SE1651435A1 - Maskin för sågning av diken och förläggning av rör/kablar - Google Patents

Abstract

Föreliggande uppfinning avser en maskin anordnad för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar i mikrodiken, varvid nämnda maskin innefattar en sågklinga anordnad för sågning av ett mikrodike i ett område; varvid nämnda maskin vidare innefattar en stabiliseringsanordning anordnad för stabilisering av nämnda mikrodikes väggar vid förläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning är placerad omedelbart efter nämnda sågklinga i nämnda mikrodike och nämnda stabiliseringsanordning innefattar styrorgan för styrning av minst ett rör/kabel då det förläggs i nämnda mikrodike.(Fig. 8)

Description

MASKIN FÖR SÄGNING Av DIKEN OCH FÖRLÄGGNING AvRöR/KABLAR Tekniskt områdeFöreliggande uppfinning avser en maskin för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar. Uppfinningen avser särskilt en maskin enligt patentkrav l.

Bakgrund till uppfinningen Utbyggnaden av fiberoptiska kommunikationsnät i villaorr1råden hindras ofta av höga kostnaderför schaktning och återställning av vägens ytbeläggning, såsom asfalt eller betong. En typiskfiberanslutning i ett villaområde kostar ca EURO 3000 exklusive moms och därför är mångavillaägare tveksamma till att göra en sådan investering. Detta betyder i sin tur attanslutningsgraden blir låg när ett villaområde byggs, vilket ytterligare ökar kostnaden förfiberanslutning. Anledningen till detta är att kostnaden för ryggradsnätet är mer eller mindreoberoende av anslutningsgraden och en låg anslutningsgrad medför att färre fastighetsägare måste dela på den totala kostnaden för ryggradsnätet.

Alternativt, att ansluta husen genom grönorr1råden/tomtmark mellan fastigheter i ettvillaområde är i de flesta fall inte möjligt. Med all säkerhet skulle kostnadema vara väsentligtlägre eftersom det till och med skulle kunna vara möjligt att plöja ned slangar/rör för fiberkablarmen detta innebär att man antagligen ofta måste korsa trädgårdar för fastigheter hos folk sominte vill ansluta sig. Även återställning av blomrabatter, buskar och träd kan vara mycketkostsamt. Slutligen skulle det antagligen vara en enorm uppgift att ordna med tillstånd från alla fastighetsägare som berörs.

Föreliggande ansökan beskriver en ny metod för att göra mikrodiken och förläggning avrör/kablar i mikrodiken, vilken är benämnd Micro Trenching Teknik (MTT). I detta avseendefinns det ett behov inom teknikens område för en anordning som kan användas tillsammans med den nya metoden och/eller förbättrar nämnda nya metod.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla en maskin för sågning av mikrodiken ochförläggning av rör/kommunikationskablar som helt eller delvis löser problem och nackdelarmed känd teknik. Ett annat ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla en maskin somförbättrar förläggningen av rör/kablar (tex. kommunikationskablar) i mikrodiken så att kostnaden kan reduceras och tid sparas.

Ovan nämnda ändamål uppnås med en maskin anordnad för sågning av mikrodiken ochförläggning av rör/kablar i mikrodiken, varvid nämnda maskin innefattar en sågklinga anordnadför sågning av ett mikrodike i ett område; varvid nämnda maskin vidare innefattar enstabiliseringsanordning anordnad för stabilisering av nämnda mikrodikes väggar vidförläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning ärplacerad omedelbart efter nämnda sågklinga i nämnda mikrodike och nämndastabiliseringsanordnin g innefattar styrorgan för styrning av minst ett rör/kabel då det förläggs i nämnda mikrodike.

Utföringsformer av maskinen enligt uppfinningen är definierade i de bilagda osjälvständiga patentkraven och beskrivs i efterföljande detaljerade beskrivning.

En maskin enligt föreliggande uppfinning gör det möjligt med sågning av mikrodiken ochautomatiskt förläggning av rör/kablar i detsamma på ett effektivt sätt, vilket sparar tid ochpengar. Särskilt tillhandahåller uppfinningen en lösning med vilken rör/kablar kan förläggas på ett kontrollerat och förutbestämt sätt och med hög hastighet.

Andra fördelar och tillämpningar av föreliggande uppfinning kommer att bli uppenbara genom följ ande detaljerade beskrivning av uppfinningen.

Kortfattad beskrivning av figurerDe bilagda figurerna år avsedda att klargöra och förklara föreliggande uppfinning, i vilken;- Figur 1 visar ett flödesschema för MTT; - Figur 2 visar ett flödesschema av en utföringsforrn av MTT; - Figur 3a och 3b schematiskt visar ett tvärsnitt av ett gatuornråde med ettmikrodike; - Figur 4 schematiskt visar tvärsnittet i figur 3, varvid mikrodiket är återfyllt medett fyllnadsmaterial, såsom sand, och förseglat med två förseglingslager; - Figur 5 visar en typisk layout för ett fiber-till-hem-nät; - Figur 6 visar hur avgreningar till enskilda fastigheter sågas från etthuvudmikrodike; - Figur 7 visar av grenin g till enskilda fastigheter i det fall styrd borrning användsi stället for sågning; - Figur 8 visar en sågningsmaskin med dess sågklinga/sågblad och enstabiliseringsanordning för förläggning av rör/kablar placerad direkt bakomsågklingan; - Figur 9 visar sågningsmaskinen där stabiliseringsanordningen är anordnad församtidig förläggning av ett flertal rör/kablar samtidigt som ordningen hosrören/kablama bevaras i mikrodiket; - Figur l0 visar i detalj var det översta röret/kabeln skall kapas för attröret/kabeln skall ges tillräcklig längd för att nå sin slutdestination; och - Figurer ll-l3 visar ytterligare utföringsformer av stabiliseringsanordningen(kanalema är endast antydda i figurer ll-l3 och skall därför inte ses som verkliga representationer) Detaljerad beskrivning av uppfinningen För att uppnå ovan beskrivna ändamål är en maskin för sågning och förläggning av rör/kablartillhandahållen. Uppfinnama har insett behovet av att förläggningen av rör/kablar måste skeinnan mikrodikets väggar kollapsar och innan stenar (eller grus/jord) och speciellt stenar störreän dikets bredd kilas fast i mikrodikets sidor och hindrar installation av rör/kablar hela vägenned till botten av mikrodiket. Genom att uppnå detta sparas tid (och pengar) eftersom installationen kan genomföras utan onödiga avbrott.

