SE1600058A1 - Förläggningsmaskin med tilläggsfunktioner - Google Patents

Abstract

Maskin (8) anordnad flir sågning av mikrodiken (l) och ßrläggning av rör/kablar (2/3) imikrodíken (1), varvid nämnda maskin (8) innefattar en sågklinga (14) anordnad fór sågningavettmikrodike (Uiettområde, vilketområde innefattarettßrsm lager, somärenhårdytbeläggningochettarxdralager, somärettbärlagerfórnämndaßrstalager; varvidnämndamaskin (8) vidare innefattar en stabiliseringsanordning (13) anordnad för Stabilisering avnämnda mikrodikes (1) väggar , varvid nämnda (13) fiärnre del (18)är placerad omedelbart bakom nämnda sågklinga (14) och med en form som är komplementärmed nämnda sågklingas (14) form; varvid nämnda stabiliseringsanordning (13) vidareinnefattar styrorgan (17) för styrning av minst ett rör/kabel (2/3), vid ñrläggning i nämndamíkrodike (l); nämndamaskin (8) ärvidarekännetecknadavattnämndamaslcinßfiranordnad med två såganordningar placerade bakom och parallellt med nämnda sâgklinga (14)och på var sida om nämnda mikrodike (1), varvid nämnda såganordningar sågar genomriämndafórslalagerparallelltmed ochpåbestämdaavståndtillochpåvarsidaomnärnndamikrodike (1).

Description

FÖRLÄGGNINGSMASIGN MED TILLÄGGsFUNKTIoNER Tekniskt områdeFöreliggande uppfinning avser en maskin för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar i diken. Uppfinningen avser särskilt en maskin enligt patentkrav 1.

Bakgrund till uppfinningen Metoden att såga mikrodiken s.k. Micro Trenching förväntas bli den dominerande metodenför att bygga F iber-To-The-Home (F TTl-l) i villaområden och radhusområden. l Sverigeförväntas ungefär 400 000 hus komma att anslutas till ett fibemätverk under de kommande 5 -10 åren. Världsmarknaden är enorm och kan uppskattas till 100 - 500 gånger den Svenskamarknaden. Detta betyder att någonstans mellan 40 miljoner och 200 miljoner hus kan komma att anslutas under de kommande 20 åren.

När rör och/eller kablar ska förläggas i mikrodiken används en (väg) sågmaskin för att såga de diken där rör/kablar ska förläggas.

Sammanfattning av uppfinningenEtt ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en maskin för sågning avmikrodiken och förläggning av rör/kommunikationskablar som helt eller delvis löser problem och nackdelar med känd teknik.

Ovan nämnda ändamål uppnås med en maskin anordnad för sågning av mikrodiken ochförläggning av rör/kablar i mikrodiken, varvid nämnda maskin innefattar: - en sågklinga anordnad för sågning av ett mikrodike i ett område, vilket område innefattar ettförsta lager LI och ett andra lager L2, varvid nämnda första lager L1 är en hård ytbeläggning,som t ex asfalt eller betong och nämnda andra lager L2 är ett bärlager för nämnda första lagerLl och placerat under nämnda första lager Ll; varvid nämnda maskin har förmåga att såga nämnda mikrodike genom nämnda första lager L1 och ned i nämnda andra lager L2; - en stabiliseringsanordning anordnad för Stabilisering av nämnda mikrodikes väggar vidförläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning har enfrämre del och en bakre del, varvid nämnda frärnre del, vid förläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, är placerad omedelbart bakom nämnda sågklinga och innefattande en form som är komplementär med eller nära komplementär med nämnda sågklingas form; varvid nämnda stabiliseringsanordning vidare innefattar styrorgan för styrning av minst ett rör/kabel då det förläggs i nämnda mikrodike; närrmda maskin är vidare kännetecknad av att nämnda maskin är anordnad med två såganordningar placerade bakom och parallellt med nämnda sågklinga och på var sida om nämnda mikrodike, varvid nämnda såganordningar sågar genom nämnda första lager Ll parallellt med och på bestämda avstånd till och på var sida om nämnda mikrodike Utföringsfonner av maskinen enligt uppfinningen är definierade i de bilagda beroende patentkraven och beskrivs i efterföljande detaljerade beskrivning.

Andra fördelar och tillämpningar av föreliggande uppfinning kommer att bli uppenbara genom följande detaljerade beskrivning av uppfinningen.

Kortfattad beskrivning av figurer De bilagda figurema är avsedda att klargöra och förklara föreliggande uppfinning, i vilken; Figur 1 visar ett flödesschema för MTT; Figur 2 visar ett flödesschema av en utföringsform av MTT; Figur 3a och 3b visar schematiskt ett tvärsnitt av ett område med en gata/väg med ettmikrodike 1.

Figur 4 visar schematiskt tvärsnittet i figur 3, vari mikrodiket 1 har fyllts med ettfyllnadsmaterial 6 som t. ex. sand och förseglats med tvâ förseglingslager.

Figur 5 visar en typisk layout av ett F TTH nätverk Figur 6 visar hur man sågar avgreningar till enskilda hus från ett huvudmikrodike 7;Figur 7 visar avgrening till enskilda hus om styrd borrning används istället försågning; Figur 8 visar en sågmaskin 8 med sin sågklinga 14 och en stabiliseringsanordning 13för förläggning av rör/kablar 2/3 omedelbart bakom sågklingan 14 Figur 9 visar en sågmaskin 8 där stabiliseringsanordningen 13 är anordnad för attförlägga ett flertal rör/kablar 2/3 samtidigt med bibehållen ordning på rören/kablama2/3 imikrodiket 1 Figur l0 visar detaljerat var l5 det översta röret 2 ska kapas så att det blir tillräckligt långt för att nå sin slutdestination; - Figur 11 visar viktiga ytor för kontroll av stabiliseringsanordningens 13 rörelse.Ytoma är definierade i ett koordinatsystem med origo i centrum av sågklingan 14 ochgäller för alla placeringar av sågklingan 14 och stabiliseringsanordningen 13 antingende placeras på vänster eller höger sida av sågmaskinen 8 eller framför eller bakomsågmaskinen 8. Figur 11 definierar också det koordinatsystem, med origo i centrum avsågklingan 14, som används i hela detta dokument.

- Figur 12, 13 och 14 visar exempel på rörelser av stabiliseringsanordningen 13 enligtuppfinningen; där figur 12 visar ett exempel på en linjär rörelse, figur 13 visar ettexempel på en pendelrörelse och figur 14 visar ett exempel på en kontinuerlig rörelse,som innehåller delelementen: rotation och förflyttning av centrum för rotationen i xoch y riktning.

- Figur 15 visar detaljerat utformningen av fástpunkterna för länkarmama påstabiliseringsanordningen 13, så att de rör 2 och kablar 3 som sitter i styrorganen 17inte ska förstöras då stabiliseringsanordningen 13 roteras.

- Figur 16 visar ett mikrodike 1 som sågats med en fórläggningsmaskin 8 medsåganordningar som sågar genom ytbeläggningen på båda sidor om mikrodiket 1.

Bilden visar resultatet sedan ytbeläggningen mellan dessa två sågspår tagits bort.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen För att lösa tidigare nämnda samt andra problem, hänför sig föreliggande uppfinning till ensågmaskin 8 innehållande en sågklinga 14 anordnad för att såga mikrodiken 1 i ett område.Maskinen 8 innehåller vidare en stabiliseringsanordning 13 anordnad för att stabiliseramikrodikets 1 väggar när rör/kablar 2/3 förläggs i det samma. Vidare ärstabiliseringsanordningen 13 placerad omedelbart bakom sågklingan 14 i mikrodiket 1 ochinnehållande styrorgan 17 för styrning av minst ett rör/kabel 2/3 då det förläggs i mikrodiket 1.

Sågklingan 14 och tillhörande stabiliseringsanordning 13 kan vara integrerade medsågmaskinen 8 och bildar därmed en helt ny maskintyp eller konstruerade som en14 och stabiliseringsanordningen 13 kan vara placerade på höger eller vänster sida av maskinen 8. tilläggsenhet som kan monteras på existerande maskiner. Sågklingan Andra tänkbara placeringar är framför eller bakom maskinen 8. Följande beskrivning gäller för alla tänkbara placeringar av sågklinga 14 och stabiliseringsanordning 13 eftersombeskrivningen endast talar om den relativa placeringen av stabiliseringsanordningen 13 i förhållande till sågklingan 14.

Sågklingan 14 och stabiliseringsanordningen 13 kan individuellt höjas och sänkas mellan en högsta position (”serviceläge”) och en lägsta position (”arbetsläge”).

