SE1500159A1 - Metod för att bygga nät för Fiber-till-Hemmet FTTH - Google Patents

Abstract

Föreliggande uppfinning avser en metod för att bygga distributionsnät och/eller accessnät för Fiber-Till-Hemmet FTTH med hjälp av en maskin anordnad för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar i mikrodiken, varvid nämnda maskin innefattar en sågklinga anordnad för sågning av ett mikrodike i ett område; varvid nämnda maskin vidare innefattar en stabiliseringsanordning anordnad för stabilisering av nämnda mikrodikes väggar vid förläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning är placerad omedelbart efter nämnda sågklinga i nämnda mikrodike och nämnda stabiliseringsanordning innefattar styrorgan för styrning av minst ett rör/kabel då det förläggs i nämnda mikrodike.

Description

1 METOD FOR ATT BYGGA NAT FOR FIBER-TILL-HEMMET (FTTH) Tekniskt omrade Foreliggande uppfinning avser en metod for att bygga distributionsnat och/eller accessna for 5 Fiber-Till-Hemmet FTTH genom sagning av mikrodiken och forldggning av ror/kablar. Uppfinningen avser sdrskilt en metod enligt patentkrav 1.

Bakgrund till uppfinningen Utbyggnaden av fiberoptiska kommunikationsnat i villaomraden hindras ofta av hOga 10 kostnader for schaktning och aterstallning av vdgens ytbeldggning, sasom asfalt eller betong. En typisk fiberanslutning i ett villaomrade kostar ca EURO 3000 exklusive moms och dad& är manga villagare tveksamma till att Ora en sadan investering. Detta betyder i sin tur att anslutningsgraden blir lag ndr ett villaomrade byggs, vilket ytterligare okar kostnaden for fiberanslutning. Anledningen till detta är att kostnaden for ryggradsnatet är mer eller mindre 15 oberoende av anslutningsgraden och en lag anslutningsgrad medfor att lane fastighetsagare maste dela pa den totala kostnaden for ryggradsndtet.

Altemativt, att ansluta husen genom gronomraden/tomtmark mellan fastigheter i ett villaomrade ar i de fiesta fall inte mojligt. Med all sakerhet skulle kostnaderna vara vdsentligt 20 ldgre eftersom det till och med skulle kunna vara mojligt att ploja ned slangar/ror for fiberkablar men detta innebdr att man antagligen ofta maste korsa tradgardar for fastigheter hos folk som inte viii ansluta sig. Aven aterstallning av blomrabatter, buskar och tad kan vara mycket kostsamt. Slutligen skulle det antagligen vara en enorm uppgift att ordna med tillstand fran alla fastighetsagare som berors.

Foreliggande ansokan beskriver en ny metod fOr att Ora mikrodiken och fOrlaggning av ror/kablar i mikrodiken, vilken är bendmnd Micro Trenching Teknik (MTT). I detta avseende finns det ett behov inom teknikens omrade for en anordning som kan anvandas tillsammans med den nya metoden och/eller forbdttrar namnda nya metod. 2 Sammanfattning av uppfinningen Eli andamal med uppfinningen är att tillhandahalla en metod for sagning av mikrodiken och forlaggning av ror/kommunikationskablar som helt eller delvis loser problem och nackdelar 5 med kand teknik. Eli annat andamal med uppfinningen är att tillhandahalla en maskin som forbattrar forlaggningen av ror/kablar (t.ex. kommunikationskablar) i mikrodiken sa att kostnaden kan reduceras och tid sparas.

Ovan namnda andamal uppnds med en maskin anordnad ffir sagning av mikrodiken och 10 forlaggning av ror/kablar i mikrodiken, varvid namnda maskin innefattar en sagklinga anordnad fOr sagning av ett mikrodike i ett omrade; varvid namnda maskin vidare innefattar en stabiliseringsanordning anordnad for stabilisering av namnda mikrodikes vaggar vid fOrlaggning av ror/kablar i namnda mikrodike, varvid namnda stabiliseringsanordning är placerad omedelbart efter namnda sagklinga i namnda mikrodike och narnnda 15 stabiliseringsanordning innefattar styrorgan for styrning av minst ett ror/kabel dá det forlaggs i namnda mikrodike.

Utforingsformer av maskinen enligt uppfinningen ir definierade i de bilagda osjalvstandiga patentkraven och beskrivs i efierffiljande detaljerade beskrivning.

En maskin enligt foreliggande uppfinning gOr det mojligt med sagning av mikrodiken och automatiskt fOrlaggning av ror/kablar i detsamma pa ett effektivt sat, vilket sparar tid och pengar. Sarskilt tillhandahaller uppfinningen en losning med vilken ror/kablar kan forlaggas pa ett kontrollerat och ffirutbestamt sat och med hog hastighet.

Andra fOrdelar och tillampningar av foreliggande uppfinning kommer att bli uppenbara genom foljande detaljerade beskrivning av uppfinningen.

Kortfattad beskrivning av figurer 30 De bilagda figurema är avsedda att klargora och fOrklara ffireliggande uppfinning, i vilken; Figur 1 visar ett fffidesschema for MTT; Figur 2 visar ett flodesschema av en utforingsform av MTT; 3 Figur 3a och 3b schematiskt visar ett tvarsnitt av ett gatuomrade med ett mikrodike; Figur 4 schematiskt visar tvarsnittet i figur 3, varvid mikrodiket är aterfyllt med ett fyllnadsmaterial, sasom sand, och forseglat med tva thrseglingslager; - Figur 5 visar en typisk layout for ett fiber-till-hem-nat; Figur 6 visar hur avgreningar till enskilda fastigheter sagas fran ett huv udmikrodike; Figur 7 visar avgrening till enskilda fastigheter i det fall styrd borrning anvands i stallet thr sagning; - Figur 8 visar en sagningsmaskin med dess sagklinga/sagblad och en stabiliseringsanordning for forldggning av ror/kablar placerad direkt bakom sagklingan; Figur 9 visar sagningsmaskinen dar stabiliseringsanordningen är anordnad for samtidig forlaggning av ett flertal ror/kablar samtidigt som ordningen hos roren/kablarna bevaras i mikrodiket; Figur 10 visar i detalj var det oversta roret/kabeln skall kapas for att roret/kabeln skall ges tillracklig langd for aft nâ sin slutdestination; och Figurer 11-13 visar ytterligare utforingsformer av stabiliseringsanordningen (kanalema ar endast antydda i figurer 11-13 och skall dad& inte ses som verkliga representationer) Detaljerad beskrivning av uppfinningen For aft uppna ovan beskrivna andamal är en maskin thr sagning och forlaggning av ror/kablar tillhandahallen. Uppfinnarna bar insett behovet av aft forlaggningen av ror/kablar maste ske 25 innan mikrodikets vaggar kollapsar och innan stenar (eller grus/jord) och speciellt stenar storre an dikets bredd kilas fast i milcrodikets sidor och hindrar installation av ror/kablar hela vagen ned till botten av mikrodiket. Genom aft uppna detta sparas tid (och pengar) eftersom installationen kan genomthras utan onodiga avbrott. 30 Av denna anledning är foreliggande maskin anordnad fir sdgning i ett omrade. Darfor innefattar maskinen en sagklinga, foretrddesvis cirkelformad, for sagning av mikrodikena ("micro trenches"). De sagade mikrodikena är anordnade for mottagande av rodkablar, vilket betyder aft de sagade mikrodikena har givits lampliga dimensioner. 4 Maskinen innefattar awn en stabiliseringsanordning anordnad fir att stabilisera mikrodikets vaggar vid forlaggning av ror/kablar och av denna anledning är stabiliseringsanordningen placerad omedelbart efter sagklingan i det sagade mikrodiket sa att vaggarna är stabiliserade 5 tills dess att ror/kablar har forlagts/installerats medelst styrorgan, vilka aven är anordnade pa stabiliseringsanordningen.