Av denna anledning är föreliggande maskin anordnad för sågning i ett område. Därför innefattarmaskinen en sågklinga, företrädesvis cirkelformad, för sågning av mikrodikena (”microtrenches”). De sågade mikrodikena är anordnade för mottagande av rör/kablar, vilket betyder att de sågade mikrodikena har givits lämpliga dimensioner.

Maskinen innefattar även en stabiliseringsanordning anordnad för att stabilisera mikrodiketsväggar vid förläggning av rör/kablar och av denna anledning är stabiliseringsanordningenplacerad omedelbart efter sågklingan i det sågade mikrodiket så att väggarna är stabiliseradetills dess att rör/kablar har förlagts/installerats medelst styrorgan, vilka även är anordnade på stabiliseringsanordnin gen.

För stabilisering av mikrodikenas väggar består stabiliseringsanordningen av lämpligastabiliseringselement såsom lämpliga sidoelement vilka är anordnade för att ”hålla upp”väggarna tills dess att rören/kablama har installerats i mikrodiket. Det är viktigt attstabiliseringsanordnin gen är placerad omedelbart bakom sågklingan så att diket som sågas medsågklingan stabiliseras omedelbart efter det att de sågats så att det inte faller ihop eller att stenareller andra föremål rasar ned i diket innan rör/kablar förlagts. Därför är enligt en utföringsformav uppfinningen största tillåtna avstånd mellan sågklingan och stabiliseringsanordningen störreän 0 mm men mindre än l0 mm. Dimensionen på stabiliseringsanordningen beror på storlekenhos rören/kablama, antalet rör som skall förläggas på samma gång och djupet av förläggningeni diket. Emellertid skall bredden hos stabiliseringsanordningen vara något mindre än bredden hos sågklingan.

Vidare, för att erhålla kontrollerad och automatisk förläggning av rör/kablar har anordningenäven styrorgan som styr rören/kablama ned i diket på ett kontrollerat och ordnat sätt.Kombinationen av stabilisering och styming har visat sig reducera kostnad och tid på etteffektivt sätt eftersom processen med sågning och installation kan utföras samtidigt.Styrorganen är anordnade på stabiliseringsanordningen och därför möjliggör uppfinningen attrör/kablar kan förläggas i det sågade mikrodiket under tiden det stabiliseras avstabiliseringsanordningen. Rör/kablar kan på så sätt förläggas med hög precision (t.eX. på rätt höjd i mikrodiket) eftersom diket är "rent" så länge diket stabiliseras av anordningen.

Stabiliseringsanordningen kan tillverkas av något lämpligt starkt material så att dikena kanstabiliseras. Materialet skall lämpligen vara stelt, segt och hårt men ändå fleXibelt för att klarapåfrestningar under drift. lnfästningen av stabiliseringsanordningen på spåfräsningsmaskinenskall ha en viss fleXibilitet för att förhindra skador om stabiliseringsanordningen fastnar i diket.

Stål eller stållegeringar är lämpliga eftersom de kan ges rätt egenskaper vid legerin g med andra metaller såsom platina och magnesium. Eftersom det är ett begränsat utrymme i det sågademikrodiket måste stabiliseringsanordningens väggar vara så tunna som möjligt för att kunnahantera passerande rör/kablar, men fortfarande ha de egenskaper som beskrivs ovan.Stållegeringar med hårdhet motsvarande 400 - 700 Brinell har visat sig vara lämplig för dessatillämpningar. Det har även konstaterats att stabiliseringsanordningen kan tillverkas som enkolfibergjutning. Delar av stabiliseringsanordningen kan gjutas separat innan montering av en stabiliseringsanordnin g.

Enligt en utföringsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen en ingång och enutgång för rör/kablar, där ingången och utgången är anslutna till styrorganen. Företrädesvis ärstyrorganen kanaler genom vilka rören/kablarna styrs genom stabiliseringsanordningen. Underdrift är ingången lämpligen ovan marknivå och vertikalt eller nära vertikalt anordnad medanutgången är under marknivå i mikrodiket och horisontellt eller nära horisontellt anordnad föratt undvika slitage på rören/kablarna. Därför är det minsta avståndet (vid marknivå) mellanstabiliseringsanordningens utgång och sågklingan något längre än den minsta rekommenderadeböjradien för rören/kablarna som ska installeras, vilket betyder att minimiavståndet är beroendeav minsta rekommenderade böjradie för rören/kablama. Detta betyder normalt mellan l00 mmoch 500 mm mätt vid marknivå, men andra avstånd är möjliga. Dessutom kan ingången,utgången och styrorganen tillsammans vara löstagbart anordnade på stabiliseringsanordningent.eX. som en löstagbar kassett. Genom att ha styrorganen i en löstagbar kassett förkortasinstallationstiden vid vissa tillfällen eftersom den tidsödande uppgiften att stoppa in många rör/kablar i deras respektive kanaler kan undvikas.

Uppfinnama har dessutom insett att det verksamma djupet för stabiliseringsanordningen imikrodiket skall vara upp till 50 mm mindre än det verksamma djupet för sågklingan enligt enutföringsform. Skillnaden i djup mellan sågklingan och stabiliseringsanordningen, vid drift,bestämmer hur snabbt marknivån kan tillåtas förändras (d.v.s. gå ned). Sågklingan måste hasågat diket så djupt att stabiliseringsanordningen inte vidrör botten på det sågade diket för attundvika att stabiliseringsanordningen fastnar i marken. Detta eliminerar onödiga krafter påstabiliseringsanordnin gen och risken att den förstörs. Detta skulle kunna inträffa när marknivån snabbt blir lägre.