Sågklingans 14 rörelse mellan de två extremlägena kan vara vertikal eller nära vertikal ellerutföras med en rotationsrörelse. Denna rotationsrörelse kan åstadkommas genom attsågklingan 14 med sin motoranordning är fast med ett gångjärn i ena änden och enlyfianordning i den andra änden. Därmed kan sågklinga 14 med motoranordning höjas och sänkas med en rotationsrörelse med hjälp av lyftanordningen.

Stabiliseringsanordningens 13 rörelse är mer komplicerad. Under sin förflyttning mellan detvå extremlägena får inte stabiliseringsanordningen 13 komma i kontakt med varkensågklingan 14, botten på mikrodiket 1 eller säkerhetskåpan över sågklingan 14. Vidare,efiersom höjning och sänkning av stabiliseringsanordningen 13 kan komma att göras undertiden kablar 3 och/eller rör 2 finns i styrorganen 17 i stabiliseringsanordningen 13, måstekonstruktionen säkerställa att det finns tillräckligt utrymme, samt garantera att minsta tillåtna böjradie för rör 2 och kablar 3 kan hållas inom specificerade gränser. 1 sitt högsta läge är stabiliseringsanordningen 13 helt och hållet lyfi över marknivå 10 ochmed viss frigång till marken 10 samt dessutom helt tillbakadragen och med viss frigångbakom (i sågningsriktningen) säkerhetskåpan över sågklingan 14. I sitt lägsta läge befinner sigstabiliseringsanordningen 13 maximalt 50 mm över botten på mikrodiket 1 och omedelbartbakom sågklingan 14 på ett avstånd av maximalt 20 mm. Detta betyder attstabiliseringsanordningens 13 rörelse mellan sina extremlägen innebär en rörelse i x-riktning av mer än 0,8*r, där r är sågklingans 14 radie, och mer än 0,8*r i y-riktning.

Sâgklingan 14 slits under sågning och därmed minskar dess diameter. Detta betyder attavståndet mellan sågklingan 14 och stabiliseringsanordningen 13 kommer att öka med tiden.kan få stabiliseringsanordningen 13 att fastna i mikrodiket 1. Därför måste länkarmama som överför Med tiden kan avståndet ha blivit så stort att stenar i bärlagret rörelse till stabiliseringsanordningen 13 samt deras fästpunkter i sâgrnaskinen 8 vara mycketkrafiiga. Detta är viktigt därför att om stabiliseringsanordningen 13 fastnar i mikrodiket 1 avnågon anledning kan avsevärda krafter överföras till stabiliseringsanordningen 13 och tilldess lyftanordning och till fastpunktema i sågmaskinen 8. För att kompensera för sågklingans14 slitage är det nödvändigt att stabiliseringsanordningens 13 position kan justeras iförhållande till aktuell radie på sågklingan 14. Justeringen kan implementeras med vantskruvar eller liknande anordningar eller med därför avsedda motoranordningar.

Länkarmarna för höjning och sänkning av stabiliseringsanordningen 13 drivs av en därföravsedd motoranordning (t ex elektrisk eller hydraulisk). Vidare kan en maskin 8 medsågklingan 14 anordnad på maskinens 8 ena sida, ha snabbfásten och drivanordningar förbåde stabiliseringsanordningen 13 och sågklingan 14 anordnade på maskinens 8 vänstrarespektive högra sida i sågriktningen 9. Därmed kan vilken som helst av den vänstra och denhögra sidan av sågmaskinen 8 användas för sågning och förläggning av rör/kablar 2/3. Detta kan vara nödvändigt på grund av hindrande infrastruktur, trafiksituationen i området, etc.

Enligt olika uttöringsformer av uppfinningen kan stabiliseringsanordningens 13 rörelsemellan sina två extremlägen utföras med en linjär eller Sekventiell linjär rörelse, enpendelrörelse eller en kontinuerlig eller Sekventiell rörelse, som innehåller delelementenrotation och förflyttning av rotationscentrum i x- och y- led. Slutligen kan rörelsen vara sammansatt av en kombination av två eller tre av ovan nämnda rörelser.

Stabiliseringsanordningens 13 rörelse kan mekaniskt vara kontrollerad av länkarmar medfasta fästpunkter och drivas av en enda elektrisk eller hydraulisk motoranordning eller av ett antal elektriska eller hydrauliska motoranordningar, styrda av en mjukvara i en dator.

Nämnda linjära rörelse kan vara längs en rät linje med cirka 15 - 40° lutning mot markplanet10. Nämnda sekventiella linjära rörelse kan vara en nära horisontell rörelse med 0 - 25°lutning mot markplanet 10 när stabiliseringsanordningen 13 är nära sitt lägsta läge och enbrantare rörelse eller till och med en helt Vertikal rörelse när stabiliseringsanordningen 13 har kommit bort fiån sågklingan 14. Figur 12 visar ett exempel på en rörelse längs en rät linje.

Nämnda pendelrörelse har den fördelen att den är enkel att åstadkomma och att den ger en stark konstruktion. Area A + B i figur 11 visar möjliga platser för rotationscentrum för en stelpendelrörelse. Area B är mindre attraktiv efiersom det är en area som behövs försäkerhetskåpan över sågklingan 14 samt för att lyfta sågklingan 14 till sitt serviceläge. Denmest attraktiva arean är area A. Area A är placerad ovanför eller ovanför och framförsågklingan 14 och dess säkerhetskåpa när sågklingan 14 har lyfts till sitt serviceläge. Figur 13 visar ett exempel på en stel pendelrörelse med rotationscentrum i area A.

En kontinuerlig rörelse av stabiliseringsanordningen 13 innehållande delelementen: rotationoch förflyttning av rotationscentrum i X- och y- riktning kan åstadkommas med användningav två länkarmar. Den mest attraktiva platsen för placering av fästpunktema för dessalänkarrnar är area C (i figur ll) bakom sågklingans 14 säkerhetskåpa i förhållande tillsågriktningen 9. Stabiliseringsanordningens 13 rörelse mellan sina två extremlägen åstadkomsgenom rotation av stabiliseringsanordningen 13 och förflyttning av rotationscentrum mellanpunkterna A och B i figur 14. Stabiliseringsanordningens 13 rotationscentrum befinner signära sågklingans 14 centrum (punkt A i figur 14) när stabiliseringsanordningen 13 ochsågklingan 14 är nära sina arbetslägen och nära punkt B när stabiliseringsanordningen 13 ärnära sitt serviceläge. F örflyttningen av rotationscentrum kan vara kontinuerlig med rotationeneller Sekventiell med rotationen d.v.s. enbart rotation när stabiliseringsanordningen 13 är näraarbetsläget, därefter en förflyttning av rotationscentrum och slutligen ytterligare endast rotation.

Slutligen kan stabiliseringsanordningens 13 rörelse mellan sina två extremlägen varasammansatt av delelement av rörelser från två eller fler av tidigare nämnda rörelser. Exempel på sådana sammansatta rörelser är: Exempel 1: Stabiliseringsanordningen 13 sänks från sitt högsta läge (transportläge) med enlinjär rakt-ned rörelse (figur 12), därefter följer den en pendelrörelse (figur 13) till dess den ärnära sågklingan 14 och slutligen roteras den till sitt arbetsläge genom en rotationsrörelse(figur 14) med rotationscentrum nära centrum av sågklingan 14. Stabiliseringsanordningen 13 lyfts med en omvänd rörelse.

Exempel 2: Stabiliseringsanordningen 13 sänks från sitt högsta läge (transportläge) med en pendelrörelse (figur 13) till dess den är nära sågklingan 14 och slutligen roteras den till sitt arbetsläge genom en rotationsrörelse (figur 14) med rotationscentrum nära centrum av sågklingan 14. Stabiliseringsanordningen 13 lyfts med en omvänd rörelse.

Sågklingan 14 befinner sig i sitt högsta läge under transport, t ex då sågmaskinen 8 förflyttastill en ny geografisk plats och ett dike inte ska sågas under transporten. Sågklingan 14befinner sig också i sitt högsta läge då sågklingan 14 ska bytas. I detta fall stannarstabiliseringsanordningen 13 med alla rör/kablar 2/3 kvar i mikrodiket 1 så att mikrodikningoch förläggning av rör/kablar 2/3 kan fortsätta sedan sågklingan 14 bytts. Under bytet avsågklinga 14 öppnas sågklingans 14 säkerhetskåpa utefter hela sin sida så att hela sågklingan14 blir tillgänglig.