For stabilisering av mikrodikenas vaggar bestar stabiliseringsanordningen av ldmpliga stabiliseringselement sasom ldmpliga sidoelement vilka är anordnade fir att "halla upp" 10 vaggarna tills dess att roren/kablarna har installerats i mikrodiket. Det är viktigt att stabiliseringsanordningen är placerad omedelbart bakom sagklingan sá aft diket som sagas med sagklingan stabiliseras omedelbart efter det att de sagats sa att det inte faller ihop eller att stenar eller andra foremal rasar ned i diket innan ror/kablar forlagts. Darfor är enligt en utforingsform av uppfinningen stOrsta tillatna avstand mellan sagklingan och 15 stabiliseringsanordningen storre an 0 mm men mindre an 10 mm. Dimensionen pa stabiliseringsanordningen beror pa storleken hos roren/kablarna, antalet ror som skall forldggas pa samma gang och djupet av forlaggningen i diket. Emellertid skall bredden hos stabiliseringsanordningen vara nagot mindre an bredden hos sagklingan. 20 Vidare, for att erhalla kontrollerad och automatisk fdrldggning av ror/kablar har anordningen dven styrorgan som styr roren/kablarna ned i diket pa eft kontrollerat och ordnat satt. Kombinationen av stabilisering och styrning har visat sig reducera kostnad och tid pa eft effektivt sdtt eftersom processen med sagning och installation kan utforas samtidigt. Styrorganen är anordnade pa stabiliseringsanordningen och ddrfor mojliggor uppfinningen att 25 ror/kablar kan Rirlaggas i det sagade mikrodiket under tiden det stabiliseras av stabiliseringsanordningen. Ror/kablar kan pa sa salt fOrldggas med hog precision (t.ex. pa rat hojd i mikrodiket) eftersom diket är "rent" sá ldnge diket stabiliseras av anordningen.

Stabiliseringsanordningen kan tillverkas av nagot ldmpligt starkt material sa att dikena kan 30 stabiliseras. Materialet skall ldmpligen vara stelt, segt och hart men dna. flexibelt for att klara pafrestningar under drift. Infastningen av stabiliseringsanordningen pa spafrasningsmaskinen skall ha en viss flexibilitet for att forhindra skador om stabiliseringsanordningen fastnar i diket. Stal eller stallegeringar är Idmpliga eftersom de kan ges rat egenskaper vid legering med andra metaller sasom platina och magnesium. Eftersom det är ett begransat utrymme i det sagade mikrodiket maste stabiliseringsanordningens vaggar vara sá tunna som mojligt ftir att kunna hantera passerande ror/kablar, men fortfarande ha de egenskaper som beskrivs ovan. Stallegeringar med hardhet motsvarande 400 — 700 Brinell har visat sig vara lamplig for dessa 5 tilthmpningar. Det har aven konstaterats att stabiliseringsanordningen kan tillverkas som en kolfibergjutning. Delar av stabiliseringsanordningen kan gjutas separat innan montering av en stabiliseringsanordning.

Enligt en utforingsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen en ingang och en 10 utgang for ri5r/kablar, ddr ingdngen och utgangen dr anslutna till styrorganen. Foretradesvis ir styrorganen kanaler genom vilka roren/kablarna styrs genom stabiliseringsanordningen. Under drift dr ingangen lampligen ovan marlcniva och vertikalt eller ndra vertikalt anordnad medan utgangen är under markniva i mikrodiket och horisontellt eller nara horisontellt anordnad for att undvika slitage pa riiren/kablarna. Darfor är det minsta avstandet (vid 15 markniva) mellan stabiliseringsanordningens utgang och sagklingan nagot langre an den minsta rekommenderade bojradien fOr roren/kablama som ska installeras, vilket betyder all minimiavstandet är beroende av minsta rekommenderade bojradie for roren/lcablarna. Della betyder normalt mellan 100 mm och 500 mm matt vid markniva, men andra avstand är mojliga. Dessutom kan ingangen, utgangen och styrorganen tillsammans vara lostagbart 20 anordnade pa stabiliseringsanordningen t.ex. som en lostagbar kassett. Genom all ha styrorganen i en lostagbar kassett forkortas installationstiden vid vissa tillfallen eftersom den tidsodande uppgiften att stoppa in manga rodkablar i deras respektive kanaler kan undvikas.

Uppfinnarna har dessutom insett att det verksamma djupet for stabiliseringsanordningen i 25 mikrodiket skall vara upp till 50 mm mindre an det verksamma djupet for sagklingan enligt en utforingsform. Skillnaden i djup mellan sagklingan och stabiliseringsanordningen, vid drift, bestammer hur snabbt marknivan kan tillatas forandras (d.v.s. gá ned). Sagklingan maste ha sagat diket sa djupt all stabiliseringsanordningen inte vidror botten pa det sagade diket for all undvika att stabiliseringsanordningen fastnar i marken. Della eliminerar onodiga 'crafter ph 30 stabiliseringsanordningen och risken att den forstors. Della skulle kunna intraffa naimarknivan snabbt blir lagre. 6 Dessutom, enligt annu en annan utforingsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen och sagklingan anordnats sa att de kan hOjas och sankas oberoende av varandra. Detta är en fordel ndr exempelvis sagklingan behover bytas pa grund av slitage eller om en annan typ av sagklinga erfordras (t.ex. en typ for asfalt och en annan fOr betong). Vidare kan 5 stabiliseringsanordningen behova bytas och dá kan detta enkelt garas om de tva delarna kan hojas och sankas oberoende av varandra. Dessutom, under kortare avbrott i sagningsprocessen hojs sagklingan men stabiliseringsanordningen maste forbli i mikrodiket eftersom behovet av stabilisering av diket kvarstar. Emellertid kan stabiliseringsanordningen och sagklingan vidare anordnas sá aft bada delama tillsammans kan lyftas och sankas fcir aft undvika skada, t.ex. nat. 10 underjordisk infrastruktur patraffas.

