SE540661C2 - Maskin för sågning av diken och förläggning av rör/kablar - Google Patents

Abstract

Föreliggande uppfinning avser en metod för att bygga distributionsnät och/eller accessnät för Fiber-Till-Hemmet FTTH med hjälp av en maskin anordnad för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar i mikrodiken, varvid nämnda maskin innefattar en sågklinga anordnad för sågning av ett mikrodike i ett område; varvid nämnda maskin vidare innefattar en stabiliseringsanordning anordnad för stabilisering av nämnda mikrodikes väggar vid förläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning är placerad omedelbart efter nämnda sågklinga i nämnda mikrodike och nämnda stabiliseringsanordning innefattar styrorgan för styrning av minst ett rör/kabel då det förläggs i nämnda mikrodike.

Description

MASKIN FÖR SÅGNINGAV DIKEN OCH FÖRLÄGGNING AV RÖR/KABLAR Tekniskt område Föreliggande uppfinning avser en maskin för signing av mikrodiken och förläggning av rör/kablar. Uppfinningen avser särskilt en maskin enligt patentkrav 1.

Bakgrund till uppfinningen Utbyggnaden av fiberoptiska kommunikationsnät i villaområden hindras ofta av höga kostnader för schaktning och återställning av vägens ytbeläggning, såsom asfalt eller betong. En typisk fiberanslutning i ett villaområde kostar ca EURO 3000 exklusive moms och därför är många villaägare tveksamma till att göra en sådan investering. Detta betyder i sin tur att anslutningsgraden blir låg när ett villaområde byggs, vilket ytterligare ökar kostnaden för fiberanslutning. Anledningen till detta är att kostnaden för ryggradsnätet är mer eller mindre oberoende av anslutningsgraden och en låg anslutningsgrad medför att färre fastighetsägare måste dela på den totala kostnaden för ryggradsnätet.

Alternativt, att ansluta husen genom grönområden/tomtmark mellan fastigheter i ett villaområde är i de flesta fall inte möjligt. Med all säkerhet skulle kostnaderna vara väsentligt lägre eftersom det till och med skulle kunna vara möjligt att plöja ned slangar/rör för fiberkablar men detta innebär att man antagligen ofta måste korsa trädgårdar för fastigheter hos folk som inte vill ansluta sig. Även återställning av blomrabatter, buskar och träd kan vara mycket kostsamt. Slutligen skulle det antagligen vara en enorm uppgift att ordna med tillstånd från alla fastighetsägare som berörs.

Föreliggande ansökan beskriver en ny metod för att göra mikrodiken och förläggning av rör/kablar i mikrodiken, vilken är benämnd Micro Trenching Teknik (MTT). I detta avseende finns det ett behov inom teknikens område för en anordning som kan användas tillsammans med den nya metoden och/eller förbättrar nämnda nya metod.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla en maskin för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kommunikationskablar som helt eller delvis löser problem och nackdelar med känd teknik. Ett annat ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla en maskin som förbättrar förläggningen av rör/kablar (t.ex. kommunikationskablar) i mikrodiken så att kostnaden kan reduceras och tid sparas.

Ovan nämnda ändamål uppnås med en maskin anordnad för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar i mikrodiken, varvid nämnda maskin innefattar en sågklinga anordnad för sågning av ett mikrodike i ett område; varvid nämnda maskin vidare innefattar en stabiliseringsanordning anordnad för stabilisering av nämnda mikrodikes väggar vid förläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning är placerad omedelbart efter nämnda sågklinga i nämnda mikrodike och nämnda stabiliseringsanordning innefattar styrorgan för styrning av minst ett rör/kabel då det förläggs i nämnda mikrodike.

Utföringsformer av maskinen enligt uppfinningen är definierade i de bilagda osjälvständiga patentkraven och beskrivs i efterföljande detaljerade beskrivning.

En maskin enligt föreliggande uppfinning gör det möjligt med sågning av mikrodiken och automatiskt förläggning av rör/kablar i detsamma på ett effektivt sätt, vilket sparar tid och pengar. Särskilt tillhandahåller uppfinningen en lösning med vilken rör/kablar kan förläggas på ett kontrollerat och förutbestämt sätt och med hög hastighet.

Andra fördelar och tillämpningar av föreliggande uppfinning kommer att bli uppenbara genom följande detaljerade beskrivning av uppfinningen.

Kortfattad beskrivning av figurer De bilagda figurerna är avsedda att klargöra och förklara föreliggande uppfinning, i vilken; Figur 1 visar ett flödesschema för MTT; Figur 2 visar ett flödesschema av en utföringsform av MTT; Figur 3a och 3b schematiskt visar ett tvärsnitt av ett gatuområde med ett mikrodike 1; Figur 4 schematiskt visar tvärsnittet i figur 3, varvid mikrodiket 1 är återfyllt med ett fyllnadsmaterial 6, såsom sand, och förseglat med två förseglingslager; Figur 5 visar en typisk layout för ett fiber-till-hem-nät; Figur 6 visar hur avgreningar till enskilda fastigheter sågas från ett huvudmikrodike 7; Figur 7 visar avgrening till enskilda fastigheter i det fall styrd borrning används i stället för sågning; Figur 8 visar en sågningsmaskin 8 med dess sågklinga/sågblad 14 och en stabiliseringsanordning 13 för förläggning av rör/kablar 2, 3 placerad direkt bakom sågklingan 14; Figur 9 visar sågning smaskinen 8 där stabiliseringsanordningen 13 är anordnad för samtidig förläggning av ett flertal rör/kablar 2, 3 samtidigt som ordningen hos rören/kablarna 2, 3 bevaras i mikrodiket 1; Figur 10 visar i detalj var 15 det översta röret/kabeln 2, 3 skall kapas för att röret/kabeln 2, 3 skall ges tillräcklig längd för att nå sin slutdestination; och Figurer 11-13 visar ytterligare utföringsformer av stabiliseringsanordningen 13 (kanalerna är endast antydda i figurer 11-13 och skall därför inte ses som verkliga representationer) Detaljerad beskrivning av uppfinningen För att uppnå ovan beskrivna ändamål är en maskin 8 för sågning och förläggning av rör/kablar 2, 3 tillhandahållen. Uppfinnarna har insett behovet av att förläggningen av rör/kablar 2, 3 måste ske innan mikrodikets 1 väggar kollapsar och innan stenar (eller grus/jord) och speciellt stenar större än dikets bredd kilas fast i mikrodikets 1 sidor och hindrar installation av rör/kablar 2, 3 hela vägen ned till botten av mikrodiket 1. Genom att uppnå detta sparas tid (och pengar) eftersom installationen kan genomföras utan onödiga avbrott.

