SE541257C2 - Styrning av rörelser hos en stabiliseringsanordning - Google Patents

Abstract

Föreliggande uppfinning avser en maskin (8) anordnad för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar i mikrodiken, varvid nämnda maskin (8) innefattar en sågklinga (14) anordnad for sågning av ett mikrodike (1) i ett område; varvid nämnda maskin (8) vidare innefattar en stabiliseringsanordning (13) anordnad for stabilisering av nämnda mikrodikes (1) väggar vid förläggning av rör/kablar (2, 3) i nämnda mikrodike (1), varvid nämnda stabiliseringsanordning (13) är placerad omedelbart bakom nämnda sågklinga (14) i nämnda mikrodike (1) och nämnda stabiliseringsanordning (13) vidare innefattar styrorgan (17) for styrning av minst ett rör/kabel (2, 3) då det förläggs i nämnda mikrodike (1); varvid nämnda stabiliseringsanordning (13) är anordnad att kunna höjas och sänkas med en rörelse innefattande en linjär rörelse.

Description

STYRNING AV RÖRELSER HOS EN STABILISERINGSANORDNING Tekniskt område Föreliggande uppfinning avser en maskin för signing av mikrodiken och förläggning av rör/kablar i diken. Uppfinningen avser särskilt en maskin enligt patentkrav 1.

Bakgrund till uppfinningen Metoden att såga mikrodiken s.k. Micro Trenching förväntas bli den dominerande metoden för att bygga Fiber- To-The-Home (FTTH) i villaområden och radhusområden. I Sverige förväntas ungefär 400000 hus komma att anslutas till ett fibemätverk under de kommande 5 -10 åren. Världsmarknaden är enorm och kan uppskattas till 100 - 500 gånger den Svenska marknaden. Detta betyder att någonstans mellan 40 miljoner och 200 miljoner hus kan komma att anslutas under de kommande 20 åren.

När rör och/eller kablar ska förläggas i mikrodiken används en (väg) sågmaskin för att såga de diken där rör/kablar ska förläggas.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en maskin för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kommunikationskablar som helt eller delvis löser problem och nackdelar med känd teknik.

Ovan nämnda ändamål uppnås med en maskin anordnad för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar i mikrodiken, varvid nämnda maskin innefattar en sågklinga anordnad för sågning av ett mikrodike i ett område; varvid nämnda maskin vidare innefattar: - en stabiliseringsanordning anordnad för stabilisering av nämnda mikrodikes väggar vid förläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning är placerad omedelbart bakom nämnda sågklinga i nämnda mikrodike och nämnda stabiliseringsanordning innefattar styrorgan för styrning av minst ett rör/kabel då det förläggs i nämnda mikrodike. - nämnda sågklinga och nämnda stabiliseringsanordning är anordnade för att kunna sänkas och höjas oberoende av varandra Utföringsformer av maskinen enligt uppfinningen är definierade i de bilagda beroende patentkraven och beskrivs i efterföljande detaljerade beskrivning.

Andra fördelar och tillämpningar av föreliggande uppfinning kommer att bli uppenbara genom följande detaljerade beskrivning av uppfinningen.

Kortfattad beskrivning av figurer De bilagda figurerna är avsedda att klargöra och förklara föreliggande uppfinning, i vilken; Figur 1 visar ett flödesschema för MTT; - Figur 2 visar ett flödesschema av en utföringsform av MTT; Figur 3a och 3b visar schematiskt ett tvärsnitt av ett område med en gata/väg med ett mikrodike.

Figur 4 visar schematiskt tvärsnittet i figur 3, vari mikrodiket har fyllts med ett fyllnadsmaterial som t. ex. sand och förseglats med två förseglingslager.

- Figur 5 visar en typisk layout av ett FTTH nätverk Figur 6 visar hur man sågar avgreningar till enskilda hus från ett huvudmikrodike; Figur 7 visar avgrening till enskilda hus om styrd borrning används istället för sågning; Figur 8 visar en sågmaskin med sin sågklinga och en stabiliseringsanordning för förläggning av rör/kablar omedelbart bakom sågklingan - Figur 9 visar en sågmaskin där stabiliseringsanordningen är anordnad för att förlägga ett flertal rör/kablar samtidigt med bibehållen ordning på rören/kablama i mikrodiket Figur 10 visar detaljerat var det översta röret ska kapas så att det blir tillräckligt långt för att nå sin slutdestination; Figur 11 visar viktiga ytor för kontroll av stabiliseringsanordningens rörelse. Ytorna är definierade i ett koordinatsystem med origo i centrum av sågklingan och gäller för alla placeringar av sågklingan och stabiliseringsanordningen antingen de placeras på vänster eller höger sida av sågmaskinen eller framför eller bakom sågmaskinen. Figur 11 definierar också det koordinatsystem, med origo i centrum av sågklingan, som används i hela detta dokument.

- Figur 12, 13 och 14 visar exempel på rörelser av stabiliseringsanordningen enligt uppfinningen; där figur 12 visar ett exempel på en linjär rörelse, figur 13 visar ett exempel på en pendelrörelse och figur 14 visar ett exempel på en kontinuerlig rörelse, som innehåller delelementen: rotation och förflyttning av centrum för rotationen i x och y riktning.

Figur 15 visar detaljerat utformningen av fästpunkterna för länkarmama på stabiliseringsanordningen, så att de rör och kablar som sitter i styrorganen inte ska förstöras då stabiliseringsanordningen roteras.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen För att lösa tidigare nämnda samt andra problem, hänför sig föreliggande uppfinning till en sågmaskin innehållande en sågklinga anordnad för att såga mikrodiken i ett område. Maskinen innehåller vidare en stabiliseringsanordning anordnad för att stabilisera mikrodikets väggar när rör/kablar förläggs i det samma. Vidare är stabiliseringsanordningen placerad omedelbart bakom sågklingan i mikrodiket och innehållande styrorgan för styrning av minst ett rör/kabel då det förläggs i mikrodiket. Dessutom har sågmaskinen minst tre hjul för framdrivning av maskinen.

Sågklingan och tillhörande stabiliseringsanordning kan vara integrerade med sågmaskinen och bildar därmed en helt ny maskintyp eller konstruerade som en tilläggsenhet som kan monteras på existerande maskiner. Sågklingan och stabiliseringsanordningen kan vara placerade på höger eller vänster sida av maskinen. Andra tänkbara placeringar är framför eller bakom maskinen. Följande beskrivning gäller för alla tänkbara placeringar av sågklinga och stabiliseringsanordning eftersom beskrivningen endast talar om den relativa placeringen av stabiliseringsanordningen i förhållande till sågklingan.

Sågklingan och stabiliseringsanordningen kan individuellt höjas och sänkas mellan en högsta position ("serviceläge") och en lägsta position ("arbetsläge").

Sågklingans rörelse mellan de två extremlägena kan utföras med en rotationsrörelse med stor radie så att rörelsen blir huvudsakligen vertikal.

Stabiliseringsanordningens rörelse är mer komplicerad. Under sin förflyttning mellan de två extremlägena får inte stabiliseringsanordningen komma i kontakt med varken sågklingan, botten på mikrodiket eller säkerhetskåpan över sågklingan. Vidare, eftersom höjning och sänkning av stabiliseringsanordningen kan komma att göras under tiden kablar och/eller rör finns i styrorganen i stabiliseringsanordningen, måste konstruktionen säkerställa att det finns tillräckligt utrymme, samt garantera att minsta tillåtna böjradie för rör och kablar kan hållas inom specificerade gränser.

I sitt högsta läge är stabiliseringsanordningen helt och hållet lyft över marknivå och med viss frigång till marken samt dessutom helt tillbakadragen och med viss frigång bakom (i sågningsriktningen) säkerhetskåpan över sågklingan. I sitt lägsta läge befinner sig stabiliseringsanordningen maximalt 50 mm över botten på mikrodiket och omedelbart bakom sågklingan på ett avstånd av maximalt 20 mm. Detta betyder att stabiliseringsanordningens rörelse mellan sina extremlägen innebär en rörelse i x-riktning av mer än 0,8*r, där r är sågklingans radie, och mer än 0,8*r i y-riktning.

