SE1451394A1 - Styrning av rörelser hos en stabiliseringsanordning - Google Patents

Abstract

Föreliggande uppfinning avser en maskin anordnad för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar i mikrodiken, varvid nämnda maskin innefattar en sågklinga anordnad för sågning av ett mikrodike i ett område; varvid nämnda maskin vidare innefattar en stabiliseringsanordning anordnad för stabilisering av nämnda mikrodikes väggar vid förläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning är placerad omedelbart efter nämnda sågklinga i nämnda mikrodike och nämnda stabiliseringsanordning innefattar styrorgan för styrning av minst ett rör/kabel då det förläggs i nämnda mikrodike; varvid nämnda sågklinga och nämnda stabiliseringsanordning är anordnade att sänkas och höjas oberoende av varandra.

Description

10 15 25 30 PJ patentkraven och beskrivs i efterföljande detaljerade beskrivning.

Andra fördelar och tillämpningar av föreliggande uppfinning kommer att bli uppenbara genom följande detaljerade beskrivning av uppfinningen.

Kurtfattad beskrivning av figurer De bilagda figurerna är avsedda att klargöra och förklara föreliggande uppfinning, i vilken; Figur l visar ett flödesscherna för MTT; Figur 2 visar ett llödesschema av en tttföringsform av MTT; Figur 3a och 3b visar schernatiskt ett tvärsnitt av ett ornråde med en gatafväg med ett mikrodike.

Figur 4 visar schematiskt tvärsnittet i figur 3, vari inikrodiket har fyllts med ett fyllnaclsmaterial som t. ex. sand och förseglats med två förseglingslager.

Figur 5 visar en typisk layout av ett FTTH nätverk Figur 6 visar hur man sågar avgreningar till enskilda hus från ett httvtidmikrodike; Figur 7 visar avgrening till enskilda hus om styrd bdrrning används istället för sågning; Figur 8 visar en sågmaskin med sin sågklinga och en stabiliseringsanordning för förläggning av rör/kablar omedelbart bakom sågklingan Figur 9 visar en sågmaskin där stabiliseringsanordningen är anordnad för att förlägga ett flertal rör/kablar samtidigt med bibehållen ordning på rören/kablarna i mikrodiket Figur 10 visar detaljerat var det översta röret ska kapas så att det blir tillräckligt långt för att nå sin slutdestination; Figur ll visar viktiga ytor för kontroll av stabiliseringsanordningens rörelse. Ytorna är definierade i ett koordinatsystem med origo i centrum av sågklingan och gäller för alla placeringar av sågklingan och stabiliseringsanerdningen antingen de placeras på vänster eller höger sida av sâgtnaskinen eller framför eller bakom sågmaskinen. Figur ll definierar också det koordinatsystem, med origo i centrum av sågklingan, som används i hela detta dokument.

Figur 1.7., 13 och 14 visar exempel på rörelser av stabiliseringsanordningen enligt uppfinningen; där figur 12 visar ett exempel på en linjär rörelse, figur 13 visar ett exempel på en pendelrörelse och figur 14 visar ett exempel på en kontinuerlig rörelse, som innehåller delelementen: rotation och förflyttning av centrum för rotationen i x och y riktning. 10 15 25 30 - Figur 15 visar detaljerat tttformningeii av fästpnnkterrizt för länkarmarna på stabiliseriiigsanordningen, så att de rör och kablar som sitter i styrorganen inte ska förstöras då stabiliseringsanordningen roteras.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen För att lösa tidigare nämnda samt andra problem, hänför sig föreliggande uppfinning till en sågniaskin innehållande en sågklinga anordnad för att såga rnikrodiken i ett område.

Maskinen innehåller vidare en stabiliseringsanordning anordnad för att stabilisera niikrodikets väggar när rör/kablar förläggs i det samma. Vidare är stabiliseringsariordningen placerad omedelbart bakom sågklíngan i rnikrodiket och innehållande styrorgan för styrning av minst ett rör/kabel då det förläggs i mikrodiket. Dessutom har sågmaskinen minst tre lijtil för frarndrivning av maskinen.

Sågklingan och tillhörande stabiliseringsanordning kan vara integrerade med sågrnaskinen och bildar därmed en helt ny maskintyp eller konstruerade som en tilläggsenhet som kan monteras på existerande maskiner. Sågklingan och stabiliseringsanordningen kan vara placerade på höger eller vänster sida av maskinen. Andra tänkbara placeringar är framför eller bakom rnaskinen. Följande beskrivning gäller för alla tänkbara placeringar av sågklinga och stabiliseringsanordning eftersom beskrivningen endast talar om den relativa placeringen av stabiliseringsanordningen i förhållande till sâgklingan.

Sågklingan och stabiliseringsanordningen kan individuellt höjas och sänkas mellan en högsta position (”serviceläge”) och en lägsta position ("arbetsläge”).

Sågklingans rörelse mellan de två extremlägena kan utföras med en rotationsrörelse med stor radie så att rörelsen blir huvudsakligen vertikal.

Stabiliseringsanordningens rörelse är mer komplicerad. Under sin förflyttning mellan de två extremlägena får inte stabiliseringsanordningen komma i kontakt med varken sågklingan, botten på mikrodiket eller säkerhetskåpan över sågklingan. Vidare, eftersom höjning och sänkning av stabiliseringsanordningen kan komma att göras under tiden kablar och/eller rör finns i styrorganen i stabiliseringsanordningen, måste konstruktionen säkerställa att det finns tillräckligt utrymine, samt garantera att rninsta tillåtna böjradie för rör och kablar kan hållas l0 15 20 25 30 inom specificerade gränser. l sitt högsta läge är stabiliseringsanordningen helt och hållet lyft över marknivå och med viss frigång till marken samt dessutom helt tillbakadragen och med viss frigâng bakom (i sågningsriktningen) säkerhetskâpan över sågklingan. I sitt lägsta läge befinner sig stabiliseringsanordningen maximalt 50 mm över botten på mikrodiket ooh omedelbart bakom sågklingan på ett avstånd av maximalt 20 mm. Detta betyder att stabiliseringsanordningens rörelse mellan sina extremlägen innebär en rörelse i x-riktning av mer än O,8*r, där r är sågklingans radie, och mer än O,8”*°r i y-riktning.

Sågklingan slits under sågning och därmed minskar dess diameter. Detta betyder att avståndet mellan sâgklingan och stabiliseringsanordningen kommer att öka :ned tiden. Med tiden kan avståndet ha blivit så stort att stenar i bärlagret kan få stabiliseringsanordrii:igen att fastna i rnikrodiket. Därför måste länkarmarna som överför rörelse till stabiliseringsanordningen samt deras fästptinkter i sågmaskinen vara mycket kraftiga. Detta är viktigt därför att om stabiliseringsanordningen fastnar i mikrodiket av riågon anledning kan avsevärda krafter överföras till stabiliseringsanordningen och till dess lyftanordning och till fästpunkterna i sågmaskinen. För att kompensera för sågklingans slitage är det nödvändigt att stabiliseringsanordningens position kan justeras i förhållande till aktuell radie på sågklingan.

Justeringen kan implementeras med vantskrtxvar eller liknande anordningar eller med därför avsedda motoranordningar.

Länkarmarna för höjning och sänkning av stabiliseringsanordningen drivs av en därför avsedd motoranordning (t ex elektrisk eller hydraulisk). Vidare kan en maskin med sågklingan anordnad på maskinens ena sida, ha snabbfästen och drivanordningar för både stabiliseringsanordningen och sågklingan anordnade på maskinens vänstra respektive liögra sida (i sågriktningen). Därmed kan vilken som helst av den vänstra och den högra sidan av sågmaskinen användas för sågning och förläggning av rör/kablar. Detta kan vara nödvändigt på grund av hindrande infrastruktur, trafiksituationen i området, etc.

