SE540157C2 - Metod för att bygga nät för Fiber-Till-Hemmet (FTTH) - Google Patents

Abstract

Metod att bygga ett accessnät och/eller distributionsnät, innehållande minst ett rör/kabel (2,3); varvid nämnda metod innefattar stegen:- designande av en nätverkslayout för nämnda distributionsnät och/eller nämnda accessnät; varvid nämnda nätverkslayout föreskriver förläggning av nämnda minst ett rör/kabel (2,3) i minst ett huvudmikrodike (7) i nämnda område; nämnda nätverkslayout föreskriver vidare minst en skarvpunkt (F) och/eller minst en avgrening till minst en slutdestination från nämnda minst ett huvudmikrodike (7);- sågning av nämnda mikrodike (1 eller 7) i nämnda område, med en sågmaskin (8); - förläggning av nämnda minst ett rör/kabel (2,3) i nämnda mikrodike (1 eller 7) under nämnda första lager (L1);- successiv förläggning av vart och ett av nämnda minst ett rör/kabel (2,3) till sin slutdestination via nämnda avgreningar från nämnda huvudmikrodike (7) enligt nämnda nätverkslayout;- återfyllning och eventuell kompaktering av av nämnda mikrodike (1 eller 7) till lämplig nivå;- försegling av nämnda mikrodike (1 eller 7) med lämpligt förseglingsmaterial huvudsakligen jäms med toppen (4) av nämnda första lager (L1).

Description

METOD FÖR ATT BYGGA NÄT FÖR FIBER-TILL-HEMMET (FTTH) Tekniskt område Föreliggande uppfinning avser en metod för att bygga distributionsnät och/eller accessnät för Fiber-Till-Hemmet FTTH genom sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar. Uppfinningen avser särskilt en metod enligt patentkrav 1.

Bakgrund till uppfinningen Utbyggnaden av fiberoptiska kommunikationsnät i villaområden hindras ofta av höga kostnader för schaktning och återställning av vägens ytbeläggning, såsom asfalt eller betong. En typisk fiberanslutning i ett villaområde kostar ca EURO 3000 exklusive moms och därför är många villaägare tveksamma till att göra en sådan investering. Detta betyder i sin tur att anslutningsgraden blir låg när ett villaområde byggs, vilket ytterligare ökar kostnaden för fiberanslutning. Anledningen till detta är att kostnaden för ryggradsnätet är mer eller mindre oberoende av anslutningsgraden och en låg anslutningsgrad medför att färre fastighetsägare måste dela på den totala kostnaden för ryggradsnätet.

Alternativt, att ansluta husen genom grönområden/tomtmark mellan fastigheter i ett villaområde är i de flesta fall inte möjligt. Med all säkerhet skulle kostnaderna vara väsentligt lägre eftersom det till och med skulle kunna vara möjligt att plöja ned slangar/rör för fiberkablar men detta innebär att man antagligen ofta måste korsa trädgårdar för fastigheter hos folk som inte vill ansluta sig. Även återställning av blomrabatter, buskar och träd kan vara mycket kostsamt. Slutligen skulle det antagligen vara en enorm uppgift att ordna med tillstånd från alla fastighetsägare som berörs.

Föreliggande ansökan beskriver en ny metod för att göra mikrodiken och förläggning av rör/kablar i mikrodiken, vilken är benämnd Micro Trenching Teknik (MTT). I detta avseende finns det ett behov inom teknikens område för en anordning som kan användas tillsammans med den nya metoden och/eller förbättrar nämnda nya metod.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla en metod för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kommunikationskablar som helt eller delvis löser problem och nackdelar med känd teknik. Ett annat ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla en maskin som förbättrar förläggningen av rör/kablar (t.ex. kommunikationskablar) i mikrodiken så att kostnaden kan reduceras och tid sparas.

Ovan nämnda ändamål uppnås med en maskin anordnad för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar i mikrodiken, varvid nämnda maskin innefattar en sågklinga anordnad för sågning av ett mikrodike i ett område; varvid nämnda maskin vidare innefattar en stabiliseringsanordning anordnad för stabilisering av nämnda mikrodikes väggar vid förläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning är placerad omedelbart efter nämnda sågklinga i nämnda mikrodike och nämnda stabiliseringsanordning innefattar styrorgan för styrning av minst ett rör/kabel då det förläggs i nämnda mikrodike.

Utföringsformer av maskinen enligt uppfinningen är definierade i de bilagda osjälvständiga patentkraven och beskrivs i efterföljande detaljerade beskrivning.

En maskin enligt föreliggande uppfinning gör det möjligt med sågning av mikrodiken och automatiskt förläggning av rör/kablar i detsamma på ett effektivt sätt, vilket sparar tid och pengar. Särskilt tillhandahåller uppfinningen en lösning med vilken rör/kablar kan förläggas på ett kontrollerat och förutbestämt sätt och med hög hastighet.

Andra fördelar och tillämpningar av föreliggande uppfinning kommer att bli uppenbara genom följande detaljerade beskrivning av uppfinningen.

Kortfattad beskrivning av figurer De bilagda figurerna är avsedda att klargöra och förklara föreliggande uppfinning, i vilken; - Figur 1 visar ett flödesschema för MTT; - Figur 2 visar ett flödesschema av en utföringsform av MTT ; - Figur 3a och 3b schematiskt visar ett tvärsnitt av ett gatuområde med ett mikrodike; - Figur 4 schematiskt visar tvärsnittet i figur 3, varvid mikrodiket är återfyllt med ett fyllnadsmaterial, såsom sand, och förseglat med två förseglingslager; - Figur 5 visar en typisk layout för ett fiber-till-hem-nät; - Figur 6 visar hur avgreningar till enskilda fastigheter sågas från ett huvudmikrodike; - Figur 7 visar avgrening till enskilda fastigheter i det fall styrd borrning används i stället för sågning; - Figur 8 visar en sågningsmaskin med dess sågklinga/sågblad och en stabiliseringsanordning för förläggning av rör/kablar placerad direkt bakom sågklingan; - Figur 9 visar sågningsmaskinen där stabiliseringsanordningen är anordnad för samtidig förläggning av ett flertal rör/kablar samtidigt som ordningen hos rören/kablarna bevaras i mikrodiket; - Figur 10 visar i detalj var det översta röret/kabeln skall kapas för att röret/kabeln skall ges tillräcklig längd för att nå sin slutdestination; och - Figurer 11-13 visar ytterligare utföringsformer av stabiliseringsanordningen (kanalerna är endast antydda i figurer 11-13 och skall därför inte ses som verkliga representationer) Detaljerad beskrivning av uppfinningen För att uppnå ovan beskrivna ändamål är en maskin för sågning och förläggning av rör/kablar tillhandahållen. Uppfinnarna har insett behovet av att förläggningen av rör/kablar måste ske innan mikrodikets väggar kollapsar och innan stenar (eller grus/jord) och speciellt stenar större än dikets bredd kilas fast i mikrodikets sidor och hindrar installation av rör/kablar hela vägen ned till botten av mikrodiket. Genom att uppnå detta sparas tid (och pengar) eftersom installationen kan genomföras utan onödiga avbrott Av denna anledning är föreliggande maskin anordnad för sågning i ett område. Därför innefattar maskinen en sågklinga, företrädesvis cirkelformad, för sågning av mikrodikena (”micro trenches”). De sågade mikrodikena är anordnade för mottagande av rör/kablar, vilket betyder att de sågade mikrodikena har givits lämpliga dimensioner.