Av denna anledning är föreliggande maskin 8 anordnad för sågning i ett område. Därför innefattar maskinen 8 en sågklinga 14, företrädesvis cirkelformad, för sågning av mikrodikena 1 ("micro trenches"). De sågade mikrodikena 1 är anordnade för mottagande av rör/kablar 2, 3, vilket betyder att de sågade mikrodikena 1 har givits lämpliga dimensioner.

Maskinen 8 innefattar även en stabiliseringsanordning 13 anordnad för att stabilisera mikrodikets 1 väggar vid förläggning av rör/kablar 2, 3 och av denna anledning är stabiliseringsanordningen 13 placerad omedelbart efter sågklingan 14 i det sågade mikrodiket 1 så att väggarna är stabiliserade tills dess att rör/kablar 2, 3 har förlagts/installerats medelst styrorgan 17, vilka även är anordnade på stabiliseringsanordningen 13.

För stabilisering av mikrodikenas 1 väggar består stabihseringsanordningen 13 av lämpliga stabiliseringselement såsom lämpliga sidoelement vilka är anordnade för att "hålla upp" väggarna tills dess att rören/kablarna 2, 3 har installerats i mikrodiket 1. Det är viktigt att stabiliseringsanordningen 13 är placerad omedelbart bakom sågklingan 14 så att diket som sågas med sågklingan 14 stabiliseras omedelbart efter det att de sågats så att det inte faller ihop eller att stenar eller andra föremål rasar ned i diket innan rör/kablar 2, 3 förlagts. Därför är enligt en utföringsform av uppfinningen största tillåtna avstånd mellan sågklingan 14 och stabiliseringsanordningen 13 större än 0 mm men mindre än 10 mm. Dimensionen på stabiliseringsanordningen 13 beror på storleken hos rören/kablarna 2, 3, antalet rör 2 som skall förläggas på samma gång och djupet av förläggningen i diket. Emellertid skall bredden hos stabiliseringsanordningen 13 vara något mindre än bredden hos sågklingan 14.

Vidare, för att erhålla kontrollerad och automatisk förläggning av rör/kablar 2, 3 har anordningen även styrorgan 17 som styr rören/kablarna 2, 3 ned i diket på ett kontrollerat och ordnat sätt. Kombinationen av stabilisering och styrning har visat sig reducera kostnad och tid på ett effektivt sätt eftersom processen med sågning och installation kan utföras samtidigt. Styrorganen 17 är anordnade på stabiliseringsanordningen 13 och därför möjliggör uppfinningen att rör/kablar 2, 3 kan förläggas i det sågade mikrodiket 1 under tiden det stabiliseras av stabiliseringsanordningen 13. Rör/kablar 2, 3 kan på så sätt förläggas med hög precision (t.ex. på rätt höjd i mikrodiket 1) eftersom diket är "rent" så länge diket stabiliseras av anordningen.

Stabiliseringsanordningen 13 kan tillverkas av något lämpligt starkt material så att dikena kan stabiliseras. Materialet skall lämpligen vara stelt, segt och hårt men ändå flexibelt för att klara påfrestningar under drift. Infästningen av stabiliseringsanordningen 13 på spårfräsningsmaskinen 8 skall ha en viss flexibilitet för att förhindra skador om stabiliseringsanordningen 13 fastnar i diket. Stål eller stållegeringar är lämpliga eftersom de kan ges rätt egenskaper vid legering med andra metaller såsom platina och magnesium. Eftersom det är ett begränsat utrymme i det sågade mikrodiket 1 måste stabiliseringsanordningens 13 väggar vara så tunna som möjligt för att kunna hantera passerande rör/kablar 2, 3, men fortfarande ha de egenskaper som beskrivs ovan. Stållegeringar med hårdhet motsvarande 400 - 700 Brinell har visat sig vara lämplig för dessa tillämpningar. Det har även konstaterats att stabiliseringsanordningen 13 kan tillverkas som en kolfibergjutning. Delar av stabiliseringsanordningen 13 kan gjutas separat innan montering av en stabiliseringsanordning 13.

Enligt en utföringsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen 13 en ingång 11 och en utgång 12 för rör/kablar 2, 3, där ingången 11 och utgången 12 är anslutna till styrorganen 17. Företrädesvis är styrorganen 17 kanaler genom vilka rören/kablarna 2, 3 styrs genom stabiliseringsanordningen 13. Under drift är ingången 11 lämpligen ovan marknivå 10 och vertikalt eller nära vertikalt anordnad medan utgången 12 är under marknivå 10 i mikrodiket 1 och horisontellt eller nära horisontellt anordnad för att undvika slitage på rören/kablarna 2, 3. Därför är det minsta avståndet (vid marknivå 10) mellan stabiliseringsanordningens 13 utgång 12 och sågklingan 14 något längre än den minsta rekommenderade böjningsradien för rören/kablarna 2, 3 som ska installeras, vilket betyder att minimiavståndet är beroende av minsta rekommenderade böjningsradie för rören/kablarna 2, 3. Detta betyder normalt mellan 100 mm och 500 mm mätt vid marknivå 10, men andra avstånd är möjliga. Dessutom kan ingången 11, utgången 12 och styrorganen 17 tillsammans vara löstagbart anordnade på stabiliseringsanordningen 13 t.ex. som en löstagbar kassett. Genom att ha styrorganen 17 i en löstagbar kassett förkortas installationstiden vid vissa tillfällen eftersom den tidsödande uppgiften att stoppa in många rör/kablar 2, 3 i deras respektive kanaler kan undvikas.

Uppfinnarna har dessutom insett att det verksamma djupet för stabiliseringsanordningen 13 i mikrodiket 1 skall vara upp till 50 mm mindre än det verksamma djupet för sågklingan 14 enligt en utföringsform. Skillnaden i djup mellan sågklingan 14 och stabiliseringsanordningen 13, vid drift, bestämmer hur snabbt marknivån 10 kan tillåtas förändras (d.v.s. gå ned). Sågklingan 14 måste ha sågat diket så djupt att stabiliseringsanordningen 13 inte vidrör botten på det sågade diket för att undvika att stabiliseringsanordningen 13 fastnar i marken. Detta eliminerar onödiga krafter på stabiliseringsanordningen 13 och risken att den förstörs. Detta skulle kunna inträffa när marknivån 10 snabbt blir lägre.

