SE1800037A1 - Metod för att bygga nät för Fiber-Till-Hemmet (FTTH) - Google Patents

Abstract

Metod att bygga accessnät och/eller distributionsnät, varvid nämnda metod innefattar stegen:- designande av en nätverkslayout för nämnda distributionsnät och/eller nämnda accessnät; varvid nämnda nätverkslayout föreskriver förläggning av minst ett rör/kabel (2,3) i minst ett huvudmikrodike (7); nämnda nätverkslayout föreskriver vidare minst en skarvpunkt (F) och/eller minst en avgrening till minst en slutdestination från nämnda minst ett huvudmikrodike (7);- sågning av ett mikrodike (1 eller 7) i nämnda område, med en maskin (8) innefattande en sågklinga (14) samt en stabiliseringsanordning (13);- förläggning av nämnda minst ett rör/kabel (2,3) i nämnda mikrodike (1 eller 7) medelst styrorgan (17) i nämnda stabiliseringsanordning (13);- successiv förläggning av vart och ett av nämnda minst ett rör/kabel (2,3) till sin slutdestination via nämnda avgreningar från nämnda huvudmikrodike (7)- återfyllning och eventuell kompaktering av av nämnda mikrodike (1 eller 7)- försegling av nämnda mikrodike (1 eller 7)

Description

METOD FÖR ATI' BYGGA NÄT FÖR FIBER-TILL-HEMNIET (FITH) Tekniskt omrâdeFöreliggande uppfinning avser en metod för att bygga dislributionsnät och/eller accessnät för Fiber-Till-Hemmet FTTH genom sågning av rriikrodiken och förläggning av rör/kablar.Uppfinningen avser särskilt en metod enligt patentkrav l.

Bakgrund till uppfinningen Utbyggnaden av fiberoptiska kommimikationsnät i villaområden hindras ofia av högakostnader för schaktning och åter-ställning av vägens ytbeläggning, såsom asfalt eller betong.En typisk fiberanslutning i ett villaområde kostar ca EURO 3000 exklusive moms och därförär många villaägare tveksamma till att göra en sådan investering. Detta betyder i sin tur attanslutningsgraden blir låg när ett villaområde byggs, vilket ytterligare ökar kostnaden förfiberanslutning. Anledningen till detta är att kostnaden för ryggradsnâtet är mer eller mindreoberoende av anslutningsgraden och en låg anslutningsgrad medför att färre fastighetsägaremåste dela på den totala kostnaden för ryggradsnätet.

Alternativt, att ansluta husen genom grönområden/tomtrrnark mellan fastigheter i ettvillaområde är i de flesta fall inte möjligt. Med all säkerhet skulle kostnaderna vara väsentligtlägre eftersom det till och med skulle kurma vara möjligt att plöja ned slangar/rör förfibakgbm men dam inneha tm man antagligen om maste kom uaagaam rar fastigheterhos folk som inte vill ansluta sig. Även återställning av blomrabatter, buskar och tråd kan varamycket kostsamt. Slutligen skulle det antagligen vara en enorm uppgiñ att ordna med tillståndfrån alla fastighetsägare som berörs.

Föreliggande ansökan beskriver en ny metod för att göra mikrodiken och ßrläggning avrör/kablar i mikrodiken, vilken är benämnd Micro Trenching Teknik (MTF). I detta avseendefinns det ett behov inom teknikens område för en anordning som kan användas tillsammansmed den nya metoden och/eller förbättrar nämnda nya metod.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla en metod för sågning av mikrodiken ochförläggning av rör/kommunikationskablar som helt eller delvis löser problem och nackdelarmed känd teknik. Ett annat ändamål med uppfinningen ar att tillhandahålla en maskin somförbättrar förlåggningen av rör/kablar (Lex. kommunikationskablar) i mikrodiken så attkostnaden kan reduceras och tid sparas.

Ovan nämnda ändamål uppnås med en maskin anordnad för sågning av mikrodiken ochförläggning av rör/kablar i milnodiken, varvid nämnda maskin innefattar en sågklingaanordnad för sågning av ett mikrodike i ett område; varvid nämnda maskin vidare innefattaren stabiliseringsanordning anordnad för Stabilisering av nämnda mikrodikes väggar vidförläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning ärplacerad omedelbart efier nämnda sâgklinga i nämnda mikrodike och nämndastabiliseringsanordning innefattar styrorgan för styrning av minst ett rör/kabel då det förläggsinämndamikrodike.

Utföringsforrner av maskinen enligt uppfinningen är definierade i de bilagda osjälvstândigapatentkraven och beslaivs i efterföljande detaljerade beskrivning.

En maskin enligt föreliggande uppfinning gör det möjligt med sågning av mikrodiken ochautomatiskt förläggning av rör/kablar i detsamma på ett effektivt sätt, vilket sparar fid ochpengar. Särskilt tillhandahåller uppfinningen en lösning med vilken rör/kablar kan förläggaspá ett kontrollerat och förutbestämt satt och med hög hastighet.

Andra fördelar och tillämpningar av föreliggande uppfinning kommer att bli uppenbaragenom följande detaljerade beskrivning av uppfinningen.