Maskinen innefattar även en stabiliseringsanordning anordnad för att stabilisera mikrodikets väggar vid förläggning av rör/kablar och av denna anledning är stabiliseringsanordningen placerad omedelbart efter sågklingan i det sågade mikrodiket så att väggarna är stabiliserade tills dess att rör/kablar har förlagts/installerats medelst styrorgan, vilka även är anordnade på stabiliseringsanordningen.

För stabilisering av mikrodikenas väggar består stabiliseringsanordningen av lämpliga stabiliseringselement såsom lämpliga sidoelement vilka är anordnade för att ”hålla upp” väggarna tills dess att rören/kablarna har installerats i mikrodiket. Det är viktigt att stabiliseringsanordningen är placerad omedelbart bakom sågklingan så att diket som sågas med sågklingan stabiliseras omedelbart efter det att de sågats så att det inte faller ihop eller att stenar eller andra föremål rasar ned i diket innan rör/kablar förlagts. Därför är enligt en utföringsform av uppfinningen största tillåtna avstånd mellan sågklingan och stabiliseringsanordningen större än 0 mm men mindre än 10 mm. Dimensionen på stabiliseringsanordningen beror på storleken hos rören/kablarna, antalet rör som skall förläggas på samma gång och djupet av förläggningen i diket. Emellertid skall bredden hos stabiliseringsanordningen vara något mindre än bredden hos sågklingan Vidare, för att erhålla kontrollerad och automatisk förläggning av rör/kablar har anordningen även styrorgan som styr rören/kablarna ned i diket på ett kontrollerat och ordnat sät. Kombinationen av stabilisering och styrning har visat sig reducera kostnad och tid på et effektivt sät eftersom processen med sågning och installation kan utföras samtidigt Styrorganen är anordnade på stabiliseringsanordningen och därför möjliggör uppfinningen at rör/kablar kan förläggas i det sågade mikrodiket under tiden det stabiliseras av stabiliseringsanordningen. Rör/kablar kan på så sät förläggas med hög precision (t.ex. på rät höjd i mikrodiket) eftersom diket är "rent" så länge diket stabiliseras av anordningen.

Stabiliseringsanordningen kan tillverkas av något lämpligt starkt material så att dikena kan stabiliseras. Materialet skall lämpligen vara stelt segt och hårt men ändå flexibelt för att klara påfrestningar under drift. Infästningen av stabiliseringsanordningen på spåfräsningsmaskinen skall ha en viss flexibilitet för att förhindra skador om stabiliseringsanordningen fastnar i diket. Stål eller stållegeringar är lämpliga eftersom de kan ges rätt egenskaper vid legering med andra metaller såsom platina och magnesium. Eftersom det är ett begränsat utrymme i det sågade mikrodiket måste stabiliseringsanordningens väggar vara så tunna som möjligt för att kunna hantera passerande rör/kablar, men fortfarande ha de egenskaper som beskrivs ovan. Stållegeringar med hårdhet motsvarande 400 - 700 Brinell har visat sig vara lämplig för dessa tillämpningar. Det har även konstaterats att stabili seringsanordningen kan tillverkas som en kolfibergjutning. Delar av stabiliseringsanordningen kan gjutas separat innan montering av en stabiliseringsanordning.

Enligt en utföringsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen en ingång och en utgång för rör/kablar, där ingången och utgången är anslutna till styrorganen. Företrädesvis är styrorganen kanaler genom vilka rören/kablarna styrs genom stabiliseringsanordningen. Under drift är ingången lämpligen ovan marknivå och vertikalt eller nära vertikalt anordnad medan utgången är under marknivå i mikrodiket och horisontellt eller nära horisontellt anordnad för att undvika slitage på rören/kablarna. Därför är det minsta avståndet (vid marknivå) mellan stabiliseringsanordningens utgång och sågklingan något längre än den minsta rekommenderade böj radien för rören/kablarna som ska installeras, vilket betyder att minimiavståndet är beroende av minsta rekommenderade böjradie för rören/kablarna. Detta betyder normalt mellan 100 mm och 500 mm mätt vid marknivå, men andra avstånd är möjliga. Dessutom kan ingången, utgången och styrorganen tillsammans vara löstagbart anordnade på stabiliseringsanordningen t.ex. som en löstagbar kassett. Genom att ha styrorganen i en löstagbar kassett förkortas installationstiden vid vissa tillfällen eftersom den tidsödande uppgiften att stoppa in många rör/kablar i deras respektive kanaler kan undvikas.

Uppfinnarna har dessutom insett att det verksamma djupet för stabiliseringsanordningen i mikrodiket skall vara upp till 50 mm mindre än det verksamma djupet för sågklingan enligt en utföringsform. Skillnaden i djup mellan sågklingan och stabiliseringsanordningen, vid drift, bestämmer hur snabbt marknivån kan tillåtas förändras (d.v.s. gå ned). Sågklingan måste ha sågat diket så djupt att stabiliseringsanordningen inte vidrör botten på det sågade diket för att undvika att stabiliseringsanordningen fastnar i marken. Detta eliminerar onödiga krafter på stabiliseringsanordningen och risken att den förstörs. Detta skulle kunna inträffa när marknivån snabbt blir lägre.