Stabiliseringsanordningen 13 befinner sig i sitt högsta läge under transport och under tiden dåalla rör/kablar 2/3 ska träs i samt vid start av förläggning genom mikrodikning. Då processenmed förläggning av rör/kablar 2/3 samtidigt med mikrodikning ska startas sänks förstsågklingan 14 till sitt arbetsläge och sågmaskinen 8 körs framåt cirka 1 - 2 m så att det finnsplats i diket att sänka ned stabiliseringsanordningen 13. Det måste också finnas plats i diketför ett ankare som håller rören/kablarna 2/3 på plats, så att de inte dras med efler sågmaskinen 8 när den börjar röra sig framåt.

För att det ska bli enklare att trä i alla rör/kablar 2/3 kan stabiliseringsanordningen 13 enderavara öppningsbar eller också att stabiliseringsanordningen 13 är försedd med en öppningsbarkassett så att rör/kablar 2/3 enkelt kan läggas ned i sina respektive kanaler. En öppningsbarkassett som kan tas bort från och sättas tillbaka på stabiliseringsanordningen 13 sparar tid ivissa fall t. ex. när mikrodikning och förläggning av rör/kablar 2/3 tillfälligt avbryts av någon orsak och senare t. ex. nästa dag ska fortsätta från samma ställe.

Den löstagbara kassetten kan vara fastsatt på stabiliseringsanordningen 13 med hjälp av ettgångjäm med löstagbar tapp. När tappen tagits bort kan kassetten lätt tas bort. Kassetten kanockså lämnas kvar i mikrodiket 1 då sågmaskinen 8 ska flyttas till en annan plats på följandesätt: ta bort gångjämstappen och kör sågmaskinen 8 framåt några centimeter så attstabiliseringsanordningen 13 utan kassett kan lyftas. För att sätta tillbaka kassetten på stabiliseringsanordningen 13 gör man motsatt manöver.

Vidare har uppfinnama insett att förläggningen av rör/kablar 2/3 måste göras innan diketssidor faller ihop och innan stenar (eller sand och jord) och särskilt stenar större än bredden pådiket kilas in i sidorna på diket och förhindrar förläggning av rör/kablar 2/3 hela vägen ned tillbotten på diket. På detta sätt sparas tid (och pengar) eftersom förläggningen kan genomföras utan onödiga avbrott.

Därför är förevarande maskin 8 anordnad för att såga mikrodiken 1 i ett område. Av denanledningen innehåller maskinen 8 en sågklinga 14, med företrädesvis cirkulär form, försågning av mikrodiken 1. De sågade mikrodikena 1 är anpassade för att motta rör/kablar 2/3 vilket betyder att mikrodikena 1 givits lämpliga dimensioner.

Maskinen 8 innehåller också en stabiliseringsanordning 13 anordnad för att stabiliseramikrodikets 1 väggar vid förläggning av rör/kablar 2/3 och av denna anledning ärstabiliseringsanordningen 13 placerad omedelbart bakom sågklingan 14 i mikrodiket l så attväggarna är stabiliserade till dess rör/kablar 2/3 har förlagts med hjälp av styrorgan 17 anordnade på/i stabiliseringsanordningen 13.

För stabilisering av dikets väggar består stabiliseringsanordningen 13 av lämpligastabiliseringsdelar som t.ex. lämpliga sidoelement som anordnats för att stabilisera väggamatill dess rör/kablar 2/3 har förlagts i mikrodiket 1. Det är viktigt att stabiliseringsanordningen13 är placerad omedelbart bakom sågklingan 14 så att diket som sågas med sågklingan 14stabiliseras omedelbart efter det att det sågats så att det inte faller ihop eller att stenar ellerandra föremål rasar ned i diket innan rör/kablar 2/3 förlagts. Därför är enligt en utíöringsformav uppfinningen största tillåtna avstånd mellan sågklingan 14 och stabiliseringsanordningen13 större än 0 mm men mindre än 20 mm. Stabiliseringsanordningens 13 dimensionerbestäms av storleken på rören/kablarna 2/3, antalet rör/kablar 2/3 som ska förläggas samtidigtsamt på önskat förläggningsdjup i mikrodiket 1. Bredden på stabiliseringsanordningen 13 skall emellertid vara lika med eller något mindre än bredden på sågklingan 14.

Vidare, för att uppnå en kontrollerad och automatisk förläggning av rör/kablar 2/3 innehållerstabiliseringsanordningen 13 även styrorgan 17 som styr rören/kablarna 2/3 ned i diket på ettkontrollerat och ordnat sätt. Kombinationen av stabilisering och styrning har visat sig reducera kostnad och tid på ett effektivt sätt, eftersom processen med sågning och förläggning av rör/kabel 2/3 kan utföras på/i stabiliseringsanordningen 13 och därför möjliggör uppfinningen att rör/kablar 2/3 kan samtidigt. Styrorganen 17 är placeradeförläggas i diket samtidigt som diket stabiliseras av stabiliseringsanordningen 13. Rör/kablar2/3 kan på så sätt förläggas med hög precision i diket (d.v.s. på rätt höjd i diket) eftersom diket är "rent" så länge diket stabiliseras av anordningen.

Stabiliseringsanordningen 13 kan tillverkas av vilket lämpligt hårt material som helst.Materialet skall lämpligen vara stelt, motståndskraftigt och hårt, men ändå flexibelt för attklara påfrestningar under drift. lnfástningen av stabiliseringsanordningen 13 på sågmaskinen8 skall ha en viss flexibilitet för att förhindra skador om Stabiliseringsanordningen 13 fastnar idiket. Stål eller stållegeringar är lämpliga eftersom de kan ges rätt egenskaper vid legeringmed andra metaller som platina och mangan. Eftersom det är ett begränsat utrymme imikrodiket 1, måste stabiliseringsanordningens 13 väggar vara så tunna som möjligt för attkunna rymma alla rör/kablar 2/3 som ska förläggas, men fortfarande ha de egenskaper sombeskrivs ovan. En stållegering med hårdhet motsvarande 400 - 700 Brinell har visat sig varalämplig för denna tillämpning. Det har även konstaterats att stabiliseringsanordningen 13 kantillverkas som en kolfibergjutning. Delar av stabiliseringsanordningen 13 kan gjutas separat innan montering till en stabiliseringsanordning 13.

Enligt en utföringsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen 13 en ingång och enutgång för rör/kablar 2/3, varvid ingången och utgången är anslutna till styrorganen 17.17 är 2/3 stabiliseringsanordningen 13. Under drift är ingången lämpligen ovan marknivå 10 och Styrorganen lämpligen kanaler genom vilka rör/kablar styrs genomvertikalt eller nära vertikalt anordnad medan utgången är under mark i diket och horisontellteller nära horisontellt anordnad för att minimera slitage på rören/kablama 2/3. Därför är detminsta horisontella avståndet vid marknivå 10 mellan stabiliseringsanordningens 13 utgångoch sågklingan 14 något längre än minsta rekommenderade böjradie för de kanalisationsrör 2och kablar 3 som ska förläggas, vilket betyder att detta minsta avstånd är beroende av minstarekommenderade böjradie för rören/kablama 2/3. Detta betyder normalt mellan 100 mm och500 mm mätt vid marknivå 10, men andra avstånd är möjliga. Dessutom kan ingång, utgångoch styrorgan 17 tillsammans vara löstagbart anordnade på stabiliseringsanordningen 13 tex.som en löstagbar kassett. Genom att ha styrorganen 17 i en löstagbar kassett förkortas installationstiden vid vissa tillfällen eftersom den tidsödande uppgiften att trä i många rör/kablar 2/3 i deras respektive kanaler kan undvikas.

Uppfinnarna har även insett att arbetsdjupet för stabiliseringsanordningen 13 i mikrodiket lskall vara upp till 50 mm mindre än arbetsdjupet för Sågklingan 14 enligt en utföringsforrn avuppfinningen.. Skillnaden i djup mellan sågklingan 14 och stabiliseringsanordningen 13, viddrift, bestämmer hur snabbt marknivån 10 kan tillåtas förändras (d v s gå ned). Sågklingan 14måste ha sågat diket så djupt att stabiliseringsanordningen 13 inte vidrör botten på diket, föratt undvika möjligheten av att stabiliseringsanordningen 13 fastnar. Detta eliminerar onödigakrañer på stabiliseringsanordningen 13 och möjligheten av att den förstörs. Detta skulle kunna inträffa om marknivån 10 snabbt blir mycket lägre.