Sågklingan slits under sågning och därmed minskar dess diameter. Detta betyder att avståndet mellan sågklingan och stabiliseringsanordningen kommer att öka med tiden. Med tiden kan avståndet ha blivit så stort att stenar i bärlagret kan få stabiliseringsanordningen att fastna i mikrodiket. Därför måste länkarmama som överför rörelse till stabiliseringsanordningen samt deras fästpunkter i sågmaskinen vara mycket kraftiga. Detta är viktigt därför att om stabiliseringsanordningen fastnar i mikrodiket av någon anledning kan avsevärda krafter överföras till stabiliseringsanordningen och till dess lyftanordning och till fästpunkterna i sågmaskinen. För att kompensera för sågklingans slitage är det nödvändigt att stabiliseringsanordningens position kan justeras i förhållande till aktuell radie på sågklingan. Justeringen kan implementeras med vantskruvar eller liknande anordningar eller med därför avsedda motoranordningar.

Länkarmarna för höjning och sänkning av stabiliseringsanordningen drivs av en därför avsedd motoranordning (t ex elektrisk eller hydraulisk). Vidare kan en maskin med sågklingan anordnad på maskinens ena sida, ha snabbfästen och drivanordningar för både stabiliseringsanordningen och sågklingan anordnade på maskinens vänstra respektive högra sida (i sågriktningen). Därmed kan vilken som helst av den vänstra och den högra sidan av sågmaskinen användas för sågning och förläggning av rör/kablar. Detta kan vara nödvändigt på grund av hindrande infrastruktur, trafiksituationen i området, etc.

Enligt olika utföringsformer av uppfinningen kan stabiliseringsanordningens rörelse mellan sina två extremlägen utföras med en linjär eller sekventiell linjär rörelse, en pendelrörelse eller en kontinuerlig eller sekventiell rörelse, som innehåller delelementen rotation och förflyttning av rotationscentrum i x- och y- led. Slutligen kan rörelsen vara sammansatt av en kombination av två eller tre av ovan nämnda rörelser.

Stabiliseringsanordningens rörelse kan mekaniskt vara kontrollerad av länkarmar med fasta fästpunkter och drivas av en enda elektrisk eller hydraulisk motoranordning eller av ett antal elektriska eller hydrauliska motoranordningar, styrda av en mjukvara i en dator.

Nämnda linjära rörelse kan vara längs en rät linje med cirka 15 - 40° lutning mot markplanet. Nämnda sekventiella linjära rörelse kan vara en nära horisontell rörelse med 0 - 25° lutning mot markplanet när stabiliseringsanordningen är nära sitt lägsta läge och en brantare rörelse eller till och med en helt vertikal rörelse när stabiliseringsanordningen har kommit bort från sågklingan. Figur 12 visar ett exempel på en rörelse längs en rät linje.

Nämnda pendelrörelse har den fördelen att den är enkel att åstadkomma och att den ger en stark konstruktion. Area A B i figur 11 visar möjliga platser för rotationscentrum för en stel pendelrörelse. Area B är mindre attraktiv eftersom det är en area som behövs för säkerhetskåpan över sågklingan samt för att lyfta sågklingan till sitt serviceläge. Den mest attraktiva arean är area A. Area A är placerad ovanför eller ovanför och framför sågklingan och dess säkerhetskåpa när sågklingan har lyfts till sitt serviceläge. Figur 13 visar ett exempel på en stel pendelrörelse med rotationscentrum i area A.

En kontinuerlig rörelse av stabiliseringsanordningen innehållande delelementen: rotation och förflyttning av rotationscentrum i x- och y- riktning kan åstadkommas med användning av två länkarmar. Den mest attraktiva platsen för placering av fästpunkterna för dessa länkarmar är area C (i figur 11) bakom sågklingans säkerhetskåpa i förhållande till sågriktningen. Stabiliseringsanordningens rörelse mellan sina två extremlägen åstadkoms genom rotation av stabiliseringsanordningen och förflyttning av rotationscentrum mellan punkterna A och B i figur 14. Stabiliseringsanordningens rotationscentrum befinner sig nära sågklingans centrum (punkt A i figur 14) när stabiliseringsanordningen och sågklingan är nära sina arbetslägen och nära punkt B när stabiliseringsanordningen är nära sitt serviceläge. Förflyttningen av rotationscentrum kan vara kontinuerlig med rotationen eller sekventiell med rotationen d.v.s. enbart rotation när stabiliseringsanordningen är nära arbetsläget, därefter en förflyttning av rotationscentrum och slutligen ytterligare endast rotation.

Slutligen kan stabiliseringsanordningens rörelse mellan sina två extremlägen vara sammansatt av delelement av rörelser från två eller fler av tidigare nämnda rörelser. Exempel på sådana sammansatta rörelser är: Exempel 1: Stabiliseringsanordningen sänks från sitt högsta läge (transportläge) med en linjär rakt-ned rörelse (figur 12), därefter följer den en pendelrörelse (figur 13) till dess den är nära sågklingan och slutligen roteras den till sitt arbetsläge genom en rotationsrörelse (figur 14) med rotationscentrum nära centrum av sågklingan. Stabiliseringsanordningen lyfts med en omvänd rörelse.

Exempel 2: Stabiliseringsanordningen sänks från sitt högsta läge (transportläge) med en pendelrörelse (figur 13) till dess den är nära sågklingan och slutligen roteras den till sitt arbetsläge genom en rotationsrörelse (figur 14) med rotationscentrum nära centrum av sågklingan. Stabiliseringsanordningen lyfts med en omvänd rörelse.

Sågklingan befinner sig i sitt högsta läge under transport, t ex då sågmaskinen förflyttas till en ny geografisk plats och ett dike inte ska sågas under transporten. Sågklingan befinner sig också i sitt högsta läge då sågklingan ska bytas. I detta fall stannar stabiliseringsanordningen med alla rör/kablar kvar i mikrodiket så att mikrodikning och förläggning av rör/kablar kan fortsätta sedan sågklingan bytts. Under bytet av sågklinga öppnas sågklingans säkerhetskåpa utefter hela sin sida så att hela sågklingan blir tillgänglig.

Stabiliseringsanordningen befinner sig i sitt högsta läge under transport och under tiden då alla rör/kablar ska träs i samt vid start av förläggning genom mikrodikning. Då processen med förläggning av rör/kablar samtidigt med mikrodikning ska startas sänks först sågklingan till sitt arbetsläge och sågmaskinen körs framåt cirka 1 - 2 m så att det finns plats i diket att sänka ned stabiliseringsanordningen. Det måste också finnas plats i diket för ett ankare som håller rören/kablarna på plats, så att de inte dras med efter sågmaskinen när den börjar röra sig framåt.

För att det ska bli enklare att trä i alla rör/kablar kan stabiliseringsanordningen endera vara öppningsbar eller också att stabiliseringsanordningen är försedd med en öppningsbar kassett så att rör/kablar enkelt kan läggas ned i sina respektive kanaler. En öppningsbar kassett som kan tas bort från och sättas tillbaka på stabiliseringsanordningen sparar tid i vissa fall t. ex. när mikrodikning och förläggning av rör/kablar tillfälligt avbryts av någon orsak och senare t. ex. nästa dag ska fortsätta från samma ställe.

Den löstagbara kassetten kan vara fastsatt på stabiliseringsanordningen med hjälp av ett gångjärn med löstagbar tapp. När tappen tagits bort kan kassetten lätt tas bort. Kassetten kan också lämnas kvar i mikrodiket då sågmaskinen ska flyttas till en annan plats på följande sätt: ta bort gångjärnstappen och kör sågmaskinen framåt några centimeter så att stabiliseringsanordningen utan kassett kan lyftas. För att sätta tillbaka kassetten på stabiliseringsanordningen gör man motsatt manöver.

Vidare har uppfinnarna insett att förläggningen av rör/kablar måste göras innan dikets sidor faller ihop och innan stenar (eller sand och jord) och särskilt stenar större än bredden på diket kilas in i sidorna på diket och förhindrar förläggning av rör/kablar hela vägen ned till botten på diket. På detta sätt sparas tid (och pengar) eftersom förläggningen kan genomföras utan onödiga avbrott.

Därför är förevarande maskin anordnad för att såga mikrodiken i ett område. Av den anledningen innehåller maskinen en sågklinga, med företrädesvis cirkulär form, för sågning av mikrodiken. De sågade mikrodikena är anpassade för att motta rör/kablar vilket betyder att mikrodikena givits lämpliga dimensioner.

Maskinen innehåller också en stabiliseringsanordning anordnad för att stabilisera mikrodikets väggar vid förläggning av rör/kablar och av denna anledning är stabiliseringsanordningen placerad omedelbart bakom sågklingan i mikrodiket så att väggarna är stabiliserade till dess rör/kablar har förlagts med hjälp av styrorgan anordnade på/i stabiliseringsanordningen.

