SE537130C2 - Styrning av rörelser hos en stabiliseringsanordning - Google Patents

Abstract

537 1 SAMMANDRAG Foreliggande uppfinning avser en maskin anordnad for sagning av mikrodiken och forlaggning av rodkablar i mikrodiken, varvid namnda maskin innefattar en sagklinga anordnad for *fling av ett mikrodike i ett omrade; varvid namnda maskin vidare innefattar en stabiliseringsanordning anordnad for stabilisering av namnda mikrodikes vaggar vid forlaggning av rodkablar i namnda mikrodike, varvid nananda stabiliseringsanordning är placerad omedelbart efter namnda s5gk1inga i namnda mikrodike och narnada stabiliseringsanordning innefattar styrorgan for styrning av minst ett rOr/kabel dâ det fOrlaggs i namnda mikrodike; varvid namnda sfigklinga och namnda stabiliseringsanordning är anordnade att sankas och hojas oberoende av varandra.

Description

537 1 STYRNING AV RCIRELSER HOS EN STABILISERINGSANORDNING Tekniskt omrade Foreliggande uppfinning avser en maskin for sagning av mikrodiken och forlaggning av 5 ror/kablar i diken. Uppfinningen avser sarskilt en maskin enligt patentkrav 1.

Bakgrund till uppfinningen Metoden an saga mikrodiken s.k. Micro Trenching forvantas bli den dominerande metoden for att bygga Fiber-To-The-Home (FTTH) i villaomraden och radhusomraden. I Sverige forvantas ungefar 400 000 hus komma att anslutas till ett fibernatverk under de kommande 5 — 10 aren. Varldsmarknaden är enorm och kan uppskattas till 100 — 500 ganger den Svenska marknaden. Detta betyder att nagonstans mellan 40 miljoner och 200 miljoner hus kan komma att anslutas under de kommande 20 ann.

Nar ror och/eller kablar ska forlaggas i mikrodiken anvands en (vag) sagmaskin for att saga de diken dar ror/kablar ska forlaggas.

Sammanfattning av uppfinningen Ett andamal med foreliggande uppfinning är att tillhandahalla en maskin for sagning av mikrodiken och forlaggning av ror/kommunikationskablar som helt eller delvis loser problem och nackdelar med kand teknik.

Ovan namnda andamal uppnis med en maskin anordnad for sagning av mikrodiken och forlaggning av ror/kablar i mikrodiken, varvid namnda maskin innefattar en sagklinga anordnad fOr sagning av ett mikrodike i ett omrade; varvid namnda maskin vidare innefattar: - en stabiliseringsanordning anordnad for stabilisering av namnda mikrodikes vaggar vid forlaggning av riir/kablar i namnda mikrodike, varvid namnda stabiliseringsanordning är placerad omedelbart bakom namnda sagklinga i narnnda mikrodike och namnda stabiliseringsanordning innefattar styrorgan for styming av minst ett ror/kabel dá det forlaggs i namnda mikrodike. - namnda sagklinga och namnda stabiliseringsanordning är anordnade for att kunna sankas och hojas oberoende av varandra 1 537 1 Utforingsformer av maskinen enligt uppfinningen är definierade i de bilagda beroende patentkraven och beskrivs i efterfdljande detaljerade beskrivning.

Andra fordelar och tillampningar av foreliggande uppfinning kommer aft bli uppenbara 5 genom foljande detaljerade beskrivning av uppfinningen.

Kortfattad beskrivning av figurer De bilagda figurerna är avsedda aft klargora och forklara fbreliggande uppfinning, i vilken; Figur 1 visar ett flodesschema fOr MTT; - Figur 2 visar ett flodesschema av en utforingsform av MTT; Figur 3a och 3b visar schematiskt ett tvarsnitt av ett omrkle med en gata/vag med ett mikrodike.

Figur 4 visar schematiskt tvarsnittet i figur 3, van i mikrodiket har fyllts med ett fyllnadsmaterial som t. ex. sand och fOrseglats med tva'. forseglingslager.

- Figur 5 visar en typisk layout av ett FTTH natverk Figur 6 visar hur man sagar avgreningar till enskilda hus fran ett huvudmikrodike; Figur 7 visar avgrening till enskilda bus om styrd borrning anvands istallet for sagning; Figur 8 visar en sagmaskin med sin sagklinga och en stabiliseringsanordning for forlaggning av ror/kablar omedelbart bakom sagklingan Figur 9 visar en sagmaskin dar stabiliseringsanordningen är anordnad for aft forlagga ett flertal ror/kablar samtidigt med bibehallen ordning pa roren/kablarna i mikrodiket Figur 10 visar detaljerat var det oversta roret ska kapas sá aft det blir tillrackligt langt fdr aft na sin slutdestination; - Figur 11 visar viktiga ytor for kontroll av stabiliseringsanordningens riftrelse. Ytorna är definierade i ett koordinatsystem med origo i centrum av sagklingan och galler fbr alla placeringar av sagklingan och stabiliseringsanordningen antingen de placeras pa vanster eller Niger sida av sagmaskinen eller framfor eller bakom sagmaskinen. Figur 11 definierar ocksa det koordinatsystem, med origo i centrum av sagklingan, som anvands i hela detta dokument.

Figur 12, 13 och 14 visar exempel pa rerelser av stabiliseringsanordningen enligt uppfinningen; dar figur 12 visar ett exempel pa en linjar rorelse, figur 13 visar ett exempel pa en pendelrOrelse och figur 14 visar ett exempel pa en kontinuerlig rorelse, 2 537 1 som innehaller delelementen: rotation och forflyttning av centrum for rotationen i x och y riktning.

Figur 15 visar detaljerat utformningen av fastpunktema for lankarmarna pa stabiliseringsanordningen, sa all de ror och kablar som sitter i styrorganen inte ska forstoras dá stabiliseringsanordningen roteras.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen For aft losa tidigare namnda samt andra problem, hanfOr sig fOreliggande uppfinning till en sagmaskin innehallande en sagklinga anordnad fir aft saga mikrodiken i ett omrade. Maskinen innehaller vidare en stabiliseringsanordning anordnad for aft stabilisera mikrodikets vaggar nar rodkablar forlaggs i det samma. Vidare är stabiliseringsanordningen placerad omedelbart bakom sagklingan i mikrodiket och innehallande styrorgan for styming av minst ett ror/kabel dá det fOrlaggs i mikrodiket. Dessutom har sagmaskinen minst tre hjul for framdrivning av maskinen.

Sagklingan och tillhorande stabiliseringsanordning kan vara integrerade med sagmaskinen och bildar darmed en belt ny maskintyp eller konstruerade som en tillaggsenhet som kan monteras pa existerande maskiner. Sagklingan och stabiliseringsanordningen kan vara placerade pa Niger eller vanster sida av maskinen. Andra tankbara placeringar är framfor eller bakom maskinen. Foljande beskrivning galler for alla tankbara placeringar av sagklinga och stabiliseringsanordning eftersom beskrivningen endast talar om den relativa placeringen av stabiliseringsanordningen i forhallande till sagklingan.

Sagklingan och stabiliseringsanordningen kan individuellt hojas och sankas mellan en hOgsta position ("servicelage") och en lagsta position ("arbetslage").

Sagklingans rOrelse mellan de tva extremlagena kan utforas med en rotationsriirelse med stor radie sa aft rorelsen blir huvudsakligen vertikal.

Stabiliseringsanordningens rorelse är mer komplicerad. Under sin forflyttning mellan de tva extremlagena far inte stabiliseringsanordningen komma i kontakt med varken sagklingan, botten pa mikrodiket eller sakerhetskapan Over sagklingan. Vidare, eftersom hojning och 3 537 1 sankning av stabiliseringsanordningen kan komma att goras under tiden kablar och/eller rOr finns i styrorganen i stabiliseringsanordningen, maste konstruktionen serstalla all det finns tillrackligt utrymtne, samt garantera all minsta tillatna bojradie for ror och kablar kan hallas Mom specificerade granser.