Stabiliseringsanordningen monteras lampligen som en separat enhet pa sagningsmaskinen medelst ett antal rorliga axlar for hojning och sankning. De rorliga axlama kan drivas av en for detta andamal speciellt avsedd motor. Sagningsmaskinen kan dessutom vara utrustad med 15 snabbfastsattningsanordningar och drivningsanordningar for bade stabiliseringsanordningen och sagklingan pa vanster och hoger sida (i sagriktningen). Det innebar all bade den vanstra eller hogra sidan av maskinen kan anvandas for sagning och fOrlaggning av ror/kablar, viket kan vara nodvandigt pa grund av hindrande infrastruktur, trafiksituation i omradet, etc. 20 Figur 9 visar en utfOringsform av en maskin enligt uppfinningen. Stabiliseringsanordningen har en framre del och en bakre del, dar den framre delen är monterad omedelbart bakom sagklingan. Det visas ocksa aft stabiliseringsanordningens frarnre del har en form som är komplementar med formen hos sagklingan, vilken i detta fall är cirkuldr. Med andra ord, i detta fall har den framre delen av stabiliseringsanordningen en konkav cirkular form, med 25 samma eller nastan samma radie som sagklingan och ar monterad sá nara sagklingan som mojligt, och pa ett avstand mindre an 10 mm fran sagklingan. Anledningen all den del av stabiliseringsanordningen som är under jord maste vara placerad sa nara sagklingan som mojligt är Mr all Ora det omojligt fOr jord, stenar eller andra foremal all rasa ner till botten pa diket eller kilas fast mellan sidoma i diket. Styrorganen är i denna utforingsform formade som 30 kanaler inuti stabiliseringsanordningen. Kanalema är illustrerade med streckade linjer i figurema. 7 Vidare kan bakre delen av stabiliseringsanordningen, ddr styrorganens utgang är placerad, ha andra foredragna former. En form är i stort sett parallell med den komplementara form som beskrivs ovan. En arman form är i stort sett motsatt till den komplementara formen och en tredje utforingsform definierar en form som i stort sett är diagonal fran botten och upp till 5 toppen av den bakre delen i bakatriktning. Dessa utforingsformer visas i figur 11-13. Det bar aven noteras att ingangen, utgangen och kanalema är placerade pa den bakre delen av stabiliseringsanordningen i denna utfOringsform. Stabiliseringsanordningen kan ocksa ha ett kilformat (spetsigt) tvarsnitt i fronten i framatriktning. 10 Foretradesvis, som namnts ovan, skall stabiliseringsanordningen ha en maximal bredd i tvarsnitt som är densamma eller aningen mindre an sagklingans bredd. Stabiliseringsanordningen maste vara bred nog sa att det firms plats for de kanalisationsror/kablar som ska instaIleras, men tillrackligt smal sa att den kan dras fram i det sagade mikrodiket.

En annan viktigt aspekt av uppfinningen är att med anvandning av styrorgan kan en inbordes ordning av flertalet ror/kablar bevaras dá de forlaggs i det sagade mikrodiket. Detta dr mycket viktigt dá fler an ett ror forlaggas samtidigt. I ett installationsscenario, kapas ett ror/kabel for en sarskild fastighet pa ett sarskilt avstand efter fastigheten. Det är viktigt att detta ror/kabel ar 20 ett av roren/kablama bland de oversta roren/kablarna i den mangd ror/kablar som finns i diket sá att det ldtt kan hittas. Roret/kabeln maste kapas innan stabiliseringsanordningen. Darfor är det viktigt att veta vilket av alla rOr/kablar som gar in i stabiliseringsanordningen som kommer ut hogst upp i diket. Dessutom, eftersom fargen pa roret/kabeln for en viss fastighet ofta är bestamd pa forhand maste roren/kablama ordnas sá att ror/kabel med rat farg kommer 25 ut hogst upp, kapas till raft langd ndr den bestamda fastigheten har passerats.

En metod som gor det mojligt att samtidigt forlagga ett flertal ror/kablar har ett stort kommersiellt varde eftersom installationsprocessen kan genomfOras mycket snabbare an vad som tidigare varit mojligt inom teknikomradet. Av denna anledning, enligt derma 30 utforingsform av uppfinningen har stabiliseringsanordningen ett flertal styrorgan ddr vart och ett av organen styr en eller ett flertal ror/kablar ned i diket. Till exempel kan anordningen innefatta ett flertal kanaler sá anordnade att en kand ordning hos roren/kablama bevaras, vilket betyder att en ordning hos roren/kablarna ut ur stabiliseringsanordningen är kand fran 8 ordningen in i stabiliseringsanordningen, och foljaktligen är ordningen in i och ut ur stabiliseringsanordningen relaterade till varandra och kand. Detta kan astadkommas genom ett "ett-till-ett-forhallande" mellan ingangen och utgangen hos anordningen, vilket betyder att de inte korsar varandra. Ordningen pa ror/kablar ska anordnas sá att det är ett av de oversta 5 roren/kablarna bland mangden av ror/kablar i diket som alltid är det som ska grenas av till nasta destination. Dad& är det ror/kabel som gar in i den nedersta (bakersta) ingangen vara bland de oversta roren/kablarna ut fran utgangen, och det ror/kabel som gar in i oversta (framsta) ingangen vara bland de understa ut fran utgangen. Som framgar av figur 6 och 7 kan avgreningar fran huvuddiket sagas innan huvuddiket sagas eller ocksa efter det att huvuddiket 10 sagats. Vilken ordning som diken ska sagas kan bestammas sa att man erhaller det mest effektiva flodet under installationen. Varje avgrenat dike gar fran huvuddiket till en slutdestination for ett visst ror/kabel. Nar huvuddiket sagas och roren/kablarna har installerats kapas det oversta roret/kabeln (innan det fors in i stabiliseringsanordningen) vid ett sarskilt avstand bakom placeringen av respektive avgreningsdike sá att detta ror/kabel kan lyftas fran 15 huvuddiket och ldggas in i avgreningsdiket till sin slutdestination, se figur 10. Om roret/kabeln kapats korrekt har det en langd som racker anda fram till slutdestinationen utan att behova skarvas. Pa sa sat avgrenas ett efter ett av roren/kablarna till varje passerad fastighet genom dikena. 20 Beroende pa dikets bredd och storleken pa roren/kablarna kan det finnas en eller flera ror/kablar sida vid sida hogst upp i huvuddiket. Det är viktigt att det ror/kabel som star i tur att avgrenas till sin slutdestination alltid aterfinns bland de oversta. For att astadkomma detta i samband med att huvuddiket sagas och ett antal ror/kablar forlaggs maste det rorikabel som kommer att bli ett av de oversta roren/kablarna i diket och det som skall avgrenas till denna 25 specifika destination kapas pa ett fdrutbestamt avstand efter art platsen ffir motsvarande avgreningsdiket passerats sá att roretikabeln sedan kan lyftas upp och laggas Over till avgreningsdiket till sin slutdestination. Roret/kabeln skall kapas efter att platsen for motsvarande avgreningsdiket passerats med ett visst minsta avstand sá att rorets/kabelns langd är tillrackligt lang utan att behOva skarvas nar den lyfts fran huvuddiket Over till 30 avgreningsdiket och fram till slutdestinationen.

