SE539287C2 - Maskin för sågning av diken och förläggning av rör/kablar - Google Patents

Abstract

1G ß. j74-) SAMMIANEBRÅQ Përeiiggancše Lzppfinrairag :avser sn maskin anordnad för sågning av :níkrødikczn ochföråäggning av förlkabíar i míkrßdiken, xfaræfíeí raärxänfía naaskín inncfattïar en sâgkšíixgaanordnad för sågning av att miícïcdíkc i ett område; varvid :æämmïša :maskin »fi-Liam innefaitzzren stabiâíscfíafigzäaraordfæízxg amrfínací .för stabiíisfiríng av aaämnfia fníkscadiíeas väggar vidföfiäggxzífag av röríkablau" i :aíàznxada míkrodike, *varvid nämnda: suibíšíseïíngsanmrdninïg ärplacerad omedeíïfiart fifisr näfrnrzaía sågkíinga i nämnda mikrodike och :ääxxzxzaíastabiiisßringszanørdning ínnßfattar styrørgan för styrning av :minst en råšríkabel då det föriäggsi nämnàa inikmdškß. (Fííä S)

Description

ti? Nå(A ntnsttnt nen såentne .fw nntnn teen nnneítenntne att:ttënfttattitnn Tekniskt ntnråtšeFöreliggande tuppfinning ttvsez' en maskin: får sågning av :niåtretíikett men föríäggnšng av rörfitabíat. Upnfinningett avser säfsltïšit en :rtaskitt enligt patentkrat' i.

Bakgrund tiil :tnpfinnången Utbyggnaden av fiberoptiska kennnnttškatíensttät i *zšiíaenfttâtíett nšxnitas efta av högakostnader tär settaktning nen aterstäiínšng av vägens ytbeïäggniatg, såsen: asfašt eíšet' beteng.Ein typisk fíberansíntnšng i ett všiíaottlråfíe kostar EURÜ 395.39 exklusive :notes aven därför många tfííïattgttte tveksamma :iii att göra en sådan investering. Detta ïfietjyder à sin tur attansinttaingsgradett šníír .tåg när ett, viïiaetnrâtíe byggs, tfííket ytterligare ökar kostnaden förfíberaxtsítttnšatgt Anledningen tiši detta är att kestnaden 'för ryggtadafzätet är nter eller mintíreoberoende av artsintrtirtgsgratíen een en låg ansítttnšngsgtaá medför att färre fastighetsägare :näste tíeía på den totaša knstnadezz för ryggradsnätet.

Alternativt, att ansluta httserz, genom grënnznråfien/tomtxnnfk mešïan fastigheter i ettvišíannzïåcåe i de flesta fail inte möjligt. Med att säkerhet sknlše knstnadezfna vara väsentíigtíšígre eftersatt: Liet. till een med sknlše kunna *vara möjâigt att plöja :led slangar/rör fin'fiberkabtar men detta innebär att nian antagïígett ofta :näste kersa trädgårdar för fastigheternns foik som inte vitt ansšnta sig, Även åtetstäâíníng av blentraïæatter, buskar een träd kan varatnyeítet kostsamt. Sšntíigen sknläe det. antagíigen vata en enorm uppgift att ordna :nen tillstånd från alla fastighetsägare sein hetörs.

Füreiiggande ansökan beskriver en ny ntetnd ftir att gšjna nnštïetiíken etch förläggning avröfikabïar i nnktedíken, vilken benäznxnd ïvíiere "ïtenenšng 'Teknik tfíäfí'ï”'ífë. I detta atzseencíefinns det ett behov šntnn teknikens tntnåde för en annrfiníng sent kan användas tiíísanmïatts tned den nya metnfien ecnfeíier fötbättxtat' nänzntia nya tnetntí, iii 2G ivU: 3G w Sanirnanfatânåzig av uppfinningen Åištt änrianråi :ned irppfšnningen är att' Liiiiianiinhâiin nn maskin för sågning av rnikrocíiken nenföriàiggning av rör/køinmiinikarinnskabiai' som iinit eiiei' ciaivis .íösßr prnbierri nen nackfieiai'irifzri känd teknik; En' finnar andaniåi nieci :uppfinningen är at: iiiinandanâiia en niasiiïin somförbätnar föríäggiiingen av Jrëríicaiiinr (rßx. knininniiikntionrakan?air) i rnikrniiiknn an knsinaeinn kan rfifiuireras och tid sparas.

Gvan näninda ändamål iippnås iiie-:í en rnaskin annrcínaá för sågning av :iiikroaiiknn :wiiföršåiggnirag av rör/kablar i iníkrndiken, *varvid nämnda niaskin innefattar nn såglfiingaanordiiad för sågning av ett iriikrnríike i ett ninfåde; *varvid iräannna irniskin izifíarf: innefattaren srabiiiseringsnnercining anordnad för stabiiisering av iiäinnda niikrnciiices väggar vidfåiriäggziiaig av rörikabšar' i närnniia riaikrociiiie, varvid nämnda stabiiíseringsanoirdxiiiig ärplacerad onieeinibart effiïea' :iäiiriida :fgkiiiiga i ziäinircia rnikifniiike nen nämndasiabiiisnriiigsariiarcíizing innfzfatiar iztyrnrgan fiir sryrning av minst en råïr/kabei då det fiiriäggs i nämnda niikiridike.

Utföringsffrrniei' av rnaskirifzri erniigi' uppfinningar: är iiefininraiie i :ie biingfin nsjäixfstänziiga pntenikrnifnn och beskrivs i efterföljande iíetaijarnde ibeskrivning.

En maskin eniigt fëreiiggande uppfinning gör Liet :iaöjiigt :ned sågning :iv niíkrniíiken ochaiitnmziïiski íëriâiggning av röriicabiar i detsainrna på ett effektivt sätt, vilket sparar tid nengiengar. Särsitiit ršliiiaridaiiåiier nppíïinningen en iönzfiing med vilken rörßkabiar kan förläggas på ett knnïrøiierai: och förntbestänit sätt och niad hög haatigireï. ßnidra fördelar man tišiärnpningar av förnliggaridn nyipfirniing kiiiriirier att bli uppenbara gif-nom följande cíntnijerade bnskïiflzning av zippfinningen, iínrâfaítnfi beskrivning av iignrnrDe biiagda .figurerna är nvseddzi att klargöra mi: förklara föreliggande uppfinning, i ifiikazz;- Figur 1 visar en iiödessciieiria för Isfififïï - Figur 2 visar en fiödesscheina av en ntföringsfnrm av Mif; 1.12 iii »fa'fji Ei? Figur Iâa cci: Bb scnernatiskt visar ett tvärsnitt av ett gatnornråde nreci ettrniiïrociilte; ~ .Figur 4 schernatisitt visar tvärsnittet i figur 3, ifartfiri rnikrecliket är âterfjgiitniecl ett fylinatïlsniateriai, såsom sand, och förseglat rneti txfå ftireegiingsiager; - Figur S 'tfisar en typisk layout. 'för ett fibetßtilhiienimåit; ~ Figur' få visar har avgreningar tiil enskiirla :fastigheter sågas från etttrnvtttirnikrntiike; ~ [Figur 'i visar avgrening tili eriskilria fastigheter i det tall styrd borrninganvänds i stället för sågning; - Figur S visar en sågriingszrrzrskin men dess sâgltiingaisågbiati och enstabiiiseriiigsanordning för fâàrlaggitiitg, av rtšr/l-:aiiiar placerad direkt barken:sâgkiingrin; Figur 9 visar sâgintigsrnaskinen (tär statæiiiseringtzantrrtiningen är annrtinari för'samtidig förläggning av ett flertal rërvfkablar' sarntidigt sein ortiriirigen trosrtizferrfkablarna irevaras i rniirrrifiiíret; « Figur iii tfisar' i detalj var ríet öxfersta rtiretfkatreln skzríi kapris för attroretfkabeln skall ges tillräcklig längd för att nå sin slntríestinatiori; och ~ Figurer ii~i3 visar' ytterligare ttttöringsforrner :rv stahiiiseringsanortíningen(kanalerna är endast antydde: i figurer 11--13 och skail üärflir .inte ses son: verkliga represerrtritinrrer) ïietaišerad laesitrivnšng av npnflnningen För att uppnå ovan beskrivna änfianiâi är en niaskin fiir sågning och ftårlàiggning av rörllcabíai*tilihantiatrållen. Uppfinnarna har inaett behovet av att föríaggningen av râiríltatiiar :näste skeirrnan rniizrnfïiitets väggar itniiagrsar' och innan steriar (eller grnsijord) och speciellt stenarstörre än riiltets lfiredií kiias fast i nriiiïrodikets sidor och hindrar iristaiiaticirt av röriårzrliiar ireizrvägen ned tili botten av rriikrociiket. Genom att trppnå detta sparas tid (och pengar) eftersom installationen kan gennirntiöiras utan :randiga avbrott. .fiw clenria ariiedzrirtg är föreliggande rniaskir: anrrrtinati för sågning i ett område. Därförinnefattar niaskinen en sågltlinga, företrädesvis cirkeiforniaci, för sågning av rnikrerliirenaCñnicro trencire-sfi. Iše sågade rnikroiiil-:ena är anordnade för mottagande av rår/irakier, višket betyrier att de sågade inikrnaiikeria irar gixfits Eärnpiiga ziiniensitaner.