Enligt olika utföringsformer av uppfinningen kan stabiliseringsanordningens rörelse mellan sina två extremlägen tttföras med en linjär eller Sekventiell linjär rörelse, en pendelrörelse eller en kontinuerlig eller Sekventiell rörelse, som innehåller delelementen rotation och förflyttning av rotationscentrurn i x- och y- led. Slutligen kan rörelsen vara sammansatt av en lO 15 20 25 30 kombination av två eller tre av ovan nämnda rörelser.

Stabiliseringsanordningens rörelse kan mekaniskt vara kontrollerad av länltarmar med fasta fastpunktei' och drivas av en enda elektrisk eller hydraulisk motoranordning eller av ett antal elektriska eller hydrauliska motoranordningar, styrda av en nijttlwara i en dator.

Nämnda linjära rörelse kan vara längs en rät linje med cirka i5 ~ 40” lutning mot rnarkplanet.

Narnnda sekventiella linjära rörelse kan vara en nära horisontell rörelse med 0 - 2S° lutning mot niarkplanet när stabiliseringsanordningeii nära sitt lägsta läge och en hrantare rörelse eller till och med en helt vertikal rörelse när stabiliseringsanordningen har kommit bort från sågklingan. Figur 12 visar ett exempel på en rörelse längs en rät linje.

Nämnda pendelrörelse har den fördelen att den är enkel att åstadkomma och att den ger en stark konstruktion. Area A + B i figur ll visar möjliga platser för rotationscentrttm för en stel pendelrörelse. Area B är mindre attraktiv eftersom det är en area som behövs för säkerhetskåpan över sågklingan samt för att lyfta sågklingan till sitt serviceläge. Den mest attraktiva arean är area A. Area A är placerad ovanför eller ovanför och framför sågklingan och dess säkerhetskåpa när sågklingan har lyfts till sitt serviceläge. Figur 13 visar ett exempel på en stel pendelrörelse med rotationscentrnm i area A.

En kontinuerlig rörelse av stabiliseringsanordxiingen innehållande deleleinenten: rotation och förflyttning av rotationscentrum i x- och y~ riktning kan åstadkommas med användning av två länkarmar. Den mest attraktiva platsen för placering av fästpunkterna för dessa länkarrnar är area C (i figur ll) bakom sågklingans säkerhetskåpa i förhållande till sågriktningen.

Stabiliseringsanordningens rörelse mellan sina två extrernlägen âstadkoms genom rotation av stabiliseringsanordningen och förflyttning av rotationscentrum mellan punkterna A och B i figur 14. Stabiliseringsanordningens rotationscentrurn befinner sig nära sågklingans centrum (punkt Ai figur 14) när stabiliseringsanordningen och sågklingan är nära sina arbetslagen och nära punkt B när stabiliseringsanordningen är nära sitt serviceläge. Förflyttningen av rotationscentrum kan vara kontinuerlig med rotationen eller Sekventiell ined rotationen dvs. enbart rotation när stabiliseringsanordningen är nära arbetslaget, därefter en förflyttning av rotationscentrum och slutligen ytterligare endast rotation.

Slutligen kan stabiliseringsanordningens rörelse mellan sina två extrernlägen vara sammansatt 10 15 25 30 av delelement av rörelser från tvâ eller fler av tidigare nämnda rörelser. Exempel på sådana sammansatta rörelser är: Exempel l: Stabiliseringsanordningen sänks från sitt högsta läge (transportlage) med en linjär rakt-ned rörelse (figur 12), därefter följer den en pendelrörelse (figur l3) till dess den är nära sågklingan och slutligen roteras den till sitt arhetsläge genom en rotationsrörelse (figur 14) med rotationscentrtim nära centrum av sågklingan. Stabiliseriiigsanordniiigen lyfts med en omvänd rörelse.

Exempel 2: Stabiliseringsanordningen sänks från sitt liögsta läge (transportläge) med en pendelrörelse (figur 13) till dess den är nära sâgklingan och slutligen roteras den till sitt arbetsläge genom en rotationsrörelse (figur lit) med rotationscentruin nära centrum av sågklingan. Stabiliseringsanordningen lyfts med en omvänd rörelse.

Sâgklingan befinner sig i sitt högsta läge under transport, t ex då sågniaskizien förflyttas till en ny geografisk plats och ett dike inte ska sågas under transporten. Sågklingan befinner sig också i sitt högsta läge då sågklingan ska bytas. I detta fall stannar stabiliseringsanordningen med alla rör/kablar kvar i mikrodiket så att mikrodikning och förläggning av rör/kablar kan fortsätta sedan sågklingan bytts. Under bytet av sågklinga öppnas sågklingans säkerhetskåpa utefter hela sin sida så att hela sågklingan blir tillgänglig.

Stabiliseringsanordningen befinner sig i sitt högsta läge under transport och under tiden då alla rör/lcablar ska träs i samt vid start av förläggning genom mikrodikning. Då processen med förläggning av rör/kablar samtidigt med mikrodikning ska startas sänks först sågklingan till sitt arbetsläge och sågrnaskinen körs framåt cirka l - 2 m så att det finns plats i diket att sänka ned stabiliseringsanordningen. Det måste också finnas plats i diket för ett ankare som liåller rören/kablarna på plats, så att de inte dras med efter sågrnaskinen när den börjar röra sig framåt.

För att det ska bli enklare att trä i alla rör/kablar kan stabiliseringsanordningen endera vara öppningsbar eller också att stabiliseringsanordningen är försedd med en öppningsbar kassett så att rör/kablar enkelt kan läggas ned i sina respektive kanaler. En öppningsbar kassett som kan tas bort från och sättas tillbaka på stabiliseringsanordningen sparar tid i vissa fall t. ex. när rnikrodikning och förläggning av rör/kablar tillfälligt avbryts av någon orsak och senare t. ex. lO lS 20 25 30 :fästa dag ska fortsätta från samma ställe.

Den löstagbara kassetten kan vara fastsatt på stabiliseringsanordningen med hjälp av ett gångjärn med löstagbar tapp. När tappen tagits bort kan kassetten lätt tas bort. Kassetten kan också lämnas kvar i rnikrodiket då sågniaskinen ska flyttas till en annan plats på följande sätt: ta bort gångjärnstappen och kör sågmaskinen framåt några centimeter så att stabiliseringsanordningen utan kassett kan lyftas, För att sätta tillbaka kassetten på stabiliseringsanordningen gör man motsatt inanöver.

Vidare har ttppfinnarna insett att förläggningen av rör/kablar måste göras innan dikets sidor faller ihop och innan stenar (eller sand och jord) och särskilt stenar större än bredden på diket kilas in i sidorna på diket och förhindrar förläggning av rör/kablar hela vägen ned till botten på diket. På detta sätt sparas tid (och pengar) eftersom förläggningen kan genomföras utan onödiga avbrott.

Därför är förevarande maskin anordnad för att såga rnikrodiken i ett område, Av den anledningen innehåller maskinen en sågklinga, med företrädesvis cirkulär form, för sågning av rnikrodiken. De sågade rnikrodikena är anpassade för att rnotta rör/kablar vilket betyder att mikrodikena givits lämpliga dimensioner.

Maskinen innehåller också en stabiliseringsanordning anordnad för att stabilisera rnikrodikets väggar vid förläggning av rör/kablar och av denna anledning är stabiliseringsanordningen placerad omedelbart bakom sâgklingan i mikrodiket så att väggarna är stabiliserade till dess rör/kablar har förlagts med hjälp av styrorgan anordnade på/i stabiliseringsanordningen.