Om stabiliseringsanordningen (tidigare kallad "plog") är konstruerad med individuella kanaler for roren/kablarna eller har individuella kanaler som var och en har plats for ett antal 9 ror/kablar är det enkelt all identifiera vilket ror/kabel som kommer all aterfinnas hogst upp i diket och darmed ocksa vilket ror/kabel som ska kapas innan det gar in i stabiliseringsanordningen. Exempel pa en sadan stabiliseringsanordning visas i figur 9. Stabiliseringsanordningen enligt denna utforingsform har en ingang for ror/kabel och en 5 utgang for ror/kabel vilka är forbundna med varandra medelst ett antal kanaler som styrorgan (illustrerade med streckade linjer) for roren/kablarna. Stabiliseringsanordningens utgang innefattar enligt en utfciringsform av uppfinningen en "matris"-del (eller vektor) sá anordnad all kanalerna är anordnade i en matris med n rader och m kolumner och kan pa sa salt separera ror/kablar pa ett kontrollerat satt horisontellt och vertikalt nar de forldggs i det sagade 10 mikrodiket.

Sammanfattningsvis kapas ett av de (for tillfallet) oversta roren/kablarna vilket är avsett for en viss slutdestination ett och ett pa ett visst minsta avstand efter varje gren och darefter lyfts detta ror/kabel fran huvuddiket och ldggs over till avgreningsdiket fram till sin slutdestination.

Vidare kan sagningsmaskinen innefatta minst en trumma anordnad for all halla roren/kablarna innan de forlaggs i mikrodiket via stabiliseringsanordningen. Pa detta sat erhalles enkel atkomst till roren/kablarna. 20 Vidare kan maskinen enligt uppfmningen dven innefatta andra ldmpliga organ, sasom en eller flera motorer fcir all driva sagklingan och stabiliseringsanordning och/eller for framdrivningsorgan (som drivlina och hjul), kommunikationsorgan fOr tradlos kommunikation med exempelvis en fjarrserverenhet, behandlingsorgan, minnesorgan, sensorer, GPS-organ, fordonsorgan, displayorgan for visande av information sasom grafik, 25 databasorgan, lasningsorgan for all lasa mekaniska kodningsorgan pa sagklinga, startspdrr, etc.

Betrdffande driften av sagklinga och/eller stabiliseringsanordning kan detta ske via direkt mekanisk drift, hydraulisk drift eller elektrisk drift. Mekanisk drivning ger den hogsta 30 verkningsgraden medan elektrisk drivning ger den lagsta verkningsgraden sá den forstnamnda är all foredra om hog verkningsgrad behovs vilket ofta är fallet.

Micro Trenching Technique (MTT) En fordjupad kunskap om MTT-metoden behovs. Figur 1 visar ett flodesdiagram for en MTTmetod fOr aft forlagga minst ett ror/kabel under en vags ytbelaggning i ett omrade innehallande stegen: Sagning av ett mikrodike i ett omrade genom det forsta lagret Li in i det andra lagret L2; Forlaggning av minst ett ror/kabel i mikrodiket sa att minst ett ri5r/kabel placeras under det forsta lagret Li; och aterfyllning av det mikrodiket for aft aterstalla vagens ytbelaggning. 10 Figur 3a och 3b visar schematiskt en tvarsektion av ett omrade dar ett ror ar forlagt i ett mikrodike. Omradet i figur 3a och 3b är ett tredimensionellt omrade hos ett typiskt vagomrade, varvid omradet innefattar ett forsta lager Li som ar vagbelaggningen sasom asfalt eller betong och ett andra lager L2 som är ett barlager for det forsta lagret Li och som vanligtvis bestar av makadam, sand och jord. Som visas i figur 3 är det andra lagret L2 15 sjalvfallet placerat under det forsta lagret Ll.

Sagningssteget innebar: sagning av mikrodiket genom det forsta lagret Li in i det andra lagret L2, vilket innebar aft mikrodiket är sagat sasom visas i figur 3a och 3b. Mikrodiket sagas sa djupt aft minst ett ror/kabel fOrlaggas i mikrodiket under det forsta lagret Li (dvs. alla 20 installerade ror/kablar forlaggs under det forsta lagret L1). Genom aft anyanda foreliggande metod kan alla ror/kablar som erfordras for ett fiberoptiskt natverk forlaggas sa djupt aft de är skyddade om vagbelaggningen Li avlagsnas eller ersatts, exempelvis nar Agar repareras.

Ddrefter fOrlaggs det atminstone ett roret och/eller en kommunikationskabeln i mikrodiket. 25 Roret är ett rot- anordnat fOr aft halla "blasfiber" (sá kallad EPFU) eller fiberkablar. Roret/-en och/eller kommunikationskabeln/-arna forlaggs i mikrodiket sá aft de dr helt forlagda under det forsta lagret Ll.

Slutligen fylls mikrodiket med ett ldmpligt fyllnadsmaterial sá aft vagytan aterstalls. 30 Aterfyllnadsmaterialet bestar av sand eller arinat material med lampliga egenskaper. Mikrodiket fylls med aterfyllnadsmaterialet till en lamplig niva, och om sa erfordras kompakteras med en markvibrator anordnad for bredden w hos mikrodiket. 11 Slutligen fdrseglas mikrodiket med ett forseglingsmaterial, sasom till exempel bitumen, fOr att erhalla en vattentat fOrsegling. Om en vattentat forsegling inte erfordras kan lagning awn utforas med kallasfalt, vilket dr en enkel och billig metod for aterstallning. En lamplig mangd är att kallasfalt halls over och skrapas ned i mikrodiket och kompakteras darefter till en jamn 5 och hard yta. Eventuellt overskott av asfalt kan sedan samlas upp och forslas bort.

Steget med aterfyllning kan enligt en foredragen utfOringsform inkludera stegen: forslutning av mikrodiket jams med botten av det forsta lagret Li med en forsta forsegling Si; och forslutning av mikrodiket jams med toppen pa det forsta lagret Li med en andra forslutning S2.

Figur 4 visar den ovan beskrivna utfdringsformen. Toppen och botten av det forsta lagret Li visas i figur 4. For att erhalla en forsegling med god vidhaftning rekommenderas att het 15 bitumen eller bitumenblandning halls i vid fdrsegling av mikrodiket. Aven andra material som betong eller polymermodifierad bitumen fungerar ocksa.

Den fcirsta fOrslutningen Si flirseglar diket jams med botten av det fOrsta lagret Li, sa att mikrodiket kan tvattas med en hogtryckstvatt for att avlagsna rester av sand fran asfalt- 20 /betongkanterna. Efter tvattningen kan mikrodiket torkas och forvarmas med anvandande av en propanbrannare och slutligen fylls mikrodiket jams med toppen av det fOrsta lagret Li med ett lampligt forslutningsmaterial som het bitumen avsedd fOr spricklagning.