Dessutom, enligt ännu en annan utföringsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen och sågklingan anordnats så att de kan höjas och sänkas oberoende av varandra. Detta är en fördel när exempelvis sågklingan behöver bytas på grund av slitage eller om en annan typ av sågklinga erfordras (t.ex. en typ för asfalt och en annan för betong). Vidare kan stabiliseringsanordningen behöva bytas och då kan detta enkelt göras om de två delarna kan höjas och sänkas oberoende av varandra. Dessutom, under kortare avbrott i sågningsprocessen höjs sågklingan men stabiliseringsanordningen måste förbli i mikrodiket eftersom behovet av stabilisering av diket kvarstår. Emellertid kan stabiliseringsanordningen och sågklingan vidare anordnas så att båda delarna tillsammans kan lyftas och sänkas för att undvika skada, t.ex. när underjordisk infrastruktur påträffas.

Stabiliseringsanordningen monteras lämpligen som en separat enhet på sågningsmaskinen medelst ett antal rörliga axlar för höjning och sänkning. De rörliga axlarna kan drivas av en för detta ändamål speciellt avsedd motor. Sågningsmaskinen kan dessutom vara utrustad med snabbfastsättningsanordningar och drivningsanordningar för både stabiliseringsanordningen och sågklingan på vänster och höger sida (i sågriktningen). Det innebär att både den vänstra eller högra sidan av maskinen kan användas för sågning och förläggning av rör/kablar, viket kan vara nödvändigt på grund av hindrande infrastruktur, trafiksituation i området, etc.

Figur 9 visar en utföringsform av en maskin enligt uppfinningen. Stabiliseringsanordningen har en främre del och en bakre del, där den främre delen är monterad omedelbart bakom sågklingan. Det visas också att stabil i sering sanordningens främre del har en form som är komplementär med formen hos sågklingan, vilken i detta fall är cirkulär. Med andra ord, i detta fall har den främre delen av stabiliseringsanordningen en konkav cirkulär form, med samma eller nästan samma radie som sågklingan och är monterad så nära sågklingan som möjligt, och på ett avstånd mindre än 10 mm från sågklingan. Anledningen att den del av stabiliseringsanordningen som är under jord måste vara placerad så nära sågklingan som möjligt är för att göra det omöjligt för jord, stenar eller andra föremål att rasa ner till botten på diket eller kilas fast mellan sidorna i diket. Styrorganen är i denna utföringsform formade som kanaler inuti stabiliseringsanordningen. Kanalerna är illustrerade med streckade linjer i figurerna.

Vidare kan bakre delen av stabiliseringsanordningen, där styrorganens utgång är placerad, ha andra föredragna former. En form är i stort sett parallell med den komplementära form som beskrivs ovan. En annan form är i stort sett motsatt till den komplementära formen och en tredje utföringsform definierar en form som i stort sett är diagonal från botten och upp till toppen av den bakre delen i bakåtriktning. Dessa utföringsformer visas i figur 11-13. Det bör även noteras att ingången, utgången och kanalerna är placerade på den bakre delen av stabiliseringsanordningen i denna utföringsform. Stabiliseringsanordningen kan också ha ett kilformat (spetsigt) tvärsnitt i fronten i framåtriktning.

Företrädesvis, som nämnts ovan, skall stabiliseringsanordningen ha en maximal bredd i tvärsnitt som är densamma eller aningen mindre än sågklingans bredd. Stabiliseringsanordningen måste vara bred nog så att det finns plats för de kanalisationsrör/kablar som ska installeras, men tillräckligt smal så att den kan dras fram i det sågade mikrodiket.

En annan viktigt aspekt av uppfinningen är att med användning av styrorgan kan en inbördes ordning av flertalet rör/kablar bevaras då de förläggs i det sågade mikrodiket Detta är mycket viktigt då fler än ett rör förläggas samtidigt. I ett installationsscenario, kapas ett rör/kabel för en särskild fastighet på ett särskilt avstånd efter fastigheten. Det är viktigt att detta rör/kabel är ett av rören/kablarna bland de översta rören/kablarna i den mängd rör/kablar som finns i diket så att det lätt kan hittas. Röret/kabeln måste kapas innan stabiliseringsanordningen. Därför är det viktigt att veta vilket av alla rör/kablar som går in i stabiliseringsanordningen som kommer ut högst upp i diket. Dessutom, eftersom färgen på röret/kabeln för en viss fastighet ofta är bestämd på förhand måste rören/kablarna ordnas så att rör/kabel med rätt färg kommer ut högst upp, kapas till rätt längd när den bestämda fastigheten har passerats.

En metod som gör det möjligt att samtidigt förlägga ett flertal rör/kablar har ett stort kommersiellt värde eftersom installationsprocessen kan genomföras mycket snabbare än vad som tidigare varit möjligt inom teknikområdet. Av denna anledning, enligt denna utföringsform av uppfinningen har stabiliseringsanordningen ett flertal styrorgan där vart och ett av organen styr en eller ett flertal rör/kablar ned i diket. Till exempel kan anordningen innefatta ett flertal kanaler så anordnade att en känd ordning hos rören/kablarna bevaras, vilket betyder att en ordning hos rören/kablarna ut ur stabiliseringsanordningen är känd från ordningen in i stabiliseringsanordningen, och följaktligen är ordningen in i och ut ur stabiliseringsanordningen relaterade till varandra och känd. Detta kan åstadkommas genom ett “ett-till-ett-förhållande” mellan ingången och utgången hos anordningen, vilket betyder att de inte korsar varandra. Ordningen på rör/kablar ska anordnas så att det är ett av de översta rören/kablarna bland mängden av rör/kablar i diket som alltid är det som ska grenas av till nästa destination. Därför är det rör/kabel som går in i den nedersta (bakersta) ingången vara bland de översta rören/kablarna ut från utgången, och det rör/kabel som går in i översta (främsta) ingången vara bland de understa ut från utgången. Som framgår av figur 6 och 7 kan avgreningar från huvuddiket sågas innan huvuddiket sågas eller också efter det att huvuddiket sågats. Vilken ordning som diken ska sågas kan bestämmas så att man erhåller det mest effektiva flödet under installationen. Varje avgrenat dike går från huvuddiket till en slutdestination för ett visst rör/kabel. När huvuddiket sågas och rören/kablarna har installerats kapas det översta röret/kabeln (innan det förs in i stabiliseringsanordningen) vid ett särskilt avstånd bakom placeringen av respektive avgreningsdike så att detta rör/kabel kan lyftas från huvuddiket och läggas in i avgreningsdiket till sin slutdestination, se figur 10. Om röret/kabeln kapats korrekt har det en längd som räcker ända fram till slutdestinationen utan att behöva skarvas. På så sätt avgrenas ett efter ett av rören/kablarna till varje passerad fastighet genom dikena.

