120 medan nålen 108 är utanför tyget, och drivningen för matningsmekanismens 132 rörelse påläg- ges på matningsmekanismen 132 när matningsmekanismen 132 har dragits tillbaka.

I fig. 2 och 3 har den för närvarande föredragna elektroniska styranläggningen 126 enligt den föreligg- ande uppfinningen visats mera detaljerat än i fig. 1 men fortfarande endast genom ett funktionsblockschema. Den i 2 och 3 visade elektroniska styranläggningen enligt den fig. föreliggande uppfinningen kommer att beskrivas mera detaljerat i samband med fig. 7 - 9 och inkluderar före- trädesvis en mikroprocessor eller mikrodator 110, som före- trädesvis är en integrerad krets som innehåller mikrodatorn, där endast för utläsning avsedda tillhörande styrprogram- -met och tillhörande ingångs~ och utgångsregister på en enda platta (chip), exempelvis en INTEL 8049, som har en endast för utläsníng avsedd minneskapacitet av 2 kbit för lagring av styrprogrammet inklusive det överordnade styrprogrammet. De skilda avsnitten av de föredragna mikro- processorplattan 110 är inbördes förbundna med varandra på plattan på vanligt sätt för att överföra data och adres- ser på rätt sätt. Mikroprocessorplattan 110 omfattar så- lunda företrädesvis en mikrodator, som inkluderar en central processorenhet för styrning av mikroprocessorns 110 skilda processfunktioner, exempelvis såväl val som funktionell verksamhet av de lagrade styngmönsterdata.

Mikroprocessorns 110 centrala processorenhet utför de skilda funktionella operationerna i enlighet med de 7901501-2 12 instruktioner som förefinns i styrprogramminnet 142 (fig. 7), som är anslutet till till resten av mikroprocessorns kretsanordning på mikroprocessorplattan 110 medelst skilda dataledningar, och denna kretsanordning omfattar exempel- vis den centrala processorenheten eller den aritmetiska logíkenheten och ingångs-utgångs-register och skilda opera- tionsregister, som samtliga i fig. 7 angivits genom hänvis- ningsbeteckningen 144. Dessa skilda operationsregister, som förefinns i míkroprocessorn 144, användas företrädes- vis för att under en förutbestämd tid lagra mellanresultat gsom åstadkommits genom den centrala processorenhetens arit- metiska logiska operationer liksom för att lagra anlägg- ningens tillständ. Mikroprocessorn 144 (fig. 7) inkluderar företrädesvis även ett slumpminne för att temporärt lagra de data som är nödvändiga för att tillåta efterföljande databehandling, exempelvis styngmänsterdata, genom den centrala processorenheten eller den aritmetiska logiken- heten i mikroprocessorn 144. Mikroprocessorns 144 ingång- utgångsregister medger informationsutbyte mellan mikro- processorn 110 och de elektromekaniska påverkningsorganen 124 och 130 och tangentbordet 128. Vidare har företrädes- vis enligt fig. 7 anordnats en klockgenerator 146, som exempelvis kan utgöras av en kristallstyrd klockgenerator, såsom visas genom generatorn 146 i fig. 7, för att åstad- komma klocksignaler till den centrala processorenheten i den mikroprocessor 144 som anordnats på mikroprocessor- plattan 110. Denna klockgenerator 148 är företrädesvis belägen utanför mikroprocessorns med den integrerade kretsen försedda plattan 110, men kan om så önskas även anordnas på en del av detta.

Såsom kommer att beskrivas mera detaljerat i det följande är skilda operativa signaler för styrinformation som svarar mot operativa instruktioner lagrade i det för endast utläsning avsedda styrprogramminnet 142, och detta möjliggör i förening med mikroprocessorns 144 förmåga att funktionellt arbeta på dessa data att plattan 110 för mikro- processorn kan omvandla stygnmönster eller sydata, som finns lagrade i det endast för utläsning avsedda minnet 90 7901501-2 13 för stygnmönster, till en följd av lägen av nålstången 120 och av matningsmekanismen 132 för att åstadkomma ett önskat stygnmönsterarrangemang på det tyg som sys, inklu- sive alstrandet av stygnmönsterarrangemang som icke finns lagrade i och för sig i minnet 90, exempelvis sammansatta stygnmönsterarrangemang eller sådana där en konstant stygntäthet bibehâlles när mönsterlängden varieras. Denna förmåga hos mikroprocessorn att funktionellt arbeta på de lagrade stygnmönsterdata som förefinns i det endast för utläsning avsedda mönsterminnet 90 medger en avsevärd smidighet ifråga om modifikation av lägesföljden hos nål- stången 120 och av matningsmekanismen 132 för att möjlig- göra åstadkommandet i och för sig av de lagrade stygn mönstren, liksom ändring av dylika-stygnmönster för att återangiva dem, och alstra eller åstadkomma andra sty mönsterarrangemang är sådana som lagrats i det endast för utläsning avsedda minnet 90 som ett resultat av val gjorda av operatören på tangentbordet 128. Dessa val åstadkommer, såsom kommer att angivas mera detaljerat i det följande, skilda instyrsignaler till mikroprocessorn 144, vilken som gensvar härpå arbetar på de lagrade stygnmönsterdata som valts för att åstadkomma det önskade stygnmönsterarrange- manget genom att åstadkomma styrutsignaler som lämpar sig förde motsvarande elektromekaniska påverkníngsorganen 124 och 130 för att resultera i åstadkommandet av det önskade stygnmönsterarrangemanget på det tyg som sys, Enligt fig. 3 styr företrädesvis mikroprocessorn på plattan 110 belägna separata lägesstyrkretsar 148 och 150 för nålstàngen 120 och matningsmekanismen 132. Före- trädesvis är funktionellt dessa lägesstyrkretsar 148 och 150 identiska. Mikroprocessorn på plattan 110 avger ut- signaler som innehåller information som svarar mot det önskade läget av nålstången 120 och av matningsmekanismen 132, och dessa är företrädesvis digitala utsignaler, medan lägesstyrkretsarna 148 och 150 utgöras av analogkretsar.

Om så skulle vara önskvärt kan emellertid lägesstyr- kretsarna 1H8 och 150 utgöras av digitala kretsar med mot- svarande kretsmodifikationer. Eftersom de för närvarande 530 7901501-2 14 föredragna styrutsignalerna är digitala, har det anordnats digital-till-analogomvandlare 92 resp. 93 för lägesstyr- kretsarna 148 och 150. Enligt fig. U användas företrädes- vis resp. digital-till-analogomvandlare 92 och 93 för att omvandla den digitala utsignal som representerar det önskade läget till motsvarande analogspänningsvärden, som åstadkommas som en insignal till en vanlig felförstärkare 156 (fig. H) i var och en av resp. lägesstyrkretsar 148 och 150. Den andra insignalen till felförstärkaren, som företrädesvis utgöres av en jämförare 156, är en analog- spänning som svarar mot det verkliga läget av nålstången ifråga om lägesstyrkretsen 148 och av det verkliga läget av matningsmekanismen 132 ifråga om lägesstyrkretsen 150.

Denna "spänningssignal för det verkliga läget" åstadkom- mes företrädesvis för felförstärkaren 156 medelst en läges- omvandlare 96 ifråga om nålstången 120 och medelst en lägesomvandlare 97 ifråga om matningsmekanismen 132. Dessa lägesomvandlare 96 och 97 omvandlar på vanligt sätt respek- tive motsvarande påverkningsorgans 12% resp. 130 rörelser till lämpliga spänningssignaler, som åstadkommas för ifråga- kommande ingångar på felförstärkarna 156. Såsom även visas och föredrages enligt fig. 3 utgöras påverkningsorganen 124 och 130 företrädesvis av omkastbara likströmsmotorer, vilka företrädesvis är mekaniskt förbundna via vanliga mekaniska förbindelseorgan 158 med den ifrågakommande läges- omvandlaren 96 eller 97, vilken i sin tur åstadkommer ifrågakommande elektriska signaler till ingângarna på den ifrågakommande felförstärkaren 156. Var och en av felför- stärkarna 156 kommer då att alstra en felspänningssignal som ett resultat av skillnaden mellan den spänning som representerar det önskade läget och som förts till en in- gång på felförstärkaren 156 och den spänning som represen- terar det verkliga läget och som förts till den andra in- gången på felförstärkaren 156. Enligt fig. 3 åstadkommes företrädesvis var och en av dessa fclsignaler som en in- signal till en motsvarande hastighetsförstärkare 160, vars andra insignal är en signal som är proportionell mot läges- hastigheten eller den verkliga hastigheten hos det mot- sus 7901501-2 svarande påverkningsorganet 124 eller 130, med denna signal åstadkommen från den ifrågakommande motsatta resp. omvand- laren 96 eller 97 via en ifrågakommande tidsdifferenti- eringskrets 162. Utsignalen från hastighetskretsen 160 âstadkommes företrädesvis till det motsvarande av en om- kastbar likströmsmotor bestående påverkningsorganet 124 eller 130 via en lämplig effektförstärkare 94 (för nål- stången 120) eller 95 (för matningsmekanismen 132) för att åstadkomma den erforderliga effekten för den ifråga- kommande omkastbara likströmsmotorn 124 eller 130 för att korrigera densammas läge till dess att det verkliga läget svarar mot det erforderliga eller önskade läget åstad- kommet som utsignalen från mikroprocessorsubstratet 110.