Kortfattad beskrivning av figurer De bilagda figurerna är avsedda att klargöra och förklara föreliggande uppfinning, i vilken;- Figur l visar ett flödesschema för MTT;- Figur 2 visar ett flödesschema av en rrtföringsform av MTT; - Figur 3a och 3b schematiskt visar ett tvärsnitt av ett gatuområde med ettmikrodike; - Figur 4 schematiskt visar tvärsnittet i figur 3, varvid mikrodiket är åter-fylltmed ett fyllnadsmaterial, såsom sand, och förseglat med två förseglingslager; - Figur 5 visar en typisk layout ßr ett fiber-till-hem-nät; - Figur 6 visar hur avgreningar till enskilda fastigheter sågas från etthuvudmikrodike; - Figur 7 visar avgrening till enskilda fastigheter i det fall styrd borrninganvänds i stället för sågning; - Figur 8 visar en sågningsmaskin med dess sågklinga/sâgblad och enstabiliseringsanordning för förläggning av rör/kablar placerad direkt bakomSåsklinsan; - Figur 9 visar sågningsmaskinen där stabiliseringsanordningen är anordnad församtidig förläggning av ett flertal rör/kablar samtidigt som ordningen hosrören/kablarna bevaras i mikrodiket; - Figur 10 visar i detalj var det översta röret/kabeln skall kapas för attröret/kabeln skall ges tillräcklig längd för att nå sin och - Figurer 11-13 visar ytterligare utföringsformer av stabiliseringsanordningen(kanalerna är endast antydda i figurer 11-13 och skall därför inte ses somverkliga representationer) Detaljerad beskrivning av uppfinningen För att uppnå ovan beskrivna ändamål är en maskin för sågning och förläggning av rör/kablartillhandahållen. Uppfirmarna har insett behovet av att förläggningen av rör/kablar måste skeinnan mikrodikets väggar kollapsar och innan stenar (eller grus/jord) och speciellt stenarstörre än dikets bredd kilas fast i mikrodikets sidor och hindrar installation av rör/kablar helavågen ned till botten av mikrodiket. Genom att uppnå detta sparas tid (och pengar) eftersominstallationen kan genomföras utan onödiga avbrott Av denna anledning är föreliggande maskin anordnad för sågning i ett omrâde. Därförinnefattar maskinen en sågklinga, företrädesvis cirkelformad, för sågning av mikrodíkena(”mícro uenches”). De sågade mikrodikena är anordnade ñr mottagande av rör/kablar, vilketbetyder att de sågade míkrodikena har givits lämpliga dimensioner.

Maskinen innefattar även en stabiliseringsanordning anordnad för att stabilisera mikrodiketsväggar vid förläggning av rör/kablaroch av denna anledning är stabiliseringsanordningenplacerad omedelbart efter sågklingan i det sågade mikrodiket så att väggarna å' stabiliseradetills dess att rör/kablar har förlagts/installerats medelst styrorgan, vilka även är anordnade påstabiliseringsanordningen.

För Stabilisering av mikrodikenas väggar består stabiliseringsanordningen av lämpligastabiliseringselement såsom lämpliga sidoelernent vilka är anordnade för att ”hålla upp”väggarna tills dess att rören/kablarna har installerats i rnikrodiket. Det är viktigt attstabiliseringsanordningen är placerad omedelbart bakom sågklingan så att diket som sågasmed sågklingan stabiliseras omedelbart efter det att de sågats så att det inte faller ihop eller attstenar eller andra föremål rasar ned i diket innan rör/kablar förlagts. Därför är enligt enutföringsfonn av uppfinningen största tillåtna avstånd mellan sågklingan ochstabiliseringsanordningen större än 0 mm men mindre än 10 mm. Dimensionen påstabiliseringsanordningen beror på storleken hos rören/kablarna, antalet rör som skallförläggas på samma gång och djupet av förläggningen i diket. Emellertid skall bredden hosstabiliseringsanordningen vara något mindre än bredden hos sågklingan.

Vidare, för att erhålla kontrollerad och automatisk förläggning av rör/kablar har anordningäven styrorgan som styr rören/kablarna ned i diket på ett kontrollerat och ordnat sätt.Kombinationen av stabilisering och styrning har visat sig reducera kostnad och tid på ettefiektivt sätt eftersom processen med sågning och installation kan utföras samtidigt.Styr-organen är anordnade på stabiliseringsanordningen och därför möjliggör uppfinningen attrör/kablar kan förläggas i det sågade mikmdiket under tiden det stabiliseras avstabiliseringsanordningen. Rör/kablar kan pá så sätt förläggas med hög precision (t.ex. på rätthöjd i mikrodiket) eftersom diket är "ren " så länge diket stabiliseras av anordningen stabiliseringsanordningen kan tillverkas av något lämpligt starkt material så att dikena kanstabiliseras. Materialet skall lämpligen vara stelt, segt och hårt men ändå flexibelt för att klarapåfrestningar under drift. Infästningen av stabiliseringsanordningen på spåfräsningsrnaskinenskall ha en viss flexibilitet för att förhindra skador om stabiliseringsanordningen fastnar idiket. Stål eller stållegeringar är lämpliga eftersom de kan ges rätt egenskaper vid legering med andra metaller såsom platina och magnesium. Eftersom det är ett begränsat utrymme idet sågade rnikrodiket måste stabiliseringsanordningens väggar vara så turma som möjligt föratt kunna hantera passerande rör/kablar, men fortfarande ha de egenskaper som beskrivs ovan.Stållegeringar med hårdhet motsvarande 400 - 700 Brinell har visat sig vara lämplig lör dessatillämpningar. Det har även konstaterats att stabiliseringsanordningen kan tillverkas som enkolfibergiuming. Delar av stabiliseringsanordningen kan utas separat innan montering av en Enligt en utföringsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen en ingång och enutgång för rör/kablar, där ingången och utgången m' anslutna till styrorganen. Företrädesvis ärstyrorganen kanaler genom vilka rören/kablarna styrs genom stabiliseringsanordningen.Under drift ü ingången lämpligen ovan marknivå och vertikalt eller nåra vertikalt anordnadmedan utgången är under marknivå i milcrodiket och horisontellt eller nära horisontelltanordnad för att imdvika slitage på rören/kablarna. Därför är det minsta avståndet (vidmarknivå) mellan stabiliseringsanordningens utgång och ságklingan något längre än denminsta rekommenderade böjradien för rören/kablarna som ska installeras, vilket betyder attminimiavståndet är beroende av minsta rekommenderade böjradie för rören/kablarna. Dettabetyder normalt mellan 100 mm och 500 mm mätt vid marknivå, men andra avstånd ärmöjliga. Dessutom kan ingången, utgången och styrorganen tillsammans vara löstagbartanordnade på stabiliseringsanordningen t.ex. som en löstagbar kassett. Genom att hastyrorganen i en löstagbar kassett förkortas installationstiden vid vissa tillfillen efiersom dentidsödande uppgiften att stoppa in många rör/kablar i deras respektive kanaler kan undvikas.