Beroende på dikets bredd och storleken på rören/kablarna kan det finnas en eller flera rör/kablar sida vid sida högst upp i huvuddiket. Det är viktigt att det rör/kabel som står i tur att avgrenas till sin slutdestination alltid återfinns bland de översta. För att åstadkomma detta i samband med att huvuddiket sågas och ett antal rör/kablar förläggs måste det rör/kabel som kommer att bli ett av de översta rören/kablarna i diket och det som skall avgrenas till denna specifika destination kapas på ett förutbestämt avstånd efter att platsen för motsvarande avgreningsdiket passerats så att röret/kabeln sedan kan lyftas upp och läggas över till avgreningsdiket till sin slutdestination. Röret/kabeln skall kapas efter att platsen för motsvarande avgreningsdiket passerats med ett visst minsta avstånd så att rörets/kabelns längd är tillräckligt lång utan att behöva skarvas när den lyfts från huvuddiket över till avgreningsdiket och fram till slutdestinationen.

Om stabiliseringsanordningen (tidigare kallad ”plog”) är konstruerad med individuella kanaler för rören/kablarna eller har individuella kanaler som var och en har plats för ett antal rör/kablar är det enkelt att identifiera vilket rör/kabel som kommer att återfinnas högst upp i diket och därmed också vilket rör/kabel som ska kapas innan det går in i stabiliseringsanordningen. Exempel på en sådan stabiliseringsanordning visas i figur 9. Stabiliseringsanordningen enligt denna utföringsform har en ingång för rör/kabel och en utgång för rör/kabel vilka är förbundna med varandra medelst ett antal kanaler som styrorgan (illustrerade med streckade linjer) för rören/kablarna. Stabiliseringsanordningens utgång innefattar enligt en utföringsform av uppfinningen en ”matris”-del (eller vektor) så anordnad att kanalerna är anordnade i en matris med n rader och m kolumner och kan på så sätt separera rör/kablar på ett kontrollerat sätt horisontellt och vertikalt när de förläggs i det sågade mikrodiket Sammanfattningsvis kapas ett av de (för tillfället) översta rören/kablarna vilket är avsett för en viss slutdestination ett och ett på ett visst minsta avstånd efter varje gren och därefter lyfts detta rör/kabel från huvuddiket och läggs över till avgreningsdiket fram till sin slutdestination.

Vidare kan sågningsmaskinen innefatta minst en trumma anordnad för at hålla rören/kablarna innan de förläggs i mikrodiket via stabiliseringsanordningen. På detta sätt erhålles enkel åtkomst till rören/kablarna.

Vidare kan maskinen enligt uppfinningen även innefatta andra lämpliga organ, såsom en eller flera motorer för att driva sågklingan och stabiliseringsanordning och/eller för framdrivningsorgan (som drivlina och hjul), kommunikationsorgan för trådlös kommunikation med exempelvis en fjärrserverenhet, behandlingsorgan, minnesorgan, sensorer, GPS-organ, fordonsorgan, displayorgan för visande av information såsom grafik, databasorgan, läsningsorgan för att läsa mekaniska kodningsorgan på sågklinga, startspärr, etc.

Beträffande driften av sågklinga och/eller stabiliseringsanordning kan detta ske via direkt mekanisk drift, hydraulisk drift eller elektrisk drift. Mekanisk drivning ger den högsta verkningsgraden medan elektrisk drivning ger den lägsta verkningsgraden så den förstnämnda är att föredra om hög verkningsgrad behövs vilket ofta är fallet.

Micro Trenching Technique (MTT) En fördjupad kunskap om MTT-metoden behövs. Figur 1 visar ett flödesdiagram för en MTT-metod för att förlägga minst ett rör/kabel under en vägs ytbeläggning i ett område innehållande stegen: - Sågning av ett mikrodike i ett område genom det första lagret L1 in i det andra lagret L2; - Förläggning av minst ett rör/kabel i mikrodiket så att minst ett rör/kabel placeras under det första lagret L1; och - återfyllning av det mikrodiket för att återställa vägens ytbeläggning.

Figur 3a och 3b visar schematiskt en tvärsektion av ett område där ett rör är förlagt i ett mikrodike. Området i figur 3a och 3b är ett tredimensionellt område hos ett typiskt vägområde, varvid området innefattar ett första lager L1 som är vägbeläggningen såsom asfalt eller betong och ett andra lager L2 som är ett bärlager för det första lagret L1 och som vanligtvis består av makadam, sand och jord. Som visas i figur 3 är det andra lagret L2 självfallet placerat under det första lagret L1.

Sågningssteget innebär: sågning av mikrodiket genom det första lagret L1 in i det andra lagret L2, vilket innebär att mikrodiket är sågat såsom visas i figur 3a och 3b. Mikrodiket sågas så djupt att minst ett rör/kabel förläggas i mikrodiket under det första lagret L1 (dvs. alla installerade rör/kablar förläggs under det första lagret L1). Genom att använda föreliggande metod kan alla rör/kablar som erfordras för ett fiberoptiskt nätverk förläggas så djupt att de är skyddade om vägbeläggningen L1 avlägsnas eller ersätts, exempelvis när vägar repareras.

Därefter förläggs det åtminstone ett röret och/eller en kommunikationskabeln i mikrodiket Röret är ett rör anordnat för att hålla ”blåsfiber” (så kallad EPFU) eller fiberkablar. Röret/-en och/eller kommunikationskabeln/-arna förläggs i mikrodiket så att de är helt förlagda under det första lagret L1.

Slutligen fylls mikrodiket med ett lämpligt fyllnadsmaterial så att vägytan återställs. Återfyllnadsmaterialet består av sand eller annat material med lämpliga egenskaper. Mikrodiket fylls med återfyllnadsmaterialet till en lämplig nivå, och om så erfordras kompakteras med en markvibrator anordnad för bredden w hos mikrodiket.

Slutligen förseglas mikrodiket med ett förseglingsmaterial, såsom till exempel bitumen, för att erhålla en vattentät försegling. Om en vattentät försegling inte erfordras kan lagning även utföras med kallasfalt, vilket är en enkel och billig metod för återställning. En lämplig mängd är att kallasfalt hälls över och skrapas ned i mikrodiket och kompakteras därefter till en jämn och hård yta. Eventuellt överskott av asfalt kan sedan samlas upp och forslas bort.