I sitt hOgsta lage är stabiliseringsanordningen helt och hallet lyft Over markniva och med viss frigang till marken samt dessutom helt tillbakadragen och med viss frigang bakom (i sagningsriktningen) sakerhetskapan Over sagklingan. I sin lagsta lage befinner sig stabiliseringsanordningen maximalt 50 mm Over botten pa mikrodiket och omedelbart bakom sagklingan pa ell avstand av maximalt 20 mm. Dena betyder all stabiliseringsanordningens rorelse mellan sina extremlagen innebar en rorelse i x-riktning av mer an 0,8*r, dar r är sagklingans radie, och mer an 0,8*r i y-riktning.

Sagklingan slits under sagning och clamed minskar dess diameter. Della betyder all avstandet mellan sagklingan och stabiliseringsanordningen kommer all Oka med tiden. Med tiden kan avstandet ha blivit sá stort all stenar i barlagret kan fa stabiliseringsanordningen all fastna i mikrodiket. Darfor maste lankarmama som &enror rorelse till stabiliseringsanordningen samt deras fastpunkter i sagmaskinen vara mycket kraftiga. Della är viktigt darfor aft om stabiliseringsanordningen fastnar i mikrodiket av flagon anledning kan avsevarda krafter overforas till stabiliseringsanordningen och till dess lyftanordning och till fdstpunktema i sagmaskinen. For all kompensera for sagklingans slitage är det nodvandigt all stabiliseringsanordningens position kan justeras i forhallande till aktuell radie pa sagklingan. Justeringen kan implementeras med vantskruvar eller liknande anordningar eller med darfor avsedda motoranordningar.

Lankarmarna fOr hojning och sankning av stabiliseringsanordningen drivs av en dad& avsedd motoranordning (t ex elektrisk eller hydraulisk). Vidare kan en maskin med sagklingan anordnad pa maskinens ena sida, ha snabbfasten och drivanordningar for bade stabiliseringsanordningen och sagklingan anordnade pa maskinens vanstra respektive hi5gra sida (i sagriktningen). Darmed kan vilken som helst av den vanstra och den hogra sidan av sagmaskinen anvandas for sagning och forlaggning av ror/kablar. Della kan vara nodvandigt pa grund av hindrande infrastruktur, trafiksituationen i omradet, etc. 4 537 1 Enligt olika utforingsformer av uppfinningen kan stabiliseringsanordningens rorelse mellan sina tva extremlagen utforas med en linjar eller sekventiell linjar rorelse, en pendelrorelse eller en kontinuerlig eller sekventiell rorelse, som innehaller delelementen rotation och forflyttning av rotationscentrum i x- och y- led. Slutligen kan rorelsen vara sammansatt av en kombination av tva eller tre av ovan namnda rorelser.

Stabiliseringsanordningens rorelse kan mekaniskt vara kontrollerad av lankarmar med fasta fastpunkter och drivas av en enda elektrisk eller hydraulisk motoranordning eller av ett antal elektriska eller hydrauliska motoranordningar, styrda av en mjukvara i en dator.

Namnda linjara rorelse kan vara langs en rat linje med cirka 15 — 0 lutning mot markplanet. Namnda sekventiella linjara rorelse kan vara en nara horisontell rorelse med 0 — 25° lutning mot markplanet nar stabiliseringsanordningen är nara sin ldgsta ldge och en brantare rtirelse eller till och med en helt vertikal rorelse nar stabiliseringsanordningen har kommit bort Iran sagklingan. Figur 12 visar ett exempel pa en rorelse langs en rat linje.

Namnda pendelrorelse har den fordelen aft den är enkel aft astadkomma och att den ger en stark konstruktion. Area A + B i figur 11 visar mojliga platser fOr rotationscentrum fOr en stel pendelrorelse. Area B r mindre attraktiv eftersom det är en area som behovs for sakerhetskapan Over sagklingan samt for aft lyfta sagklingan till sin servicelage. Den mest attraktiva arean är area A. Area A är placerad ovanfor eller ovanfor och framfor sagklingan och dess sakerhetskapa nar sagklingan har lyfts till sift servicelage. Figur 13 visar ett exempel pa en stel pendelrorelse med rotationscentrum i area A.

En kontinuerlig rorelse av stabiliseringsanordningen innehallande delelementen: rotation och forflyttning av rotationscentrum i x- och y- riktning kan astadkommas med anvandning av tva lankarmar. Den mest attraktiva platsen fOr placering av fastpunktema for dessa lankarmar är area C (i figur 11) bakom sagklingans sakerhetskapa i forhallande till sagriktningen. Stabiliseringsanordningens rorelse mellan sina tva extremlagen astadkoms genom rotation av stabiliseringsanordningen och fofflyttning av rotationscentrum mellan punkterna A och B i figur 14. Stabiliseringsanordningens rotationscentrum befinner sig nara sagklingans centrum (punkt A i figur 14) nar stabiliseringsanordningen och sagklingan är nara sina arbetslagen och nara punkt B nar stabiliseringsanordningen är nara sitt servicelage. FOrflyttningen av 537 1 rotationscentrum kan vara kontinuerlig med rotationen eller sekventiell med rotationen d.v.s. enbart rotation nar stabiliseringsanordningen är nara arbetslaget, darefter en fOrflyttning av rotationscentrum och slutligen ytterligare endast rotation.

Slutligen kan stabiliseringsanordningens rorelse mellan sina tva extremlagen vara sammansatt av delelement av rOrelser frail tvd eller fler av tidigare narrmda rOrelser. Exempel pa sadana sammansatta rorelser är: Exempel 1: Stabiliseringsanordningen sanks fran sitt hogsta lage (transportlage) med en linjar rakt-ned rorelse (figur 12), darefter foljer den en pendelrorelse (figur 13) till dess den är nara sdgklingan och slutligen roteras den till sift arbetslage genom en rotationsrorelse (figur 14) med rotationscentrum nara centrum av sdgklingan. Stabiliseringsanordningen lyfts med en omvand rorelse.

Exempel 2: Stabiliseringsanordningen sanks fran sift hogsta lage (transportlage) med en pendelrOrelse (figur 13) till dess den är tiara sagklingan och slutligen roteras den till sift arbetslage genom en rotationsrorelse (figur 14) med rotationscentrum nara centrum av sdgklingan. Stabiliseringsanordningen lyfts med en omvand rorelse.

Sagklingan befinner sig i sift hOgsta lage under transport, t ex dá sagmaskinen forflyttas till en fly geografisk plats och ett dike inte ska sagas under transporten. Sdgklingan befinner sig ocksd i sift hOgsta lage dá sdgklingan ska bytas. I delta fall stannar stabiliseringsanordningen med alla rOr/kablar kvar i mikrodiket sa all mikrodikning och forlaggning av ror/kablar kan fortsatta sedan sagklingan bytts. Under bytet av sdgklinga oppnas sdgklingans sakerhetskapa utefter hela sin sida sã att hela sagklingan blir tillganglig.

