SE1400558A1 - Förläggninsmaskin med tilläggsfunktioner - Google Patents

Abstract

Maskin anordnad for sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar i mikrodiken,varvid nämnda maskin innefattar en sågklinga anordnad for sågning av ett mikrodike i ettområde, vilket område innefattar ett forsta lager, som är en hård ytbeläggning och ett andralager, som är ett bärlager for närnnda forsta lager; varvid nämnda maskin vidare innefattar enstabiliseringsanordning anordnad for stabilisering av nämnda mikrodikes väggar , varvidnärrmda stabiliseringsanordnings främre del är placerad omedelbart bakom nämnda sågklingaoch med en form som är komplementär med nämnda sågklingas form; varvid närrmdastabiliseringsanordning vidare innefattar styrorgan for styrning av minst ett rör/kabel, vidförläggning i närrmda mikrodike; nämnda maskin är vidare kännetecknad av att nämndamaskin är anordnad med två såganordningar placerade bakom och parallellt med nämndasågklinga och på var sida om nämnda mikrodike, varvid nämnda såganordningar sågar genomnämnda forsta lager parallellt med och på bestämda avstånd till och på var sida om nämndamikrodike.

Description

FÖRLÄGGNINGSMASKIN MED TILLÄGGSFUNKTIONER Tekniskt områdeFöreliggande uppfinning avser en maskin för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar i diken. Uppfinningen avser särskilt en maskin enligt patentkrav 1.

Bakgrund till uppfinningen Metoden att såga mikrodiken s.k. Micro Trenching förväntas bli den dominerande metodenför att bygga Fiber-To-The-Home (FTTH) i villaområden och radhusområden. I Sverigeförväntas ungefär 400 000 hus komma att anslutas till ett fibemätverk under de kommande 5 -10 åren. Världsmarknaden är enorm och kan uppskattas till 100 - 500 gånger den Svenskamarknaden. Detta betyder att någonstans mellan 40 miljoner och 200 miljoner hus kan komma att anslutas under de kommande 20 åren.

När rör och/eller kablar ska förläggas i mikrodiken används en (väg) sågmaskin för att såga de diken där rör/kablar ska förläggas.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en maskin för sågning avmikrodiken och förläggning av rör/kommunikationskablar som helt eller delvis löser problemoch nackdelar med känd teknik.

Ovan nämnda ändamål uppnås med en maskin anordnad för sågning av mikrodiken ochförläggning av rör/kablar i mikrodiken, varvid nämnda maskin innefattar: - en sågklinga anordnad för sågning av ett mikrodike i ett område, vilket område innefattar ettförsta lager Ll och ett andra lager L2, varvid nämnda första lager L1 är en hård ytbeläggning,som t ex asfalt eller betong och närrmda andra lager L2 är ett bärlager för nämnda första lagerL1 och placerat under nämnda första lager L1; varvid nämnda maskin har förmåga att såga nämnda mikrodike genom närrmda första lager L1 och ned i nämnda andra lager L2; - en stabiliseringsanordning anordnad för Stabilisering av nämnda mikrodikes väggar vidförläggning av rör/kablar i närrmda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning har enfrämre del och en bakre del, varvid nämnda främre del, vid förläggning av rör/kablar i närrmda mikrodike, är placerad omedelbart bakom nämnda sågklinga och innefattande en form som är komplementär med eller nära komplementär med nämnda sågklingas fonn;varvid nämnda stabiliseringsanordning vidare innefattar styrorgan för styming av minst ett rör/kabel då det förläggs i nämnda mikrodike; nämnda maskin är vidare kännetecknad av att nämnda maskin är anordnad med tvåsåganordningar placerade bakom och parallellt med nänmda sågklinga och på var sida omnämnda mikrodike, varvid nänmda såganordningar sågar genom nänmda första lager L1 parallellt med och på bestämda avstånd till och på var sida om nämnda mikrodike Utföringsforrner av maskinen enligt uppfinningen är definierade i de bilagda beroende patentkraven och beskrivs i efterföljande detaljerade beskrivning.

Andra fördelar och tillämpningar av föreliggande uppfinning kommer att bli uppenbara genom följande detaljerade beskrivning av uppfinningen.

Kortfattad beskrivning av figurerDe bilagda figurema är avsedda att klargöra och förklara föreliggande uppfinning, i vilken; - Figur l visar ett flödesschema för MTT; - Figur 2 visar ett flödesschema av en utföringsform av MTT; - Figur 3a och 3b visar schematiskt ett tvärsnitt av ett område med en gata/väg med ettmikrodike.

- Figur 4 visar schematiskt tvärsnittet i figur 3, vari mikrodiket har fyllts med ettfyllnadsmaterial som t. ex. sand och förseglats med två förseglingslager.

- Figur 5 visar en typisk layout av ett F TTH nätverk - Figur 6 visar hur man sågar avgreningar till enskilda hus från ett huvudmikrodike; - Figur 7 visar avgrening till enskilda hus om styrd borrning används istället försågning; - Figur 8 visar en sågrnaskin med sin sågklinga och en stabiliseringsanordning förförläggning av rör/kablar omedelbart bakom sågklingan - Figur 9 visar en sågmaskin där stabiliseringsanordningen är anordnad för att förläggaett flertal rör/kablar samtidigt med bibehållen ordning på rören/kablarna i mikrodiket - Figur lO visar detaljerat var det översta röret ska kapas så att det blir tillräckligt långtför att nå sin slutdestination; - Figur ll visar viktiga ytor för kontroll av stabiliseringsanordningens rörelse. Ytoma är definierade i ett koordinatsystem med origo i centrum av sågklingan och gäller för allaplaceringar av sågklingan och stabiliseringsanordningen antingen de placeras påvänster eller höger sida av sågmaskinen eller framför eller bakom sågmaskinen. Figurll definierar också det koordinatsystem, med origo i centrum av sågklingan, somanvänds i hela detta dokument.

- Figur 12, 13 och 14 visar exempel på rörelser av stabiliseringsanordningen enligtuppfinningen; där figur 12 visar ett exempel på en linjär rörelse, figur 13 visar ettexempel på en pendelrörelse och figur 14 visar ett exempel på en kontinuerlig rörelse,som innehåller delelementen: rotation och förflyttning av centrum för rotationen i xoch y riktning.

- Figur 15 visar detaljerat utformningen av fästpunkterna för länkarmarna påstabiliseringsanordningen, så att de rör och kablar som sitter i styrorganen inte skaförstöras då stabiliseringsanordningen roteras.

- Figur 16 visar ett mikrodike som sågats med en förläggningsmaskin medsåganordningar som sågar genom ytbeläggningen på båda sidor om mikrodiket. Bilden visar resultatet sedan ytbeläggningen mellan dessa två sågspår tagits bort.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen För att lösa tidigare nämnda samt andra problem, hänför sig föreliggande uppfinning till ensågmaskin innehållande en sågklinga anordnad för att såga mikrodiken i ett område.Maskinen innehåller vidare en stabiliseringsanordning anordnad för att stabilisera mikrodiketsväggar när rör/kablar förläggs i det samma. Vidare är stabiliseringsanordningen placeradomedelbart bakom sågklingan i mikrodiket och innehållande styrorgan för styrning av minstett rör/kabel då det förläggs i mikrodiket.

