SE538437C2 - Förläggninsmaskin med tilläggsfunktioner för förläggning av rör/kablar i mikrodiken - Google Patents

Description

FÖRLÄGGNINGSMASKIN MED TILLÄGGSFUNKTIONER FÖR FÖRLÄGGNING AV RÖR/KABLAR I MIKRODIKEN Tekniskt område Föreliggande uppfinning avser en maskin för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar i diken. Uppfinningen avser särskilt en maskin enligt patentkrav 1.

Bakgrund till uppfinningen Metoden att såga mikrodiken s.k. Micro Trenching förväntas bli den dominerande metoden för att bygga Fiber-To-The-Home (FTTH) i villaområden och radhusområden. I Sverige förväntas ungefar 400 000 hus komma att anslutas till ett fibernätverk under de kommande 5 - 10 åren. Världsmarknaden är enorm och kan uppskattas till 100 - 500 gånger den Svenska marknaden. Detta betyder att någonstans mellan 40 miljoner och 200 miljoner hus kan komma att anslutas under de kommande 20 åren.

När rör och/eller kablar ska förläggas i mikrodiken används en vägsåg/sågmaskin för att såga de diken där rör/kablar ska förläggas.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en maskin för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kommunikationskablar som helt eller delvis löser problem och nackdelar med känd teknik.

Ovan nämnda ändamål uppnås med en maskin anordnad för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar i mikrodiken, varvid nämnda maskin innefattar: - en sågklinga anordnad för sågning av ett mikrodike i ett område, vilket område innefattar ett första lager Ll och ett andra lager L2, varvid nämnda första lager Ll är en hård ytbeläggning, som t ex asfalt eller betong och nämnda andra lager L2 är ett bärlager för nämnda första lager Ll och placerat under nämnda första lager Ll; varvid nämnda maskin har förmåga att såga nämnda mikrodike genom nämnda första lager Ll och ned i nämnda andra lager L2; - en stabiliseringsanordning anordnad för stabilisering av nämnda mikrodikes väggar vid förläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning har en främre del och en bakre del, varvid nämnda främre del, vid förläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, är placerad omedelbart bakom nämnda sågklinga och innefattande en form som är komplementär med eller nära komplementär med nämnda sågklingas form; varvid nämnda stabiliseringsanordning vidare innefattar styrorgan för styrning av minst ett rör/kabel då det förläggs i nämnda mikrodike; nämnda maskin är vidarekännetecknad avatt nämnda maskin är anordnad med två såganordningar placerade bakom och parallellt med nämnda sågklinga och på var sida om nämnda mikrodike, varvid nämnda såganordningar sågar genom nämnda första lager Ll parallellt med och på bestämda avstånd till och på var sida om nämnda mikrodike Utföringsformer av maskinen enligt uppfinningen är definierade i de beroende patentkraven och beskrivs i efterföljande detaljerade beskrivning.

Andra fördelar och tillämpningar av föreliggande uppfinning kommer att bli uppenbara genom följande detaljerade beskrivning av uppfinningen.

Kortfattad beskrivning av figurer De bilagda figurerna är avsedda att klargöra och förklara föreliggande uppfinning, i vilken; - Figur 1 visar ett flödesschema för MTT; Figur 2 visar ett flödesschema av en utföringsform av MTT; Figur 3a och 3b visar schematiskt ett tvärsnitt av ett område med en gata/väg med ett mikrodike 1.

- Figur 4 visar schematiskt tvärsnittet i figur 3, vari mikrodiket 1 har fyllts med ett fyllnadsmaterial 6 som t. ex. sand och förseglats med två förseglingslager.

- Figur 5 visar en typisk layout av ett FTTH nätverk - Figur 6 visar hur man sågar avgreningar till enskilda hus från ett huvudmikrodike 7; - Figur 7 visar avgrening till enskilda hus om styrd borrning används istället för sågning; - Figur 8 visar maskinen 8 med sin sågklinga 14 och en stabiliseringsanordning 13 för förläggning av rör/kablar 2/3 omedelbart bakom sågklingan 14 - Figur 9 visar maskinen 8 där stabiliseringsanordningen 13 är anordnad för att förlägga ett flertal rör/kablar 2/3 samtidigt med bibehållen ordning på rören/kablarna 2/3 i mikrodiket 1 Figur 10 visar detaljerat var 15 det översta röret 2 ska kapas så att det blir tillräckligt långt för att nå sin slutdestination; - Figur 11 visar viktiga ytor för kontroll av stabiliseringsanordningens 13 rörelse.

Ytoma är definierade i ett koordinatsystem med origo i centrum av sågklingan 14 och gäller för alla placeringar av sågklingan 14 och stabiliseringsanordningen 13 antingen de placeras på vänster eller höger sida av maskinen 8 eller framför eller bakom maskinen 8. Figur 11 definierar också det koordinatsystem, med origo i centrum av sågklingan 14, som används i hela detta dokument. Figur 12, 13 och 14 visar exempel på rörelser av stabiliseringsanordningen 13 enligt uppfinningen; där figur 12 visar ett exempel på en linjär rörelse, figur 13 visar ett exempel på en pendelrörelse och figur 14 visar ett exempel på en kontinuerlig rörelse, som innehåller delelementen: rotation och förflyttning av centrum för rotationen i x och y riktning. Figur 15 visar detaljerat utformningen av fästpunkterna för länkarmarna på stabiliseringsanordningen 13, så att de rör 2 och kablar 3 som sitter i styrorganen 17 inte ska förstöras då stabiliseringsanordningen 13 roteras. - Figur 16 visar ett mikrodike 1 som sågats med en förläggningsmaskin 8 med såganordningar som sågar genom ytbeläggningen på båda sidor om mikrodiket 1. Bilden visar resultatet sedan ytbeläggningen mellan dessa två sågspår tagits bort.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen För att lösa tidigare nämnda samt andra problem, hänför sig föreliggande uppfinning till en maskin 8 innehållande en sågklinga 14 anordnad för att såga mikrodiken 1 i ett område. Maskinen 8 innehåller vidare en stabiliseringsanordning 13 anordnad för att stabilisera mikrodikets 1 väggar när rör/kablar 2/3 förläggs i det samma. Vidare är stabiliseringsanordningen 13 placerad omedelbart bakom sågklingan 14 i mikrodiket 1 och innehållande styrorgan 17 för styrning av minst ett rör/kabel 2/3 då det förläggs i mikrodiket 1.

Sågklingan 14 och tillhörande stabiliseringsanordning 13 kan vara integrerade med maskinen 8 och bildar därmed en helt ny maskintyp eller konstruerade som en tilläggsenhet som kan monteras på existerande maskiner. Sågklingan 14 och stabiliseringsanordningen 13 kan vara placerade på höger eller vänster sida av maskinen 8. Andra tänkbara placeringar är framför eller bakom maskinen 8. Följande beskrivning gäller för alla tänkbara placeringar av sågklinga 14 och stabiliseringsanordning 13 eftersom beskrivningen endast talar om den relativa placeringen av stabiliseringsanordningen 13 i förhållande till sågklingan 14.

Sågklingan 14 och stabiliseringsanordningen 13 kan individuellt höjas och sänkas mellan en högsta position ("serviceläge") och en lägsta position ("arbetsläge").

Sågklingans 14 rörelse mellan de två extremlägena kan vara vertikal eller nära vertikal eller utföras med en rotationsrörelse. Denna rotationsrörelse kan åstadkommas genom att sågklingan 14 med sin motoranordning är fast med ett gångjärn i ena änden och en lyftanordning i den andra änden. Därmed kan sågklinga 14 med motoranordning höjas och sänkas med en rotationsrörelse med hjälp av lyftanordningen.

Stabiliseringsanordningens 13 rörelse är mer komplicerad. Under sin förflyttning mellan de två extremlägena får inte stabiliseringsanordningen 13 komma i kontakt med varken sågklingan 14, botten på mikrodiket 1 eller säkerhetskåpan över sågklingan 14. Vidare, eftersom höjning och sänkning av stabiliseringsanordningen 13 kan komma att göras under tiden kablar 3 och/eller rör 2 finns i styrorganen 17 i stabiliseringsanordningen 13, måste konstruktionen säkerställa att det finns tillräckligt utrymme, samt garantera att minsta tillåtna böjradie för rör 2 och kablar 3 kan hållas inom specificerade gränser.