Det har sålunda företrädesvis ästadkommits en sluten servo- slinga för nålstängens och för matningsmekanísmens läges- styrkretsar 148 och 150 och det åstadkommas såväl hastig- het som läge och återföring, med den motsvarande förstärk- aren 160 förbättrande den slutna servoslingans dynamiska prestanda genom att det åstadkommes en pseudohastighets- slinga. Felförstärkaren och hastighetsförstärkaren 156 och 160 representeras schematiskt genom funktionsblocken 152 och 154 i fig. 3, varvid funktionsblocket 152 represen- terar de ordersignaler för nålstången som åstadkommits till effektförstärkaren 94, och funktíonsblocket 154 representerar de matningsordersignaler som åstadkommits till effektförstärkaren 95. Detta arrangemang har även visats i fig. 2, där felförstärkaren 156, hastighetsför- stärkaren 160 och differentieringskretsen 162 utelämnats för klarhetens skull, liksom även skett beträffande den i fig. 4 visade mekaniska förbindelseanordningen 158.

Mikroprocessorsubstratet 110 arbetar i förening med tangentstyrkretsen, som representeras genom funktions- blocket 164 och styr och koordinerar tangentbordets 128 verksamhet, som kommer att behandlas meta detaljerat längre fram i samband med fig. 9, tillsammans med det redan tidigare angivna statiska stygnmönsterminnet, som utgöres av ett endast för utläsning avsett minne 90, för att åstadkomma stygnmönsterdata till mikroprocessorn 110, 7901501-2 16 och även tillsammans med det redan nämnda styrprogram- minnet 1H2, som åstadkommer styrsignaler som påverkar mikroprocessorns 110 verksamhet, tillsammans med de redan nämnda synkroniseringspulserna, som i fig. 3 allmänt representeras genom det funktionsblock som har hänvisnings- beteckningen 166, med pulserna âstadkomna av den redan _ nämnda synkroniseringsgeneratorn 180-136-138-1U0, och med huvudmotorlåsfunktion, som allmänt representeras av det funktíonsblock som har hänvísningsbeteckningen 168 och är verksamt att stoppa symaskinens 100 huvuddrivmotor. företrädesvis åstadkommas huvudmotorlåsfunktionen 168 genom att det utbildas en styrsignal till reläspolen i den vanliga motorvarvtalsstyrkrets (icke visad) som an- 'vändes i en vanlig symaskin för att bringa detta relä att slås till och avstänga motorn. Denna huvudmotorlås- funktion visas schematískt mera detaljerat i fig. 5 genom det funktionsblock som betecknats som huvudmotorns varv- talsstyrrelä för låssignalen och har hänvisningen 170 och står i arbetsförbindelse med den vanliga motorvarv- talsstyrkrets som representeras av det funktionsblock som har hänvisningsbeteckningen 172 och i sin tur är för- bundet med symaskinens huvuddrivmotor som representeras av funktionsblocket 174. Denna huvudmotorlåssignal åstad- kommes av mikroprocessorn 14% som en av de styrutsignaler därifrån, via en vanlig ingångs-utgângsexpander, som visas i funktionsförbindelse med mönsterminnet 90 i fíg. 7. Enligt fig. 7 visas denna motorlåsreläsignal vara åstadkommen genom påläggandet av en förspänningssignal på en vanlig transistor 176 för att förspänna transistorn till ledande tillstånd» I I fig. 2 är den nämnda ingångs-utgângsexpandern i belysande syfte visad som en del av blocket 90 och har som funktion att avsevärt öka de ingångs- och utgångs- signaler som förefinnas i avseende på mikroprocessor- platLan 110. Förcträdesvis är åtta dylika styrinsignaler anordnade för att föra styrsignalinformation från tangent- bordet 128 till mikroprocessorplattan 110 och därifrån till den numeriska presentationsanordningen 62, som före- 7901501-2 17 trädesvis omfattar en tvåsiffrig presentation, såsom kom- mer att beskrivas mera detaljerat i det följande under hänvisning till fig. 6, och till lysdiodgrupperna 63, som hör samman med de skilda valtangenterna på tangentbordet 128, såsom ävenledes kommer att beskrivas mera detaljerat under hänvisning till fig. 6 och 9. Tangenterna på tan- gentbordet 128, presentationsanordningens 62 lysande seg- ment och lysdiodgrupperna 63 är företrädesvis logiskt underuppdelade i grupper om åtta, och enligt fig. 9 före- finns företrädesvis i allt tio grupper, som omfattar fyra grupper tangenter, två grupper presentationssiffer- segment och fyra grupper lysdioder sammanhöranoe med val- tangenterna. Eftersom alla data till eller från dessa grupper företrädesvis överföras medelst samma åtta trådar eller kretsbanor, är det väsentligt att mikroprooessor- plattan 110 vet från vilken tangentgrupp som signalerna kommer och vidare till vilka grupper styrsignalerna från mikroprocessplattan 110 skall riktas. Denna riktfunktion åstadkommas företrädesvis genom en vanlig avkodare 91, som företrädesvis omfattar en tangentpresentationsavkodare och sifferdrivare såsom i belysande syfte visats i fig. 9, varvid det i förening med den redan nämnda ingångs-ut- gângsexpandern avgives tio signaler i följd på lika många trådar, och dessa signaler vid skilda tider och med en grupp åt gången förverkligar datatransport till miktopro- cessorplattan 110 av varje tangentgrupp och datapresenta- tion av varje lysdiodgrupp.

Ehuru så icke visats sättes symaskinen 100 före- trädesvis i verksamhet genom styrning medelst en vanlig pedal, som sätter huvuddrivmotorn i verksamhet för att på vanligt sätt bringa symaskinens axel 106 att rotera.

Denna funktion kan emellertid enligt den föreliggande uppfinningen icke inträda förrän ett ifràgakommande stygnmönsterarrangemang har valts på tangentbordet 128 och kommit mikroprocessorplattan 110 tillhanda. Såsom redan angivits under hänvisning till fig. 10 synkroni- serar den elektroniska styranläggningen 126 sina egna operationer i enlighet med de synkroniseringssignaler 166 7901501-2 18 som mottagits från synkroniseringsgeneratorn 134-136-138- 140, varvid dessa signaler anger de tidpunkter då mat- nings- och nålstångsdrivanordningarna måste träda i verk- samhet. När dessa synkroniseringssignaler förefinnas, kommer mikroprocessorplattan 110 att företrädesvis söka efter information som avser matnings- och nålstångsrörel- serna för det följande stygnet. När dylika data funnits, kommer mikroprocessorplattan att arbeta enligt dessa data på det sätt som anges av de styrinsignaler som åstadkom- mas genom tangentbordet 128, exempelvis en multiplika- tion av dessa signaler med en förstärkningskoefficient som är ett, om det är det lagrade stygnmönstret i och för sig som skall framställas, och med någon annan faktor, om stygnmönsterdata skall modifieras eller âterangivas.

Dessa digitala styrutsignaler sändas såsom redan angivits, till digital-till-analogomvandlarna 92, 93 för att driva de tvärgåenda nâlsvängningarna och matningsslagen, varvid de digitala utsignaler som åstadkommas av mikroprocessor- plattan 110.ändras till analogsignaler, som svarar mot de ifrågakommande stygnlägeskoordinaterna för det följande stynget, varvid dessa stygnlägeskoordinater anger det verk- samma läget av nälstångspåverkningsorganet 12H och av matningspâverkningsorganet 130 för att på ifrågakommande sätt lägesplacera nålstången_120 och matningsmekanísmen 132 för att åstadkomma de ifrågakommande stygnläges- koordinaterna. _ Enligt fig. 2 kommer vidare företrädesvis under vissa omständigheter det vara nödvändigt att stoppa nâlens slag vid densammas övre ändpunkt, exempelvis vid slutet av ett enda mönster, vid slutet på ett knapphål etc. För att detta skall ske har påverkningsorgan 98, 99 och 103 företrädesvis anordnats. Under dylika omständigheter kan mikroprocessorplattan 110 som gensvar på den ifrågakom- mande styrinsignalen från tangentbordet 128 åstadkomma en stvrutsignal till påverkningsorganet 98 för att stoppa huvudsymotorn medelst en koppling 101, eller begränsa maskinens varvtal medelst pâverkningsorganet 99, eller sätta en speciell låskoppling 101 i verksamhet medelst påverkningsorganet 103. 7901501-2 19 I fig. 6 kommer uppbyggnaden och verksamheten av det redan nämnda och företrädesvis använda tangentbordet 128 enligt den föreliggande uppfinningen att beskrivas mera detaljerat. Enligt fig. 6 inkluderar tangentbordet 128 den redan nämnda tvåsiffriga digitala presentations- anordningen 62, varvid var och en av sifferpresentations- anordningarna företrädesvis omfattar en vanlig presenta- tion av det slag som visas i fig. 6. Denna gemensamma presentationsanordning 62 kommer att presentera de två- siffriga kodnummer som svarar mor det valda stygnmönstret liksom annan numerisk information, exempelvis stygnmönster- längd och -bredd, såsom kommer att beskrivas mera detalj- erat längre fram. Tangentbordet 128 inkluderar även före- trädesvis ett flertal tangenter, och som exempel visas 16 tangenter betecknade 180, 182, 18k, 186, 188, 190, 190, 192, 194, 196, 198, 290, 202, zon, 206, 208 och 210 för att åstadkomma skilda styrinsignaler till mikroprocessor- plattan 110. Såsom visats och som företrädesvis anordnas har tangenterna 188 - 210 samtliga tillhörande lysdioder 63 belägna intill dem för att åstadkomma en indikerings- signal när den motsvarande tangenten har valts, och även detta kommer att beskrivas mera detaljerat längre fram.