För Stabilisering av dikets väggar består stabiliseringsanordningeii av lämpliga stabiliseringsdelar som Lex. lämpliga sidoelement som anordnats för att stabilisera väggarna till dess rör/kablar har förlagts i mikrodiket. Det är viktigt att stabiliseringsanordningen är placerad omedelbart bakom sågklingan så att diket som sågas med sâgklingan stabiliseras omedelbart efter det att det sågats så att det inte faller ihop eller att stenar eller andra föremål rasar ned i diket innan rör/kablar förlagts. Därför är enligt en utföringsforrn av uppfinningen största tillåtna avstånd mellan sågklingan och stabiliseringsanordningen större än 0 mm men mindre än 20 mm. Stabiliseringsanordningens dimensioner bestäms av storleken på rören/kablarna, antalet rör/kablar som ska förläggas samt samtidigt på önskat 10 20 h.) 'J\ 30 förläggningsdjtip i mikrodiket. Bredden på stabiliseringsanordningen skall eniellertid vara lika u med eller något niindre än bredden på sagklingan.

Vidare, för att uppnå en kontrollerad och automatisk förläggning av rör/kablar innehåller stabiliseringsanordningen även styrorgan som styr rören/kablarna ned i diket på ett kontrollerat och ordnat sätt. Kombinationen av Stabilisering och styrning har visat sig reducera kostnad och tid på ett effektivt sätt, eftersom processen med sågning och förläggning av rör/kabel kan iitföras samtidigt. Styrorganen är placerade pši/i stabiliseringsanordningen och därför möjliggör uppfinningen att rör/kablar kan förläggas i diket sanitidigt som diket stabiliseras av stabiliseringsanordningen. Rör/kablar kan på så sätt förläggas med hög precision i diket (dvs. på rätt höjd i diket) eftersom diket är "rent" så länge diket stabiliseras av anordningen.

Stabiliseringsanordningen kan tillverkas av vilket lämpligt hårt material som helst. Materialet skall lämpligen vara stelt, motståndskraftigt och hårt, men ändå flexibelt för att klara påfrestningar under drift. Infästningen av stabiliseringsanordningen på sågmaskineri skall ha en viss flexibilitet för att förhindra skador om stabiliseringsaiiordningen fastnar i diket, Stål eller stållegeringar är lämpliga eftersom de kan ges rätt egenskaper vid legering med andra metaller som platina och mangan. Eftersom det är ett begränsat utrymrne i niiltrodiket, måste stabiliseringsanordningens väggar vara så tunna som möjligt för att kunna rymma alla rör/kablar som ska förläggas, men fortfarande ha de egenskaper som beskrivs ovan. En stållegering med hårdhet motsvarande 400 ~ 700 Brinell har visat sig vara lämplig för denna tillämpning. Det har även konstaterats att stabiliseringsanordningen kan tillverkas som en kolfibergjutning. Delar av stabiliseringsanordningen kan gjutas separat innan montering till en stabil iseringsanordning.

Enligt en utföringsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen en ingång och en utgång för rör/kablar, varvid ingången och utgången är anslutna till styrorganen. Styrorganen är lämpligen kanaler genom vilka rör/kablar styrs genom stabiliseringsanordningen. Under drift är ingången lämpligen ovan marknivå och vertikalt eller nära vertikalt anordnad medan utgången är under mark i diket och horisontellt eller nära horisontellt anordnad för att niinimera slitage på rören/kablarna. Därför är det minsta horisontella avståndet (vid marknivå) mellan stabiliseringsanordningens utgång och sågklingan något längre än niinsta rekommenderade böjradie för de kanalisationsrör och kablar som ska förläggas, vilket betyder 10 15 20 30 att detta ininsta avstånd är beroende av minsta rekommenderade böjradie för rören/kablarna, Detta betyder normalt mellan lOO mm och 500 mm :nätt vid marknivå, rnen andra avstånd är rnöjliga. Dessutom kan ingång, utgång och styrorgan tillsammans vara löstagbart anordnade på stabiliseriiigsaiiordningeii tex. som en löstagbar' kassett. Genom att ha styrorganen i en löstagbar kassett förkortas iristallationstiden vid vissa tillfällen eftersom den tidsödande uppgiften att trä i många rör/kablari deras respektive kanaler kan undvikas, Uppfinnarna har även insett att arbetsdjttpet för stabiliseringsanordningen i mikrodiket skall vara upp till 50 mm mindre än arbetsdjupet för sågklingan enligt en titföringsform av ttppfinningen.. Skillnaden i djup rnellan sågklingan och stabiliseringsanordningen, vid drift, bestämnier hur snabbt rnarknivån kan tillåtas förändras (d v s gå ned). Sågklingan niåste ha sågat diket så djupt att stabiliseringsanordningen inte vidrör botten på diket, för att undvika inöjligheten av att stabiliseringsaiiordningen fastnar. Detta eliminerar onödiga krafter på stabiliseringsanordningen och rnöjliglieten av att den förstörs. Detta skulle kunna inträffa om marknivån snabbt blir mycket lägre, Dessutom, enligt ännu en annan utföringsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordiiin gen och sâgklingan anordnats så att de kan höjas och sänkas oberoende av varandra. Detta är en fördel när exempelvis sågklingan behöver bytas på grund av slitage eller om en annan typ av Vidare kan stabiliseringsanordningen kanske behöva bytas och då kan detta enkelt göras om de två sågklinga erfordras (tex. en typ för asfalt och en för betong). delarna kan sänkas och höjas oberoende av varandra, Dessutom lyfts sågklingan vid kortare avbrott under sågningen, men då måste stabiliseringsanordningen förbli i rnikrodiket, eftersom behovet av Stabilisering av diket kvarstår.

Figur 9 visar en utföringsform av en maskin enligt uppfinningen. Stabiliseringsanordningen har en främre del och en bakre del, där den frärnre delen är placerad omedelbart bakom sågklingan. Man kan också se att stabiliseringsanordningen har en sektion i sin främre del som har en form, som är komplementär till formen på sågklingan, vilken i detta speciella fall är cirkulär. Med andra ord, i detta fall har sektionen i den frärnre delen en konkav cirkulär form, med samma eller nästan samma radie som sågklingan och är placerad så nära sågklingan som möjligt, på ett avstånd mindre än 20 mm från sågklingan. Anledningen till detta är att den del av stabiliseringsanordningen, som är under jord, måste vara placerad så nära sågklingan så att det är omöjligt för jord, stenar eller andra föremål att rasa ner till botten lÜ l5 20 30 lO på diket eller kilas fast mellan sidorna i diket. Styrorganen är i denna tttföringsform kanaler inuti stabiliseringsanordningen. Kanalerna illustreras med streckade linjeri figurerna.

Stabiliseringsanordningeri kan också vara spetsig/kilforrrtad i ett tvärsnitt av framkanten i sågningsriktningen.

Uppfinnarna har insett att om man vill ha ett mikrodike med annan geometri (t. ex. annan bredd och/eller annat djup), måste sâgklingan och stabiliseringsanordningen bytas. Som tidigare omtalats ska stabiliseringsanordningen ha en komplementäi' forni till sågklingan.

Därför måste, om sågklingan byts till en annan sågltçlinga med annan radie, även stabiliseringsanordningen bytas till en med konkav form med nära samma radie.

Nar sågklingan och stabiliseringsaiiordniiigen bytts till sådana rned andra mått måste länkarrnar och/eller deras fästpnnkter för lyftning av stabiliseringsanordriingen kanske ändras.