Steget med återfyllning kan enligt en föredragen utföringsform inkludera stegen: - förslutning av mikrodiket jäms med botten av det första lagret L1 med en första försegling S1; och - förslutning av mikrodiket jäms med toppen på det första lagret L1 med en andra förslutning S2.

Figur 4 visar den ovan beskrivna utföringsformen. Toppen och botten av det första lagret L1 visas i figur 4. För att erhålla en försegling med god vidhäftning rekommenderas att het bitumen eller bitumenblandning hälls i vid försegling av mikrodiket. Även andra material som betong eller polymermodifierad bitumen fungerar också.

Den första förslutningen S1 förseglar diket jäms med botten av det första lagret L1, så att mikrodiket kan tvättas med en högtryckstvätt för att avlägsna rester av sand från asfalt-/betongkanterna. Efter tvättningen kan mikrodiket torkas och förvärmas med användande av en propanbrännare och slutligen fylls mikrodiket jäms med toppen av det första lagret L1 med ett lämpligt förslutningsmaterial som het bitumen avsedd för spricklagning.

Enligt en ytterligare utföringsform sågas mikrodiket med en maskin som har en sågklinga som är diamantklädd. En sådan diamantklädd sågklinga sågar enkelt genom de hårdaste material, såsom sten eller betong och har visat sig vara mycket lämplig i föreliggande applikation då den tillhandahåller mycket rena snitt vid sågning av mikrodiken. I tidigare kända metoder för sågning av mikrodiken, såsom användande av sågklingor med tänder av hårdmetall (volframkarbid), uppstår mängder av små sprickor på kanterna hos mikrodiket och som gör fullständig försegling väsentligt svårare och mycket dyrare i jämförelse med föreliggande metod.

Mikrodiket är företrädesvis sågat med en modifierad så kallad vägsåg (såganordning) med diamantklädd sågklinga. För att ytterligare optimera prestandan hos vägsågen i förevarande tillämpning har uppfinnarna insett att en eller flera av nedanstående förbättringar är användbara och skall därför anses som utföringsformer: • ändring av rotationsriktning på sågklingan till så kallad ”up-cut” för förbättrad borttransportering av sågat material; • modifierad kåpa för sågklingan och ett främre utlopp för att optimera borttransporten av sågat material och för minskad spridning av dammpartiklar och för att lämna mikrodiket rent och färdigt för förläggning av rör/kablar; • stabiliseringsanordning såsom visad i figur 8 och 9 med ett eller flera styrorgan, för kanalisationsrör/kablar, direkt efter sågklingan så att mikrodikning och förläggning av rör/kablar kan ske i en process. I det fall att stabiliseringsanordningen har styrorgan för ett flertal rör/kablar skall dessa styrorgan vara så anordnade att utgångarna från stabiliseringsanordningen är placerade över varandra på ett sådant sätt att ordningen på rören/kablarna från stabiliseringsenhetens ingång och ned i mikrodiket bevaras; • trumvagn dragen av vägsågen med hållare för trummor för rör/kablar och varningstape med söktråd; och • servo som håller sågklingan vertikal på ojämnt underlag, till exempel när två av vägsågens hjul är på trottoaren och två hjul är på vägbanan.

Figur 8 visar en utföringsform som använder en sågmaskin innefattande en sågklinga ombyggd för ”up-cut”. ”Up-cut” definieras som rotationsriktningen hos sågklingan i förhållande till sågriktningen såsom visas i figur 8. Alla kända sågmaskiner har den motsatta rotationsriktningen. Genom ändring av rotationsriktningen på sågmaskinen till ”up-cut” hjälper till att avlägsna uppsågat material från mikrodiket och tillhandahåller därmed ett "rent" mikrodike.

Vidare är sågmaskinen utrustad med en stabiliseringsanordning anordnad direkt bakom sågklingan, varvid stabiliseringsanordningen har åtminstone ett styrorgan, såsom t.ex. kanaler, för styrning av rören/kablarna när de förläggs i mikrodiket direkt efter sågklingan. I det fall ett flertal rör/kablar skall förläggas samtidigt är stabiliseringsanordningen anordnad så att den är kapabel att förlägga rör/kablar i bibehållen ordning. Det kan uppnås genom att ha individuella kanaler för rör/kablar i stabiliseringsanordningen så att ordningen på rören/kablarna bibehålls genom stabiliseringsanordningen. Därmed är det möjligt att identifiera vilket rör/kabel som kommer högst upp i mikrodiket och därigenom möjliggöra att veta vilket rör/kabel som skall kapas för varje slutdestination, se figur 10.

Generellt sett skall djupet d på mikrodiket vara större än djupet på det första lagret d1 tillsammans med höjden d2 hos åtminstone ett rör/kabel, dvs. d > d1 d2 vilket innebär att djupet d hos mikrodiket är större än höjden på det första lagret d1 plus den sammanlagda höjden av en eller flera rör och/eller kommunikationskablar. Som framgår av figurer 3a, 3b, och 4 gäller ovanstående relation.

Emellertid ökar kostnaden med ökat djup d hos mikrodiket. Därför skall diket inte vara djupare än nödvändigt. Normalt djup d hos mikrodiket kan vara omkring 400 mm men till skillnad från bredden w hos mikrodiket kan djupet d ofta justeras kontinuerligt under drift vid användande av en vägsåg. Sågdjupet kan därför reduceras gradvis i takt med att antalet rör lagda i mikrodiket minskar.

Vidare skall mikrodiket dessutom inte vara bredare än nödvändigt då ett bredare mikrodike innebär högre kostnader än ett smalt mikrodike. Å andra sidan kan ett smalare mikrodike göra det svårare att installera rör/kablar så det finns optimal bredd för mikrodiket, eftersom tex. om mikrodiket är för smalt kommer alla rör/kablar staplas på varandra så att djupet hos det översta röret/kabeln kommer att vara för grunt.

Med anledning av ovanstående diskussion har uppfinnarna genom tester kommit fram till lämpliga dimensioner på ett mikrodike skall vara ett djup d mellan 200 - 500 mm (och företrädesvis 300-500 mm) samt en bredd w mellan 10 - 30 mm (och företrädesvis 15-25 mm) enligt en utföringsform för optimerad installationseffektivitet och låg kostnad. Vidare minimeras trafikstörningar med dessa dimensioner eftersom fordon enkelt kan passera över ett öppet mikrodike.