Dessutom, enligt ännu en annan utföringsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen 13 och sågklingan 14 anordnats så att de kan höjas och sänkas oberoende av varandra. Detta är en fördel när exempelvis sågklingan 14 behöver bytas på grund av slitage eller om en annan typ av sågklinga 14 erfordras (t.ex. en typ för asfalt och en annan för betong). Vidare kan stabiliseringsanordningen 13 behöva bytas och då kan detta enkelt göras om de två delarna kan höjas och sänkas oberoende av varandra. Dessutom, under kortare avbrott i sågningsprocessen höjs sågklingan 14 men stabiliseringsanordningen 13 måste förbli i mikrodiket 1 eftersom behovet av stabilisering av diket kvarstår. Emellertid kan stabiliseringsanordningen 13 och sågklingan 14 vidare anordnas så att båda delarna tillsammans kan lyftas och sänkas för att undvika skada, t.ex. när underjordisk infrastruktur påträffas.

Stabiliseringsanordningen 13 monteras lämpligen som en separat enhet på sågningsmaskinen 8 medelst ett antal rörliga axlar för höjning och sänkning. De rörliga axlama kan drivas av en för detta ändamål speciellt avsedd motor. Sågningsmaskinen 8 kan dessutom vara utrustad med snabbfastsättningsanordningar och drivningsanordningar för både stabiliseringsanordningen 13 och sågklingan 14 på vänster och höger sida (i sågriktningen 9). Det innebär att både den vänstra eller högra sidan av maskinen 8 kan användas för sågning och förläggning av rör/kablar 2, 3, viket kan vara nödvändigt på grund av hindrande infrastruktur, trafiksituation i området, etc.

Figur 9 visar en utföringsform av en maskin 8 enligt uppfinningen. Stabiliseringsanordningen 13 har en främre del 18 och en bakre del 19, där den främre delen 18 är monterad omedelbart bakom sågklingan 14. Det visas också att stabiliseringsanordningens 13 främre del 18 har en form som är komplementär med formen hos sågklingan 14, vilken i detta fall är cirkulär. Med andra ord, i detta fall har den främre delen 18 av stabiliseringsanordningen 13 en konkav cirkulär form, med samma eller nästan samma radie som sågklingan 14 och är monterad så nära sågklingan 14 som möjligt, och på ett avstånd mindre än 10 mm från sågklingan 14. Anledningen att den del av stabiliseringsanordningen 13 som är under jord måste vara placerad så nära sågklingan 14 som möjligt är för att göra det omöjligt för jord, stenar eller andra föremål att rasa ner till botten på diket eller kilas fast mellan sidorna i diket. Styrorganen 17 är i denna utföringsform formade som kanaler inuti stabiliseringsanordningen 13. Kanalerna är illustrerade med streckade linjer i figurerna.

Vidare kan bakre delen 19 av stabiliseringsanordningen 13, där styrorganens 17 utgång 12 är placerad, ha andra föredragna former. En form är i stort sett parallell med den komplementära form som beskrivs ovan. En annan form är i stort sett motsatt till den komplementära formen och en tredje utföringsform definierar en form som i stort sett är diagonal från botten och upp till toppen av den bakre delen 19 i bakåtriktning. Dessa utföringsformer visas i figur 11-13. Det bör även noteras att ingången 11, utgången 12 och kanalerna är placerade på den bakre delen 19 av stabiliseringsanordningen 13 i denna utföringsform. Stabiliseringsanordningen 13 kan också ha ett kilformat (spetsigt) tvärsnitt i fronten i framåtriktning 9.

Företrädesvis, som nämnts ovan, skall stabiliseringsanordningen 13 ha en maximal bredd i tvärsnitt som är densamma eller aningen mindre än sågklingans 14 bredd. Stabiliseringsanordningen 13 måste vara bred nog så att det finns plats för de kanalisationsrör/kablar 2, 3 som ska installeras, men tillräckligt smal så att den kan dras fram i det sågade mikrodiket 1.

En annan viktigt aspekt av uppfinningen är att med användning av styrorgan 17 kan en inbördes ordning av flertalet rör/kablar 2, 3 bevaras då de förläggs i det sågade mikrodiket 1. Detta är mycket viktigt då fler än ett rör 2 förläggas samtidigt. I ett installationsscenario, kapas ett rör/kabel 2, 3 för en särskild fastighet på ett särskilt avstånd 15 efter fastigheten. Det är viktigt att detta rör/kabel 2, 3 är ett av rören/kablarna 2, 3 bland de översta rören/kablarna 2, 3 i den mängd rör/kablar 2, 3 som finns i diket så att det lätt kan hittas. Röret/kabeln 2, 3 måste kapas innan stabiliseringsanordningen 13. Därför är det viktigt att veta vilket av alla rör/kablar 2, 3 som går in i stabiliseringsanordningen 13 som kommer ut högst upp i diket. Dessutom, eftersom färgen på röret/kabeln 2, 3 för en viss fastighet ofta är bestämd på förhand måste rören/kablarna 2, 3 ordnas så att rör/kabel 2, 3 med rätt färg kommer ut högst upp, kapas till rätt längd 15 när den bestämda fastigheten har passerats.

En metod som gör det möjligt att samtidigt förlägga ett flertal rör/kablar 2, 3 har ett stort kommersiellt värde eftersom installationsprocessen kan genomföras mycket snabbare än vad som tidigare varit möjligt inom teknikområdet. Av denna anledning, enligt denna utföringsform av uppfinningen har stabiliseringsanordningen 13 ett flertal styrorgan 17 där vart och ett av organen styr en eller ett flertal rör/kablar 2, 3 ned i diket. Till exempel kan anordningen innefatta ett flertal kanaler så anordnade att en känd ordning hos rören/kablarna 2, 3 bevaras, vilket betyder att en ordning hos rören/kablarna 2, 3 ut ur stabiliseringsanordningen 13 är känd från ordningen in i stabiliseringsanordningen 13, och följaktligen är ordningen in i och ut ur stabiliseringsanordningen 13 relaterade till varandra och känd. Detta kan åstadkommas genom ett "ett-till-ett- förhållande" mellan ingången 11 och utgången 12 hos anordningen, vilket betyder att de inte korsar varandra. Ordningen på rör/kablar 2, 3 ska anordnas så att det är ett av de översta rören/kablarna 2, 3 bland mängden av rör/kablar 2, 3 i diket som alltid är det som ska grenas av till nästa destination. Därför är det rör/kabel 2, 3 som går in i den nedersta (bakersta) ingången 11 vara bland de översta rören/kablarna 2, 3 ut från utgången 12, och det rör/kabel 2, 3 som går in i översta (främsta) ingången 11 vara bland de understa ut från utgången 12. Som framgår av figur 6 och 7 kan avgreningar från huvuddiket sågas innan huvuddiket sågas eller också efter det att huvuddiket sågats. Vilken ordning som diken ska sågas kan bestämmas så att man erhåller det mest effektiva flödet under installationen. Varje avgrenat dike går från huvuddiket till en slutdestination för ett visst rör/kabel 2, 3. När huvuddiket sågas och rören/kablarna 2, 3 har installerats kapas det översta röret/kabeln 2, 3 (innan det förs in i stabiliseringsanordningen 13) vid ett särskilt avstånd 15 bakom placeringen av respektive avgreningsdike så att detta rör/kabel 2, 3 kan lyftas från huvuddiket och läggas in i avgreningsdiket till sin slutdestination, se figur 10. Om röret/kabeln 2, 3 kapats korrekt har det en längd 15 som räcker ända fram till slutdestinationen utan att behöva skarvas. På så sätt avgrenas ett efter ett av rören/kablarna 2, 3 till varje passerad fastighet genom dikena.