Uppfinnarna har dessutom insett att det verksamma djupet för stabiliseringsanordningen imikrodiketskallvaraupptill50mmmindreändetverksamniadjupetförsågklinganenligtenutföringsform. Skillnaden i djup mellan sågklingan och stabíliselíngsanordningen, vid drift,bestämmer hur snabbt marknivån kan tillåtas förändras (d.v.s. gå ned). Sågklingan måste hasågat diket så djupt att stabiliseringsanordningen inte vidrör botten på det sågade diket för attundvika att stabiliseringsanordningen fastnar i marken. Detta eliminerar onödiga krafter påstabiliseringsanordningen och risken att den förstörs. Detta skulle kunna inträfia närmarknivån snabbt blir lägre.

Dessutom, enligt ännu en arman utföringsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningenoch sågklingan anordnats så att de kan höjas och sänkas oberoende av varandra. Detta är enfördel när exempelvis sågklingan behöver bytas på grund av slitage eller om en annan typ avsågklinga erfordras (Lex. en typ för asfalt och en annan för betong). Vidare kanstabiliseringsanordningen behöva bytas och då kan detta enkelt göras om de två delarna kanhöjas och sänkas oberoende av varandra. Dessutom, under kortare avbrott i sågningsprocessenhöjs sågklingan men stabiliseringsanordningen måste förbli i mikrodiket eftersom behovet av av diket kvarstår. Emellertid kan stabiliseringsanordningen och sågklingan vidareanordnas så att båda delarna tillsammans kan lyfias och sänkas för att undvika skada, t.ex. närtmderjordisk infrastruktur påträffas.

Stabiliseringsanordningen monteras lämpligen som en separat enhet på sågningsmaskinenmedelst ett antal rörliga axlar för höjning och sänkning. De rörliga axlarna kan drivas av enför detta ändamål speciellt avsedd motor. Sågningsmaskinen kan dessutom vara utrustad medsnabbfastsätmingsanordningar och drivningsanordningar för både stabiliseringsanordriingenoch sågklingan på vänster och höger sida (i sågriktningen). Det innebär att både den vänstraeller högra sidan av maskinen kan användas för sågning och förläggning av rör/kablar, viketkan vara nödvändigt på gnmd av hindrande infrastruktur, trafiksituation i området, etc.

Figur 9 visar en utföringsform av en maskin enligt uppfinningen. Stabiliseringsanordningenhar en främre del och en bakre del, där den främre delen är monterad omedelbart bakomsågklingan. Det visas också att stabiliseringsanordningens främre del har en form som ärkornplementär med formen hos sågklingan, vilken i detta fall är cirkulär. Med andra ord, idetta fall har den fiämre delen av stahiliseringsanordningen en konkav cirkulär form, medsamma eller nästan samma radie som sågklingan och är monterad så nära sågklingan sommöjligt, och på ett avstånd mindre än 10 mm från sågklingan. Anledningen att den del avstabiliseringsanordningen som är under jord måste vara placerad så nära sågklingan sommöjligt är för att göra det omöjligt för jord, stenar eller andra föremål att rasa ner till botten pådiket eller kilas fast mellan sidorna i diket. Styrorganen är i denna utföringsform formade somkanaler inuti stabiliseringsanordningen. Kanalerna är illustrerade med streckade linjer ifigurerna. 7 Vidare kan bakre delen av stabiliseringsanordningen, där styrorganens utgång är placerad, haandra föredragna former. En form är i stort sett parallell med den komplementära form sombeskrivs ovan. En annan form är i stort sett motsatt till den komplementâra formen och entredje utföringsforrn definierar en form som i stort sett är diagonal fiån botten och upp tilltoppen av den bakre delen i Dessa utföringsformer visas i figur 11-13. Det böräven noteras att ingången, utgången och kanalerna är placerade på den bakre delen avstabíliseringsanordningen i denna utföringsform. Stabiliseringsanordningen kan också ha ettkilformfli (SPßtsigt) tvärsnitt i fronten i fiamâtrikming.

Företrädesvis, som nämnts ovan, skall stabiliseringsanordningen ha en maximal bredd itvärsnitt som är densamma eller aningen mindre än sågklingans bredd.Stabiliseringsanordningen måste vara bred nog så att det finns plats för deksfrsfissfisssröf/rsbiss som ska issfsiisfss, msn finfasmig: sms: sam asnksnafss fism i astsågade milcrodiket.

En annan viktigt aspekt av uppfinningen är att med användning av styrorgan kan en inbördesordning av flertalet rör/kablar bevaras då de förläggs i det sågade mikrodiket. Detta är mycketviktigt då fler än ett rör förläggas samtidigt. I ett installationsscenario, kapas ett rör/kabel fören särskild fastighet på ett särskilt avstånd efter fastigheten. Det är viktigt att detta rör/kabel ärett av rören/kablarna bland de översta rören/kablarna i den mängd rör/kablar som finns i diketså att det lätt kan hittas. Röret/kabeln måste kapas innan stabiliseringsanordningen. Därför ärdet viktigt att veta vilket av alla rör/kablar som går in i stabiliseringsanordningen somkommer ut högst upp i diket. Dessutom, eftersom färgen pä röret/ltabeln för en viss fastighetofia är bestämd på förhand måste rören/kablarna ordnas så att rör/kabel med rätt färg kommerut högst upp, kapas till rätt längd när den bestämda fastigheten har passerats.