För stabilisering av dikets väggar består stabiliseringsanordningen av lämpliga stabiliseringsdelar som t. ex. lämpliga sidoelement som anordnats för att stabilisera väggarna till dess rör/kablar har förlagts i mikrodiket. Det är viktigt att stabiliseringsanordningen är placerad omedelbart bakom sågklingan så att diket som sågas med sågklingan stabiliseras omedelbart efter det att det sågats så att det inte faller ihop eller att stenar eller andra föremål rasar ned i diket innan rör/kablar förlagts. Därför är enligt en utföringsform av uppfinningen största tillåtna avstånd mellan sågklingan och stabiliseringsanordningen större än 0 mm men mindre än 20 mm. Stabiliseringsanordningens dimensioner bestäms av storleken på rören/kablama, antalet rör/kablar som ska förläggas samtidigt samt på önskat förläggningsdjup i mikrodiket. Bredden på stabiliseringsanordningen skall emellertid vara lika med eller något mindre än bredden på sågklingan.

Vidare, för att uppnå en kontrollerad och automatisk förläggning av rör/kablar innehåller stabiliseringsanordningen även styrorgan som styr rören/kablarna ned i diket på ett kontrollerat och ordnat sätt. Kombinationen av stabilisering och styrning har visat sig reducera kostnad och tid på ett effektivt sätt, eftersom processen med sågning och förläggning av rör/kabel kan utföras samtidigt. Styrorganen är placerade på/i stabiliseringsanordningen och därför möjliggör uppfinningen att rör/kablar kan förläggas i diket samtidigt som diket stabiliseras av stabiliseringsanordningen. Rör/kablar kan på så sätt förläggas med hög precision i diket (d.v.s. på rätt höjd i diket) eftersom diket är "rent" så länge diket stabiliseras av anordningen.

Stabiliseringsanordningen kan tillverkas av vilket lämpligt hårt material som helst. Materialet skall lämpligen vara stelt, motståndskraftigt och hårt, men ändå flexibelt för att klara påfrestningar under drift. Infästningen av stabiliseringsanordningen på sågmaskinen skall ha en viss flexibilitet för att förhindra skador om stabiliseringsanordningen fastnar i diket. Stål eller stållegeringar är lämpliga eftersom de kan ges rätt egenskaper vid legering med andra metaller som platina och mangan. Eftersom det är ett begränsat utrymme i mikrodiket, måste stabiliseringsanordningens väggar vara så tunna som möjligt för att kunna rymma alla rör/kablar som ska förläggas, men fortfarande ha de egenskaper som beskrivs ovan. En stållegering med hårdhet motsvarande 400 - 700 Brinell har visat sig vara lämplig för denna tillämpning. Det har även konstaterats att stabiliseringsanordningen kan tillverkas som en kolfibergjutning. Delar av stabiliseringsanordningen kan gjutas separat innan montering till en stabiliseringsanordning.

Enligt en utföringsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen en ingång och en utgång för rör/kablar, varvid ingången och utgången är anslutna till styrorganen. Styrorganen är lämpligen kanaler genom vilka rör/kablar styrs genom stabiliseringsanordningen. Under drift är ingången lämpligen ovan marknivå och vertikalt eller nära vertikalt anordnad medan utgången är under mark i diket och horisontellt eller nära horisontellt anordnad för att minimera slitage på rören/kablarna. Därför är det minsta horisontella avståndet (vid marknivå) mellan stabiliseringsanordningens utgång och sågklingan något längre än minsta rekommenderade böjradie för de kanalisationsrör och kablar som ska förläggas, vilket betyder att detta minsta avstånd är beroende av minsta rekommenderade böjradie för rören/kablarna. Detta betyder normalt mellan 100 mm och 500 mm mätt vid marknivå, men andra avstånd är möjliga. Dessutom kan ingång, utgång och styrorgan tillsammans vara löstagbart anordnade på stabiliseringsanordningen t.ex. som en löstagbar kassett. Genom att ha styrorganen i en löstagbar kassett förkortas installationstiden vid vissa tillfällen eftersom den tidsödande uppgiften att trä i många rör/kablar i deras respektive kanaler kan undvikas.

Uppfinnarna har även insett att arbetsdjupet för stabiliseringsanordningen i mikrodiket skall vara upp till 50 mm mindre än arbetsdjupet för sågklingan enligt en utföringsform av uppfinningen. Skillnaden i djup mellan sågklingan och stabiliseringsanordningen, vid drift, bestämmer hur snabbt marknivån kan tillåtas förändras (d v s gå ned). Sågklingan måste ha sågat diket så djupt att stabiliseringsanordningen inte vidrör botten på diket, för att undvika möjligheten av att stabiliseringsanordningen fastnar. Detta eliminerar onödiga krafter på stabiliseringsanordningen och möjligheten av att den förstörs. Detta skulle kunna inträffa om marknivån snabbt blir mycket lägre.

Dessutom, enligt ännu en annan utföringsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen och sågklingan anordnats så att de kan höjas och sänkas oberoende av varandra. Detta är en fördel när exempelvis sågklingan behöver bytas på grund av slitage eller om en annan typ av sågklinga erfordras (t.ex. en typ för asfalt och en för betong). Vidare kan stabiliseringsanordningen kanske behöva bytas och då kan detta enkelt göras om de två delarna kan sänkas och höjas oberoende av varandra. Dessutom lyfts sågklingan vid kortare avbrott under sågningen, men då måste stabiliseringsanordningen förbli i mikrodiket, eftersom behovet av stabilisering av diket kvarstår.

Figur 9 visar en utföringsform av en maskin enligt uppfinningen. Stabiliseringsanordningen har en främre del och en bakre del, där den främre delen är placerad omedelbart bakom sågklingan. Man kan också se att stabiliseringsanordningen har en sektion i sin främre del som har en form, som är komplementär till formen på sågklingan, vilken i detta speciella fall är cirkulär. Med andra ord, i detta fall har sektionen i den främre delen en konkav cirkulär form, med samma eller nästan samma radie som sågklingan och är placerad så nära sågklingan som möjligt, på ett avstånd mindre än 20 mm från sågklingan. Anledningen till detta är att den del av stabiliseringsanordningen, som är underjord, måste vara placerad så nära sågklingan så att det är omöjligt för jord, stenar eller andra föremål att rasa ner till botten på diket eller kilas fast mellan sidorna i diket. Styrorganen är i denna utföringsform kanaler inuti stabiliseringsanordningen. Kanalerna illustreras med streckade linjer i figurerna.

Stabiliseringsanordningen kan också vara spetsig/kilformad i ett tvärsnitt av framkanten i sågningsriktningen.

Uppfinnarna har insett att om man vill ha ett mikrodike med annan geometri (t. ex. annan bredd och/eller annat djup), måste sågklingan och stabiliseringsanordningen bytas. Som tidigare omtalats ska stabiliseringsanordningen ha en komplementär form till sågklingan. Därför måste, om sågklingan byts till en annan sågklinga med annan radie, även stabiliseringsanordningen bytas till en med konkav form med nära samma radie.

När sågklingan och stabiliseringsanordningen bytts till sådana med andra mått måste länkarmar och/eller deras fästpunkter för lyftning av stabiliseringsanordningen kanske ändras. Detta kan ordnas genom att ha justeringsskruvar eller vantskruvar på länkarmama och/eller genom att ha alternativa fästpunkter för länkarmama förberedda på sågmaskinen.

Slutligen då sågklingans diameter ändras blir det kanske nödvändigt att ändra säkerhetskåpan över sågklingan. Den inre formen av kåpan är optimerad till sågklingans form för att maximera borttransporten av uppsågat material ut genom en öppning i framkant av kåpan. Denna inre form kan behöva ändras då sågklingan byts ut mot en med annan diameter för att få optimal borttransport av uppsågat material.

Som omtalats här ovan, har stabiliseringsanordningen företrädesvis en maximal bredd som är densamma eller aningen mindre än sågklingans bredd. Stabiliseringsanordningen måste vara tillräckligt bred, så att det finns plats för de kanalisationsrör/kablar som ska förläggas, men tillräckligt smal så att den kan dras fram i det sågade diket.

En annan viktig aspekt med uppfinningen är att styrorganens kanaler gör det möjligt att bevara en förutbestämd ordning av rör/kablar då de placeras i mikrodiket. Detta är mycket viktigt då fler än ett rör samtidigt skall förläggas. I ett scenario för fastighetsanslutning, kapas ett rör/kabel på ett bestämt avstånd efter att fastigheten passerats. För att detta rör/kabel ska vara lätt att återfinna är det av största vikt att detta rör/kabel återfinns bland de översta rören/kablama bland den mängd rör/kablar som finns i diket. Röret/kabeln måste kapas innan det går in i stabiliseringsanordningen. Därför är det viktigt att veta vilket av alla rör/kablar som går in i stabiliseringsanordningen, som kommer ut högst upp i diket. Dessutom, eftersom färgen på röret/kabeln för ett visst hus ofta är bestämd på förhand, måste rören/kablama ordnas så att rör/kabel med rätt färg kapas till rätt längd för ett visst hus och alltid återfinns högst upp i diket då det huset har passerats.