'Ja 1G 2G 3G Masšcírren ínrrefattaz' även en stabšííseffíngsanerdníng anerdnnfi för att stabíšísera mikroáiketsväggar vid föršäggning av rörfkabíar och av denna anledning är srabiííseríngsnnorríningenpšaeerad ernedešbart efter sågklíngsn i der sågade rníkrndiket så an: väggarna är staïuiiíseraríetiišs dess an: rërfkaäzfíar har föríagtsfinstašlerzxts rnedelsr styrergzrn, *afrika även nnnrdnade på sítzrbiliseringsenerdningen.

För stnbiåiseríng av rnškredåkenas *Jagger består srabíšiseršngsanordningen av lämpligasïnbíšiseršngseåernent såsnrn šärrrplígzr sidnfslenaen: *fiika är anordnade för att ”håšía upp”väggarna tiïšs dess att rëreníknbíarnn har šrzsízxšíerzrts i rníkrncííkeï.. Bet ä: viktigt attsâtabíïíserírrgsanavrdr:ingen pízzeernd oznedešbarr bnkorn sågkšíngaz: så an diket sem sågas:ned sågkšingan stabiliseras nmedešâfiari efrer det an de sägais så att det inte faiíez' ihop eííer attsrrzrrar eïíer andra föremål rasar ned i diket: innan röirfkaíríar rïårlagts. Däríför är' enšigti enntföringsfrßrrn :rv Lagxpfirrxæirzgen största rišíåtna axfstånd rneíšan sâgkšíngan ncšzstabíiiseringsnnnrdningerr större än Ü mm rrzen :mindre än EG rnrn, Dimensioner: påsrabiíiseringsanoraíningen bernr på storleken nns rörenikaïsínrnn, arrtašet :för som skníífüršäggas på sarnrnn gång een ršjupet av förïäggningen i díkeë.. Ernešïertid skall šredden hes srnbiiiseríngsanordníngen vara någe: mindre än breršrien nns sågkíšrägarä.

Xfídnre, för att ernåíïa knnïrníierad och auternatísk' förläggning sv ršårfknbízrr har anordningenäven styrergsrz som styr röreníknbíarna ned i diket på ett kerrtroïíerat nen ordnat särt.Išínmbšnatíearezr av stnhššiseršrag nen sïyfning har visat sig reducera kostnad och rid på etteffekrísfš; sänt eftersnnï processen :ned sågning nen instašlatiozë kan utföras samtidigt,Styren-genren är nnnrfinade på stabišiseríngsnnnrdníngen ech därför rnöjšíggör uppfinningen an:rörikabísr" kan föríäggas i det sågade nnikrndíket under íiden sier siabiííseras avstabišiseringsanawraíningerf.. Rörfkahíar kan på så sätt förläggas rned irög grrecísiora (isen. på :än höjd i rnikrodiket) eftersern diket är "rent" så länge aiíket sïabíiiserzrs av annrdningen.

SšiabiEiseríngsanerdningezz .kan tillverkas av någe: lämpligt starkt material så an: dikena kanstabíiíseras. Bfíateriaiet skníí iärnpíígen vara steít, aven från' men ändå flexíbeít för att kiarapåfrestningar uncïer ciršfr, Infästningen av stabišiseringsaracfninšargen på spåfräsningsnaasšfíarefzskaiï ha en viss fíexšbiištet för att förhindra skador om stebiííseríngsanordníngen fastnar i diket, Sååå eller ståíïegeríngar lämpliga eftersom de kan ges rätt egenskaper *vid ïegering if) 3G nied annra ntntaiiet' såsom piatina och magnesium. Eftersoin det är ett begränsat titrymine idet sågade tnikrndiket inåste stabiiiseriiigsanordningfzns *väggar vara så tunna som ttiöjiigt föratt ktunna batitnta passerande i'öt',f'itabiar, men fortfarande ha de egenskaper sant beskrivs ovan,Ståiiegeringa: nied hårdhet ttietsvatantie 468 ~ ïíifi Btineii har visat sig tfara läinpiig för deasatiiiäittiëtiiitgat: Det nar aven konstaterats att staisiiiseiiitigszinntdningen kan tiiiverkas stan enknifibengjtttning. Delat av atabiiisetingsanntdningen kan gjntas setiarat innan tnnntering av en stabiiiantingaantttdning.

Enligt en titföringsfnrni av iippfinningart, har stabiïiseringaatinreíningen nn ingång nian nnutgång fin' zförlkabiztr, där ingången nan titgåztgett är anašntna tiil styrnrganen. Föfettåidestfis ärstyrnrganen kanaler gentnn viiitfizi rötan/kabiarna styrs genom stabiiiseringsanordningen.Uneleï tiritt är ingången iänipíigen ovan :narknivà :ich iIe-rtikait eiiei' :täta veftikait anortinatitnedaii tttgåiigen är under tnari-:nivâ i mikretiiket neta iinrianitte.iit eiiet nära horiscfnteiitantirtinati för att tinnifika aiitage på röreníkabiarna. Dinfër ä: det :ninsta avståndet (vid:narknitfåli :tiailati stabiiisetingsanntdningens utgång iaeb sågiriingan nagot längre än finnminsta reiceinznendetatin btiirafiien fin" röreníkabiaiciia som ska instašieras, vilket betyder attniiniiniatwatânfiet är beroende av minsta rekoinirtantieratie böjratiie för râiteriíitaiiiarna. ilšettaiintyder nntniait tiieišan iÜÛ min een EÜÜ min nititt vid niaiitiiivå, men andra axfstånfi ärtntijiigat Dessntnni kan ingången, tstgåtigen tteii atjtfmrganen tíiisanlniatis xfara iöstzigbartantärdnazíe på stabiiiseringaancirtitiiiigen tex. sam en löstagbar kassett. Gancan att intstytorganen i en iöstagitat kassett föritnftzts instaiiationsticien vid vissa tiiifäiien afteraoni den tidsödande iappgiiten att stoppa in många tör/katiiari deras respektive kanaiei' kan undvikas.

Uppñnnatna har dessutom insett att det verksamma tijtipnt för stabiiisazfntgsannrfiningen intiitifntiiitet skaii xfara upp tili 5G min niíncire än det tfetitsaninia fijtigset för sågkiingan ezniigt entttföringsfntni. Skiiinatieit i tijtip :neiian sâgkiingan och stabiiiseiingsaitnrtiningen, vid cirift,tvestäintnar inn" snabbt rnatknivån kan tiiiåtas föfäittitas (viinaa. gå ned). Sågitíingan :nästa inasågat åiiiat så tijnpt att stabiiisetingsanordniiigan inte wfidiöt' 'natten på tiet sågade diket för atttindtfika att stabilisetitigsannnïiiiiiigan fastnar i markant Detta eiiniinerai' nnödiga krafter påstabiiisefitigsannrtini:igen :teh risken att den förstörs. Dfstttt skiiiie kanna iiintäffa när niznitnivân snabbt bin' iägre.