Dessutom, enligt ännu en annan utföringsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningenoch sågklingan anordnats så att de kan höjas och sänkas oberoende av varandra. Detta är enfördel nar exempelvis sågklingan behöver bytas på grund av slitage eller om en annan typ avsågklinga erfordras (t.ex. en typ för asfalt och en annan för betong). Vidare kanstabiliseringsanordningen behöva bytas och då kan detta enkelt göras om de två delarna kanhöjas och sänkas oberoende av varandra. Dessutom, under kortare avbrott i sågningsprocessenhöjs sågklingan men stabiliseringsanordningen måste förbli i mikrodiket eftersom behovet avstabilisering av diket kvarstår. Emellertid kan stabiliseringsanordningen och sågklingan vidareanordnas så att båda delarna tillsammans kan lyftas och sänkas för att undvika skada, t.ex. när underj ordisk infrastruktur påträffas.

Stabiliseringsanordningen monteras lämpligen som en separat enhet på sågningsmaskinenmedelst ett antal rörliga axlar för höjning och sänkning. De rörliga axlama kan drivas av en fördetta ändamål speciellt avsedd motor. Sågningsmaskinen kan dessutom vara utrustad medsnabbfastsättningsanordningar och drivningsanordningar för både stabiliseringsanordningenoch sågklingan på vänster och höger sida (i sågriktningen). Det innebär att både den vänstraeller högra sidan av maskinen kan användas för sågning och förläggning av rör/kablar, viket kan vara nödvändigt på grund av hindrande infrastruktur, trafiksituation i området, etc.

Figur 9 visar en utföringsform av en maskin enligt uppfinningen. Stabiliseringsanordningen haren främre del och en bakre del, där den främre delen är monterad omedelbart bakom sågklingan.Det visas också att stabiliseringsanordningens främre del har en form som är komplementärmed formen hos sågklingan, vilken i detta fall är cirkulär. Med andra ord, i detta fall har denfrämre delen av stabiliseringsanordningen en konkav cirkulär form, med samma eller nästansamma radie som sågklingan och är monterad så nära sågklingan som möjligt, och på ett avståndmindre än l0 mm från sågklingan. Anledningen att den del av stabiliseringsanordningen somär under jord måste vara placerad så nära sågklingan som möjligt är för att göra det omöjligtför jord, stenar eller andra föremål att rasa ner till botten på diket eller kilas fast mellan sidomai diket. denna som kanaler inuti Styrorganen är i utföringsform formade stabiliseringsanordnin gen. Kanalerna är illustrerade med streckade linjer i figurerna.

Vidare kan bakre delen av stabiliseringsanordningen, där styrorganens utgång är placerad, ha andra föredragna former. En form är i stort sett parallell med den komplementära form som beskrivs ovan. En annan form är i stort sett motsatt till den komplementära formen och en tredjeutföringsform definierar en form som i stort sett är diagonal från botten och upp till toppen avden bakre delen i bakåtriktning. Dessa utföringsformer visas i figur ll-l3. Det bör aven noterasatt ingången, utgången och kanalema är placerade på den bakre delen avstabiliseringsanordningen i denna utföringsforrn. Stabiliseringsanordningen kan också ha ett kilforrnat (spetsigt) tvärsnitt i fronten i framåtriktning.

Företrädesvis, som nämnts ovan, skall stabiliseringsanordningen ha en maximal bredd ibredd.plats för de tvärsnitt som är densamma eller aningen mindre än sågklingans Stabiliseringsanordningen måste vara bred nog så att det finnskanalisationsrör/kablar som ska installeras, men tillräckligt smal så att den kan dras fram i det sågade mikrodiket.

En annan viktigt aspekt av uppfinningen är att med användning av styrorgan kan en inbördesordning av flertalet rör/kablar bevaras då de förläggs i det sågade mikrodiket. Detta är mycketviktigt då fler än ett rör förläggas samtidigt. I ett installationsscenario, kapas ett rör/kabel fören särskild fastighet på ett särskilt avstånd efter fastigheten. Det är viktigt att detta rör/kabel ärett av rören/kablama bland de översta rören/kablama i den mängd rör/kablar som finns i diketså att det lätt kan hittas. Röret/kabeln måste kapas innan stabiliseringsanordningen. Därför ärdet viktigt att veta vilket av alla rör/kablar som går in i stabiliseringsanordningen som kommerut högst upp i diket. Dessutom, eftersom färgen på röret/kabeln för en viss fastighet ofta ärbestämd på förhand måste rören/kablarna ordnas så att rör/kabel med rätt färg kommer ut högst upp, kapas till rätt längd när den bestämda fastigheten har passerats.

En metod som gör det möjligt att samtidigt förlägga ett flertal rör/kablar har ett stortkommersiellt värde eftersom installationsprocessen kan genomföras mycket snabbare än vadsom tidigare varit möjligt inom teknikornrådet. Av denna anledning, enligt denna utföringsformav uppfinningen har stabiliseringsanordningen ett flertal styrorgan där vart och ett av organenstyr en eller ett flertal rör/kablar ned i diket. Till exempel kan anordningen innefatta ett flertalkanaler så anordnade att en känd ordning hos rören/kablarna bevaras, vilket betyder att enordning hos rören/kablama ut ur stabiliseringsanordningen är känd från ordningen in istabiliseringsanordnin gen, och följaktligen är ordningen in i och ut ur stabiliseringsanordningen relaterade till varandra och känd. Detta kan åstadkommas genom ett ““ett-till-ett-förhållande”° mellan ingången och utgången hos anordningen, vilket betyder att de inte korsar varandra.Ordningen på rör/kablar ska anordnas så att det är ett av de översta rören/kablarna blandmängden av rör/kablar i diket som alltid är det som ska grenas av till nästa destination. Därförär det rör/kabel som går in i den nedersta (bakersta) ingången vara bland de överstarören/kablama ut från utgången, och det rör/kabel som går in i översta (främsta) ingången varabland de understa ut från utgången. Som framgår av figur 6 och 7 kan avgreningar frånhuvuddiket sågas innan huvuddiket sågas eller också efter det att huvuddiket sågats. Vilkenordning som diken ska sågas kan bestämmas så att man erhåller det mest effektiva flödet underinstallationen. Varje avgrenat dike går från huvuddiket till en slutdestination för ett visströr/kabel. När huvuddiket sågas och rören/kablama har installerats kapas det överstaröret/kabeln (innan det förs in i stabiliseringsanordningen) vid ett särskilt avstånd bakomplaceringen av respektive avgreningsdike så att detta rör/kabel kan lyftas från huvuddiket ochläggas in i avgreningsdiket till sin slutdestination, se figur l0. Om röret/kabeln kapats korrekthar det en längd som räcker ända fram till slutdestinationen utan att behöva skarvas. På så sätt avgrenas ett efter ett av rören/kablarna till varje passerad fastighet genom dikena.