Stabiliseringsanordningen befinner sig i sift hogsta lage under transport och under tiden dá alla ror/kablar ska tras i samt vid start av forlaggning genom mikrodikning. Da processen med forlaggning av rOr/kablar samtidigt med mikrodikning ska startas sanks forst sagklingan till sift arbetslage och sagmaskinen kors framat cirka 1 —2 m sa att det firms plats i diket att sanka ned stabiliseringsanordningen. Det maste ocksd finnas plats i diket for ett ankare som hailer thren/kablarna pa plats, sa att de inte dras med efter sagmaskinen nar den borjar riira sig framat. 6 537 1 For att det ska bli enklare att trd i alla ror/kablar kan stabiliseringsanordningen endera vara oppningsbar eller ocksa att stabiliseringsanordningen är fOrsedd med en oppningsbar kassett sa att ror/kablar enkelt kan ldggas ned i sina respektive kanaler. En oppningsbar kassett som kan tas boil fran och sattas tillbaka pa stabiliseringsanordningen sparar tid i vissa fall t. ex. ndr mikrodikning och fOrldggning av ror/kablar tillfälligt avbryts av nagon orsak och senare t. ex. nasta dag ska fortsatta fran samma Den lostagbara kassetten kan vara fastsatt pa stabiliseringsanordningen med hjalp av ett gangjdrn med lostagbar tapp. Ndr tappen tagits boil kan kassetten latt tas boil. Kassetten kan ocksa ldmnas kvar i mikrodiket da sagmaskinen ska flyttas till en annan plats pa foljande sdtt: ta boil gangjarnstappen och kör sagmaskinen framat nagra centimeter sa att stabiliseringsanordningen utan kassett kan lyftas. For att satta tillbaka kassetten pa stabiliseringsanordningen Or man motsatt manover.

Vidare har uppfinnama insett att forlaggningen av ror/kablar maste goras innan dikets sidor faller ihop och innan stenar (eller sand och jord) och sarskilt stenar storre an bredden pa diket kilas in i sidoma pa diket och forhindrar fOrlaggning av ror/kablar hela vdgen ned till botten pa. diket. Pa detta sat sparas tid (och pengar) eftersom forlaggningen kan genomforas utan onodiga avbrott.

Ddrfor är fdrevarande maskin anordnad for att saga mikrodiken i ett omrade. Av den anledningen innehaller maskinen en sagklinga, med fOretradesvis cirkuldr form, fir sagning av mikrodiken. De sagade mikrodikena är anpassade for att motta ror/kablar vilket betyder att 25 mikrodikena givits lampliga dimensioner.

Maskinen innehaller ocksa en stabiliseringsanordning anordnad for att stabilisera mikrodikets vaggar vid forlaggning av ror/kablar och av denna anledning är stabiliseringsanordningen placerad omedelbart bakom sagklingan i mikrodiket sa att vaggarna är stabiliserade till dess ror/kablar har forlagts med hjalp av styrorgan anordnade pa/i stabiliseringsanordningen.

For stabilisering av dikets vaggar bestar stabiliseringsanordningen av ldmpliga stabiliseringsdelar som t.ex. ldmpliga sidoelement som anordnats for att stabilisera vaggarna 7 537 1 till dess ror/kablar har forlagts i mikrodiket. Det är viktigt att stabiliseringsanordningen är placerad omedelbart bakom sagklingan sa att diket som sagas med sagklingan stabiliseras omedelbart efter det att det sagats sá att det inte faller ihop eller att stenar eller andra foremal rasar ned i diket innan rOr/kablar fOrlagts. Da&Or är enligt en utforingsform av uppfinningen storsta tillatna avstand mellan sagklingan och stabiliseringsanordningen stone an 0 mm men mindre an 20 mm. Stabiliseringsanordningens dimensioner bestams av storleken pa rOren/kablania, antalet ror/kablar som ska forldggas samtidigt samt pa onskat forlaggningsdjup i mikrodiket. Bredden pa stabiliseringsanordningen skall emellertid vara lika med eller nagot mindre an bredden pa sagklingan.

Vidare, for att uppna en kontrollerad och automatisk Rirlaggning av ror/kablar innehaller stabiliseringsanordningen dven styrorgan som styr roren/kablarna ned i diket pa ett kontrollerat och ordnat satt. Kombinationen av stabilisering och styrning har visat sig reducera kostnad och tid pa ett effektivt salt, eftersom processen med sagning och forlaggning av ror/kabel kan utforas samtidigt. Styrorganen är placerade pa/i stabiliseringsanordningen och darfor mojliggor uppfinningen att ror/kablar kan fOrlaggas i diket samtidigt som diket stabiliseras av stabiliseringsanordningen. Ror/kablar kan pa sá salt forlaggas med hog precision i diket (d.v.s. pa rat Mid i diket) eftersom diket är "rent" sa ldnge diket stabiliseras av anordningen.

Stabiliseringsanordningen kan tillverkas av vilket ldmpligt hart material som helst. Materialet skall lampligen vara stelt, motstandskraftigt och hart, men dna flexibelt for att klara pafrestningar under drift. Infastningen av stabiliseringsanordningen pa sagmaskinen skall ha en viss flexibilitet for att forhindra skador om stabiliseringsanordningen fastnar i diket. Sta.' eller stallegeringar är ldmpliga eftersom de kan ges raft egenskaper vid legering med andra metaller som platina och mangan. Eftersom det är ett begransat utrymme i mikrodiket, maste stabiliseringsanordningens vaggar vara sa tunna som mojligt for att kunna rymma alla ror/kablar som ska forlaggas, men fortfarande ha de egenskaper som beskrivs ovan. En stallegering med hardhet motsvarande 400 — 700 Brinell har visat sig vara lamplig for denna tillampning. Det har liven konstaterats att stabiliseringsanordningen kan tillverkas som en kolfibergjutning. Delar av stabiliseringsanordningen kan gjutas separat innan montering till en stabiliseringsanordning. 8 537 1 Enligt en utforingsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen en ingang och en utgang for ror/kablar, varvid ingangen och utgangen är anslutna till styrorganen. Styrorganen är ldmpligen kanaler genom vilka ror/kablar styrs genom stabiliseringsanordningen. Under drift är ingangen ldmpligen ovan markniva och vertikalt eller nara vertikalt anordnad medan utgangen är under mark i diket och horisontellt eller tiara horisontellt anordnad fir aft minimera slitage pa roren/kablarna. Darr& är det minsta horisontella avstandet (vid markniva) mellan stabiliseringsanordningens utgang och sagklingan nagot langre an minsta rekommenderade bojradie for de kanalisationsror och kablar som ska forlaggas, vilket betyder aft detta minsta avstand är beroende av minsta rekommenderade bojradie fOr rdren/kablarna.

Detta betyder normalt mellan 100 mm och 500 mm matt vid markniva, men andra avstand är mojliga. Dessutom kan ingang, utgang och styrorgan tillsammans vara lostagbart anordnade pa stabiliseringsanordningen t.ex. som en lostagbar kassett. Genom aft ha styrorganen i en lostagbar kassett forkortas installationstiden vid vissa tillfällen eftersom den tidsodande uppgiften aft trd i manga ror/kablar i deras respektive kanaler kan undvikas.

Uppfinnarna har aven insett aft arbetsdjupet for stabiliseringsanordningen i mikrodiket skall vara upp till 50 mm mindre an arbetsdjupet fdr sagklingan enligt en utfOringsform av uppfirmingen.. Skillnaden i djup mellan sagklingan och stabiliseringsanordningen, vid drift, bestammer hur snabbt marknivan kan tillatas fordndras (d v s ga ned). Sagklingan maste ha sagat diket sa djupt aft stabiliseringsanordningen inte vidror botten pa diket, for aft undvika mojligheten av aft stabiliseringsanordningen fastnar. Detta eliminerar onodiga krafter pa stabiliseringsanordningen och mojligheten av aft den forstors. Detta skulle kunna intraffa om marknivan snabbt blir mycket ldgre.