En metod som gör det möjligt att samtidigt förlägga ett flertal rör/kablar har ett mycket stort kommersiellt värde eftersom förläggningsprocessen kan genomföras mycket snabbare än vad som tidigare varit möjligt i branschen. Enligt denna utformning av uppfinningen har därför stabiliseringsanordningen ett flertal styrorgan, där vart och ett av styrorganen styr ett eller ett fåtal rör/kablar ut i diket. Stabiliseringsanordningen kan till exempel innehålla ett flertal kanaler, anordnade så att en känd ordning bevaras, vilket betyder att ordningen av rör/kablar ut från stabiliseringsanordningen är känd från ordningen av rör/kablar in i stabiliseringsanordningen, följaktligen är ordningen in i och ut ur stabiliseringsanordningen relaterade till varandra och känd. Detta kan t. ex. åstadkommas genom ett ett- till-ett förhållande mellan ingång och utgång på anordningen, vilket betyder att de inte korsar varandra. Ordningen på rör/kablar ska anordnas så att det är ett av de översta rören/kablama bland mängden av rör/kablar i diket som är det som alltid ska grenas av till nästa destination. Därför är det så att det rör/kabel som går in i ingången längst bak (räknat i sågriktningen) kommer att vara bland de översta rören/kablama ut från utgången och vise versa för det rör/kabel som går in i ingången längst fram kommer att vara bland de understa ut från utgången. Som framgår av figur 6 och 7 kan avgreningar från huvuddiket sågas innan huvuddiket sågas eller också efter att huvuddiket sågats. Man bestämmer från fall till fall i vilken ordning som dikena ska sågas så att man får det mest effektiva flödet under installationen. Varje avgrenat mikrodike går från huvuddiket till en slutdestination för ett visst rör/kabel. När huvuddiket sågas och rören/kablama förläggs, kapas det (som kommer att bli det) översta röret/kabeln (innan det går in i stabiliseringsanordningen) då sågmaskinen hunnit en viss längd förbi platsen för avgreningsmikrodiket, så att detta rör/kabel kan lyftas från huvudmikrodiket och läggas i avgreningsmikrodiket fram till sin slutdestination, se figur 10. Om röret/kabeln kapats på rätt ställe har det en längd som räcker ända fram till slutdestinationen utan att behöva skarvas. På samma sätt avgrenas ett efter ett av rören/kablama till varje passerad fastighet.

Beroende på dikets bredd och storleken på rören/kablama kan det finnas en eller flera rör/kablar sida vid sida högst upp i huvudmikrodiket. Det är viktigt att det rör/kabel som står i tur att avgrenas till sin slutdestination alltid återfinns bland de översta. För att åstadkomma detta, i samband med att huvudmikrodiket sågas och ett antal rör/kablar förläggs, måste det rör/kabel, som kommer att bli ett av de översta rören/kablarna i diket och det som skall avgrenas till nästa förutbestämda slutdestination, kapas på ett förutbestämt avstånd efter att platsen för motsvarande avgreningsmikrodike passerats, så att röret/kabeln sedan kan lyftas upp och läggas över till avgreningmikrodiket till sin slutdestination. Röret/kabeln bör kapas efter att platsen för motsvarande avgreningsmikrodike passerats med ett visst minsta avstånd, så att rörets/kabelns längd är tillräckligt lång utan att behöva skarvas, när den lyfts från huvudmikrodiket över till avgreningsmikrodiket och fram till sin slutdestination.

Om stabiliseringsanordningen (tidigare kallad plog) är konstruerad med individuella kanaler för vaqe rör/kabel, eller har kanaler, som var och en har plats för ett mindre antal rör/kablar, är det enkelt att veta vilket rör/kabel som kommer att återfinnas högst upp i mikrodiket och därmed också vilket rör/kabel som ska kapas innan det går ned i stabiliseringsanordningen. Ett exempel på en sådan stabiliseringsanordning visas i figur 9. Stabiliseringsanordningen enligt denna utföringsform har en rör/kabel -ingång och en rör/kabel -utgång, förbundna med varandra med ett flertal kanaler, utgörande styrorgan (illustrerade med streckade linjer) för rör/kablar. Under jord finns stabiliseringsanordningens utgång. Denna innehåller enligt en utföringsform av uppfinningen en "matris" (eller vektor) -del, anordnad på sådant sätt att kanalerna är ordnade i en matris med n rader och m kolumner och kan på så sätt separera rör/kablar på ett kontrollerat sätt, horisontellt och/eller vertikalt när de förläggs i mikrodiket.

Så för att summera: ett efter ett kapas ett av de översta rören/kablarna, det som är avsett för en viss slutdestination, på ett visst minsta avstånd efter platsen för motsvarande avgreningsmikrodike och därefter lyfts detta rör/kabel från huvudmikrodiket och läggs över till avgreningsmikrodiket ända fram till sin slutdestination.

Vidare kan sågmaskinen vara försedd med en anordning för att hålla minst en trumma för rör/kablar innan de förläggs i mikrodiket via stabiliseringsanordningen. På detta sätt är det lätt att komma åt rören/kablarna.

Vidare kan maskinen enligt uppfinningen inkludera andra lämpliga anordningar såsom; en eller flera motoranordningar för att driva sågklinga, stabiliseringsanordning och/eller framdrivningsanordningar (som drivlina och hjul), kommunikationsanordningar för trådlös kommunikation med exempelvis en extern serverenhet, beräkningsenheter, minnesenheter, sensorer, GPS-utrustningar, fordon, displayanordningar avsedda att visa information såsom grafik, databaser, läsningsanordning för att läsa kodningsanordningar på sågklingor, startspärr etc.

Beträffande driften av sågklinga och/eller stabiliseringsanordning kan detta exempelvis ske via direkt mekanisk drift, hydraulisk drift eller elektrisk drift. Mekanisk drivning ger den högsta verkningsgraden medan elektrisk drivning ger den lägsta verkningsgraden, så den förra är att föredra om hög effekt behövs, vilket ofta är fallet.

Micro Trenching Technique (MTT) En fördjupad kunskap om MTT metoden kan vara motiverad. Figur 1 visar ett flödesschema för en MTT-metod för att förlägga minst ett rör/kabel under en vägs ytbeläggning i ett område innehållande stegen: Sågning av ett mikrodike i ett område genom det första lagret L1 in i det andra lagret L2; Förläggning av minst ett rör/kabel i mikrodiket på så sätt att detta minst ett rör/kabel förläggs under det första lagret L1; och Aterfyllning av mikrodiket för att återställa vägbanan.

Figur 3a och 3b visar schematiskt ett tvärsnitt av ett område där kanalisationsrör är förlagda i mikrodiket. Området i figur 3a och 3b är ett tredimensionellt avsnitt av ett typiskt vägområde, vari området innehåller ett första lager L1 som är en vägbeläggning av exempelvis asfalt eller betong och ett andra lager F2 som är ett bärlager för det första lagret L1 och som normalt består av makadam, sand och jord. Som visas i figur 3 är det andra lagret L2 naturligt placerat under det första lagret L1.

Steget med signing inkluderar: Att såga mikrodiket genom det första lagret L1 in i det andra lagret L2 vilket innebär att mikrodiket är sågat på sätt som framgår i figur 3a och 3b. Mikrodiket sågas så djupt att minst ett rör/kabel kan förläggas i mikrodiket under det första lagret L1 (dvs alla installerade rör/kablar förläggs under det första lagret L1). Med föreliggande metod kan alla rör och kablar som erfordras i ett fiberoptiskt nätverk förläggas så djupt att de är skyddade även om vägbeläggningen L1 avlägsnas eller byts, exempelvis när vägen repareras.

Därefter förläggs det minst ett rör och/eller kommunikationskabel i mikrodiket. Röret är ett rör anordnat för att blåsa in "blåsfiber" (så kallad EPFU) eller fiberkablar. Röret/rören och/eller kommunikationskabeln/kommunikationskablarna förläggs i mikrodiket så att de är helt förlagda under det första lagret L1.