En metod som gör det möjligt att samtidigt förlägga ett flertal rör/kablar har ett stortkommersiellt värde eftersom installationsprocessen kan genomföras mycket snabbare än vadsom tidigare varit möjligt inom teknikområdet. Av denna anledning, enligt dennautföringsform av uppfinningen har stabiliseringsanordningen ett flertal styrorgan där vart ochett av organen styr en eller ett flertal rör/kablar ned i diket. Till exempel kan anordningeninnefatta ett flertal kanaler så anordnade att en känd ordning hos rören/kablarna bevaras,vilket betyder att en ordning hos rören/kablama ut ur stabiliseringsanordningen är känd fiån ordningen in i stabiliseringsanordningen, och följaktligen är ordningen in i och ut urstabiliseringsanordningen relaterade till varandra och känd. Detta kan åstadkommas genom ett“ett-till-ett-förhållande” mellan ingången och utgången hos anordningen, vilket betyder att deinte korsar varandra. Ordningen på rör/kablar ska anordnas så att det är ett av de överstarören/kablarna bland mngden av rör/kablar i diket som alltid är det som ska grenas av tillnästa destination. Därför m' det rör/kabel som går in i den nedersta (bakersta) ingången varabland de översta rören/kablarna ut från utgången, och det rör/kabel som går in i översta(främsta) ingången vara bland de under-sta ut från utgången. Som fi-amgår av figur 6 och 7 kanavgreningar från huvuddiket sågas innan huvuddiket sågas eller också efier det att huvuddiketsågats. Vilken ordning som diken ska sågas kan bestämmas så att man erhåller det mesteffektiva flödet under installationen. Varje avgrenat dike går från huvuddiket till enslutdestination för ett visst rör/kabel. När huvuddiket sågas och rören/kablarna har installeratskapas det översta röret/kabeln (innan det förs in i stabiliseringsanordningen) vid ett särskiltavstånd bakom placeringen av respektive avgreningsdike så att detta rör/kabel kan lyfias frånhuvuddiket och läggas in i avgreningsdiket till sin slutdestination, se figur 10. Omröret/kabeln kapats korrekt har det en längd som räcker ända fiam till slutdestinationen utanatt behöva skarvas. På så sätt avgrenas ett efter ett av rören/kablarna till varje passeradfastighet genom dikena.

Beroende på dikets bredd och 'storleken på rören/kablarna kan det finnas en eller flerarör/kablar sida vid sida högst upp i huvuddiket. Det är viktigt att det rör/kabel som står i turatt avgrenas till sin slutdestination alltid återfinns bland de översta. För att åstadkomma detta isamband med att huvuddiket sågas och ett antal rör/kablar förläggs måste det rör/kabel somkommer att bli ett av de översta rören/kablarna i diket och det som skall avgrenas till demmspecifika destination kapas på ett förutbestämt avstånd efier att platsen för motsvarandeavgreningsdiket passerats så att röret/kabeln sedan kan lyftas upp och läggas över tillavgreningsdiket till sin slutdestination. Röret/kabeln skall kapas efter att platsen förmotsvarande avgreningsdiket passerats med ett visst minsta avstånd så att rörets/kabelns längdär tillräckligt lång utan att behöva skarvas när den lyfis från huvuddiket över tillavgreningsdiket och fram till slutdestinationen.

Om stabiliseringsanordningen (tidigare kallad ”plog”) är konstruerad med individuella kanalerför rören/kablarna eller har individuella kanaler som var och en har plats för ett antal '10 rör/kablar är det enkelt att identifiera vilket rör/kabel som kommer att återfinnas högst upp idiket och därmed också vilket rör/kabel som ska kapas innan det går in ismbiiisefingmofariingen. Exempel) på en sådan mbuisefingsanofdfiing visas i figm 9.Stabiliseringsanordningen enligt denna utföringsforrn har en ingång för rör/kabel och enutgång för rör/kabel vilka är förbundna med varandra medelst ett antal kanaler som styrorgan(illustrerade med streckade linjer) för rören/kablarna. Stabiliseringsanordningens utgånginnefattar enligt en utföringsforrn av uppfinningen en ”matrisWdel (eller vektor) så anordnadatt kanalerna ü anordnade i en matris med n rader och m kolumner och kan på så sätt separerarör/kablar på ett kontrollerat sätt horisontellt och vertikalt när de förläggs i det sågadernilnodiket.

Sammanfattningsvis kapas ett av de (för tillfället) översta rören/kablarna vilket är avsett för enviss slutdestination ett och ett på ett visst minsta avstånd efier varje gren och därefter lyfisdetta rör/kabel från huvuddiket och läggs över till avgreningsdiket fiam till sin slutdestination.

Vidare kan sågningsmaskinen innefatta minst en trumma anordnad för att hålla rören/kablamainnan de förläggs i mikrodiket via stabiliseringsanordningen. På detta sätt erhålles enkelåtkomst till rören/kablarna.

Vidare kan maskinen enligt uppfinningen även innefatta andra lämpliga organ, såsom en ellerflera motorer för att driva sågklingan och stabiliseringsanordning och/eller förframdrivningsorgan (som drivlina och hjul), trådlöskommunikation med exempelvis en fiärrserverenhet, behandlingsorgan, rninnesorgan, kommimikationsorgan för sensorer, GPS-organ, fordonsorgan, displayorgan för visande av information såsom grafik,databasorgan, läsningsorgan för att läsa mekaniska kodningsorgan på sågklinga, startspärr,etc.

Beträfiände driften av sågklinga och/eller stabiliseringsanordning kan detta ske via direktmekanisk drift, hydraulisk drift eller elektrisk drift. Mekanisk drivning ger den högstaverkningsgraden medan elektrisk drivning ger den lägsta verkningsgraden så den förstnämndaär att föredra om hög verkningsgrad behövs vilket ofta är fallet.