I sitt högsta läge är stabiliseringsanordningen 13 helt och hållet lyft över marknivå 10 och med viss frigång till marken 10 samt dessutom helt tillbakadragen och med viss frigång bakom (i sågningsriktningen) säkerhetskåpan över sågklingan 14.1 sitt lägsta läge befinner sig stabiliseringsanordningen 13 maximalt 50 mm över botten på mikrodiket 1 och omedelbart bakom sågklingan 14 på ett avstånd av maximalt 20 mm. Detta betyder att stabiliseringsanordningens 13 rörelse mellan sina extremlägen innebär en rörelse i x-riktning av mer än 0,8<*>r, där r är sågklingans 14 radie, och mer än 0,8<*>r i y-riktning.

Sågklingan 14 slits under sågning och därmed minskar dess diameter. Detta betyder att avståndet mellan sågklingan 14 och stabiliseringsanordningen 13 kommer att öka med tiden. Med tiden kan avståndet ha blivit så stort att stenar i bärlagret kan fa stabiliseringsanordningen 13 att fastna i mikrodiket 1. Därför måste länkarmarna som överför rörelse till stabiliseringsanordningen 13 samt deras fästpunkter i maskinen 8 vara mycket kraftiga. Detta är viktigt därför att om stabiliseringsanordningen 13 fastnar i mikrodiket 1 av någon anledning kan avsevärda krafter överföras till stabiliseringsanordningen 13 och till dess lyftanordning och till fästpunkterna i maskinen 8. För att kompensera för sågklingans 14 slitage är det nödvändigt att stabiliseringsanordningens 13 position kan justeras i förhållande till aktuell radie på sågklingan 14. Justeringen kan implementeras med vantskruvar eller liknande anordningar eller med därför avsedda motoranordningar.

Länkarmarna för höjning och sänkning av stabiliseringsanordningen 13 drivs av en därför avsedd motoranordning (t ex elektrisk eller hydraulisk). Vidare kan en maskin 8 med sågklingan 14 anordnad på maskinens 8 ena sida, ha snabbfasten och drivanordningar för både stabiliseringsanordningen 13 och sågklingan 14 anordnade på maskinens 8 vänstra respektive högra sida i sågriktningen 9. Därmed kan vilken som helst av den vänstra och den högra sidan av maskinen 8 användas för sågning och förläggning av rör/kablar 2/3. Detta kan vara nödvändigt på grund av hindrande infrastruktur, trafiksituationen i området, etc.

Enligt olika utföringsformer av uppfinningen kan stabiliseringsanordningens 13 rörelse mellan sina två extremlägen utföras med en linjär eller sekventiell linjär rörelse, en pendelrörelse eller en kontinuerlig eller sekventiell rörelse, som innehåller delelementen rotation och förflyttning av rotationscentrum i x- och y- led. Slutligen kan rörelsen vara sammansatt av en kombination av två eller tre av ovan nämnda rörelser.

Stabiliseringsanordningens 13 rörelse kan mekaniskt vara kontrollerad av länkarmar med fasta fästpunkter och drivas av en enda elektrisk eller hydraulisk motoranordning eller av ett antal elektriska eller hydrauliska motoranordningar, styrda av en mjukvara i en dator.

Nämnda linjära rörelse kan vara längs en rät linje med cirka 15 - 40° lutning mot markplanet 10. Nämnda sekventiella linjära rörelse kan vara en nära horisontell rörelse med 0-25° lutning mot markplanet 10 när stabiliseringsanordningen 13 är nära sitt lägsta läge och en brantare rörelse eller till och med en helt vertikal rörelse när stabiliseringsanordningen 13 har kommit bort från sågklingan 14. Figur 12 visar ett exempel på en rörelse längs en rät linje.

Nämnda pendelrörelse har den fördelen att den är enkel att åstadkomma och att den ger en stark konstruktion. Area A + B i figur 11 visar möjliga platser för rotationscentrum för en stel pendelrörelse. Area B är mindre attraktiv eftersom det är en area som behövs för säkerhetskåpan över sågklingan 14 samt för att lyfta sågklingan 14 till sitt serviceläge. Den mest attraktiva arean är area A. Area A är placerad ovanför eller ovanför och framför sågklingan 14 och dess säkerhetskåpa när sågklingan 14 har lyfts till sitt serviceläge. Figur 13 visar ett exempel på en stel pendelrörelse med rotationscentrum i area A.

En kontinuerlig rörelse av stabiliseringsanordningen 13 innehållande delelementen: rotation och förflyttning av rotationscentrum i x- och y- riktning kan åstadkommas med användning av två länkarmar. Den mest attraktiva platsen för placering av fastpunkterna för dessa länkarmar är area C (i figur 11) bakom sågklingans 14 säkerhetskåpa i förhållande till sågriktningen 9. Stabiliseringsanordningens 13 rörelse mellan sina två extremlägen åstadkoms genom rotation av stabiliseringsanordningen 13 och förflyttning av rotationscentrum mellan punkterna A och B i figur 14. Stabiliseringsanordningens 13 rotationscentrum befinner sig nära sågklingans 14 centrum (punkt A i figur 14) när stabiliseringsanordningen 13 och sågklingan 14 är nära sina arbetslägen och nära punkt B när stabiliseringsanordningen 13 är nära sitt serviceläge. Förflyttningen av rotationscentrum kan vara kontinuerlig med rotationen eller sekventiell med rotationen d.v.s. enbart rotation när stabiliseringsanordningen 13 är nära arbetsläget, därefter en förflyttning av rotationscentrum och slutligen ytterligare endast rotation.

Slutligen kan stabiliseringsanordningens 13 rörelse mellan sina två extremlägen vara sammansatt av delelement av rörelser från två eller fler av tidigare nämnda rörelser. Exempel på sådana sammansatta rörelser är: Exempel 1: Stabiliseringsanordningen 13 sänks från sitt högsta läge (transportläge) med en linjär rakt-ned rörelse (figur 12), därefter följer den en pendelrörelse (figur 13) till dess den är nära sågklingan 14 och slutligen roteras den till sitt arbetsläge genom en rotationsrörelse (figur 14) med rotationscentrum nära centrum av sågklingan 14. Stabiliseringsanordningen 13 lyfts med en omvänd rörelse.

Exempel 2: Stabiliseringsanordningen 13 sänks från sitt högsta läge (transportläge) med en pendelrörelse (figur 13) till dess den är nära sågklingan 14 och slutligen roteras den till sitt arbetsläge genom en rotationsrörelse (figur 14) med rotationscentrum nära centrum av sågklingan 14. Stabiliseringsanordningen 13 lyfts med en omvänd rörelse.

Sågklingan 14 befinner sig i sitt högsta läge under transport, t ex då maskinen 8 förflyttas till en ny geografisk plats och ett dike inte ska sågas under transporten. Sågklingan 14 befinner sig också i sitt högsta läge då sågklingan 14 ska bytas. I detta fall stannar stabiliseringsanordningen 13 med alla rör/kablar 2/3 kvar i mikrodiket 1 så att mikrodikning och förläggning av rör/kablar 2/3 kan fortsätta sedan sågklingan 14 bytts. Under bytet av sågklinga 14 öppnas sågklingans 14 säkerhetskåpa utefter hela sin sida så att hela sågklingan 14 blir tillgänglig.

Stabiliseringsanordningen 13 befinner sig i sitt högsta läge under transport och under tiden då alla rör/kablar 2/3 ska träs i samt vid start av förläggning genom mikrodikning. Då processen med förläggning av rör/kablar 2/3 samtidigt med mikrodikning ska startas sänks först sågklingan 14 till sitt arbetsläge och maskinen 8 körs framåt cirka 1 - 2 m så att det finns plats i diket att sänka ned stabiliseringsanordningen 13. Det måste också finnas plats i diket för ett ankare som håller rören/kablarna 2/3 på plats, så att de inte dras med efter maskinen 8 när den börjar röra sig framåt.

För att det ska bli enklare att trä i alla rör/kablar 2/3 kan stabiliseringsanordningen 13 endera vara öppningsbar eller också att stabiliseringsanordningen 13 är försedd med en öppningsbar kassett så att rör/kablar 2/3 enkelt kan läggas ned i sina respektive kanaler. En öppningsbar kassett som kan tas bort från och sättas tillbaka på stabiliseringsanordningen 13 sparar tid i vissa fall t. ex. när mikrodikning och förläggning av rör/kablar 2/3 tillfälligt avbryts av någon orsak och senare t. ex. nästa dag ska fortsätta från samma ställe.