Dessutom, enligt drum en arman utforingsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen och sagklingan anordnats sa aft de kan 110* och sankas oberoende av varandra. Detta dr en fOrdel ndr exempelvis sagklingan behover bytas pa grund av slitage eller om en annan typ av sagklinga erfordras (t.ex. en typ fOr asfalt och en for betong). Vidare kan stabiliseringsanordningen kanske behova bytas och dá kan detta enkelt goras om de tva delarna kan sankas och htljas oberoende av varandra. Dessutom lyfts sagklingan vid kortare avbrott under sagningen, men dá maste stabiliseringsanordningen forbli i mikrodiket, eftersom behovet av stabilisering av diket kvarstar. 9 537 1 Figur 9 visar en utforingsform av en maskin enligt uppfinningen. Stabiliseringsanordningen har en framre del och en bakre del, dar den fi-amre delen är placerad omedelbart bakom sagklingan. Man kan ocksa se att stabiliseringsanordningen har en sektion i sin framre del som har en form, som är komplementar till formen pa sagklingan, vilken i detta speciella fall 5 är cirkular. Med andra ord, i detta fall har sektionen i den framre delen en konkav cirkular form, med samma eller nastan samma radie som sagklingan och är placerad sa nara sagklingan som mojligt, pa ett avstand mindre an 20 mm fran sagklingan. Anledningen till detta är att den del av stabiliseringsanordningen, som är under jord, maste vara placerad sa nara sagklingan sa att det ar omojligt fOr jord, stenar eller andra foremal att rasa ner till botten 10 pa diket eller kilas fast mellan sidoma i diket. Styrorganen är i denna utforingsform kanaler inuti stabiliseringsanordningen. Kanalema illustreras med streckade linjer i figurema.

Stabiliseringsanordningen kan ocksa vara spetsig/kilformad i ett tvarsnitt av framkanten i sagningsriktningen.

Uppfinnama har insett att om man vill ha ett mikrodike med arum geometri (t. ex. annan bredd och/eller annat djup), maste sagklingan och stabiliseringsanordningen bytas. Som tidigare omtalats ska stabiliseringsanordningen ha en komplementar form till sagklingan. Darfor maste, om sagklingan byts till en annan sagklinga med annan radie, aven stabiliseringsanordningen bytas till en med konkav form med nara samma radie.

Nar sagklingan och stabiliseringsanordningen bytts till sadana med andra matt maste lankarmar och/eller deras fdstpunkter for lyftning av stabiliseringsanordningen kanske andras. Detta kan ordnas genom att ha justeringsskruvar eller vantskruvar pa lankarmama och/eller 25 genom att ha altemativa fastpunkter for lankarmarna forberedda pa sagmaskinen.

Slutligen dá sagklingans diameter andras blir det kanske nodvandigt att andra sakerhetskapan over sagklingan. Den inre formen av kapan är optimerad till sagklingans form for att maximera borttransporten av uppsagat material ut genom en oppning i framkant av kapan.

Denna inre form kan behova andras da sagklingan byts ut mot en med annan diameter for att fa optimal borttransport av uppsagat material.

Som omtalats har ovan, har stabiliseringsanordningen foretradesvis en maximal bredd som är 537 1 densamma eller aningen mindre an sagklingans bredd. Stabiliseringsanordningen maste vara tillrdckligt bred, sa att det finns plats for de kanalisationsror/kablar som ska forlaggas, men tillrackligt smal sa att den kan dras fram i det sagade diket.

En annan viktig aspekt med uppfinningen är att styrorganens kanaler gör det mojligt att bevara en forutbestarnd ordning av ri5r/kablar cla de placeras i mikrodiket. Detta är mycket viktigt cla fler an ett ror samtidigt skall forldggas. I ett scenario for fastighetsanslutning, kapas ett ror/kabel pa ett bestamt avstand efter att fastigheten passerats. For att detta ror/kabel ska vara latt att aterfinna är det av storsta vikt att detta ror/kabel aterfinns bland de Oversta roren/kablarna bland den mangd ror/kablar som finns i diket. Roret/kabeln maste kapas innan det gar in i stabiliseringsanordningen. DarfOr är det viktigt aft veta vilket av alla ror/kablar som gar in i stabiliseringsanordningen, som kommer ut hogst upp i diket. Dessutom, eftersom fat-gen pa roret/kabeln fcir ett visst hus ofta är bestamd pa forhand, maste roren/kablarna ordnas sa att ror/kabel med rat farg kapas till rat langd for ett visst hus och alltid aterfinns hogst upp i diket da det huset har passerats.

En metod som gOr det mojligt att samtidigt forlagga ett flertal ror/kablar har ett mycket stort kommersiellt varde eftersom fdrlaggningsprocessen kan genomforas mycket snabbare an vad som tidigare varit mojligt i branschen. Enligt denna utformning av uppfinningen har dad& stabiliseringsanordningen ett flertal styrorgan, ddr vart och ett av styrorganen styr ett eller ett fatal rOrikablar ut i diket. Stabiliseringsanordningen kan till exempel innehalla ett flertal kanaler, anordnade sá att en land ordning bevaras, vilket betyder att ordningen av ror/kablar ut fran stabiliseringsanordningen är kand fran ordningen av ror/kablar in i stabiliseringsanordningen, foljaktligen är ordningen in i och ut ur stabiliseringsanordningen relaterade till varandra och kand. Detta kan t. ex. astadkommas genom ett ett-till-ett fOrhallande mellan ingang och utgang pa anordningen, vilket betyder att de inte korsar varandra. Ordningen pa ror/kablar ska anordnas sa att det dr ett av de oversta rorenikablarna bland mangden av rar/kablar i diket som är det som alltid ska grenas av till nasta destination. Md.& är det sá att det ror/kabel som gar in i ingangen 'angst bak (rdknat i sagriktningen) kommer att vara bland de oversta roren/kablarna ut fran utgangen och vise versa fOr det rOr/kabel som gar in i ingangen ldngst fram kommer att vara bland de understa ut fran utgangen. Som fi-amgar av figur 6 och 7 kan avgreningar fran huvuddiket sagas innan huvuddiket sagas eller ocksa efter att huvuddiket sagats. Man bestdmmer fran fall till fall i 11 537 1 vilken ordning som dikena ska sagas sa aft man far det mest effektiva flodet under installationen. Varje avgrenat mikrodike gar fran huvuddiket till en slutdestination fir ett visst rOr/kabel. Nar huvuddiket sagas och roren/kablarna fdrlaggs, kapas det (som kommer aft bli det) oversta rOret/kabeln (innan det gar in i stabiliseringsanordningen) cla sagmaskinen hunnit en viss langd forbi platsen for avgreningsmikrodiket, sá aft detta ror/kabel kan lyftas fran huvudmikrodiket och laggas i avgreningsmikrodiket fram till sin slutdestination, se figur 10. Om roret/kabeln kapats pa rat stalle har det en langd som racker anda fram till slutdestinationen utan aft behliva skarvas. Pa samma salt avgrenas ett efter ett av roren/kablarna till varje passerad fastighet.

Beroende pa dikets bredd och storleken pa roren/kablarna kan det finnas en eller flera ror/kablar sida vid sida hogst upp i huvudmikrodiket. Det ar viktigt all det rodkabel som star i tur aft avgrenas till sin slutdestination alltid aterfinns bland de oversta. For alt astadkomma detta, i samband med aft huvudmikrodiket sagas och ett antal rodkablar fOrlaggs, maste det ror/Icabel, som kommer aft bli ett av de oversta roren/kablarna i diket och det som skall avgrenas till nasta forutbestamda slutdestination, kapas pa ett forutbestamt avstand efter att platsen for motsvarande avgreningsmikrodike passerats, sa alt roret/kabeln sedan kan lyftas upp och laggas over till avgreningmikrodiket till sin slutdestination. Roret/kabeln bör kapas efter aft platsen fOr motsvarande avgreningsmikrodike passerats med ett visst minsta avstand, sá aft rorets/kabelns langd är tillrackligt Fang utan aft behova skarvas, nal* den lyfts fran huvudmikrodiket Over till avgreningsmikrodiket och fram till sin slutdestination.