Vidare, med referens till flödesschemat i figur 2 innefattar metoden för att förlägga minst ett rör/kabel enligt en annan utföringsform följande steg; - scanning av ett område med hjälp av en markpenetrerande radar, och - identifiering av hinder i området med användande av data genererad av den markpenetrerande radarn, - sågning av ett mikrodike i området genom det första lagret L1 och ned i det andra lagret L2; - förläggning av minst ett rör/kabel i mikrodiket så att åtminstone ett rör/kabel förläggs under det första lagret L1; och - återfyllning av mikrodiket för att återställa vägytan.

Det bör noteras stegen med scanning och identifiering utförs innan övriga steg i metoden enligt denna utföringsform.

Enligt denna utföringsform scannas området med hjälp av en markpenetrerande radarenhet, såsom exempelvis en GEO-radar eller annan lämplig utrustning.

Med användande av information genererad av den markpenetrerande radarn identifieras därefter hinder under marken i området, såsom avloppsrör, elkablar, konstruktionsstrukturer, etc. Stegen med scanning och identifiering innebär att när man utför det efterföljande sågningssteget kan man undvika att oavsiktligt kapa/skada hinder i området vilket kan resultera i förseningar och extra kostnader i mikrodikningsprocessen. Efter att ha sågat ett mikrodike i det avsökta området förläggs åtminstone ett rör och/eller en kommunikationskabel i mikrodiket. Slutligen fylls mikrodiket med lämpligt fyllnadsmaterial så att vägbanan blir återställd.

Metoden kan även omfatta steget: installering eller blåsning av fiber eller fiberkabel i ett eller flera rör om rör har förlagts i mikrodiket.

Det bör även noteras att den ovan beskrivna metoden även kan inkludera steget: åstadkomma ett eller flera avgreningspunkter anslutna till mikrodiket. Företrädesvis görs avgreningspunktema med hjälp av en diamantklädd kärnborr eller med en handhållen sågmaskin med en diamantklädd kedja eller sågklinga. För denna utföringsform kan metoden även innefatta det ytterligare steget: borrande av en eller flera kanaler från avgreningspunktema till en eller flera fastigheter med användande av styrd borrning. Det är viktigt att kanalerna borras under det första lagret L1 i det andra lagret L2. Rör/kablar installeras därefter i dessa kanaler när borren dras tillbaka.

I följande beskrivning diskuteras olika aspekter avseende layout och utformning av mikrodiken, avgreningspunkter och kanaler, samt strategier avseende sågning, avgrening, etc. i förhållande till och införlivade i föreliggande metod.

Layout Figur 5 visar en typisk logisk struktur av ett Fiber Till Hemnät (FTTH) i ett bostadsområde, där "D” är en distributionsnod och ’T” är en skarvpunkt där större fiberkablar skarvas till mindre (eller i fallet med ett distribuerat PON-nät där optiska splittrare (”splitters”) är placerade). Nätverket mellan distributionsnoden D och en skarvpunkt F kallas distributionsnät och nätverket mellan skarvpunkten F och de enskilda fastigheterna kallas accessnät. Både rör/kablar för distributionsnätverket och accessnätverket kan installeras med användande av föreliggande metod.

Ett bostadsområde som skall byggas med FTTH är normalt indelat i ett antal mindre bostadsdelområden. Någonstans i eller utanför bostadsområdet måste det finnas en plats som rymmer de optiska paneler och den elektronik som behövs för att bilda en så kallad distributionsnod D. Distributionsnoden D kan vara lokaliserad i en befintlig fastighet eller i en egen liten byggnad eller i ett stort markskåp. Varje distributionsnod D kan innehålla elektronik och fiberoptiska paneler för mellan några hundra hushåll till flera tusen hushåll. Storleken på det område som ska anslutas till en enskild distributionsnod D kan anpassas inom vida gränser och beror primärt på praktiska överväganden, såsom som utrymme i distributionsnoden D, svårigheter med att hantera en mängd små distributionsnoder D, etc. Föreliggande metod kan också anpassas för varje önskat antal fibrer per hushåll.

Det finns två huvudtyper av FTTH-nät: punkt-till-punkt- samt punkt-till-multipunktnätverk. I ett så kallat punkt-till-punktnätverk innehåller distributionsnoden D den andra änden av alla de fibrer som har sitt ursprung i varje enskilt hushåll i bostadsområdet. Om till exempel ett område med 500 hushåll dimensioneras för 2 fibrer per hus innebär det att 1000 fibrer kommer in till distributionsnoden D. Distributionsnoden D skall företrädesvis vara centralt placerad i området som ska byggas såsom visas i figur 5.

Utformningen av ett punkt-till-multipunktnätverk eller ett så kallat Passivt Optiskt Nät (PON) är mer eller mindre detsamma. Skillnaden är att antalet inkommande fibrer till distributionsnoden D i detta fall motsvarar antalet hushåll dividerat med en faktor (t.ex. 8, 16, 32, etc.). Exemplen i den fortsatta diskussionen baseras på antagandet att ett punkt-tillpunktnätverk skall byggas. Emellertid kan beskrivna metoder även appliceras på ett PON nät om distributionskablarna skalas korrekt.

Sett från distributionsnoden D sträcker sig distributionskablar till skarvpunkter F placerade i brunnar eller i markskåp. Distributionskablarna dimensioneras normalt för antalet hushåll i området plus 10 % i reserv så att framtida nybyggda fastigheter lätt kan anslutas till nätverket I ett punkt-till-punktnätverk där exempelvis en skarvpunkt F omfattar ett område med 22 fastigheter och kravet är 2 fibrer per fastighet erfordras 48 fiber från distributionskabeln. Fibrer från distributionskablarna skarvas i skarvpunktema F till fibrer från accesskablarna. Dessa accesskablar går sedan vidare till varje enskild fastighet som ska anslutas.

Hur många fastigheter en skarvpunkt F ska försörja beror huvudsakligen på ekonomiska ställningstaganden. Om området som skall anslutas är för stort ökar medellängden på accesskablarna till varje fastighet, vilket ökar kostnaden. Å andra sidan, om området är för litet ökar kostnaden per fastighet på grund av dess andel i skarvpunkten F och dess distributionskabel. Följaktligen finns en optimal storlek för ett bostadsområde där kostnaden är som lägst. Antalet fastigheter som ger detta kostnadsminimum beror i huvudsak på områdets topografi och på storleken på fastigheternas tomtmark, men en tumregel är att ett optimalt antal normalt ofta ligger någonstans mellan 16-48 fastigheter från varje skarvpunkt F.