Av fig. 6 framgår emellertid att tangenterna 180, 182, 18H och 186, som företrädesvis hör samman med presenta- tionsanordningens 62 ökning och minskning, varvid tan- genterna 182 och 186 hör samman med den minst betydelse- fulla siffran och tangenterna 180 och 184 hör samman med den mest betydelsefulla siffran i presentationsanordningen 62, icke har någora tillhörande lysdioder 63.

Såsom redan omnämnts kan symaskinen 100 enligt den föreliggande uppfinningen icke arbeta förrän de ifrågakommande funktionerna valts på tangentbordet 128.

Eftersom raksöm och vanlig sicksacksöm utgör normalt.Qfta använda sty, mönster, har speciella tangenter anordnat för dessa stygn i motsats till att det erfordras ett val av dessa stygmmönster på det föredragna sättet för val av något annat av de andra lagrade stygnmönstren. Sålunda 'har tangenten 188 anordnats för val av den vanliga sick- 790150142 sacksömmen och tangenterna 190 för val av den vanliga rak- sömmen. Den motsvarande lysdioden 63 tändes företrädesvis så snart som den motsvarande tangenten 188 eller 190 på- verkas. Valet mâste därefter bekräftas genom påverkan av den tangent 200, som är märkt OK och som för den elek- troniska styranläggningen 126 bekräftar att detta är det stygnmönsterarrangemang som operatören önskar. Mikropro- cessorn på plattan 110 kommer då att frigiva huvuddriv- motorn, och så snart som därefter fotpedalen (icke visad) påverkas av operatören kommer symaskinen 100 att sy i enlighet med det valda stygnmönstret. De redan nämnda tangenterna 180, 182, 188 och 184 medger val av samtliga andra lagrade stygnmönster, utan styggmönstren för sick- sack- och raksöm, som förefinnas i stygnmönsterminnet 90.

Såsom redan omnämnts har ett tvâsiffrigt kodnummer till- delats vart och ett av dessa lagrade stygnmönster, såsom visats i fig. 11, och detta tvåsiffriga nummer införes via tangentbordet 128 medelst tangenterna 180, 182, 184 och 186, varvid tangenterna 180 och 182 ökar presenta- tionen från 0 till 9 och tangenterna 184, 186 minskar presentationen från 9 till 0. När dessa tangenter 180 - 186 påverkas, kommer presentationsanordningen 62 att omedelbart lysa upp för att presentera de motsvarande siffrorna. Genom att hålla tangenterna 180 eller 182 ned- tryckta eller påverkade, kommer den motsvarande siffran att kontinuerligt bliva högre. Alternativt kommer, genom att hålla den motsvarande tangenten 18% eller 186 påverkad, den motsvarande siffran att kontinuerligt bliva lägre.

När den önskade siffran har nåtts, släppes tangenten och presentationen 62 stoppar. När den numeriska kombination i presentationsanordningen 62 som svarar mot det önskade stygnmönstret har uppnåtts, måste denna information be- kräftas i mikroprocessorplattan 110. Såsom redan nämnts åstadkommes detta genom påverkan av OK-tangenten 200, och härvid kommer en bekräftelsesignal att föras till mikro- processorplattan 110. Lysdioden 63 över tangenten 200 kommer då att lysa upp och i sin tur för operatören angiva att maskinen 100 är färdig att utföra det valda stygn- 7901501-2 21' mönsterarrangemanget. Om emellertid operatören väljer ett kodnummer som icke svarar mot ett lagrat stygnmönster och därefter påverkar OK-tangenten 200, kommer presentations- anordningen 62 att åstadkomma en felsignalindikering, exempelvis bokstaven E, som för operatören anger att det valda stygnmönstret icke förefinns i minnet. Samma felsignal kommer att uppträda om operatören icke har på lämpligt sätt valt det alternativa mönster eller samman- satta stygnmönsterarrangemangsfunktion som anges genom tangenten 202, såsom kommer att beskrivas mera detaljerat i det följande.

Om man önskar att omkasta stygnriktníngen eller om- kasta matningen, påverkar operatören matningsomkastnings- tangenten 210. Mikroprocessorplattan 110 kommer då att åstadkomma styrutsígnaler som omkastar matningsriktningen och tillåter att det valda stygnmönstret sys i den mot- satta riktningen. Den motsvarande lysdiod 63 som hör samman med tangenten 210 kommer då att lysa upp för att för operatören indikera att den funktion som svarar mot omkastad matning har valts. Om operatören önskar att åter- taga syning i framriktningen, påverkas ånyo omkastnings- tangenten 210 och mikroprocessorplattan 110 kommer då att åstadkomma styrutsignaler som medför att matningen åter- går till framriktningen och den tillhörande lysdioden 63 kommer då att slockna. De styrutsignaler från mikropro- cessorn 110 som åstadkommits såsom gensvar på valet av omkastad matningsfunktion omkastar sålunda polariteten ifråga om den drivanordning som medför matningen och möjlig- gör en upprepning med omkastad matning av samtliga valda mönster. _ Såsom redan omnämnts väljer företrädesvis tangenten 190 stygnmönstret för raksöm. Om emellertid tangenten 190 väljes tillsammans med tangenten 198, som svarar mot tråcklingstangenten, kommer symaskinen 100 att företrädes- vis automatiskt utföra en förberedande tråckling och där- efter fortsätta att sy framåt med det Styšﬂmönster som svarar mot raksöm. När tangenterna 190 och 198 väljas, kommer den motsvarande lysdioden 63 att lysa upp, men när 7901501-2 22 den inledande tråcklingen har fullbordats, kommer den lys- diod 63 som är belägen intill tangenten 198 att slockna och anger för operatören att den inledande tråcklingen har fullbordats. Denna inledande trâckling är en förstärknings- operation som utföras med raka stygn för att förstärka svningen vid påbörjandet av sömmen och hindrar att tråden repas upp. Företrädesvis orsakar under dessa förhållanden de styrutsignaler som erhållas från mikroprocessorsub- stratet 110 att det åstadkommes tre raka stvgn framåt och tre raka stygn bakåt för att åstadkomma denna inled- ande tråckling innan det normala raksömstygnmönstret på- börjas. Mikroprocessorplattan 110 enligt den föreliggande uppfinningen tillåter sålunda en automatisk förbindelse mellan skilda stygnmönster, såsom enligt det nyssnämnda tråcklingsstyggmönstret och därefter raksömstygnmönstret, och dessa kan automatiskt utföras i följd utan något av- brott.

Val av ett enda stygn i ett valt styånmönster kan även åstadkommas enligt den föreliggande uppfinningen genom användning av tangenten 208 på tangentbordet 128.

Val av denna tangent 208 anger för mikroprocessorplattan 110 genom åstadkommandet av en motsvarande styrinsignal att operatören önskar att endast en cykel av det valda mönstret utföres och att maskinen 100 därför skall stoppa när denna enda mönstercykel har utförts. Såsom gensvar på den styrinsignal som åstadkommits genom pâverkningen av tangenten 208 åstadkommer sålunda mikroprocessorplattan 110 den redan nämnda huvudmotorlåssignalen till motor- hastighetsstyrreläet i den vanliga motorhastighetsstyr- kretsen 172 genom att förspänna transistorn 176 till ledande tillstånd för att därefter påverka motorhastig- hetsstyrreläet och låsa huvudmotorn till dess att denna signal slutar. Detta särdrag är särskilt användbart vid syning av monogram i förening med val av ett alfabetbok- stavsmönster eller som ett sätt att tillåta operatören att på förhand angiva stygnmönsterarrangemang före den verkliga användningen. Liksom med de andra funktionsstyr- tangenterna kommer, när tangenten 208 för det enstaka 7901501-2 23 mönstercykeln har valts, den tillhörande lysdioden 63 att lysa upp för att angiva att denna funktion har valts.

Företrädesvis har varje lagrat stygnmönster en förutbestämd stygglängd och -bredd, som är lagrad i sty: nönsterminnet 90. Dessa lagrade tillhörande stygn mönsterlängder och bredder kan styrbart varieras genom operatören vid anläggningen enligt den föreliggande uppfinningen. Om sålunda operatören önskar att öka eller minska den tillhörande stygnlängden hos ett tidigare valt stygnmönster, valjer operatören på tangenten 19H.