L!! ii) ZÜ Ûessnterri, enligt ännu en arinait nttföringsftarm av ttppfinningen, har stabiiiseringsannrdriittgerioch sâgkiingan anrircinats att de kzin höjas och sänkas oberoende av varandra. Detta iir enftârdei enenipekuis sågkišrrgarr iiehtšver bytas grund av slitage ešier ein en attrran typ :ivsâgi-:Liiiiga eiiferrirris (tex. en typ för asfait och en anrian för betong; ífidare kartstabiltseringsanerditingeir tieitötia hyras den då kan detta enkeit din de tsfå deiarna kanhöjas net: sänkas trbernende av varandra. Dessutom, trnder krirtare avbintt i sågningspreeessenhöjs sågkiingan men statiiišseršngsarrrsrdningen måste förbii i titikrodiket eftersertr beiinvet avstahiiisering av diket kvarstår: Enieiiertid kan stahiEiseringsanerdrrirrgen och sågkiirigair vidareanerdnas så att båria tieiarnri tiiisarnrnans kan lyftas een sänkas tïitf :rett reindvike skada, tex. när tznderjerdisk infrastruktur påträtfas.

Stabiiiseringsannrdrringen nronterris iarnpíigen som en separat enhet på sàgningsrnaskinenrnedeist ett antal rörliga axiar för höjning och sänkning. De rörliga axiarna kan drivas av enför detta äntianiåi speeieiit avsedd meter. Sågniirgsniaskinen kan tiessrttritn vara titrnstad :nedsnahbfastsattningsanordningar rich driivrnngsarterdningar för både stabiiiseringsanrirtiningert.och sâgkiizigan på *vänster nen höger sida (i sågriktnirtgen). Åïlšet innebär att både den vänstraetter högra sidan av ziiaskšrieii kan användas för sågning och föriäggning av rtšrikablar, viker kan 'sfara nödvändigt på grund av iiindraiide irrfrastrukirrir, trafiksituatinn i ntnrådett etc.

Figur 9 visar en utföringsterm av en rtraskin eniigt uppfinningen. Staiëiíiserirtgsatrortirtingenhar en frärnre Liet och en bakre det, där den frärnre deien är rttonterad ornedeíbart baken:sågkiingan. ïlfiet 'visas att stabiiiseringsanerdningens fräinre dei har en fnrrn sern ärirernpiernentär med fnrnieri hos sågkíingan, sfiikeri i detta fait är eirknišir, lifíed andra md, idetta fait har den trširnre delen av stahiiiseringsanerdningen en ktnikatf cirkulär form, med eiiez* nästan sarnnia radie som sågkiingnri och är nrnnterad så riära sågkiingari seinrnöjligt, rich på ett att/stånd rrrindre *an 1G rnrn från sågkíšrrgart, tånietiningen att den dei avstahiliseringsariordningert som är under jord måste *vara placerad rtära sågkiirigan sørnrnöjligt är för att göra det onröjiigt förjerd, steriar eiier andra ftirernäi att rasa ner tiši betten pådiket eiiei' kiias test :nedan sidorna i tiiket. Styrerganeri Tari denna utfåirizigsfrirrn formade sentkanaler inuti stnhiiiseriiigsannrdriitrgeri. ïíanaierna är iiiustrerade med streekade Einjer i figurerna. íJï .ES Vidare kan bakre tieien av s.tabiiiserittgsaiteftinirtgen, där styrnrgaiiens tttgåitg är tiiaceraai, haandra föredragna fnrnier. ttarrn är i stort sett paraiieii nted rien knrnpienientära farm sombeskrivs tirfan. En annan farm är i statt sett rnetsatt tili den knnipieinentêira tnrrneri artrit entredje ntftiriitgstiärin definierar en fnrnr sent i stort sett är ríiagenai från betten och upp tiiltoppen av den iiakre delen i bakåtrikttting. Ûessa tttftåriitgsferinet *visas i figur i P13. Det böräven :interna att ingången, utgången och kanalerna är pitreeracie på den bakre tieien avstabiiiseringsaiintdningen i tienria tztföringsfnrni. Staiiiíiseringsattettini:igen kan också ha ett kíiftirmrtt (spetsigt) tifärsnitt i frenten .i ttaniåtriktning.

Fijrtftrâidestfis, som itäintits ovan, skaii stabiiiseringsaneirdititigeti ha en inaxitnai brettti i tvärsnitt som är tiensantnra eiiei' aningen tníntire än sågkiingans ittetíti.

Stnbiiiseringsaitnriiningen :näste vara bred :tog så att det finns píats för dekanaiiszttittnsröriitabiar som ska iristaiieras, :nen tiiirätttkiigt srnai så. att den knit dras iiam i det s°ga<íe niikrntiiket.

En annan tsfiktigt aspekt av tippfinnirigen är att rneti användning av styrergan kan en iiiiitirtiesordning av tïertaiet röirfkatiiat iieixaras tia rie föriaggs i det sågade mikrntiiket. [Bette mycketviktigt då fler än ett rör föriaggas saintiríigt. I ett instailatinnsseenarie, kapris ett rörfkabei fören särskiiti :fastighet på ett eširskiit avstånd efter fastigheten. Det är viktigt att tietta räríkabei ärett av rörenfkabiarna iiíand de 'titfersta rörenfkahiztrna i den niäitgtí rtštfkatilar sein firine i tiiketså att tiet iätt kan tiittas. Rtiretíkabein :näste kapat innan stabíiiseringsnnerciningen, išärfnr ärdet viktigt att veta vilket av aiia rörikabiar' sent går in i stainiiiseriiigsannriiningen sentkornrnet nt högst upp i diket. Dessntein, eftersom färgen på röiretikaiiein för en viss fastighetefter tiestäirtd på tïåritttnti rnåste riirenfkabiarna nrdnas så att riiríkzrhei rneti rätt färg knnnner nt högst tipp, kapris till rätt iängti när tien ivestätntía fastigheten har passerats.

En tïnetnri som gör det inšåjiigt att samtidigt fötiägga ett fiertai iftirfkabiar itar ett stortkommersiellt värde eitersnnt i:tstašiatinzisprecessen kan genomföras mycket snabbare än varisom tidigare varit intijiigt intim teknikornråtiet. :av tienna artietitiing, eniigt dennautföringsferrn av uppfinningen har statsiiiseringsannrfiningen ett flertal styifergait där vatt ochett av argganen styr en eiier ett iiertai rtàrfkaiišar :ten i diket. Tiii exempel kan anordningar:innefatta ett fiertai kanaler annrrinzrtie att en känd nrtiniiig, hes iföreitfkabiarna bevaras, vilket tsetytier att en ordning nes rörenfkabíarita ut at' stabiiiseringsanordiriiigeri är kärra från, 1G ,....U: k)CSI' J :ærfíníngfirz .å swbišíseïšrfigsanordniages:, :ash š'å'šíw_šz:a<:ššgæ:z är 'ouíningsn in i och u: u:smhiïšsfzràngsanfirfšïašnga: zïzšaïaarazš.is :íiš :fzarandra och šiššxaå. :Ba-rim kan åstadkfmvzïæas gmfisanfr: m:“'“:t::~:íEš~§>..::-förhåšïïaaïáæ*° :nfiššan šzïgåzfigßr; och u:gâ::gë:: :ms anamínšngen, višks: betgfáer 3:: :ma komm* :fa:';-::::És'::: :Üšflíxrxfingfiaa rfšazfkahšax' :anørdšxas m: fšfi: ä: en: :av cis šjxfsssïarörenikabíarsaz: :zšfiná màšngdfsn :av :örikabšar i :íškfiâï son: aíšüd, sis-r: sam grfirzas :av :šfšínästa aias:í:::::.iü::. ïššírfàí: ä: äs: :öxiffiisabeš Sen: går in i den nsdersïa {::::š<:ë:s::a} ingången vara“níand de öxfersm rürsnfkašßšafna: u: från: :stgä.ngen, nä: dä: :örikašufiš in š :švørsta(f:ší:ns:z:) ingången vara: 'nšaaïá di: :indefsïa u: från riïgångfiæn. Siam :ïzsïïagíåï av fšgu: och ”E” kanavgfranšnga: från št:::vu:š:íš.k:°:: síígsfis :Innan hux-wufídíšis: eššsa' också säs: dä: :mi huæ-'uaicïške:sägaïs. Víïken ordning diken ska, basïàâxnxxïzis 3:: :nan srhåšíe: ska: mms:efšfekšišvz: fšåisía: ansíer insmïšz-:ïiønenv Varjfi avgrsna: dike gå: íTån âmxfzfizí<íiš<ø: :âšš en:zšustdfzßtšvatífsn fö: et: wfšss: ršírfâaaíxæl. När âmxfzazíáššfifi: coh :ören/'kahšarsßa har ins:aEš<=:s1-::skapas äs: åšvešfsáæ: :ürflåufkabaín (limmas: :ïšnfi is: š smb:Eisfirâsxgsanffirfífxingmfi) vífí :m æüskší:avsïånfš âßaímzwr: :ïšz-:azfiršxä :w måspekïšxæf avgreningsáššæ m: dem: :fü:'.f'š ifasüghizz: genom :íiš§:fna.