Dessutom, enligt ännu en annan utföringsfonn av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen13 och Sågklingan 14 anordnats så att de kan höjas och sänkas oberoende av varandra. Dettaär en fördel när exempelvis sågklingan 14 behöver bytas på grund av slitage eller om enannan typ av sågklinga 14 erfordras (Lex. en typ för asfalt och en för betong). Vidare kanstabiliseringsanordningen 13 kanske behöva bytas och då kan detta enkelt göras om de tvådelarna kan sänkas och höjas oberoende av varandra. Dessutom lyfts Sågklingan 14 vidkortare avbrott under sågningen, men då måste stabiliseringsanordningen 13 förbli i mikrodiket 1, eftersom behovet av stabilisering av diket kvarstår.

Figur 9 visar en utföringsform av en maskin 8 enligt uppfinningen. Stabiliseringsanordningen13 har en främre del 18 och en bakre del 19, där den främre delen 18 är placerad omedelbartbakom sågklingan 14. Man kan också se att stabiliseringsanordningen 13 har en sektion i sinfrämre del 18 som har en form, som är komplementär till formen på sågklingan 14, vilken idetta speciella fall är cirkulär. Med andra ord, i detta fall har sektionen i den främre delen l8en konkav cirkulär form, med samma eller nästan samma radie som sågklingan 14 och ärplacerad så nära Sågklingan 14 som möjligt, på ett avstånd mindre än 20 mm från Sågklingan14. Anledningen till detta är att den del av stabiliseringsanordningen 13, som är under jord,måste vara placerad så nära sågklingan 14 så att det är omöjligt för jord, stenar eller andraföremål att rasa ner till botten på diket eller kilas fast mellan sidorna i diket. Styrorganen 17 äri denna utföringsform kanaler inuti stabiliseringsanordningen 13. Kanalerna illustreras med streckade linjer i figurerna. 11 Stabiliseringsanordningen 13 kan också vara spetsig/kilformad i ett tvärsnitt av framkanten i sågningsriktningen.

Uppfinnarna har insett att om man vill ha ett mikrodike 1 med annan geometri (t. ex. annanbredd och/eller annat dj up), måste sågklingan 14 och stabiliseringsanordningen 13 bytas. Somtidigare omtalats ska stabiliseringsanordningen 13 ha en komplementär form till sågklingan14. Därför måste, om sågklingan 14 byts till en annan sågklinga 14 med arman radie, även stabiliseringsanordningen 13 bytas till en med konkav form med nära samma radie.

När sågklingan 14 och stabiliseringsanordningen 13 bytts till sådana med andra mått måstelänkarmar och/eller deras fästpunkter för lyfining av stabiliseringsanordningen 13 kanskeändras. Detta kan ordnas genom att ha justeringsskruvar eller vantskruvar på länkarmama och/eller genom att ha altemativa fástpunkter för länkarmarna förberedda på sågmaskinen 8.

Slutligen då sågklingans 14 diameter ändras blir det kanske nödvändigt att ändrasäkerhetskåpan över sågklingan 14. Den inre formen av kåpan är optimerad till sågklingans14 form för att maximera borttransporten av uppsågat material ut genom en öppning iframkant av kåpan. Denna inre form kan behöva ändras då sågklingan 14 byts ut mot en med arman diameter för att få optimal borttransport av uppsågat material.

Som omtalats här ovan, har stabiliseringsanordningen 13 företrädesvis en maximal bredd somär densamma eller aningen mindre än sågklingans 14 bredd. Stabiliseringsanordningen 13måste vara tillräckligt bred, så att det finns plats för de kanalisationsrör/kablar 2/3 som ska förläggas, men tillräckligt smal så att den kan dras fram i det sågade diket.

En annan viktig aspekt med uppfinningen är att styrorganens 17 kanaler gör det möjligt attbevara en förutbestämd ordning av rör/kablar 2/3 då de placeras i mikrodiket 1. Detta ärmycket viktigt då fler än ett rör 2 samtidigt skall förläggas. I ett scenario förfastighetsanslutning, kapas ett rör/kabel 2/3 på ett bestämt avstånd 15 efter att fastighetenpasserats. För att detta rör/kabel 2/3 ska vara lätt att återfinna är det av största vikt att dettarör/kabel 2/3 återfinns bland de översta rören/kablarna 2/3 bland den mängd rör/kablar 2/3som finns i diket. Röret/kabeln 2/3 måste kapas innan det går in i stabiliseringsanordningen 13. Därför är det viktigt att veta vilket av alla rör/kablar 2/3 som går in i 12 stabiliseringsanordningen 13, som kommer ut högst upp i diket. Dessutom, eftersom färgen påröret/kabeln 2/3 för ett visst hus ofta är bestämd på förhand, måste rören/kablarna 2/3 ordnasså att rör/kabel 2/3 med rätt färg kapas till rätt längd för ett visst hus och alltid återfinns högst upp i diket då det huset har passerats.

En metod som gör det möjligt att samtidigt förlägga ett flertal rör/kablar 2/3 har ett mycketstort kommersiellt värde eftersom fórläggningsprocessen kan genomföras mycket snabbare änvad som tidigare varit möjligt i branschen. Enligt denna utformning av uppfinningen hardärför stabiliseringsanordningen 13 ett flertal styrorgan 17, där vart och ett av styrorganen 17styr ett eller ett fåtal rör/kablar 2/3 ut i diket. Stabiliseringsanordningen 13 kan till exempelinnehålla ett flertal kanaler, anordnade så att en känd ordning bevaras, vilket betyder attordningen av rör/kablar 2/3 ut från stabiliseringsanordningen 13 är känd från ordningen avrör/kablar 2/3 in i stabiliseringsanordningen 13, följaktligen är ordningen in i och ut urstabiliseringsanordningen 13 relaterade till varandra och känd. Detta kan t. ex. åstadkommasgenom ett ett-till-ett förhållande mellan ingång och utgång på anordningen, vilket betyder attde inte korsar varandra. Ordningen på rör/kablar 2/3 ska anordnas så att det är ett av deöversta rören/kablama 2/3 bland mängden av rör/kablar 2/3 i diket som är det som alltid skagrenas av till nästa destination. Därför är det så att det rör/kabel 2/3 som går in i ingångenlängst bak (räknat i sågriktningen 9) kommer att vara bland de översta rören/kablama 2/3 utfrån utgången och vise versa för det rör/kabel 2/3 som går in i ingången längst fram kommeratt vara bland de understa ut från utgången. Som framgår av figur 6 och 7 kan avgreningarfrån huvuddiket sågas innan huvuddiket sågas eller också efter att huvuddiket sågats. Manbestämmer från fall till fall i vilken ordning som dikena ska sågas så att man får det mesteffektiva flödet under installationen. Varje avgrenat mikrodike går från huvuddiket 7 till enslutdestination för ett visst rör/kabel 2/3. När huvuddiket sågas och rören/kablama 2/3förläggs, kapas det (som kommer att bli det) översta röret/kabeln 2/3 (innan det går in istabiliseringsanordningen 13) då sågmaskinen 8 hunnit en viss längd 15 förbi platsen föravgreningsmikrodiket, så att detta rör/kabel 2/3 kan lyftas från huvudmikrodiket 7 och läggasi avgreningsmikrodiket fram till sin slutdestination, se figur 10. Om röret/kabeln 2/3 kapats pårätt ställe 15 har det en längd som räcker ända fram till slutdestinationen utan att behöva skarvas. Pâ samma sätt avgrenas ett efter ett av rören/kablama 2/3 till varje passerad fastighet.

Beroende på dikets bredd och storleken på rören/kablarna 2/3 kan det finnas en eller flera 13 rör/kablar 2/3 sida vid sida högst upp i huvudmikrodiket 7. Det är viktigt att det rör/kabel 2/3som står i tur att avgrenas till sin slutdestination alltid återfinns bland de översta. För attåstadkomma detta, i samband med att huvudmikrodiket 7 sågas och ett antal rör/kablar 2/3förläggs, måste det rör/kabel 2/3, som kommer att bli ett av de översta rören/kablarna 2/3 idiket och det som skall avgrenas till nästa förutbestämda slutdestination, kapas på ettförutbestämt avstånd 15 efter att platsen för motsvarande avgreningsmikrodike passerats, såatt röret/kabeln 2/3 sedan kan lyftas upp och läggas över till avgreningmikrodiket till sinRöret/kabeln 2/3 bör avgreningsmikrodike passerats med ett visst minsta avstånd 15, så att rörets/kabelns 2/3 längd slutdestination. kapas efter att platsen för motsvarandeär tillräckligt lång utan att behöva skarvas, när den lyfts från huvudmikrodiket 7 över till avgreningsmikrodiket och fram till sin slutdestination.