Om stabiliseringsanordningen (tidigare kallad plog) 51- konstruerad med individuella kanaler for varje ror/lcabel, eller har kanaler, som var och en har plats fOr ett mindre antal ror/kablar, är det enkelt aft veta vilket ror/kabel som kommer alt aterfinnas hogst upp i mikrodiket och darmed ocksa vilket rOr/kabel som ska kapas innan det gar ned i stabiliseringsanordningen. Ett exempel pa en sadan stabiliseringsanordning visas i figur 9. Stabiliseringsanordningen enligt denna utfciringsform har en ror/kabel -ingang och en ror/kabel -utgang, forbundna med varandra med ett flertal kanaler, utgorande styrorgan (illustrerade med streckade linjer) fir fir/kablar. Under jord finns stabiliseringsanordningens utgang. Denna innehaller enligt en utfciringsform av uppfirmingen en "matris" (eller vektor) -del, anordnad pa sadant satt aft kanalerna är ordnade i en matris med n rader och m kolumner och kan pa sá salt separera rodkablar pa ett kontrollerat sat, horisontellt och/eller vertikalt nar de forlaggs i mikrodiket. 12 537 1 Sá fir aft summera: ett efter ett kapas ett av de oversta roren/kablarna, det som är avsett for en viss slutdestination, pa ett visst minsta avstand efter platsen for motsvarande avgreningsmikrodike och darefter lyfts detta ror/kabel fran huvudmikrodiket och laggs over 5 till avgreningsmikrodiket anda fi-am till sin slutdestination.

Vidare kan sagmaskinen vara fOrsedd med en anordning for aft halla minst en trumma for ror/kablar innan de fdrldggs i mikrodiket via stabiliseringsanordningen. Pa detta satt är det ldtt aft komma at roren/kablarna.

Vidare kan maskinen enligt uppfinningen inkludera andra ldmpliga anordningar sasom; en eller flera motoranordningar for aft driva sagklinga, stabiliseringsanordning och/eller framdrivningsanordningar (som drivlina och hjul), kommunikationsanordningar for tradlos kommunikation med exempelvis en extern serverenhet, berdkningsenheter, minnesenheter, sensorer, GPS-utrustningar, fordon, displayanordningar avsedda aft visa information sdsom grafik, databaser, lasningsanordning fir aft lasa kodningsanordningar pa sagklingor, startsparr etc.

Betraffande driften av sagklinga och/eller stabiliseringsanordning kan detta exempelvis ske 20 via direkt mekanisk drift, hydraulisk drift eller elektrisk drift. Mekanisk drivning ger den hogsta verkningsgraden medan elektrisk drivning ger den lagsta verkningsgraden, sa den fcirra är aft fOredra om hog effekt behOvs, vilket ofta är fallet.

Micro Trenching Technique (MTT) En fOrdjupad kunskap om MTT metoden kan vara motiverad. Figur 1 visar ett flodesschema fOr en MTT-metod for aft fOrlagga minst ett ror/kabel under en vags ytbelaggning i ett omrade innehallande stegen: Sagning av ett mikrodike i ett omrade genom det forsta lagret Li in i det andra lagret L2; Forldggning av minst ett ror/kabel i mikrodiket pa sa satt aft detta minst ett ror/kabel forlaggs under det forsta lagret Li; och Aterfyllning av mikrodiket fir aft aterstalla vdgbanan. 13 537 1 Figur 3a och 3b visar schematiskt ett tvarsnitt av ett omrade dar kanalisationsror är forlagda i mikrodiket. Omradet i figur 3a och 3b är ett tredimensionellt avsnitt av ett typiskt vagomrade, van i omradet innehaller ett fiirsta lager Li som är en vagbelaggning av exempelvis asfalt eller betong och ett andra lager L2 som är ett barlager for det forsta lagret Li och som normalt bestar av makadam, sand och jord. Som visas i figur 3 är det andra lagret L2 naturligt placerat under det forsta lagret Ll.

Steget med sagning inkluderar: Art saga mikrodiket genom det forsta lagret Li in i det andra lagret L2 vilket innebar aft mikrodiket är sagat pa sat som framgar i figur 3a och 3b.

Mikrodiket sagas sa djupt att minst ett rodkabel kan forldggas i mikrodiket under det forsta lagret Li (dvs alla installerade ror/kablar forlaggs under det forsta lagret L1). Med foreliggande metod kan alla ror och kablar som erfordras i ett fiberoptiskt natverk fOrlaggas sa djupt aft de är skyddade awn om vagbelaggningen Li avldgsnas eller byts, exempelvis ndr vagen repareras.

Darefter forlaggs det minst ett ri5r och/eller kommunikationskabel i mikrodiket. Roret är en ror anordnat for aft blasa in "blasfiber" (sa kallad EPFU) eller fiberkablar. Roret/roren och/eller kommunikationskabeln/kommunikationskablarna forlaggs i mikrodiket sã art de är hell fdrlagda under det forsta lagret Ll.

Slutligen fylls mikrodiket med ett ldmpligt fyllnadsmaterial for aft aterstdlla vagkroppen. Aterfyllnadsmaterialet bestar av sand eller annat material med ldmpliga egenskaper. Eli fyllnadsmaterial, som är flytande vid tiden for fyllning och som senare hardar och far hog motstandskraft mot kompressionskrafter är ett fyllnadsmaterial aft foredra. Mikrodiket fylls med fyllnadsmaterialet till en lamplig niva, och om sá erfordras kompakteras med en markvibrator anpassad fOr bredden w av mikrodiket.

Slutligen forseglas mikrodiket med ett forseglingsmaterial, som till exempel bitumen, for art erhalla vattentat forsegling. Om en vattentat forsegling inte erfordras kan lagning aven utforas med kallasfalt, vilket är en enkel och billig metod fbr aterstallning. En ldmplig mangd kallasfalt halls helt enkelt over och skrapas ned i mikrodiket och kompakteras darefter till en jälnn och hard yta. Eventuellt overskott av asfalt kan sedan samlas upp och forslas bort. 14 537 1 Steget med forsegling kan enligt en fdredragen utforingsform inkludera stegen: - Forsegling av mikrodiket jams med botten av det fOrsta lagret Li med en fOrsta fOrsegling Si; och - Forsegling av mikrodiket jams med toppen pa det forsta lagret Li med en andra forsegling S2.

Figur 4 visar det ovan beskrivna utforandet. Toppen och botten av det forsta lagret Li visas i figur 4. For att erhalla en fOrsegling med god vidhaftning rekommenderas att halla het bitumen eller en bitumenblandning for forsegling av mikrodiket. Aven andra material som 10 betong eller polymermodifierad bitumen fungerar ocksa.

Den fOrsta fOrseglingen Si forseglar mikrodiket jams med botten av det forsta lagret Li, sa att mikrodiket sedan kan tvattas med en hogtryckstvatt for att avlagsna rester av sand frail asfalt/betong- kanterna. Efter tvattningen kan mikrodiket torkas och forvarmas med hjalp av en propanbrannare och slutligen fylls mikrodiket jams med toppen av det forsta lagret Li med ett lampligt forseglingsmaterial som till exempel ett material baserat pa het bitumen och avsett for spricklagning i asfalt.