Befoffnåe på díkets bredd :mh smršsiaän på fflšreníkabizirna kan de: finnas än ßšier Eïâerarösf/kaâvíar sida vid sida högst :app i huvudåšket. Det är všktig: at: dee: rërikzzbel som stå: i :urat: avgrenas :íšš sin säutdesïinaïion alíïšd åmrfinns bšand de övcrsta. För 21:: åsäiafíkaßrnrna damnsambzanå med at: huvuddike: sågas øcš: ai: anta: rååffkaïmiar :fšíxfíêíggs :nåsie dfi: rörikabeš somkonïnäer ai: bši ei: av :ifs överåïa röreníkablarna i dike: och ds: sam skašš awfgranas :iii dennaspecifika desfinafiøa: kapas på m: fiírutbastärn: avsïånaí :fier ai: pšatscn för rnfltsvarazëclaavgraningsdikë: passerats 21:: rörßalikabfiia: sedan kan íyfias upp :isch :äggas över :iíšavgreníngsdike: :iii sin síu:dfis:inz:ti:>n. Röreßfkabeín skal: kapa: afïe: av: pšatsex: för:nmsvarande avgrcningsdike: passfiraís næd så: visas: :ninsia avsíånfí så :för röretsfkabaífixslängd är tššifäckšig: lång man at: bæhëva skaïvas när dan lyfts från huvuddíks: över :iii avgrcnšngsfiikfi: Qui: fram :ill sšutåestíxxationen.

Om staiaâiíseríngsaaïfsrdnirager: ükíigare kašlad ”pšogfi är konsmuzrad med šndšvidueåia kanals: fö: rörfiníkabšafna eiicr har infiividueiía kanašef' som var och :än ha: plats för et: anmi 'Ji ti? rörikzitišat är :int enkelt titt itšfsrttšfâffitzt vilka-t ttštikztbtëí scan Kaminer att åtnttšzirxas titigst asp? i tššïtnt act: tíšítnitæti också vilket rötifkzibeš sam ska titan-fis ânnztn det in ist:nitisatingsaaitirtíztittggtsn. ššxninptäí på :in titan stabiíisntiztgsannrtítiårig 'tfisas i fígtn* 9.Stabišisntingaziitttttinšstgnn datina utíötštigafšntm int: :än ingång för tötikabel män nnutgång tät' rüiïfktitsnt vâšiasi fåërbtsndttzi med ifatanfitta niednšat att :tittat katiaiat- sam styrtiïgait(išínstxftirsidn ntná sttacštatie ššsijsir) för rösfertfštzitßiatsitti Stabšíistffiitgsttnnfdningnns titgåtigšiiaiefatttn' ettšigt en tttftitiiigsttititísttt av ttpgzfšnningnit nn ”attattšafïtinï åašiat' vekttitf; anønånadsitt kanalerna at" asinttínttttïn i en nitttršs :nad n. rattar (ich n: kníttntnns* natt kan satt snpzitatei.fëizifkatiizivi' på att knnttnišntat sätt šintisnntníšt nen *fettšïazišt tiíts' :in tïifiââggs i niiktntåšknt.

Sarnmaztfattnšngailis kapas ett av de (för tíilfätâet) översta tšårsn/kzibíarna vilket avsett för enalias siutdestiiiatinn att (ich att på ett i/isst :minsta avstånd efter ifaije gren nan ciäratißfir íyfts finita rörišcabei från htwiifidiket Qcíi läggs över :iii avgrnningatíiktrt frarn tiií sin sâiitdestinatioii.Vidare kan sågníngsiïiaskšainai iiinsfatta rnínst en trurnrna zinordnad för att håšía rörfsnfl-:atilariiziinnan :in fâirišiggs i rnikrncïikat via stabišiseringsaiinrdningnn. På finita sätt eïiiåšles enksi åtkomst tili röreníkablataia.

'Vidare kan niaskirien eníigt uppfinningen ävnn innefatta antíra šäntpíiga organ, såsom nn niin: fiera motorer för att driva sågkíšngan :anti stabiEiscringsanerdiiitig ncíi/eitez' förffainflršvriingsorgan (sorti diiviina cch izjuí), koniiinniikationsiirgan för tråcíšös kommunikation nied exeiitiieïvis :att Åšširrsfiriffirenhati bciiaiidíingsnrgan, rniittifisorgattqsensntat, GPS-organ, fnrdønsnigan, dšspíayforgazz för visantítr av inforniatinn såsom grafik,databasoifgan, lasningsnifgan ftir 'att íäsa mc-:kaníska kødiiíngsnrgan på sågklínga, startspäri; nte.

Beträffande círiftnn av sâgkíiizga tictiiníiar stahilisaringsanordiiing kan datta ska via. tiirtfktiitekzinisk drift., hydraulisk drift elina' niektrísk drift. .Mfikainisk drivning gar den iiögstaiferkningsgradfin itiedati alßktrisit tirivning ger den lägsta *zfirkniiigsgzfaáeft så dan förstnämnda är att föredra om hög verkningsgrad behíåvs xfiâkfit min är faíiet. iiëicrß Trefuršiiaæg ïïechfziqne (Äíïïš i (i En rïárríjrtpzid kurisiiíap ern ïifíïïïrnetsrcien behövs. Figur i tfisai' ett tfiöciesríizrgrzrm fiir en MTÉPrnetcifi för att föriägga rninst ett rââríkfabel trnrier en fiffiga ytbeiäggtriitg i ett ivnïrårieiirneiråiizinrie stegen:~ Sågriitig av ett ntikrocíiire i ett rnnråtíe genom det första iagret Li in i det andra, lagretLZ;~ Föriäggnirtg av :minst ett ráírfkabei i mikfociiket så att, niíitst ett .rör/kabei plarïerasunder det första lagret Li; een « återfyiining :rv rie: rnikredíiret för att återstäifia vägens ytbeišiggnirrg.

Figur 3:: :mit Bb *fisar nrtirernatiskt en rvâârsektioir av ett errtrårše :iår ett rör är föringt š ettrnikrmšišre. Samrådet .i figur En rich Éšb är tar-tt tredírnensierreišt nrrtrårde lins ett typiskt.råignrrrrårie, varvid nrnràdst innefatttar' ett rïársta inget fLi sern vägbelšiggniirge-rt sšrsnni ast-air,eiier' ireårsrig net: ett artrit-ii inger 1,2 sem är ett bàiriagei' för det tišrsízi iiigret Li artrit semtfaniigrtfis “tsestår av niakariairr, szinti rich jerri. Sern *visits i figur 3 det zrzrtirn lagret íjš. sjäitøfaiiet gršarterzit ttrrrier' fier šfåårsrit lagret Li.

Sågningssteget innebär: sågning av inikrediket genom :let första lagret Li in i det andra1ag'retLE, vilket štirieivär att rniirreriiicet sågat såsom visas i figur Ba (mi: Eb. Mikrtiriíket sågas sådjupt att ininst ett rör/'kaheí ffiriäggas i ritikredíket ttnfier' fiet första iagret Li (dvs. niiniirstaiierarie rörikablnr föriäggs ttncier det första lagret Lä), Genom att använda föreliggandeaneted kan aiia :förfkaiiiar sein eiirerdrns för ett fibercptískt nätverk förläggas så tijugar att' rie är skyddade em vägbeiäggningeii Li aviägsrtzrs eiier ersätts, exetnpeiwfis när vägar repareras.

Därefter föriäggs det åtniiirstnne ett rširet riehieiier en kornmnnikatioirskabeiir i. :níkrocíifketrRííret är ett rör anørtïnat för att iråiía ”biåsfiber” íså kallad EPFÄI) elier fiberkabiar. Räreti--ericichieiier kfinrtrruiiiifatitirtsiraiieirrf-zzrnzr förläggs i :níkrediket så att de är helt föriagría under det fërstín iagret Li.