Om stabiliseringsanordningen 13 är konstruerad med individuella kanaler för varje rör/kabel2/3, eller har kanaler, som var och en har plats för ett mindre antal rör/kablar 2/3, är det enkeltatt veta vilket rör/kabel 2/3 som kommer att återfinnas högst upp i mikrodiket 1 och därmedockså vilket rör/kabel 2/3 som ska kapas innan det går ned i stabiliseringsanordningen 13. Ettexempel på en sådan stabiliseringsanordning 13 visas i figur 9. Stabiliseringsanordningen 13enligt denna utföringsform har en rör/kabel 2/3 -ingång och en rör/kabel 2/3 -utgång,förbundna med varandra med ett flertal kanaler, utgörande styrorgan 17 (illustrerade medstreckade linjer) för rör/kablar 2/3. Under jord finns stabiliseringsanordningens 13 utgång.Denna innehåller enligt en utföringsform av uppfinningen en ”matris” (eller vektor) -del,anordnad på sådant sätt att kanalerna är ordnade i en matris med n rader och m kolumner ochkan på så sätt separera rör/kablar 2/3 på ett kontrollerat sätt, horisontellt och/eller vertikalt när de förläggs i mikrodiket 1.

Så för att summera: ett efter ett kapas ett av de översta rören/kablama 2/3, det som är avsettför en viss slutdestination, på ett visst minsta avstånd 15 efter platsen för motsvarandeavgreningsmikrodike och därefter lyfts detta rör/kabel 2/3 från huvudmikrodiket 7 och läggs över till avgreningsmikrodiket ända fram till sin slutdestination.

Vidare kan sågmaskinen 8 vara försedd med en anordning för att hålla minst en trumma förrör/kablar 2/3 innan de förläggs i mikrodiket I via stabiliseringsanordningen 13. På detta sätt är det lätt att komma åt rören/kablarna 2/3. 14 Vidare kan maskinen 8 enligt uppfinningen inkludera andra lämpliga anordningar såsom; eneller flera motoranordningar för att driva sågklinga 14, stabiliseringsanordning 13 och/ellerframdrivningsanordningar (som larvfötter eller hjul), kommunikationsanordningar för trådlöskommunikation med exempelvis en extern serverenhet, beräkningsenheter, minnesenheter,sensorer, GPS-utrustningar, fordon, displayanordningar avsedda att visa information såsomgrafik, databaser, läsningsanordning för att läsa kodningsanordningar på sågklingor, startspärr etc.

Beträffande driften av sågklinga 14 och/eller stabiliseringsanordning 13 kan detta exempelvisske via direkt mekanisk drift, hydraulisk drifi eller elektrisk drift. Mekanisk drivning ger denhögsta verkningsgraden medan elektrisk drivning ger den lägsta verkningsgraden, så den förra är att föredra om hög effekt behövs, vilket ofta är fallet.

Vissa väghållare ställer krav på att återställning och försegling av mikrodiket 1 måste görasmed återasfaltering av upp till 500 mm bredd. Därför måste man skära och ta bort upp till 250mm av ytbeläggningen Ll på varje sida av mikrodiket 1. Detta medför normalt ytterligare ett kostsamt och arbetskrävande moment.

Enligt ett utförande av föreliggande uppfinning anordnas maskinen 8, som sågar mikrodiket 1och förlägger rör/kablar 2/3, med såganordningar placerade på vardera sidan av mikrodiket 1.Såganordningarna sågar genom ytbeläggningen Ll parallellt med och på ett bestämt avståndfrån mikrodiket 1. Detta görs samtidigt som maskinen 8 sågar ett mikrodike l och förläggerrör/kablar 2/3 i detta mikrodike 1. Såganordningama är anbringade på maskinen 8 medjusterbara anordningar så att avståndet från mikrodiket 1 kan varieras mellan 0-250 mm.Såganordningarnas sågdjup kan dessutom justeras med lämpliga anordningar mellan 0-150mm. Efteråt kan ytbeläggningen mellan sågspåren lätt tas bort. Figur 16 visar ett tvärsnitt avett mikrodike 1 sågat av en förläggningsmaskin 8 med aktiverade såganordningar på båda sidor av mikrodiket l, efter borttagning av ytbeläggningen mellan sågspåren.

Under transport av maskinen 8 kan såganordningama lyftas helt över mark 10.Såganordningama kan vara försedda med stödhjul för att kunna avkärma marknivån 10 under sågning och därmed kunna såga till ett bestämt dj up under ytan.

Var och en av de tvâ såganordningama drivs med sin egen motoranordning. Båda såganordningama kan höjas och sänkas oberoende av sågklinga 14 ochstabiliseringsanordning 13. Var och en av såganordningama har en skyddskåpa och kan varaförsedd med en diamantsågklinga. Såganordningarna är monterade på maskinen 8 på vardera sidan av mikrodiket 1, parallellt med och bakom sågklingan 14 som sågar mikrodiket 1.

Uppfinnarna har även insett att det kan finnas ett behov av en svärdforrnad sågklinga med ensågkedja eller sågvajer, som drivs runt denna svärdsågklinga av en motoranordning. En sådansvärdsågklinga med tillhörande sågkedja/sågvajer kan användas för sågning genomytbeläggningen Ll och ned i underliggande bärlager L2 och ersätter då en cirkulär sågklinga14.

Sågkedjans/sågvajerns sågyta har på lämpliga ställen segment/pärlor med inbakade diamantermed samma sågegenskaper som vid en cirkulär diamantsågklinga 14 och på samma sätt somvid en cirkulär sågklinga 14 placeras en stabiliseringsanordning 13 med styrorgan 17 förrör/kablar 2/3 direkt bakom och så nära svärdsågklingan som möjligt.Stabiliseringsanordningens 13 främre del 18 har i båda fallen en form som är komplementär med respektive sågklingas 14 form.

Som komplement till maskinens 8 hjul kan maskinen 8 även förses med larvfötter/band överhjulen. Sådana lawfötter/band kan betraktas som en ”egen bit väg”, som maskinen 8 rullar utunder sig. Maskinens 8 hjul körs alltså alltid på "bra väg". Dessutom är bandets area mycketstor jämfört med hj ulens och därmed sprids marktrycket ut och blir därför mycket lågt räknatper ytenhet.

Uppfinnarna har även insett att det kan finnas behov av att sågklinga 14 ochstabiliseringsanordning 13, med bibehållna inbördes relativa positioner, kan röra sig framåteller bakåt i sågriktriingen 9 trots att maskinen 8 står stilla. Detta kan vara viktigt t ex närmaskinen 8 befinner sig vid ett hinder, som kan vara en vägg, mur, grop, gräsyta, trottoar ellerannat som hindrar maskinen 8. l och med denna funktion kan sågklinga 14 ochstabiliseringsanordning 13 tillsammans såga och förlägga rör/kablar 2/3 upp till 2000 mmtrots att maskinen 8 står stilla. Denna funktion gör det möjligt att såga ända fram till eller frånett hinder. 16 Höjning och sänkning samt ovan beskrivna horisontella rörelser av sågklinga 14 ochstabiliseringsanordning 13 med stillastående maskin 8 kontrolleras med en eller flera speciellt anpassade motorer, drivningsorgan och rörliga axlar.

Exempel 1: Sågning fram till ett hinder framför maskinen 8. Maskinen 8 sågar och förläggerrör/kablar 2/3 så långt som möjligt fram till hindret med sågklinga 14 ochstabiliseringsanordning 13 i sina normala positioner vid sågning/förläggning. Vid hindretstoppas maskinen 8 och står därefter helt stilla medan sågklinga 14 ochstabiliseringsanordning 13 tillåts att såga och förlägga rör/kablar 2/3 ända fram till hindret.

Därefter lyfts både sågklinga 14 och stabiliseringsanordning 13 upp till sina högsta lägen.

Exempel 2: Start av sågning från ett hinder bakom maskinen 8. Med sågklinga 14 ochstabiliseringsanordning 13 lyfta ovan mark 10 backas maskinen 8 så nära hindret som möjligtoch med stillastående maskin 8 törflyttas sågklinga 14 och stabiliseringsanordning 13 så långtbakåt på maskinen 8 som möjligt. Därefter sänks sågklingan 14 ned till sågdjup och tillåtssåga framåt med till en början stillastående maskin 8 en tillräckligt lång sträcka så attstabiliseringsanordning 13 med rör/kablar 2/3 kan sänkas ned i mikrodiket 1. Därefter körsmaskinen 8 framåt på normalt sätt med sågklinga 14 och stabiliseringsanordning 13 i sina normala positioner vid sågning/förläggning.