Sågklingan och tillhörande stabiliseringsanordning kan vara integrerade med sågmaskinenoch bildar därmed en helt ny maskintyp eller konstruerade som en tilläggsenhet som kanmonteras på existerande maskiner. Sågklingan och stabiliseringsanordningen kan varaplacerade på höger eller vänster sida av maskinen. Andra tänkbara placeringar är framför ellerbakom maskinen. Följande beskrivning gäller för alla tänkbara placeringar av sågklinga ochstabiliseringsanordning eftersom beskrivningen endast talar om den relativa placeringen av stabiliseringsanordningen i förhållande till sågklingan.

Sågklingan och stabiliseringsanordningen kan individuellt höjas och sänkas mellan en högsta position (”serviceläge”) och en lägsta position (”arbetsläge”).

Sågklingans rörelse mellan de två extremlägena kan vara vertikal eller nära vertikal ellerutföras med en rotationsrörelse. Denna rotationsrörelse kan åstadkommas genom attsågklingan med sin motoranordning är fäst med ett gångjärn i ena änden och en lyftanordningi den andra änden. Därmed kan sågklinga med motoranordning höjas och sänkas med en rotationsrörelse med hjälp av lyftanordningen.

Stabiliseringsanordningens rörelse är mer komplicerad. Under sin förflyttning mellan de tvåextremlägena får inte stabiliseringsanordningen komma i kontakt med varken sågklingan,botten på mikrodiket eller säkerhetskåpan över sågklingan. Vidare, eftersom höjning ochsänkning av stabiliseringsanordningen kan komma att göras under tiden kablar och/eller rörfinns i styrorganen i stabiliseringsanordningen, måste konstruktionen säkerställa att det finnstillräckligt utrymme, samt garantera att minsta tillåtna böjradie för rör och kablar kan hållas inom specificerade gränser.

I sitt högsta läge är stabiliseringsanordningen helt och hållet lyft över marknivå och med vissfrigång till marken samt dessutom helt tillbakadragen och med viss frigång bakom (isågningsriktningen) säkerhetskåpan över sågklingan. I sitt lägsta läge befinner sigstabiliseringsanordningen maximalt 50 mm över botten på mikrodiket och omedelbart bakomsågklingan på ett avstånd av maximalt 20 mm. Detta betyder att stabiliseringsanordningensrörelse mellan sina extremlägen innebär en rörelse i x-riktning av mer än 0,8*r, där r är sågklingans radie, och mer än 0,8*r i y-riktning.

Sågklingan slits under sågning och därmed minskar dess diameter. Detta betyder att avståndetmellan sågklingan och stabiliseringsanordningen kommer att öka med tiden. Med tiden kanavståndet ha blivit så stort att stenar i bärlagret kan få stabiliseringsanordningen att fastna imikrodiket. Därför måste länkarrnarna som överför rörelse till stabiliseringsanordningen samtderas fästpurikter i sågmaskinen vara mycket kraftiga. Detta är viktigt därför att omstabiliseringsanordningen fastnar i mikrodiket av någon anledning kan avsevärda krafter överföras till stabiliseringsanordningen och till dess lyftanordning och till fästpunkterna i sågmaskinen. För att kompensera för sågklingans slitage är det nödvändigt attstabiliseringsanordningens position kan justeras i förhållande till aktuell radie på sågklingan.Justeringen kan implementeras med vantskruvar eller liknande anordningar eller med därför avsedda motoranordningar.

Länkarmarna för höjning och sänkning av stabiliseringsanordningen drivs av en därför avseddmotoranordning (t ex elektrisk eller hydraulisk). Vidare kan en maskin med sågklingananordnad på maskinens ena sida, ha snabbfästen och drivanordningar för bådestabiliseringsanordningen och sågklingan anordnade på maskinens vänstra respektive högrasida (i sågriktningen). Därmed kan vilken som helst av den vänstra och den högra sidan avsågmaskinen användas för sågning och förläggning av rör/kablar. Detta kan vara nödvändigt på grund av hindrande infrastruktur, trafiksituationen i området, etc.

Enligt olika utföringsforrner av uppfinningen kan stabiliseringsanordningens rörelse mellansina två extremlägen utföras med en linjär eller Sekventiell linjär rörelse, en pendelrörelseeller en kontinuerlig eller sekventiell rörelse, som innehåller delelementen rotation ochförflyttning av rotationscentrum i x- och y- led. Slutligen kan rörelsen vara sammansatt av en kombination av två eller tre av ovan nämnda rörelser.

Stabiliseringsanordningens rörelse kan mekaniskt vara kontrollerad av länkarmar med fastafästpunkter och drivas av en enda elektrisk eller hydraulisk motoranordning eller av ett antal elektriska eller hydrauliska motoranordningar, styrda av en mjukvara i en dator.

Nämnda linjära rörelse kan vara längs en rät linje med cirka l5 - 40° lutning mot markplanet.Nämnda sekventiella linjära rörelse kan vara en nära horisontell rörelse med O - 25° lutningmot markplanet när stabiliseringsanordningen är nära sitt lägsta läge och en brantare rörelseeller till och med en helt vertikal rörelse när stabiliseringsanordningen har kommit bort från sågklingan. Figur 12 visar ett exempel på en rörelse längs en rät linje.

Nänmda pendelrörelse har den fördelen att den är enkel att åstadkomma och att den ger enstark konstruktion. Area A + B i figur ll visar möjliga platser för rotationscentrurn för en stelpendelrörelse. Area B är mindre attraktiv eftersom det är en area som behövs för säkerhetskåpan över sågklingan samt för att lyfta sågklingan till sitt serviceläge. Den mest attraktiva arean är area A. Area A är placerad ovanför eller ovanför och framför sågklinganoch dess säkerhetskåpa när sågklingan har lyfts till sitt serviceläge. Figur 13 visar ett exempel på en stel pendelrörelse med rotationscentrum i area A.

En kontinuerlig rörelse av stabiliseringsanordningen innehållande delelementen: rotation ochförflyttning av rotationscentrum i x- och y- riktning kan åstadkommas med användning av tvålänkarmar. Den mest attraktiva platsen för placering av fästpunkterna för dessa länkarmar ärarea C (i figur ll) bakom sågklingans säkerhetskåpa i förhållande till sågriktningen.Stabiliseringsanordningens rörelse mellan sina två extremlägen åstadkoms genom rotation avstabiliseringsanordningen och förflyttning av rotationscentrum mellan punkterna A och B ifigur 14. Stabiliseringsanordningens rotationscentrurn befinner sig nära sågklingans centrum(punkt Ai figur 14) när stabiliseringsanordningen och sågklingan är nära sina arbetslägen ochnära punkt B när stabiliseringsanordningen är nära sitt serviceläge. Förflyttningen avrotationscentrum kan vara kontinuerlig med rotationen eller Sekventiell med rotationen d.v.s.enbart rotation när stabiliseringsanordningen är nära arbetsläget, därefter en förflyttning av rotationscentrum och slutligen ytterligare endast rotation.

Slutligen kan stabiliseringsanordningens rörelse mellan sina två extremlägen vara sammansattav delelement av rörelser från två eller fler av tidigare nämnda rörelser. Exempel på sådana sammansatta rörelser är: Exempel 1: Stabiliseringsanordningen sänks från sitt högsta läge (transportläge) med en linjärrakt-ned rörelse (figur 12), därefter följer den en pendelrörelse (figur 13) till dess den är närasågklingan och slutligen roteras den till sitt arbetsläge genom en rotationsrörelse (figur 14)med rotationscentrum nära centrum av sågklingan. Stabiliseringsanordningen lyfts med en omvänd rörelse.