Härigenom ästadkommes en ifrågakommande styrinsignal till mikroprocessorplattan 110 och denna kommer att där- efter orsaka att den lagrade stygnlängden ifråga om det redan valda stygnmönstret kommer att uppträda på den gemen- samma presentationsskärmen 62, företrädesvis uttryck i millimeter och tiondels millimeter, men anläggningen kan lätt anordnas att uttrycka stynglängden i vilken som helst måttenhet. Den lysdiod 63 som är belägen intill tangenten 194 kommer då att lysa upp eller tändas för att för operatören angiva att de siffror som presenteras på presentationsskärmen 62 vid denna tidpunkt svarar mot den lagrade stygnlängden i det tidigare valda sty mönstret och icke mot stygnmönstrets kodnummer. Kretsen göres nu verksam för att medgiva att stygnmönsterlängden kan vari- eras genom användning av samma öknings- och minsknings- tangenter 180 - 182 resp. 184 - 186 som användas för att ändra presentationen 62 i förbindelse med valet av stygnmönsterkodnummer och, när den slutliga önskade styng~ längden uppträder på presentation 62, frigivas tangenterna 180 - 188. Om operatören nu önskar att bekräfta mönster- kodnumret för det stygnmönster vars längd just varierats, behöver operatören endast återigen påverka tangenten 194, och därigenom åstadkommas en ingångsstyrsignal till mikro- processorplattan 110 och orsakar att Stygﬂmönsterkodnum- ret uppträder i presentationen 62 i stället för den tidigare presenterade stygnlängden.

På liknande sätt kan operatören öka eller minska den tillhörande lagrade stygnbredden, d.v.s. stygnets 790150142 24 sioksackbredd. Sedan operatören sålunda har valt det önskade stygnmönster, vars bredd skall varieras, ned- trycker eller påverkar operatören tangenten 192, som svarar mot stygnbreddfunktionen. Härigenom åstadkommes en ingångsstyrsignal till mikroprocessorplattan 110, och därigenom åstadkommes att den lagrade styggmönsterbred- den_uppträder på presentationen 62 i stället för det valda stygnmönsterkodnumret, på samma sätt som tidigare önskats i avseende på stygnlängden. Kretsen göres nu återigen verksam för att medgiva att denna bredd ökas eller minskas genom användning av öknings- och minsk- ningstangenterna 180 - 182 resp. 184 - 186 på det sätt som redan beskrivits i avseende på stygnlängden och mönsterkodnumret¿ Vid denna tidpunkt kommer den lysdiod 63 som hör samman med tangenten 192 för att företrädes- vis blinka för att för operatören angiva att styggmönstrets bredd nu ändras. Om operatören önskar att ånyo kontrol- lera vilket stygnmönster som tidigare valts och vars bredd nu ändras; behöver operatören endast påverka tan- genten 192 ånyo, och därigenom åstadkommes en ingångs- styrsignal till mikroprocessorplattan 110 och orsakar att det motsvarande stygnmönsterkodnumret uppträder i presen- tationen 62 i stället för stygnmönsterbredden.

Symaskinen 100 enligt den föreliggande uppfin- ningen har företrädesvis utbildats för elektronisk balans- styrning, eftersom balanseringsstygn ibland är nyttiga för att kompensera eventuella variationer ifråga om tygets ~ frammatning. För att åstadkomma en dylik balansering väljer operatören först det motsvarande stygnmönsterkod- numret och påverkar därefter tangenten 206, vilken svarar mot denna balansfunktion. Härigenom åstadkommas en in- gångsstyrsignal till mikroprocessorplattan 110 och detta orsakar att presentationen 62 presenterar siffran 0, som för operatören anger att matningsvärdena är perfekt inställ- da eller balanserade i maskinens minne. Denna inställning grundar sig företrädesvis på antagandet om normal syning under användning av standardtyp och -tråd. Eftersom kretsen nu är verksam för att medgiva användningen av tangenterna 210 79015-01-2 180 - 186 för att ändra denna balans, användas, om opera- tören önskar att ändra denna balans, öppnings- och minsk- ningstangenterna 180 - 182, 180 - 186 för att öka eller minska detta värde. Företrädesvis är emellertid kretsen arrangerad att tillåta att balansen ändras endast upp till ett maximum eller ned till ett minimum, som företrä- desvis uppgår till i 0,9 millimeter, men även andra arran- gemang kan åstadkommas, om så skulle vara önskvärt. Före- trädesvis börjar den lysdiod 63 som är belägen ovanför tangenterna 206 att blinka, så snart som en av öknings- och minskningstangenterna 180 - 186 påverkas, för att härigenom för operatörn angiva att balansvärdet modifieras.

Om operatören önskar att återigen presentera det valda stygnmönstrets mönsterkodnummer, behöver operatören endast påverka tangenten 206 ånyo, och härigenom åstadkom- mes då en ingångsstyrsignal till mikroprocessorplattan 110 och orsakar att detta mönsterkodnummer presenteras på presentationen 62 i stället för balansdata.

Såsom visas i fig. 5 och föredrages kan enligt den för närvarande föredragna utföringsformen av uppfin- ningen vilket som helst satinmönster erhålla sin längd ökad medan stygnmönstrets täthet förblir oförändrad, lik- som mönstrets form. För att åstadkomma detta interpolerar företrädesvis mikroprocessorplattan 110 det valda stygn- mönstrets data för att åstadkomma ytterligare stygnläges- koordinater mellan de redan lagrade stygnlägeskoordi- naterna för att härigenom bibehålla den konstanta stygn- tätheten. För att åstadkomma de ifrågakommande ingångs- styrsignalerna för att göra mikroprocessorplattan 110 verksam att utföra denna funktion påverkas tangentbordet 128 på följande sätt. Det önskade stygnmönsterkodnumret åstadkommes för mikroprocessorplattan 110 medelst tangent- bordet 128 på redan beskrivet sätt, exempelvis mönster- kodnumret som svarar mot pilmönstret (mönster nummer 98 i fig. 11), såsom visas i fig. 11 - 13. Täthetsstyrtan- genten, tangenten 20U, påverkas därefter och presenta- tionen 62 kommer då att under styrning från mikropro- cessorplattan 110 presentera den lagrade stygnlängden för 7901501-2 26 det valda stygnmönstret. Dessutom kommer den lysdiod 63 som är belägen intill tangenten 204 att börja att blinka för att för operatören angiva att den information som presenteras på prestationsanordningen 62 nu visar ett mönsters längd och icke det motsvarande mönsterkod- numret. Operatören påverkar då resp. öknings- och minsk- ningstangenter 180 - 182, 184 - 186 för att öka eller minska längden hos det satinstygnmönster som valts på redan beskrivet sätt. Det är att lägga märke till att företrädesvis ett valt satinstygnmönster kan ökas upp till en längd av företrädesvis 99 millimeter, men detta för- hållande kan ändras utan att den föreliggande uppfinningen frångås. Om tangenten 204 återigen påverkas, kommer _härigenom att åstadkommas en styrinsignal till mikropro- cessorplattan 110 och orsaka att det mönsterkodnummer som svarar mot det valda satinstygqmönstrets kod kommer att åter uppträda på den gemensamma presentationen 62. Förutom utsträckning eller ökning av det valda satinstyggmönstrets längd kan denna, om operatören önskar att öka stygnens täthet, åstadkommas genom att först upprepa den operation I som.redan beskrivits ifråga om varierandet av sty',läng- den och därefter upprepning av den redan beskrivna opera- tion som avser en variation av ett satinstygnmönster.

Operatören kan sålunda variera denna satinstygnmönster- längd mellan standardlängden, som definieras som det lag- rade antalet stygn multiplicerat med den verkliga mat- ningen, och det maximalt tillåtna värdet, exempelvis redan nämnda 99 millimeter, Denna variation ifråga om satin- styggmönsterlängden utgör resultat av interpoleringen av nya mellanliggande lägen bland de redan lagrade sty lägeskoordinaterna för ett givet satinstygnmönster. Den för närvarande föredragna interpoleringsalgoritmen för åstadkommandet härav är följande: Vid val av ett satinstygnmönster betraktas följ- ande variabel: c = (standardlängd)/(begärd längd) Variabeln "x" anses vara lika med 0 och variabeln "y" anges genom uttrycket 7901501-2 27 + K(y där parametern y anges Y = Vn n+1 ' yn) som nâlstångskoordinaten för den nästa mönsterupprep- ning som skall interpoleras, parametern yn anges som den nålstångskoordinat som avser den upprepning av det lag- rade mönstret som redan utförts, och parametern yn+1 anges som nålstångskoordinaten för upprepningen av det följande lagrade mönstret. Variabeln K är den styng- punkt som inledningsvis = 0 men som ökar i värde vid varje interpolering av den nu angivna storheten c. När- helst storheten c överstiger 1, anger detta att inter- poleringen har gått förbi den nästa mönsterupprepningen av det valda stygnmönstret. Under sådana omständig- heter kan det nyss angivna uttrycket fortfarande till- lämpas, med undantag att K = K-1 och N = n-1 (den nästa mönsterupprepningen blir den föregående mönsterupprep- ningen; den nästa mönsterupprepningen är den följande upprepningen av det lagrade mönstret). Det är att lägga märke till att i verkligheten förefinns företrädesvis två interpoleringar på grund av att jämna stygn och ojämna styng i det valda stygnmönstret måste interpoleras oberoende. Dessutom är det även att lägga märke till att de numeriska värden som verkligen användas i interpola- tionsprogrammet icke är desamma som nyss omnämnts, och faktorn K varierar företrädesvis mellan 0 och 255 i stället för mellan 0 och 1.