Micro Iïenching Technique (M T I)En fördjupad kunskap om MTT metoden kan vara motiverad. Figur 1 visar ett flödesschemaför en MTT-metod för att förlägga minst ett rör/kabel 2/3 under en vägs ytbeläggning i ettområde innehållande stegen:- Sågning av ett mikrodike 1 i ett område genom det första lagret LI in i det andra lagretL2;- Förläggning av minst ett rör/kabel 2/3 i mikrodiket 1 på så sätt att detta minst ettrör/kabel 2/3 förläggs under det första lagret Ll; och- Återfyllning av mikrodiket 1 för att återställa vägbanan.

Figur 3a och 3b visar schematiskt ett tvärsnitt av ett område där kanalisationsrör 2 är förlagda i mikrodiket l. Området i figur 3a och 3b är ett tredimensionellt avsnitt av ett typiskt 17 vägområde, vari området innehåller ett första lager Ll som är en vägbeläggning avexempelvis asfalt eller betong och ett andra lager L2 som är ett bärlager för det första lagretLl och som normalt består av makadam, sand och jord. Som visas i figur 3 är det andra lagret L2 naturligt placerat under det första lagret Ll.

Steget med sågning inkluderar: Att såga mikrodiket l genom det första lagret L1 in i det andralagret L2 vilket innebär att mikrodiket 1 är sågat på sätt som framgår i figur 3a och 3b.Mikrodiket 1 sågas så djupt att minst ett rör/kabel 2/3 kan förläggas i mikrodiket 1 under detförsta lagret L1 (dvs alla installerade rör/kablar 2/3 förläggs under det första lagret Ll). Medföreliggande metod kan alla rör 2 och kablar 3 som erfordras i ett fiberoptiskt nätverkförläggas så djupt att de är skyddade även om vägbeläggningen L1 avlägsnas eller byts, exempelvis när vägen repareras.

Därefter förläggs det minst ett rör 2 och/eller kommunikationskabel 3 i mikrodiket l. Röret 2är ett rör anordnat för att blåsa in ”blåsfiber” (så kallad EPFU) eller fiberkablar. Röret/rören 2och/eller kommunikationskabeln/kommunikationskablama 3 förläggs i mikrodiket 1 så att de är helt förlagda under det första lagret Ll.

Slutligen fylls mikrodiket 1 med ett lämpligt fyllnadsmaterial 6 för att återställavägkroppen. Återfyllnadsmaterialet 6 består av sand eller annat material med lämpligaegenskaper. Ett fyllnadsmaterial 6, som är flytande vid tiden för fyllning och som senarehärdar och får hög motståndskraft mot kompressionskrafier är ett fyllnadsmaterial 6 attföredra. Mikrodiket 1 fylls med fyllnadsmaterialet 6 till en lämplig nivå, och om så erfordras kompakteras med en markvibrator anpassad för bredden w av mikrodiket 1.

Slutligen förseglas mikrodiket 1 med ett förseglingsmaterial, som till exempel bitumen, för atterhålla vattentät försegling. Om en vattentät försegling inte erfordras kan lagning ävenutföras med kallasfalt, vilket är en enkel och billig metod för återställning. En lämplig mängdkallasfalt hälls helt enkelt över och skrapas ned i mikrodiket 1 och kompakteras därefter till en jämn och hård yta. Eventuellt överskott av asfalt kan sedan samlas upp och forslas bort.

Steget med försegling kan enligt en föredragen utföringsforrn inkludera stegen: - Försegling av mikrodiket 1 jäms med botten 5 av det första lagret Ll med en första 18 försegling S1; och- Försegling av mikrodiket 1 jäms med toppen 4 på det första lagret Ll med en andra försegling S2.

Figur 4 visar det ovan beskrivna utförandet. Toppen 4 och botten 5 av det första lagret Llvisas i figur 4. För att erhålla en försegling med god vidhäftning rekommenderas att hälla hetbitumen eller en bitumenblandning för försegling av mikrodiket 1. Även andra material som betong eller polymermodifierad bitumen fungerar också.

Den första förseglingen S1 förseglar mikrodiket 1 järns med botten 5 av det första lagret LI,så att mikrodiket 1 sedan kan tvättas med en högtryckstvätt för att avlägsna rester av sand frånasfalt-/betong- kantema. Efter tvättningen kan mikrodiket l torkas och förvärmas med hjälpav en propanbrännare och slutligen fylls mikrodiket 1 jäms med toppen 4 av det första lagretLl med ett lärnpligt förseglingsmaterial som till exempel ett material baserat på het bitumen och avsett för spricklagning i asfalt.

Enligt ytterligare ett utförande, sågas mikrodiket 1 med en maskin 8 vars sågklinga 14 ärdiamantbeklädd. En sådan diamantbeklädd sågklinga 14 sågar enkelt genom de hårdastematerial som sten eller betong och har visat sig vara mycket lämplig för denna applikationeftersom mikrodikets 1 kanter blir exceptionellt raka, rena och lätta att laga. Tidigare metoderatt göra mikrodiken 1 som t. ex. att använda sågklinga med tänder av hårdmetall somvolframkarbid skapar mängder av små sprickor i kanterna på det sågade mikrodiket 1 och som gör fullständig försegling väsentligt svårare och dyrare i jämförelse med föreliggande metod.

Mikrodiket 1 sågas företrädesvis med en modifierad så kallad vägsåg (sågmaskin 8) meddiamantklädd sågklinga 14. För att ytterligare optimera och förbättra vägsâgens prestanda idenna tillämpning har uppfinnama insett att en eller flera av nedanstående förbättringar äranvändbara och ska anses vara utföringsfomier:0 Förändring av rotationsriktingen på sågklingan 14 till så kallad ”up-cut” för förbättradborttransport av sâgat material;0 Modifierad kåpa över sågklingan 14 och ett främre utlopp för att optimeraborttransport av sågat material och för minskad spridning av dammpartiklar samt för att lämna mikrodiket 1 rent och färdigt för förläggning av rör/kablar 2/3; 19 0 Stabiliseringsanordning 13 enligt figur 8 och 9 med ett eller flera styrorgan 17 för rör/kablar 2/3 monterad direkt efter sågklingan 14 så att mikrodikning och förläggning2/3 kan fallstabiliseringsanordningen 13 har styrorgan 17 för ett flertal rör/kablar 2/3 skall dessa av rör/kablar ske i en sammanhängande process. l destyrorgan 17 ordnas så att utgångama från stabiliseringsanordningen 13 är placeradeöver varandra på så sätt att ordningen på rör/kablar 2/3 från ingången in istabiliseringsanordningen 13 och ut i mikrodiket 1 bevaras; v Trumvagn dragen av vägsågen med hållare för trummor för rör/kablar 2/3, samtvamingstape och söktråd 0 Servo styrd av sensor för att automatiskt hålla sågklingan 14 lodrät på ojämntunderlag. (t.ex. ena sidans drivanordningar (hjul eller larvfötter) på trottoaren ochandra sidans drivanordningar på vägen). 0 Sensor för temperaturövervakning av sågklingan 14, som automatiskt tillsätter merkylvatten om sågklingans 14 temperatur ökar alternativt sänker rotationshastigheten.Kylvatten tillsättas nära mitten på sågklingan 14 och på dess båda sidor.

I Växellåda så att periferihastigheten på sågklingan 14 kan hållas konstant vid ändring av sågklingans 14 diameter.

Figur 8 visar en utföringsforrn av en sågmaskin 8 innehållande en sågklinga 14 anordnad förup-cut. Up-cut definieras som den rotationsriktning hos sågklingan 14 i förhållande tillsågriktingen, som visas i figur 8. Alla kända sågmaskiner 8 har motsatt rotationsriktning.Ändring av rotationsriktningen på sågklingan 14 till up-cut hjälper till att avlägsna uppsågat material från mikrodiket 1 och ger därmed ett "rent" mikrodike l.

Vidare är sågmaskinen 8 utrustad med en stabiliseringsanordning 13, monterad direkt i bakomsågklingan 14, där stabiliseringsanordningen 13 har minst ett styrorgan l7, som t.ex. kanalerför att styra rör/kabel 2/3 när de förläggs i mikrodiket 1 direkt efier sågklingan 14. 1 det fallett flertal rör/kablar 2/3 förläggs samtidigt är stabiliseringsanordningen 13 utformad så attordningen på rör/kablar 2/3 bibehålls. Det kan uppnås genom att ha individuella kanaler förrör/kablar 2/3 i stabiliseringsanordningen 13 så att ordningen på rören/kablama 2/3 bibehållsgenom stabiliseringsanordningen 13. Detta gör det möjligt att, innan rören/kablarna 2/3 går ini stabiliseringsanordningen 13, identifiera vilket rör/kabel 2/3 som kommer att komma ut överst i mikrodiket 1 och på så sätt göra det möjligt att veta viket rör/kabel 2/3 som skall kapas för varje slutdestination. Se figur 10.