Exempel 2: Stabiliseringsanordningen sänks från sitt högsta läge (transportläge) med enpendelrörelse (figur 13) till dess den är nära sågklingan och slutligen roteras den till sittarbetsläge genom en rotationsrörelse (figur 14) med rotationscentrum nära centrum av sågklingan. Stabiliseringsanordningen lyfts med en omvänd rörelse.

Sågklingan befinner sig i sitt högsta läge under transport, t ex då sågmaskinen förflyttas till en ny geografisk plats och ett dike inte ska sågas under transporten. Sågklingan befinner sigockså i sitt högsta läge då sågklingan ska bytas. I detta fall stannar stabiliseringsanordningenmed alla rör/kablar kvar i mikrodiket så att mikrodikning och förläggning av rör/kablar kanfortsätta sedan sågklingan bytts. Under bytet av sågklinga öppnas sågklingans säkerhetskåpautefter hela sin sida så att hela sågklingan blir tillgänglig.

Stabiliseringsanordningen befinner sig i sitt högsta läge under transport och under tiden dåalla rör/kablar ska träs i samt vid start av förläggning genom mikrodikning. Då processen medförläggning av rör/kablar samtidigt med mikrodikning ska startas sänks först sågklingan tillsitt arbetsläge och sågmaskinen körs framåt cirka 1 - 2 m så att det finns plats i diket att sänkaned stabiliseringsanordningen. Det måste också finnas plats i diket för ett ankare som hållerrören/kablarna på plats, så att de inte dras med efter sågmaskinen när den börjar röra sig framåt.

För att det ska bli enklare att trä i alla rör/kablar kan stabiliseringsanordningen endera varaöppningsbar eller också att stabiliseringsanordningen är försedd med en öppningsbar kassettså att rör/kablar enkelt kan läggas ned i sina respektive kanaler. En öppningsbar kassett somkan tas bort från och sättas tillbaka på stabiliseringsanordningen sparar tid i vissa fall t. ex. närmikrodikning och förläggning av rör/kablar tillfälligt avbryts av någon orsak och senare t. ex. nästa dag ska fortsätta från samma ställe.

Den löstagbara kassetten kan vara fastsatt på stabiliseringsanordningen med hjälp av ettgångjärn med löstagbar tapp. När tappen tagits bort kan kassetten lätt tas bort. Kassetten kanockså länmas kvar i mikrodiket då sågmaskinen ska flyttas till en annan plats på följande sätt:ta bort gångjärnstappen och kör sågmaskinen framåt några centimeter så attstabiliseringsanordningen utan kassett kan lyftas. För att sätta tillbaka kassetten på stabiliseringsanordningen gör man motsatt manöver.

Vidare har uppfinnama insett att förläggningen av rör/kablar måste göras innan dikets sidorfaller ihop och innan stenar (eller sand och jord) och särskilt stenar större än bredden på diketkilas in i sidoma på diket och förhindrar förläggning av rör/kablar hela vägen ned till bottenpå diket. På detta sätt sparas tid (och pengar) eftersom förläggningen kan genomföras utan onödiga avbrott.

Därför är förevarande maskin anordnad för att såga mikrodiken i ett område. Av denanledningen innehåller maskinen en sågklinga, med företrädesvis cirkulär form, för sågningav mikrodiken. De sågade mikrodikena är anpassade för att motta rör/kablar vilket betyder att mikrodikena givits lärnpliga dimensioner.

Maskinen innehåller också en stabiliseringsanordning anordnad för att stabilisera mikrodiketsväggar vid förläggning av rör/kablar och av denna anledning är stabiliseringsanordningenplacerad omedelbart bakom sågklingan i mikrodiket så att väggarna är stabiliserade till dessrör/kablar har förlagts med hjälp av styrorgan anordnade på/i stabiliseringsanordningen.

För stabilisering av dikets väggar består stabiliseringsanordningen av lämpligastabiliseringsdelar som t.ex. lärnpliga sidoelement som anordnats för att stabilisera väggamatill dess rör/kablar har förlagts i mikrodiket. Det är viktigt att stabiliseringsanordningen ärplacerad omedelbart bakom sågklingan så att diket som sågas med sågklingan stabiliserasomedelbart efter det att det sågats så att det inte faller ihop eller att stenar eller andra föremålrasar ned i diket innan rör/kablar förlagts. Därför är enligt en utföringsforrn av uppfinningenstörsta tillåtna avstånd mellan sågklingan och stabiliseringsanordningen större än 0 mm menmindre än 20 mm. Stabiliseringsanordningens dimensioner bestäms av storleken pårören/kablarna, antalet rör/kablar som ska förläggas samtidigt samt på önskatförläggningsdjup i mikrodiket. Bredden på stabiliseringsanordningen skall emellertid vara lika med eller något mindre än bredden på sågklingan.

Vidare, för att uppnå en kontrollerad och automatisk förläggning av rör/kablar innehållerstabiliseringsanordningen även styrorgan som styr rören/kablarna ned i diket på ettkontrollerat och ordnat sätt. Kombinationen av stabilisering och styrning har visat sigreducera kostnad och tid på ett effektivt sätt, eftersom processen med sågning och förläggningav rör/kabel kan utföras samtidigt. Styrorganen är placerade på/i stabiliseringsanordningenoch därför möjliggör uppfinningen att rör/kablar kan förläggas i diket samtidigt som diketstabiliseras av stabiliseringsanordningen. Rör/kablar kan på så sätt förläggas med högprecision i diket (d.v.s. på rätt höjd i diket) eftersom diket är "rent" så länge diket stabiliseras av anordningen.

Stabiliseringsanordningen kan tillverkas av vilket lämpligt hårt material som helst. Materialetskall lämpligen vara stelt, motståndskraftigt och hårt, men ändå flexibelt för att klarapåfrestningar under drift. Infástningen av stabiliseringsanordningen på sågmaskinen skall haen viss flexibilitet för att förhindra skador om stabiliseringsanordningen fastnar i diket. Ståleller stållegeringar är lämpliga eftersom de kan ges rätt egenskaper vid legering med andrametaller som platina och mangan. Eftersom det är ett begränsat utrymme i mikrodiket, måstestabiliseringsanordningens väggar vara så turma som möjligt för att kunna rymma allarör/kablar som ska förläggas, men fortfarande ha de egenskaper som beskrivs ovan. Enstållegering med hårdhet motsvarande 400 - 700 Brinell har visat sig vara lämplig för dennatillämpning. Det har även konstaterats att stabiliseringsanordningen kan tillverkas som enkolfibergjutning. Delar av stabiliseringsanordningen kan gjutas separat innan montering till en stabiliseringsanordning.

Enligt en utföringsforrn av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen en ingång och enutgång för rör/kablar, varvid ingången och utgången är anslutna till styrorganen. Styrorganenär lämpligen kanaler genom vilka rör/kablar styrs genom stabiliseringsanordningen. Underdrift är ingången lämpligen ovan marknivå och vertikalt eller nära vertikalt anordnad medanutgången är under mark i diket och horisontellt eller nära horisontellt anordnad för attminimera slitage på rören/kablarna. Därför är det minsta horisontella avståndet (vid marknivå)mellan stabiliseringsanordningens utgång och sågklingan något längre än minstarekommenderade böjradie för de kanalisationsrör och kablar som ska förläggas, vilket betyderatt detta minsta avstånd är beroende av minsta rekommenderade böjradie för rören/kablarna.Detta betyder normalt mellan 100 mm och 500 mm mätt vid marknivå, men andra avstånd ärmöjliga. Dessutom kan ingång, utgång och styrorgan tillsammans vara löstagbart anordnadepå stabiliseringsanordningen t.ex. som en löstagbar kassett. Genom att ha styrorganen i enlöstagbar kassett förkortas installationstiden vid vissa tillfällen eftersom den tidsödande uppgiften att trä i många rör/kablar i deras respektive kanaler kan undvikas.