Slutligen fyiis rnikrodiiret :ned ett iänrpiigt fyiinzrrisniateriai att *aägytarr återstälis.Äterfyiinadsrrrnteriaiet bestå: av sand eišet' annat rnateriai :ned iiimpiíga egenskaper.Mikrediket fjylis :ned återfyíinzrtisiriateriaict tiiš en iâinrpiig nivå, och ein så efiordras kornpakteras med en rnarkvibrator anorånaå för bredden stf nos rníkrediket. ll) t...'Ja EE? li Sštstilgen *försegles mikïecliket med ett försegllngsinaterial, såsen: tili exempel læittinieta, för atterhålla en vattentät försegiíng, Ünt. en vattentät llírsegling inte erfordras kan tagning äventitfáires :ned kaliatsiaít, vilket är en enkel een billig tiietnd för återstäliníttg. En länxplâg nišíngtlär att kašiesfait ltâlis över och skragaas ned i tnikrediket een kenipnktettis därefter till en jäinn och hård ytnt Eventuellt överskott av asfalt kan sedan samlas upp :Jen forslas bett.

Steget :ned återfidining kan enligt en föredraget: titfötfittgstiærrn, inkinderzt stegen:« föztsltttning ev tníkrediket jämt; med botten av det första lagret Li :ned en förstafötsegiing Sl; een~ förslutning av niikrndiket jiinis med toppen på det fêšrsta lagret Li :med en andra fëinltitniiig S2. Éigaii' få ideal* (len :iv-en isesktiifne titlöršngsfeirntëni Teppen een betten, av det förste laga-et Li*visits i iigtit' Fin' ett eiiiåilii en fërsegiitig tneti ged ifiiiitäftning tekeninientlerns attt iietnitntnen eller lnitiitiienivittntinin liiiils i vid föfsegling :av iniknsdiket. Éåifen natalie. triateriiii sein lieteng eiiet' pelyineiniedifietiifi liitntnen ïttngerar içitikså.

Det: förste förslutningen Si fšjtseglar diket jäms :ned betten av det fšårsta lagret LI, attntikrcwdiâtet kan tvättas :ited en štögtrycksttfätt lör filt zivlägsnzi rester av sand från asfalt--ibetongkanterna. Efter tvättningen kan tnikrcwdiket terkas och fdrvärriias med atwänttlaniíe aven ptegiennffätttiere nal: slutligen .fylls :riikrediket järns nied toppen av det första lagret Lt med ett länipiigt försitttniiigsinaterial som het lvitnmen avsedd fin' spriekiztgníng.

Enligt en ytterligare utföringsferm sågas míkrediket tited en maskin som nat' en som. är tiinntantkläclfl. En sättet: fíšninnntklätlii sågklingn säga: enkelt gemen: de hårdastematerial, sås-ein sten eller beteng och liar visat sig »fara iïiytrkt-.ft làiniplig i föreliggandeapplikation då tli-:n tillhandahåller rnyttket rena snitt vid eågning av miltrediketi. I tidigarekända nietedet' fšât sågning av inikmdiken, såsen: använilnntle av sågldinget' nietl tänder avtiårdnietnií (veifrarnknrbitifpi uppstår mängder av sniå spricker på ltatitetfna hos tnikrediket eelisom gör fullständig tlârsegiing všieentilgt svårare faeli mycket dyraste i jäinföretse :ned föreliggande metnd. i Û ïJl 12 Míkreåâkez är företrädesvis sågar med en :rrøcíiíïeraaš så kaišzrd »figsåg (sågnnnrdning) meddiamantkiäfífí sågíciírrga. För an' yïaerïígare optinrera prestandan nns vägsåger: i fåâreflznrnnde:iåiämpníng han' Lsppfinrrarrrn ins-en. en en eííer flera av nefíanståerrde förbättringar äranvändbara nen skaïí därför anses sem ratföríngsffrrrnert w ändring av retatinrasršktníng på sågkiingan :iii så knïïnd ”rap-ent” för íöxbätírndšrnrrírzrrrsperisaëríng av såga: rnnteriai; w rncrdifierad kåpa för sågklingnn aren en frärrne utlopp för at: nptimera berïtransgacrríenav sågar rnnrerial nen för minskad spridning av dnrnrrzperiíkšnr' eath får att lämnarnâkmdikeï rent een färeíigï för förläggnâng av rör/kablar; w stnbiEiseríngsanerdnirrg såsen: visad i figur S auch 9 rned et? eller ñera styforgan, förkan-näsannnsrörlknblnr, infarkt efter sågšdingan så att rnirkrndikning nan föršäggníng avrörikabšer kan ske i en process. š det faíi att stzrbiIísenngsanordningen 11:e' styrorgarxför en' fienni rërfkebíar* skaíi dessa styrnrgan vara arrordnarie at: zztgångnrnn frånsïabiíšseringsnnnrdräírxgen är plneeraråe ëmfer »farzrndra på ett sådant sätt att erfdnirrgen pårörenfknbïarznaz från sïabšíšseršngsenhetens ingång een ned i rnikrediker bevaras; ß tmrnvngn dragen av vägsågen med hållare för trummar för röriknbíar nen varningsmpemed söktråd; och ß serve som håïíer sågkííngnn vertikal på ejänazrt Lznderíag, ïííš exempel när två av vägsågens hjuï är på ïrnrínaren den två njní är vägbnnzrn.

Figur visar en artfösfírrgsräfirrrr sem använder en sågmaskin innefattande en sågkširrgzrnnrbyggd för ”upæufï ”Ennart” defšnšeras som retaiíensrikiníngen nos sågkiâargasz iförhållande tili sågršktníngen såsom visas i figur Sr Aíía kíámía sågnraskixaer' har den martsarrnrctatiensríkrrršargezr. German ändring av roraâtionsrikïningen på sågrnaskšarea: tiil ”upnïnï”hjälper âtiïi nn' axfíšigsna Lzppsågat nnderiaí från rnikrediket nen tiïlharrrrïahåííer därmed en "rent" rnikïndike.

Vidare är sågrnnskírren utrustad :ned en stahiïíseríngsnncrrdnâng anordnad direkt bakomsågklingnn, *varvid stnbâiiseríngsnnnrfiníngen har åtminstone r-fn' siyrnrgan, såsen: Lex. kanaler,för styrning av rörenjkzrbïarna när de föríäggs i näíkrfrdiket direkt efier sågkíingan, Iået faší ettfiertal rörikabiar skaíi fdršäggas szrrruïidígt är staïniliseringsnnerašníngen anordnad så att den är kzrpabeš :ni förlägga rörikabiel' i bibehålâea: erdsning. Bet kan urvpnâs genom :ni ha individneíäa li? >..1.L!! 3G kzsnašer' för rërfkabíarr i stabiššseringraraercårsisäger: air, ereïningen på rörerrfkabïarnza bšâfiešzåšíz:geswm sraabiïíserirrgsanerzíningen. Bšzirmed fšeï :nöjíigt aïï àäerzïifierzr 'víšket .rörííxiarbræš semkcsnmres* Lipp i arrikredškeï, mer: ršärigrærrerïz rr1š§§íâggëra_ är: vera *säker röxifïårfabeí sem kapris för varje.. sšuteíesïšnaršerr, se figur ïÛ.

Genereïšêï ser: skaší :ijuçeï f? på :nškreííšket xfara srêšrre än djepeí på äreï första ïagret (iitšïšsanrnfiarzs med Eaàêjaíer: 552 Tees åïrninsïüne et: rörfkaheše dvs, :i > :if -a- :få všlkeâ. šnnebíirat: djupeï få :níkredàkeï sïörre än Eršišcíer; på. drf: íärsrz: Éegreï får* pšaxs den sainxrazmšagaíræ håšjaírar: av en eïšrfz' ifírfrar rör Qchfešíer' komnumšmíšensšraëšar. Sšrrrrr fraarngår .av figurer 3:1, Sh, och 4 evanstšerzaíe reísaïšrän.