Detta kan ordnas genom att ha justeringssldittvar eller vantskrtivar på länkarmarna och/eller genom att ha alternativa fästpunkter för länkarmarna förberedda på sågrnaskinen.

Slutligen då sågklingans diameter ändras blir det kanske nödvändigt att ändra säkerhetskåpan över sågklingan. Den inre formen av kåpan är optimerad till sågklingans form för att maximera borttransporten av uppsågat material nt genom en öppning i framkant av kåpan.

Denna inre form kan behöva ändras då sågklingan byts ut mot en med annan diameter för att få optimal borttransport av uppsågat material.

Som orntalats här ovan, har stabiliseringsanordningen företrädesvis en maximal bredd som är densamma eller aningen mindre än sågklingans bredd. Stabiliseringsanordningen måste vara tillräckligt bred, så att det finns plats för de kanalisationsrör/kablar som ska förläggas, men tillräckligt smal så att den kan dras fram i det sågade diket.

En annan viktig aspekt med uppfinningen är att styrorganens kanaler gör det möjligt att bevara en förutbestämd ordning av rör/kablar då de placeras i niikrodiket. Detta är mycket viktigt då ller än ett rör samtidigt skall förläggas. l ett scenario för fastighetsanslutning, kapas ett rör/kabel på ett bestämt avstånd efter att fastigheten passerats. För att detta rör/kabel ska vara lätt att återfinna är det av största vikt att detta rör/kabel återfinns bland de översta rören/kablarna bland den mängd rör/kablar som finns i diket. Röret/kabeln måste kapas innan 10 15 20 30 ll det går in i stabiliseringsanordningen. Därför är det viktigt att veta vilket av alla rör/kablar som går in i stabiliseringsanordningen, som konimer ut högst upp i diket. Dessutom, eftersom färgen på röret/kabeln för ett visst hus ofta är bestämd på förhand, måste rören/kablarna ordnas så att rör/kabel med rätt färg kapas till rätt längd för ett visst hus och alltid återfinns högst upp i diket då det huset har passerats.

En metod som gör det möjligt att samtidigt förlägga ett flertal rör/kablar har ett mycket stort kommersiellt värde eftersom förläggningsprocesseii kan genomföras mycket snabbare än vad som tidigare varit möjligt i branschen. Enligt denna utformning av tippfinningen har därför stabiliseringsanordningen ett flertal styrorgan, där vart och ett av styrorganen styr ett eller' ett fåtal rör/kablar ut i cliket. Stabiliseringsanordningeii kan till exempel innehålla ett flertal kanaler, anordnade så att en känd ordning bevaras, vilket betyder att ordningen av rör/kablar ut :från stabiliseringsanordningen är känd från ordningen av rör/kablar in i stabiliseringsanordtiingen, följaktligen är ordningen in i och ut ur stabiliseringsanordningen relaterade till varandra och känd. Detta kan t. ex. åstadkommas genom ett etetill-ett förhållande mellan ingång och utgång på anordningen, vilket betyder att de inte korsar varandra. Ordningen på rör/kablar ska anordnas så att det är ett av de översta rören/kablarna bland mängden av rör/kablar i diket som är det som alltid ska grenas av till rtästa destination.

Därför är det så att det rör/lcabel som går in i ingången längst bak (räknat i sågriktningen) kommer att vara bland de översta rören/kablarna ut från utgången och vise versa för det rör/kabel som går in i ingången längst fram kommer att vara bland de understa ut från utgången. Som framgår av figur 6 och 7 kan avgreningar från huvuddiket sågas innan huvuddiket sågas eller också efter att huvuddiket sågats. Man bestämmer från fall till fall i vilken ordning som dikena ska sågas så att man får det mest effektiva flödet under installationen. Varje avgrenat rnikrodike går från huvuddiket till en slutdestination för ett visst rör/kabel. När huvuddiket sågas och rören/kablarna förläggs, kapas det (som kommer att bli det) översta röret/kabeln (innan det går in i stabiliseringsanordningen) då sågniaskiiieii hunnit en viss längd förbi platsen för avgreningsrnikrodiket, så att detta rör/kabel kan lyftas från huvudmikrodiket och läggas i avgreningsmikrodiket fram till sin slutdestination, se figur 10.

Om röret/kabeln kapats på rätt ställe har det en längd som räcker ända fram till slutdestinatioiien utan att behöva skarvas. På samma sätt avgrenas ett efter ett av rören/kablarna till varje passerad fastighet.

Beroende på dikets bredd och storleken på rören/kablarna kan det finnas en eller flera l5 20 25 30 rör/kablar sida vid sida högst upp i huvudinikrodiket, Det är viktigt att det rör/kabel som ståri tur att avgrenas till sin slutdestination alltid återfinns bland de översta. För att åstadkomma detta, i samband med att huvudniikrodiket sågas och ett antal rör/kablar förläggs, måste det rör/kabel, som kommer att bli ett av de översta rören/kablarna i diket och det som skall avgrenas till nästa förutbestämda slutdestination, kapas på ett förtitbestänit avstånd efter att platsen för motsvarande avgreningsmikrodike passerats, så att röret/kabeln sedan kan lyftas upp och läggas över till avgreningmikrodiket till sin slutdestiiiation. Röret/kabeln bör kapas efter att platsen för motsvarande avgreningsmikrodike passerats med ett visst minsta avstånd, så att rörets/kabelns längd är tillräckligt lång utan att beliöva skarvas, när den lyfts från huvudmikrodiket över till avgreningsmiloodiket och fram till sin slutdestinatioii.

Om stabiliseringsatiordningeti (tidigare kallad plog) är konstruerad med individuella kanaler för varje rör/kabel, eller har kanaler, som var och en har plats för ett rninclre antal rör/kablar, är det enkelt att veta vilket förr/kabel som kommer att återfinnas högst upp i niikrodiket och därmed också vilket rör/kabel som ska kapas innan det går ned i stabiliseringsanordningen.

Ett exempel på en sådan stabiliseringsanordning visas i figur 9. Stabiliseringsanordningen enligt denna utföringsform har en rör/kabel -ingång och en rör/kabel -utgång förbundna med varandra med ett flertal kanaler, titgörande styrorgan (illustrerade med streckade linjer) för rör/kablar. Under jord finns stabiliseringsanordningens utgång. Denna innehåller enligt en utföringsforni av uppfinningen en ”matris” (eller vektor) ~del, anordnad på sådant sätt att kanalerna är ordnade i en matris med n rader och m kolumner och kan på så sätt separera rör/kablar på ett kontrollerat sätt, horisontellt och/eller vertikalt när de förläggs i inikrodiket.

Så för att summera: ett efter ett kapas ett av de översta rören/kablarna, det som är avsett för en viss slutdestination, på ett visst minsta avstånd efter platsen för ntotsvarande avgreningsmikrodike och därefter lyfts detta rör/kabel från huvudrnikrodiket och läggs över till avgreningsmikrodiket ända fram till sin slutdestination.

Vidare kan sågmaskinen vara försedd med en anordning för att hålla minst en trumma för rör/kablar innan de förläggs i mikrodiket via stabiliseringsanordningen. På detta sätt är det lätt att komma åt rören/kablarna.

Vidare kan maskinen enligt uppfinningen inkludera andra lämpliga anordningar såsom; en eller Hera motoranordningar för att driva sågklinga, stabiliseringsanordning ochleller 1G 15 20 25 30 lå frarndrivningsanordningar (som drivlina och lijttl), komniutiikationsanordnirigar för trådlös kommunikation med exempelvis en extern serverenliet, beräkningsenheter, minnesenheter, sensorer, GPS-tttrtistningar, fordon, displayanordnitigar avsedda att visa information såsom grafik, databaser, läsningsanordning för att läsa kodningsanordnirtgar på sågklingor, startsparr etc.