Uppfinnarna har även insett att arbetsdjupet för stabiliseringsanordningen i rnikrodiket skallvara upp till 50 mm mindre än arbetsdjupet för sågklingan enligt en utföringsform avuppfinningen.. Skillnaden i djup mellan sågklingan och stabiliseringsanordningen, vid drift,bestämmer hur snabbt marknivån kan tillåtas förändras (d v s gå ned). Sågklingan måste ha sågat diket så djupt att stabiliseringsanordningen inte vidrör botten på diket, för att undvika möjligheten av att stabiliseringsanordningen fastnar. Detta eliminerar onödiga krafter påstabiliseringsanordningen och möjligheten av att den förstörs. Detta skulle kunna inträffa om marknivån snabbt blir mycket lägre.

Dessutom, enligt ännu en annan utföringsforrn av uppfinningen, har stabiliseringsanordningenoch sågklingan anordnats så att de kan höjas och sänkas oberoende av varandra. Detta är enfördel när exempelvis sågklingan behöver bytas på grund av slitage eller om en annan typ avsågklinga erfordras (t.ex. en typ för asfalt och en för betong). Vidare kanstabiliseringsanordningen kanske behöva bytas och då kan detta enkelt göras om de tvådelarna kan sänkas och höjas oberoende av varandra. Dessutom lyfts sågklingan vid kortareavbrott under sågningen, men då måste stabiliseringsanordningen förbli i mikrodiket, eftersom behovet av Stabilisering av diket kvarstår.

Figur 9 visar en utföringsforrn av en maskin enligt uppfinningen. Stabiliseringsanordningenhar en främre del och en bakre del, där den främre delen är placerad omedelbart bakomsågklingan. Man kan också se att stabiliseringsanordningen har en sektion i sin främre delsom har en form, som är komplementär till formen på sågklingan, vilken i detta speciella fallär cirkulär. Med andra ord, i detta fall har sektionen i den främre delen en konkav cirkulärform, med samma eller nästan samma radie som sågklingan och är placerad så närasågklingan som möjligt, på ett avstånd mindre än 20 mm från sågklingan. Anledningen tilldetta är att den del av stabiliseringsanordningen, som är under jord, måste vara placerad sånära sågklingan så att det är omöjligt för jord, stenar eller andra föremål att rasa ner till bottenpå diket eller kilas fast mellan sidorna i diket. Styrorganen är i denna utföringsforrn kanaler inuti stabiliseringsanordningen. Kanalema illustreras med streckade linjer i frgurema.

Stabiliseringsanordningen kan också vara spetsig/kilforrnad i ett tvärsnitt av framkanten i sågningsriktningen.

Uppfinnarna har insett att om man vill ha ett mikrodike med annan geometri (t. ex. annanbredd och/eller armat djup), måste sågklingan och stabiliseringsanordningen bytas. Somtidigare omtalats ska stabiliseringsanordningen ha en komplementär form till sågklingan.Därför måste, om sågklingan byts till en annan sågklinga med annan radie, även stabiliseringsanordningen bytas till en med konkav form med nära samma radie. ll När sågklingan och stabiliseringsanordningen bytts till sådana med andra mått måstelänkarmar och/eller deras fästpunkter för lyftning av stabiliseringsanordningen kanske ändras.

Detta kan ordnas genom att ha justeringsskruvar eller vantskruvar på länkarmarna och/eller genom att ha alternativa fästpunkter för länkarmarna förberedda på sågmaskinen.

Slutligen då sågklingans diameter ändras blir det kanske nödvändigt att ändra säkerhetskåpanöver sågklingan. Den inre formen av kåpan är optimerad till sågklingans form för attmaximera borttransporten av uppsågat material ut genom en öppning i framkant av kåpan.Denna inre form kan behöva ändras då sågklingan byts ut mot en med annan diameter för att få optimal borttransport av uppsågat material.

Som omtalats här ovan, har stabiliseringsanordningen företrädesvis en maximal bredd som ärdensamma eller aningen mindre än sågklingans bredd. Stabiliseringsanordningen måste varatillräckligt bred, så att det finns plats för de kanalisationsrör/kablar som ska förläggas, men tillräckligt smal så att den kan dras fram i det sågade diket.

En annan viktig aspekt med uppfinningen är att styrorganens kanaler gör det möjligt attbevara en förutbestämd ordning av rör/kablar då de placeras i mikrodiket. Detta är mycketviktigt då fler än ett rör samtidigt skall förläggas. I ett scenario för fastighetsanslutning, kapasett rör/kabel på ett bestämt avstånd efter att fastigheten passerats. För att detta rör/kabel skavara lätt att återfinna är det av största vikt att detta rör/kabel återfinns bland de överstarören/kablama bland den mängd rör/kablar som finns i diket. Röret/kabeln måste kapas innandet går in i stabiliseringsanordningen. Därför är det viktigt att veta vilket av alla rör/kablarsom går in i stabiliseringsanordningen, som kommer ut högst upp i diket. Dessutom, eftersomfärgen på röret/kabeln för ett visst hus ofta är bestämd på förhand, måste rören/kablamaordnas så att rör/kabel med rätt färg kapas till rätt längd för ett visst hus och alltid återfinnshögst upp i diket då det huset har passerats.

En metod som gör det möjligt att samtidigt förlägga ett flertal rör/kablar har ett mycket stortkommersiellt värde eftersom förläggningsprocessen kan genomföras mycket snabbare än vadsom tidigare varit möjligt i branschen. Enligt denna utfomrning av uppfinningen har därför stabiliseringsanordriingen ett flertal styrorgan, där vart och ett av styrorganen styr ett eller ett 12 fåtal rör/kablar ut i diket. Stabiliseringsanordningen kan till exempel innehålla ett flertalkanaler, anordnade så att en känd ordning bevaras, vilket betyder att ordningen av rör/kablar ut från stabiliseringsanordningen är rör/kablar in i känd från ordningen avstabiliseringsanordningen, följaktligen är ordningen in i och ut ur stabiliseringsanordningenrelaterade till varandra och känd. Detta kan t. ex. åstadkommas genom ett ett-till-ettförhållande mellan ingång och utgång på anordningen, vilket betyder att de inte korsarvarandra. Ordningen på rör/kablar ska anordnas så att det är ett av de översta rören/kablamabland mängden av rör/kablar i diket som är det som alltid ska grenas av till nästa destination.Därför är det så att det rör/kabel som går in i ingången längst bak (räknat i sågriktningen)kommer att vara bland de översta rören/kablama ut från utgången och vise versa för detrör/kabel som går in i ingången längst fram kommer att vara bland de understa ut frånutgången. Som framgår av figur 6 och 7 kan avgreningar från huvuddiket sågas innanhuvuddiket sågas eller också efter att huvuddiket sågats. Man bestämmer från fall till fall ivilken ordning som dikena ska sågas så att man får det mest effektiva flödet underinstallationen. Varje avgrenat mikrodike går från huvuddiket till en slutdestination för ett visströr/kabel. När huvuddiket sågas och rören/kablarna förläggs, kapas det (som kommer att blidet) översta röret/kabeln (innan det går in i stabiliseringsanordningen) då sågmaskinen hunniten viss längd forbi platsen för avgreningsmikrodiket, så att detta rör/kabel kan lyftas frånhuvudmikrodiket och läggas i avgreningsmikrodiket fram till sin slutdestination, se figur 10.Om röret/kabeln kapats på rätt ställe har det en längd som räcker ända fram tillslutdestinationen utan att behöva skarvas. På samma sätt avgrenas ett efter ett av rören/kablarna till varje passerad fastighet.