Enligt en ytterligare utfOringsform sagas mikrodiket med en maskin som har en sagklinga 25 som är diamantkladd. En sadan diamantkladd sagklinga sagar enkelt genom de hardaste material, sasom sten eller betong och har visat sig vara mycket lamplig i fOreliggande applikation dá den tillhandahaller mycket rena sniff vid sagning av mikrodiken. I tidigare kanda metoder fOr sagning av mikrodiken, sasom anvandande av sagklingor med tander av hardmetall (volframkarbid), uppstar mangder av sma sprickor pa kanterna hos mikrodiket och 30 som gOr fullstandig fOrsegling vasentligt svarare och mycket dyrare i jamforelse med foreliggande metod. 12 Mikrodiket är foretrddesvis sagat med en modifierad sá kallad vagsag (saganordning) med diamantklddd sagklinga. For att ytterligare optimera prestandan hos vagsagen i fOrevarande tilldmpning har uppfinnarna insett att en eller flera av nedanstaende forbdttringar är anvandbara och skall dal& anses som utforingsformer: • andring av rotationsriktning pa sagklingan till sa kallad "up-cut" for forbattrad borttransportering av sagat material; modifierad kapa for sagklingan och ett framre utlopp for att optimera borttransporten av sagat material och for minskad spridning av dammpartiklar och for att ldmna mikrodiket rent och cardigt for fOrlaggning av ror/kablar; • stabiliseringsanordning sasom visad i figur 8 och 9 med ett eller flera styrorgan, for kanalisationsror/kablar, direkt efter sagklingan sa att mikrodikning och forldggning av ror/kablar kan ske i en process. I det fall att stabiliseringsanordningen har styrorgan for ett flertal ror/kablar skall dessa styrorgan vara sa anordnade att utgangarna fran stabiliseringsanordningen är placerade over varandra pa ett sadant sat att ordningen pa roren/kablarna fran stabiliseringsenhetens ingang och ned i mikrodiket bevaras; trumvagn dragen av vagsagen med hallare fOr trummor for ror/kablar och vamingstape med solctrad; och servo som hailer sagklingan vertikal pa ojamnt underlag, till exempel ndr tva av vagsagens hjul är pa trottoaren och tva hjul är pa vagbanan.

Figur 8 visar en utforingsform som anvander en sagmaskin innefattande en sagklinga ombyggd for "up-cut". "Up-cut" definieras som rotationsriktningen hos sagklingan i forhallande till sagriktningen sasom visas i figur 8. Alla kanda sagmaskiner har den motsatta rotationsriktningen. Genom dndring av rotationsriktningen pa sagmaskinen till "up-cut" 25 hjdlper till att avldgsna uppsagat material fran mikrodiket och tillhandahaller darmed ett "rent" mikrodike.

Vidare är sagmaskinen utrustad med en stabiliseringsanordning anordnad direkt bakom sagklingan, varvid stabiliseringsanordningen har dtminstone ett styrorgan, sasom t.ex. kanaler, 30 fOr styming av roren/kablarna ndr de forlaggs i mikrodiket direkt efter sagklingan. I det fall ett flertal ror/kablar skall forldggas samtidigt dr stabiliseringsanordningen anordnad sa att den är kapabel att forlagga ror/kablar i bibehallen ordning. Det kan uppnas genom att ha individuella 13 kanaler for rOr/kablar i stabiliseringsanordningen sa att ordningen pa rOren/kablarna bibehalls genom stabiliseringsanordningen. Darmed är det mojligt att identifiera vilket ror/Icabel som kommer hogst upp i mikrodiket och darigenom mojliggora att veta vilket ror/kabel som skall kapas ffir vane slutdestination, se figur 10.

Generellt sett skall djupet d pa mikrodiket vara storre an djupet pa det forsta lagret dl tillsammans med hoj den d2 hos atminstone ett ror/kabel, dvs. d> dl + d2 vilket innebar aft djupet d hos mikrodiket är stOrre an hojden pa det forsta lagret dl plus den sammanlagda hojden av en eller flera ror och/eller kommunikationskablar. Som framgar av figurer 3a, 3b, och 4 galler ovanstaende relation.

Emellertid okar kostnaden med okat djup d hos mikrodiket. Darffir skall diket inte vara djupare an nodvandigt. Normalt djup d hos mikrodiket kan vara omkring 400 mm men till skillnad fran bredden w hos mikrodiket kan djupet d ofta justeras kontinuerligt under drift 15 vid anvandande av en vagsag. Sagdjupet kan dad& reduceras gradvis i takt med att antalet ror lagda i mikrodiket minskar.

Vidare skall mikrodiket dessutom inte vara bredare an nodvandigt cla ett bredare mikrodike innebar hogre kostnader an ett smalt mikrodike. A andra sidan kan ett smalare mikrodike gra 20 det svarare att installera ror/kablar sá det finns optimal bredd for mikrodiket, eftersom t.ex. om mikrodiket är for smalt kommer alla ror/kablar staplas pa varandra sá att djupet hos det oversta roret/kabeln kommer att vara for grunt.

Med anledning av ovanstaende diskussion bar uppfinnama genom tester kommit fram till 25 lampliga dimensioner pa ett mikrodike skall vara ett djup d mellan 200 — 500 mm (och foretradesvis 300-500 mm) samt en bredd w mellan 10 — 30 mm (och foretradesvis 15-25 mm) enligt en utforingsform for optimerad installationseffektivitet och lag kostnad. Vidare minimeras trafikstorningar med dessa dimensioner eftersom fordon enkelt kan passera Over ett tippet mikrodike.

Vidare, med referens till flodesschemat i figur 2 innefattar metoden for att forlagga minst ett ror/kabel enligt en annan utforingsform foljande steg; - scanning av ett omrade med hj alp av en markpenetrerande radar; och 14 identifiering av hinder i omradet med anvandande av data genererad av den markpenetrerande radarn, sagning av ett mikrodike i omradet genom det forsta lagret Li och ned i det andra lagret L2; - forlaggning av minst ett ror/kabel i mikrodiket sá aft atminstone ett ror/kabel fOrlaggs under det forsta lagret Li; och - aterfyllning av mikrodiket for aft aterstalla vagytan.

Det bor noteras stegen med scanning och identifiering utfors innan ovriga steg i metoden 10 enligt denna utfOringsform.

Enligt denna utfOringsform scannas omradet med hjalp av en markpenetrerande radarenhet, sasom exempelvis en GEO-radar eller annan lamplig utrustning. 15 Med anvandande av information genererad av den markpenetrerande radarn identifieras darefter hinder under marken i omradet, sasom avloppsror, elkablar, konstruktionsstrukturer, etc. Stegen med scanning och identifiering innebar aft nar man utfor det efterfoljande sagningssteget kan man undvika aft oavsiktligt kapaiskada hinder i omradet vilket kan resultera i forseningar och extra kostnader i mikrodikningsprocessen. Efter aft ha sagat ett 20 mikrodike i det avsokta omradet forldggs atminstone ett ror och/eller en kommunikationskabel i mikrodiket. Slutligen fylls mikrodiket med lampligt fyllnadsmaterial sá aft vagbanan blir aterstalld.

Metoden kan awn omfatta steget: installering eller blasning av fiber eller fiberkabel i ett eller 25 flera rot. om 'lir har forlagts i mikrodiket.

Det bor aven noteras aft den ovan beskrivna metoden aven kan inkludera steget: astadkomma ett eller flera avgreningspunkter anslutna till mikrodiket. Foretradesvis Ors avgreningspunktema med hjalp av en diamantkladd karnborr eller med en handhallen 30 sagmaskin med en diamantkladd kedja eller sagklinga. For denna utfOringsform kan metoden awn innefatta det ytterligare steget: borrande av en eller flera kanaler fran avgreningspunkterna till en eller flera fastigheter med anvandande av styrd borrning. Det är viktigt aft kanalerna borras under det forsta lagret Li i det andra lagret L2. Ror/kablar installeras darefter i dessa kanaler nar borren dras tillbaka.