Beträffande driften av sâgkliriga och/eller stabiliseringsanordning kan detta exempelvis ske via direkt rnekanisk drift, hydraulisk drift eller elektrisk drift. Mekanisk drivning ger den högsta verkningsgraden medan elektrisk drivning ger den lägsta verkningsgraden, så den förra är att föredra om hög effekt behövs, vilket ofta är fallet.

Micro Trefrclzirzg Technique (MT T ) En fördjupad kunskap om MTT metoden kan vara rnotiverad. Figur' l visar ett flödessehema fören MTT-metod för att förlägga rninst ett rör/kabel under en vägs ytbeläggriing i ett område innehållande stegen: - Sågnirig av ett mikrodike i ett område genom det första lagret Ll in i det andra lagret L2; - Förlaggning av minst ett rör/kabel i niikrodiket på så sätt att detta minst ett rör/kabel förläggs under det första lagret Ll; och - Ãterfyllning av mikrodíket för att återställa vägbanan Figur Ba och 3b visar sohematiskt ett tvärsnitt av ett område där kanalisationsrör är förlagda i rnikrodiket. Området i figur 3:a och Bb är ett tredimensionellt avsnitt av ett typiskt vägorrtråde, vari området innehåller ett första lager Ll som är en vägbeläggning av exempelvis asfalt eller betong och ett andra lager LZ som är ett bärlager för det första lagret Ll och som normalt består av makadam, sand och jord. Som visas i figur 3 är det andra lagret L2 naturligt placerat under det första lagret Ll.

Steget med sågning inkluderar: Att såga mikrodiket genom det första lagret Ll in i det andra lagret LZ vilket innebär att mikrodiket är sågat på satt som framgår i figur 3a och 3b.

Mikrodiket sågas så djupt att minst ett rör/kabel kan förläggas i mikrodiket under det första lagret L1 (dvs alla installerade rört/kablar förläggs under det första lagret Ll). Med föreliggande metod kan alla rör och kablar som erfordras i ett fiberoptiskt nätverk förläggas så djupt att de är skyddade även om vägbeläggningen Ll avlägsnas eller byts, exempelvis när 10 ...a 'Jr 20 30 14 vägen repareras.

Därefter förläggs det minst ett rör och/eller kornmunikationskabel i mikrodiket. Röret är ett rör anordnat för att blåsa in ”blåsfiber” (så kallad EPFU) eller fiberkablar. Röret/rören och/eller kommunikatíonskabeln/komrnunikationskablarna förläggs i mikrodiket så att de är helt förlagda under det första lagret Ll.

Slutligen fylls inikrodiket med ett lämpligt fyllnadsrnaterial för att återställa vägkroppen. Ãterfyllnadsrnaterialet består av sand eller annat material med lärnpliga egenskaper. Ett fyllnadsmaterial, som är flytande vid tiden för fyllning och som senare härdat' och får hög motståndskraft mot kompressionskrafter är ett fyllnadsrnaterial att föredrar Mikrodiket fylls med fyllnadsnrateríalet till en lämplig nivå, och om så erfordras kornpakteras med en markvibtrator anpassad för bredden w av mikrodiket.

Slutligen förseglas rnikrodiket med ett förseglingsniaterial, som till exempel bitumen, för att erhålla vattentät förseglingt Om en vattentät förseglitrg inte erfordras kan lagning även utföras med kallasfalt, vilket är en enkel och billig metod för återställning. En lämplig mängd kallasfalt hälls helt enkelt över och skrapas ned i niikrodiket och kornpakteras därefter till en jämn och hård yta. Eventuellt överskott av asfalt kan sedan samlas upp och forslas bort.

Steget med försegling kan enligt en föredragen utföringsfotrni inkludera stegen: ~ Försegling av mikrodiket jäms med botten av det första lagret Ll med en första försegling S1; och - Försegling av rnikrocliket jäms nred toppen på det första lagret LI med en andra försegling S2.

Figur 4 visar det ovan beskrivna utförandet. Toppen och botten av det första lagret Ll visas i figur 4. För att erhålla en försegling med god vidhäftning rekommenderas att hälla het bitumen eller en bittimenblandning för försegling av rnikrodiket. Även andra material som betong eller polymermodifierad bitumen ftingerar också.

Den första förseglingen Sl förseglar mikrodiket jäms med botten av det första lagret Ll, så att ntikrodiket sedan kan tvättas med en högtryckstvätt för att avlägsna rester av sand från asfalt- /betong- kanterna. Efter tvättningen kan rnikrodiket torkas och förvärrnas med hjälp av en 10 l5 20 30 Ut propanbrätinare och slutligen fylls rnikrodiket järns med toppen av det första lagret Ll med ett lämpligt förseglingsrnaterial som till exempel ett rnaterial baserat på het bitumen och avsett för spricklagnirig i asfalt.

Enligt ytterligare ett införande, sågas mikrodiket med en niaskiit vars sågklinga är diamantbeklädd. En sådan diamantbekläcld sågklinga sågar etikett genom de hårdaste :naterial som sten eller betong och har visat sig vara :nycket lämplig för denna applikation eftersom mikrodikets kanter blir exceptionellt raka, rena och lätta att laga. Tidigare metoder att göra rnikrodiken som t. ex. att använda sågklitiga med tänder av hårdrnetall som volframkztrbid skapar ntängder av sniå sprickor i kanterna på det sågade rnikrodiket och som gör fullständig försegling väsentligt svårare och dyrare i jämförelse med föreliggande metod.

Mikrodiket sågas företrädesvis med en niodifierad så kallad vägsåg (sågniaskin) med diarnantklädd sågklinga. För att ytterligare optimera och förbättra vägsågens prestanda i denna tillämpning har uppfinnarna insett att en eller flera av iiedanstående förbättringar är användbara och ska anses vara utföringsforiiier: f Förändring av rotationsriktingen på sågklingan till så kallad ”up-cut” för förbättrad borttransport av sågat material; ß Modifierad kåpa över sågklingan och ett främre utlopp för att optimera borttransport av sågat material och för minskad spridning av darnrnpartiklar samt för att lämna mikrodiket rent och färdigt för förläggning av rör/kablar; v Stabiliseringsanordnin g enligt figur 8 och 9 med ett eller flera styrorgari för rör/kablar monterad direkt efter sågklingan så att mikrodikning och förläggning av rör/kablar kan ske i en sainmanhängande process. I de fall stabiliseringsanordningen har styrorgan för ett flertal rör/kablar skall dessa styrorgan ordnas så att utgångarna från stabiliseringsanordningen är placerade över varandra på så sätt att ordningen på rör/kablar från ingången in i stabiliseringsanordningen och ut i rnikrodiket bevaras; v Trumvagn dragen av vägsågen med hållare för trummor för rör/kablar, samt varningstape och söktråd Figur 8 visar en titföringsform av en sågmaskin innehållande en sågkliiiga anordnad för up- eut. Up-cut definieras som den rotationsriktning hos sågklingan i förhållande till sågriktingen, som visas i figur 8. Alla kända sågmaskiner har motsatt rotationsriktning. Ändring av rotationsriktningen på sågklingan till up-cut hjälper till att avlägsna uppsågat :naterial från l0 ES 20 25 30 lo inikrodiket och ger därmed ett "rent" niíkrodike.