Den löstagbara kassetten kan vara fastsatt på stabiliseringsanordningen 13 med hjälp av ett gångjärn med löstagbar tapp. När tappen tagits bort kan kassetten lätt tas bort. Kassetten kan också lämnas kvar i mikrodiket 1 då maskinen 8 ska flyttas till en annan plats på följande sätt: ta bort gångjärnstappen och kör maskinen 8 framåt några centimeter så att stabiliseringsanordningen 13 utan kassett kan lyftas. För att sätta tillbaka kassetten på stabiliseringsanordningen 13 gör man motsatt manöver.

Vidare har uppfinnarna insett att förläggningen av rör/kablar 2/3 måste göras innan dikets sidor faller ihop och innan stenar (eller sand och jord) och särskilt stenar större än bredden på diket kilas in i sidorna på diket och förhindrar förläggning av rör/kablar 2/3 hela vägen ned till botten på diket. På detta sätt sparas tid (och pengar) eftersom förläggningen kan genomföras utan onödiga avbrott.

Därför är förevarande maskin 8 anordnad för att såga mikrodiken 1 i ett område. Av den anledningen innehåller maskinen 8 en sågklinga 14, med företrädesvis cirkulär form, för sågning av mikrodiken 1. De sågade mikrodikena 1 är anpassade för att motta rör/kablar 2/3 vilket betyder att mikrodikena 1 givits lämpliga dimensioner.

Maskinen 8 innehåller också en stabiliseringsanordning 13 anordnad för att stabilisera mikrodikets 1 väggar vid förläggning av rör/kablar 2/3 och av denna anledning är stabiliseringsanordningen 13 placerad omedelbart bakom sågklingan 14 i mikrodiket 1 så att väggarna är stabiliserade till dess rör/kablar 2/3 har förlagts med hjälp av styrorgan 17 anordnade på/i stabiliseringsanordningen 13.

För stabilisering av dikets väggar består stabiliseringsanordningen 13 av lämpliga stabiliseringsdelar som t.ex. lämpliga sidoelement som anordnats för att stabilisera väggarna till dess rör/kablar 2/3 har förlagts i mikrodiket 1. Det är viktigt att stabiliseringsanordningen 13 är placerad omedelbart bakom sågklingan 14 så att diket som sågas med sågklingan 14 stabiliseras omedelbart efter det att det sågats så att det inte faller ihop eller att stenar eller andra föremål rasar ned i diket innan rör/kablar 2/3 förlagts. Därför är enligt en utföringsform av uppfinningen största tillåtna avstånd mellan sågklingan 14 och stabiliseringsanordningen 13 större än 0 mm men mindre än 20 mm. Stabiliseringsanordningens 13 dimensioner bestäms av storleken på rören/kablarna 2/3, antalet rör/kablar 2/3 som ska förläggas samtidigt samt på önskat förläggningsdjup i mikrodiket 1. Bredden på stabiliseringsanordningen 13 skall emellertid vara lika med eller något mindre än bredden på sågklingan 14.

Vidare, för att uppnå en kontrollerad och automatisk förläggning av rör/kablar 2/3 innehåller stabiliseringsanordningen 13 även styrorgan 17 som styr rören/kablarna 2/3 ned i diket på ett kontrollerat och ordnat sätt. Kombinationen av stabilisering och styrning har visat sig reducera kostnad och tid på ett effektivt sätt, eftersom processen med sågning och förläggning av rör/kabel 2/3 kan utföras samtidigt. Styrorganen 17 är placerade på/i stabiliseringsanordningen 13 och därför möjliggör uppfinningen att rör/kablar 2/3 kan förläggas i diket samtidigt som diket stabiliseras av stabiliseringsanordningen 13. Rör/kablar 2/3 kan på så sätt förläggas med hög precision i diket (d.v.s. på rätt höjd i diket) eftersom diket är "rent" så länge diket stabiliseras av anordningen.

Stabiliseringsanordningen 13 kan tillverkas av vilket lämpligt hårt material som helst. Materialet skall lämpligen vara stelt, motståndskraftigt och hårt, men ändå flexibelt för att klara påfrestningar under drift. Infästningen av stabiliseringsanordningen 13 på maskinen 8 skall ha en viss flexibilitet för att förhindra skador om stabiliseringsanordningen 13 fastnar i diket. Stål eller stållegeringar är lämpliga eftersom de kan ges rätt egenskaper vid legering med andra metaller som platina och mangan. Eftersom det är ett begränsat utrymme i mikrodiket 1, måste stabiliseringsanordningens 13 väggar vara så tunna som möjligt för att kunna rymma alla rör/kablar 2/3 som ska förläggas, men fortfarande ha de egenskaper som beskrivs ovan. En stållegering med hårdhet motsvarande 400 - 700 Brinell har visat sig vara lämplig för denna tillämpning. Det har även konstaterats att stabiliseringsanordningen 13 kan tillverkas som en kolfibergjutning. Delar av stabiliseringsanordningen 13 kan gjutas separat innan montering till en stabiliseringsanordning 13.

Enligt en utföringsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen 13 en ingång och en utgång för rör/kablar 2/3, varvid ingången och utgången är anslutna till styrorganen 17. Styrorganen 17 är lämpligen kanaler genom vilka rör/kablar 2/3 styrs genom stabiliseringsanordningen 13. Under drift är ingången lämpligen ovan marknivå 10 och vertikalt eller nära vertikalt anordnad medan utgången är under mark i diket och horisontellt eller nära horisontellt anordnad för att minimera slitage på rören/kablarna 2/3. Därför är det minsta horisontella avståndet vid marknivå 10 mellan stabiliseringsanordningens 13 utgång och sågklingan 14 något längre än minsta rekommenderade böjradie för de kanalisationsrör 2 och kablar 3 som ska förläggas, vilket betyder att detta minsta avstånd är beroende av minsta rekommenderade böjradie för rören/kablarna 2/3. Detta betyder normalt mellan 100 mm och 500 mm mätt vid marknivå 10, men andra avstånd är möjliga. Dessutom kan ingång, utgång och styrorgan 17 tillsammans vara löstagbart anordnade på stabiliseringsanordningen 13 t.ex. som en löstagbar kassett. Genom att ha styrorganen 17 i en löstagbar kassett förkortas installationstiden vid vissa tillfällen eftersom den tidsödande uppgiften att trä i många rör/kablar 2/3 i deras respektive kanaler kan undvikas.

Uppfinnarna har även insett att arbetsdjupet för stabiliseringsanordningen 13 i mikrodiket 1 skall vara upp till 50 mm mindre än arbetsdjupet för sågklingan 14 enligt en utfbringsform av uppfinningen.. Skillnaden i djup mellan sågklingan 14 och stabiliseringsanordningen 13, vid drift, bestämmer hur snabbt marknivån 10 kan tillåtas förändras (d v s gå ned). Sågklingan 14 måste ha sågat diket så djupt att stabiliseringsanordningen 13 inte vidrör botten på diket, för att undvika möjligheten av att stabiliseringsanordningen 13 fastnar. Detta eliminerar onödiga krafter på stabiliseringsanordningen 13 och möjligheten av att den förstörs. Detta skulle kunna inträffa om marknivån 10 snabbt blir mycket lägre.

Dessutom, enligt ännu en annan utfbringsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen 13 och sågklingan 14 anordnats så att de kan höjas och sänkas oberoende av varandra. Detta är en fördel när exempelvis sågklingan 14 behöver bytas på grund av slitage eller om en annan typ av sågklinga 14 erfordras (t.ex. en typ för asfalt och en för betong). Vidare kan stabiliseringsanordningen 13 kanske behöva bytas och då kan detta enkelt göras om de två delarna kan sänkas och höjas oberoende av varandra. Dessutom lyfts sågklingan 14 vid kortare avbrott under sågningen, men då måste stabiliseringsanordningen 13 förbli i mikrodiket 1, eftersom behovet av stabilisering av diket kvarstår.