Beroende på dikets bredd och storleken på rören/kablarna 2, 3 kan det finnas en eller flera rör/kablar 2, 3 sida vid sida högst upp i huvuddiket. Det är viktigt att det rör/kabel 2, 3 som står i tur att avgrenas till sin slutdestination alltid återfinns bland de översta. För att åstadkomma detta i samband med att huvuddiket sågas och ett antal rör/kablar 2, 3 förläggs måste det rör/kabel 2, 3 som kommer att bli ett av de översta rören/kablarna 2, 3 i diket och det som skall avgrenas till denna specifika destination kapas på ett förutbestämt avstånd 15 efter att platsen för motsvarande avgreningsdiket passerats så att röret/kabeln 2, 3 sedan kan lyftas upp och läggas över till avgreningsdiket till sin slutdestination. Röret/kabeln 2, 3 skall kapas efter att platsen för motsvarande avgreningsdiket passerats med ett visst minsta avstånd 15 så att rörets/kabelns 2, 3 längd är tillräckligt lång utan att behöva skarvas när den lyfts från huvuddiket över till avgreningsdiket och fram till slutdestinationen.

Om stabiliseringsanordningen 13 (tidigare kallad "plog") är konstruerad med individuella kanaler för rören/kablarna 2, 3 eller har individuella kanaler som var och en har plats för ett antal rör/kablar 2, 3 är det enkelt att identifiera vilket rör/kabel 2, 3 som kommer att återfinnas högst upp i diket och därmed också vilket rör/kabel 2, 3 som ska kapas innan det går in i stabiliseringsanordningen 13. Exempel på en sådan stabiliseringsanordning 13 visas i figur 9. Stabiliseringsanordningen 13 enligt denna utföringsform har en ingång 11 för rör/kabel 2, 3 och en utgång 12 för rör/kabel 2, 3 vilka är förbundna med varandra medelst ett antal kanaler som styrorgan 17 (illustrerade med streckade linjer) för rören/kablarna 2, 3. Stabiliseringsanordningens 13 utgång 12 innefattar enligt en utföringsform av uppfinningen en "matris"-del (eller vektor) så anordnad att kanalerna är anordnade i en matris med n rader och m kolumner och kan på så sätt separera rör/kablar 2, 3 på ett kontrollerat sätt horisontellt och vertikalt när de förläggs i det sågade mikrodiket 1.

Sammanfattningsvis kapas ett av de (för tillfället) översta rören/kablarna 2, 3 vilket är avsett för en viss slutdestination ett och ett på ett visst minsta avstånd 15 efter varje gren och därefter lyfts detta rör/kabel 2, 3 från huvuddiket och läggs över till avgreningsdiket fram till sin slutdestination.

Vidare kan sågningsmaskinen 8 innefatta minst en trumma anordnad för att hålla rören/kablarna 2, 3 innan de förläggs i mikrodiket 1 via stabiliseringsanordningen 13. På detta sätt erhålles enkel åtkomst till rören/kablarna 2, 3.

Vidare kan maskinen 8 enligt uppfinningen även innefatta andra lämpliga organ, såsom en eller flera motorer för att driva sågklingan 14 och stabiliseringsanordning 13 och/eller för framdrivningsorgan (som drivlina och hjul), kommunikationsorgan för trådlös kommunikation med exempelvis en fjärrserverenhet, behandlingsorgan, minnesorgan, sensorer, GPS-organ, fordonsorgan, displayorgan för visande av information såsom grafik, databasorgan, läsningsorgan för att läsa mekaniska kodningsorgan på sågklinga 14, startspärr, etc.

Beträffande driften av sågklinga 14 och/eller stabiliseringsanordning 13 kan detta ske via direkt mekanisk drift, hydraulisk drift eller elektrisk drift. Mekanisk drivning ger den högsta verkningsgraden medan elektrisk drivning ger den lägsta verkningsgraden så den förstnämnda är att föredra om hög verkningsgrad behövs vilket ofta är fallet.

Micro Trenching Technique (??T) En fördjupad kunskap om MTT-metoden behövs. Figur 1 visar ett flödesdiagram för en MTT-metod för att förlägga minst ett rör/kabel 2, 3 under en vägs ytbeläggning i ett område innehållande stegen: - Sågning av ett mikrodike 1 i ett område genom det första lagret L1 in i det andra lagret L2; - Förläggning av minst ett rör/kabel 2, 3 i mikrodiket 1 så att minst ett rör/kabel 2, 3 placeras under det första lagret L1; och - återfyllning av det mikrodiket 1 för att återställa vägens ytbeläggning.

Figur 3a och 3b visar schematiskt en tvärsektion av ett område där ett rör 2 är förlagt i ett mikrodike 1. Området i figur 3a och 3b är ett tredimensionellt område hos ett typiskt vägområde, varvid området innefattar ett första lager L1 som är vägbeläggningen såsom asfalt eller betong och ett andra lager L2 som är ett bärlager för det första lagret L1 och som vanligtvis består av makadam, sand och jord. Som visas i figur 3 är det andra lagret L2 självfallet placerat under det första lagret L1.

Sågningssteget innebär: sågning av mikrodiket 1 genom det första lagret L1 in i det andra lagret L2, vilket innebär att mikrodiket 1 är sågat såsom visas i figur 3a och 3b. Mikrodiket 1 sågas så djupt att minst ett rör/kabel 2, 3 förläggas i mikrodiket 1 under det första lagret L1 (dvs. alla installerade rör/kablar förläggs under det första lagret L1). Genom att använda föreliggande metod kan alla rör/kablar 2, 3 som erfordras för ett fiberoptiskt nätverk förläggas så djupt att de är skyddade om vägbeläggningen L1 avlägsnas eller ersätts, exempelvis när vägar repareras.