Vidare är sågrnaskineit utrustad med en stabiliseringsanordning, nionterad direkt i bakom sågklingan, där stabilíseringsariordningen har minst ett styr-organ, som Lex. kanaler för att styra rör/kabel :tär de förläggs i mikrodiket direkt efter sågklingan. I det fall ett flertal rör/kablar förläggs samtidigt är stabiliseriiigsanordningen utformad så att ordningen på rör/kablar bibehålls. Det kan uppnås genom att ha individuella kanaler för rör/kablar i stabiliseringsanordniiigeti så att rören/kablarna bibehålls ordningen på genom stabiliseringsanordningen. Detta gör det riiöjligt att, innan rören/kablarna går in i stabiliseringsanordningen, identifiera vilket rör/kabel som kornmer att komma ut överst i ntikrodiket och på så sätt göra det möjligt att veta viket rör/kabel som skall kapas för varje slutdestitiation. Se figur l0.

Enligt en utformning bör djupet d på rnikrodiket vara större än djupet det första lagret d] plus höjden rIZ av minst ett rör eller minst en kommunikationskabel, dvs. (1 > d] + (12 vilket innebär att djupet d av niikrodiket är större än höjden på det första lagret d] plus den sanimanlagda höjden av ett eller flera rör och/eller kornmunikationskablar. Som franigår' av figur 3a, 3b, och 4 gäller ovanstående relation.

Kostnaden för att såga ett mikrodike ökar emellertid med ökat djup d. Därför bör mikrodiket inte vara djupare än nödvändigt. Normalt djup :i för mikrodiket kan vara ca 400 mm, men till skillnad från bredden w av mikrodiket kan djupet d ofta justeras kontinuerligt under drift. Sågdjupet kan därför reduceras gradvis i takt med att antalet rör/kablar som förläggs i rnikrodiket minskar.

Mikrodiket bör dessutom inte vara bredare än nödvändigt då ett bredare mikrodike innebär högre kostnader i jämförelse med ett smalare mikrodike. Ä andra sidan kan ett smalare mikrodike göra det svårare att förlägga rör/kablar så det finns en optimal bredd på rnikrodiket, eftersom exempelvis om mikrodiket är för smalt staplas alla rörfkablar ovanpå varandra så att djupet till det översta röret/kabeln från marknivån kan bli för grunt.

Med ledning av ovanstående diskussion har tippfinnarna genom tester kommit fram till att lämpliga dimensioner på ett rnikrodike skall vara ett djup a' mellan 200 - 500 mm (och helst 300 - 500 mm) samt en bredd w mellan 10 ~ 30 mm (och helst l5 - 25 mm) enligt en lO l5 20 25 30 17 tttföringsforrn optimerat för installationseffektivitet och låg kostnad. Vidare, med dessa dimensioner minimeras trafikstörningtlr, eftersom trafik kan passera över ett öppet mikrodike.

Vidare enligt en annan titföringsform och med referens till flödesschemat i figur' 2 innehåller metoden att förlägga rninst ett rör/kabel följande steg; - Avsökning av ett oniråde med hjälp av markradar; och ~ Identifiering av hinderi området genom analys av data från denna rnarkradzir - Sågning av ett mikrodike i oinrådet genom det första lagret Ll och ned i det andra lagret L2 - Förläggning av minst ett rör/kabel i inikrodiket så att det minst ett rör/kabel placeras under det första lagret Ll; och ~ Återfyllriing av mikrodiket för att återställa vägens yta.

Det bör iioteras att enligt denna tttföririgslorin görs stegen med avsökning och identifiering innan övriga steg.

Enligt denna utföringsform avsöks området med hjälp av en rnarkgenomträngande radarenliet, som exempelvis en markradarlGBOæadar eller annan läniplig utrustning.

Därefter identifieras, med hjälp av informationen från den markgeiiointrängande radarenheten, niöjliga markförlagda hinder i området, som exempelvis avloppsrör, el- och telekablar, niarkförlagda konstruktioner, etc. Stegen med avsökiiing och identifiering innebär att när man utför det efterföljande steget med sågning kan man undvika att oavsiktligt kapa/skada befintlig infrastruktur i området vilket annars skulle resultera l förseningar och extra kostnader i mikrodikningsprocessen. Efter att ha sågat ett mikrodike i det avsökta området, förläggs minst ett rör och/eller kommunikationskabel i rnikrodiket. Slutligen fylls mikrodiket med länipliga material så vägbanan blir återställd.

Metoden kan även omfatta steget: Installation eller blåsning av fiber eller fiberkabel i ett eller flera rör, om kanalisationsrör har förlagts i rnikrodiket.

Det bör även noteras att den ovan beskrivna metoden även kan inkludera steget: Att göra en eller flera avgreningsptinkter anslutna till rnikrodiket. Lämpligen görs avgreningspunkten med hjälp av en diamantklädd kärnborr eller med en handhållen sågmaskin med diamantklädd 20 25 30 lâš kedja eller sågklinga. l denna utföringsforrn kan rrietoden även inkludera det fortsatta steget att borra en eller flera karialer' från avgreningspiinkterna till en eller flera fastigheter med hjälp av styrd borrning. Det är viktigt att kanalerna borras Linder det första lagret Ll in i det andra lagret L2. Rör/kablar installeras därefter i dessa kanaler när borren dras tillbaka. l följande beskrivning belyses olika aspekter avseende placering och utformning av rnikrodiken, avgreningsptinkter och kanaler samt strategier avseende kapning, avgreniitg, etc. i förhållande till och ingående i föreliggande metod.

Lajiozzi Figur 5 visar en typisk logisk struktur av ett Fiber-Till-Henimet (FTTH) nätverk i ett bostadsområde, där D är en distributionsnod och F .ar en skarvpunkt där större fiberkablar skarvas mot mindre (eller i fallet med ett distribuerat PON nät (Passivt Optiskt Nät) ett ställe där optiska sjalitters är placerade). Nätet mellan distributionsnoden D och skarvpunkten F kallas distributionsnät och nätet mellan skarvpurikteti F och enskilda fastigheter kallas accesssnät. Kanalisationsrör/kablar för både distributions- och accessnät kan installeras med föreliggande metod Ett bostadsområde som skall byggas med FTTH delas normalt in i ett antal mindre sub- omrâden. Någonstans i eller utanför bostadsområdet måste det finnas ett ställe, som kan inhysa de optiska paneler och den elektronik som behövs för distributionsnoden D.

Distributionsnoden D kan vara lokaliserad i en befintlig fastighet, i en egen liten nybyggd byggnad eller i ett stort rnarkskåp. Varje distributionsnod D kan innehålla elektronik och fiberoptiska paneler för mellan några hundra hushåll upp till flera tusen hushåll. Storleken på det område som ska anslutas till en enskild distributionsnod D kan anpassas inom vida gränser och beror priniärt på praktiska överväganden, så som utrymnie i nöden D, svårigheter med att hantera en niängd små distributionsnodei' D, etc. Föreliggande metod kan också anpassas för varje önskat antal fibrer per hushåll.

Det finns två huvudtyper av FTTH nät: Punkt till punkt samt punkt till multipunkt. Iett så kallat punkt~till~ptinl som har startat i varje enskilt hushåll i bostadsområdet. Om till exempel ett område med 500 hushåll dirnensioneras för 2 fiber per anslutning innebär det att 1000 fibrer kommer in till distributionsnoden D. Distributionsnoden D bör vara centralt placerad i oinrådet, som ska 10 l5 20 25 30 l9 byggas, som visas i figur 5.

Utformningen av ett punketill-multipunkt nät eller så kallat Passivt Optiskt Nät (PON) är mer eller mindre detsamma. Skillnaden är att antalet inkomniande fibrer till distributionsnoden D, i detta fall, nrotsvarar* antalet hushåll dividerat med en faktor (till exempel 8, l6, 32 etc. beroende på vald splittertyp). Exemplen i den fortsatta diskussionen baseras på att ett punkt~ till~punkt nät skall byggas. Beskrivna metoder kan emellertid även appliceras på ett PON nät, bara distributionskablarna skalas ned i motsvarande grad.