Enligt ytterligare ett utforande, sagas mikrodiket med en maskin vars sagklinga är diamantbekladd. En sadan diamantbekladd sagklinga sagar enkelt genom de hardaste material som sten eller betong och har visat sig vara mycket lamplig for denna applikation eftersom mikrodikets kanter blir exceptionellt raka, rena och lätta att laga. Tidigare metoder att Ora mikrodiken som t. ex. att anvanda sagklinga med tander av hardmetall som volframkarbid skapar mangder av sma sprickor i kanterna pa det sagade mikrodiket och som gOr fullstandig forsegling vasentligt svarare och dyrare i jamforelse med foreliggande metod.

Mikrodiket sagas foretradesvis med en modifierad sa kallad vagsdg (sagmaskin) med diamantkladd sfigklinga. For att ytterligare optimera och fcirbattra vagsagens prestanda i denna tillampning har uppfinnarna insett att en eller flera av nedanstaende forbattringar är 30 anvandbara och ska anses vara utforingsformer: Forandring av rotationsriktingen pa sagklingan till sá kallad "up-cut" for forbattrad borttransport av sagat material; Modifierad kapa over sagklingan och ett framre utlopp for att optimera borttransport 537 1 av sagat material och for minskad spridning av dammpartiklar samt for att lamna mikrodiket rent och fardigt for fOrlaggning av ror/kablar; Stabiliseringsanordning enligt figur 8 och 9 med ett eller flera styrorgan for rOr/kablar monterad direkt efter sagklingan sa att mikrodikning och forlaggning av rOr/kablar kan ske i en sammanhangande process. I de fall stabiliseringsanordningen har styrorgan fir ett flertal rOr/kablar skall dessa styrorgan ordnas sá att utgangarna fran stabiliseringsanordningen är placerade over varandra pa sá satt att ordningen pa rOr/kablar fran ingangen in i stabiliseringsanordningen och ut i mikrodiket bevaras; Trumvagn dragen av vagsagen med hallare fir trummor fir rOr/kablar, samt vamingstape och soktrad Figur 8 visar en utforingsform av en sagmaskin innehallande en sagklinga anordnad fir up-cut. Up-cut definieras som den rotationsriktning hos sagklingan i forhallande till sagriktingen, som visas i figur 8. Alla kanda sagmaskiner har motsatt rotationsriktning. Andring av rotationsriktningen pa sagklingan till up-cut hjalper till att avlagsna uppsagat material fran mikrodiket och ger armed ett "rent" mikrodike.

Vidare är sagmaskinen utrustad med en stabiliseringsanordning, monterad direkt i bakom sagklingan, dar stabiliseringsanordningen har minst ett styrorgan, som t.ex. kanaler fir att styra rOr/kabel nar de forlaggs i mikrodiket direkt efter sagklingan. I det fall ett flertal rOr/kablar firlaggs samtidigt är stabiliseringsanordningen utformad sá att ordningen pa rOr/kablar bibehalls. Det kan uppnas genom att ha individuella kanaler for nar/kablar i stabiliseringsanordningen sá att ordningen pa roren/kablarna bibehalls genom stabiliseringsanordningen. Delta gor det mojligt att, innan rorenikablarna gar in i stabiliseringsanordningen, identifiera vilket ror/kabel som kommer att komma ut overst i mikrodiket och pa sa sat Ora det mojligt att veta viket ror/kabel som skall kapas fir varje slutdestination. Se figur 10.

Enligt en utformning bör djupet d pa mikrodiket vara stone an djupet pa det fOrsta lagret dl plus hOjden d2 av minst ett ror eller minst en kommunikationskabel, d.v.s. d> dl + d2 vilket innebar att djupet d av mikrodiket är storre an hojden pa det fOrsta lagret dl plus den sammanlagda hojden av ett eller flera ror och/eller kommunikationskablar. Som framgar av figur 3a, 3b, och 4 galler ovanstaende relation. 16 537 1 Kostnaden for aft saga ett mikrodike okar emellertid med okat djup d. DarfOr Mr mikrodiket inte vara djupare an nodvandigt. Normalt djup d for mikrodiket kan vara ca 400 mm, men till skillnad fran bredden w av mikrodiket kan djupet d ofta justeras kontinuerligt under drift. Sagdjupet kan darfOr reduceras gradvis i takt med aft antalet ror/kablar somlaggs i mikrodiket minskar.

Mikrodiket bör dessutom inte vara bredare an nodvandigt dá ett bredare mikrodike innebar hogre kostnader i jamfOrelse med ett smalare mikrodike. A andra sidan kan ett smalare mikrodike Ora det svarare aft forlagga ror/kablar sa det firms en optimal bredd pa mikrodiket, eftersom exempelvis om mikrodiket är for smalt staplas alla rdr/kablar ovanpa varandra sa att djupet till det oversta roret/kabeln fran marknivan kan bli for grunt.

Med ledning av ovanstaende diskussion har uppfinnarna genom tester kommit fram till aft lampliga dimensioner pa ett mikrodike skall vara ett djup d mellan 200 — 500 mm (och heist 300 - 500 mm) samt en bredd w mellan 10 — 30 mm (och heist 15 — 25 mm) enligt en utforingsform optimerat fir installationseffektivitet och lag kostnad. Vi dare, med dessa dimensioner minimeras trafikstOrningar, eftersom trafik kan passera over ett oppet mikrodike.

Vidare enligt en annan utforingsform och med referens till flodesschemat i figur 2 innehaller metoden aft forlagga minst ett ror/kabel fOljande steg; Avsokning av ett omrade med hjalp av markradar; och Identifiering av hinder i omradet genom analys av data fran denna markradar Sagning av ett mikrodike i omradet genom det forsta lagret Li och ned i det andra lagret L2 Forlaggning av minst ett rorikabel i mikrodiket sd aft det minst ett ror/kabel placeras under det forsta lagret Li; och Aterfyllning av mikrodiket for aft aterstalla vagens yta.

Det bOr noteras aft enligt denna utfOringsform Ors stegen med avsokning och identifiering innan &riga steg.

Enligt denna utfOringsform avsoks omradet med hj alp av en markgenomtrangande radarenhet, 17 537 1 som exempelvis en markradar/GEO-radar eller annan lamplig utrustning.

Darefter identifieras, med hjalp av informationen fran den markgenomtrangande radarenheten, mojliga markforlagda hinder i omradet, som exempelvis avloppsror, el- och 5 telekablar, markforlagda konstruktioner, etc. Stegen med avsokning och identifiering innebar att nar man utfor det efterfoljande steget med sagning kan man undvika aft oavsiktligt kapa/skada befintlig infrastruktur i omradet vilket annars skulle resultera i forseningar och extra kostnader i mikrodikningsprocessen. Efter aft ha sagat ett mikrodike i det avsokta omradet, forlaggs minst ett rOr och/eller kommunikationskabel i mikrodiket. Slutligen fylls 10 mikrodiket med lampliga material sä vagbanan blir aterstalld.

Metoden kan aven omfatta steget: Installation eller blasning av fiber eller fiberkabel i ett eller flera ror, om kanalisationsror har forlagts i mikrodiket.

Det bOr aven noteras aft den ovan beskrivna metoden aven kan inkludera steget: Aft Ora en eller flera avgreningspunkter anslutna till mikrodiket. Lampligen gars avgreningspunkten med hjalp av en diamantkladd kamborr eller med en handhallen sagmaskin med diamantkladd kedja eller sagklinga. I denna utforingsform kan metoden aven inkludera det fortsatta steget aft borra en eller flera kanaler fran avgreningspunktema till en eller flera fastigheter med hj alp av styrd borrning. Det är viktigt aft kartalema borras under det forsta lagret Li in i det andra lagret L2. Ror/kablar installeras darefter i dessa kanaler nar borren dras tillbaka.

I fOljande beskrivning belyses olika aspekter avseende placering och utformning av mikrodiken, avgreningspunkter och kanaler samt strategier avseende kapning, avgrening, etc. 25 i fOrhallande till och ingaende i fOreliggande metod.