Därefter förläggs det åtminstone ett röret 2 och/eller en kommunikationskabeln 3 i mikrodiket 1. Röret 2 är ett rör anordnat för att hålla "blåsfiber" 3 (så kallad EPFU) eller fiberkablar 3. Röret/-en 2 och/eller kommunikationskabeln/-ama 3 förläggs i mikrodiket 1 så att de är helt förlagda under det första lagret L1.

Slutligen fylls mikrodiket 1 med ett lämpligt fyllnadsmaterial 6 så att vägytan återställs. Aterfyllnadsmaterialet 6 bestar av sand eller annat material med lämpliga egenskaper. Mikrodiket 1 fylls med återfyllnadsmaterialet 6 till en lämplig nivå, och om så erfordras kompakteras med en markvibrator anordnad för bredden w hos mikrodiket 1.

Slutligen förseglas mikrodiket 1 med ett försegling smaterial, såsom till exempel bitumen, för att erhålla en vattentät försegling. Om en vattentät försegling inte erfordras kan lagning även utföras med kallasfalt, vilket är en enkel och billig metod för återställning. En lämplig mängd är att kallasfalt hälls över och skrapas ned i mikrodiket 1 och kompakteras därefter till en jämn och hård yta. Eventuellt överskott av asfalt kan sedan samlas upp och forslas bort.

Steget med återfyllning kan enligt en föredragen utföringsform inkludera stegen: - förslutning av mikrodiket 1 järns med botten 5 av det första lagret L1 med en första försegling S1 ; och - förslutning av mikrodiket 1 järns med toppen 4 på det första lagret L1 med en andra - förslutning S2.

Figur 4 visar den ovan beskrivna utföringsformen. Toppen 4 och botten 5 av det första lagret L1 visas i figur 4. För att erhålla en försegling med god vidhäftning rekommenderas att het bitumen eller bitumenblandning hälls i vid försegling av mikrodiket 1. Även andra material som betong eller polymermodifierad bitumen fungerar också.

Den första förslutningen S1 förseglar diket järns med botten 5 av det första lagret L1, så att mikrodiket 1 kan tvättas med en högtryckstvätt för att avlägsna rester av sand från asfalt-/betongkanterna. Efter tvättningen kan mikrodiket 1 torkas och förvärmas med användande av en propanbrännare och slutligen fylls mikrodiket 1 järns med toppen 4 av det första lagret L1 med ett lämpligt förslutningsmaterial som het bitumen avsedd för spricklagning.

Enligt en ytterligare utföringsform sågas mikrodiket 1 med en maskin 8 som har en sågklinga 14 som är diamantklädd. En sådan diamantklädd sågklinga 14 sågar enkelt genom de hårdaste material, såsom sten eller betong och har visat sig vara mycket lämplig i föreliggande applikation då den tillhandahåller mycket rena snitt vid sågning av mikrodiken 1. I tidigare kända metoder för sågning av mikrodiken 1, såsom användande av sågklingor med tänder av hårdmetall (volframkarbid), uppstår mängder av små sprickor på kanterna hos mikrodiket 1 och som gör fullständig försegling väsentligt svårare och mycket dyrare i jämförelse med föreliggande metod.

Mikrodiket 1 är företrädesvis sågat med en modifierad så kallad vägsåg (såganordning) med diamantklädd sågklinga 14. För att ytterligare optimera prestandan hos vägsågen i förevarande tillämpning har uppfinnarna insett att en eller flera av nedanstående förbättringar är användbara och skall därför anses som utföringsformer: • ändring av rotationsriktning på sågklingan 14 till så kallad "up-cut" för förbättrad borttransportering av sågat material; • modifierad kåpa för sågklingan 14 och ett främre utlopp för att optimera borttransporten av sågat material och för minskad spridning av dammpartiklar och för att lämna mikrodiket 1 rent och färdigt för förläggning av rör/kablar 2, 3; • stabiliseringsanordning 13 såsom visad i figur 8 och 9 med ett eller flera styrorgan 17, för kanalisationsrör/kablar 2, 3, direkt efter sågklingan 14 så att mikrodikning och förläggning av rör/kablar 2, 3 kan ske i en process. I det fall att stabiliseringsanordningen 13 har styrorgan 17 för ett flertal rör/kablar 2, 3 skall dessa styrorgan 17 vara så anordnade att utgångarna 12 från stabiliseringsanordningen 13 är placerade över varandra på ett sådant sätt att ordningen på rören/kablarna 2, 3 från stabiliseringsenhetens ingång 11 och ned i mikrodiket 1 bevaras; • trumvagn dragen av vägsågen med hållare för trummor för rör/kablar 2, 3 och varningstape med söktråd; och • servo som håller sågklingan 14 vertikal på ojämnt underlag, till exempel när två av vägsågens hjul är på trottoaren och två hjul är på vägbanan.

Figur 8 visar en utföringsform som använder en sågmaskin 8 innefattande en sågklinga 14 ombyggd för "up-cut". "Up-cut" definieras som rotationsriktningen hos sågklingan 14 i förhållande till sågriktningen 9 såsom visas i figur 8. Alla kända sågmaskiner 8 har den motsatta rotationsriktningen. Genom ändring av rotationsriktningen på sågmaskinen 8 till "up-cut" hjälper till att avlägsna uppsågat material från mikrodiket 1 och tillhandahåller därmed ett "rent" mikrodike 1.

Vidare är sågmaskinen 8 utrustad med en stabiliseringsanordning 13 anordnad direkt bakom sågklingan 14, varvid stabiliseringsanordningen 13 har åtminstone ett styrorgan 17, såsom t.ex. kanaler, för styrning av rören/kablarna 2, 3 när de förläggs i mikrodiket 1 direkt efter sågklingan 14. I det fall ett flertal rör/kablar skall förläggas samtidigt är stabiliseringsanordningen 13 anordnad så att den är kapabel att förlägga rör/kablar i bibehållen ordning. Det kan uppnås genom att ha individuella kanaler för rör/kablar 2, 3 i stabiliseringsanordningen 13 så att ordningen på rören/kablarna 2, 3 bibehålls genom stabiliseringsanordningen 13. Därmed är det möjligt att identifiera vilket rör/kabel 2, 3 som kommer högst upp i mikrodiket 1 och därigenom möjliggöra att veta vilket rör/kabel 2, 3 som skall kapas för varje slutdestination, se figur 10.