För att underlätta förståelsen av funktionen att bibehålla en konstant stygntäthet när ett satinstygn mönsters längd varieras anges följande exempel. Det an- tages att operatören önskar att frambringa ett pilsatin- mönster (mönster nr 98 i fig. 11, såsom angivits i fig. 12). Det antages nu att operatören har tillgänglig en träd med en diameter av 0,2 millimeter och en matning av 0,3 millimeter. Det antages att det lagrade pil- mönstret är bildat av 50 stygn med en total tillhörande önskad längs av 15 millimeter och att operatören önskar att ändra det lagrade värdet på matningen från 0,3 millimeter till 0,2 millimeter, varvid det är tydligt att pilens totala längd, såsom framgår av fig. 13, skulle, 79015010-2 28 om antalet stygn förblir oförändrat, bliva 10 millimeter jämfört med den tillhörande längden 15 millimeter. Detta värde skulle kunna resultera i ett utseende av pilen som icke är tillfredsställande eller i varje fall skiljer sig från standardutseendet. För att bringa pilens totala längd till önskade 15 millimeter är det därför nödvän- digt att variera antalet stygn. I stället för 50 stygn användes 75 stygn och fortfarande med en tråd med en diameter av 0,2 millimeter, så att mönstrets totala längd kvarstår på 15 millimeter. I fallet med fulla stygn medger denna möjlighet att variera längden av det totala mönstret efter önskan som en funktion av trädens diameter. Vid variationen av ett satinstygnmönsters två signifikanta parametrar, nämligen trädens diameter (och därför mat- ningssteget) och antalet stygn (och därför mönstrets totala längd), måste ur verksamhetssynpunkt den första variationen alltid föregå den andra. Åstadkommandet av den redan nämnda interpoleringsmöjligheten i den föredragna anläggningen enligt den föreliggande uppfinningen till- lâter en potentiell minskning av antalet lagrade sty mönster och sålunda av storleken eller lagringsmöjlig- heten hos stygnmönsterminnet 90, och gör det möjligt att frambringa skilda former av stygnmönster från en enda matris. Såsom redan omnämnts visas resultaten av en dylik interpoleringsfunktion såsom exempel i fig. 12 för pilstygnmönstret (mönster nr 98 i fig. 11), med de lagrade stygnlägeskoordinaterna eller stygnpunkterna för pilmönstret visade i fig. 13.

Såsom exempel visas andra lagrade stygnmönsters stygnlägeskoordinater i fig. 1H - 16C. Dessa stygn" mönster utgör endast exempel på den mångfald stygn~ mönster som är möjliga vid anläggningen enligt den före- liggande uppfinningen, inklusive de alfabetbokstäver som visas som exempel genom bokstäverna A, A, C i fig. 16 - 160, där stygnlägeskoordinaterna visas.

Det är att lägga märke till att varje gång som strömmen eller effekten till symaskinanläggningen 100 avstänges, kommer företrädesvis alla ändringar eller val 7901501-2 29 som operatören gjort att automatiskt upphävas, så att anläggningen 100 kommer att befinna sig i sitt begynnelse- tillstånd då effekt pålägges. I detta begynnelsetillstând kommer, om operatören då väljer ett särskilt stygnmönster, stygnmönstret att åstadkommas med sin ursprungliga lag- rade stygnlängd och buktbreddvärde. Dessutom behöver operatören, om man önskar att återställa ett individuellt stygnmönster till dess ursprungliga eller lagrade värde ifråga om stygnlängd och buktbredd utan att stänga av en- heten, endast påverka tangenten 200, och därigenom åstad- kommes en ingängsstyrsignal som återställer anläggningen, och den modifierade stygglängden, bukten eller sicksack- bredden, balansvärdet, mönsterlängden eller stygntätheten kommer helt automatiskt att återställas till det ursprung- liga begynnelsevärdet.

Såsom redan omnämnts kan anläggningen 100 enligt .den föreliggande uppfinningen även automatiskt alternera valda stygnmönster för att åstadkomma ett sammansatt stygn- mönsterarrangemang som består av alternerande styng från de valda mönstren. Ett dylikt arrangemang visas som exempel i fig. 11 vid botten därav. För att åstadkomma de ifråga- kommande ingångsstyrsignalerna till mikroprocessorplattan 110 för att erhållande av detta alternerande styggmönster- arrangemang, exempelvis det sammansatta stygnmönsterarran- gemang som visas i fig. 11 och alternerar mellan pil- mönstret (mönster nr 98) och musselmönstret (mönster nr 95) och utgör ett exempel. I anläggningen 100 enligt den föreliggande uppfinningen måste de mönster som utgör det sammansatta alternerande stygnmönsterarrangemanget före- trädesvis samtliga vara av samma slag, d.v.s. de måste samtliga utgöras av satinstygnmönster eller icke-satin- stygnmönster, varvid det som exempel visade arrangemang som synes i fig. 11 utgör ett sammansatt stygnmönster- _ arrangemang av satinstygnmönster. För att åstadkomma de ifrâgakommande ingàngsstyrsignalerna till mikroprocessor- plattan 110 för åstadkommandet av det sammansatta stygn_ mönsterarrangemanget insätter operatören först det första mönstrets mönsterkodnummer som han önskar använda i det 7901501-2 sammansatta stygnmönsterarrangemanget på det sätt som redan beskrivits och under användning av öknings-minsknings- tangenterna 180 - 186. Operatören påverkar därefter tan- genten 202, som är den tangent som svarar mot alterner- ande eller sammansatta mönsters funktion på tangentbordet 128, och härigenom åstadkommes en ingångsstyrsignal som svarar häremot till mikroprocessorplattan 110. Vid denna tidpunkt kommer den lysdiod 63 som hör samman med tan- genten 202 att erhålla ström och lyser för att för opera- tören angiva att denna funktion har valts. Operatören an- vänder därefter återigen ökníngs-minsknings-tangenterna 180 - 186 för att välja den nästa mönsterkod som opera- tören önskar att använda i det sammansatta stygnmönster- arrangemanget. När detta fullbordats, påverkar opera- tören tangenten 200 för att åstadkomma en ingângsstyr- signal till mikroprocessorplattan 110 för att bekräfta att det önskade sammansatta stygnmönsterarrangemanget har valts. Ehuru det nu angivna exemplet endast använder två skilda stygnmönster för att åstadkomma ett sammansatt stygnmönsterarrangemang, är det givet att det för en fack- man är tydligt att det kan användas flera än två skilda sty 'mönster i ett dylikt sammansatt stygnmönsterarrange- mang. Om operatören endast önskar att maskinen 100 skall utföra en enda upprepning av det valda sammansatta sty' mönsterarrangemanget, är det givet att operatören även påverkar tangenten 208¿ såsom redan beskrivits under hän- visning till maskinens 100 enkla stygnfunktion. Detta är särskilt användbart när operatören önskar att maskinen 100 skall sy ett monogram, eftersom operatören endast behöver att välja ett sammansatt stygnmönsterarrangemang med alfa- betbokstäver som bildar det önskade monogrammet, vilket därefter sys med endast en upprepning av bokstäverna.