Figur 9 visar en utföringsform av en maskin 8 enligt uppfinningen. Stabiliseringsanordningen 13 har en främre del 18 och en bakre del 19, där den främre delen 18 är placerad omedelbart bakom sågklingan 14. Man kan också se att stabiliseringsanordningen 13 har en sektion i sin främre del 18 som har en form, som är komplementär till formen på sågklingan 14, vilken i detta speciella fall är cirkulär. Med andra ord, i detta fall har sektionen i den främre delen 18 en konkav cirkulär form, med samma eller nästan samma radie som sågklingan 14 och är placerad så nära sågklingan 14 som möjligt, på ett avstånd mindre än 20 mm från sågklingan 14. Anledningen till detta är att den del av stabiliseringsanordningen 13, som är underjord, måste vara placerad så nära sågklingan 14 så att det är omöjligt för jord, stenar eller andra föremål att rasa ner till botten på diket eller kilas fast mellan sidorna i diket. Styrorganen 17 är i denna utföringsform kanaler inuti stabiliseringsanordningen 13. Kanalerna illustreras med streckade linjer i figurerna.

Stabiliseringsanordningen 13 kan också vara spetsig/kilformad i ett tvärsnitt av framkanten i sågningsriktningen.

Uppfinnarna har insett att om man vill ha ett mikrodike 1 med annan geometri (t. ex. annan bredd och/eller annat djup), måste sågklingan 14 och stabiliseringsanordningen 13 bytas. Som tidigare omtalats ska stabiliseringsanordningen 13 ha en komplementär form till sågklingan 14. Därför måste, om sågklingan 14 byts till en annan sågklinga 14 med annan radie, även stabiliseringsanordningen 13 bytas till en med konkav form med nära samma radie.

När sågklingan 14 och stabiliseringsanordningen 13 bytts till sådana med andra mått måste länkarmar och/eller deras fastpunkter för lyftning av stabiliseringsanordningen 13 kanske ändras. Detta kan ordnas genom att ha justeringsskruvar eller vantskruvar på länkarmama och/eller genom att ha alternativa fastpunkter för länkarmarna förberedda på maskinen 8.

Slutligen då sågklingans 14 diameter ändras blir det kanske nödvändigt att ändra säkerhetskåpan över sågklingan 14. Den inre formen av kåpan är optimerad till sågklingans 14 form för att maximera borttransporten av uppsågat material ut genom en öppning i framkant av kåpan. Denna inre form kan behöva ändras då sågklingan 14 byts ut mot en med annan diameter för att fa optimal borttransport av uppsågat material.

Som omtalats här ovan, har stabiliseringsanordningen 13 företrädesvis en maximal bredd som är densamma eller aningen mindre än sågklingans 14 bredd. Stabiliseringsanordningen 13 måste vara tillräckligt bred, så att det finns plats för de kanalisationsrör/kablar 2/3 som ska förläggas, men tillräckligt smal så att den kan dras fram i det sågade diket.

En annan viktig aspekt med uppfinningen är att styrorganens 17 kanaler gör det möjligt att bevara en förutbestämd ordning av rör/kablar 2/3 då de placeras i mikrodiket 1. Detta är mycket viktigt då fler än ett rör samtidigt skall förläggas. I ett scenario för fastighetsanslutning, kapas ett rör/kabel 2/3 på ett bestämt avstånd 15 efter att fastigheten passerats. För att detta rör/kabel 2/3 ska vara lätt att återfinna är det av största vikt att detta rör/kabel 2/3 återfinns bland de översta rören/kablarna 2/3 bland den mängd rör/kablar 2/3 som finns i diket. Röret/kabeln 2/3 måste kapas innan det går in i stabiliseringsanordningen 13. Därför är det viktigt att veta vilket av alla rör/kablar 2/3 som går in i stabiliseringsanordningen 13, som kommer ut högst upp i diket. Dessutom, eftersom färgen på röret/kabeln 2/3 för ett visst hus ofta är bestämd på förhand, måste rören/kablarna 2/3 ordnas så att rör/kabel 2/3 med rätt färg kapas till rätt längd för ett visst hus och alltid återfinns högst upp i diket då det huset har passerats.

En metod som gör det möjligt att samtidigt förlägga ett flertal rör/kablar 2/3 har ett mycket stort kommersiellt värde eftersom förläggningsprocessen kan genomföras mycket snabbare än vad som tidigare varit möjligt i branschen. Enligt denna utformning av uppfinningen har därför stabiliseringsanordningen 13 ett flertal styrorgan 17, där vart och ett av styrorganen 17 styr ett eller ett fåtal rör/kablar 2/3 ut i diket. Stabiliseringsanordningen 13 kan till exempel innehålla ett flertal kanaler, anordnade så att en känd ordning bevaras, vilket betyder att ordningen av rör/kablar 2/3 ut från stabiliseringsanordningen 13 är känd från ordningen av rör/kablar 2/3 in i stabiliseringsanordningen 13, följaktligen är ordningen in i och ut ur stabiliseringsanordningen 13 relaterade till varandra och känd. Detta kan t. ex. åstadkommas genom ett ett-till-ett förhållande mellan ingång och utgång på anordningen, vilket betyder att de inte korsar varandra. Ordningen på rör/kablar 2/3 ska anordnas så att det är ett av de översta rören/kablarna 2/3 bland mängden av rör/kablar 2/3 i diket som är det som alltid ska grenas av till nästa destination. Därför är det så att det rör/kabel 2/3 som går in i ingången längst bak (räknat i sågriktningen 9) kommer att vara bland de översta rören/kablarna 2/3 ut från utgången och vise versa för det rör/kabel 2/3 som går in i ingången längst fram kommer att vara bland de understa ut från utgången. Som framgår av figur 6 och 7 kan avgreningar från huvuddiket sågas innan huvuddiket sågas eller också efter att huvuddiket sågats. Man bestämmer från fall till fall i vilken ordning som dikena ska sågas så att man får det mest effektiva flödet under installationen. Varje avgrenat mikrodike går från huvuddiket 7 till en slutdestination för ett visst rör/kabel 2/3. När huvuddiket sågas och rören/kablarna 2/3 förläggs, kapas det (som kommer att bli det) översta röret/kabeln 2/3 (innan det går in i stabiliseringsanordningen 13) då maskinen 8 hunnit en viss längd 15 förbi platsen för avgreningsmikrodiket, så att detta rör/kabel 2/3 kan lyftas från huvudmikrodiket 7 och läggas i avgreningsmikrodiket fram till sin slutdestination, se figur 10. Om röret/kabeln 2/3 kapats på rätt ställe 15 har det en längd som räcker ända fram till slutdestinationen utan att behöva skarvas. På samma sätt avgrenas ett efter ett av rören/kablarna 2/3 till varje passerad fastighet.

Beroende på dikets bredd och storleken på rören/kablarna 2/3 kan det finnas en eller flera rör/kablar 2/3 sida vid sida högst upp i huvudmikrodiket 7. Det är viktigt att det rör/kabel 2/3 som står i tur att avgrenas till sin slutdestination alltid återfinns bland de översta. För att åstadkomma detta, i samband med att huvudmikrodiket 7 sågas och ett antal rör/kablar 2/3 förläggs, måste det rör/kabel 2/3, som kommer att bli ett av de översta rören/kablarna 2/3 i diket och det som skall avgrenas till nästa förutbestämda slutdestination, kapas på ett förutbestämt avstånd 15 efter att platsen för motsvarande avgreningsmikrodike passerats, så att röret/kabeln 2/3 sedan kan lyftas upp och läggas över till avgreningmikrodiket till sin slutdestination. Röret/kabeln 2/3 bör kapas efter att platsen för motsvarande avgreningsmikrodike passerats med ett visst minsta avstånd 15, så att rörets/kabelns 2/3 längd är tillräckligt lång utan att behöva skarvas, när den lyfts från huvudmikrodiket 7 över till avgreningsmikrodiket och fram till sin slutdestination.

Om stabiliseringsanordningen 13 är konstruerad med individuella kanaler för varje rör/kabel 2/3, eller har kanaler, som var och en har plats för ett mindre antal rör/kablar 2/3, är det enkelt att veta vilket rör/kabel 2/3 som kommer att återfinnas högst upp i mikrodiket 1 och därmed också vilket rör/kabel 2/3 som ska kapas innan det går ned i stabiliseringsanordningen 13. Ett exempel på en sådan stabiliseringsanordning 13 visas i figur 9. Stabiliseringsanordningen 13 enligt denna utföringsform har en rör/kabel 2/3 -ingång och en rör/kabel 2/3 -utgång, förbundna med varandra med ett flertal kanaler, utgörande styrorgan 17 (illustrerade med streckade linjer) för rör/kablar 2/3. Under jord finns stabiliseringsanordningens 13 utgång. Denna innehåller enligt en utföringsform av uppfinningen en "matris" (eller vektor) -del, anordnad på sådant sätt att kanalerna är ordnade i en matris mednrader ochmkolumner och kan på så sätt separera rör/kablar 2/3 på ett kontrollerat sätt, horisontellt och/eller vertikalt när de förläggs i mikrodiket 1.