I foljande beskrivning diskuteras olika aspekter avseende layout och utformning av 5 mikrodiken, avgreningspunkter och kanaler, samt strategier avseende sagning, avgrening, etc. i forhallande till och inforlivade i foreliggande metod.

Layout Figur 5 visar en typisk logisk struktur av ett Fiber Till Hemnat (FTTH) i ett bostadsomrade, 10 dar "D" är en distributionsnod och "F" är en skarvpunkt dar stOrre fiberkablar skarvas till mindre (eller i fallet med ett distribuerat PON-nat dar optiska splittrare ("splitters") är placerade). Natverket mellan distributionsnoden D och en skarvpunkt F kallas distributionsnat och natverket mellan skarvpunkten F och de enskilda fastighetema kallas accessnat. Bade ror/kablar for distributionsnatverket och accessnatverket kan installeras med anvandande av 15 foreliggande metod.

Ett bostadsomrade som skall byggas med FTTH är normalt indelat i ett antal mindre bostadsdelomraden. Nagonstans i eller utanfor bostadsomradet maste det finnas en plats som rymmer de optiska paneler och den elektronik som behovs fOr aft bilda en sá kallad 20 distributionsnod D. Distributionsnoden D kan vara lokaliserad i en befintlig fastighet eller i en egen liten byggnad eller i ett stort markskap. Varje distributionsnod D kan innehalla elektronik och fiberoptiska paneler for mellan nagra hundra hushall till flera tusen hushall. Storleken pa det omrade som ska anslutas till en enskild distributionsnod D kan anpassas inom vida granser och beror primart pa praktiska Overvaganden, sasom som utrymme i 25 distributionsnoden D, svarigheter med aft hantera en mangd sma distributionsnoder D, etc. Foreliggande metod kan ocksa anpassas for vane onskat antal fibrer per hushall.

Det finns tva huvudtyper av FTTH-nat: punkt-till—punkt- samt punkt-till-multipunktnatverk. I ett sa kallat punkt-till-punktnatverk innehaller distributionsnoden D den andra anden av alla 30 de fibrer som har sitt ursprung i vane enskilt hushall i bostadsomradet. Om till exempel ett omrade med 500 hushall dimensioneras for 2 fibrer per hus innebar det aft 1000 fibrer kommer in till distributionsnoden D. Distributionsnoden D skall foretradesvis vara centralt placerad i omradet som ska byggas sasom visas i figur 5. 16 Utformningen av ett punkt-till-multipunktnatverk eller ett sã kallat Passivt Optiskt Nat (PON) är mer eller mindre detsamma. Skillnaden är aft antalet inkommande fibrer till distributionsnoden D i detta fall motsvarar antalet hushall dividerat med en faktor (t.ex. 8, 16, 5 32, etc.). Exemplen i den fortsatta diskussionen baseras pa antagandet aft ett punkt-tillpunktnatverk skall byggas. Emellertid kan beskrivna metoder aven appliceras pa ett PON nat om distributionskablarna skalas korrekt.

Sett fran distributionsnoden D stacker sig distributionskablar till skarvpunkter F placerade i 10 brunnar eller i markskap. Distributionskablarna dimensioneras normalt for antalet hushall i omradet plus 10 % i reserv sá aft framtida nybyggda fastigheter latt kan anslutas till natverket. I ett punkt-till-punktnatverk ddr exempelvis en skarvpunkt F omfattar ett omrade med 22 fastigheter och kravet är 2 fibrer per fastighet erfordras 48 fiber frail distributionskabeln. Fibrer fran distributionskablarna skarvas i skarvpunkterna F till fibrer 15 fran accesskablarna. Dessa accesskablar gar sedan vidare till varje enskild fastighet som ska anslutas.

Hur manga fastigheter en skarvpunkt F ska forsorja beror huvudsakligen pa ekonomiska stallningstaganden. Om omradet som skall anslutas är for stort okar medellangden pa 20 accesskablarna till varje fastighet, vilket okar kostnaden. A andra sidan, om omradet är for litet okar kostnaden per fastighet pa grund av dess andel i skarvpunkten F och dess distributionskabel. Foljaktligen finns en optimal storlek for ett bostadsomrade ddr kostnaden är som lagst. Antalet fastigheter som ger detta kostnadsminimum beror i huvudsak pa omradets topografi och pa storleken pa fastigheternas tomtmark, men en tumregel är aft ett 25 optimalt antal normalt ofta ligger nagonstans mellan 16-48 fastigheter fran varje skarvpunkt F.

Om sagning utfors med anvandande av en sag enligt en utforingsform skall skarvpunkten F placeras centralt i varje delomrade med till exempel 22 fastigheter. Skarvpunkten F kan 30 fysiskt vara placerad i ett markskap eller i en kabelbmnn vid vagsidan. Typiskt stacker sig da 10-12 rot- fran markskapet eller kabelrunnen at vardera ballet langs vagen. Vart och ett av 17 dessa rot- ansluter sedan var och en av fastigheterna. Slutligen biases accesskablar in i varje ror.

Strategi for sâgning 5 Vanligtvis har villaomraden fastigheter pa bada sidor av en vag och i denna situation kan fastighetsanslutningama kan da goras pa tva olika satt: antingen mikrodika pa bada sidor av vagen och ansluter fastighetema till narmaste mikrodike eller sa mikrodikar man bara pa en sida av vagen eller i mitten av vagen och ansluter fastigheter fran bada sidoma till detta mikrodike.

Emellertid, for aft minimera antalet mikrodiken som korsar vagen Ors enligt en utforingsform korsningar till motsatt sida av vagen till tomtgransen mellan tva fastigheter. Darefter forlaggs ror i mikrodiket till var och en av de tva fastighetema. Pa sä salt behovs bara ett dike som korsar vagen for varannan fastighet pa motsatt sida av vagen. Mikrodikning som 15 korsar vagen fOr varje varannan fastighet är en billig och kostnadseffektiv metod.

Avgrening frem ett huvuddike Avgrening fran ett huvudmilcrodike (ett huvudmikrodike ar definierat som ett mikrodike langs en vag) kan utforas pa ett antal olika sat. Som framgar i figur 6 kan avgreningar sagas 20 antingen fore eller efter det aft huvuddiket sagats. Respektive metod utfors bast i en vinkel motsvarande ca 0 fran huvuddiket for aft erhalla en stor bojradie pa det avgrenade roret/rorledningen. Avgreningsdikena kan endera korsa huvuddiket eller avslutas jams med huvuddiket. Nar huvudmikrodiket sagas och kanalisationsroren forlaggs är det som det framgar av figur 10 och figur 6 enkelt aft ett efter ett lyfta ett av de oversta roren over till vart 25 och ett av avgreningsdiken och vidare till respektive fastighet.