Beroende på dikets bredd och storleken på rören/kablama kan det finnas en eller flera rör/kablarsida vid sida högst upp i huvuddiket. Det är viktigt att det rör/kabel som står i tur att avgrenastill sin slutdestination alltid återfinns bland de översta. För att åstadkomma detta i samband medatt huvuddiket sågas och ett antal rör/kablar förläggs måste det rör/kabel som kommer att bliett av de översta rören/kablama i diket och det som skall avgrenas till denna specifikadestination kapas på ett förutbestämt avstånd efter att platsen för motsvarande avgreningsdiketpasserats så att röret/kabeln sedan kan lyftas upp och läggas över till avgreningsdiket till sinslutdestination. Röret/kabeln skall kapas efter att platsen för motsvarande avgreningsdiketpasserats med ett visst minsta avstånd så att rörets/kabelns längd är tillräckligt lång utan attbehöva skarvas när den lyfts från huvuddiket över till avgreningsdiket och fram till slutdestinationen.

Om stabiliseringsanordningen (tidigare kallad ”plog”) är konstruerad med individuella kanalerför rören/kablarna eller har individuella kanaler som var och en har plats för ett antal rör/kablarär det enkelt att identifiera vilket rör/kabel som kommer att återfinnas högst upp i diket ochdärmed också vilket rör/kabel som ska kapas innan det går in i stabiliseringsanordningen.

Exempel på en sådan stabiliseringsanordning visas i figur 9. Stabiliseringsanordningen enligt denna utföringsform har en ingång för rör/kabel och en utgång för rör/kabel vilka är förbundnamed varandra medelst ett antal kanaler som styrorgan (illustrerade med streckade linjer) förrören/kablama. Stabiliseringsanordningens utgång innefattar enligt en utföringsform avuppfinningen en ”matris”-del (eller vektor) så anordnad att kanalema är anordnade i en matrismed n rader och m kolumner och kan på så satt separera rör/kablar på ett kontrollerat satt horisontellt och vertikalt nar de förläggs i det sågade mikrodiket.

Sammanfattningsvis kapas ett av de (för tillfället) översta rören/kablarna vilket är avsett för enviss slutdestination ett och ett på ett visst minsta avstånd efter varje gren och därefter lyfts detta rör/kabel från huvuddiket och läggs över till avgreningsdiket fram till sin slutdestination.

Vidare kan sågningsmaskinen innefatta minst en trumma anordnad för att hålla rören/kablarnainnan de förläggs i mikrodiket via stabiliseringsanordningen. På detta sätt erhålles enkel åtkomst till rören/kablama.

Vidare kan maskinen enligt uppfinningen även innefatta andra lämpliga organ, såsom en eller flera motorer för att driva sågklingan och stabiliseringsanordning och/eller förframdrivningsorgan (som drivlina och hjul), kommunikationsorgan för trådlös kommunikationmed exempelvis en fjärrserverenhet, behandlingsorgan, minnesorgan, sensorer, GPS-organ,fordonsorgan, displayorgan för visande av information såsom grafik, databasorgan, läsningsorgan för att läsa mekaniska kodningsorgan på sågklinga, startspärr, etc.

Beträffande driften av sågklinga och/eller stabiliseringsanordning kan detta ske via direktmekanisk drift, hydraulisk drift eller elektrisk drift. Mekanisk drivning ger den högstaverkningsgraden medan elektrisk drivning ger den lägsta verkningsgraden så den förstnämnda är att föredra om hög verkningsgrad behövs vilket ofta är fallet.

Micro Trenching Technique (MT T)En fördjupad kunskap om MTT-metoden behövs. Figur l visar ett flödesdiagram för en MTT-metod för att förlägga minst ett rör/kabel under en vägs ytbeläg gnin g i ett område innehållandestegen: - Sågning av ett mikrodike i ett område genom det första lagret Ll in i det andra lagret L2; - Förläg gnin g av minst ett rör/kabel i mikrodiket så att minst ett rör/kabel placeras underdet första lagret L1; och- återfyllnin g av det mikrodiket för att återställa vägens ytbeläggning.

Figur 3a och 3b visar schematiskt en tvärsektion av ett orr1råde dar ett rör är förlagt i ettmikrodike. Området i figur 3a och 3b är ett tredimensionellt område hos ett typiskt vägornråde,varvid området innefattar ett första lager L1 som är vägbeläggningen såsom asfalt eller betongoch ett andra lager L2 som är ett bärlager för det första lagret L1 och som vanligtvis består avmakadam, sand och jord. Som visas i figur 3 är det andra lagret L2 självfallet placerat under det första lagret Ll.

Sågningssteget innebär: sågning av mikrodiket genom det första lagret L1 in i det andra lagretL2, vilket innebar att mikrodiket är sågat såsom visas i figur 3a och 3b. Mikrodiket sågas sådjupt att minst ett rör/kabel förläggas i mikrodiket under det första lagret L1 (dvs. allainstallerade rör/kablar förläggs under det första lagret L1). Genom att använda föreliggandemetod kan alla rör/kablar som erfordras för ett fiberoptiskt nätverk förläggas så djupt att de är skyddade om vägbeläggningen L1 avlägsnas eller ersätts, exempelvis när vägar repareras.

Därefter förläggs det åtminstone ett röret och/eller en kommunikationskabeln i mikrodiket.Röret är ett rör anordnat för att hålla ”blåsfiber” (så kallad EPFU) eller fiberkablar. Röret/-enoch/eller kommunikationskabeln/-arna förläggs i mikrodiket så att de är helt förlagda under det första lagret Ll.