Emeííerïi-'de 'fššrar kestaraaierz rned råkat' :íjzrp f! ms rníkreaíikfi. ïšärför skaší àšå-:er inte 'vara:íjrxpzrrrë nöávänášgïr Nerrnaiï djup :i hes :raškrraeïiêier kar: 'xfarzr errakríng fiíšíš rim: anen :iišsiršššxxaâ šërefšríen w hiss :níkrrsríikaët kar: ríjupe: få efta jueïeras šrenïirreeršigt aanríer* eïrššivid .aznvänaíazrcše av en ššågdjugveï. kan riärfåàr' reríuaferas graehfis i rakt :med at: arrïašet för íagrëeí rrríkrefiikeär Vidare skall mikmdikeâ dessuâern inte vara breáare är: nödvändig: då ett bredare mikrodikeímzebär ârïšgre kesšïnacíer än err emašfi: mikrodike, Ä andra sidan kan ett Sinai-are rniíçrodike göradet svårare att šarsïaíïera rörfkablar' dei finns erßâïšrnaí bredü för mike-diket, eftersom: tex.om rníkredikei för srnaít Keramer aiía rör/kabiar stapías på xfaramfírzr så art cšjrzpet hes det översta röret/íraïfielz: kornrrzer an' sfara för gramt, Mr-:d anledning av ovanstående diskussion har uppfinnama genorn rester kommit fram tííšlämpliga ríírnensicrrrer på eiï. rnikredíke skašl *vara ert djup a' mailar: 2% - SÛÛ mm (eešzíöreträáesvís šüífišíšü rnrnj: samt en bredd w aneilarï 1G ~ 3G mm (och fëreträdesxfis IS-WZSrnrnl) enlšgi' en rätfååríngsferm för eptínrerad inrïzáåaïicwarseffektšvitef: ner: låg kostnad. Víršarenaininneras trafikstörnšngar med fíessa fíånäensâoner efâiersçzm ferdcm enkelt kan pasäera över ei: öppei' rrrikredíke, Vidare, med referens tiil fïödesseírezïraï å figur 2 innefàüïar nreïocien för att förlägga :minst ettrör/Iaabeí enšigl en annan utföringsforna föijande amg; - seamniarg av ett ezmåde :med hjâiäp av en :rrarkgrerxetreranaírë rariar; och 1G 14 ~ identifiering av hinder i nzrrråflet. med användande av data genererad av denniarkpafnrfrrernnile rndarn,sågning av ett míkrndike i rirnråde: geneni det första lagret Ll den ned i det. :indrelagren 1,2; ~ förläggning av nzinst en rdríknbeí l rnilerndiket så att årnlinstrrne en. rörllcabel förlägga:under del; första lagre: LE; nen ~ återfyšliiirig 'av xriikrinllker för an' återställa vfägyran.

Det “när noteras sregr-.rn med scanning een identifiering utföra: innan 'írvrlgn steg i rnetedeir enligt denna Litföringsfrßrrn. ši-nišiï: denna iiilfšfiiríriesifrßrrri serrnnzrs erriršíder med nšàâl a av en arinrk.aenetreranile railnriæfilief,C w . såsern exempelvis en GEišLš--rndar eller enn-nn lširirplig inrnsrning.

Med arrväardnaide av ínfernintierr genererad av den rnarkpenetarernnde fadern identifieraselärefter hinder Linder nrnrsleen i ernrådet, såsern arsflrippsrör, ellrzrblar, knnstrnktienssrrnktrrrei;etc. Sregen :ned scanning den identifiering innebär att när rnan nrfdr de: efierfiiljanilesågningssteget kan :nan Lrndvikn en envsíktligl kapafskarla hinder i emrådeâ vrilket kanresislïern i fàšrseningar den exile kostnader' i rnikredikníngspreeessen. Efter :in ha såga: eti nríkredilee i de: axfsíëkta ernråileí förläggs åtniinstene en rdr räelxieller' en lrfarnninnikzrtienslrnbel i mllirediket. Slutligen fylls rnišrreríilcei med lämpligt fyllnndsrnaterâaš att vägbanan blir årersråíïld. lvíetínden kan även enlfeltn sleget: installering eller níåsnirrg :rv fiber eller fiberlrabel i en eller flera :är ein rör lim' förlagts i znikrndiket, Üet bör även rreteras att den even br-.fislrrivfna nretoden även kan inkluder-n steget åstadkomma ett eller fiezfa nvgreníngsrrnnktei' ansinïnzi lill naílirndiket. Företrädesvfis görs nvgreningspunlnernzr rned liläip nv en diarnnntklädd kärnberfr eller rneil en liandliålíensågnraskiar med en dšarriariíklåirlrl keríjn eller sågklínga. För denna iitfdrlngsfernl kan rneterlen även innefatta det 3ftteríigare steget: Everrancie av en eller flere kanaler från znagreni:rgspurllrterna iili en eller flere fnsrígheter :ned användande av styrd berrning. Det: är lÛ EÜ viktigt att kanalerna ltorrnrs under det första lagret Li l det entire lagret LE, Rörikablar' installeras därefter" l dessa kanaler :tär betten dras tillbaka. l följande beslesívrtírtg diskttterns nlíks aspekter atfseettrle layout (Jet: tttformning avmikretlllten, etfgrenlngspttnkter eclt kanaler, samt strategier avseende sågning, axfgxrerrlng, ere. lförhâllttnde till och intörlívade i tlšrelíggantle trzetetl, llngfførsi Fåglar 5 *alster en typisk logisk strnlttttz' av ett Fiber Till lrleznnät (Ålïlvll-l) i ett ltnstztalsornråtle,där ”D” är en cllstrlbntíensnod eeh ”F” en sliztrvpttnkt där större fiberltablar sliarvns tillmindre sjeller' i fallet men ett clistritnzernt PON-frän. :lär optiska splittrere. Üsplltteršfi ärplast-trade). Nâitverket mellan distributlensatetlett ll* nell en skarvpunltt lå” kallas dlstrlbntlenenätoch rrätverket :mellan sltarvpttnltten F och de enskilda fztstigheternn kallas aeeessnêit. Båderör/kablar ftir dlstríbutíensttättferket een aeeessnätverltet kan ltrstnllerns med arwäntlnntle av fšjrellggzrnfle rnetefl.

Ett bosraclsetrtråtle sent skall byggas :ned l'~'"l"l'lš är nøtlnalt indelat i ett arttal :mindrehflstnflselelerttråden. Någnnstans i eller tttnnfåšr listsstntlsotrrrätlet mšlste det finnas en plats somrynmtet' de nptlskn paneler och den elelrtrottilr, Sen: lseltiåtfs för' att bilda en .så kalladtlistrlbtztlensned D. Dístrlbntlensnøtlen Û kan *vara lekaliserafl i en befintlig fastighet eller i enegen liten 'byggnad eller i ett stort. tnarkskåp, Varje rlâstribntierrsrtotl lf) innehållaelektronik och fiberoptiska patteler för mellan några ltundra hushåll till tlera tusen hushåll.fštørlekerl på fler. ernråcle snrn ska anslutas till en ensltíltl fllstrlhutíensntrtl B kan anpassaslnern vida gränser och beror' prlntätft på praktiska ösferfvägnnden, såsom starr: trtryrnrrte ltlístrilttttíensnnflen D, svårigheter med att hanterat en mängd dlstrlbutlensnerlet' D, etc.

Fiárellggancle ntetecl kan nelrså atnæassns för »farle arttztl tfibrer per hushåll.

Det .firms två lrnvnfltyper av FïTllnät: punlrt-till~ptrnkt~ samt punkt-till-mnltlptrnktnätverk. lett så kallat pnnkßtlllqçrurtlttrrättferlt: innehåller dlstrllfautlrlnsnodert ll? den andra änden av :illatle fibrer sann lrar sitt ursprung l varje enskilt hushåll i bnstndsorrtråtlet. Om till exempel ettområde men SÜÜ ltttshåll åitnertsiotteras llir 2 fibrer per ltus ittnelväl' :let :att lOÜÛ 'fibrerkommer in till tllstribtttlensnetlen D. Distributiensatncleat D skall företrädesvis *fara centralt placeraài nrnråtlet som ska byggas såsorn *trist-as i figur S. 1G h..1.1: KU1A 39 i (å 'íšttlarrrzfzitzgtfin *av ett pt:nkt~tiíi~mttEtípttzzittztätsferk eller ett kallat Passívt Ûptiskt EIFWZIPN) är träet' etter mindre detsamma, Skííinadan är att antaíet irtkemmantie fibrer tilisíístrihtrticßrtsnoden D i detta fait ntotsvarar' antalet ituattåíí tíísfiderat rated en faktor (Lex, 8, Iis",alt, etc.) Exemplen i Lien fertsatta diskussionen baseras på antagaxttiet att ett puttkßtiïš»punktrxätverk skaíš byggas. Etnelšertífi kan beskrivna matade: appííeeras gå ett PÜN nat Gm distributiertskabšztrrrzt skaïas kertekt.