Om sågning utförs med användande av en såg enligt en utföringsform skall skarvpunkten F placeras centralt i varje delområde med till exempel 22 fastigheter. Skarvpunkten F kan fysiskt vara placerad i ett markskåp eller i en kabelbrunn vid vägsidan. Typiskt sträcker sig då 10-12 rör från markskåpet eller kabelrunnen åt vardera hållet längs vägen. Vart och ett av dessa rör ansluter sedan var och en av fastigheterna. Slutligen blåses accesskablar in i varje rör.

Strategi för sågning Vanligtvis har villaområden fastigheter på båda sidor av en väg och i denna situation kan fastighetsanslutningarna kan då göras på två olika sätt: antingen mikrodika på båda sidor av vägen och ansluter fastigheterna till närmaste mikrodike eller så mikrodikar man bara på en sida av vägen eller i mitten av vägen och ansluter fastigheter från båda sidorna till detta mikrodike.

Emellertid, för att minimera antalet mikrodiken som korsar vägen görs enligt en utföringsform korsningar till motsatt sida av vägen till tomtgränsen mellan två fastigheter. Därefter förläggs rör i mikrodiket till var och en av de två fastigheterna. På så sätt behövs bara ett dike som korsar vägen för varannan fastighet på motsatt sida av vägen. Mikrodikning som korsar vägen för varje varannan fastighet är en billig och kostnadseffektiv metod.

Avgreningfrån ett huvuddike Avgrening från ett huvudmikrodike (ett huvudmikrodike är definierat som ett mikrodike längs en väg) kan utföras på ett antal olika sätt. Som framgår i figur 6 kan avgreningar sågas antingen före eller efter det att huvuddiket sågats. Respektive metod utförs bäst i en vinkel motsvarande ca 45° från huvuddiket för att erhålla en stor böjradie på det avgrenade röret/rörledningen. Avgreningsdikena kan endera korsa huvuddiket eller avslutas jäms med huvuddiket. När huvudmikrodiket sågas och kanal i sationsrören förläggs är det som det framgår av figur 10 och figur 6 enkelt att ett efter ett lyfta ett av de översta rören över till vart och ett av avgreningsdiken och vidare till respektive fastighet.

En alternativ avgreningsmetod är att med hjälp av en kärnborr med lämplig dimension först borra ett hål vid varje avgreningspunkt. Huvudmikrodiket kan sedan sågas genom alla dessa hål enligt vad som beskrivits ovan och visas i figur 7. Denna metod lämpar sig både för den spårfästa avgreningsmetoden beskriven ovan och när fastighetsanslutningar/avgreningar görs med hjälp av styrd borrning.

En alternativ metod att göra avgreningar är att först borra ett hål vid varje avgreningspunkt. Hålen kan göras med användande av en kärnborr med lämplig dimension (för ett runt hål) eller med användande av ett handhållet verktyg med diamantklädd sågklinga eller kedja (för ett rektangulärt hål). Huvudmikrodiket kan sedan fräsas/sågas genom alla dessa hål på samma sätt som beskrivits ovan och som visas i figur 7. Denna metod är lämplig både för att göra fastighetsanslutningen med ett mikrodike sågat på så sätt som beskrivet ovan så väl som att göra fastighetsanslutningen med styrd borrning. Styrd borrning är ibland att föredra för att göra fastighetsanslutningarna eftersom man då undviker (t.ex. går under) hinder såsom staket, häckar, träd, etc. Emellertid innebär det att ytterligare en dyr maskin (borr) erfordras på installationsplatsen.

Det bör slutligen förstås att föreliggande uppfinning inte är begränsad till utföringsformerna beskrivna ovan utan även relaterar till och inkluderar alla utföringsformer inom ramen för de bifogade oberoende patentkraven.

Föreliggande uppfinning avser därför åtminstone följande aspekter och utföringsformer.

A1. Maskin anordnad för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar i mikrodiken, varvid nämnda maskin innefattar en sågklinga anordnad för sågning av ett mikrodike i ett område; varvid nämnda maskin vidare innefattar en stabiliseringsanordning anordnad för stabilisering av nämnda mikrodikes väggar vid förläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning är placerad omedelbart efter nämnda sågklinga i nämnda mikrodike och nämnda stabiliseringsanordning innefattar styrorgan för styrning av minst ett rör/kabel då det förläggs i nämnda mikrodike.

A2. Maskin enligt A1, varvid nämnda styrorgan är anordnade så att en ordning hos ett flertal rör/kablar bevaras då de förläggs i nämnda mikrodike.

A3. Maskin enligt något av A1-A2, varvid nämnda stabiliseringsanordning innefattar en ingång och en utgång för rör/kablar, varvid nämnda ingång och utgång är förbundna med nämnda styrorgan.

A4. Maskin enligt A3, varvid nämnda styrorgan är kanaler i nämnda stabiliseringsanordning och varvid nämnda ingång och nämnda utgång är förbundna med varandra medelst nämnda kanaler.

A5. Maskin enligt A4, varvid ett minsta avstånd mellan nämnda utgång och nämnda sågklinga är mellan 100 till 500 mm.

A6. Maskin enligt A4 eller A5, varvid nämnda ingång, nämnda utgång och nämnda kanaler tillsammans är löstagbart fastsatta på nämnda stabiliseringsanordning.

A7. Maskin enligt något av A1-A6, varvid nämnda stabiliseringsanordning har en främre del och en bakre del, varvid nämnda främre del är placerad omedelbart efter nämnda sågklinga och har en sektion som har en form som är komplementär med nämnda sågklingas form.

A8. Maskin enligt A7, varvid nämnda sågklinga har en cirkulär form.

A9. Maskin enligt något av A6 till A8, varvid nämnda ingång, nämnda utgång och nämnda kanaler är anordnade på nämnda stabiliseringsanordnings bakre del.

A10. Maskin enligt något av A7 till A9, varvid nämnda stabiliseringsanordning har en kilform i tvärsnitt vid nämnda främre del.

A11. Maskin enligt något av A1-A10, varvid nämnda stabiliseringsanordning har en maximal bredd i tvärsnitt som är lika med eller något mindre än en bred hos nämnda sågklinga.