Layout Figur 5 visar en typisk logisk struktur av ett Fiber-Till-Hemmet (FTTH) natverk i ett bostadsomrade, dar D är en distributionsnod och F är en skarvpunkt dar storre fiberkablar skarvas mot mindre (eller i fallet med ett distribuerat PON nat (Passivt Optiskt Nat) ett stalle dar optiska splitters är placerade). Natet mellan distributionsnoden D och skarvpunkten F kallas distributionsnat och natet mellan skarvpunkten F och enskilda fastigheter kallas accesssnat. Kanalisationsror/kablar for bade distributions- och accessnat kan installeras med 18 537 1 foreliggande metod.

Ett bostadsomthde som skall byggas med FTTH delas normalt in i ett antal mindre subomraden. Nagonstans i eller utanfor bostadsomradet maste det finnas ett stalk, som kan 5 inhysa de optiska pander och den elektronik som behOys for distributionsnoden D. Distributionsnoden D kan vara lokaliserad i en befintlig fastighet, i en egen liten nybyggd byggnad eller i ett stort markskap. Varje distributionsnod D kan innehalla elektronik och fiberoptiska paneler for mellan nagra hundra hushall upp till flera tusen hushall. Storleken pa det omrade som ska anslutas till en enslcild distributionsnod D kan anpassas inom vida granser 10 och beror primart pa praktiska overvaganden, sa som utrymme i noden D, svarigheter med att hantera en mangd sma distributionsnoder D, etc. Foreliggande metod kan ocksa anpassas Rhvarje onskat antal fibrer per hushall.

Det finns tva huvudtyper av FTTH nat: Punkt till punkt samt punkt till multipunkt. I ett sa kallat punkt-till-punkt nat innehaller distributionsnoden D den andra anden av alla de fibrer som har startat i vane enskilt hushall i bostadsomradet. Om till exempel ett omrade med 500 hushall dimensioneras for 2 fiber per anslutning innebar det att 1000 fibrer kommer in till distributionsnoden D. Distributionsnoden D bor vara centralt placerad i omradet, som ska byggas, som visas i figur 5.

Utformningen av ett punkt-till-multipunkt nat eller sá kallat Passivt Optiskt Nat (PUN) är mer eller mindre detsamma. Skillnaden är att antalet inkonu-nande fibrer till distributionsnoden D, i delta fall, motsvarar antalet hushall dividerat med en faktor (till exempel 8, 16, 32 etc. beroende pa vald splittertyp). Exemplen i den fortsatta diskussionen baseras pa att ett punkt- till-punkt nat skall byggas. Beslcrivna metoder kan emellertid aven appliceras pa ett PON nat, bara distributionskablama skalas ned i motsvarande grad.

Sett fran distributionsnoden D forlaggs distributionskablar ut till skarvpunkter F, placerade i brunnar eller i markskap. Distributionskablarna dimensioneras normalt for antalet hushall i omradet plus 10% i reserv, sá att framtida, nybyggda fastigheter tan kan anslutas till natet. I ett punkt-till-punkt nat, dar exempelvis en skarvpunkt F omfattar ett omrade med 22 fastigheter och kravet är 2 fiber per fastighet, erfordras 48 fiber fran distributionskabeln. Fibrer fran distributionskablama skarvas i skarvpunktema F till fibrer fran accesskablama. 19 537 1 Dessa accesskablar gar sedan vidare till varje enskild fastighet, som ska anslutas.

Hur manga fastigheter en skarvpunkt F ska forsiirja beror huvudsakligen pa ekonomiska stallningstaganden. Om omradet är fOr stort okar medelldngden pa accesskablarna till varje 5 fastighet, vilket okar kostnaden. A andra sidan, om omradet är for litet okar kostnaden per fastighet pa grund av dess andel i skarvpunkten F samt dess distributionskabel. Foljaktligen finns en optimal storlek for ett bostadsomrade där kostnaden minimeras. Antalet fastigheter, som ger detta kostnadsminimum, beror i huvudsak pa omradets topografi och pa storleken pa fastigheternas tomtmark, men en tumregel kan dock vara aft ett optimalt antal fastigheter, 10 anslutna till en skarvpunkt F, ofta ligger nagonstans mellan 16 —48.

Om sagning av mikrodiken utfors med en sagmaskin enligt en utforingsform av uppfinningen bor skarvpunkten F placeras centralt i varje delomrade av bostadsomradet, med till exempel 22 fastigheter. Skarvpunkten F kan fysiskt vara placerad i ett markskap vid vdgkanten eller i en kabelbrunn. Typiskt ska da 10 — 12 kanalisationsror ga fran markskapet altemativt kabelbrunnen at vardera hall langs vagen. Vart och ett av dessa kanalisationsror ansluter sedan en av omradets 22 fastigheter. Slutligen biases accesskablar in i varje kanalisationsror.

Strategi for sagning Vanligtvis bar villaomraden fastigheter pa bada sidor av en vdg och fastighetsanslutningama kan da goras pa tva olika salt: Antigen sagar man pa bada sidoma av vagen och ansluter fastigheterna via narmaste mikrodike eller sa. sagar man bara pa ena sidan av vagen altemativt i mitten av vagen och ansluter fastigheter fran bada sidoma av vagen via detta enda mikrodike.

Emellertid, for aft minimera antalet sagade mikrodiken, som korsar vagen, Ors, enligt ett utfcirande, korsningar till motsatt sida av vagen till tomtgransen mellan tva fastigheter. Darefter forldggs kanalisationsrOr i mikrodiket till var och en av de tva fastighetema. PA sa salt behovs bara ett mikrodike som korsar vagen for varannan fastighet pa motsatt sida av vagen. Data är en billig och kostnadseffektiv metod all ansluta alla hus i ett omrade.

Avgreningfrcin huvudmikrodiket 537 1 Avgreningar fran ett huvudmikrodike (ett huvudmikrodike är definierat som ett mikrodike langs en vag) kan utfOras pa ett antal olika satt. Avgreningarna kan sagas antigen innan, som framgar i figur 6, eller efter det aft huvudmikrodiket sagats. FOr aft fa en stor bojradie pa kanalisationsroret ut i avgreningen, utfors bada metoderna bast i en vinkel motsvarande ca 0 fran huvudmikrodiket. Avgreningsmikrodikena kan endera korsa huvudmikrodiket eller avslutas jams med huvudmikrodiket. Nar huvudmikrodiket sagas och kanalisationsrOren forlaggs är det, som det framgar av figur 10 och figur 6, enkelt aft ett efter ett lyfta ett av de Oversta kanalisationsrOren Over till vart och eft av avgreningsmikrodikena och vidare till respektive fastighet.

En alternativ avgreningsmetod ar aft med hjalp av en karnborr, med lamplig dimension, forst borra ett hal vid varje avgreningspunkt. Huvudmikrodiket kan sedan sagas genom alla dessa hal enligt vad som beskrivits ovan och visas i figur 7. Derma metod lampar sig bade for aft Ora fastighetsanslutningarna med mikrodiken sagade enligt ovan beskrivna metod samt aven nar fastighetsanslutningar Ors med hjalp av styrd borrning.

En alternativ metod aft Ora avgreningar är aft forst borra ett hal vid vane avgreningspunkt. Halen kan goras med en karnborr med lamplig dimension (for ett runt hal) eller med ett handhallet verktyg med diamantkladd sagklinga alternativt kedja (for ett rektangulart hal).