Slutligen fylls mikrodiket med ett lämpligt fyllnadsmaterial så att vägytan återställs.Ãterfyllnadsmaterialet består av sand eller annat material med lämpliga egenskaper.Mikrodiket fylls med återfyllnadsmaterialet till en lämplig nivå, och om så erfordras kompakteras med en markvibrator anordnad för bredden w hos mikrodiket.

Slutligen förse glas mikrodiket med ett förse glingsmaterial, såsom till exempel bitumen, för atterhålla en vattentät försegling. Om en vattentät försegling inte erfordras kan lagning ävenutföras med kallasfalt, vilket är en enkel och billig metod för återställning. En lämplig mängdär att kallasfalt hälls över och skrapas ned i mikrodiket och kompakteras därefter till en jämn och hård yta. Eventuellt överskott av asfalt kan sedan samlas upp och forslas bort. 11 Steget med återfyllnin g kan enligt en föredragen utföringsform inkludera stegen:- förslutning av mikrodiket jäms med botten av det första lagret L1 med en förstaförsegling S1; och- förslutning av mikrodiket jäms med toppen på det första lagret L1 med en andra förslutning S2.

Figur 4 visar den ovan beskrivna utföringsformen. Toppen och botten av det första lagret L1visas i figur 4. För att erhålla en förse gling med god vidhäftning rekommenderas att het bitumeneller bitumenblandning hälls i vid försegling av mikrodiket. Även andra material som betong eller polymermodifierad bitumen fungerar också.

Den första förslutningen S1 förseglar diket jäms med botten av det första lagret Ll, så attmikrodiket kan tvättas med en högtryckstvätt för att avlägsna rester av sand från asfalt-/betongkanterna. Efter tvättningen kan mikrodiket torkas och förvärrnas med användande av enpropanbrännare och slutligen fylls mikrodiket jäms med toppen av det första lagret L1 med ett lämpligt förslutningsmaterial som het bitumen avsedd för spricklagning.

Enligt en ytterligare utföringsform sågas mikrodiket med en maskin som har en sågklinga somär diamantklädd. En sådan diamantklädd sågklinga sågar enkelt genom de hårdaste material,såsom sten eller betong och har visat sig vara mycket lämplig i föreliggande applikation då dentillhandahåller mycket rena snitt vid sågning av mikrodiken. I tidigare kända metoder försågning av mikrodiken, såsom användande av sågklingor med tänder av hårdmetall(volframkarbid), uppstår mängder av små sprickor på kantema hos mikrodiket och som görfullständig försegling väsentligt svårare och mycket dyrare i jämförelse med föreliggande metod.

Mikrodiket är företrädesvis sågat med en modifierad så kallad vägsåg (såganordning) meddiamantklädd sågklinga. För att ytterligare optimera prestandan hos vägsågen i förevarandetillämpning har uppfinnarna insett att en eller flera av nedanstående förbättringar är användbaraoch skall därför anses som utföringsformer: 0 ändring av rotationsriktning på sågklingan till så kallad ”up-cut” för förbättrad borttransportering av sågat material; 12 0 modifierad kåpa för sågklingan och ett främre utlopp för att optimera borttransporten avsågat material och för minskad spridning av dammpartiklar och för att lämna mikrodiketrent och färdigt för förläggning av rör/kablar; 0 stabiliseringsanordning såsom visad i figur 8 och 9 med ett eller flera styrorgan, förkanalisationsrör/kablar, direkt efter sågklingan så att mikrodikning och förläggning avrör/kablar kan ske i en process. I det fall att stabiliseringsanordningen har styrorgan förett flertal rör/kablar skall dessa styrorgan vara så anordnade att utgångama frånstabiliseringsanordnin gen är placerade över varandra på ett sådant sätt att ordningen pårören/kablama från stabiliseringsenhetens ingång och ned i mikrodiket bevaras; 0 trumvagn dragen av vägsågen med hållare för trummor för rör/kablar och vamingstapemed söktråd; och 0 servo som håller sågklingan vertikal på ojämnt underlag, till exempel när två av vägsågens hjul är på trottoaren och två hjul är på vägbanan.

Figur 8 visar en utföringsforrn som använder en sågmaskin innefattande en sågklin ga ombyggdför "up-cut". ”Up-cut” definieras som rotationsriktningen hos sågklingan i förhållande tillsågriktningen såsom visas i figur 8. Alla kända sågmaskiner har den motsattarotationsriktningen. Genom ändring av rotationsriktningen på sågmaskinen till ”up-cut” hjälpertill att avlägsna uppsågat material från mikrodiket och tillhandahåller därmed ett "rent" mikrodike.

Vidare är sågmaskinen utrustad med en stabiliseringsanordning anordnad direkt bakomsågklingan, varvid stabiliseringsanordningen har åtminstone ett styrorgan, såsom t.eX. kanaler,för styrning av rören/kablarna när de förläggs i mikrodiket direkt efter sågklingan. I det fall ettflertal rör/kablar skall förläggas samtidigt är stabiliseringsanordningen anordnad så att den ärkapabel att förlägga rör/kablar i bibehållen ordning. Det kan uppnås genom att ha individuellakanaler för rör/kablar i stabiliseringsanordningen så att ordningen på rören/kablama bibehållsgenom stabiliseringsanordningen. Därmed är det möjligt att identifiera vilket rör/kabel somkommer högst upp i mikrodiket och därigenom möjliggöra att veta vilket rör/kabel som skall kapas för varje slutdestination, se figur 10.

Generellt sett skall djupet d på mikrodiket vara större än djupet på det första lagret d] 13 tillsammans med höjden d2 hos åtminstone ett rör/kabel, dvs. d > dl + d2 vilket innebär attdjupet d hos mikrodiket är större än höjden på det första lagret dl plus den sammanlagdahöjden av en eller flera rör och/eller kommunikationskablar. Som framgår av figurer 3a, 3b, och 4 galler ovanstående relation.