Sett från distributionsnoden D förläggs distributionskablar' ut till skarvpunkter F, placerade i brunnar eller i iiiarkskâp. Distributionskablarna dimensioneras normalt för antalet hushåll i området plus 10% i reserv, så att framtida, nybyggda fastigheter lätt kan anslutas till nätet. I ett punkbtill-punkt nät, där exempelvis en skarvpiinkt F omfattar ett oniråde med 22 fastigheter och kravet är 2 fiber per fastighet, erfordras 48 fiber från distributionskabeln.

Fibrer från distributionskablarna skarvas i skarvptinkterna F till fibrer från aeeesskablarna.

Dessa aceesskablar går sedan vidare till varje enskild fastighet, som ska anslutas.

Hur många fastigheter en skarvpunkt F ska försörja beror liuvudsakligen på ekonomiska ställningstaganden. Om området är för stort ökar medellängdeti på accesskablarna till varje fastighet, vilket ökar kostnaden. Ä andra sidan, om området är för litet ökar kostnaden per fastighet på grund av dess andel i skarvpunkten F samt dess distributionskabel. Följaktligen finns en optimal storlek för ett bostadsområde där kostnaden minimeras. Antalet fastigheter, som ger detta kostnadsminimum, beror i huvudsak på områdets topografi och på storleken på fastigheternas tomtmark, men en tumregel kan dock vara att ett optimalt antal fastigheter, anslutna till en skarvpunkt F, ofta ligger någonstans mellan l6 ~ 48.

Om sågning av rriikrodiken utförs rned en sâgmaskin enligt en utföringsform av uppfinningen bör skarvpunkten F placeras centralt i varje delområde av bostadsområdet, med till exempel 22 fastigheter. Skarvpunkten F kan fysiskt vara placerad i ett markskåp vid vägkanten eller i en kabelbrunn. Typiskt ska då 10 - 12 kanalisationsrör gå från markskâpet alternativt kabelbrunnen åt vardera håll längs vägen. Vart och ett av dessa kanalisationsrör ansluter sedan en av områdets 22 fastigheter. Slutligen blåses accesskablar in i varje kanalisationsrör. lt) 15 25 30 20 Strategi för sågning Vanligtvis har villaområden fastigheter på båda sidor av en väg och fastighets- anslutningarna kan då göras på två olika sätt: Antigen sågar man på båda sidorna av vägen och ansluter fastigheterna via närmaste mikrodike eller så sågar man bara på ena sidan av vägen alternativt i mitten av vägen och ansluter fastigheter från båda sidorna av vägen via detta enda mikrodike.

Einellertid, för att minimera antalet sågade inikrodiken, som korsar vägen, görs, enligt ett utförande, korsningar till motsatt sida av vägen till tonitgränseri mellan två fastigheter.

Därefter förläggs kanalisationsrör i inikrodiket till var och en av de två fastigheterna. På så sätt behövs bara ett niikrodike som korsar vägen för varannan fastighet på motsatt sida av vägen. Detta är en billig och ltostnadseffektiv inetod att ansluta alla hus i ett område.

A vgreiting fiázr /zuvudznikrociíkef Avgreningat' från ett huvudmikrodike (ett liuvudniikrodike är definierat som ett mikrodike längs en väg) kan tttföras på ett antal olika sätt. Avgreningarna kan sågas antigen innan, som framgår i figur 6, eller efter det att huvudmikrodiket sågats. För att få en stor böjradie på kanalisationsröret uti avgreningeri, utförs båda metoderna bäst i en vinkel motsvarande ca 45” från huvudrnikrodiket. Avgreningsmikrodikena kan endera korsa huvudrnikrodiket eller avslutas järns med huvudmikrodiket. När huvudmikrodiket sågas och kanalisationsrören förläggs är det, som det framgår av figur 10 och figur 6, enkelt att ett efter ett lyfta ett av de översta kanalisationsrören över till vart och ett av avgreningsmikrodikena och vidare till respektive fastighet.

En alternativ avgreningsmetod är att med hjälp av en kärnborr, med lämplig dimension, först borra ett hål vid varje avgrenittgsptinkt. Huvudmikrodiket kan sedan sågas genom alla dessa hål enligt vad som beskrivits ovan och visas i figur 7. Denna metod lämpar sig både för att göra fastighetsanslutningarna med mikrodiken sågade enligt ovan beskrivna metod samt även när fastighetsanslutningar görs med hjälp av styrd borrning.

En alternativ metod att göra avgreningar att först borra ett hål vid varje avgreningspunkt.

Hålen kan göras med en kärnborr med lämplig dimension (för ett runt hål) eller med ett handhållet verktyg med diamantklädd sågklinga alternativt kedja (för ett rektangulärt hål). lO Huvudrnikrodiket kan sedan sågas genom alla dessa hål på samma sätt som beskrivits oxfan och visas i figur 7. Denna metod är användbar både tiär avgreningsmikrodiken för fastighetsanslutningar' sågas enligt ovan beskrivna rnetod eller då fastigbetsavgreningar titförs med så kallad styrd borrning. Styrd borrning är ibland att föredra när fastighetsansltitningar görs eftersom :nan då undviker (går under) liínder som (stödhnurar, staket, häckar, träd etc. Ä andra sidan innebär det att ytterligare en dyr maskin (för styrd borrning) erfordras på iristallationsplatsen.

Det bör slutligen klargöras att föreliggande tippfinning inte begränsas till de trtföringsformei' som redovisas ovan utan även relaterar till och inkluderar alla rrtföringsforrnez' inom ramen för de bifogade oberoende patentkraven.

Claims (23)