I vissa fall kan operatören önska att sy ornament- styng under användning av en dubbelnål. När en dylik dubbel- nål användes, måste emellertid den tillåtna bredden ifråga om nålens 108 tvärsvängningar, eller av den motsvarande nålstången 120, minskas för att säkerställa att den dubbla nålen kvarstår inom stygnplâtens angivna omrâde. När därför 7901501-2 31 en dubbel nål insättes i stället för nålen 108, påverkar operatören tangenten 196 på tangentbordet 128 för att angiva att en dubbelnál har insatts genom att det åstad- kommes en ingångsstyrsignal till mikroprocessorplattan 110. Denna tangent 196 påverkas sedan operatören har valt det önskade stygnmönstret eller -mönstren för att utföras på redan angivet sätt. Som gensvar på denna ingångs- styrsignal åstadkommer mikroprocessorplattan 110 en ut- _gängsstyrsígnal till nålstångspåverkningsorganet 124 för att begränsa bredden av det valda mönstret till det på förhand valda mönstret till det på förhand valda värdet, som företrädesvis är 5 millimeter, så att den dubbla nålen säkert kan användas. När tangenten 196 påverkas, kommer den tillhörande lysdioden 63 att tändas för att för operatören angiva att denna funktion har valts. Det är att lägga märke till att vid den för närvarande före- dragna utföringsformen av anläggningen 100 enligt den föreliggande uppfinningen kommer, om den tilldelade bredden av det valda stygnmönstret är mindre än det på förhand valda värdet 5 millimeter som erfordras för användning av en dubbelnål, mikroprocessorplattan 110 icke att åstad- komma några ytterligare begränsande utgångsstyrsignaler till påverkningsorganet 124, eftersom stygnmönstret icke behöver ändras. Stygnmönstrets bredd varieras, när dubbel- nålfunktionen väljes, endast som gensvar på en påverkan av tangenten 196 för dubbelnålen, om det valda stygn mönstret har en vidd som är större än 5 millimeter, med värdet i ett dylikt fall minskat till 5 millimeter. Mikro- processorplattan 110 åstadkommer företrädesvis den er- forderliga variationen av vidden för mönstret på redan be- skrivet sätt i avseende på operatörens modifikation av stygnnönstervidden i förbindelse med tangenten 192 på tan- gentbordet 128. Sålunda innehåller, såsom redan beskrivits i samband med tangenten 192, stygnmönsterminnet 90 även data som svarar mot den maximala förstärkningskoefficienten för varje lagrat stygnmönster, och anläggningen 100 är i stånd att variera stygnmönstervídden i riktning uppåt eller nedåt, eftersom anläggningen 100 enligt den föreliggande uppfinningen medger en maximal möjlig vidd av 8 millimeter 7901501-2 32 när en enda nål 108 användes. Om exempelvis det valda stygnmönstret utgöres av festonmönstret (blomstersling- fmönstret), som har en motsvarande lagrad mönstervidd av millimeter, kommer denna lagrade stygnmönstervidd icke att ändras när tangenten 196 för dubbelnålen påverkas. Om emellertid en enkel nål användes och.operatören önskar att variera detta mönsters lagrade vidd i förening med en på- verkan av tangenten 192, kan mikroprocessorplattan 110 åstadkomma en utgångsstyrsignal med en maximiförstärk- ningskoefficient av 1,6 som grundar sig på förhållandet mellan den maximalt tillåtna syvidden av 8 millimeter och den tilldelade stygnmönstervidden av 5 millimeter. För alla praktiska ändamål förefinns det givetvis icke nâgra be- gränsningar i nedâtriktningen. Det är emellertid att lägga märke till att företrädesvis, när stygnmönstervidden varieras av operatören, kommer öknings-minsknings-tangent- erna 180- 186 i stället för att oberoende arbeta med tvâ siffror, såsom redan beskrivits under hänvisning till varia- tion ifråga om mönsterkodnumret, att arbeta med två siffror i förening, d.v.s. att tangenterna 180 - 18H företrädesvis orsakar en ökning eller minskning i det mönsterviddnummer som förefinns i presentationsanordningen 62 mycket snabbt för att medgiva en snabb ändring av den mest signifikanta siffran, under det att tangenterna 182 - 186 företrädesvis orsakar en ökning eller minskning ifråga om den minst signifikanta siffran i långsammare takt för att medgiva en precis lägesplacering av den minst signifikanta siffran.

Under denna stygnviddvariationsfunktion arbetar före- trädesvis presentationsanordningen 62 i alla avseenden som en tvâsiffrig räknare, där den mest signifikanta siffran erhålles genom överföring från den minst signifikanta siffran. _ Såsom visas i fig. 15 kan exempelvis ett av de lagrade stygnmönsterarrangemangen utgöras av ett knapphåls- arrangemang, om så skulle önskas, exempelvis det vanliga knapphälsarrangemanget eller det knapphålsarrangemang som visas i fig. 15, där radiella styng har fördelats för att åstadkomma ett knapphål med två sidosicksackstygnstolpar 7901501-2 33 och sluttränsning för att åstadkomma det fullständiga knapphål som visas i fig. 15.

' I fig. 7 - 9 visas ett detaljerat kopplingsschema för anläggningen enligt den föreliggande uppfinningen och motsvarar därvid det i fig. 3 visade funktionsblockschemat.

I fig. 7 visas mikroprocessorplattans 110 integrerade krets, som företrädesvis utgöres av en INTEL 8049 med ett endast för utläsning avsett ROM-minne med en kapacitet av 2k, och vidare förefinns mikroprocessorkretsanord- ningen 144 tillsammans med det endast för utläsning avsedda ROM-minnet 142 för styrprogrammet. Det är givet att i stället för att använda en med INTEL 8049 likvärdig anord- ning kan det användas en med INTEL 8039 likvärdig anord- ning tillsammans med INTEL 8755 EPROM, men det föredrages en enda mikroprocessorplatta sådan som INTEL 8049 i en an- läggning enligt den föreliggande uppfinningen. Såsom redan angivits åstadkommer avsökningsorganen 138 och 140 synk- pulser till mikroprocessorn 144, varvid företrädesvis två synkpulser åstadkommas för varje omlopp av axeln 106, och avkännaren 138 åstadkommer buktsynkpulsen till mikropro- cessorn 144 via banan 180 och avsökaren 140 åstadkommer matningssynkpulsen till mikroprocessorn 144 via banan 182.

Ifråga om nålstångsstyrkretsen 148 anslutas företrädesvis en av 8 bitar bestående utgångsstyrsignal från mikropro- cessorn 144 till ingången på digital-till-analogomvandlaren 92, som kan utgöras av en av typen AD 1408-7D. Utsignalen från dígítal-till-analog-omvandlaren 92 föres lämpligen till en ingång på en ström-till-spänning-omvandlare 193 exempelvis bestående av en National Semiconductor LM324N, för att åstadkomma en analog spänningssignal, som svarar mot mot det önskade nålstångsläget, via banan 187 som en insignal till en jämförare 198 ansluten som en summerings- förstärkare, exempelvis en annan National Semiconductor LM324N, vilken åstadkommer en felsignal, bestående av en hastighetsbegäran, via banan 191 till den differential- förstärkarkonfiguration 94a, 94b som är ansluten som en effektförstärkare 94 (fig. 8), exempelvis SGS TDA2030 diffcrentialförstärkare. Nålstângsstyrkretsen 148 inklu- 7901501-2 34 derar även företrädesvis en vanlig buffertförstärkare 193, exempelvis en National Semiconductor LM324N, som utgör en övergång mellan lägesomvandlaren 96 och tids- differentieringskretsen 162, exempelvis en National Semi- conductor LM324N, vars utsignal anger den verkliga hastig- heten, som är en derivata till den verkliga lägessignal som mottagits från lägesomvandlaren 96.

Ifrâga om den del av matningsmekanismlägesstyr- kretsen 150 som visas i fig. 7 åstadkommes den av 8 bitar bestående utgångsstyrsignalen från mikroprocessorn 144 till en vanlig latchkrets 195, exempelvis en Texas Instru- ment 74LS273, och därifrån till en digital-till-analog- omvandlare 93, exempelvis en Analog Device AD1408-7D. Återstoden av den i fig. 7 visade matningsmekanismläges- styrkretsen 150 fungerar företrädesvis på identiskt samma sätt som den som redan beskrivits i samband med nål- stângslägesstyrkretsen 148, och därför har motsvarande 1 referenssiffror åtföljda av ett primtecken använts för att angiva identiskt fungerande komponenter i matningsmeka- nismlägesstyrkretsen 150. Det torde räcka med att säga att den resulterande felsignal eller hastighetsbegäran som utgör utsignal från jämföraren 189' åstadkommas via banan 199 till differentialeffektförstärkarkonfigurationen 95a, 95b (fig. 8) och utgöres av SGS TDA2030 differential- förstärkare anslutna som en effektförstärkare 95.

I fig. 7 visas en återställningslogik 201, som företrädesvis står i arbetssamband med mikroprocessorn 144 och latchkretsen 193, för att igångsätta mikroprocessorn 144 vid strömmatning, och vid denna tidpunkt låser mikro- processorn 144 även företrädesvis huvuddrivmotorn (icke visad) till dess att ett ifrågakommande styngmönster, exempelvis ett som är lagrat i mönsterminnet 90, har valts. Pâ redan beskrivet sätt kommer därefter huvuddriv- motorn att frigivas. Denna låsning av huvuddrivmotorn har redan beskrivits under hänvisning till fig. 5 i avseende på motorlåsreläutsignalen från transistorn 176, som till- handahåller en signal till reläspolcn i det vanliga motor- hastighetsstyrreläet för att slå till reläet och läsa huvud- 7901501-2 drivmotorn till dess att denna signal avlägsnas under styrning av mikroprocessorn 14H.