Beroende på dikets bredd och storleken på rören/kablarna kan det finnas en eller flerarör/kablar sida vid sida högst upp i huvudmikrodiket. Det är viktigt att det rör/kabel som står itur att avgrenas till sin slutdestination alltid återfinns bland de översta. För att åstadkommadetta, i samband med att huvudmikrodiket sågas och ett antal rör/kablar förläggs, måste detrör/kabel, som kommer att bli ett av de översta rören/kablarna i diket och det som skallavgrenas till nästa förutbestämda slutdestination, kapas på ett förutbestämt avstånd efter attplatsen för motsvarande avgreningsmikrodike passerats, så att röret/kabeln sedan kan lyftasupp och läggas över till avgreningmikrodiket till sin slutdestination. Röret/kabeln bör kapasefter att platsen för motsvarande avgreningsmikrodike passerats med ett visst minsta avstånd, så att rörets/kabelns längd är tillräckligt lång utan att behöva skarvas, när den lyfts från 13 huvudmikrodiket över till avgreningsmikrodiket och fram till sin slutdestination.

Om stabiliseringsanordningen (tidigare kallad plog) är konstruerad med individuella kanalerför varje rör/kabel, eller har kanaler, som var och en har plats för ett mindre antal rör/kablar,är det enkelt att veta vilket rör/kabel som kommer att återfinnas högst upp i mikrodiket ochdärmed också vilket rör/kabel som ska kapas innan det går ned i stabiliseringsanordningen.Ett exempel på en sådan stabiliseringsanordning visas i figur 9. Stabiliseringsanordningenenligt denna utföringsforrn har en rör/kabel -ingång och en rör/kabel -utgång, förbundna medvarandra med ett flertal kanaler, utgörande styrorgan (illustrerade med streckade linjer) förrör/kablar. Under jord finns stabiliseringsanordningens utgång. Denna innehåller enligt enutföringsforrn av uppfinningen en ”matris” (eller vektor) -del, anordnad på sådant sätt attkanalema är ordnade i en matris med n rader och m kolumner och kan på så sätt separera rör/kablar på ett kontrollerat sätt, horisontellt och/eller vertikalt när de förläggs i mikrodiket.

Så för att summera: ett efter ett kapas ett av de översta rören/kablarna, det som är avsett för enviss slutdestination, på ett visst minsta avstånd efter platsen för motsvarandeavgreningsmikrodike och därefter lyfts detta rör/kabel från huvudmikrodiket och läggs över till avgreningsmikrodiket ända fram till sin slutdestination.

Vidare kan sågmaskinen vara försedd med en anordning för att hålla minst en trumma förrör/kablar innan de förläggs i mikrodiket via stabiliseringsanordningen. På detta sätt är det lätt att komma åt rören/kablama.

Vidare kan maskinen enligt uppfinningen inkludera andra lämpliga anordningar såsom; eneller flera motoranordningar för att driva sågklinga, stabiliseringsanordning och/ellerfrarndrivningsanordningar (som larvfötter eller hjul), kommunikationsanordningar för trådlöskommunikation med exempelvis en extem serverenhet, beräkningsenheter, minnesenheter,sensorer, GPS-utrustningar, fordon, displayanordningar avsedda att Visa information såsomgrafik, databaser, läsningsanordning för att läsa kodningsanordningar på sågklingor, startspärr CÉC .

Beträffande driften av sågklinga och/eller stabiliseringsanordning kan detta exempelvis ske via direkt mekanisk drift, hydraulisk drift eller elektrisk drift. Mekanisk drivning ger den 14 högsta verkningsgraden medan elektrisk drivning ger den lägsta verkningsgraden, så den förraär att föredra om hög effekt behövs, vilket ofta är fallet.

Vissa väghållare ställer krav på att återställning och försegling av mikrodiket måste göras medåterasfaltering av upp till 500 mm bredd. Därför måste man skära och ta bort upp till 250 mmav ytbeläggningen L1 på varje sida av mikrodiket. Detta medför nonnalt ytterligare ett kostsamt och arbetskrävande moment.

Enligt ett utförande av föreliggande uppfinning anordnas maskinen, som sågar mikrodiket ochförlägger rör/kablar, med såganordningar placerade på vardera sidan av mikrodiket.Såganordningarna sågar genom ytbeläggningen L1 parallellt med och på ett bestämt avståndfrån mikrodiket. Detta görs samtidigt som maskinen sågar ett mikrodike och förläggerrör/kablar i detta mikrodike. Såganordningarna är anbringade på maskinen med justerbaraanordningar så att avståndet från mikrodiket kan varieras mellan 0-250 mm.Såganordningarnas sågdjup kan dessutom justeras med lämpliga anordningar mellan 0-150mm. Efteråt kan ytbeläggningen mellan sågspåren lätt tas bort. Figur 16 visar ett tvärsnitt avett mikrodike sågat av en förläggningsmaskin med aktiverade såganordningar på båda sidor av mikrodiket, efter borttagning av ytbeläggningen mellan sågspåren.

Under transport av maskinen kan såganordningarna lyftas helt över mark. Såganordningarnakan vara försedda med stödhjul för att kunna avkänna marknivån under sågning och därmed kunna såga till ett bestämt djup under ytan.

Var och en av de två såganordningarna drivs med sin egen motoranordning. Bådasåganordningarna kan höjas och sänkas oberoende av sågklinga och stabiliseringsanordning.Var och en av såganordningama har en skyddskåpa och kan vara försedd med endiamantsågklinga. Såganordningarna är monterade på maskinen på vardera sidan av mikrodiket, parallellt med och bakom sågklingan som sågar mikrodiket.

Uppfinnarna har även insett att det kan finnas ett behov av en svärdformad sågklinga med ensågkedja eller sågvajer, som drivs runt denna svärdsågklinga av en motoranordning. En sådansvärdsågklinga med tillhörande sågkedja/sågvajer kan användas för sågning genom ytbeläggningen Ll och ned i underliggande bärlager L2 och ersätter då en cirkulär sågklinga.

Sågkedj ans/sågvajems sågyta har på lärnpliga ställen segment/pärlor med inbakade diamantermed samma sågegenskaper som vid en cirkulär diamantsågklinga och på samma sätt som viden cirkulär sågklinga placeras en stabiliseringsanordning med styrorgan för rör/kablar direktbakom och så nära svärdsågklingan som möjligt. Stabiliseringsanordningens främre del har i båda fallen en form som är komplementär med respektive sågklingas form.

Som komplement till maskinens hjul kan maskinen även förses med larvfötter/band överhjulen. Sådana larvfötter/band kan betraktas som en ”egen bit väg”, som maskinen rullar utunder sig. Maskinens hjul körs alltså alltid på "bra väg". Dessutom är bandets area mycketstor jämfört med hjulens och därmed sprids marktrycket ut och blir därför mycket lågt räknatper ytenhet.