Micro Trenching Technique MH) En fördjupad kunskap om MIT-metoden behövs. Figur 1 visar ett flödesdiagram för en MTT-metod för att förlägga minst ett rör/kabel under en vägs ytbeläggning i ett områdeinnehållande stegen:- Sågning av ett mikrodike i ett område genom det första lagret Ll in i det andra lagretL2;- Förläggning av minst ett rör/kabel i mikrodiket så att minst ett rör/kabel placeras underdet första lagret LI; och- åter-fyllning av det mikrodiket för att återställa vägens ytbeläggning.

Figur 3a och 3b visar schematiskt en tvärsektion av ett område där ett rör är förlagt i ett Området i figur 3a och 3b är ett tredímensionellt område hos ett typisktvägområde, varvid området innefattar ett första lager Ll som är vâgbeläggningen såsom asfalteller betong och ett andra lager L2 som är ett bärlager för det första lagret Ll och somvanligtvis består av makadam, sand och jord. Som visas i figur 3 är det andra lagret L2självfallet placerat under det första lagret Ll.

Sågningssteget innebär: sågning av mikrodiket genom det första lagret Ll in i det andra lagretL2, vilket innebär att mikrodiket är sågat såsom visas i figur 3a och 3b. Mikrodiket sågas sådjupt att minst ett rör/kabel förläggas i mikrodiket under det första lagret Ll (dvs. allainstallerade rör/kablar förläggs under det första lagret Ll). Genom att använda föreliggandemetod kan alla rör/kablar som erfordras för ett fiberoptiskt nätverk förläggas så djupt att de ärskyddade om vägbeläggningen Ll avlägsnas eller ersätts, exempelvis när vägar repareras.

Därefter förläggs det åtminstone ett röret och/eller en kommunikationskabeln i mikrodiket.Röret är ett rör anordnat för att hålla ”blàsfiber” (så kallad EPFU) eller fiberkablar. Röret/i-enoch/eller kommunikationskabeln/-arna förläggs i mikrodiket så att de är helt förlagda under ~ det första lagret Ll.

Slutligen fylls nrilcodiket med ett lämpligt fyllnadsmaterial så att vägytan återstålls.Återfyllnadsmaterialet består av sand eller annat material med lämpliga egenskaper.Mikrodiket fylls med återfyllnadsmaterialet till en lämplig nivå, och om så erfordraskompakteras med en markvibrator anordnad för bredden w hos mikrodiket. ll Slutligen förseglas mikrodiket med ett förseglingsmaterial, såsom till exempel bitumen, för atterhålla en vattentät försegling. Om en vattentät försegling inte erfordras kan lagning ävenutföras med kallasfalt, vilket är en enkel och billig metod för återställning. En lämplig mängdär att kallasfalt hills över och skrapas ned i mikrodiket och kompakteras därefter till en jämnoch hård yta. Eventuellt överskott av asfalt kan sedan samlas upp och forslas bort.

Steget med åter-fyllning kan enligt en föredragen utföringsform inkludera stegen:- förslutning av rnikrodiket järns med botten av det första lagret Ll med en förstaförsegling S1; och- förslutning av mikrodiket jäms med toppen på det första lagret Ll med en andraförslutning S2.

Figur 4 visar den ovan beskrivna utföringsformen. Toppen och botten av det första lagret Llvisas i figur 4. För att erhålla en försegling med god vidhäflning rekommenderas att hetbitumen eller bitumenblandning hälls i vid försegling av mikrodiket. Även andra material sombetong eller polymermodifierad bitumen fungerar också.

Den första förslutningen S1 förseglar diket järns med botten av det första lagret Ll, så attmikrodiket kan tvättas med en högtryckstvätt för att avlägsna rester av sand från asfalt-lbetongkanterna. Bfier tvättningen kan mikrodiket torkas och förvärmas med användande aven propanbrännare och slutligen fylls mikrodiket jäms med toppen av det första lagret Ll medett lämpligt förslutningsrnaterial som het bitumen avsedd för spricklagning.

Enligt en ytterligare utföringsforrn sågas rnikrodíket med en maskin som har en sågklingasom är diamantklädd. En sådan diamantklädd sågklinga sågar enkelt genom de hårdastematerial, såsom sten eller betong och har visat sig vara mycket lämplig i föreliggandeapplikation dåden tillhandahåller mycket rena snitt vid sågning av rnikrodiken. I tidigarekända metoder för sågning av mikrodiken, såsom användande av sågklingor med tänder avhårdmetall (volfiamkarbid), uppstår mängder av små sprickor på kanterna hos mikrodiket ochsom gör fullständig försegling väsentligt svårare och mycket dyrare i jämförelse medföreliggande metod. 12 Mikrodiket är företrädesvis sågat med en modifierad så kallad vâgsåg (såganordning) meddiamantklâdd sågklinga. För att ytterligare optimera prestandan hos vägsågen i förevarandetillämpning har uppfinnarna insett att en eller flera av nedanstående förbättringar äranvändbara och skall därför anses som utföringsfonner: 0 ändring av rotationsriktning pà sågklingan till så kallad ”up-cut” för förbättradborttransportering av sågat material; 0 modifierad kåpa för sågklingan och ett främre utlopp för att optimera borttransportenav sågat material och för minskad spridning av darnmpartiklar och för att lämnamikrodiket rent och färdigt för förläggning av rör/kablar; 0 stabiliseringsanordning såsom visad i figur 8 och 9 med ett eller flera styrorgan, förkanalisationsrör/kablar, direkt efter sågklingan så att mikrodikning och förläggning avrör/kablar kan ske i en process. I det fall att stabiliseringsanordningen har styrorganför ett flertal rör/kablar skall dessa styrorgan vara så anordnade att utgångarna fi-ånstabiliseringsanordningen är placerade över varandra på ett sådant sätt att ordningen pårören/kablarna fi-ån stabiliseringsenhetens ingång och ned i mikrodiket bevaras; 0 trumvagn dragen av vágsågen med hållare för trummor för rör/kablar och varningstapemed söktråd; och 0 servo som håller sågklingan vertikal på ojämnt underlag, till exempel när två avvägsågens hjul- är på trottoaren och två hjul är på vägbanan.