Emellertid ökar kostnaden med ökat djup d hos mikrodiket. Därför skall diket inte varadjupare än nödvändigt. Normalt djup d hos mikrodiket kan vara omkring 400 mm men tillskillnad från bredden w hos mikrodiket kan djupet d ofta justeras kontinuerligt under driftvid användande av en vägsåg. Sågdjupet kan därför reduceras gradvis i takt med att antalet rör lagda i mikrodiket minskar.

Vidare skall mikrodiket dessutom inte vara bredare än nödvändigt då ett bredare mikrodikeinnebär högre kostnader än ett smalt mikrodike. Ä andra sidan kan ett smalare mikrodike göradet svårare att installera rör/kablar så det finns optimal bredd för mikrodiket, eftersom t.eX. omrnikrodiket är för smalt kommer alla rör/kablar staplas på varandra så att djupet hos det översta röret/kabeln kommer att vara för grunt.

Med anledning av ovanstående diskussion har uppfinnarna genom tester kommit fram tilllämpliga dimensioner på ett mikrodike skall vara ett djup d mellan 200 - 500 mm (ochföreträdesvis 300-500 mm) samt en bredd W mellan 10 - 30 mm (och företrädesvis 15-25 mm)enligt en utföringsform för optimerad installationseffektivitet och låg kostnad. Vidareminimeras trafikstörningar med dessa dimensioner eftersom fordon enkelt kan passera över ett öppet mikrodike.

Vidare, med referens till flödesschemat i figur 2 innefattar metoden för att förlägga minst ettrör/kabel enligt en annan utforingsforrn följande steg;- scanning av ett område med hjälp av en markpenetrerande radar; och- identifiering av hinder i området med användande av data genererad av denmarkpenetrerande radarn,- sågning av ett mikrodike i området genom det första lagret L1 och ned i det andra lagretL2;- förläggning av minst ett rör/kabel i mikrodiket så att åtminstone ett rör/kabel förläggs under det första lagret Ll; och 14 - återfyllnin g av mikrodiket för att återställa vägytan.

Det bör noteras stegen med scanning och identifiering utförs innan övriga steg i metoden enligt denna utföringsform.

Enligt denna utföringsform scannas orr1rådet med hjälp av en markpenetrerande radarenhet, såsom exempelvis en GEO-radar eller annan lämplig utrustning.

Med användande av information genererad av den markpenetrerande radam identifierasdärefter hinder under marken i området, såsom avloppsrör, elkablar, konstruktionsstrukturer,etc. Stegen med scanning och identifiering innebär att när man utför det efterföljandesågnings steget kan man undvika att oavsiktligt kapa/ skada hinder i området vilket kan resulterai förseningar och extra kostnader i mikrodikningsprocessen. Efter att ha sågat ett mikrodike idet avsökta området förläggs åtminstone ett rör och/eller en kommunikationskabel i mikrodiket.

Slutligen fylls mikrodiket med lämpligt fyllnadsmaterial så att vägbanan blir återställd.

Metoden kan även omfatta steget: installering eller blåsning av fiber eller fiberkabel i ett eller flera rör om rör har förlagts i mikrodiket.

Det bör även noteras att den ovan beskrivna metoden även kan inkludera steget: åstadkomma ett eller flera avgreningspunkter anslutna till mikrodiket. Företrädesvis görsavgreningspunkterna med hjälp av en diamantklädd kärnborr eller med en handhållensågmaskin med en diamantklädd kedja eller sågklinga. För denna utföringsforrn kan metodenäven innefatta det ytterligare steget: borrande av en eller flera kanaler från avgreningspunkternatill en eller flera fastigheter med användande av styrd borrning. Det är viktigt att kanalemaborras under det första lagret L1 i det andra lagret L2. Rör/kablar installeras därefter i dessa kanaler när borren dras tillbaka.I följ ande beskrivning diskuteras olika aspekter avseende layout och utformning av mikrodiken,avgreningspunkter och kanaler, samt strategier avseende sågning, avgrening, etc. i förhållande till och införlivade i föreliggande metod.

Layout Figur 5 visar en typisk logisk struktur av ett Fiber Till Hemnät (FTTH) i ett bostadson1råde, där”D” är en distributionsnod och ”F” är en skarvpunkt där större fiberkablar skarvas till mindre(eller i fallet med ett distribuerat PON-nät där optiska splittrare (”splitters”) är placerade).Nätverket mellan distributionsnoden D och en skarvpunkt F kallas distributionsnät ochnätverket mellan skarvpunkten F och de enskilda fastighetema kallas accessnät. Både rör/kablarför distributionsnätverket och accessnätverket kan installeras med användande av föreliggande metod.

Ett bostadsområde som skall byggas med FTTH är normalt indelat i ett antal mindrebostadsdelområden. Någonstans i eller utanför bostadsområdet måste det finnas en plats somrymmer de optiska paneler och den elektronik som behövs för att bilda en så kalladdistributionsnod D. Distributionsnoden D kan vara lokaliserad i en befintlig fastighet eller i enegen liten byggnad eller i ett stort markskåp. Varje distributionsnod D kan innehålla elektronikoch fiberoptiska paneler för mellan några hundra hushåll till flera tusen hushåll. Storleken pådet område som ska anslutas till en enskild distributionsnod D kan anpassas inom vida gränseroch beror primärt på praktiska överväganden, såsom som utrymme i distributionsnoden D,svårigheter med att hantera en mängd små distributionsnoder D, etc. Föreliggande metod kan också anpassas för varje önskat antal fibrer per hushåll.

Det finns två huvudtyper av FTTH-nät: punkt-till-punkt- samt punkt-till-multipunktnätverk. Iett så kallat punkt-till-punktnätverk innehåller distributionsnoden D den andra änden av alla defibrer som har sitt ursprung i varje enskilt hushåll i bostadsområdet. Om till exempel ett områdemed 500 hushåll dimensioneras för 2 fibrer per hus innebär det att 1000 fibrer kommer in tilldistributionsnoden D. Distributionsnoden D skall företrädesvis vara centralt placerad i området som ska byggas såsom visas i figur 5.