Uppfinnarna har även insett att det kan finnas behov av att sågklinga ochstabiliseringsanordning, med bibehållna inbördes relativa positioner, kan röra sig framåt ellerbakåt i sågriktningen trots att maskinen står stilla. Detta kan vara viktigt t ex när maskinenbefinner sig vid ett hinder, som kan vara en vägg, mur, grop, gräsyta, trottoar eller annat somhindrar maskinen. I och med denna funktion kan sågklinga och stabiliseringsanordning tillsammans såga och förlägga rör/kablar upp till 2000 mm trots att maskinen står stilla.

Denna funktion gör det möjligt att såga ända fram till eller från ett hinder.

Höjning och sänkning samt ovan beskrivna horisontella rörelser av sågklinga ochstabiliseringsanordning med stillastående maskin kontrolleras med en eller flera speciellt anpassade motorer, drivningsorgan och rörliga axlar.

Exempel 1: Sågning fram till ett hinder framför maskinen. Maskinen sågar och förläggerrör/kablar så långt som möjligt fram till hindret med sågklinga och stabiliseringsanordning isina normala positioner vid sågning/förläggning. Vid hindret stoppas maskinen och stårdärefter helt stilla medan sågklinga och stabiliseringsanordning tillåts att såga och förläggarör/kablar ända fram till hindret. Därefter lyfts både sågklinga och stabiliseringsanordning upp till sina högsta lägen.

Exempel 2: Start av sågning från ett hinder bakom maskinen. Med sågklinga och stabiliseringsanordning lyfta ovan mark backas maskinen så nära hindret som möjligt och 16 med stillastående maskin förflyttas sågklinga och stabiliseringsanordning så långt bakåt påmaskinen som möjligt. Därefter sänks sågklingan ned till sågdjup och tillåts såga framåt medtill en början stillastående maskin en tillräckligt lång sträcka så att stabiliseringsanordningmed rör/kablar kan sänkas ned i míkrodiket. Därefter körs maskinen framåt på normalt sätt med sågklinga och stabiliseringsanordning i sina normala positioner vid sågning/förläggning.

Micro T renching Technique (MTT)En fördjupad kunskap om MTT metoden kan vara motiverad. Figur 1 visar ett flödesschemaför en MTT-metod för att förlägga minst ett rör/kabel under en vägs ytbeläggning i ett områdeinnehållande stegen:- Sågning av ett mikrodike i ett område genom det första lagret L1 in i det andra lagretL2;- Förläggning av minst ett rör/kabel i mikrodiket på så sätt att detta minst ett rör/kabelförläggs under det första lagret Ll; och- Återfyllning av mikrodiket för att återställa vägbanan.

Figur 3a och 3b visar schematiskt ett tvärsnitt av ett område där kanalisationsrör är förlagda imikrodiket. Området i figur 3a och 3b är ett tredimensionellt avsnitt av ett typiskt vägområde,vari området innehåller ett första lager L1 som är en vägbeläggning av exempelvis asfalt ellerbetong och ett andra lager L2 som är ett bärlager för det första lagret Ll och som normaltbestår av makadam, sand och jord. Som visas i figur 3 är det andra lagret L2 naturligt placerat under det första lagret Ll.

Steget med sågning inkluderar: Att såga mikrodiket genom det första lagret L1 in i det andralagret L2 vilket innebär att mikrodiket är sågat på sätt som framgår i figur 3a och 3b.Mikrodiket sågas så djupt att minst ett rör/kabel kan förläggas i mikrodiket under det förstalagret Ll (dvs alla installerade rör/kablar förläggs under det första lagret Ll). Medföreliggande metod kan alla rör och kablar som erfordras i ett fiberoptiskt nätverk förläggas sådjupt att de är skyddade även om vägbeläggningen L1 avlägsnas eller byts, exempelvis när vägen repareras.

Därefter förläggs det minst ett rör och/eller kommunikationskabel i mikrodiket. Röret är ett rör anordnat för att blåsa in ”blåsfiber” (så kallad EPFU) eller fiberkablar. Röret/rören 17 och/eller kommunikationskabeln/kommunikationskablarna förläggs i mikrodiket så att de är helt förlagda under det första lagret Ll.

Slutligen fylls mikrodiket med ett lärnpligt fyllnadsmaterial för att återställa vägkroppen.Äterfyllnadsmaterialet består av sand eller annat material med lämpliga egenskaper. Ettfyllnadsmaterial, som är flytande vid tiden för fyllning och som senare härdat och får högmotståndskraft mot kompressionskrafter är ett fyllnadsmaterial att föredra. Mikrodiketfylls med fyllnadsmaterialet till en lämplig nivå, och om så erfordras kompakteras med en markvibrator anpassad för bredden w av mikrodiket.

Slutligen förseglas mikrodiket med ett förseglingsmaterial, som till exempel bitumen, för atterhålla vattentät försegling. Om en vattentät försegling inte erfordras kan lagning ävenutföras med kallasfalt, vilket är en enkel och billig metod för återställning. En lämplig mängdkallasfalt hälls helt enkelt över och skrapas ned i mikrodiket och kompakteras därefter till en jämn och hård yta. Eventuellt överskott av asfalt kan sedan samlas upp och forslas bort.

Steget med försegling kan enligt en föredragen utföringsform inkludera stegen: - Försegling av mikrodiket jäms med botten av det första lagret Ll med en första förseglingS1; och - Försegling av mikrodiket jäms med toppen på det första lagret Ll med en andra förseglingS2.

Figur 4 visar det ovan beskrivna utförandet. Toppen och botten av det första lagret Ll visas ifigur 4. För att erhålla en försegling med god vidhäftning rekommenderas att hälla hetbitumen eller en bitumenblandning för försegling av mikrodiket. Även andra material som betong eller polyrnermodifierad bitumen fungerar också.

Den första förseglingen S1 förseglar mikrodiket jäms med botten av det första lagret L1, så attmikrodiket sedan kan tvättas med en högtryckstvätt för att avlägsna rester av sand från asfalt-/betong- kanterna. Efter tvättningen kan mikrodiket torkas och förvärmas med hjälp av enpropanbrännare och slutligen fylls mikrodiket jäms med toppen av det första lagret Ll med ettlämpligt förseglingsmaterial som till exempel ett material baserat på het bitumen och avsett för spricklagning i asfalt. 18 Enligt ytterligare ett utförande, sågas mikrodiket med en maskin vars sågklinga ärdiamantbeklädd. En sådan diamantbeklädd sågklinga sågar enkelt genom de hårdaste materialsom sten eller betong och har visat sig vara mycket lämplig för denna applikation eftersommikrodikets kanter blir exceptionellt raka, rena och lätta att laga. Tidigare metoder att göramikrodiken som t. ex. att använda sågklinga med tänder av hårdmetall som volframkarbid skapar mängder av små sprickor i kanterna på det sågade mikrodiket och som gör fullständig försegling väsentligt svårare och dyrare i jämförelse med föreliggande metod.