I fig. 8 visas effektförstärkar-påverkningsorgan- avsnitten av nålstångslägesstyrkretsen 148 och av mat- ningsmekanismlägesstyrkretsen 150. Vart och ett av dessa kretsavsnitt innehåller företrädesvis det redan nämnda paret differentialeffektförstärkare 9Ha, 94b för nål- stângskretsen 1H8 och 95a, 95b för matningsmekanism- kretsen 150 för att företrädesvis åstadkomma dubbel- riktad styrning för resp. omkastningsbara likströms- motorer 124 och 130, som företrädesvis omfattar de elektromekaníska påverkningsorganen för utförandet av nålstângs- och matningsmekanismlägesstyrningarna. Vart och ett av dessa påverkningsorgan 12H och 130 har en 205 och 207 liksom vanliga kretsanordningar med dioder för skydd. respektive tillhörande vanlig stabiliseringskrets I fig. 9 visas ett detaljerat kopplingsschema för tangentbordets övervakningsstyrkretsanordning 164. Denna krets 164 inkluderar företrädesvis presentationssegment- drivorgan 211 och 212, exempelvis Texas Instruments 75491 presentationssegmentdrivorgan, för att styra den två- siffriga segmenterade lysdiodpresentationsanordningen 62 liksom för att styra de skilda lysdioder 63 som hör sam- man med den redan beskrivna aktiveringen av tangenterna på tangentbordet 128. Såsom visas och föredrages i fig. 7 har det anordnats en vanlig resistorkrets 214 mellan mönsterminnet-in-ut-expandern, som i funktionsavseenden representeras av blocket 90, som kan utgöras av en INTEL C8755A, och den nämnda resistorkretsen kan utgöras av en dylik Beckman 3,3k-förpackning. Dessa presentationsseg- mentdrivorgan 211 och 212 utgöras av vanliga dylika, och de är enligt fig. 9 anslutna till den diodmatris med lys- dioder och för två siffror som betecknats med 62 och likaså till de med 63 betecknade lysdioderna för tangentvalindi- kering. Den tväsiffriga med lysdioder försedda presenta- tionsanordningen 62 åstadkommer en segmenterad presenta- tion av stygnmönsterkodnumret, buktamplituden, matnings- amplituden, hela mönsterlängden och balansmängden, såsom 7901501-2 _ 36 redan beskrivits, medan lysdioderna 63 användas för att indikera vilken tangent på tangentbordet 128 som påverkats, och de tändas företrädesvis för att angiva att den två- siffriga presentationen 62 svarar mot tangentvalfunktionen och icke mot stygnmönsterkodnumret, och de kvarstår tända för att_indikera att den funktion, som hör samman med den påverkade tangent som svarar mot denna lysdiod har valts. Mikroprocessorn 144 avsöker företrädesvis på vanligt sätt tangentbord-lysdiodmatrisen via en vanlig tangent- och presentationsavkodare och sifferdrivare 91, exempelvis en Signetics NB590, för att styra verksamhet av den skilda lysdíoderna som gensvar på de ingångsstyr- signaler som åstadkommas av tangentbordet 128, vilket företrädesvis utgöres av ett kontakttangentbord, såsom visats i fig. 9.

Det är att lägga märke till att det matningspåverk- ningsorgan 130 som hör samman med matningsmekanismen 132 företrädesvis inställer en anordning som bestämmer mat- ningsmekanismens 132 lägesförflyttning men icke åstadkom- mer den verkliga förflyttningen eller rörelsen, som åstad- kommes av huvuddrivmotorn för maskinen 100. Denna anordning (icke visad) lägesplaceras företrädesvis när matningsmeka- nismen 132 befinner sig under stygnplåten. Dessutom be- ordrar, i avseende på míkroprocessorplattans 110 synkroni- sering, mikroprocessorn 144, när den första pulsen avkännes från avkänningsorganet 138, buktoperationen. Detta sker företrädesvis när nålen 108 befinner sig ut ur tyget. När den andra pulsen avkännes från avkänningsorganet 140, åstadkommer mikroprocessorn 144 matningsförflyttningen.

Detta sker företrädesvis när matningsmekanismen 132 be- finner sig under styngplåten. Pâ detta sätt arbetar före- trädesvis mikroprocessorn 144 synkront med maskinen 100.

Innan det för närvarande föredragna styrprogrammet, som är lagrat í styrprogramminnet 142, och de styng- mönsterminnesprogram som svarar mot antingen ett alfa- betbokstavsprogram eller ett annat stygnmönsterprogram än alfabetbokstäver (sådana som visas i fig. 11) som är som ett exempel lagrat i mönsterminnet 90, anges som exempel 7-901501-2 37 skall några allmänna synpunkter på mönsterprogramminnet ROM 90 diskuteras. Det är att lägga märke till att, såsom visas i fig. 7, detta mönsterminne ROM 90 företrädesvis är borttagbart anslutet till mikroprocessorn IHM, exempelvis amedelst en standardtyp av en EICO-proppanslutning, så att, om så skulle vara önskvärt, detta kan utbytas mot andra mönsterminnen av typ ROM 90 med annan information lagrad däri, exempelvis genom att använda ett mönsterminne av -ROM-typ med ett alfabetbokstavsprogram lagrat däri och med detta minne utbytbart mot ett annat mönsterprogram- minne av ROM-typ med stygnmönsterdata andra än alfabet- data lagrade däri. Registret med valbara stygnmönster kommer då att i alla avseende vara oändligt. I detta av- seende är att lägga märke till att maskinens 100 styng- mönsterkapacitet därför är obegränsad, eftersom mönster- minnet 90 lätt kan utbytas och eftersom tangentbordet 128 är ett tangentbord för numeriskt val och icke i mekaniskt avseende eller begreppsmässigt är begränsat till några särskilda mönster, eftersom det endast väljer ett mönsterkodnummer.

Vid diskussionen av mönsterprogramminnet ROM 90 är det att lägga märke till att företrädesvis varje styng anges genom två stygnlägeskoordinater, med en koordinat för matningen och den andra koordinaten för nålstången.

Företrädesvis kan varje stygnlägeskoordinat utbildas av 6 minnesbitar. Följaktligen finns det 63 olika möjliga värden, frän -31 till +31, som anger 63 gånger 63 nål- lägen. Mättenheten ifråga om dylika stygnlägeskoordinater eller stygnpunkter betecknas som "steget" och som före- trädesvis, som ett exempel, kan för matningen uppgå till 12/62 millimeter eller 0,19 millimeter och företrädesvis, som ett exempel, för nålstången uppgår till 8/62 milli- meter eller 0,13 millimeter, Såsom redan tidigare omnämnts vid beskrivningen av lägesstyrkretsarna 148 och 150 hör en byte eller 8 bitar företrädesvis samman med varje styng- lägcskonrdinat, med de två återstående bitarna i nämnda byte använda för information som avser stygnlägeskoordi- * 7901501-2 38 naterna. Denna information kan representeras såsom för- spänning, och ett exempel härpå följer: 1 - 1 koordinaten utgöres av en matning; i följande byte förefinns den motsvarande nålstångsförflyttningen. 0 - 1 koordinaten utgöres av en matning; den motsvarande nâlstângsförflyttningen anges icke uttryckligen på grund av att den är densamma som den föregående stygnmönster- upprepning. ' 1 - 0 koordinaten utgöres av en nâlstångsförflyttning; den motsvarande matningen är avsedd att vara densamma som den föregående stygnmönsterupprepningen.

Lagringen av den nyss angivna informationen i minnet representeras såsom ett exempel i det följande för ett belysande stygnmönster: matning 1-1 första stygn nålstâng ///// matning 0-1 andra stygn matning 0-1 tredje stygn matning 1-1 fjärde stygn nålstång ///// nålstâng 1-0 femte stygn nålstång 1-0 sjätte stygn matning 1-1 sjunde stygn nålstång ///// Den rena fördelen med den nyssnämnda optimala kodningsmetoden utgöres av den minnesbesparing som er- hålles närhelst det nästa styånet i ett stygnmönster har antingen ett matningsvärde eller en nålstångsför- flyttning som förblir detsamma i förhållande till det föregående stygnet. Vidare behöver i en dylik anläggning varje stygnmönster som är lagrat i ROM-minnet 90 endast följande information för att kodas: byte 1 - mönsteridentifieringskodnummer; byte 2 - det lagrade stygnmönstrets maximala matning; byte 3 - det lagrade stygnmönstrets maximala nålbukt; byte 4 och följande - stygnlägeskoordinater; och sista byte - lagrat stygnmönsterprogramslut. 7901501-2 39 Det är även att lägga märke till att i det för närvarande föredragna kodningsschemat innehåller för satinstygnmönster den andra byte, d.v.s. efter mönsteridentifieringskod- numret, företrädesvis även information som svarar mot det antal stygn.som satinstygnmönstret omfattar. Under dylika omständigheter kommer all återstående information av den nyss diskuterade typen att följaktligen skiftas genom en byte. Det är även att lägga märke till att en särskild slut- stygnmönsterkod kan åstadkommas och tillåter míkropro- cessorn 1UU att identifiera, exempelvis vid utförandet av knapphål och liknande, den mellanliggande delens slut, och detta kommer att, i motsats mot mikroprocessorns ikh allmänna verksamhet, orsaka att symaskinen 100 går till utförandet av den följande delen av stygnmönstret i stället för att återtaga syningen från början av ett mönster (mönsterupprepning). Det är även att lägga märke till att företrädesvis i anläggningen 100 enligt den föreliggande uppfinningen kan åstadkommas ett sidoslag av nålen 108 som är 8 millimeter och vidare en matning av plus eller minus 6 millimeter för materialmatningen, men även andra _ parametrar kan väljas om så skulle vara önskvärt. Vidare är den möjliga upplösningen av nålens 108 användbara slag och av matníngen i maskinen 100 enligt den föreliggande uppfinningen företrädesvis den redan nämnda med en del i 255, vilket svarar mot den redan angivna koodningen med 8 upplösningsbitar. För att minska ROM-minnet 90 lag- ringskapacitet för kodningen för alla de mönster som maskinen 100 kan frambringa har upplösningen begränsats till exempelvis 63 delar eller approximativt 1/4 av den potentiella upplösningen av 255 delar som är möjlig vid anläggningen 100 enligt den föreliggande uppfinningen.