Slutligen fylls mikrodiket med ett lämpligt fyllnadsmaterial för att återställa vägkroppen. Aterfyllnadsmaterialet bestar av sand eller annat material med lämpliga egenskaper. Ett fyllnadsmaterial, som är flytande vid tiden för fyllning och som senare härdar och får hög motståndskraft mot kompressionskrafter är ett fyllnadsmaterial att föredra. Mikrodiket fylls med fyllnadsmaterialet till en lämplig nivå, och om så erfordras kompakteras med en markvibrator anpassad för bredden w av mikrodiket.

Slutligen förseglas mikrodiket med ett förseglingsmaterial, som till exempel bitumen, för att erhålla vattentät försegling. Om en vattentät försegling inte erfordras kan lagning även utföras med kallasfalt, vilket är en enkel och billig metod för återställning. En lämplig mängd kallasfalt hälls helt enkelt över och skrapas ned i mikrodiket och kompakteras därefter till en jämn och hård yta. Eventuellt överskott av asfalt kan sedan samlas upp och forslas bort.

Steget med försegling kan enligt en föredragen utföringsform inkludera stegen: - Försegling av mikrodiket järns med botten av det första lagret L1 med en första försegling S1; och - Försegling av mikrodiket järns med toppen på det första lagret L1 med en andra försegling S2.

Figur 4 visar det ovan beskrivna utförandet. Toppen och botten av det första lagret L1 visas i figur 4. För att erhålla en försegling med god vidhäftning rekommenderas att hälla het bitumen eller en bitumenblandning för försegling av mikrodiket. Även andra material som betong eller polymermodifierad bitumen fungerar också.

Den första förseglingen S1 förseglar mikrodiket järns med botten av det första lagret L1, så att mikrodiket sedan kan tvättas med en högtryckstvätt för att avlägsna rester av sand från asfalt-/betong- kanterna. Efter tvättningen kan mikrodiket torkas och förvärmas med hjälp av en propanbrännare och slutligen fylls mikrodiket järns med toppen av det första lagret L1 med ett lämpligt förseglingsmaterial som till exempel ett material baserat på het bitumen och avsett för spricklagning i asfalt.

Enligt ytterligare ett utförande, sågas mikrodiket med en maskin vars sågklinga är diamantbeklädd. En sådan diamantbeklädd sågklinga sågar enkelt genom de hårdaste material som sten eller betong och har visat sig vara mycket lämplig för denna applikation eftersom mikrodikets kanter blir exceptionellt raka, rena och lätta att laga. Tidigare metoder att göra mikrodiken som t. ex. att använda sågklinga med tänder av hårdmetall som volframkarbid skapar mängder av små sprickor i kanterna på det sågade mikrodiket och som gör fullständig försegling väsentligt svårare och dyrare i jämförelse med föreliggande metod.

Mikrodiket sågas företrädesvis med en modifierad så kallad vägsåg (sågmaskin) med diamantklädd sågklinga. För att ytterligare optimera och förbättra vägsågens prestanda i denna tillämpning har uppfinnarna insett att en eller flera av nedanstående förbättringar är användbara och ska anses vara utföringsformer: • Förändring av rotationsriktingen på sågklingan till så kallad "up-cut" för förbättrad borttransport av sågat material; • Modifierad kåpa över sågklingan och ett främre utlopp för att optimera borttransport av sågat material och för minskad spridning av dammpartiklar samt för att lämna mikrodiket rent och färdigt för förläggning av rör/kablar; • Stabiliseringsanordning enligt figur 8 och 9 med ett eller flera styrorgan för rör/kablar monterad direkt efter sågklingan så att mikrodikning och förläggning av rör/kablar kan ske i en sammanhängande process. I de fall stabiliseringsanordningen har styrorgan för ett flertal rör/kablar skall dessa styrorgan ordnas så att utgångarna från stabiliseringsanordningen är placerade över varandra på så sätt att ordningen på rör/kablar från ingången in i stabiliseringsanordningen och ut i mikrodiket bevaras; • Trumvagn dragen av vägsågen med hållare för trummor för rör/kablar, samt vamingstape och söktråd Figur 8 visar en utföringsform av en sågmaskin innehållande en sågklinga anordnad för up-cut. Up-cut definieras som den rotationsriktning hos sågklingan i förhållande till sågriktingen, som visas i figur 8. Alla kända sågmaskiner har motsatt rotationsriktning. Ändring av rotationsriktningen på sågklingan till up-cut hjälper till att avlägsna uppsågat material från mikrodiket och ger därmed ett "rent" mikrodike.

Vidare är sågmaskinen utrustad med en stabiliseringsanordning, monterad direkt i bakom sågklingan, där stabiliseringsanordningen har minst ett styrorgan, som t.ex. kanaler för att styra rör/kabel när de förläggs i mikrodiket direkt efter sågklingan. I det fall ett flertal rör/kablar förläggs samtidigt är stabiliseringsanordningen utformad så att ordningen på rör/kablar bibehålls. Det kan uppnås genom att ha individuella kanaler för rör/kablar i stabiliseringsanordningen så att ordningen på rören/kablarna bibehålls genom stabiliseringsanordningen. Detta gör det möjligt att, innan rören/kablarna går in i stabiliseringsanordningen, identifiera vilket rör/kabel som kommer att komma ut överst i mikrodiket och på så sätt göra det möjligt att veta viket rör/kabel som skall kapas för varje slutdestination. Se figur 10.

Enligt en utformning bör djupet d på mikrodiket vara större än djupet på det första lagret d1 plus höjden d2 av minst ett rör eller minst en kommunikationskabel, d.v.s. d > d1 d2 vilket innebär att djupet d av mikrodiket är större än höjden på det första lagret d1 plus den sammanlagda höjden av ett eller flera rör och/eller kommunikationskablar. Som framgår av figur 3a, 3b, och 4 gäller ovanstående relation.

Kostnaden för att såga ett mikrodike ökar emellertid med ökat djup d. Därför bör mikrodiket inte vara djupare än nödvändigt. Normalt djup d för mikrodiket kan vara ca 400 mm, men till skillnad från bredden w av mikrodiket kan djupet d ofta justeras kontinuerligt under drift. Sågdjupet kan därför reduceras gradvis i takt med att antalet rör/kablar som förläggs i mikrodiket minskar.

Mikrodiket bör dessutom inte vara bredare än nödvändigt då ett bredare mikrodike innebär högre kostnader i jämförelse med ett smalare mikrodike. Å andra sidan kan ett smalare mikrodike göra det svårare att förlägga rör/kablar så det finns en optimal bredd på mikrodiket, eftersom exempelvis om mikrodiket är för smalt staplas alla rör/kablar ovanpå varandra så att djupet till det översta röret/kabeln från marknivån kan bli för grunt.

Med ledning av ovanstående diskussion har uppfinnarna genom tester kommit fram till att lämpliga dimensioner på ett mikrodike skall vara ett djup d mellan 200 - 500 mm (och helst 300 - 500 mm) samt en bredd w mellan 10 - 30 mm (och helst 15 - 25 mm) enligt en utföringsform optimerat för installationseffektivitet och låg kostnad. Vidare, med dessa dimensioner minimeras trafikstörningar, eftersom trafik kan passera över ett öppet mikrodike.

Vidare enligt en annan utföringsform och med referens till flödes schemat i figur 2 innehåller metoden att förlägga minst ett rör/kabel följande steg; Avsökning av ett område med hjälp av markradar; och Identifiering av hinder i området genom analys av data från denna markradar Sågning av ett mikrodike i området genom det första lagret L1 och ned i det andra lagret L2 - Förläggning av minst ett rör/kabel i mikrodiket så att det minst ett rör/kabel placeras under det första lagret L1 ; och Aterfyllning av mikrodiket för att återställa vägens yta.

Det bör noteras att enligt denna utföringsform görs stegen med avsökning och identifiering innan övriga steg.

Enligt denna utföringsform avsöks området med hjälp av en markgenomträngande radarenhet, som exempelvis en markradar/GEO-radar eller annan lämplig utrustning.

Därefter identifieras, med hjälp av informationen från den markgenomträngande radarenheten, möjliga markförlagda hinder i området, som exempelvis avloppsrör, el- och telekablar, markförlagda konstruktioner, etc. Stegen med avsökning och identifiering innebär att när man utför det efterföljande steget med sågning kan man undvika att oavsiktligt kapa/skada befintlig infrastruktur i området vilket annars skulle resultera i förseningar och extra kostnader i mikrodikningsprocessen. Efter att ha sågat ett mikrodike i det avsökta området, förläggs minst ett rör och/eller kommunikation skabel i mikrodiket. Slutligen fylls mikrodiket med lämpliga material så vägbanan blir återställd.