Figur 8 visar en utföringsform som använder en sågmaskin innefattande en sågklingaombyggd för ”up-cut”. ”Up-cut” definieras som rotationsriktningen hos sågklingan iförhållande till sàgriktningen såsom visas i figur 8. Alla kända sågrnaskiner har den motsattarotationsriktningen. Genom ändring av rotationsriktningen på sågmaskinen till ”up-cut”hjälper till att avlägsna uppsågat material från mikrodiket och tillhandahåller därmed ett"rent" mikrodike.

Vidare är sågrnaskinen utrustad med en stabiliseiingsanordning anordnad direkt bakomsågklingan, varvid stabiliseringsanordningen har åtminstone ett styrorgan, såsom tex. kanaler,för styrning av rören/kablarna när de förläggs i mikrodiket direkt efter sågklingan. I det fall ettflertal rör/kablar skall förläggas samtidigt är stabiliseringsanordningen anordnad så att den ärkapabel att förlägga rör/kablar i bibehållen ordning. Det kan uppnås genom att ha individuella l0 13 kanaler för rör/kablar i stabiliseringsanordningen så att ordningen på rören/kablarna bibehållsgenom stabiliseringsanordningen. Därmed är det möjligt att identifiera vilket rör/kabel somkommer högst upp i mikrodiket och därigenom möjliggöra att veta vilket rör/kabel som skallkapas för varje slutdestination, se figur 10.

Generellt sett skall djupet d på mikrodiket vara större än djupet pâ det första lagret d]tillsammans med höjden d2 hos åtminstone ett rör/kabel, dvs. d > dl + d2 vilket innebäratt djupet d hos mikrodiket är större än höjden på det första lagret dl plus densammanlagda höjden av en eller flera rör och/eller kommunikationskablar. Som framgårav figurer 3a, 3b, och 4 gäller ovanstående relation.

Emellertid ökar kostnaden med ökat djup d hos milcodiket. Därför skall diket inte varadjupare än nödvändigt. Normalt djup d hos mikrodiket kan vara omkring 400 mm men tillskillnad fiån bredden w hos mikrodiket kan djupet d ofla justeras kontinuerligt under drifivid användande av en vâgsåg. Sågdjupet kan därför reduceras gradvis i takt med att antaletrör lagda i mikrodiket Vidare skall mikrodiket dessutom inte vara bredare än nödvändigt då ett bredare milcodikeinnebär högre kostnader än ett smalt mikrodike. Å andra sidan kan ett smalare mikrodike göradet svårare att installera rör/kablar så det finns optimal bredd för mikrodiket, eftersom tex.om mikrodiket är för smalt kommer alla rör/kablar staplas på varandra så att djupet hos detöversta röret/kabeln kommer att vara för grunt.

Med anledning av ovanstående diskussion har uppfinnarna genom tester kommit fram tilllämpliga dimensioner på ett mikrodike skall vara ett djup d mellan 200 - 500 mm (ochföreträdesvis 300-500 mm) samt en bredd w mellan 10 - 30 mm (och företrädesvis l5-25mm) enligt en utföringsform för optimerad installationseflektivitet och låg kostnad. Vidare minimeras trafikstörningar med dessa dimensioner efiersom fordon enkelt kan passera över ettöppet mikrodike.

Vidare, med referens till flödesschemat i figur 2 innefattar metoden för att förlägga minst ettrör/kabel enligt en arman utföringsform följande steg;- scarming av ett område med hjälp av en markpenetrerande radar; och 14 - identifiering av hinder i området med användande av data genererad av denmarkpenetrerande radarn, - sågning av ett mikrodike i området genom det första lagret Ll och ned i det andralagret L2; - förläggning av minst ett rör/kabel i mikrodiket så att åtminstone ett rör/kabel förläggsunder det första lagret Ll; och - återfyllning av mikrodiket för att återställa vägytan.

Det bör noteras stegen med scanning och identifiering utförs innan övriga steg i metodenenligt denna uttöríngsform.

Enligt denna utföringsform scannas området med hjälp av en markpenenerande radarenhet,såsom exempelvis en GEO-radar eller annan lämplig utrustning.

Med användande av information genererad av den markpenetrerande radarn identifierasdärefier hinder under marken i området, såsom avloppsrör, elkablar, konstruktionsstrukturer,etc. Stegen med scanning och identifiering innebär att när man utför det efterföljandesågningssteget kan man undvika att oavsiktligt kapa/skada hinder i området vilket kanresultera i förseningar och extra kostnader i mikrodikningsprocessen. Efier att ha sågat ettmikrodike i det avsökta området förläggs åtminstone ett rör och/eller enkommunikationskabel i mikrodiket. Slutligen fylls mikrodiket med lämpligt fyllnadsmaterialsåattvägbanan blir återställd.

Metoden kan även omfatta steget: installering eller blåsning av fiber eller fiberkabel i ett ellerflera rör om rör har iörlagts i milcrodiket.

Det bör även noteras att den ovan beskrivna metoden även kan inkludera steget: åstadkommaett eller flera avgreningspunkter anslutna till mikrodiket. Företrädesvis görsavgreningspunkterna med hjälp av en diamantklädd kärnborr eller med en handhållensågmaskin med en diamantklädd kedja eller sågklinga. För denna utiöñngsfonn kan metodenäven irmefatta det ytterligare steget: borrande av en eller flera kanaler från _ avgreningspunkterna till en eller flera fastigheter med användande av styrd borrning. Det är viktigt att kanalerna borras under det första lagret Ll i det andra lagret L2. Rör/kablarinstalleras därefter i dessa kanaler när borren dras tillbaka.