Proceduren för att variera stygnmönstrets parametrar genom tangentbordet 128 sker inom den definierade upplös- ningen av en del i 255 och härigenom erhålles en mycket större smidighet ifråga om verksamheten, exempelvis den redan nämnda interpoleringsfunktionen. Upplösningen med en del i 63 hänför sig endast till lagrade stygnmönster- data. 7901501-2 H0 Mikroprocessorplattan 110 enligt den föreligg- ande uppfinningen är i stånd att i verklig tid behandla styrsignaler som svarar mot nålstångs- och matnings- lägen liksom att funktionellt arbeta på lagrade styng- mönsterdata för att ånyo angiva dessa data för att åstad- komma olika styggmönsterarrangemang som i och för sig är lagrade i minnet 90. Genom att använda anläggningen 100 enligt den föreliggande uppfinningen åstadkommes mycket större smidighet än vad som tidigare varit möj- ligt vid tidigare kända anordningar, såväl ifråga om själva anläggningens kapacitet som ifråga om densammas anpass- ning för att utöka eller ändra de valbara stygnmönster som anläggningen är i sänd att åstadkomma, genom att endast ändra stygnmönsterminnet ROM 90.

M

Claims

UI 10 15 20 25 30 35 7901501-2 41 PATENTKRAV

1. Elektroniskt styrd hemsymaskin med dels en medelst en påverkningsanordning (124, 130, 148, 150) vinkelrätt mot mat- ningsriktningen inställbar nålstâng (120), dels ett medelst en ytterligare pâverkningsanordning pâverkbart matningsorgan (132) 'för inställning av tygframmatningens längd och riktning (framåt/ bakåt), och dels ett statiskt minnesorgan (90) för till ett flertal förutbestämda stygnmönster hörande stygnmönsterdata för nålstângen respektive matningsorganet, vilka stygnmönsterdata svarar mot förutbestämda lägeskoordinater för nålstången och matningsorganet, varvid ett tangentbord (128) är anordnat att avge väljarsignaler för val av stygnmönster och innefattar ett presentationsorgan (62) för väljarsignalerna, k ä n n e - t e c k n a d av att det statiska minnesorganet (90), påverk- ningsorganen (124, 130, 148, 150) för nålstången (120) och mat- ningsorganet (132) samt tangentbordet (128) är anslutna till en mikroprocessor (144), som är anordnad att selektivt bearbeta lagrade stygnmönsterdata från minnesorganet (90) och avge där- emot svarande styrsignaler till påverkningsorganen (124, 130, 148, 150), samt av att mikroprocessorn (144) vidare är anordnad att genomföra en selektiv och reglerbar bearbetning av lagrade stygnmönsterdata i beroende av operationsstyrsignaler som in- matas från tangentbordet (128), så att modifierade styrsignaler erhålles för påverkningsorganen (124, 130, 148, 150), vilka modi- fierade styrsignaler avviker från de styrsignaler som motsvarar de lagrade stygnmönsterdata, varvid tangentbordet (128) omfattar dels ett första flertal tangenter (180 - 186) gemensamma för ett flertal av nämnda lagrade stygnmönster för att åstadkomma väljar- styrsignaler för val av stygnmönsterdata och dels ett andra fler- tal gemensamma tangenter för att åstadkomma nämnda operations- styrsignaler för val av åtminstone en av ett flertal olika funk- tionsoperationer att utföras på de lagrade stygnmönsterdata.

2. Symaskin enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att tangentbordets (128) presentationsorgan (62) är anordnade att möjliggöra presentation av information som tillhör lagrade data eller stygnmönsterdata som inmatats med nämnda första fler- tal tangenter och/eller de funktionsoperationer som utvalts medelst nämnda andra flertal tangenter. 10 15 20 25 30 35 79o15o1¿2 42

3. Symaskin enligt patentkravet 1 eller 2, t e c k n a d av att tangentbordet (128) ytterligare omfattar signalindikeringsorgan (63) för att indikera tillståndet av åt- k ä n n e - minstone nämnda andra flertal gemensamma tangenter.

4. Symaskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av ett ingàngs-utgångs-expanderorgan anslutet till mikroprocessorns (144) ingângs-utgångsportar och till tangentbordet och/eller presentationsorganet. É.

Symaskin enligt patentkravet 4, k äln n e t e c k n a d av att tangentbordets (128) tangenter är uppdelade i ett flertal tangentgrupper och av att symaskinen ytterligare omfattar ett avkodningsorgan (91) som är anslutet till mikroprocessorn (144) och expanderorganet för att möjliggöra tangentgruppsvis matning av ingångsstyrsignaler från tangentbordet till mikroprocessorn.

6. Symaskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d *av att det gemensamma presentationsorga- net (62) är i stånd att presentera såväl data lagrade i det sta- tiska minnesorganet (90) som de i mikroprocessorn (144) modifie- rade data samt av att nämnda avkodningsorgan (91) är anslutet till presentationsorganet (62) för att utstyra detta.

7.' Symaskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att det gemensamma presentationsorga- net (62) möjliggör selektiv återgivning av information beträffan- de matningsorgan- och nålstångslägesdata för ett valt stygn- mönster och/eller för det modifierade stygnmönstret.

8. Symaskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att tangentbordets första flertal tangenter (180 - 186) är anordnade att styra en stegvis ändring av på presentationsorganet (62) återgivna siffror i uppåt- res- pektive nedåtriktning samt att det på presentationsorganet åter- givna värdet, som inställts medelst det första flertalet gemen- samma tangenter, är matningsbart till mikroprocessorn (144) för val av ett i det statiska minnesorganet (90) lagrat stygnmönster och/eller för selektiv överföring av de på presentationsorganet (62) återgivna och med hjälp av det första flertalet tangenter ändrade stygnmönsterdata till mikroprocessorn.

9. Symaskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att mikroprocessorn (144) omfattar 10 15 20 25 30 35 79o1so1¿2 43 organ som är i stånd att interpolera nämnda lagrade stygnmönster- data för ett valt stygnmönster och organ för att modifiera de till valda stygnmönster hörande stygnlägeskoordinaterna genom att alstra ytterligare stygnlägeskoordinater för att åstadkomma de modifierade styrsignalerna.

10. Symaskin enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k n a d av att mikroprocessorn (144) omfattar organ för att selektivt alstra modifierade styrsignaler som är i stånd att möjliggöra en ändring av förskjutningen av de stygn som nämnda stygnmönster omfattar som gensvar nå nämnda operationsstyrsignaler åstadkomna med tangentbordet (128) samt att interpolationsorganen omfattar organ för upprätthållande av en konstant stygntäthet för det valda stygnmönstret när den nämnda stygnmatningen varieras.

11. Symaskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att mikroprocessorn (144) omfattar organ för att selektivt alstra de modifierade styrsignalerna som är i stånd att möjliggöra_att matningen av de stygn som det nämn- da valda stygnmönstret omfattar varieras som gensvar på de nämn- da operationsstyrsignalerna från tangentbordet (128).

12. Symaskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att det statiska minnesorganet (90) omfattar organ för att endast lagra bukt- och matningsdata som varieras för de stygn som vart och ett av det nämnda flertalet lagrade stygnmönster omfattar.

13. Symaskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att tangentbordet (128) omfattar organ anordnade att åstadkomma operationsstyrsignaler, som var- dera svarar mot ett flertal skilda valda stygnmönster, till mikro- processorn (144) för att åstadkomma ett sammansatt stygnmönster- arrangemang av de valda stygnmönstren, varvid mikroprocessorn (144) omfattar organ för att selektivtochi följd alstra de modifie- rade styrsignalerna från de valda stygnmönsterdata, och av att de modifierade styrsignalerna i följd och omväxlande med stygnmön- sterdata svarar mot de individuella stygnmönstren.

14. Symaskin enligt patentkravet 13, k ä n n e t e c k n a d av att organen för att alstra de modifierade styrsignalerna om- fattar organ för att upprepningsvis alstra dessa modifierade styrsignaler. 7901501-2 44

15. Symaskin enligt»något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att mikroprocessorns (144) avgivna styrsignaler utgörs av digitala utgångsstyrsignaler och att pà- verkningsorganen (148, 150) omfattar analogorgan, varjämte sy- maskinen ytterligare omfattar analog-till-digital-omvandlings- organ (92, 93) som är ansldtna mellan mikroprocessorn (144) och analogingångarna på påverkningsorganen (148, 150) för att om- vandla mikroprocessorns digitala utgångssignaler till analoga utgângsstyrsignaler för påverkningsorganen.