Metoden kan även omfatta steget: Installation eller blåsning av fiber eller fiberkabel i ett eller flera rör, om kanalisationsrör har förlagts i mikrodiket.

Det bör även noteras att den ovan beskrivna metoden även kan inkludera steget: Att göra en eller flera avgreningspunkter anslutna till mikrodiket. Lämpligen görs avgreningspunkten med hjälp av en diamantklädd kämborr eller med en handhållen sågmaskin med diamantklädd kedja eller sågklinga. I denna utföringsform kan metoden även inkludera det fortsatta steget att borra en eller flera kanaler från avgreningspunktema till en eller flera fastigheter med hjälp av styrd borrning. Det är viktigt att kanalerna borras under det första lagret L1 in i det andra lagret L2. Rör/kablar installeras därefter i dessa kanaler när borren dras tillbaka.

I följande beskrivning belyses olika aspekter avseende placering och utformning av mikrodiken, avgreningspunkter och kanaler samt strategier avseende kapning, avgrening, etc. i förhållande till och ingående i föreliggande metod.

Layout Figur 5 visar en typisk logisk struktur av ett Fiber-Till-Hemmet (FTTH) nätverk i ett bostadsområde, där D är en distributionsnod och F är en skarvpunkt där större fiberkablar skarvas mot mindre (eller i fallet med ett distribuerat PON nät (Passivt Optiskt Nät) ett ställe där optiska splitters är placerade). Nätet mellan distributionsnoden D och skarvpunkten F kallas distributionsnät och nätet mellan skarvpunkten F och enskilda fastigheter kallas accesssnät. Kanalisationsrör/kablar för både distributions- och accessnät kan installeras med föreliggande metod.

Ett bostadsområde som skall byggas med FTTH delas normalt in i ett antal mindre subområden. Någonstans i eller utanför bostadsområdet måste det finnas ett ställe, som kan inhysa de optiska paneler och den elektronik som behövs för distributionsnoden D. Distributionsnoden D kan vara lokaliserad i en befintlig fastighet, i en egen liten nybyggd byggnad eller i ett stort markskåp. Varje distributionsnod D kan innehålla elektronik och fiberoptiska paneler för mellan några hundra hushåll upp till flera tusen hushåll. Storleken på det område som ska anslutas till en enskild distributionsnod D kan anpassas inom vida gränser och beror primärt på praktiska överväganden, så som utrymme i noden D, svårigheter med att hantera en mängd små distributionsnoder D, etc. Föreliggande metod kan också anpassas för varje önskat antal fibrer per hushåll.

Det finns två huvudtyper av FTTH nät: Punkt till punkt samt punkt till multipunkt. I ett så kallat punkt-till-punkt nät innehåller distributionsnoden D den andra änden av alla de fibrer som har startat i varje enskilt hushåll i bostadsområdet. Om till exempel ett område med 500 hushåll dimensioneras för 2 fiber per anslutning innebär det att 1000 fibrer kommer in till distributionsnoden D. Distributionsnoden D bör vara centralt placerad i området, som ska byggas, som visas i figur 5.

Utformningen av ett punkt-till-multipunkt nät eller så kallat Passivt Optiskt Nät (PON) är mer eller mindre detsamma. Skillnaden är att antalet inkommande fibrer till distributionsnoden D, i detta fall, motsvarar antalet hushåll dividerat med en faktor (till exempel 8, 16, 32 etc. beroende på vald splittertyp). Exemplen i den fortsatta diskussionen baseras på att ett punkt-till-punkt nät skall byggas. Beskrivna metoder kan emellertid även appliceras på ett PON nät, bara distributionskablama skalas ned i motsvarande grad.

Sett från distributionsnoden D förläggs distributionskablar ut till skarvpunkter F, placerade i brunnar eller i markskåp. Distributionskablarna dimensioneras normalt för antalet hushåll i området plus 10% i reserv, så att framtida, nybyggda fastigheter lätt kan anslutas till nätet. I ett punkt-till-punkt nät, där exempelvis en skarvpunkt F omfattar ett område med 22 fastigheter och kravet är 2 fiber per fastighet, erfordras 48 fiber från distributionskabeln. Fibrer från distributionskablama skarvas i skarvpunkterna F till fibrer från accesskablarna. Dessa accesskablar går sedan vidare till varje enskild fastighet, som ska anslutas.

Hur många fastigheter en skarvpunkt F ska försörja beror huvudsakligen på ekonomiska ställningstaganden. Om området är för stort ökar medellängden på accesskablama till varje fastighet, vilket ökar kostnaden. A andra sidan, om området är för litet ökar kostnaden per fastighet på grund av dess andel i skarvpunkten F samt dess distributionskabel. Följaktligen finns en optimal storlek för ett bostadsområde där kostnaden minimeras. Antalet fastigheter, som ger detta kostnadsminimum, beror i huvudsak på områdets topografi och på storleken på fastigheternas tomtmark, men en tumregel kan dock vara att ett optimalt antal fastigheter, anslutna till en skarvpunkt F, ofta ligger någonstans mellan 16 - 48.

Om sågning av mikrodiken utförs med en sågmaskin enligt en utföringsform av uppfinningen bör skarvpunkten F placeras centralt i varje delområde av bostadsområdet, med till exempel 22 fastigheter. Skarvpunkten F kan fysiskt vara placerad i ett markskåp vid vägkanten eller i en kabelbrunn. Typiskt ska då 10 - 12 kanalisationsrör gå från markskåpet alternativt kabelbrunnen åt vardera håll längs vägen. Vart och ett av dessa kanalisationsrör ansluter sedan en av områdets 22 fastigheter. Slutligen blåses accesskablar in i varje kanalisationsrör.

Strategi för sågning Vanligtvis har villaområden fastigheter på båda sidor av en väg och fastighetsanslutningarna kan då göras på två olika sätt: Antigen sågar man på båda sidorna av vägen och ansluter fastigheterna via närmaste mikrodike eller så sågar man bara på ena sidan av vägen alternativt i mitten av vägen och ansluter fastigheter från båda sidorna av vägen via detta enda mikrodike.

Emellertid, för att minimera antalet sågade mikrodiken, som korsar vägen, görs, enligt ett utförande, korsningar till motsatt sida av vägen till tomtgränsen mellan två fastigheter. Därefter förläggs kanalisationsrör i mikrodiket till var och en av de två fastigheterna. På så sätt behövs bara ett mikrodike som korsar vägen för varannan fastighet på motsatt sida av vägen. Detta är en billig och kostnadseffektiv metod att ansluta alla hus i ett område.

Avgrening från huvudmikrodiket Avgreningar från ett huvudmikrodike (ett huvudmikrodike är definierat som ett mikrodike längs en väg) kan utföras på ett antal olika sätt. Avgreningarna kan sågas antigen innan, som framgår i figur 6, eller efter det att huvudmikrodiket sågats. För att få en stor böjradie på kanalisationsröret ut i avgreningen, utförs båda metoderna bäst i en vinkel motsvarande ca 45° från huvudmikrodiket. Avgreningsmikrodikena kan endera korsa huvudmikrodiket eller avslutas järns med huvudmikrodiket. När huvudmikrodiket sågas och kanalisationsrören förläggs är det, som det framgår av figur 10 och figur 6, enkelt att ett efter ett lyfta ett av de översta kanalisationsrören över till vart och ett av avgreningsmikrodikena och vidare till respektive fastighet.

En alternativ avgreningsmetod är att med hjälp av en kärnborr, med lämplig dimension, först borra ett hål vid varje avgreningspunkt. Huvudmikrodiket kan sedan sågas genom alla dessa hål enligt vad som beskrivits ovan och visas i figur 7. Denna metod lämpar sig både för att göra fastighetsanslutningarna med mikrodiken sågade enligt ovan beskrivna metod samt även när fastighetsanslutningar görs med hjälp av styrd borrning.

En alternativ metod att göra avgreningar är att först borra ett hål vid vaqe avgreningspunkt. Hålen kan göras med en kärnborr med lämplig dimension (för ett runt hål) eller med ett handhållet verktyg med diamantklädd sågklinga alternativt kedja (för ett rektangulärt hål). Huvudmikrodiket kan sedan sågas genom alla dessa hål på samma sätt som beskrivits ovan och visas i figur 7. Denna metod är användbar både när avgreningsmikrodiken för fastighetsanslutningar sågas enligt ovan beskrivna metod eller då fastighetsavgreningar utförs med så kallad styrd borrning. Styrd borrning är ibland att föredra när fastighetsanslutningar görs eftersom man då undviker (går under) hinder som (stöd)murar, staket, häckar, träd etc. Å andra sidan innebär det att ytterligare en dyr maskin (för styrd borrning) erfordras på installationsplatsen.