Generellt sett skall djupet d på mikrodiket 1 vara större än djupet på det första lagret d1 tillsammans med höjden d2 hos åtminstone ett rör/kabel 2, 3, dvs. d > d1 d2 vilket innebär att djupet d hos mikrodiket 1 är större än höjden på det första lagret dl plus den sammanlagda höjden av en eller flera rör 2 och/eller kommunikationskablar 3. Som framgår av figurer 3a, 3b, och 4 gäller ovanstående relation.

Emellertid ökar kostnaden med ökat djup d hos mikrodiket 1. Därför skall diket inte vara djupare än nödvändigt. Normalt djup d hos mikrodiket 1 kan vara omkring 400 mm men till skillnad från bredden w hos mikrodiket 1 kan djupet d ofta justeras kontinuerligt under drift vid användande av en vägsåg. Sågdjupet kan därför reduceras gradvis i takt med att antalet rör 2 lagda i mikrodiket 1 minskar.

Vidare skall mikrodiket 1 dessutom inte vara bredare än nödvändigt då ett bredare mikrodike 1 innebär högre kostnader än ett smalt mikrodike 1. A andra sidan kan ett smalare mikrodike 1 göra det svårare att installera rör/kablar 2, 3 så det finns optimal bredd för mikrodiket 1, eftersom t.ex. om mikrodiket 1 är för smalt kommer alla rör/kablar 2, 3 staplas på varandra så att djupet hos det översta röret/kabeln 2, 3 kommer att vara för grunt.

Med anledning av ovanstående diskussion har uppfinnarna genom tester kommit fram till lämpliga dimensioner på ett mikrodike 1 skall vara ett djup d mellan 200 - 500 mm (och företrädesvis 300-500 mm) samt en bredd w mellan 10 - 30 mm (och företrädesvis 15-25 mm) enligt en utföringsform för optimerad installationseffektivitet och låg kostnad. Vidare minimeras trafikstörningar med dessa dimensioner eftersom fordon enkelt kan passera över ett öppet mikrodike 1.

Vidare, med referens till flödesschemat i figur 2 innefattar metoden för att förlägga minst ett rör/kabel 2, 3 enligt en annan utföringsform följande steg; - scanning av ett område med hjälp av en markpenetrerande radar; och - identifiering av hinder i området med användande av data genererad av den markpenetrerande radam, - sågning av ett mikrodike 1 i området genom det första lagret L1 och ned i det andra lagret L2; - förläggning av minst ett rör/kabel 2, 3 i mikrodiket 1 så att åtminstone ett rör/kabel 2, 3 förläggs under det första lagret Ll; och - återfyllning av mikrodiket 1 för att återställa vägytan.

Det bör noteras stegen med scanning och identifiering utförs innan övriga steg i metoden enligt denna utföringsform.

Enligt denna utföringsform scannas området med hjälp av en markpenetrerande radarenhet, såsom exempelvis en GEO-radar eller annan lämplig utrustning.

Med användande av information genererad av den markpenetrerande radam identifieras därefter hinder under marken i området, såsom avloppsrör, elkablar, konstruktionsstrukturer, etc. Stegen med scanning och identifiering innebär att när man utför det efterföljande sågningssteget kan man undvika att oavsiktligt kapa/skada hinder i området vilket kan resultera i förseningar och extra kostnader i mikrodikningsprocessen. Efter att ha sågat ett mikrodike 1 i det avsökta området förläggs åtminstone ett rör 2 och/eller en kommunikationskabel 3 i mikrodiket 1. Slutligen fylls mikrodiket 1 med lämpligt fyllnadsmaterial 6 så att vägbanan blir återställd.

Metoden kan även omfatta steget: installering eller blåsning av fiber eller fiberkabel i ett eller flera rör 2 om rör 2 har förlagts i mikrodiket 1.

Det bör även noteras att den ovan beskrivna metoden även kan inkludera steget: åstadkomma ett eller flera a vgrening spunkter anslutna till mikrodiket 1. Företrädesvis görs avgreningspunkterna med hjälp av en diamantklädd kärnborr eller med en handhållen sågmaskin 8 med en diamantklädd kedja eller sågklinga 14. För denna utföringsform kan metoden även innefatta det ytterligare steget: borrande av en eller flera kanaler från avgreningspunktema till en eller flera fastigheter med användande av styrd borrning. Det är viktigt att kanalerna borras under det första lagret L1 i det andra lagret L2. Rör/kablar 2, 3 installeras därefter i dessa kanaler när borren dras tillbaka.

I följande beskrivning diskuteras olika aspekter avseende layout och utformning av mikrodiken 1, avgrening spunkter och kanaler, samt strategier avseende sågning, avgrening, etc. i förhållande till och införlivade i föreliggande metod.

Layout Figur 5 visar en typisk logisk struktur av ett Fiber Till Hemnät (FTTH) i ett bostadsområde, där "D" är en distributionsnod och "F’ är en skarvpunkt där större fiberkablar skarvas till mindre (eller i fallet med ett distribuerat PON-nät där optiska splittrare ("splitters") är placerade). Nätverket mellan distributionsnoden D och en skarvpunkt F kallas distributionsnät och nätverket mellan skarvpunkten F och de enskilda fastigheterna kallas accessnät. Både rör/kablar 2, 3 för distributionsnätverket och accessnätverket kan installeras med användande av föreliggande metod.

Ett bostadsområde som skall byggas med FTTH är normalt indelat i ett antal mindre bostadsdelområden. Någonstans i eller utanför bostadsområdet måste det finnas en plats som rymmer de optiska paneler och den elektronik som behövs för att bilda en så kallad distributionsnod D. Distributionsnoden D kan vara lokaliserad i en befintlig fastighet eller i en egen liten byggnad eller i ett stort markskåp. Varje distributionsnod D kan innehålla elektronik och fiberoptiska paneler för mellan några hundra hushåll till flera tusen hushåll. Storleken på det område som ska anslutas till en enskild distributionsnod D kan anpassas inom vida gränser och beror primärt på praktiska överväganden, såsom som utrymme i distributionsnoden D, svårigheter med att hantera en mängd små distributionsnoder D, etc. Föreliggande metod kan också anpassas för varje önskat antal fibrer per hushåll.

Det finns två huvudtyper av FTTH-nät: punkt-till-punkt- samt punkt-till-multipunktnätverk. I ett så kallat punkt-till-punktnätverk innehåller distributionsnoden D den andra änden av alla de fibrer som har sitt ursprung i varje enskilt hushåll i bostadsområdet. Om till exempel ett område med 500 hushåll dimensioneras för 2 fibrer per hus innebär det att 1000 fibrer kommer in till distributionsnoden D. Distributionsnoden D skall företrädesvis vara centralt placerad i området som ska byggas såsom visas i figur 5.