Mikrodiket sågas företrädesvis med en modifierad så kallad vägsåg (sågmaskin) meddiamantklädd sågklinga. För att ytterligare optimera och förbättra vägsågens prestanda idenna tillämpning har uppfinnama insett att en eller flera av nedanstående förbättringar äranvändbara och ska anses vara utföringsformer: 0 Förändring av rotationsriktingen på sågklingan till så kallad ”up-cut” för förbättradborttransport av sågat material; 0 Modifierad kåpa över sågklingan och ett främre utlopp för att optimera borttransportav sågat material och för minskad spridning av dammpartiklar samt för att lämnamikrodiket rent och färdigt för förläggning av rör/kablar; 0 Stabiliseringsanordning enligt figur 8 och 9 med ett eller flera styrorgan för rör/kablarmonterad direkt efter sågklingan så att mikrodikning och förläggning av rör/kablar kanske i en sammanhängande process. I de fall stabiliseringsanordningen har styrorganför ett flertal rör/kablar skall dessa styrorgan ordnas så att utgångarna frånstabiliseringsanordningen är placerade över varandra på så sätt att ordningen pårör/kablar från ingången in i stabiliseringsanordningen och ut i mikrodiket bevaras; 0 Trumvagn dragen av vägsågen med hållare för trummor för rör/kablar, samtvarningstape och söktråd 0 Servo styrd av sensor för att automatiskt hålla sågklingan lodrät på ojämnt underlag.(t.ex. ena sidans drivanordningar (hjul eller lan/fötter) på trottoaren och andra sidansdrivanordningar på vägen). 0 Sensor för temperaturövervakning av sågklingan, som automatiskt tillsätter merkylvatten om sâgklingans temperatur ökar alternativt sänker rotationshastigheten.Kylvatten tillsättas nära mitten på sågklingan och på dess båda sidor. 0 Växellåda så att periferihastigheten på sågklingan kan hållas konstant vid ändring av 19 sågklingans diameter.

Figur 8 visar en utföringsforrn av en sågmaskin innehållande en sågklinga anordnad för up-cut. Up-cut definieras som den rotationsriktning hos sågklingan i förhållande till sågriktingen,som visas i figur 8. Alla kända sågmaskiner har motsatt rotationsriktning. Ändring avrotationsriktningen på sågklingan till up-cut hjälper till att avlägsna uppsågat material från mikrodiket och ger därmed ett "rent" mikrodike.

Vidare är sågrnaskinen utrustad med en stabiliseringsanordning, monterad direkt i bakomsågklingan, där stabiliseringsanordningen har minst ett styrorgan, som t.ex. kanaler för attstyra rör/kabel när de förläggs i mikrodiket direkt efter sågklingan. I det fall ett flertalrör/kablar förläggs samtidigt är stabiliseringsanordningen utformad så att ordningen pårör/kablar bibehålls. Det kan uppnås genom att ha individuella kanaler för rör/kablar ibibehålls möjligt att, innan rören/kablarna går in i stabiliseringsanordningen så att ordningen på rören/kablama genom stabiliseringsanordningen. Detta gör detstabiliseringsanordningen, identifiera vilket rör/kabel som kommer att komma ut överst imikrodiket och på så sätt göra det möjligt att veta viket rör/kabel som skall kapas för varje slutdestination. Se figur 10.

Enligt en utformning bör djupet d på mikrodiket vara större än djupet på det första lagretd] plus höjden d2 av minst ett rör eller minst en kommunikationskabel, d.v.s. d > d] + d2vilket innebär att djupet d av mikrodiket är större än höj den på det första lagret d] plus densammanlagda höjden av ett eller flera rör och/eller kommunikationskablar. Som framgår av figur 3a, 3b, och 4 gäller ovanstående relation.

Kostnaden för att såga ett mikrodike ökar emellertid med ökat djup d. Därför börmikrodiket inte vara djupare än nödvändigt. Normalt djup d för mikrodiket kan vara ca400 mm, men till skillnad från bredden w av mikrodiket kan djupet d ofta justeraskontinuerligt under drift. Sågdjupet kan därför reduceras gradvis i takt med att antalet rör/kablar som förläggs i mikrodiket minskar.

Mikrodiket bör dessutom inte vara bredare än nödvändigt då ett bredare mikrodike innebärhögre kostnader i jämförelse med ett smalare mikrodike. Å andra sidan kan ett smalare mikrodike göra det svårare att förlägga rör/kablar så det finns en optimal bredd på mikrodiket, eftersom exempelvis om mikrodiket är för smalt staplas alla rör/kablar ovanpå varandra så att djupet till det översta röret/kabeln från marknivån kan bli för grunt.

Med ledning av ovanstående diskussion har uppfinnama genom tester kommit fram till attlämpliga dimensioner på ett mikrodike skall vara ett djup d mellan 200 - 500 mm (och helst300 - 500 mm) samt en bredd w mellan 10 - 30 mm (och helst 15 - 25 mm) enligt enutföringsfonn optimerat för installationseffektivitet och låg kostnad. Vidare, med dessa dimensioner minimeras trafikstömingar, eftersom trafik kan passera över ett öppet mikrodike.

Vidare enligt en annan utföringsform och med referens till flödesschemat i figur 2 innehållermetoden att förlägga minst ett rör/kabel följande steg;- Avsökning av ett område med hjälp av markradar; och- Identifiering av hinder i området genom analys av data från denna markradar- Sågning av ett mikrodike i området genom det första lagret Ll och ned i det andralagret L2- F örläggning av minst ett rör/kabel i mikrodiket så att det minst ett rör/kabel placerasunder det första lagret L1; och- Återfyllning av mikrodiket för att återställa vägens yta.

Det bör noteras att enligt denna utföringsfonn görs stegen med avsökning och identifiering innan övriga steg.

Enligt denna utföringsform avsöks området med hjälp av en markgenomträngande radarenhet,som exempelvis en markradar/GEO-radar eller annan lämplig utrustning.

Därefter identifieras, med hjälp av informationen från den markgenomtränganderadarenheten, möjliga markförlagda hinder i området, som exempelvis avloppsrör, el- ochtelekablar, markförlagda konstruktioner, etc. Stegen med avsökning och identifiering innebäratt när man utför det efterföljande steget med sågning kan man undvika att oavsiktligtkapa/skada befintlig infrastruktur i området vilket armars skulle resultera i förseningar ochextra kostnader i mikrodikningsprocessen. Efter att ha sågat ett mikrodike i det avsökta området, förläggs minst ett rör och/eller kommunikationskabel i mikrodiket. Slutligen fylls mikrodiket med lämpliga material så vägbanan blir återställd. 21 Metoden kan även omfatta steget: Installation eller blåsning av fiber eller fiberkabel i ett eller flera rör, om kanalisationsrör har förlagts i mikrodiket.

Det bör även noteras att den ovan beskrivna metoden även kan inkludera steget: Att göra eneller flera avgreningspunkter anslutna till mikrodiket. Lämpligen görs avgreningspunkten medhjälp av en diamantklädd kärnborr eller med en handhållen sågrnaskin med diamantkläddkedja eller sågklinga. I denna utföringsforrn kan metoden även inkludera det fortsatta stegetatt borra en eller flera kanaler från avgreningspuriktema till en eller flera fastigheter med hjälpav styrd borrning. Det är viktigt att kanalerna borras under det första lagret Ll in i det andra lagret L2. Rör/kablar installeras därefter i dessa kanaler när borren dras tillbaka.

I följande beskrivning belyses olika aspekter avseende placering och utformning avmikrodiken, avgreningspurikter och kanaler samt strategier avseende kapning, avgrening, etc. i förhållande till och ingående i föreliggande metod.

Layout Figur 5 visar en typisk logisk struktur av ett Fiber-Till-Hemmet (FTTH) nätverk i ettbostadsområde, där D är en distributionsnod och F är en skarvpunkt där större fiberkablarskarvas mot mindre (eller i fallet med ett distribuerat PON nät (Passivt Optiskt Nät) ett ställedär optiska splitters är placerade). Nätet mellan distributionsnoden D och skarvpunkten Fkallas distributionsnät och nätet mellan skarvpunkten F och enskilda fastigheter kallasaccesssnät. Kanalisationsrör/kablar för både distributions- och accessnät kan installeras med föreliggande metod.