Så för att summera: ett efter ett kapas ett av de översta rören/kablarna 2/3, det som är avsett för en viss slutdestination, på ett visst minsta avstånd 15 efter platsen för motsvarande avgreningsmikrodike och därefter lyfts detta rör/kabel 2/3 från huvudmikrodiket 7 och läggs över till avgreningsmikrodiket ända fram till sin slutdestination.

Vidare kan maskinen 8 vara försedd med en anordning för att hålla minst en trumma för rör/kablar 2/3 innan de förläggs i mikrodiket 1 via stabiliseringsanordningen 13. På detta sätt är det lätt att komma åt rören/kablarna 2/3.

Vidare kan maskinen 8 enligt uppfinningen inkludera andra lämpliga anordningar såsom; en eller flera motoranordningar för att driva sågklinga 14, stabiliseringsanordning 13 och/eller framdrivningsanordningar (som larvfötter eller hjul), kommunikationsanordningar för trådlös kommunikation med exempelvis en extern serverenhet, beräkningsenheter, minnesenheter, sensorer, GPS-utrustningar, fordon, displayanordningar avsedda att visa information såsom grafik, databaser, läsningsanordning för att läsa kodningsanordningar på sågklingor, startspärr etc.

Beträffande driften av sågklinga 14 och/eller stabiliseringsanordning 13 kan detta exempelvis ske via direkt mekanisk drift, hydraulisk drift eller elektrisk drift. Mekanisk drivning ger den högsta verkningsgraden medan elektrisk drivning ger den lägsta verkningsgraden, så den förra är att föredra om hög effekt behövs, vilket ofta är fallet.

Vissa väghållare ställer krav på att återställning och försegling av mikrodiket 1 måste göras med återasfaltering av upp till 500 mm bredd. Därför måste man skära och ta bort upp till 250 mm av ytbeläggningen Ll på varje sida av mikrodiket 1. Detta medför normalt ytterligare ett kostsamt och arbetskrävande moment.

Enligt ett utförande av föreliggande uppfinning anordnas maskinen 8, som sågar mikrodiket 1 och förlägger rör/kablar 2/3, med såganordningar placerade på vardera sidan av mikrodiket 1. Såganordningarna sågar genom ytbeläggningen Ll parallellt med och på ett bestämt avstånd från mikrodiket 1. Detta görs samtidigt som maskinen 8 sågar ett mikrodike 1 och förlägger rör/kablar 2/3 i detta mikrodike 1. Såganordningarna är anbringade på maskinen 8 med justerbara anordningar så att avståndet från mikrodiket 1 kan varieras mellan 0-250 mm. Såganordningarnas sågdjup kan dessutom justeras med lämpliga anordningar mellan 0-150 mm. Efteråt kan ytbeläggningen mellan sågspåren lätt tas bort. Figur 16 visar ett tvärsnitt av ett mikrodike 1 sågat av en förläggningsmaskin 8 med aktiverade såganordningar på båda sidor av mikrodiket 1, efter borttagning av ytbeläggningen mellan sågspåren.

Under transport av maskinen 8 kan såganordningarna lyftas helt över mark 10. Såganordningarna kan vara försedda med stödhjul för att kunna avkänna marknivån 10 under sågning och därmed kunna såga till ett bestämt djup under ytan.

Var och en av de två såganordningarna drivs med sin egen motoranordning. Båda såganordningarna kan höjas och sänkas oberoende av sågklinga 14 och stabiliseringsanordning 13. Var och en av såganordningarna har en skyddskåpa och kan vara försedd med en diamantsågklinga. Såganordningarna är monterade på maskinen 8 på vardera sidan av mikrodiket 1, parallellt med och bakom sågklingan 14 som sågar mikrodiket 1.

Uppfinnarna har även insett att det kan finnas ett behov av en svärdformad sågklinga med en sågkedja eller sågvajer, som drivs runt denna svärdsågklinga av en motoranordning. En sådan svärdsågklinga med tillhörande sågkedja/sågvajer kan användas för sågning genom ytbeläggningen Ll och ned i underliggande bärlager L2 och ersätter då en cirkulär sågklinga 14.

Sågkedjans/sågvajerns sågyta har på lämpliga ställen segment/pärlor med inbakade diamanter med samma sågegenskaper som vid en cirkulär diamantsågklinga 14 och på samma sätt som vid en cirkulär sågklinga 14 placeras en stabiliseringsanordning 13 med styrorgan 17 för rör/kablar 2/3 direkt bakom och så nära svärdsågklingan som möjligt. Stabiliseringsanordningens 13 främre del 18 har i båda fallen en form som är komplementär med respektive sågklingas 14 form.

Som komplement till maskinens 8 hjul kan maskinen 8 även förses med larvfötter/band över hjulen. Sådana larvfötter/band kan betraktas som en "egen bit väg", som maskinen 8 rullar ut under sig. Maskinens 8 hjul körs alltså alltid på "bra väg". Dessutom är bandets area mycket stor jämfört med hjulens och därmed sprids marktrycket ut och blir därför mycket lågt räknat per ytenhet.

Uppfinnarna har även insett att det kan finnas behov av att sågklinga 14 och stabiliseringsanordning 13, med bibehållna inbördes relativa positioner, kan röra sig framåt eller bakåt i sågriktningen 9 trots att maskinen 8 står stilla. Detta kan vara viktigt t ex när maskinen 8 befinner sig vid ett hinder, som kan vara en vägg, mur, grop, gräsyta, trottoar eller annat som hindrar maskinen 8. 1 och med denna funktion kan sågklinga 14 och stabiliseringsanordning 13 tillsammans såga och förlägga rör/kablar 2/3 upp till 2000 mm trots att maskinen 8 står stilla. Denna funktion gör det möjligt att såga ända fram till eller från ett hinder.

Höjning och sänkning samt ovan beskrivna horisontella rörelser av sågklinga 14 och stabiliseringsanordning 13 med stillastående maskin 8 kontrolleras med en eller flera speciellt anpassade motorer, drivningsorgan och rörliga axlar.

Exempel 1: Sågning fram till ett hinder framför maskinen 8. Maskinen 8 sågar och förlägger rör/kablar 2/3 så långt som möjligt fram till hindret med sågklinga 14 och stabiliseringsanordning 13 i sina normala positioner vid sågning/förläggning. Vid hindret stoppas maskinen 8 och står därefter helt stilla medan sågklinga 14 och stabiliseringsanordning 13 tillåts att såga och förlägga rör/kablar 2/3 ända fram till hindret. Därefter lyfts både sågklinga 14 och stabiliseringsanordning 13 upp till sina högsta lägen.

Exempel 2: Start av sågning från ett hinder bakom maskinen 8. Med sågklinga 14 och stabiliseringsanordning 13 lyfta ovan mark 10 backas maskinen 8 så nära hindret som möjligt och med stillastående maskin 8 förflyttas sågklinga 14 och stabiliseringsanordning 13 så långt bakåt på maskinen 8 som möjligt. Därefter sänks sågklingan 14 ned till sågdjup och tillåts såga framåt med till en början stillastående maskin 8 en tillräckligt lång sträcka så att stabiliseringsanordning 13 med rör/kablar 2/3 kan sänkas ned i mikrodiket 1. Därefter körs maskinen 8 framåt på normalt sätt med sågklinga 14 och stabiliseringsanordning 13 i sina normala positioner vid sågning/förläggning.

Micro Trenching Technique ( MTT) En fördjupad kunskap om MTT metoden kan vara motiverad. Figur 1 visar ett flödesschema för en MTT-metod för att förlägga minst ett rör/kabel 2/3 under en vägs ytbeläggning i ett område innehållande stegen: Sågning av ett mikrodike 1 i ett område genom det första lagret Ll in i det andra lagret L2; - Förläggning av minst ett rör/kabel 2/3 i mikrodiket 1 på så sätt att detta minst ett rör/kabel 2/3 förläggs under det första lagret Ll; och - Återfyllning av mikrodiket 1 för att återställa vägbanan.