Utformningen av ett punkt-till-multipunktnätverk eller ett så kallat Passivt Optiskt Nät (PON) är mer eller mindre detsamma. Skillnaden är att antalet inkommande fibrer till distributionsnoden D i detta fall motsvarar antalet hushåll dividerat med en faktor (t.ex. 8, 16, 32, etc.). Exemplen i den fortsatta diskussionen baseras på antagandet att ett punkt-tillpunktnätverk skall byggas. Emellertid kan beskrivna metoder även appliceras på ett PON nät om distributionskablarna skalas korrekt.

Sett från distributionsnoden D sträcker sig distributionskablar till skarvpunkter F placerade i brunnar eller i markskåp. Distributionskablarna dimensioneras normalt för antalet hushåll i området plus 10 % i reserv så att framtida nybyggda fastigheter lätt kan anslutas till nätverket. I ett punkt-till-punktnätverk där exempelvis en skarvpunkt F omfattar ett område med 22 fastigheter och kravet är 2 fibrer per fastighet erfordras 48 fiber från distributionskabeln. Fibrer från distributionskablarna skarvas i skarvpunktema F till fibrer från accesskablarna. Dessa accesskablar går sedan vidare till varje enskild fastighet som ska anslutas.

Hur många fastigheter en skarvpunkt F ska försörja beror huvudsakligen på ekonomiska ställningstaganden. Om området som skall anslutas är för stort ökar medellängden på accesskablarna till varje fastighet, vilket ökar kostnaden. A andra sidan, om området är för litet ökar kostnaden per fastighet på grund av dess andel i skarvpunkten F och dess distributionskabel. Följaktligen finns en optimal storlek för ett bostadsområde där kostnaden är som lägst. Antalet fastigheter som ger detta kostnadsminimum beror i huvudsak på områdets topografi och på storleken på fastigheternas tomtmark, men en tumregel är att ett optimalt antal normalt ofta ligger någonstans mellan 16-48 fastigheter från varje skarvpunkt F.

Om sågning utförs med användande av en såg enligt en utföringsform skall skarvpunkten F placeras centralt i varje delområde med till exempel 22 fastigheter. Skarvpunkten F kan fysiskt vara placerad i ett markskåp eller i en kabelbrunn vid vägsidan. Typiskt sträcker sig då 10-12 rör 2 från markskåpet eller kabelbrunnen åt vardera hållet längs vägen. Vart och ett av dessa rör 2 ansluter sedan var och en av fastigheterna. Slutligen blåses accesskablar 3 in i varje rör 2.

Strategi för sågning Vanligtvis har villaområden fastigheter på båda sidor av en väg och i denna situation kan fastighetsanslutningarna då göras på två olika sätt: antingen mikrodika på båda sidor av vägen och ansluter fastigheterna till närmaste mikrodike 1 eller så mikrodikar man bara på en sida av vägen eller i mitten av vägen och ansluter fastigheter från båda sidorna till detta mikrodike 1.

Emellertid, för att minimera antalet mikrodiken 1 som korsar vägen görs enligt en utföringsform korsningar till motsatt sida av vägen till tomtgränsen mellan två fastigheter. Därefter förläggs rör 2 i mikrodiket 1 till var och en av de två fastigheterna. På så sätt behövs bara ett dike som korsar vägen för varannan fastighet på motsatt sida av vägen. Mikrodikning som korsar vägen för varje varannan fastighet är en billig och kostnadseffektiv metod.

Avgrening från ett huvuddike Avgrening från ett huvudmikrodike 7 (ett huvudmikrodike 7 är definierat som ett mikrodike 1 längs en väg) kan utföras på ett antal olika sätt. Som framgår i figur 6 kan avgreningar sågas antingen före eller efter det att huvuddiket sågats. Respektive metod utförs bäst i en vinkel motsvarande ca 45° från huvuddiket för att erhålla en stor böjningsradie på det avgrenade röret/rörledningen 2. Avgrening sdikena kan endera korsa huvuddiket eller avslutas jäms med huvuddiket. När huvudmikrodiket 7 sågas och kanalisationsrören 2 förläggs är det som det framgår av figur 10 och figur 6 enkelt att ett efter ett lyfta ett av de översta rören 2 över till vart och ett av avgrening sdiken och vidare till respektive fastighet.

En alternativ avgreningsmetod är att med hjälp av en kärnborr med lämplig dimension först borra ett hål vid varje avgreningspunkt. Huvudmikrodiket 7 kan sedan sågas genom alla dessa hål enligt vad som beskrivits ovan och visas i figur 7. Denna metod lämpar sig både för den spårfästa avgreningsmetoden beskriven ovan och när fastighetsanslutningar/avgreningar görs med hjälp av styrd borrning.

En alternativ metod att göra avgreningar är att först borra ett hål vid varje avgreningspunkt. Hålen kan göras med användande av en kärnborr med lämplig dimension (för ett runt hål) eller med användande av ett handhållet verktyg med diamantklädd sågklinga 14 eller kedja (för ett rektangulärt hål). Huvudmikrodiket 7 kan sedan fräsas/sågas genom alla dessa hål på samma sätt som beskrivits ovan och som visas i figur 7. Denna metod är lämplig både för att göra fastighetsanslutningen med ett mikrodike 1 sågat på så sätt som beskrivet ovan så väl som att göra fastighetsanslutningen med styrd borrning. Styrd borrning är ibland att föredra för att göra fastighetsanslutningama eftersom man då undviker (t.ex. går under) hinder såsom staket, häckar, träd, etc. Emellertid innebär det att ytterligare en dyr maskin (borr) erfordras på installationsplatsen.

Det bör slutligen förstås att föreliggande uppfinning inte är begränsad till utföringsformema beskrivna ovan utan även relaterar till och inkluderar alla utföringsformer inom ramen för de bifogade oberoende patentkraven.