En altemativ avgreningsmetod är aft med hjdlp av en karnborr med lamplig dimension fOrst borra ett hal vid varje avgreningspunkt. Huvudmikrodiket kan sedan sagas genom alla dessa hal enligt vad som beskrivits ovan och visas i figur 7. Denna metod lampar sig bade for den 30 sparfasta avgreningsmetoden beskriven ovan och nar fastighetsanslutningar/avgreningar Ors med hjalp av styrd borrning. 18 En altemativ metod att Ora avgreningar är att first borra ett hal vid varje avgreningspunkt. Haien kan goras med anvandande av en kamborr med ldmplig dimension (for ett runt hal) eller med anvandande av ett handhallet verktyg med diamantkladd sagklinga eller kedja (for ett rektangulart hal). Huvudmikrodiket kan sedan frasasisagas genom alla dessa hal pa samma 5 sat som beskrivits ovan och som visas i figur 7. Denna metod är ldmplig bade fOr att Ora fastighetsanslutningen med ett mikrodike sagat pa sa salt som beskrivet ovan sa va.1 som att Ora fastighetsanslutningen med styrd borrning. Styrd borrning är ibland att foredra for att Ora fastighetsanslutningama eftersom man da undviker (t.ex. gar under) hinder sasom staket, hackar, tract, etc. Emellertid innebar det att ytterligare en dyr maskin (borr) erfordras pa 10 installationsplatsen.

Det bor slutligen fOrstas att fiireliggande uppfinning inte är begrdnsad till utfOringsformerna beskrivna ovan utan aven relaterar till och inkluderar alla utforingsformer inom ramen for de bifogade oberoende patentkraven.

Foreliggande uppfinning avser darfor atminstone foljande aspekter och utforingsformer.

Al. Maskin anordnad for sagning av mikrodiken och fOrlaggning av ror/kablar i mikrodiken, varvid namnda maskin innefattar en sagklinga anordnad for sagning av ett 20 mikrodike i ett omrade; varvid namnda maskin vidare innefattar en stabiliseringsanordning anordnad for stabilisering av namnda mikrodikes vaggar vid forldggning av ror/kablar i namnda mikrodike, varvid namnda stabiliseringsanordning är placerad omedelbart efter namnda sagklinga i namnda mikrodike och namnda stabiliseringsanordning innefattar styrorgan for styming av minst ett ror/kabel dá det flit-14gs i namnda mikrodike.

Maskin enligt Al, varvid namnda styrorgan är anordnade sa att en ordning hos ett flertal ror/kablar bevaras da de forlaggs i namnda mikrodike.

Maskin enligt nagot av A 1 -A2, varvid namnda stabiliseringsanordning innefattar en 30 ingang och en utgang for ror/kablar, varvid namnda ingang och utgang är fOrbundna med namnda styrorgan. 19 A4. Maskin enligt A3, varvid ndmnda styrorgan är kanaler i namnda stabiliseringsanordning och varvid namnda ingang och namnda utgang dr forbundna med varandra medelst namnda kanaler. 5 A5.Maskin enligt A4, varvid ett minsta avstand mellan namnda utgang och namnda sagklinga är mellan 100 till 500 mm.

Maskin enligt A4 eller A5, varvid namnda ingang, namnda utgang och ndmnda kanaler tillsammans är lostagbart fastsatta pa ndmnda stabiliseringsanordning.

Maskin enligt nagot av A1-A6, varvid namnda stabiliseringsanordning har en frarnre del och en bakre del, varvid namnda framre del är placerad omedelbart efter namnda sagklinga och har en sektion som har en form som ar komplementar med namnda sagklingas form.

Maskin enligt A7, varvid ndmnda sagklinga har en cirkuldr form.

Maskin enligt nagot av A6 till A8, varvid ndmnda ingang, namnda utgang och namnda kanaler ãr anordnade pa namnda stabiliseringsanordnings bakre del.

Maskin enligt nagot av A7 till A9, varvid namnda stabiliseringsanordning har en kilform i tvarsnitt vid namnda frdmre del.

All.Maskin enligt nagot av Al-A10, varvid namnda stabiliseringsanordning har en 25 maximal bredd i tvarsnitt som är lika med eller nagot mindre an en bred hos namnda sagklinga.

Al2. Maskin enligt nagot av Al -Al 1 , varvid avstandet mellan namnda sagklinga och ndmnda stabiliseringsanordning är stone an 0 mm men mindre an 10 mm.

A13. Maskin enligt nagot av Al -Al2, varvid ett verksamt djup hos namnda stabiliseringsanordning i namnda mikrodike ar upp till 50 mm mindre an ett verksamt djup hos namnda sagklinga.

A14.Maskin enligt nagot av A1-A13, varvid namnda stabiliseringsanordning och namnda sagklinga är anordnade aft hoj as och sankas oberoende av varandra. 5 A15.Maskin enligt nagot av A1-A4, varvid naninda maskin vidare innefattar minst en trumma anordnad Rh- aft halla ror/kablar innan forlaggning av namnda riir/kablar i namnda mikrodike via namnda stabiliseringsanordning.

Claims (15)