Figur 3a och 3b visar schematiskt ett tvärsnitt av ett område där kanalisationsrör 2 är förlagda i mikrodiket 1. Området i figur 3a och 3b är ett tredimensionellt avsnitt av ett typiskt vägområde, vari området innehåller ett första lager Ll som är en vägbeläggning av exempelvis asfalt eller betong och ett andra lager L2 som är ett bärlager för det första lagret Ll och som normalt består av makadam, sand och jord. Som visas i figur 3 är det andra lagret L2 naturligt placerat under det första lagret Ll.

Steget med sågning inkluderar: Att såga mikrodiket 1 genom det första lagret Ll in i det andra lagret L2 vilket innebär att mikrodiket 1 är sågat på sätt som framgår i figur 3a och 3b. Mikrodiket 1 sågas så djupt att minst ett rör/kabel 2/3 kan förläggas i mikrodiket 1 under det första lagret Ll (dvs alla installerade rör/kablar 2/3 förläggs under det första lagret Ll). Med föreliggande metod kan alla rör 2 och kablar 3 som erfordras i ett fiberoptiskt nätverk förläggas så djupt att de är skyddade även om vägbeläggningen Ll avlägsnas eller byts, exempelvis när vägen repareras.

Därefter förläggs det minst ett rör 2 och/eller kommunikationskabel 3 i mikrodiket 1. Röret 2 är ett rör anordnat för att blåsa in "blåsfiber" (så kallad EPFU) eller fiberkablar. Röret/rören 2 och/eller kommunikationskabeln/kommunikationskablarna 3 förläggs i mikrodiket 1 så att de är helt förlagda under det första lagret L1.

Slutligen fylls mikrodiket 1 med ett lämpligt fyllnadsmaterial 6 för att återställa vägkroppen. Återfyllnadsmaterialet 6 består av sand eller annat material med lämpliga egenskaper. Ett fyllnadsmaterial 6, som är flytande vid tiden för fyllning och som senare härdar och far hög motståndskraft mot kompressionskrafter är ett fyllnadsmaterial 6 att föredra. Mikrodiket 1 fylls med fyllnadsmaterialet 6 till en lämplig nivå, och om så erfordras kompakteras med en markvibrator anpassad för breddenwav mikrodiket 1.

Slutligen förseglas mikrodiket 1 med ett förseglingsmaterial, som till exempel bitumen, för att erhålla vattentät försegling. Om en vattentät försegling inte erfordras kan lagning även utföras med kallasfalt, vilket är en enkel och billig metod för återställning. En lämplig mängd kallasfalt hälls helt enkelt över och skrapas ned i mikrodiket 1 och kompakteras därefter till en jämn och hård yta. Eventuellt överskott av asfalt kan sedan samlas upp och forslas bort.

Steget med försegling kan enligt en föredragen utföringsform inkludera stegen: - Försegling av mikrodiket 1 järns med botten 5 av det första lagret Ll med en första försegling SI; och - Försegling av mikrodiket 1 järns med toppen 4 på det första lagret Ll med en andra försegling S2.

Figur 4 visar det ovan beskrivna utförandet. Toppen 4 och botten 5 av det första lagret L1 visas i figur 4. För att erhålla en försegling med god vidhäftning rekommenderas att hälla het bitumen eller en bitumenblandning för försegling av mikrodiket 1. Även andra material som betong eller polymermodifierad bitumen fungerar också.

Den första förseglingen SI förseglar mikrodiket 1 järns med botten 5 av det första lagret Ll, så att mikrodiket 1 sedan kan tvättas med en högtryckstvätt för att avlägsna rester av sand från asfalWbetong- kanterna. Efter tvättningen kan mikrodiket 1 torkas och förvärmas med hjälp av en propanbrännare och slutligen fylls mikrodiket 1 järns med toppen 4 av det första lagret Ll med ett lämpligt förseglingsmaterial som till exempel ett material baserat på het bitumen och avsett för spricklagning i asfalt.

Enligt ytterligare ett utförande, sågas mikrodiket 1 med en maskin 8 vars sågklinga 14 är diamantbeklädd. En sådan diamantbeklädd sågklinga 14 sågar enkelt genom de hårdaste material som sten eller betong och har visat sig vara mycket lämplig för denna applikation eftersom mikrodikets 1 kanter blir exceptionellt raka, rena och lätta att laga. Tidigare metoder att göra mikrodiken 1 som t. ex. att använda sågklinga med tänder av hårdmetall som volframkarbid skapar mängder av små sprickor i kanterna på det sågade mikrodiket 1 och som gör fullständig försegling väsentligt svårare och dyrare i jämförelse med föreliggande metod.

Mikrodiket 1 sågas företrädesvis med en modifierad så kallad vägsåg (maskin 8) med diamantklädd sågklinga 14. För att ytterligare optimera och förbättra vägsågens prestanda i denna tillämpning har uppfinnarna insett att en eller flera av nedanstående förbättringar är användbara och ska anses vara utföringsformer: • Förändring av rotationsriktingen på sågklingan 14 till så kallad "up-cut" för förbättrad borttransport av sågat material; • Modifierad kåpa över sågklingan 14 och ett främre utlopp för att optimera borttransport av sågat material och för minskad spridning av dammpartiklar samt för att lämna mikrodiket 1 rent och färdigt för förläggning av rör/kablar 2/3; • Stabiliseringsanordning 13 enligt figur 8 och 9 med ett eller flera styrorgan 17 för rör/kablar 2/3 monterad direkt efter sågklingan 14 så att mikrodikning och förläggning av rör/kablar 2/3 kan ske i en sammanhängande process. 1 de fall stabiliseringsanordningen 13 har styrorgan 17 för ett flertal rör/kablar 2/3 skall dessa styrorgan 17 ordnas så att utgångarna från stabiliseringsanordningen 13 är placerade över varandra på så sätt att ordningen på rör/kablar 2/3 från ingången in i stabiliseringsanordningen 13 och ut i mikrodiket 1 bevaras; • Trumvagn dragen av vägsågen med hållare för trummor för rör/kablar 2/3, samt varningstape och söktråd • Servo styrd av sensor för att automatiskt hålla sågklingan 14 lodrät på ojämnt underlag. (t.ex. ena sidans drivanordningar (hjul eller larvfötter) på trottoaren och andra sidans drivanordningar på vägen). • Sensor för temperaturövervakning av sågklingan 14, som automatiskt tillsätter mer kylvatten om sågklingans 14 temperatur ökar alternativt sänker rotationshastigheten. Kylvatten tillsättas nära mitten på sågklingan 14 och på dess båda sidor. • Växellåda så att periferihastigheten på sågklingan 14 kan hållas konstant vid ändring av sågklingans 14 diameter.

Figur 8 visar en utföringsform av en maskin 8 innehållande en sågklinga 14 anordnad för up-cut. Up-cut definieras som den rotationsriktning hos sågklingan 14 i förhållande till sågriktingen, som visas i figur 8. Alla kända maskiner 8 har motsatt rotationsriktning. Ändring av rotationsriktningen på sågklingan 14 till up-cut hjälper till att avlägsna uppsågat material från mikrodiket 1 och ger därmed ett "rent" mikrodike 1.

Vidare är maskinen 8 utrustad med en stabiliseringsanordning 13, monterad direkt i bakom sågklingan 14, där stabiliseringsanordningen 13 har minst ett styrorgan 17, som t.ex. kanaler för att styra rör/kabel 2/3 när de förläggs i mikrodiket 1 direkt efter sågklingan 14. I det fall ett flertal rör/kablar 2/3 förläggs samtidigt är stabiliseringsanordningen 13 utformad så att ordningen på rör/kablar 2/3 bibehålls. Det kan uppnås genom att ha individuella kanaler för rör/kablar 2/3 i stabiliseringsanordningen 13 så att ordningen på rören/kablarna 2/3 bibehålls genom stabiliseringsanordningen 13. Detta gör det möjligt att, innan rören/kablarna 2/3 går in i stabiliseringsanordningen 13, identifiera vilket rör/kabel 2/3 som kommer att komma ut överst i mikrodiket 1 och på så sätt göra det möjligt att veta viket rör/kabel 2/3 som skall kapas för varje slutdestination. Se figur 10.