Ett bostadsområde som skall byggas med FTTH delas normalt in i ett antal mindre sub-ornråden. Någonstans i eller utanför bostadsområdet måste det finnas ett ställe, som kaninhysa de optiska paneler och den elektronik som behövs för distributionsnoden D.Distributionsnoden D kan vara lokaliserad i en befintlig fastighet, i en egen liten nybyggdbyggnad eller i ett stort markskåp. Varje distributionsnod D kan innehålla elektronik ochfiberoptiska paneler för mellan några hundra hushåll upp till flera tusen hushåll. Storleken pådet område som ska anslutas till en enskild distributionsnod D kan anpassas inom vida gränser och beror primärt på praktiska överväganden, så som utrymme i noden D, svårigheter med att 22 hantera en mängd små distributionsnoder D, etc. Föreliggande metod kan också anpassas för varje önskat antal fibrer per hushåll.

Det finns två huvudtyper av FTTH nät: Punkt till punkt samt punkt till multipunkt. I ett såkallat punkt-till-punkt nät innehåller distributionsnoden D den andra änden av alla de fibrersom har startat i varje enskilt hushåll i bostadsområdet. Om till exempel ett område med 500hushåll dimensioneras för 2 fiber per anslutning innebär det att 1000 fibrer kommer in tilldistributionsnoden D. Distributionsnoden D bör vara centralt placerad i området, som ska byggas, som visas i figur 5.

Utformningen av ett punkt-till-multipunkt nät eller så kallat Passivt Optiskt Nät (PON) är mereller mindre detsamma. Skillnaden är att antalet inkommande fibrer till distributionsnoden D,i detta fall, motsvarar antalet hushåll dividerat med en faktor (till exempel 8, 16, 32 etc.beroende på vald splittertyp). Exemplen i den fortsatta diskussionen baseras på att ett punkt-till-punkt nät skall byggas. Beskrivna metoder kan emellertid även appliceras på ett PON nät, bara distributionskablarna skalas ned i motsvarande grad.

Sett från distributionsnoden D förläggs distributionskablar ut till skarvpunkter F, placerade ibrunnar eller i markskåp. Distributionskablarria dimensioneras normalt för antalet hushåll iområdet plus 10% i reserv, så att framtida, nybyggda fastigheter lätt kan anslutas till nätet. Iett punkt-till-punkt nät, där exempelvis en skarvpunkt F omfattar ett område med 22fastigheter och kravet är 2 fiber per fastighet, erfordras 48 fiber från distributionskabeln.Fibrer från distributionskablarna skarvas i skarvpunkterna F till fibrer från accesskablarna.

Dessa accesskablar går sedan vidare till varje enskild fastighet, som ska anslutas.

Hur många fastigheter en skarvpunkt F ska försörja beror huvudsakligen på ekonomiskaställningstaganden. Om området är för stort ökar medellängden på accesskablama till varjefastighet, vilket ökar kostnaden. Å andra sidan, om området är för litet ökar kostnaden perfastighet på grund av dess andel i skarvpunkten F samt dess distributionskabel. Följaktligenfinns en optimal storlek för ett bostadsområde där kostnaden minimeras. Antalet fastigheter,som ger detta kostnadsminimum, beror i huvudsak på områdets topografi och på storlekenpå fastigheternas tomtmark, men en tumregel kan dock vara att ett optimalt antal fastigheter, anslutna till en skarvpunkt F, ofta ligger någonstans mellan 16 - 48. 23 Om sågning av mikrodiken utförs med en sågmaskin enligt en utföringsform av uppfinningenbör skarvpunkten F placeras centralt i varje delområde av bostadsområdet, med till exempel22 fastigheter. Skarvpunkten F kan fysiskt vara placerad i ett markskåp vid vägkanten eller ien kabelbmnn. Typiskt ska då 10 - 12 kanalisationsrör gå från markskåpet altemativtkabelbrunnen åt vardera håll längs vägen. Vart och ett av dessa kanalisationsrör ansluter sedan en av områdets 22 fastigheter. Slutligen blåses accesskablar in i varje kanalisationsrör.

Strategi för sågning Vanligtvis har villaområden fastigheter på båda sidor av en väg och fastighets-anslutningarna kan då göras på två olika sätt: Antigen sågar man på båda sidorna av vägenoch ansluter fastigheterna via närmaste mikrodike eller så sågar man bara på ena sidan avvägen altemativt i mitten av vägen och ansluter fastigheter från båda sidorna av vägen via detta enda mikrodike.

Emellertid, för att minimera antalet sågade mikrodiken, som korsar vägen, görs, enligt ettutförande, korsningar till motsatt sida av vägen till tomtgränsen mellan två fastigheter.Därefter förläggs kanalisationsrör i mikrodiket till var och en av de två fastigheterna. På såsätt behövs bara ett mikrodike som korsar vägen för varannan fastighet på motsatt sida av vägen. Detta är en billig och kostnadseffektiv metod att ansluta alla hus i ett område.

Avgreningfiån huvudmikrodiket Avgreningar från ett huvudmikrodike (ett huvudmikrodike är definierat som ett mikrodikelängs en väg) kan utföras på ett antal olika sätt. Avgreningarna kan sågas antigen innan, somframgår i figur 6, eller efter det att huvudmikrodiket sågats. För att få en stor böjradie påkanalisationsröret ut i avgreningen, utförs båda metoderna bäst i en vinkel motsvarande ca 45°från huvudmikrodiket. Avgreningsmikrodikena kan endera korsa huvudmikrodiket elleravslutas jäms med huvudmikrodiket. När huvudmikrodiket sågas och kanalisationsrörenförläggs är det, som det framgår av figur 10 och figur 6, enkelt att ett efter ett lyfta ett av deöversta kanalisationsrören över till vart och ett av avgreningsmikrodikena och vidare till respektive fastighet. 24 En alternativ avgreningsmetod är att med hjälp av en kärnborr, med lämplig dimension, förstborra ett hål vid varje avgreningspunkt. Huvudmikrodiket kan sedan sågas genom alla dessahål enligt vad som beskrivits ovan och visas i figur 7. Denna metod lämpar sig både för attgöra fastighetsanslutningama med mikrodiken sågade enligt ovan beskrivna metod samt även när fastighetsanslutningar görs med hjälp av styrd borrning.

En alternativ metod att göra avgreningar är att först borra ett hål vid varje avgreningspunkt.Hålen kan göras med en kärnborr med lämplig dimension (för ett runt hål) eller med etthandhållet verktyg med diamantklädd sågklinga alternativt kedja (för ett rektangulärt hål).Huvudmikrodiket kan sedan sågas genom alla dessa hål på samma sätt som beskrivits ovanoch visas i figur 7. Denna metod är användbar både när avgreningsmikrodiken förfastighetsanslutningar sågas enligt ovan beskrivna metod eller då fastighetsavgreningar utförsmed så kallad styrd borrning. Styrd borrning är ibland att föredra när fastighetsanslutningargörs eftersom man då undviker (går under) hinder som (stöd)murar, staket, häckar, träd etc. Åandra sidan innebär det att ytterligare en dyr maskin (för styrd borrning) erfordras på installationsplatsen.

Det bör slutligen klargöras att föreliggande uppfinning inte begränsas till de utföringsformersom redovisas ovan utan även relaterar till och inkluderar alla utföringsformer inom ramen för de bifogade oberoende patentkraven.