A12. Maskin enligt något av A1-A11, varvid avståndet mellan nämnda sågklinga och nämnda stabiliseringsanordning är större än 0 mm men mindre än 10 mm.

A13. Maskin enligt något av A1-A12, varvid ett verksamt djup hos nämnda stabiliseringsanordning i nämnda mikrodike är upp till 50 mm mindre än ett verksamt djup hos nämnda sågklinga.

A14. Maskin enligt något av A1-A13, varvid nämnda stabiliseringsanordning och nämnda sågklinga är anordnade att höjas och sänkas oberoende av varandra.

A15. Maskin enligt något av A1-A4, varvid nämnda maskin vidare innefattar minst en trumma anordnad för att hålla rör/kablar innan förläggning av nämnda rör/kablar i nämnda mikrodike via nämnda stabiliseringsanordning.

Claims (12)

PATENTKRAV

1. Metod att bygga ett accessnät och/eller distributionsnät i ett område; nämnda område innefattande ett första lager (L1) och ett andra lager (L2); varvid nämnda första lager (L1) är ett översta lager, bestående av exempelvis asfalt eller betong och nämnda andra lager (L2) är ett bärlager för nämnda första lager (L1) bestående av exempelvis makadam, sand och jord och beläget under nämnda första lager (L1); varvid nämnda metod innefattar stegen: - designande av en nätverkslayout för nämnda distributionsnät och/eller nämnda accessnät för nämnda område; varvid nämnda nätverkslayout föreskriver förläggning av minst ett rör/kabel (2,3) i minst ett huvudmikrodike (7); vidare föreskriver nämnda nätverkslayout minst en skarvpunkt (F) och/eller minst en avgrening till minst en slutdestination från nämnda minst ett huvudmikrodike (7); - sågning av nämnda mikrodike (1 eller 7) genom nämnda första lager (L1) och ned i nämnda andra lager (L2) med en maskin (8) innefattande en sågklinga (14), anordnad för up-cut, och en stabiliseringsanordning (13), som under drift är anordnad omedelbart bakom nämnda sågklinga (14); varvid arbetsdjupet för nämnda stabiliseringsanordning (13) under drift är mindre än arbetsdjupet för nämnda sågklinga (14); varvid nämnda arbetsdjup för nämnda sågklinga (14) kan justeras; - förläggning av nämnda minst ett rör/kabel (2,3) i nämnda mikrodike (1 eller 7) under nämnda första lager (L1), i enlighet med nämnda nätverkslayout, medelst styrorgan (17) i nämnda stabiliseringsanordning (13); varvid nämnda minst ett rör/kabel (2,3) förläggs i nämnda mikrodike (1 eller 7) på ett djup som medför att nämnda rör/kablar (2,3) är skyddade om nämnda första lager (L1) avlägsnas eller ersätts, vilket innebär att nämnda mikrodikes djup d > d1 d2, där d1 är ett djup hos nämnda första lager (L1) och d2 är den totala höjden av nämnda minst ett rör/kabel (2,3) i nämnda mikrodike (1 eller 7); varvid nämnda djup d kan gradvis reduceras under drift, i takt med att antal nämnda rör/kablar (2,3), som förläggs i nämnda mikrodike (1 eller 7), minskar; - successiv förläggning av vart och ett av nämnda minst ett rör/kabel (2,3) till sin slutdestination via nämnda avgreningar från nämnda huvudmikrodike (7) enligt nämnda nätverkslayout; - återfyllning och eventuell kompaktering av av nämnda mikrodike (1 eller 7) till lämplig nivå; - försegling av nämnda mikrodike (1 eller 7) med lämpligt förseglingsmaterial huvudsakligen jäms med toppen (4) av nämnda första lager (L1).

2. Metod enligt patentkrav 1, varvid nämnda mikrodike (1 eller 7) ges ett djup d mellan 200 - 500 mm och en bredd w mellan 10 - 30 mm.

3. Metod enligt patentkrav 1 eller 2, varvid nämnda steg med återfyllning innefattar: - fyllning av nämnda mikrodike (1 eller 7) med ett fyllnadsmaterial (6), som sand eller annat material med lämpliga egenskaper.

4. Metod enligt något av patentkraven 3, varvid nämnda steg med försegling vidare innefattar: - försegling av nämnda mikrodike (1 eller 7) huvudsakligen jäms med en botten (5) hos nämnda första lager (L1); - tvättning av nämnda första lagers (L1) sidor med högtryckstvätt - torkning av nämnda första lagers (L1) sidor med propanbrännare; och - försegling av nämnda mikrodike (1 eller 7) huvudsakligen jäms med toppen (4) av nämnda första lager (L1).

5. Metod enligt patentkrav 3 eller 4, varvid nämnda mikrodike (1 eller 7) förseglas med en eller flera förseglingar med material ur en grupp innefattande: betong, het bitumen, bitumenblandning eller polymermodifierad bitumen.

6. Metod enligt något av patentkraven 1-5, varvid nämnda minst en avgrening från nämnda minst ett huvudmikrodike (7) till nämnda minst en slutdestination åtminstone delvis sågats med en maskin eller handverktyg med aktiv yta innehållande diamanter.

7. Metod enligt något av patentkraven 1-5, varvid nämnda minst en avgrening från nämnda minst ett huvudmikrodike (7) till nämnda minst en slutdestination startar i hål borrade med en kärnborr eller sågade med en handhållen sågmaskin,

8. Metod enligt patentkrav 7, vidare innefattande steget: - borrning av en eller flera kanaler under nämnda första lager (L1) från nämnda hål till nämnda minst en slutdestination med hjälp av styrd borrning.

9. Metod enligt något av föregående patentkrav, vidare innefattande steget: - installation av blåsfiber eller fiberkabel i minst ett av nämnda minst ett rör (2) när det är förlagt i nämnda mikrodike (1 eller 7).

10. Metod enligt något av föregående patentkrav, vidare innefattande stegen: - avsökning av nämnda område medelst en markradar; - identifiering av hinder i nämnda område genom användande av data genererad av nämnda markradar; varvid nämnda steg med avsökning och identifiering utförs före nämnda steg med sågning.

11. Metod enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda maskin (8) innefattar ett servo, som håller nämnda sågklinga (14) vertikal då nämnda maskin (8) framförs på ojämnt underlag, exempelvis då två av nämnda maskins (8) hjul befinner sig på en trottoar och två hjul på en vägbana.

12. Metod enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda sågklinga (14) är en diamantsågklinga.