Enligt en utformning bör djupetd påmikrodiket 1 vara större än djupet på det första lagretdlplus höjdend2av minst ett rör 2 eller minst en kommunikationskabel 3, d.v.s.d> dl + d2vilket innebär att djupetdav mikrodiket 1 är större än höjden på det första lagretdlplus den sammanlagda höjden av ett eller flera rör 2 och/eller kommunikationskablar 3. Som framgår av figur 3a, 3b, och 4 gäller ovanstående relation.

Kostnaden för att såga ett mikrodike 1 ökar emellertid med ökat djupd.Därför bör mikrodiket 1 inte vara djupare än nödvändigt. Normalt djupdför mikrodiket 1 kan vara ca 400 mm, men till skillnad från breddenwav mikrodiket 1 kan djupetdofta justeras kontinuerligt under drift. Sågdjupet kan därför reduceras gradvis i takt med att antalet rör/kablar 2/3 som förläggs i mikrodiket 1 minskar.

Mikrodiket 1 bör dessutom inte vara bredare än nödvändigt då ett bredare mikrodike 1 innebär högre kostnader i jämförelse med ett smalare mikrodike 1. Å andra sidan kan ett smalare mikrodike 1 göra det svårare att förlägga rör/kablar 2/3 så det finns en optimal bredd på mikrodiket 1, eftersom exempelvis om mikrodiket 1 är för smalt staplas alla rör/kablar 2/3 ovanpå varandra så att djupet till det översta röret/kabeln 2/3 från marknivån 10 kan bli för grunt.

Med ledning av ovanstående diskussion har uppfinnarna genom tester kommit fram till att lämpliga dimensioner på ett mikrodike 1 skall vara ett djupdmellan 200 - 500 mm (och helst 300 - 500 mm) samt en breddwmellan 10-30 mm (och helst 15-25 mm) enligt en utföringsform optimerat för installationseffektivitet och låg kostnad. Vidare, med dessa dimensioner minimeras trafikstörningar, eftersom trafik kan passera över ett öppet mikrodike 1.

Vidare enligt en annan utföringsform och med referens till flödesschemat i figur 2 innehåller metoden att förlägga minst ett rör/kabel 2/3 följande steg; - Avsökning av ett område med hjälp av markradar; och - Identifiering av hinder i området genom analys av data från denna markradar - Sågning av ett mikrodike 1 i området genom det första lagret Ll och ned i det andra lagret L2 - Förläggning av minst ett rör/kabel 2/3 i mikrodiket 1 så att det minst ett rör/kabel 2/3 placeras under det första lagret Ll; och - Återfyllning av mikrodiket 1 för att återställa vägens yta.

Det bör noteras att enligt denna utföringsform görs stegen med avsökning och identifiering innan övriga steg.

Enligt denna utföringsform avsöks området med hjälp av en markgenomträngande radarenhet, som exempelvis en markradar/GEO-radar eller annan lämplig utrustning.

Därefter identifieras, med hjälp av informationen från den markgenomträngande radarenheten, möjliga markförlagda hinder i området, som exempelvis avloppsrör, el- och telekablar, markförlagda konstruktioner, etc. Stegen med avsökning och identifiering innebär att när man utför det efterföljande steget med sågning kan man undvika att oavsiktligt kapa/skada befintlig infrastruktur i området vilket annars skulle resultera i förseningar och extra kostnader i mikrodikningsprocessen. Efter att ha sågat ett mikrodike 1 i det avsökta området, förläggs minst ett rör 2 och/eller kommunikationskabel 3 i mikrodiket 1. Slutligen fylls mikrodiket 1 med lämpliga material så vägbanan blir återställd.

Metoden kan även omfatta steget: Installation eller blåsning av fiber eller fiberkabel i ett eller flera rör 2, om kanalisationsrör har förlagts i mikrodiket 1.

Det bör även noteras att den ovan beskrivna metoden även kan inkludera steget: Att göra en eller flera avgreningspunkter anslutna till mikrodiket 1. Lämpligen görs avgreningspunkten med hjälp av en diamantklädd kärnborr eller med en handhållen maskin 8 med diamantklädd kedja eller sågklinga 14. I denna utföringsform kan metoden även inkludera det fortsatta steget att borra en eller flera kanaler från avgreningspunkterna till en eller flera fastigheter med hjälp av styrd borrning. Det är viktigt att kanalerna borras under det första lagret Ll in i det andra lagret L2. Rör/kablar 2/3 installeras därefter i dessa kanaler när borren dras tillbaka.

I följande beskrivning belyses olika aspekter avseende placering och utformning av mikrodiken 1, avgreningspunkter och kanaler samt strategier avseende kapning, avgrening, etc. i förhållande till och ingående i föreliggande metod.

Layout Figur 5 visar en typisk logisk struktur av ett Fiber-Till-Hemmet (FTTH) nätverk i ett bostadsområde, där D är en distributionsnod och F är en skarvpunkt där större fiberkablar skarvas mot mindre (eller i fallet med ett distribuerat PON nät (Passivt Optiskt Nät) ett ställe där optiska splitters är placerade). Nätet mellan distributionsnoden D och skarvpunkten F kallas distributionsnät och nätet mellan skarvpunkten F och enskilda fastigheter kallas accesssnät. Kanalisationsrör/kablar 2/3 för både distributions- och accessnät kan installeras med föreliggande metod.

Ett bostadsområde som skall byggas med FTTH delas normalt in i ett antal mindre sub-områden. Någonstans i eller utanför bostadsområdet måste det finnas ett ställe, som kan inhysa de optiska paneler och den elektronik som behövs för distributionsnoden D. Distributionsnoden D kan vara lokaliserad i en befintlig fastighet, i en egen liten nybyggd byggnad eller i ett stort markskåp. Varje distributionsnod D kan innehålla elektronik och fiberoptiska paneler för mellan några hundra hushåll upp till flera tusen hushåll. Storleken på det område som ska anslutas till en enskild distributionsnod D kan anpassas inom vida gränser och beror primärt på praktiska överväganden, så som utrymme i noden D, svårigheter med att hantera en mängd små distributionsnoder D, etc. Föreliggande metod kan också anpassas för varje önskat antal fibrer per hushåll.

Det finns två huvudtyper av FTTH nät: Punkt till punkt samt punkt till multipunkt. I ett så kallat punkt-till-punkt nät innehåller distributionsnoden D den andra änden av alla de fibrer som har startat i varje enskilt hushåll i bostadsområdet. Om till exempel ett område med 500 hushåll dimensioneras för 2 fiber per anslutning innebär det att 1000 fibrer kommer in till distributionsnoden D. Distributionsnoden D bör vara centralt placerad i området, som ska byggas, som visas i figur 5.

Utformningen av ett punkt-till-multipunkt nät eller så kallat Passivt Optiskt Nät (PON) är mer eller mindre detsamma. Skillnaden är att antalet inkommande fibrer till distributionsnoden D, i detta fall, motsvarar antalet hushåll dividerat med en faktor (till exempel 8, 16, 32 etc. beroende på vald splittertyp). Exemplen i den fortsatta diskussionen baseras på att ett punkt- till-punkt nät skall byggas. Beskrivna metoder kan emellertid även appliceras på ett PON nät, bara distributionskablarna skalas ned i motsvarande grad.

Sett från distributionsnoden D förläggs distributionskablar ut till skarvpunkter F, placerade i brunnar eller i markskåp. Distributionskablarna dimensioneras normalt för antalet hushåll i området plus 10% i reserv, så att framtida, nybyggda fastigheter lätt kan anslutas till nätet. I ett punkt-till-punkt nät, där exempelvis en skarvpunkt F omfattar ett område med 22 fastigheter och kravet är 2 fiber per fastighet, erfordras 48 fiber från distributionskabeln. Fibrer från distributionskablarna skarvas i skarvpunkterna F till fibrer från accesskablarna. Dessa accesskablar går sedan vidare till varje enskild fastighet, som ska anslutas.

Hur många fastigheter en skarvpunkt F ska försörja beror huvudsakligen på ekonomiska ställningstaganden. Om området är för stort ökar medellängden på accesskablarna till varje fastighet, vilket ökar kostnaden. Å andra sidan, om området är för litet ökar kostnaden per fastighet på grund av dess andel i skarvpunkten F samt dess distributionskabel. Följaktligen finns en optimal storlek för ett bostadsområde där kostnaden minimeras. Antalet fastigheter, som ger detta kostnadsminimum, beror i huvudsak på områdets topografi och på storleken på fastigheternas tomtmark, men en tumregel kan dock vara att ett optimalt antal fastigheter, anslutna till en skarvpunkt F, ofta ligger någonstans mellan 16-48.