Enligt en utformning bör djupet d på mikrodiket l vara större än djupet på det första lagretd1 plus höjden d2 av minst ett rör 2 eller minst en kommunikationskabel 3, d.v.s. d > d] +d2 vilket innebär att djupet d av mikrodiket 1 är större än höjden på det första lagret d]plus den sammanlagda höjden av ett eller flera rör 2 och/eller kommunikationskablar 3.

Som framgår av figur 3a, 3b, och 4 gäller ovanstående relation.

Kostnaden för att såga ett mikrodike 1 ökar emellertid med ökat djup d. Därför börmikrodiket 1 inte vara djupare än nödvändigt. Normalt dj up d för mikrodiket 1 kan vara ca400 mm, men till skillnad från bredden w av mikrodiket 1 kan djupet d ofia justeraskontinuerligt under drift. Sågdjupet kan därför reduceras gradvis i takt med att antaletrör/kablar 2/3 som förläggs i mikrodiket 1 minskar.

Mikrodiket 1 bör dessutom inte vara bredare än nödvändigt då ett bredare mikrodike 1innebär högre kostnader i jämförelse med ett smalare mikrodike 1. Å andra sidan kan ettsmalare mikrodike 1 göra det svårare att förlägga rör/kablar 2/3 så det finns en optimal breddpå mikrodiket 1, efiersom exempelvis om mikrodiket 1 är för smalt staplas alla rör/kablar 2/3ovanpå varandra så att djupet till det översta röret/kabeln 2/3 från marknivån 10 kan bli för grunt.

Med ledning av ovanstående diskussion har uppfinnarna genom tester kommit fram till attlämpliga dimensioner på ett mikrodike 1 skall vara ett dj up d mellan 200 - 500 mm (och helst300 - 500 mm) samt en bredd w mellan 10 - 30 mm (och helst 15 - 25 mm) enligt enutföringsforrn optimerat för installationseffektivitet och låg kostnad. Vidare, med dessadimensioner minimeras trafikstömingar, eñersom trafik kan passera över ett öppet mikrodike l.

Vidare enligt en annan utföringsfonn och med referens till flödesschemat i figur 2 innehållermetoden att förlägga minst ett rör/kabel 2/3 följande steg;- Avsökning av ett område med hjälp av markradar; och- Identifiering av hinder i området genom analys av data från denna markradar - Sågning av ett mikrodike 1 i området genom det första lagret L1 och ned i det andra 21 lagret L2- Förläggning av minst ett rör/kabel 2/3 i mikrodiket 1 så att det minst ett rör/kabel 2/3placeras under det första lagret Ll; och - Återfyllning av mikrodiket 1 för att återställa vägens yta.

Det bör noteras att enligt denna utföringsfonn görs stegen med avsökning och identifiering innan övriga steg.

Enligt denna utföringsform avsöks området med hjälp av en markgenomträngande radarenhet,som exempelvis en markradar/GEO-radar eller annan lämplig utrustning.

Därefter identifieras, med hjälp av informationen från den markgenomtränganderadarenheten, möjliga markförlagda hinder i området, som exempelvis avloppsrör, el- ochtelekablar, markförlagda konstruktioner, etc. Stegen med avsökning och identifiering innebäratt när man utför det efterföljande steget med sågning kan man undvika att oavsiktligtkapa/skada befmtlig infrastruktur i området vilket annars skulle resultera i förseningar ochextra kostnader i mikrodikningsprocessen. Efter att ha sågat ett mikrodike 1 i det avsökta området, förläggs minst ett rör 2 och/eller kommunikationskabel 3 i mikrodiket 1. Slutligen fylls mikrodiket 1 med lämpliga material så vägbanan blir återställd.

Metoden kan även omfatta steget: Installation eller blåsning av fiber eller fiberkabel i ett eller flera rör 2, om kanalisationsrör har förlagts i mikrodiket 1.

Det bör även noteras att den ovan beskrivna metoden även kan inkludera steget: Att göra eneller flera avgreningspunkter anslutna till mikrodiket l. Lämpligen görs avgreningspunktenmed hjälp av en diamantklädd kärnborr eller med en handhållen sågmaskin 8 med diamantklädd kedja eller sågklinga 14. l denna utföringsform kan metoden även inkludera det fortsatta steget att borra en eller flera kanaler från avgreningspunktema till en eller flerafastigheter med hjälp av styrd borming. Det är viktigt att kanalema borras under det första lagret L1 in i det andra lagret L2. Rör/kablar 2/3 installeras däreñer i dessa kanaler när borrendras tillbaka.

I följande beskrivning belyses olika aspekter avseende placering och utfornming av 22 mikrodiken 1, avgreningspunkter och kanaler samt strategier avseende kapning, avgrening, etc. i förhållande till och ingående i föreliggande metod.

Layout Figur 5 visar en typisk logisk struktur av ett Fiber-Till-Hemmet (FTTH) nätverk i ettbostadsområde, där D är en distributionsnod och F är en skarvpunkt där större fiberkablarskarvas mot mindre (eller i fallet med ett distribuerat PON nät (Passivt Optiskt Nät) ett ställedär optiska splitters är placerade). Nätet mellan distributionsnoden D och skarvpunkten Fkallas distributionsnät och nätet mellan skarvpunkten F och enskilda fastigheter kallasaccesssnät. Kanalisationsrör/kablar 2/3 för både distributions- och accessnät kan installeras med föreliggande metod.

Ett bostadsområde som skall byggas med FTTH delas normalt in i ett antal mindre sub-områden. Någonstans i eller utanför bostadsområdet måste det finnas ett ställe, som kaninhysa de optiska paneler och den elektronik som behövs för distributionsnoden D.Distributionsnoden D kan vara lokaliserad i en befintlig fastighet, i en egen liten nybyggdbyggnad eller i ett stort markskåp. Varje distributionsnod D kan innehålla elektronik ochfiberoptiska paneler för mellan några hundra hushåll upp till flera tusen hushåll. Storleken pådet område som ska anslutas till en enskild distributionsnod D kan anpassas inom vida gränseroch beror primärt på praktiska överväganden, så som utrymme i noden D, svårigheter med atthantera en mängd små distributionsnoder D, etc. Föreliggande metod kan också anpassas för varje önskat antal fibrer per hushåll.

Det finns två huvudtyper av FTTH nät: Punkt till punkt samt punkt till multipunkt. I ett såkallat punkt-till-punkt nät innehåller distributionsnoden D den andra änden av alla de fibrersom har startat i varje enskilt hushåll i bostadsområdet. Om till exempel ett ornråde med 500hushåll dimensioneras för 2 fiber per anslutning innebär det att 1000 fibrer kommer in tilldistributionsnoden D. Distributionsnoden D bör vara centralt placerad i området, som ska byggas, som visas i figur 5.

Utformningen av ett punkt-till-multipunkt nät eller så kallat Passivt Optiskt Nät (PON) är mereller mindre detsamma. Skillnaden är att antalet inkommande fibrer till distributionsnoden D, i detta fall, motsvarar antalet hushåll dividerat med en faktor (till exempel 8, 16, 32 etc. 23 beroende på vald splittertyp). Exemplen i den fortsatta diskussionen baseras på att ett punkt-till-punkt nät skall byggas. Beskrivna metoder kan emellertid även appliceras på ett PON nät, bara distributionskablama skalas ned i motsvarande grad.

Sett från distributionsnoden D förläggs distributionskablar ut till skarvpunkter F, placerade ibrunnar eller i markskåp. Distributionskablama dimensioneras normalt för antalet hushåll iområdet plus 10% i reserv, så att framtida, nybyggda fastigheter lätt kan anslutas till nätet. Iett punkt-till-punkt nät, där exempelvis en skarvpunkt F omfattar ett område med 22fastigheter och kravet är 2 fiber per fastighet, erfordras 48 fiber från distributionskabeln.Fibrer från distributionskablama skarvas i skarvpunktema F till fibrer från accesskablama.

Dessa accesskablar går sedan vidare till vaije enskild fastighet, som ska anslutas.

Hur många fastigheter en skarvpunkt F ska försörja beror huvudsakligen på ekonomiskaställningstaganden. Om området är för stort ökar medellängden på accesskablarna till varjefastighet, vilket ökar kostnaden. Å andra sidan, om området är för litet ökar kostnaden perfastighet på grund av dess andel i skarvpunkten F samt dess distributionskabel. Följaktligenfinns en optimal storlek för ett bostadsområde där kostnaden minimeras. Antalet fastigheter,som ger detta kostnadsminimum, beror i huvudsak på områdets topografi och på storlekenpå fastigheternas tomtmark, men en tumregel kan dock vara att ett optimalt antal fastigheter, anslutna till en skarvpunkt F, ofta ligger någonstans mellan 16 - 48.