Sett. trätt :íistribtttštsttstttïrtfiett ïlš attacker sig tíistríbtttítartskatzïttt titt skartfpttttšttet' pšaeeratše itvrtntrrat etter i rxrarkskštp. ïšàstríet:timtskabíatna dírttensiatteras rtertttattt. tšíšr antatštft tzushíâšš iørnríâaet eítts ti? % .i .reserv *att 'frz-:trrtittzt rtytgfgggtttt fztstígšretet' tätt least tmsšnttæs tättnèitx-'erktf-t. i ett pttttkt--tíšâ-ptzrtktrtàitveršt. där exetnpeâwfšs en skztrxfptmkt F ernfattar ett amråtšettteti fastigheten' och Ert-avfart. 2 fättfet" per fastighet eríïarfšrats 43 fiber fräsatíistfitrtstiattskabeštt. Fitates* från tittstrštætttirtnskzthšanta akttrxfsts i skarwputtštterntt F tätt íïittrerfrån aecesskahtttrttttr šfštëssa tteeesskabíttr' går serían xfídttta tššš varje enskíítt fz-tstíghat sem ska anslutas, Hur :trånga fastigheter en skarvpttttkt F ska försörja betet' htsnftzfísaktigen på ekonorniakastäširtiztgstagartdezt. (fitta ettufâfít-.ft som skaíi anslutas för statt tikar rnedešíängrten påatfcesskabíatna tiil varje fastighet, *vilket ökar kestfladen. Ä andra sätten, om samrådet är föriitet tikar kostnaden per fastighet på gtund av dess andel i skarvpunkten F coh tíesscíistributåenskabet. Fötjaktlšgett íïitms en eptitnaí sterítfk för ett bostacâsemrååe där kostnaden sent lägst. Antaíet fastigheter stam ger detta kostnatíaznirršrttttm beror i huvudsak påenrrâtiets ttrpftgratï tstsât på storleken fastigheternas. tomtmark, arten en tutnregei att ettøptitnztit antal rxcstntaït etta ligger ttågønstarrs meíian 161448 fastigheter från *aatje akawpurtkt F.

Om sågning utförs :med anfaärtdattde av ett såg enligt en utföringsfcrrtn skalš skarvpuxtkten Fplaceras eentrait i ßfatfie deíornråtie med tiil exenrpei 22 fastigheter. Skarvptmtkten F kanfifsiskt *vara placerad .i ett srtarkskår: etter i en kabeïbrttnn vid fizägsífiatr. "tßfpisitt sträcker sig då 16-12 för från mztrkskåpet eller kabeírunnen åt varctera håtíet längs vätgas, Vart och ett av iÜ ÅS 29 3G rör Stfreíeflggífär' stigfzifzg Vanligtvis: har iziiiaoniråtisn fastighcter på båda sicirar av rm mi: i rír-:ritra situatitan kanfastighfstsarts!utrtirtgairna kan riå göras på två øiikzt sätt: antingen :níkrcfriika på båda :tittar avivägen etch ainsitttaz" fastigheterna tili närmaste miitrrsríike ßiier rnikzfociiicar :man bara på ensida av vägen fiir-rr i :mitten av vägar: mi: ansluter fastighætsa' från båda sitínrna tíii detta rnikroriiks.

Errtaiiertiaí, för att minimera etrntaisr miicrødiken som korsar vägen görs eniigt en tztrïfíririgsforirzkorsningar tili itrotsatt sida av 'vägen tili tfrmrgrärxsen mfiiian två fastigheten Därefter förïäggsrör i rníkrcrtiiket tiil tftrr och en at' de tvâ fastighetßrna. På sätt infiirösfs bara ett aiikfi samkßrsar vägar: för varannan tfaastigirat på :nota-art sida av xfägen, Mikrødikrrirrg som štßrsar vägar: för *varje vfttranrtan fastighct är en biiiig och kcwstrracisfztfffiittixf rrratøtš. .fâvgreztíftg híirifr är! ist: vteriftåiíce Avgrening från att htvzttrímikrodike tatt ituvudmikrtadikß är tlfsfittifirat starr: att rnikrßtíikf: längsen väg) kan utföras på att arttai antika sätt. Sam framgår" i figur 15 kan trvgrexiingar sågasaritinger: före :filer after' siat att huvticidikat sågats. Rfisrfifiktb/e rnatod trtftlårs bäst i en virzksímøtsvararrcif: rat 115” från ittsvutitíikr-.ft för sitt erhåíia en star bëjratiie på det axfgrenaderöret/rörieciaiiitgerr. Axfgrerrirtgstiiitfsna. kan endera kørsa hutfutïtiiktët tältet avsšutas jäms medhutfurítiiket, När httvudnrikrødikct sågas cich kanaíisatirïnsirtšrerr förläggs diet som ríøtrrasrngår' av figur 1G act: 'figur 6 enkelt att ett efter ett lyfta att :av di: öxfersta rören över* till vart och ett av avgrt-:nirrgsdikeii och wiiciare tili :respaittitfs fastighßt.

En aitfirnativ avgrfiriingsrrtfitrßtí är att' rnßti hjälp riv an kâirribfitr nitfci íâírnpiig dírzreaisicrn förstbarret ett håi vrid varje avgrettírtgsptlnkt. Huvudrniktïotšikat kan stfcian sågas garmin aiia tircssaiiåi eniigt vad sam btfisirríæfits ovan och visas i figur Tf. Ilr-:rma tnfitoci íänïpar' sig båda fiir thansrfårfästa avgræningsrrtetoden hæskriivfen ovan cab när fastíghetszmsítttningarfaxfgzrenångar görs rnrzd hjäip av styrd borrning. ÉJI ÉÛ 38 En aiternativ :rfietod an, gišrn avgreníaagax* är att fššrst Ewrra en, håš vid varje aflfgreningspuzakt.šíâien kan göras :ned användande av en kärnbezrr rned íàinxpíig dimension (för ett runt šzåí)eïšex' rneá annfêizuínnaíe av en handnâlšet verktyg :ned :ííarnnnakšäfíd sågkiinga eïšex' kedja (förett rektangniärt hål). Hnvnaízïzíkrodikeft kan sedan fräsasfsågas gennm niin dessa hål sannnasätt sem beskrivits fivnn och snrn visas i figaxr fi. Banana metod är íänæpíig både för att gärafastighetsansïxatninger: :ned en nzikrndíke sâgaï på så sätt som beskrivet cwnn så väl som nå:göra fzzstighetsansiaaatningen fned sïjfflí bantning. St3frd borrning in" ibânräd att föreåra för 'en fastígheïsansšuiningernn efiersorn nian då nndxfiker (_ går under) hinder såsom; staket,häckaf, ïråiašq etc. Emeííerïid innebär det an yïïefzšigare en dyr :maskin (bnzfzf) r-ffnrfírns instaišašíiavnspízitsen.

Ban böf ešsneššgfsnn förstås att förelšggancše ug>;_>í*ànní:1g inte är begïänsad tili ntföriazgsfnrfiïzernz:šneska-švna ovan anan även reís-iïerar tiší nä: inkïuáefar niin :nfššriszgsfaäffnafer ifzšæni: ramen nebífsgeiše sçænefnezëáe pnïenïkraæfexz.

Förešiggnaade :spgfifíiæaaiiæg avser fšäírfüa" ätmínsïnzïe föíjnsäáe nepekïez* och Lnffëšringsfnfmer.