Claims (18)

PATENTKRAV

1. Metod att förlägga minst ett rör/kabel (2,3) för att bygga ett distributionsfibernät och/eller ett accessfibernät i ett område, varvid nämnda område innefattar ett första lager (L1) och ett andra lager (L2); varvid nämnda första lager (L1) utgörs av asfalt eller betong och nämnda andra lager (L2) är ett bärlager bestående av till exempel makadam, sten, sand och jord och är beläget under nämnda första lager (L1); varvid nämnda metod innefattar stegen: -designande av en nätverkslayout för mikrodikning med en struktur för ett distributionsfibernät och/eller accessfibernät; varvid nämnda nätverkslayout vidare innefattar: minst ett huvudmikrodike (1,7); minst en skarvpunkt (F) och/eller minst en avgrening ansluten till nämnda huvudmikrodike (1,7); samt strategi för sågning av mikrodiken (1,7); -sågning av nämnda mikrodike (1,7) genom nämnda första lager (L1) och in i nämnda andra lager (L2) med en maskin (8) innefattande en diamantsågklinga (14), anordnad för up-cut, och en stabiliseringsanordning (13), som under drift är anordnad omedelbart bakom nämnda diamantsågklinga (14); varvid arbetsdjupet för nämnda diamantsågklinga (14) är mellan 200 till 500 mm; -avlägsnande av uppsågat material från nämnda mikrodike (1,7) med nämnda up-cut rotationsriktning så att nämnda mikrodike (1,7) hålls rent; -stabilisering av väggarna i nämnda mikrodikes (1,7) andra lager (L2) med hjälp av nämnda stabiliseringsanordning (13); -förläggning av nämnda minst ett rör/kabel (2,3), i enlighet med nämnda nätverkslayout, medelst styrorgan (17) innefattade i nämnda stabiliseringsanordning (13); varvid nämnda styrorgan (17) är anordnade att styra nämnda minst ett rör/kabel (2,3) ut i nämnda mikrodikes (1,7) andra lager (L2); - varvid nämnda sågning, nämnda avlägsning av material, nämnda stabilisering, samt nämnda förläggning sker i en enda process; -successiv förläggning av nämnda minst ett rör/kabel (2,3) till nämnda minst en skarvpunkt (F) och/eller avgrening i enlighet med nämnda nätverkslayout; -återfyllning av nämnda mikrodike (1,7) med ett lämpligt fyllnadsmaterial (6) till en lämplig nivå; och -försegling av nämnda mikrodikes (1,7) första lager (L1).

2. Metod enligt patentkrav 1, varvid nämnda mikrodike (1,7) har ett djup d > d1 d2, där d1 är ett djup hos nämnda första lager (L1) och d2 är den totala höjden av minst ett rör/kabel (2,3) i nämnda mikrodike (1,7).

3. Metod enligt föregående patentkrav 2, varvid nämnda steg med återfyllning vidare innefattar steget: - kompaktering av nämnda fyllnadsmaterial (6) i nämnda mikrodike (1,7) med en markvibrator anordnad för bredden w av nämnda mikrodike (1,7).

4. Metod enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda steg med försegling vidare innefattar stegen: - försegling av nämnda mikrodike (1,7) huvudsakligen järns med botten (5) hos nämnda första lager (L1); - tvättning av nämnda mikrodikes (1,7) sidor i nämnda lager (L1) med högtryckstvätt; - torkning och förvärmning av nämnda mikrodikes (1,7) sidor i nämnda lager (L1) med hjälp av propanbrännare; och - försegling av nämnda mikrodike (1,7) huvudsakligen järns med toppen (4) av nämnda första lager (L1).

5. Metod enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda mikrodike (1,7) förseglas med en eller flera förseglingar ur en grupp innefattande: betong, asfalt, bitumenblandning och polymermodifierad material.

6. Metod enligt något av föregående patentkrav, vidare innefattande steget: - anordnande av en eller flera avgreningar anslutna till nämnda huvudmikrodike (1,7), varvid nämnda avgreningar sågas antingen före eller efter det att nämnda huvudmikrodike (1,7) sågats.

7. Metod enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda mikrodiken (1,7) samt en eller flera avgreningar sågas till eller från hål uppsågade medelst sågmaskin eller borrade medelst kärnborr.

8. Metod enligt patentkrav 7, vidare innefattar steget: - borrning av en eller flera kanaler under nämnda första lager (L1) från nämnda hål till ett eller flera hus med hjälp av styrd borrning.

9. Metod enligt något av föregående patentkrav, vidare innefattar steget: - mikrodikning till eller från en skarvpunkt (F) exempelvis placerad i en kabelbrunn, ett markskåp eller en byggnad.

10. Metod enligt någon av föregående patentkrav, vidare innefattar steget: - mikrodikning till eller från en fastighet, ett markskåp eller en byggnad inrymmande optiska paneler och/eller elektronik.

11. Metod enligt något av föregående patentkrav, vidare innefattande steget: - installation av fiber eller fiberkabel i minst ett av nämnda minst ett rör (2) när det är förlagt i nämnda mikrodikes (1,7) andra lager (L2).

12. Metod enligt något av föregående patentkrav, vidare innefattar stegen: - avsökning av nämnda område medelst en markradar; - identifiering av hinder för nämnda sågning till ett djup av 500 mm i nämnda område med användande av data genererade av nämnda markradar; - varvid nämnda steg med avsökning och identifiering utförs i samband med nämnda designande av nämnda nätverkslayout och före nämnda steg med sågning.

13. Metod enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda minst ett rör/kabel (2,3) har minst två olika dimensioner.

14. Metod enligt något av föregående patentkrav, varvid uppsågat material borttransporteras från nämnda mikrodike (1,7) med up-cut rotationsriktning via ett främre utlopp anordnat på en kåpa för nämnda sågklinga (14), nämnda kåpa är anordnad att minska spridning av dammpartiklar.

15. Metod enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda maskin (8) drar en trumvagn med hållare för trummor för nämnda rör/kablar (2,3) varvid nämnda rör/kablar (2,3) matas i körriktningen ner till och in i nämnda stabiliseringsanordning (13) i ordning enligt nämnda nätverkslayout.

16. Metod enligt något av föregående patentkrav, varvid ett av de blivande översta nämnda rören/kablarna (2,3) kapas innan det går ner i nämnda stabiliseringsanordning (13) efter ett lämpligt avstånd från passagen av en avgrening så att nämnda rörs/kabels (2,3) längd räcker för att nå sin slutdestination.

17. Metod enligt någon av föregående patentkrav, varvid arbetsdjupet för nämnda stabiliseringsanordning (13) under drift är mindre än arbetsdjupet för nämnda diamantsågklinga (14).

18. Metod enligt någon av föregående patentkrav, varvid nämnda stabiliseringsanordning (13) och nämnda diamantsågklinga (14) vidare är anordnade att kunna sänkas och höjas, så att nämnda arbetsdjup för nämnda stabiliseringsanordning (13) och nämnda diamantsågklinga (14) kontinuerligt kan justeras .