Utformningen av ett punkt-till-multipunktnätverk eller ett så kallat Passivt Optiskt Nät (PON) är mer eller mindre detsamma. Skillnaden är att antalet inkommande fibrer tilldistributionsnoden D i detta fall motsvarar antalet hushåll dividerat med en faktor (t.eX. 8, 16,32, etc.). Exemplen i den fortsatta diskussionen baseras på antagandet att ett punkt-till-punktnätverk skall byggas. Emellertid kan beskrivna metoder även appliceras på ett PON nät om distributionskablarna skalas korrekt. 16 Sett från distributionsnoden D sträcker sig distributionskablar till skarvpunkter F placerade ibrunnar eller i markskåp. Distributionskablama dimensioneras normalt för antalet hushåll iornrådet plus 10 % i reserv så att framtida nybyggda fastigheter lätt kan anslutas till nätverket.I ett punkt-till-punktnätverk dar exempelvis en skarvpunkt F omfattar ett område med 22fastigheter och kravet är 2 fibrer per fastighet erfordras 48 fiber från distributionskabeln.Fibrer från distributionskablama skarvas i skarvpunkterna F till fibrer från accesskablama.

Dessa accesskablar går sedan vidare till varje enskild fastighet som ska anslutas.

Hur många fastigheter en skarvpunkt F ska försörja beror huvudsakligen på ekonomiskaställningstaganden. Om området som skall anslutas är för stort ökar medellängden påaccesskablama till varje fastighet, vilket ökar kostnaden. Ä andra sidan, om området är förlitet ökar kostnaden per fastighet på grund av dess andel i skarvpunkten F och dessdistributionskabel. Följaktligen finns en optimal storlek för ett bostadsområde dar kostnadenär som lägst. Antalet fastigheter som ger detta kostnadsminimum beror i huvudsak påområdets topografi och på storleken på fastigheternas tomtmark, men en tumregel är att ettoptimalt antal normalt ofta ligger någonstans mellan 16-48 fastigheter från varje skarvpunkt F.

Om sågning utförs med användande av en såg enligt en utföringsform skall skarvpunkten Fplaceras centralt i varje delornråde med till exempel 22 fastigheter. Skarvpunkten F kan fysisktvara placerad i ett markskåp eller i en kabelbrunn vid vägsidan. Typiskt sträcker sig då 10-12rör från markskåpet eller kabelrunnen åt vardera hållet längs vägen. Vart och ett av dessa rör ansluter sedan var och en av fastighetema. Slutligen blåses accesskablar in i varje rör.

Strategi för sågning Vanligtvis har villaornråden fastigheter på båda sidor av en väg och i denna situation kanfastighetsanslutningarna kan då göras på två olika sätt: antingen mikrodika på båda sidor avvägen och ansluter fastigheterna till närmaste mikrodike eller så mikrodikar man bara på ensida av vägen eller i mitten av vägen och ansluter fastigheter från båda sidoma till detta mikrodike. 17 Emellertid, för att minimera antalet mikrodiken som korsar vägen görs enligt en utföringsforrnkorsningar till motsatt sida av vägen till tomtgränsen mellan två fastigheter. Därefter förläggsrör i mikrodiket till var och en av de två fastigheterna. På så satt behövs bara ett dike som korsarvägen för varannan fastighet på motsatt sida av vägen. Mikrodikning som korsar vägen för varje varannan fastighet är en billig och kostnadseffektiv metod.

Avgrening från ett huvuddike Avgrening från ett huvudmikrodike (ett huvudmikrodike är definierat som ett mikrodike längsen väg) kan utföras på ett antal olika sätt. Som framgår i figur 6 kan avgreningar sågas antingenföre eller efter det att huvuddiket sågats. Respektive metod utförs bäst i en vinkel motsvarandeca 45° från huvuddiket för att erhålla en stor böjradie på det avgrenade röret/rörledningen.Avgreningsdikena kan endera korsa huvuddiket eller avslutas jäms med huvuddiket. Närhuvudmikrodiket sågas och kanalisationsrören förläggs är det som det framgår av figur 10 ochfigur 6 enkelt att ett efter ett lyfta ett av de översta rören över till vart och ett av avgreningsdiken och vidare till respektive fastighet.

En altemativ avgreningsmetod är att med hjälp av en kämborr med lämplig dimension förstborra ett hål vid varje avgreningspunkt. Huvudmikrodiket kan sedan sågas genom alla dessahål enligt vad som beskrivits ovan och visas i figur 7. Denna metod lämpar sig både för denspårfästa avgreningsmetoden beskriven ovan och när fastighetsanslutningar/avgreningar görs med hjälp av styrd borming.

En altemativ metod att göra avgreningar är att först borra ett hål vid varje avgreningspunkt.Hålen kan göras med användande av en kämborr med lämplig dimension (för ett runt hål) ellermed användande av ett handhållet verktyg med diamantklädd sågklinga eller kedja (för ettrektangulärt hål). Huvudmikrodiket kan sedan fräsas/sågas genom alla dessa hål på samma sättsom beskrivits ovan och som visas i figur 7. Denna metod är lämplig både för att görafastighetsanslutningen med ett mikrodike sågat på så sätt som beskrivet ovan så väl som attgöra fastighetsanslutningen med styrd bormin g. Styrd borming är ibland att föredra för att görafastighetsanslutningarna eftersom man då undviker (t.eX. går under) hinder såsom staket, häckar, träd, etc. Emellertid innebär det att ytterligare en dyr maskin (borr) erfordras på 18 installationsplatsen.

Det bör slutligen förstås att föreliggande uppfinning inte är begränsad till utföringsformemabeskrivna ovan utan aven relaterar till och inkluderar alla utföringsformer inom ramen för de bifogade oberoende patentkraven.

A1. Maskin anordnad för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar imikrodiken, varvid nämnda maskin innefattar en sågklinga anordnad för sågning av ettmikrodike i ett område; varvid nämnda maskin vidare innefattar en stabiliseringsanordninganordnad för stabilisering av nämnda mikrodikes väggar vid förläggning av rör/kablar i nämndarnikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning är placerad omedelbart efter nämndasågklinga i nämnda mikrodike och nämnda stabiliseringsanordning innefattar styrorgan förstyrning av minst ett rör/kabel då det förläggs i nämnda mikrodike.