Huvudmikrodiket kan sedan sagas genom alla dessa hal pa samma satt som beskrivits ovan och visas i figur 7. Denna metod ar anvandbar bade nar avgreningsmikrodiken fOr fastighetsanslutningar sagas enligt ovan beskrivna metod eller da fastighetsavgreningar utfors med sá kallad styrd borrning. Styrd borrning är ibland aft foredra nar fastighetsanslutningar Ors eftersom man da undviker (gar under) hinder som (stod)murar, staket, hackar, tract etc. A andra sidan innebar det aft ytterligare en dyr maskin (for styrd borrning) erfordras pa installationsplatsen.

Det bar slutligen klargOras att foreliggande uppfinning inte begransas till de utforingsformer som redovisas ovan utan aven relaterar till och inkluderar alla utforingsformer Mom ramen fOr 30 de bifogade oberoende patentkraven. 21

Claims (27)

537 1 PATENTKRAV

1. En maskin anordnad for sagming av mikrodiken och forlaggning av ror/kablar i mikrodiken, varvid namnda maskin innefattar en sagklinga anordnad fOr sagning av ett mikrodike i ett omrade; varvid namnda maskin vidare innefattar: - en stabiliseringsanordning anordnad fOr stabilisering av namnda mikrodikes vaggar vid forlaggning av ror/kablar i namnda mikrodike, varvid namnda stabiliseringsanordning är placerad omedelbart bakom namnda sagklinga i namnda mikrodike och namnda stabiliseringsanordning vidare innefattar styrorgan for styrning av minst ett ror/kabel da det fOrlaggs i namnda mikrodike; - minst tre hjul fOr framdrift av namnda maskin, varvid namnda hjul är individuellt vertikalt justerbara, sá aft hojd och/eller lutning av namnda maskin relativt markytan kan kontrolleras.

2. Maskin enligt patentkrav 1; varvid namnda styrorgan är anordnade sá aft en ordning hos ett flertal ror/Icablar bevaras dà de fOrlaggs i namnda mikrodike.

3. Maskin enligt nagot av fOregaende patentkrav, varvid namnda stabiliseringsanordning innehaller en ingang och en utgang for ror/kablar, varvid namnda ingang och utgang är fOrbundna med namnda styrorgan.

4. Maskin enligt patentkrav 3; varvid namnda styrorgan är kanaler i namnda stabiliseringsanordning och varvid namnda ingang och namnda utgang är forbundna med varandra med namnda kanaler.

5. Maskin enligt patentkrav 4, varvid ett minsta avstand mellan namnda utgang och namnda sagklinga är mellan 100 till 500 mm.

6. Maskin enligt patentkrav 4 eller 5, varvid namnda ingang, namnda utgang och namnda kanaler tillsamrnans är lostagbart fastsatta pa namnda stabiliseringsanordning.

7. Maskin enligt nagot av foregaende patentkrav, varvid namnda stabiliseringsanordning har en framre del och en bakre del, varvid nanuida framre del är placerad omedelbart bakom namnda sagklinga och har en sektion som har en form som är komplementdr 22 537 1 till namnda sagklingas form.

8. Maskin enligt patentkrav 7, varvid namnda sagklinga har en cirkular form.

9. Maskin enligt nagot av patentkraven 6 till 8, varvid namnda ingang, namnda utgang och namnda kanaler är anordnade ph ndmnda stabiliseringsanordnings bakre del.

10. Maskin enligt nagot av patentkraven 7 till 9, varvid namnda stabiliseringsanordning har en kilform i tvarsnitt vid namnda framre del.

11. Maskin enligt nagot av foreghende patentkrav, varvid ndmnda stabiliseringsanordning har en maximal bredd i tvarsnitt som är lika med eller nagot mindre an en bredd hos namnda sagklinga.

12. Maskin enligt nagot av foregaende patentkrav, varvid ett minsta avstand mellan namnda sagklinga och namnda stabiliseringsanordning är storre an 0 mm men mindre an 20 mm.

13. Maskin enligt nagot av foregaende patentkrav, varvid ett verksamt djup fOr namnda stabiliseringsanordning i namnda mikro dike är upp till 50 mm mindre an ett verksamt 5djup for namnda sagklinga.

14.

15. Maskin enligt nagot av foreghende patentkrav, varvid namnda stabiliseringsanordning och namnda sagklinga ar anordnade aft hojas och sankas oberoende av varandra. 6015. Maskin enligt patentkrav 14, varvid namnda stabiliseringsanordning är anordnad att heljas och sankas med en lin* rorelse med en vinkel till markplanet av 15 - 40°

16. Maskin enligt patentkrav 14; varvid namnda stabiliseringsanordning är anordnad aft hojas och sankas med en sekventiell linjar rorelse, varvid rorelsen är nara horisontell, 6med en lutning mot markplanet av 0 — 30°, nar stabiliseringsanordningen ir nara sin lagsta position och en vertikal eller kombinerad vertikal och horisontell rorelse nar stabiliseringsanordningen ar borta frail sagklingan. 23 537 1

17. Maskin enligt patentkrav 14; varvid ndinnda stabiliseringsanordning är anordnad att 70hojas och sankas med en pendelrorelse.

18. Maskin enligt patentkrav 17; varvid namnda pendelrorelse bar sitt rotationscentrum placerat nagonstans Mom en area definierad av 4 rata linjer i ett koordinatsystem med origo i centrum av sagklingan, ndr sagklingan befinner sig i sitt lagsta lage, och med 7x-axeln parallell med markplanet.

19.

20. Maskin enligt patentkrav 18, varvid namnda 4 rata linjer definieras av ekvationerna y = 0,3*r, y = 3*r, y = x och x = -0,7*r; dar r ir lika med sagklingans radie 8020. Maskin enligt patentkrav 14, varvid namnda stabiliseringsanordning är anordnad att hOjas och sdnkas med en kombinerad, kontinuerlig eller sekventiell rorelse innehallande delelementen: rotation och forflyttning av rotationscentrum.

21. Maskin enligt patentkrav 20; varvid narrinda rotation av namnda 8stabiliseringsanordning, nar denna befinner sig tiara sin ldgsta position, bar ett rotationscentrum nara origo i ett koordinatsystem med origo i centrum av sagklingan, nth- sagklingan befinner sig i sitt ldgsta lage, och med x-axeln parallell med markplanet.

22. 9022. Maskin enligt patentkrav 21; varvid namnda rotationscentrum av namnda stabiliseringsanordning, nar stabiliseringsanordningen befinner sig tiara sitt hogsta lage, har forflyttats kontinuerligt eller sekventiellt till en ny position nara x = a*r och y = b*r; dar r är sagklingans radie, a är en konstant -1,5

23. Maskin enligt patentkrav 14; varvid ndmnda stabiliseringsanordning är anordnad all hojas och sankas med en kombination av tva eller fiera delelement av rOrelser frail nagot av ovanstaende patentkrav. 10024. Maskin enligt patentkrav 15, 16, 19, 22 eller 23; varvid namnda stabiliseringsanordning, i sift hogsta lag, är lyft i sin helhet over markniva.

24. 537 1

25. Maskin enligt patentkrav 24; varvid namnda stabiliseringsanordning, i sift hogsta lage, är helt bakom (i sagriktningen) en vertikal linje, tangentiell med narmaste sida av 10sagklingan.

26. Maskin enligt patentkrav 25; varvid namnda stabiliseringsanordning, i sift hogsta lage, har en frigang till marken och en frigang till en vertikal linje, tangentiell med narmaste sida av sagklingan av minimum 5 cm, heist minimum 10 — 30 cm 1

27. Maskin enligt nagot av foregaende patentkrav, varvid namnda maskin vidare innefattar minst en trumma anordnad for art halla ror/kablar innan forlaggning av namnda ror/kablar i namnda mikro dike via namnda stabiliseringsanordning. 537 1 1/ SAgning Fbrlaggning 1 Aterfylling