I följande beskrivning diskuteras olika aspekter avseende layout och utformning avmikrodiken, avgreningspunkter och kanaler, samt strategier avseende sågning, avgrening, etc.i förhållande till och införlivade i föreliggande metod.

Layout Figur 5 visar en typisk logisk struktur av ett Fiber 'lill Hemnåt (FTTH) i ett bostadsområde,där ”D” är en distributionsnod och ”F” är en skarvpunkt där större fiberkablar skarvas tillmindre (eller i fallet med ett distribuerar PON-nät där optiska splittrare (”splitters”) ärplacerade). Nätverket mellan distributionsnoden D och en skarvpunkt F kallas distributionsnâtoch nätverket mellan skarvpunkten F och de enskilda fastigheterna kallas accessnät. Båderör/kablar för distributionsnätverket och accessnätverket kan installeras med användande avföreliggande metod.

Ett bostadsområde som skall byggas med FTTI-I är "normalt indelat i ett antal mindrebostadsdelområden. Någonstans i eller utanför bostadsområdet måste det finnas en plats somrymmer de optiska paneler och den elektronik som behövs för att bilda en så kalladdistributionsnod D. Distributionsnoden D kan vara lokaliserad i en befintlig fastighet eller i enegen liten byggnad eller i ett stort markskåp. Varje distributionsnod D kan innehållaelektronik och fiberoptiska paneler för mellan några hundra hushåll till flera tusen hushåll.Storleken på det område som ska anslutas till en enskild distributionsnod D kan anpassasinom vida gränser och beror primärt på praktiska överväganden, såsom som utrymme idistributionsnoden D, svårigheter med att hantera en mängd små distributionsnoder D, etc.Föreliggande metod kan också anpassas för varje önskat antal fibrer per hushåll.

De: finns wa huvumypef av Fun-nar: punkr-riil-punm- m: punm-fiii-muriipunkmawerk. Iett så kallat punkt-till-punktnätverk innehåller distributionsnoden D den andra änden av allade fibrer som har sitt ursprung i varje enskilt hushåll i bostadsområdet. Om till exempel ettområde med 500 hushåll dimensioneras för 2 fibrer per hus innebär det att 1000 fibrerkommer in till distributionsnoden D. Distributionsnoden D skall företrädesvis vara centraltplacerad i området som ska byggas såsom visas i figur 5.

Utformningen av ett punkt-till-multipunktnätverk eller ett så kallat Passivt Optiskt Nät (PON)är mer eller mindre detsamma. Skillnaden är att antalet inkommande fibrer tilldistríbutionsnoden D i detta fall motsvarar antalet hushåll dividerat med en faktor (t.ex. 8, 16,32, etc.). Exemplen i den fortsatta diskussionen baseras på antagandet att ett punkt-till-punktnätverk skall byggas. Emellertid kan beskrivna metoder även appliceras på ett PON nätom distributionskablarna skalas korrekt. sea från aieaibufieneneaee n ensekef sig diembuuenekebref uu exervpunmer F praeefeae ibrrmnar eller i markskåp. Distributionskablarna dimensioneras normalt för antalet hushåll iområdet plus 10 % i reserv så att frarntida nybyggda fastigheter lätt kan anslutas tillnätverket. I ett ptmkt-till-punkmätverk där exempelvis en skarvpunkt F omfattar ett områdemed 22 fastigheter och kravet är 2 fibrer per fastighet erfordras 48 fiber fråndistributionskabeln. Fibrer från distributíonskablarna skarvas i skarvpunkterna F till fibrerfrån accesskablarna. Dessa accesskablar går sedan vidare till varje enskild fastighet som skaanslutas.

Hur många fastigheter en skarvpunkt F ska försörja beror huvudsakligen på ekonomiskaställningstaganden. Om området som skall anslutas är för stort ökar medellängden påaccesskablarna till varje fastighet, vilket ökar kostnaden. Å andra sidan, om området är förlitet ökar kostnaden per fastighet på grund av dess andel i skarvpunkten F och dessdistributionskabel. Följaktligen finns en optimal storlek för ett bostadsområde där kostnadenär som lägst. Antalet fastigheter som ger detta kostnadsrninimum beror i huvudsak påområdets topografi och på storleken på fastighetemas tomtmark, men en tumregel är att ettoptimalt antal normalt ofta ligger någonstans mellan 16-48 fastigheter från varje skarvpunktF.

Om sågning utförs med användande av en såg enligt en utföringsfonn skall Skarvpunkten Fplaceras centralt i varje delomráde med till exempel 22 fastigheter. Skarvpunkten F kanfysiskt vara placerad i ett markskåp eller i en kabelbrurm vid vågsidan. Typiskt sträcker sig då10-12 rör från markskåpet eller kabelrunnen åt vardera hållet längs vägen. Vart och ett av 17 dessa rör ansluter sedan var och en av fastighetema. Slutligen blåses accesskablar in i varje rör.

Strategi för sågning Vanligtvis har villaområden fastigheter på båda sidor av en väg och i denna situation kanfastighetsanslutningama kan då göras på två olika sätt: antingen mikrodika på båda sidor avvägen och ansluter fastigheterna till närmaste mikrodike eller så mikrodikar man bara på ensida av vägen eller i mitten av vägen och ansluter fastigheter från båda sidorna till dettamilcrodike.

Emellertid, för att minimera antalet mikrodiken som korsar vägen görs enligt enutföringsfomr korsningar till motsatt sida av vägen till tomtgrânsen mellan två fastigheter.Därefier förläggs rör i mikrodiket till var och en av de två fastigheterna. På så sätt behövs baraett dike som korsar vägen för varannan fastighet på motsatt sida av vägen. Mikrodikning somkorsar vägen för varje varannan fastighet är en billig och kostnadseffektiv metod.