Det bör slutligen klargöras att föreliggande uppfinning inte begränsas till de utföringsformer som redovisas ovan utan även relaterar till och inkluderar alla utföringsformer inom ramen för de bifogade oberoende patentkraven.

Utföringsformer av föreliggande uppfinning avser åtminstone följande aspekter.

A1. Maskin anordnad för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar i mikrodiken, varvid nämnda maskin innefattar: - en sågklinga anordnad för sågning av ett mikrodike i ett område, vilket område innefattar ett första lager L1 och ett andra lager L2, varvid nämnda första lager L1 är en hård ytbeläggning och nämnda andra lager L2 är ett bärlager för nämnda första lager L1 och placerat under nämnda första lager L1; varvid nämnda maskin har förmåga att såga nämnda mikrodike genom nämnda första lager L1 och ned i nämnda andra lager L2; - en stabiliseringsanordning anordnad för stabilisering av nämnda mikrodikes väggar vid förläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning har en främre del och en bakre del, varvid nämnda främre del, vid förläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, är placerad omedelbart bakom nämnda sågklinga och innefattande en form som är komplementär med eller nära komplementär med nämnda sågklingas form; varvid nämnda stabiliseringsanordning vidare innefattar styrorgan för styrning av minst ett rör/kabel då det förläggs i nämnda mikrodike; nämnda maskin är vidare kännetecknad av att nämnda sågklinga och nämnda stabiliseringsanordning är anordnade att med rörelser i minst en dimension kunna sänkas och höjas mellan sina respektive högsta lägen i vilket nämnda sågklinga och nämnda stabiliseringsanordning befinner sig helt ovan ett markplan och sina respektive lägsta lägen i vilket nämnda sågklinga är anordnad att delvis befinna sig under markplanet och nämnda stabiliseringsanordning är anordnad att helt eller delvis befinna sig under markplanet; varvid nämnda lägsta läge för nämnda stabiliseringsanordning har ett djup i nämnda mikrodike som är mindre än sågdjupet för nämnda sågklinga; varvid nämnda rörelser av nämnda sågklinga och/eller nämnda stabiliseringsanordning är anordnade att utföras på ett sådant sätt att nämnda stabiliseringsanordning, under nämnda rörelser, varken kommer i kontakt med nämnda sågklinga eller med den sågade bottnen av nämnda mikrodike; varvid nämnda rörelser av nämnda stabiliseringsanordning även kan utföras samtidigt som nämnda rör/kablar är anordnade i nämnda stabiliseringsanordnings nämnda styrorgan utan att nämnda rör/kablar, under nämnda rörelser, kommer i kontakt med nämnda sågklinga; varvid nämnda rörelser av nämnda sågklinga och nämnda stabiliseringsanordning är anordnade att utföras med drivning från minst en, därför avsedd, motoranordning.

A2. Maskin enligt A1, varvid nämnda sågklinga är anordnad att sänkas och höjas, mellan nämnda högsta läge och nämnda lägsta läge ned till 500 mm sågdjup under nämnda markplan med en huvudsakligen vertikal rörelse eller en rotationsrörelse A3. Maskin enligt A1 eller A2, varvid nämnda stabiliseringsanordning är anordnad att sänkas och höjas, mellan nämnda högsta och nämnda lägsta läge, med en linjär rörelse med en vinkel till markplanet av 15 - 40°.

A4. Maskin enligt A1 eller A2, varvid nämnda stabiliseringsanordning är anordnad att sänkas och höjas, mellan nämnda högsta och nämnda lägsta läge, med en sekventiell linjär rörelse, varvid den sekventiellt linjära rörelsen är nära horisontell med en lutning mot markplanet av 0 - 30°, när stabiliseringsanordningen är nära nämnda lägsta läge och en vertikal eller kombinerad vertikal och horisontell rörelse när stabiliseringsanordningen inte längre riskerar att nudda nämnda sågklinga.

A5. Maskin enligt A1 eller A2, varvid nämnda stabiliseringsanordning är anordnad att sänkas och höjas, mellan nämnda högsta och nämnda lägsta läge, med en pendelrörelse.

A6. Maskin enligt A5, varvid nämnda pendelrörelse har sitt rotationscen trum inom en area definierad av fyra räta linjer i ett koordinatsystem med origo i centrum av sågklingan, när sågklingan befinner sig i nämnda lägsta läge, och med x-axeln parallell med sågriktningen, varvid nämnda fyra räta linjer definieras av ekvationerna y = 0,3*r, y = 3*r, y = x och x = -0,7*r; där r är lika med sågklingans radie.

A7. Maskin enligt A1 eller A2, varvid nämnda stabiliseringsanordning är anordnad att sänkas och höjas, mellan nämnda högsta och nämnda lägsta läge, med en kombinerad, kontinuerlig eller sekventiell rörelse innehållande delelementen: rotation och förflyttning av rotationscentrum.

A8. Maskin enligt A7, varvid nämnda rotation, när nämnda stabiliseringsanordning befinner sig nära nämnda lägsta läge, har ett rotationscentrum nära origo i ett koordinatsystem med origo i centrum av sågklingan, när sågklingan befinner sig i nämnda lägsta läge, och med x-axeln parallell med sågriktningen.

A9. Maskin enligt A8, varvid nämnda rotationscentrum, när nämnda stabiliseringsanordning befinner sig nära nämnda högsta läge, har förflyttats kontinuerligt eller sekventiellt till en ny position nära x = a*r och y = b*r; där r är sågklingans radie, a är en konstant som antar ett värde -1,5 < a < -0,9, samt b är en konstant som antar ett värde 0,1 < b < 0,8.

A10. Maskin enligt A1 eller A2, varvid nämnda stabiliseringsanordning är anordnad att sänkas och höjas, mellan nämnda högsta och nämnda lägsta läge, med en kombination av två eller flera delelement av rörelser från patentkrav 3-9.

A11. Maskin enligt något av A1-A10, varvid nämnda stabiliseringsanordning, i nämnda högsta läge, är placerad helt bakom, i sågriktningen, en vertikal linje, tangentiell med närmaste sida av nämnda sågklinga.

A12. Maskin enligt något av A1-A11, varvid nämnda stabiliseringsanordning, i nämnda högsta läge, har en frigång till markplanet och en frigång till en vertikal linje, tangentiell med närmaste sida av sågklingan.

A13. Maskin enligt något av A1 -A12, varvid nämnda maskin vidare drar en trumvagn innefattande minst en trumma anordnad för att hålla rör/kablar innan förläggning av nämnda rör/kablar i nämnda mikrodike via nämnda stabiliseringsanordning.

A14. Maskin enligt något av A1-A13, varvid nämnda stabiliseringsanordning i nämnda lägsta läge befinner sig maximalt 50 mm över nämnda mikrodikes sågade botten och maximalt 20 mm från nämnda sågklinga.

A15. Maskin enligt något av A1-A14; varvid nämnda stabiliseringsanordnings fästpunkter är förskjutna lateralt i förhållande till nämnda stabiliseringsanordnings centrumlinje, sett rakt framifrån då nämnda stabiliseringsanordning befinner sig i nämnda lägsta läge, så att stabiliseringsanordningen kan roteras utan att rör/kablar skadas.

A 16. Maskin enligt något av A1- A15; varvid nämnda stabiliseringsanordnings länkarmar har justerbara anordningar så att nämnda stabiliseringsanordnings avstånd till nämnda sågklinga kan justeras i förhållande till aktuell radie på nämnda sågklinga A17. Maskin enligt något av A1-A16; varvid nämnda styrorgan är placerade i en löstagbar kassett, fästad på nämnda stabiliseringsanordning med delbara gångjärn Al 8. Maskin enligt något av A1-A17; varvid nämnda maskin har förberedda fästpunkter så att nämnda sågklinga och nämnda stabiliseringsanordning kan utbytas till andra utföranden anpassade för en annan diameter på nämnda sågklinga A 19. Maskin enligt något av A1-A18; varvid nämnda maskin vidare innefattar en kåpa för nämnda sågklinga, varvid nämnda kåpa har ett utlopp för sågat material i framkant och något över marknivå A20. Maskin enligt något av A1-A19; varvid nämnda styrorgan vidare är anordnade så att en ordning hos ett flertal rör/kablar är bevarad då de förläggs i nämnda mikrodike A21. Maskin enligt någon av A1-A20; varvid nämnda stabiliseringsanordnings rörelse är mekaniskt kontrollerad av länkarmar som kontrolleras av en eller flera sensorer och motoranordningar, styrda av en mjukvara i en dator i nämnda maskin.