A2. Maskin enligt A1, varvid nämnda styrorgan är anordnade så att en ordning hos ett flertal rör/kablar bevaras då de förläggs i nämnda mikrodike.

A3. Maskin enligt något av A1 till A2, varvid nämnda stabiliseringsanordning innefattaren ingång och en utgång för rör/kablar, varvid nämnda ingång och utgång är förbundna mednämnda styrorgan.

A4. Maskin enligt A3, varvid nämnda styrorgan är kanaler i nämndastabiliseringsanordning och varvid nämnda ingång och nämnda utgång är förbundna med varandra medelst nämnda kanaler.

A5. Maskin enligt A4, varvid ett minsta avstånd mellan nämnda utgång och nämnda sågklinga är mellan 100 till 500 mm.

A6. Maskin enligt A4 eller A5, varvid nämnda ingång, nämnda utgång och nämnda kanaler tillsammans är löstagbart fastsatta på nämnda stabiliseringsanordnin g.

A7. Maskin enligt något av A1 till A6, varvid nämnda stabiliseringsanordning har en främre del och en bakre del, varvid nämnda främre del är placerad omedelbart efter nämnda 19 sågklinga och har en sektion som har en form som är komplementär med nämnda sågklingas form.A8. Maskin enligt A7, varvid nämnda sågklinga har en cirkulär form.A9. Maskin enligt något av A6 till A8, varvid nämnda ingång, nämnda utgång och nämnda kanaler är anordnade på nämnda stabiliseringsanordnings bakre del.A10. Maskin enligt något av A7 till A9, varvid nämnda stabiliseringsanordning har enkilforrn i tvärsnitt vid nämnda främre del.

A11. Maskin enligt något av A1 till A10, varvid nämnda stabiliseringsanordning har enmaximal bredd i tvärsnitt som är lika med eller något mindre än en bred hos nämnda sågklinga.A12. Maskin enligt något av A1 till A11, varvid avståndet mellan nämnda sågklinga ochnämnda stabiliseringsanordning är större än 0 mm men mindre än 10 mm.

A13. Maskin enligt något av A1 till A12, varvid ett verksamt djup hos nämndastabiliseringsanordnin g i nämnda mikrodike är upp till 50 mm mindre än ett verksamt djup hosnämnda sågklinga.

A14. Maskin enligt något av A1 till A13, varvid nämnda stabiliseringsanordning ochnämnda sågklinga är anordnade att höjas och sänkas oberoende av varandra.

A15. Maskin enligt något av A1 till A14, varvid nämnda maskin vidare innefattar minst entrumma anordnad för att hålla rör/kablar innan förläggning av nämnda rör/kablar i nämnda mikrodike via nämnda stabiliseringsanordnin g.

Claims (14)

1. Maskin anordnad för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar imikrodiken, varvid nämnda maskin innefattar en sågklinga anordnad för sågning av ettmikrodike i ett ornråde i en sågriktning, vilket område innefattar ett första lager L1 som är envägbeläggning och ett andra lager L2 som är ett bärlager för nämnda första lager L1; varvidnämnda maskin vidare innefattar en stabiliseringsanordning anordnad för stabilisering avnämnda mikrodikes väggar vid förläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, varvid nämndastabiliseringsanordnin g är placerad omedelbart efter nämnda sågklin ga i nämnda mikrodike ochnämnda stabiliseringsanordning innefattar styrorgan för styrning av minst ett rör/kabel då detförläggs i nämnda mikrodike, varvid nämnda rör/kabel matas från åtminstone en trumma vilkenär placerad i en riktning väsentligen motsatt sågriktningen för nämnda maskin relativt nämndastabiliseringsanordning, och varvid nämnda stabiliseringsanordning är anordnad att mottaga nämnda rör/kabel från nämnda riktning väsentligen motsatt sågriktningen.

2. Maskin enligt patentkrav 1, varvid nämnda styrorgan är anordnade så att en ordning hos ett flertal rör/kablar bevaras då de förläggs i nämnda mikrodike.

3. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda stabiliseringsanordnin ginnefattar en ingång och en utgång för rör/kablar, varvid nämnda ingång och utgång är förbundna med nämnda styrorgan.

4. Maskin enligt patentkrav 3, varvid nämnda styrorgan är kanaler i nämndastabiliseringsanordning och varvid nämnda ingång och nämnda utgång är förbundna med varandra medelst nämnda kanaler.

5. Maskin enligt patentkrav 4, varvid ett minsta avstånd mellan nämnda utgång och nämnda sågklinga är mellan 100 till 500 mm.

6. Maskin enligt patentkrav 4 eller 5, varvid nämnda ingång, nämnda utgång och nämnda kanaler tillsammans är löstagbart fastsatta på nämnda stabiliseringsanordning. 21

7. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda stabiliseringsanordnin ghar en frän1re del och en bakre del, varvid nämnda frän1re del är placerad omedelbart efternämnda sågklinga och har en sektion som har en form som är komplementär med nämnda sågklin gas form.

8. Maskin enligt något av patentkrav 6 till 7, varvid nämnda ingång, nämnda utgång och nämnda kanaler är anordnade på nämnda stabiliseringsanordnings bakre del.

9. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda stabiliseringsanordnin ghar en maximal bredd i tvärsnitt som är lika med eller något mindre än en bred hos nämnda sågklin ga.

10. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid avståndet mellan nämnda sågklinga och nämnda stabiliseringsanordning är större än 0 mm men mindre än 10 mm.

11. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid ett verksamt djup hos nämndastabiliseringsanordnin g i nämnda mikrodike är upp till 50 mm mindre än ett verksamt djup hos nämnda sågklinga.

12. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda stabiliseringsanordnin g och nämnda sågklinga är anordnade att höjas och sänkas oberoende av varandra.

13. System innefattande en maskin enligt något av föregående patentkrav och en vagn anordnad att uppbära nämnda trumma.

14. System enligt patentkrav 13, varvid nämnda vagn är anordnad att dras av nämnda maskin.