A1. Iš/'šlaskin aanzurzlnazl íšjï sågning av :nškmdiken nach íïjnfläggning av röríkabåar innkrøáíken, flfaxvid nänïzïåa nfaaskif: innefattar en sågkíšngn nnordxxad für sågning av ennnkmdíke i en onnåaše; æ/arvíå nämnáa :maskin vidare innefznmr en stabiíiseringsaaäffrdnšnganerdnad för staniššseršng av nämnda frnkrodíkes väggar vän förläggning av riâr/íaabíar inämnde: nnkrncšike, varvid näannáa stahåIiseringsnnordning är placerad omedeâbart efternämnda sågkííngn i nämnfla nnkrødike och nämnda stahšííseringsnnordning innefattar stymrgan för styrning av :nínsi en. rürikabeš áå det. förläggs i nännïda mikrndíke.

A2. ïvïaskin enlig: nål., æ/arvíeí nämnda styrcßrgan är anørdnade så nå: en ordning hes en fïerfiní röríkabiar bevznne då de föríäggs i nämnda nnkredike, :X3 níaskin eníigt nâgoi av AE »A1 varvid nänmcåa stabiíiseringsaiaordning, innefatta: eningång een en utgång för rörikabiel; *varvid nämnda: ingång och ingång är förbundna med näïnncia styrorgan. 1G >...1.1: EE? 19 A4. Maskin enligt A3, varvid :xäznncía styrozfgan är kanzišfix' i nämndastnbišiseringsanorfínšng man varvid nämnda ingång och nämnda :xtgång förbundna med xfarzinåra :nade-flat nämnda kanaïßr, A5. Maskin ezïšígt AA, varvid en. .minsta :ivsïånei mailar: nämnda nigåzxg nciï nâmixdasågkšixxga är nzfiïïan lüfi ïíli SÛÛ rnm. ü fäá, ïvšaskin snïíg: .fx-Ai .f-XS, xfarvšd näxnnda näsëxnnia aaïgšaïag aaah nànanfia: kanaíez' ïíšísamniaaïs šíšsiagšsfšïï fï-isisaiïz: på nännniav sifibíïisefíngsannrdaëisig. fäíï .ïvfíasšríxz :ærzíígï :zågnt av fälwäáä vfz-nvàá nänxsniza sïzïbâííseringsafißorflzïšng har en íTrš-isnraëfíeï cwcš: :än hakan fšfiï, varvid nèirnncla ïfršimre: fínš än çíaacnraaå ønfiedsïbaært after nämnfía. sågkššngz; (mä: em sekïínn san: ha: nn form sova än* šavïnfqgšnaïaenïäs* med nš-iïnrada fßvm.._ß.§š. Äfïsfiskiïz :änïígí šflvfi, *vnrváaí nànïnda sågkíšnga har sn církuíåâr ffarïzfi.A9. enïígt något av :X6 tíší 1%, *vmrvid nämnda íngårzg, nààmnfía utgång ash nämnda kannäex' är anørdnanaía på nämnda stabâíisfizringsanorcíninga hakan fißí.A10. ïvíaskín enšig: någe: av A7 tšíí A9, varvid nvämzacia stabiâisnríngsannrfining har :änkííform i tvärsnitt vifi nämnda fïfšírxwra dnš, Ali. Maskin vanligt någon; av Aí-AÅÜ, varvid. nämnda sïabiííseringsnnnrfiníng Iya: anmaximaí brevid i tvïzirsnit: som är lika med fišiex* någoï naífzairfi: :in bred hos nämnåasågkiirzga.

AEZ. Níaskin :enligt någøt av IMWLXEE, varvid afaståaäflet rnnïíarz :zärnnfín sågíiíinga cohaaäznnda stnbiiíseríngsanürfíning är större "sin G mm men nnncåre än 1G min.

Aiš. hffíaskira enligt någni av Aí-fäífi, *varvid ett vcrksann fijnp Ezos nämndastabíiiseríaagsanordning .i nämnfía rzëíkjrofšâi-:e är upp iíil 5G min nzindrc än ett verksamt åjup kaos nämnda, sågklingn. 13.14. ívíziskin enšigi någní av Aí-Aíš, sfarvicí nämnda stabiâíseringsannvåning nen nâirnrnia sâgåilinga anordnade an: hššj as och sänkas nhefoenáfi: av flfnrzzndra. .fålí Maskin enligt' :xågoí av Aí-A4, varviaš nämnšía ismaskin vidare innefattar nainst enínninrna ancwrdnná för aü håíla níåriknbínn' innan förläggning av närnnfia ršíríkzzbäar i närnneía finikrodíkc: via närfnnia siabiEíscringsannrzíning.

Claims (14)

(november 2015)

1. Maskin anordnad för sågning av rnikrodiken och förläggning av rör/kablar irnikrodiken i en enda process; van/id nämnda maskin innefattar en diamantsågklinga anordnad för sågning av ett rnikrodike iett område, varvid nämnda område innefattar ett första lager Ll som är en ytbeläggning avasfalt och ett andra lager L2 som är ett bärlager för nämnda första lager Ll, varvid nämndadiamantsågklinga är anordnad att såga igenom nämnda första lager L1 och ned i nämndaandra lager L2 för bildande av ett rnikrodike i huvudsak i nämnda andra lager L2; varvid nämnda maskin vidare innefattar en stabiliseringsanordning anordnad att stabiliseranämnda mikrodikes väggar i nämnda andra lager L2 och förlägga nämnda rör/kablar undernämnda första lager Ll i nämnda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning har enfrämre del och en bakre del, varvid nämnda främre del är placerad omedelbart efter nämndadiamantsågklinga och har en form som är komplementär med nämnda diamantsågklingansform; varvid nämnda stabiliseringsanordning innefattar minst ett styrorgan för styrning avminst ett rör/kablar av minst en storlek då de förläggs i nämnda mikrodike i nämnda andralager L2 under nämnda första lager Ll enligt en förbestämd layout vilken innefattaråtminstone en skam/punkt och/eller en avgrening från nämnda mikrodike; varvid nämndastabiliseringsanordning och nämnda diamantsågklinga är anordnade att sänkas till respektivehöjas från sina respektive arbetsdjup, varvid arbetsdjupet för nämnda stabiliseringsanordningär mindre än arbetsdjupet för nämnda diamantsågklinga, varvid arbetsdjupet för nämndadiamantsågklinga är mellan 200 till 500 mm och en sågbredd w för nämnda diamantsågklinga är mellan 10 till 30 mm.

2. Maskin enligt patentkrav 1, varvid skillnaden mellan arbetsdjupet för nämndastabiliseringsanordning och arbetsdjupet för nämnda diamantsågklinga anpassas efter förändringar i marknivån.

3. Maskin enligt patentkrav 1 eller 2, varvid arbetsdjupet för nämndadiamantsågklinga är mellan 300 till 500 mm.

4. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda maskin vidare är anordnad att anpassa arbetsdjupet för nämnda diamantsågklinga under drift.

5. Maskin enligt patentkrav 4, varvid nämnda maskin vidare är anordnad attgradvis reducera arbetsdjupet för nämnda diamantsågklinga i takt med att antalet nämnda rör/kablar som förläggs i rnikrodiket minskar.

6. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda stabiliseringsanordning och nämnda styrorgan är anordnad efter storlek och antal av nämnda rör/kablar.

7. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda diamantsågklingaär cirkulär.

8. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda diamantsågklinga är anordnad att såga nämnda mikrodike medelst en rotationsriktning som är up-cut.

9. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda styrorgan äranordnade att ändra riktningen på nämnda rör/kablar från vertikal eller nära vertikal vidmarknivå till horisontell eller nära horisontell vid en utgång hos nämnda stabiliseringsanordning.

10. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda maskin vidare är anordnad att dra en vagn innefattande hållare för trummor för nämnda rör/kablar.

11. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda maskin vidareinnefattar en kåpa och ett främre utlopp för nämnda sågklinga, varvid nämnda främre utlopp är anordnad för borttransportering av sågat material.

12. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda maskin vidare innefattar en servo anordnad att hålla nämnda diamantsågklinga vertikal på ojämnt underlag.

13. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid nämndastabiliseringsanordning och nämnda styrorgan är anordnad att förlägga rör/kablar för ett distribution och/eller ett access nätverk enligt en förbestämd layout.

14. Maskin enligt något av föregående patentkrav, varvid nämndastabiliseringsanordning och styrorgan förlägger nämnda rör/kablar sida vid sida och/eller ovanpå varandra i mer än en kombination i nämnda mikrodike.