Om sågning av mikrodiken 1 utförs med en maskin 8 enligt en utföringsform av uppfinningen bör skarvpunkten F placeras centralt i varje delområde av bostadsområdet, med till exempel 22 fastigheter. Skarvpunkten F kan fysiskt vara placerad i ett markskåp vid vägkanten eller i en kabelbrunn. Typiskt ska då 10 - 12 kanalisationsrör 2 gå från markskåpet alternativt kabelbrunnen åt vardera håll längs vägen. Vart och ett av dessa kanalisationsrör 2 ansluter sedan en av områdets 22 fastigheter. Slutligen blåses accesskablar in i varje kanalisationsrör 2.

Strategi för sågning Vanligtvis har villaområden fastigheter på båda sidor av en väg och fastighetsanslutningarna kan då göras på två olika sätt: Antigen sågar man på båda sidorna av vägen och ansluter fastigheterna via närmaste mikrodike 1 eller så sågar man bara på ena sidan av vägen alternativt i mitten av vägen och ansluter fastigheter från båda sidorna av vägen via detta enda mikrodike 1.

Emellertid, för att minimera antalet sågade mikrodiken 1, som korsar vägen, görs, enligt ett utförande, korsningar till motsatt sida av vägen till tomtgränsen mellan två fastigheter. Därefter förläggs kanalisationsrör 2 i mikrodiket 1 till var och en av de två fastigheterna. På så sätt behövs bara ett mikrodike 1 som korsar vägen för varannan fastighet på motsatt sida av vägen. Detta är en billig och kostnadseffektiv metod att ansluta alla hus i ett område.

Avgreningfrån huvudmikrodiket 7 Avgreningar från ett huvudmikrodike 7 (ett huvudmikrodike 7 är definierat som ett mikrodike 1 längs en väg) kan utföras på ett antal olika sätt. Avgreningarna kan sågas antigen innan, som framgår i figur 6, eller efter det att huvudmikrodiket 7 sågats. För att få en stor böjradie på kanalisationsröret 2 ut i avgreningen, utförs båda metoderna bäst i en vinkel motsvarande ca 45° från huvudmikrodiket 7. Avgreningsmikrodikena kan endera korsa huvudmikrodiket 7 eller avslutas järns med huvudmikrodiket 7. När huvudmikrodiket 7 sågas och kanalisationsrören 2 förläggs är det, som det framgår av figur 10 och figur 6, enkelt att ett efter ett lyfta ett av de översta kanalisationsrören 2 över till vart och ett av avgreningsmikrodikena och vidare till respektive fastighet.

En alternativ avgreningsmetod är att med hjälp av en kärnborr, med lämplig dimension, först borra ett hål vid varje avgreningspunkt. Huvudmikrodiket 7 kan sedan sågas genom alla dessa hål enligt vad som beskrivits ovan och visas i figur 7. Denna metod lämpar sig både för att göra fastighetsanslutningarna med mikrodiken 1 sågade enligt ovan beskrivna metod samt även när fastighetsanslutningar görs med hjälp av styrd borrning.

En alternativ metod att göra avgreningar är att först borra ett hål vid varje avgreningspunkt. Hålen kan göras med en kärnborr med lämplig dimension (för ett runt hål) eller med ett handhållet verktyg med diamantklädd sågklinga 14 alternativt kedja (för ett rektangulärt hål). Huvudmikrodiket 7 kan sedan sågas genom alla dessa hål på samma sätt som beskrivits ovan och visas i figur 7. Denna metod är användbar både när avgreningsmikrodiken för fastighetsanslutningar sågas enligt ovan beskrivna metod eller då fastighetsavgreningar utförs med så kallad styrd borrning. Styrd borrning är ibland att föredra när fastighetsanslutningar görs eftersom man då undviker (går under) hinder som (stöd)murar, staket, häckar, träd etc. Å andra sidan innebär det att ytterligare en dyr maskin (för styrd borrning) erfordras på installationsplatsen.

Det bör slutligen klargöras att föreliggande uppfinning inte begränsas till de utföringsformer som redovisas ovan utan även relaterar till och inkluderar alla utföringsformer inom ramen för de bifogade oberoende patentkraven.

Claims (14)

1. Maskin (8) anordnad för sågning av mikrodiken (1) och förläggning av rör/kablar (2/3) i mikrodiken (1), varvid nämnda maskin (8) innefattar: - en sågklinga (14) anordnad för sågning av ett mikrodike (1) i ett område, vilket område innefattar ett första lager (Ll) och ett andra lager (L2), varvid nämnda första lager (Ll) är en hård ytbeläggning, som t ex asfalt eller betong och nämnda andra lager (L2) är ett bärlager för nämnda första lager (Ll) och placerat under nämnda första lager (Ll); varvid nämnda maskin (8) har förmåga att såga nämnda mikrodike (1) genom nämnda första lager (Ll) och ned i nämnda andra lager (L2); - en stabiliseringsanordning (13) anordnad för stabilisering av nämnda mikrodikes (1) väggar vid förläggning av rör/kablar (2/3) i nämnda mikrodike (1), varvid nämnda stabiliseringsanordning (13) har en främre del (18) och en bakre (19) del, varvid nämnda främre del (18), vid förläggning av rör/kablar (2/3) i nämnda mikrodike (1), är placerad bakom nämnda sågklinga (14) och innefattande en form som är huvudsakligen komplementär med nämnda sågklingas (14) form; varvid nämnda stabiliseringsanordning (13) vidare innefattar styrorgan (17) för styrning av minst ett rör/kabel (2/3) då det förläggs i nämnda mikrodike (1); nämnda maskin (8) är vidare kännetecknad av att nämnda maskin (8) är anordnad med två såganordningar placerade bakom och parallellt med nämnda sågklinga (14) och på var sida om nämnda mikrodike (1), varvid nämnda såganordningar sågar genom nämnda första lager (Ll) parallellt med och på bestämda avstånd till och på var sida om nämnda mikrodike (1).

2. Maskin (8) enligt patentkrav 1; varvid nämnda såganordningars nämnda avstånd till nämnda mikrodike (1) är justerbara mellan 0-250 mm.

3. Maskin (8) enligt patentkrav 2; varvid nämnda såganordningars sågdjup är justerbara mellan 0-150 mm.

4. Maskin (8) enligt patentkrav 3; varvid nämnda såganordningar drivs av egna motoranordningar.

5. Maskin (8) enligt patentkrav 4;varvid nämnda såganordningar är anordnade att höjas helt ovan mark.

6. Maskin (8) enligt patentkrav 5; varvid nämnda såganordningar innefattar diamantklingor.

7. Maskin (8) enligt något av föregående patentkrav; varvid nämnda sågklinga (14) för sågning av nämnda mikrodike (1) är svärdformad.

8. Maskin (8) enligt patentkrav 7; varvid nämnda svärdformade sågklinga (14) innefattar en sågkedja med segment innehållande diamanter.

9. Maskin (8) enligt patentkrav 7; varvid nämnda svärdformade sågklinga (14) innefattar en vajer trädd genom pärlor innehållande diamanter.

10. Maskin (8) enligt patentkrav 8 eller 9; varvid nämnda kedja eller nämnda vajer drivs av en motoranordning.

11. Maskin (8) enligt något av föregående patentkrav; varvid nämnda maskin (8) innefattar larvfötter/band över minst två av maskinens (8) hjul på vardera vänster respektive höger sida i sågriktningen.

12. Maskin (8) enligt något av föregående patentkrav; varvid nämnda maskins (8) nämnda sågklinga (14) och nämnda stabiliseringsanordning (13) är anordnade att röra sig framåt och bakåt mellan ett främsta läge och ett bakersta läge, på nämnda maskin (8), med bibehållna inbördes relativa positioner, så att sågning och förläggning av rör/kablar (2/3) kan utföras med stillastående maskin (8).

13. Maskin (8) enligt patentkrav 12, varvid nämnda sågklinga (14) och nämnda stabiliseringsanordning (13) är anordnade att såga och förlägga rör/kablar (2/3) med stillastående maskin (8) upp till 2000 mm.

14. Maskin (8) enligt patentkrav 12 eller 13, varvid nämnda rörelse av nämnda sågklinga (14) och nämnda stabiliseringsanordning (13) mellan nämnda främsta läge och nämnda bakersta läge utförs med en eller flera därför avsedda motoranordningar.