Avgreningfi-ån ett huvuddike Avgrerring från ett huvudmilcmdike (ett huvudmikrodike är definierat som ett mikrodike längsen väg) kan utföras på ett antal olika sätt. Som framgår i figur 6 kan avgreningar sågasantingen före eller efter det att huvuddiket sàgats. Respektive metod utförs bäst i en vinkelmotsvarande ca 45° från huvuddiket för att erhålla en stor böjradie på det avgrenaderöret/rörledningen. Avgreningsdikena kan endera korsa huvuddiket eller avslutas jäms medhuvuddiket. Når huvudmikrodiket sågas och kanalisationsrören förläggs är det som detfiamgår av figur 10 och figur 6 enkelt att ett efter ett lyfta ett av de översta rören över till vartoch ett av avgreningsdiken och vidare till respektive fastighet.

En alternativ avgreningsmetod är att med hjälp av en kårnborr med lämplig dimension förstborra ett hål vid varje avgreningspunkt. Huvudmikrodíket kan sedan sågas genom alla dessahål enligt vad som beskrivits ovan och visas i figur 7. Denna metod lämpar sig både för denspårfösta avgreningsmetoden beskriven ovan och när fastighetsanslumingar/avgreningar görsmed hjälp av styrd borrning. 18 En alternativ metod att göra avgreningar är att först borra ett häl vid varje avgreningspunkt.Hålen kan göras med användande av en kämborr med lämplig dimension (för ett runt hål)eller med användande av ett handhållet verktyg med diarnantklädd sågklinga eller kedja (förett rektangulärt häl). Huvudmikrodiket kan sedan fifäsas/sågas genom alla dessa hål på sammasätt som beskrivits ovan och som visas i figur 7. Denna metod är lämplig både för att görafastighetsanslutningen med ett mikrodike sågat pâ så sätt som beskrivet ovan så väl som attgöra fastighetsanslutningen med styrd borrning. Styrd borrning är ibland att föredra för attgöra fastighetsanslutningarna eftersom man då undviker (t.ex. går imder) hinder såsom staket,häckar, träd, etc. Emellertid innebär det att ytterligare en dyr maskin (borr) erfordras påinstallationsplatsen.

Det bör slutligen förstås att föreliggande uppfinning inte är begränsad till utföringsformerrrabeskrivna ovan utan även relaterar till och inkluderar alla utföringsformer inom ramen för debifogade oberoende patentkraven.

Föreliggande uppfinning avser därför åtminstone följande aspekter och utföringsforrner.

Al. Maskin anordnad för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar irnikrodiken, varvid nämnda maskin innefattar en sågklinga anordnad för sågning av ettmikmdike i ett område; varvid nämnda maskin vidare innefattar en stabiliseringsanordninganordnad för stabilisering av nämnda mikrodikes väggar vid förläggning av rör/kablar inämnda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning är placerad omedelbart efternämnda sågklinga i nämnda mikrodike och nämnda stabiliseringsanordning innefattarstyrorgan för styrning avminstettrör/kabel dådet förläggsinämndamikrodike.

A2. Maskin enligt Al, varvid nämnda styrorgan är anordnade så att en ordning hos ettflertal rör/kablar bevaras då de förläggs i nämnda mikrodike.

A3. Maskin enligt något av Al-A2, varvid nämnda stabiliseringsanordning innefattar eningång och en utgång för rör/kablar, varvid nämnda ingång och utgång är förbundna mednämnda styrorgan. 19 A4. Maskin enligt A3, varvid nämnda styrorgan är kanaler i nämndastabiliscringsanordning och varvid nämnda ingång och nämnda utgång är förbundna medvarandra medelst nämnda kanaler.

A5. Maskin enligt A4, varvid ett minsta avstånd mellan nämnda utgång och nämndasågklinga är mellan 100 till 500 mm.

A6. Maskin enligt A4 eller A5, varvid nämnda ingång, nämnda utgång och nämndakanaler tillsammans är löstagbart fastsatta på nämnda stabiliseringsanordning.

A7. Maskin enligt något av Al-A6, varvid nämnda stabiliseringsanordriing har en främredel och en bakre del, varvid nämnda främre del är placerad omedelbart efier nämndasågklinga och har en sektion som har en form som är komplementär med nämnda ságklingasform.A8. Maskin enligt A7, varvid nämnda sågklinga har en cirkulär form.

A9. Maskin enligt något av A6 till A8, varvid nämnda ingång, nämnda utgång ochnämnda kanaler är anordnade på nämnda stabiliseringsanordnings bakre del.

A10. Maskin enligt något av A7 till A9, varvid nämnda stabiliseringsanordning har enkílform i tvärsnitt vid nämnda främre del.

All. Maskin enligt något av Al-A10, varvid nämnda stabiliseringsanordning har enmaximal bredd i tvärsnitt som är lika med eller något mindre än en bred hos nämndaSåsklinsa A12. Maskin enligt något av A1-All, varvid avståndet mellan nämnda sågklinga ochnämnda stabiliseringsanoidning är större än 0 mm men mindre än 10 mm.

A13. Maskin enligt något av Al-Al2, varvid ett verksamt djup hos nämndastabiliseringsanordning i nämnda mikrodike är upp till 50 mm mindre än ett verksamt djuphos nämnda sågklinga. ' A14. Maskin enligt något av Al-A13, varvid nämnda stabiliseringsanordning och nämndasågklinga är anordnade att höjas och sänkas oberoende av varandra.

A15. Maskin enligt något av Al-A4, varvid nämnda maskin vidare innefattar minst entrumma anordnad för att hålla rör/kablar innan förläggning av nämnda rör/kablar i nämndamikrodik' ' e via nämnda stabiliseringsanordmn' g.