A22. Maskin enligt någon av A1-A21; varvid nämnda stabiliseringsanordning är utformad så att nämnda stabiliseringsanordning kan sänkas och höjas så att specificerade gränser för minsta tillåtna böjningsradie för nämnda rör/kablar, placerade i nämnda stabiliseringsanordnings styrorgan, inte underskrids vid nämnda rörelse.

A23. Maskin enligt någon av A1-A22; varvid nämnda sågklinga och tillhörande nämnda stabiliseringsanordning antingen är integrerad med nämnda maskin eller är anordnad som en tilläggsenhet som monteras på en lämplig existerande maskin, varvid i båda fallen nämnda sågklinga och tillhörande nämnda stabiliseringsanordning kan vara placerad på höger eller vänster sida av nämnda maskin eller framför eller bakom nämnda maskin.

Claims (23)

Patentkrav

1. En maskin (8) anordnad för sågning av mikrodiken och förläggning av rör / kablar (2, 3) i mikrodiken (1), varvid nämnda maskin (8) innefattar en sågklinga (14) anordnad för sågning, medelst rotationsriktning up-cut, av ett mikrodike (1) med ett djup (d) genom ett första lager (L1) och ned i ett andra lager (L2), varvid nämnda första lager (L1) är en ytbeläggning av asfalt eller betong och nämnda andra lager (L2) är ett bärlager för nämnda första lager (L1) och beläget under nämnda första lager (L1); varvid nämnda maskin (8) vidare innefattar: en stabiliseringsanordning (13) anordnad för stabilisering av nämnda mikrodikes väggar i nämnda andra lager (L2), varvid nämnda stabiliseringsanordning (13) vidare innefattar åtminstone ett styrorgan (17) anordnat att vid förläggning av rör/ kablar (2, 3) styra ned nämnda rör/ kablar (2, 3) i nämnda mikrodike (1) helt under nämnda första lager (L1), varvid nämnda stabiliseringsanordning (13) vidare innefattar en främre del som har en form vilken väsentligen är komplementär med nämnda sågklingas (14) form, varvid nämnda stabiliseringsanordning (13) under drift är placerad omedelbart bakom nämnda sågklinga (14) i nämnda mikrodike (1), varvid arbetsdjupet för nämnda stabiliseringsanordning (13) är mindre än arbetsdjupet för nämnda sågklinga (14) och varvid nämnda sågklinga (14) och nämnda stabiliseringsanordning (13) vidare är anordnade att kunna sänkas och höjas, så att nämnda mikrodikes djup (d) kan justeras kontinuerligt; varvid nämnda maskin (8)kännetecknas av att nämnda sågklinga (14) är anordnad att sänkas till och höjas från sitt arbetsdjup med en huvudsakligen linjär rörelse; och vidare att nämnda stabiliseringsanordning (13) är anordnad att sänkas till och höjas från sitt arbetsdjup omedelbart bakom nämnda sågklinga (14) med en pendelrörelse, varvid nämnda stabiliseringsanordnings pendelrörelse utförs när nämnda sågklinga (14) befinner sig i nämnda mikrodike (1).

2. Maskin (8) enligt patentkrav 1, innefattande ett rotationscentrum för nämnda stabiliseringsanordning (13) då pendelrörelsen till arbetsläget genomförs, är placerad i area A eller B.

3. Maskin (8) enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda stabiliseringsanordning (13) innehåller en ingång (11) och en utgång (12) för rör/ kablar (2, 3), varvid nämnda ingång (11) och utgång (12) är förbundna med nämnda styrorgan (17).

4. Maskin (8) enligt patentkrav 3, varvid nämnda styrorgan (17) är kanaler i nämnda stabiliseringsanordning (13) och varvid nämnda ingång (11) och nämnda utgång (12) är förbundna med varandra med nämnda kanaler (17).

5. Maskin (8) enligt patentkrav 4, varvid ett minsta avstånd mellan nämnda utgång (12) och nämnda sågklinga (14) är mellan 100 till 500 mm.

6. Maskin (8) enligt patentkrav 4 eller 5, varvid nämnda ingång (11), nämnda utgång (12) och nämnda kanaler (17) är placerade i en löstagbar kassett tillsammans är löstagbart fastsatta på nämnda stabiliseringsanordning (13) med hjälp av ett gångjärn med en löstagbar tapp.

7. Maskin (8) enligt något av patentkraven 3-6, varvid nämnda ingång (11), nämnda utgång (12) och nämnda kanaler (17) är anordnade på nämnda stabiliseringsanordnings bakre del.

8. Maskin (8) enligt patentkrav 7, varvid nämnda stabiliseringsanordning (13) har en kilform i tvärsnitt vid nämnda främre del (18).

9. Maskin (8) enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda stabiliseringsanordning (13) har en maximal bredd i tvärsnitt som är lika med eller något mindre än en bredd hos nämnda sågklinga (14).

10. Maskin (8) enligt något av föregående patentkrav, varvid ett minsta avstånd mellan nämnda sågklinga (14) och nämnda stabiliseringsanordning (13) är större än 0 mm men mindre än 20 mm.

11. Maskin (8) enligt något av föregående patentkrav, varvid ett verksamt djup för nämnda stabiliseringsanordning (13) i nämnda mikrodike (1) är upp till 50 mm mindre än ett verksamt djup för nämnda sågklinga (14).

12. Maskin (8) enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda stabiliseringsanordning (13) och nämnda sågklinga (14) är anordnade att höjas och sänkas oberoende av varandra.

13. Maskin (8) enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda linjära rörelse är en linjär rörelse med en vinkel till markplanet (10) av 15 - 40°.

14. Maskin (8) enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda linjära rörelse är en sekventiell linjär rörelse med en lutning mot markplanet (10), av 0 -30° när nämnda stabiliseringsanordning (13) är nära sitt lägsta läge och en vertikal eller kombinerad vertikal och horisontell rörelse när nämnda stabiliseringsanordning (13) är borta från sågklingan (14).

15. Maskin (8) enligt patentkrav 1-6, varvid nämnda pendelrörelse har sitt rotationscentrum placerat inom en area definierad av 4 räta linjer i ett koordinatsystem med origo i centrum av nämnda sågklinga (14), när denna befinner sig i sitt lägsta läge, och med x-axeln parallell med markplanet (10).

16. Maskin (8) enligt patentkrav 1-6, varvid nämnda 4 räta linjer definieras av ekvationerna y = 0,3<*>r, y = 3<*>r, y = x och x = -0,7<*>r, där r är lika med nämnda sågklingas radie.

17. Maskin (8) enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda rörelse innefattar rotation och förflyttning av rotationscentrum hos nämnda stabiliseringsanordning (13).

18. Maskin (8) enligt patentkrav 17, varvid nämnda rotation av nämnda stabiliseringsanordning (13), när denna befinner sig nära sitt lägsta läge, har ett rotationscentrum nära origo i ett koordinatsystem med origo i centrum av nämnda sågklinga (14), när denna befinner sig i sitt lägsta läge, och med x-axeln parallell med markplanet (10).

19. Maskin (8) enligt patentkrav 2, varvid nämnda rotationscentrum av nämnda stabiliseringsanordning (13), när denna befinner sig nära sitt högsta läge, har förflyttats kontinuerligt eller sekventiellt till en ny position nära x = a *r och y = b*r; där r är sågklingans radie, a är en konstant -1 ,5 < a < -0,9 samt b är en konstant 0, 1 < b < 0,8.

20. Maskin (8) enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda stabiliseringsanordning (13), i sitt högsta läge, är lyft i sin helhet över marknivå (10).

21. Maskin (8) enligt patentkrav 2, varvid nämnda stabiliseringsanordning (13), i sitt högsta läge, är anordnad helt bakom den närmaste sidan av nämnda sågklinga (14).

22. Maskin (8) enligt patentkrav 21, varvid nämnda stabiliseringsanordning (13), i sitt högsta läge, har en frigång till marken (10), och en frigång till en vertikal linje, vilken vertikala linje är tangentiell med närmaste sidan av nämnda sågklinga (14) av minimum 5 cm, eller minimum 10 - 30 cm.

23. Maskin (8) enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda maskin (8) vidare innefattar minst en trumma anordnad för att hålla rör / kablar (2, 3) innan förläggning av nämnda rör / kablar (2, 3) i nämnda mikrodike (1) via nämnda stabiliseringsanordning (13).