21 PATENTKRAV

1. Metod fir aft bygga distributionsnat och/eller accessnat for Fiber-Till-Hemmet FTTH; namnda metod innefattar stegen: - design av distributionsnat och/eller accessnat for FTTH for ett omrade genom uppdelning av namnda omrade i delomraden; namnda delomraden innefattar ett antal fastigheter beldgna ldngs en eller ett mindre antal gator/vagar i varje delomrdde, maximalt antal ndmnda fastigheter i varje ndmnda delomrade valjs i enlighet med antal tilldelade fibrer for respektive delomrade i valda kablar i namnda distributionsnat och valt antal fibrer/fastighet; - val av plats fdr en distributionsnod D i namnda omrade och fOr en skarvpunkt F i varje namnda delomfdde, ndmnda skarvpunkter F placeras nara en gata/vag fdretradesvis centralt i varje namnda delomrdde; - sagning av huvudmikrodike och samtidig fOrlaggning i namnda gator/vagar eller i trottoarer langs namnda gator/vagar av ror/kablar for namnda accessnat och/eller namnda distributionsnat i enlighet med namnda design; i varje namnda delomrade fdrlaggs ett ror/kabel i namnda accessnat, fir var och en av de av namnda delomrades fastigheter som ska anslutas, namnda ror/kabel fdrlaggs med sin ena aide i namnda delomrades namnda skarvpunkt F; den andra anden är avsedd fir respektive namnda fastighet; i namnda distributionsnat foirlaggs ror/kablar pa ett sadant satt aft samtliga namnda skarvpunkter F kan anslutas till namnda omrades distributionsnod D med tillrackligt antal fibrer for respektive namnda delomrades fastigheter; sagning och fOrlaggning av ror/kablar kan goras antingen i riktning fran eller mot namnda distributionsnod D eller namnda skarvpunkter F; - kapning av namnda ror/kabel for en viss fastighet i namnda accessnat pa lampligt avstand fran platsen for avgrening mot respektive fastighet; - anslutning av respektive fastighet t ex genom sagning av ett avgreningsmikrodike fram till namnda fastighet och fOrlaggning av namnda ror/kabel avsedd for motsvarande fastighet; 22 - aterfyllning och forsegling av namnda mikrodiken; - blasning av fiberkabel i namnda ror i namnda distributionsnat pa ett sadant sat att namnda omrades namnda distributionsnod D kan forbindas med var och en av namnda skarvpunkter F med tillrackligt antal fibrer for namnda fastigheter i respektive namnda delomrade samt blasning av fiberkabel eller blasfiber, sá kallad EPFU, i namnda 'Or i namnda accessnat mellan varje ndmnda delomrades namnda skarvpunkt F och var och en av de av respektive delomrades namnda fastigheter, som ska anslutas; namnda metod innefattar vidare en maskin for sagning av mikrodiken och forlaggning av ror/kablar i namnda mikrodiken i en enda sammanhangande process; namnda maskin innefattar: - en sagklinga anordnad for sagning av mikrodiken i ett sagningsomrade; namnda sagningsomrade innefattar ett forsta lager L I , som är en hard ytbeldggning som t ex asfalt, sten eller betong och ett andra lager L2, som är ett barlager for namnda forsta lager Li och beldget under ndmnda forsta lager Li; vidare är ndmnda sagklinga driven av en motor och har en rotationsriktning som medfor att namnda sagklingas nedre del ror sig framat i sagriktningen - framdrivningsorgan som t ex hjul, anordnade pa namnda maskins motstaende sidor transversellt sagriktningen; namnda framdrivningsorgan drivs av en eller flera motorer, - en stabiliseringsanordning anordnad for stabilisering av namnda mikrodikes vdggar vid forldggning av ror/kablar i namnda mikrodike, namnda stabiliseringsanordnings framre del har en form som är komplementdr med eller ndra komplementar med namnda sagklingas form och är placerad omedelbart efter namnda sagklinga pa ett avstand stone an 0 mm vid forlaggning av namnda ror/kablar i namnda mikrodike; namnda stabiliseringsanordning har en ingang och en utgang och ett eller flera styrorgan, namnda ingang är anordnad Over markniva och namnda utgang är anordnad under markniva pa namnda stabiliseringsanordnings bakre, nedre del; 23 namnda styrorgan är fOrbundna med namnda ingang och namnda utgang; vart och ett av namnda styrorgan styr ett eller ett flertal riir/kablar ned i namnda mikrodike; namnda styrorgan är anordnade sá aft de andrar riktning pa namnda ror/kablar fran vertikal eller nara vertikal vid markniva till horisontell eller tiara horisontell vid namnda utgang; namnda utgang är anordnad pa ett minsta avstand till namnda sagklinga, matt horisontellt vid markniva, som är stone an minsta tillatna bojningsradie for nmnda ror/kablar, vilket betyder aft namnda avstand är stone an 100 — 500 mm beroende pa vald typ av ror/kabel, nimuffskr.,teittirserrmszegglyinggr• namnda stabiliseringsanordning är anordnad aft fOrlagga upp till n ror/kablar, ddr 1 dl + d2, namnda arbetsdjup for namnda stabiliseringsanordning är mindre an motsvarande arbetsdjup hos namnda sagklinga; namnda sagklinga och namnda stabiliseringsanordning kan vidare hojas fran sina respektive namnda arbetsdjup till en lamplig hojd for service och utbyte; Namnda metod kannetecknas av aft namnda ett eller ett flertal ror/kablar i antal och dimension placeras i namnda huvudmikrodike via namnda stabiliseringsanordnings namnda styrorgan i enlighet med namnda design av namnda distributionsnat och/eller namnda accessnat i namnda omrade, varvid namnda styrorgan är dimensionerade efter den vid namnda design valda storleken pa namnda ror/kablar; namnda ror/kablar for namnda distributionsnat har normalt en stone diameter och placeras oftast under namnda ror/kablar for namnda accessnat i namnda mikrodike;

2. Metod enligt patentkrav 1; varvid huvuddelen av namnda omrade delas upp i delomraden med 16 —48 fastigheter i varje delomrade. 24

3. Metod enligt patentkravl eller 2; varvid tva huvudmikrodiken sagas langs namnda gator/vagar, ett av ndmnda huvudmilcrodiken langs vardera sidan av namnda gator/vagar; varvid namnda fastigheter ansluts till/fran narmaste namnda huvudmikrodike 5

4.Metod enligt patenticravl eller 2; varvid endast ett huvudmikrodike sagas langs namnda gator/vdgar och namnda fastigheter pa bada sidor av namnda gator/vdgar ansluts till/fran ndmnda enda huvudmikrodike.

5. Metod enligt nagot av foregaende patentkrav; varvid namnda maskins namnda styrorgan är anordnade sá aft en ordning hos ett flertal nd.mnda ror/kablar är bevarad frail namnda ingang till namnda utgang

6. Metod enligt patentkrav 5; varvid namnda ror/kablar vid ndmnda ingang ir ordnade enligt namnda design pa ett sadant Mit aft ror/kabel som star i tur aft avgrenas alltid aterfmns 15 bland de oversta roren/kablarna i namnda mikrodike.

7. Metod enligt nagot av ffiregaende patentkrav; varvid avgreningsmikrodiken sagas till/fran tomtgransen mellan tva ndrliggande namnda fastigheter fOr varannan av namnda fastigheter pa ena eller ph bada sidor av namnda gator/vagar.

8. Metod enligt nagot av foregaende patentkrav; varvid namnda maskin sagar namnda mikrodiken fran ett upptaget hal i namnda lager Li och lager L2.

9. Metod enligt nagot av foregaende patentkrav; varvid namnda ror/kablar kapas fore namnda stabiliseringsanordnings namnda ingang.

10. Metod enligt nagot av foregaende patentkrav; varvid namnda mikrodiken aterfylls med ldmpligt fyllnadsmaterial till en ldmplig niva, vilket fyllnadsmaterial vid behov kompakteras med en markvibrator speciellt anordnad for bredden w hos namnda mikrodiken 30 och djupet av namnda lager Ll.

11. Metod enligt patentkrav 10; varvid namnda mikrodike forst forsluts med en fOrsta fOrsegling Si vid botten av namnda forsta lager Li med ldmpligt material som t ex het bitumen och darefter tvattas med hogtryckstvatt innan slutlig ffirslutning med en andra forsegling S2 jams med toppen pa namnda ffirsta lager Li med lampligt material som t ex het bitumen 5

12.Metod enligt nagot av ffiregaende patentkrav; varvid namnda mikrodike torkas och forvarms med t ex propanbrannare innan ffirsegling med lampligt material som t ex het bitumen.

13. Metod enligt nagot av fciregaende patentkrav; varvid namnda maskin drar en vagn 10 med hallare for upp till 24 trummor for namnda rodkablar, namnda ror/kablar matas fran namnda trummor framat i namnda maskins sagriktning ner i namnda stabiliseringsanordnings namnda styrorgan och vidare ut i namnda mikrodike.

14. Metod enligt nagot av foregaende patentkrav; varvid vid namnda sagning och forlaggning av namnda ror/kablar i namnda mikrodike anvands nagot av foljande: maskinorgan, sensorer, minnesorgan, tradlos kommunikation med en fjarrserverenhet, behandlingsorgan, GPS-organ, databasorgan eller displayorgan fOr visande av information sasom grafik; 20

15.Metod enligt nagot av foregaende patentkrav; varvid namnda maskin innefattar sensorer och servo for aft halla namnda sagklinga vertikal pa ojamnt underlag t ex tva av namnda hjul pa trottoar och tva namnda hjul pa vagbana. 1/9 Sagning Forlaggning Aterfyllning