Om sågning av mikrodiken 1 utförs med en sâgmaskin 8 enligt en utfóringsforrn av uppfinningen bör skarvpunkten F placeras centralt i varje delområde av bostadsområdet, medtill exempel 22 fastigheter. Skarvpunkten F kan fysiskt vara placerad i ett markskåp vidvägkanten eller i en kabelbrunn. Typiskt ska då 10 - 12 kanalisationsrör 2 gå från markskåpetalternativt kabelbrunnen åt vardera håll längs vägen. Vart och ett av dessa kanalisationsrör 2ansluter sedan en av områdets 22 fastigheter. Slutligen blåses accesskablar in i varje kanalisationsrör 2.

Strategi fór sågningVanligtvis har villaområden fastigheter på båda sidor av en väg och fastighets- anslutningarna kan då göras på två olika sätt: Antigen sågar man på båda sidoma av vägen 24 och ansluter fastighetema via närmaste mikrodike 1 eller så sågar man bara på ena sidan av vägen alternativt i mitten av vägen och ansluter fastigheter från båda sidorna av vägen viadetta enda mikmdike l.

Emellertid, för att minimera antalet sågade mikrodiken 1, som korsar vägen, görs, enligt ettutförande, korsningar till motsatt sida av vägen till tomtgränsen mellan två fastigheter.Därefter förläggs kanalisationsrör 2 i mikrodiket l till var och en av de två fastigheterna. På såsätt behövs bara ett mikrodike l som korsar vägen för varannan fastighet på motsatt sida av vägen. Detta är en billig och kostnadseffektiv metod att ansluta alla hus i ett område.

Avgrening från huvudmikrodiket 7 Avgreningar från ett huvudmikrodike 7 (ett huvudmikrodike 7 är definierat som ett mikrodike1 längs en väg) kan utföras på ett antal olika sätt. Avgreningarna kan sågas antigen innan, somframgår i figur 6, eller efter det att huvudmikrodiket 7 sågats. För att få en stor böjradie påkanalisationsröret 2 ut i avgreningen, utförs båda metodema bäst i en vinkel motsvarande ca45° från huvudmikrodiket 7. Avgreningsmikrodikena kan endera korsa huvudmikrodiket 7eller avslutas jäms med huvudmikrodiket 7. När huvudmikrodiket 7 sågas ochkanalisationsrören 2 förläggs är det, som det framgår av figur 10 och figur 6, enkelt att ett efter ett lyfta ett av de översta kanalisationsrören 2 över till vart och ett av avgreningsmikrodikena och vidare till respektive fastighet.

En altemativ avgreningsmetod är att med hjälp av en kämborr, med lämplig dimension, förstborra ett hål vid varje avgreningspunkt. Huvudmikrodiket 7 kan sedan sågas genom alla dessahål enligt vad som beskrivits ovan och visas i figur 7. Denna metod lämpar sig både för attgöra fastighetsanslutningama med mikrodiken 1 sågade enligt ovan beskrivna metod samt även när fastighetsanslutningar görs med hjälp av styrd borrning.

En altemativ metod att göra avgreningar är att först borra ett hål vid varje avgreningspunkt.Hålen kan göras med en kärnborr med lämplig dimension (för ett runt hål) eller med etthandhållet verktyg med diamantklädd sågklinga 14 alternativt kedja (för ett rektangulärt hål).Huvudmikrodiket 7 kan sedan sågas genom alla dessa hål på samma sätt som beskrivits ovanoch visas i figur 7. Denna metod är användbar både när avgreningsmikrodiken för fastighetsanslutningar sågas enligt ovan beskrivna metod eller då fastighetsavgreningar utförs med så kallad styrd borrning. Styrd borrning är ibland att föredra när fastighetsanslutningargörs eftersom man då undviker (går under) hinder som (stöd)murar, staket, häckar, träd etc. Åandra sidan innebär det att ytterligare en dyr maskin (för styrd borrning) erfordras på installationsplatsen.

Det bör slutligen klargöras att föreliggande uppfinning inte begränsas till de utiöringsforrnersom redovisas ovan utan även relaterar till och inkluderar alla utfóringsformer inom ramen för de bifogade oberoende patentkraven.

Claims (12)

1. Maskin (8) anordnad för sågning av mikrodiken (1) och förläggning av rör/kablar (2/3) i mikrodiken (1), varvid nämnda maskin (8) innefattar:- en sågklinga (14) anordnad för sågning av ett mikrodike (1) i ett område, vilketområde innefattar ett första lager (L1) och ett andra lager (L2), varvid nämnda förstalager (L1) är en hård ytbeläggning, somt ex asfalt eller betong och nämnda andra lager(L2) är ett bärlager för nämnda första lager (L1) och placerat under nämnda första lager(L1); varvid nämnda maskin (8) sågar nämnda mikrodike (1) genom nämnda förstalager (L1) och ned i nämnda andra lager (L2) och där förlägger nämnda rör/kablar (2,3)helt under nämnda första lager (L1);- en stabiliseringsanordning (13) anordnad för stabilisering av nämnda mikrodikes (1)väggar vid förläggning av rör/kablar (2/3) i nämnda mikrodike (1), varvid nänmdastabiliseringsanordning (13) har en främre del (18) och en bakre (19) del, varvidnämnda främre del (18), vid förläggning av rör/kablar (2/3) i nämnda mikrodike (1), ärplacerad bakom nämnda sågklinga (14) och innefattande en form som är huvudsakligenkomplementär med nämnda sågklingas (14) form; varvid nämndastabiliseringsanordning (13) vidare innefattar styrorgan (17) för styrning av minst ettrör/kabel (2/3) då det förläggs i nämnda mikrodike (1); vidare är nämnda maskin (8) kännetecknad av att nämnda maskins (8) nämnda sågklinga (14) och nämnda stabiliseringsanordning (13) är anordnade att under sågning och förläggning kunna röra sig horisontellt framåt och bakåt mellan ett främsta läge och ett bakersta läge, på nämnda maskin (8), med bibehållna inbördes relativa positioner, så att sågning och förläggning av rör/kablar (2/3) kan utföras mellan nämnda lägen med stillastående maskin (8).

2. Maskin (8) enligt patentkrav 1, varvid nämnda sågklinga (14) och nämndastabiliseringsanordning (13) är anordnade att kunna förflyttas mellan nämnda främsta ochnämnda bakersta lägen med nämnda sågklinga (14) och nämnda stabiliseringsanordning (13) lyfta ovan mark.

3. Maskin (8) enligt patentkrav 2, varvid nämnda sågklinga (14) är anordnad att kunna sänkastill sin driftposition under tiden nämnda stabiliseringsanordning (13) befinner sig lyft ovan mark.

4. Maskin (8) enligt patentkrav 3, varvid nämnda stabiliseringsanordning (13) är anordnad attkunna sänkas till sin driftposition under tiden nämnda sågklinga (14) befinner sig i sin driftposition.

5. Maskin (8) enligt patentkrav 1 eller 4, varvid nämnda sågklinga (14) och nämndastabiliseringsanordning (13) är anordnade att såga och förlägga rör/kablar (2/3) med stillastående maskin (8) upp till 2000 mm.

6. Maskin (8) enligt patentkrav 1, 4 eller 5, varvid nämnda rörelse av nämnda sågklinga (14)och nänmda stabiliseringsanordning (13) mellan nämnda främsta läge och nämnda bakersta läge utförs med en eller flera därför avsedda motoranordningar.

7. Maskin enligt något av föregående patentkrav; varvid nämnda sågklinga (14) är cirkulär.

8. Maskin (8) enligt något av patentkraven 1-6; varvid nämnda sågklinga (14) för sågning av nämnda mikrodike (1) är svärdforrnad.

9. Maskin (8) enligt patentkrav 8; varvid nämnda svärdforrnade sågklinga (14) innefattar en sågkedja med segment innehållande diamanter.

10. Maskin (8) enligt patentkrav 8; varvid nämnda svärdforrnade sågklinga (14) innefattar en vajer trädd genom pärlor innehållande diamanter.

11. Maskin (8) enligt patentkrav 9 eller 10; varvid nämnda kedja eller nämnda vajer drivs av en motoranordning.

12. Maskin (8) enligt något av föregående patentkrav; varvid nämnda maskin (8) innefattarlarvfötter/band över minst två av maskinens (8) hjul på vardera vänster respektive höger sida i sågriktningen.