lO l5 20 25 30 35 22 PATENTKRAV
1. l. Maskin anordnad för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar i mikrodiken, varvid nämnda maskin innefattar: - en sågklinga anordnad för sågning av ett mikrodike i ett område, vilket område innefattar ett första lager L] och ett andra lager L2, varvid nämnda första lager Ll är en hård ytbeläggning och nämnda andra lager L2 är ett bärlager för nämnda första lager Ll och placerat under nämnda första lager Ll; varvid nämnda maskin har förmåga att såga nämnda mikrodike genom nämnda första lager Ll och ned i nämnda andra lager L2; - en stabiliseringsanordning anordnad för Stabilisering av nämnda mikrodikes väggar vid förläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning har en frärnre del och en bakre del, varvid nämnda främre del, vid förläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, är placerad omedelbart bakom nämnda sågklinga och innefattande en form som är kornplementär med eller nära komplementär med nämnda sågklingas form; varvid nämnda stabiliseringsanordning vidare innefattar styrorgan för styrning av minst ett rör/kabel då det förläggs i nämnda mikrodike; nämnda maskin är vidare kännetecknad av att nämnda sågklinga och nämnda stabiliseringsanordning är anordnade att med rörelser i minst en dimension kunna sänkas och höjas mellan sina respektive högsta lägen i vilket nämnda sågklinga och nämnda stabilíseringsanordning befinner sig helt ovan ett markplan och sina respektive lägsta lägen i vilket nämnda sågklinga är anordnad att delvis befinna sig under markplanet och nämnda stabiliseringsanordning är anordnad att helt eller delvis befinna sig under markplanet; varvid nämnda lägsta läge för nämnda stabiliseringsanordning har ett djup i nämnda mikrodike som är mindre än sågdjupet för nämnda sågklinga; varvid nämnda rörelser av nämnda sågklinga och/eller nämnda stabiliseringsanordning är anordnade att utföras på ett sådant sätt att nämnda stabiliseringsanordning, under nämnda rörelser, varken kommer i kontakt med nämnda sågklinga eller med den sågade bottnen av nämnda mikrodike; varvid nämnda rörelser av nämnda stabiliseringsanordning även kan utföras samtidigt som nämnda rör/kablar är anordnade i nämnda stabiliseringsanordnings nämnda styrorgan utan att nämnda rör/kablar, under nämnda rörelser, kommer i kontakt med nämnda sågklinga; varvid nämnda rörelser av nämnda sågklinga och nämnda stabiliseringsanordning är anordnade att utföras med drivning från minst en, därför avsedd, motoranordning.
2. 2. Maskin enligt patentkrav 1, varvid nämnda sågklinga är anordnad att sänkas och höjas, l0 15 20 25 30 35 23 mellan nämnda högsta läge och nämnda lägsta läge ned till 500 mm sågdjup under nämnda markplan med en huvudsakligen vertikal rörelse eller en rotationsrörelse
3. 3. Maskin enligt patentkrav l eller 2, varvid nämnda stabiliseringsanordning är anordnad att sänkas och höjas, mellan nämnda högsta och nämnda lägsta läge, med en linjär rörelse med en vinkel till markplanet av 15 - 40°.
4. 4. Maskin enligt patentkrav l eller 2, varvid nämnda stabiliseringsanordning är anordnad att sänkas och höjas, mellan nämnda högsta och nämnda lägsta läge, med en Sekventiell linjär rörelse, varvid den sekventiellt linjära rörelsen är nära horisontell med en lutning mot markplanet av 0 - 30°, när stabiliseringsanordningen är nära nämnda lägsta läge och en vertikal eller kombinerad vertikal och horisontell rörelse när stabiliseringsanordningen inte längre riskerar att nudda nämnda sågklinga.
5. 5. Maskin enligt patentkrav 1 eller 2, varvid nämnda stabiliseringsanordning är anordnad att sänkas och höjas, mellan nämnda högsta och nämnda lägsta läge, med en pendelrörelse.
6. 6. Maskin enligt patentkrav 5, varvid nämnda pendelrörelse har sitt rotationscentrum inom en area definierad av fyra räta linjer i ett koordinatsystem med origo i centrum av sägklingan, när sägklingan befinner sig i nämnda lägsta läge, och med x-axeln parallell med sågriktningen, varvid nämnda räta definieras av ekvationerna fyra linjer y = 0,3*r, y = 3*r, y = x och x = -0,7*r; där r är lika med sågklingans radie.
7. 7. Maskin enligt patentkrav l eller 2, varvid nämnda stabiliseringsanordning är anordnad att sänkas och höjas, mellan nämnda högsta och nämnda lägsta läge, med en kombinerad, kontinuerlig eller Sekventiell rörelse innehållande delelementen: rotation och förflyttning av rotationscentrum.
8. 8. Maskin enligt patentkrav 7, varvid nämnda rotation, när nämnda stabiliseringsanordning befinner sig nära nämnda lägsta läge, har ett rotationscentrum nära origo i ett koordinatsystem med ori go i centrum av sågklingan, när sågklingan befinner sig i nämnda lägsta läge, och med x-axeln parallell med sågriktningen.
9. 9. Maskin enligt patentkrav 8, varvid nämnda rotationscentrum, när nämnda stabiliseringsanordning befinner sig nära nämnda högsta läge, har förflyttats kontinuerligt 10 l5 20 25 30 35 24 eller sekventiellt till en ny position nära x = a*r och y = b*r; där r är sågklingans radie, a är en konstant som antar ett värde -l,5 < a < -0,9, samt b är en konstant som antar ett värde 0,1 < b < 0,8.
10. 10. Maskin enligt patentkrav l eller 2, varvid nämnda stabiliseringsanordning är anordnad att sänkas och höjas, mellan nämnda högsta och nämnda lägsta läge, med en kombination av två eller flera delelement av rörelser från patentkrav 3-9.
11. ll. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda stabiliseringsanordning, i nämnda högsta läge, är placerad helt bakom, i sågriktningen, en vertikal linje, tangenticll med närmaste sida av nämnda sågklinga.
12. 12. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda stabiliseringsanordning, i nämnda högsta läge, har en frigång till markplanet och en frigång till en vertikal linje, tangentiell med närmaste sida av sågklingan av minst 5 cm, och företrädesvis minst 10 - 30 CUL
13. 13. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda maskin vidare drar en trumvagn innefattande minst en trumma anordnad för att hålla rör/kablar innan förläggning av nämnda rör/kablar i nämnda mikrodike via nämnda stabiliseringsanordning.
14. 14. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda stabiliseringsanordning i nämnda lägsta läge befinner sig maximalt 50 mm över nämnda mikrodikes sågade botten och maximalt 20 mm från nämnda sågklinga.
15. 15. Maskin enligt något av föregående patentkrav; varvid nämnda stabiliseringsanordnings fästptinkter är förskjutna lateralt i förhållande till nämnda stabiliseringsanordnings centrumlinje, sett rakt framifrån då nämnda stabiliseringsanordning befinner sig i nämnda lägsta läge, så att stabiliseringsanordningen kan roteras utan att rör/kablar skadas.
16. 16. Maskin enligt något av föregående patentkrav; varvid nämnda stabiliseringsanordnings länkarmar har justerbara anordningar så att nämnda stabiliseringsanordnings avstånd till nämnda sågklinga kan justeras i förhållande till aktuell radie på nämnda sågklinga
17. 17. Maskin enligt något av föregående patentkrav; varvid nämnda styrorgan är placerade i en 10 15 20 25 25 löstagbar kassett, fästad på nämnda stabiliseringsanordning med delbara gångjärn
18. 18. Maskin enligt något av föregående patentkrav; varvid nämnda maskin har förberedda fästpunkter så att nämnda sågklinga och nämnda stabiliseringsanordnin g kan utbytas till andra utföranden anpassade för en annan diameter på nämnda sågklinga
19. 19. Maskin enligt något av föregående patentkrav; varvid nämnda maskin vidare innefattar en kåpa för nämnda sågklinga, varvid nämnda kåpa har ett utlopp för sågat material i framkant och något över marknivå
20. 20. Maskin enligt något av föregående patentkrav; varvid nämnda styrorgan vidare är anordnade så att en ordning hos ett flertal rör/kablar är bevarad då de förläggs i nämnda mikrodike
21. 21. Maskin enligt någon av föregående patentkrav; varvid nämnda stabiliseringsanordnings rörelse är mekaniskt kontrollerad av länkarmar som kontrolleras av en eller flera sensorer och motoranordningar, styrda av en mjukvarai en datori nämnda maskin.
22. 22. Maskin enligt någon av föregående patentkrav; varvid nämnda stabiliseringsanordning är utformad så att nämnda stabiliseringsanordning kan sänkas och höjas så att specificerade gränser för minsta tillåtna böjningsradie för nämnda rör/kablar, placerade i nämnda stabiliseringsanordnings styrorgan, inte underskrids vid nämnda rörelse.
23. 23. Maskin enligt någon av föregående patentkrav; varvid nämnda sågklinga och tillhörande nämnda stabiliseringsanordning antingen är integrerad med nämnda maskin eller är anordnad som en tilläggsenhet som monteras på en lämplig existerande maskin, varvid i båda fallen nämnda sågklinga och tillhörande nämnda stabiliseringsanordning kan vara placerad på höger eller vänster sida av nämnda maskin eller framför eller bakom nämnda maskin.