SE1600088A1 - Metod för att bygga nät för Fiber-Till-Hemmet (FTTH) - Google Patents

Abstract

Metod att bygga ett accessnät och/eller distributionsnät, innehållande minst ett rör/kabel (2,3); varvid nämnda metod innefattar stegen: - designande av en nätverkslayout för nämnda distributionsnät och/eller nämnda accessnät; varvid nämnda nätverkslayout föreskriver förläggning av nämnda minst ett rör/kabel (2,3) i minst ett huvudmikrodike (7) i nämnda område; nämnda nätverkslayout föreskriver vidare minst en skarvpunkt (F) och/eller minst en avgrening till minst en slutdestination från nämnda minst ett huvudmikrodike (7); - sågning av nämnda mikrodike (1 eller 7) i nämnda område, med en sågmaskin (8); - förläggning av nämnda minst ett rör/kabel (2,3) i nämnda mikrodike (1 eller 7) under nämnda första lager (Ll); - successiv förläggning av vart och ett av nämnda minst ett rör/kabel (2,3) till sin slutdestination via nämnda avgreningar från nämnda huvudmikrodike (7) enligt nämnda nätverkslayout; - återfyIlning och eventuell kompaktering av av nämnda mikrodike (1 eller 7) till lämplig nivå; - försegling av nämnda mikrodike (1 eller 7) med lämpligt förseglingsmaterial huvudsakligen järns med toppen (4) av nämnda första lager (Ll).

Description

METOD FÖR ATT BYGGA NÄT FÖR FIBER-TILLHEMMJ-:T (FrTH) Tekniskt område Föreliggande uppfinning avser en metod för att bygga distributionsnät och/eller accessnät förFiber-Till-Hemmet F 'ITH genom sågning av rnikrodiken och förläggning av rör/kablar.Uppfinningen avser särskilt en metod enligt patentkravBakgrund till uppfmningen Utbyggnaden av fiberoptiska kommunikationsnät i villaområden hindras ofia av högakostnader fór schaktning och återställning av vägens ytbeläggning, såsom asfalt eller betong.En typisk fiberanslutning i ett villaområde kostar ca EURO 3000 exklusive moms och ärförär många villaägare tveksamma till att göra en sådan investering. Detta betyder i sin tur attanslutningsgraden blir låg när ett villaområde byggs, vilket ytterligare ökar kostnaden ßrfiberanslutning. Anledningen till detta är att kostnaden ñr ryggradsnätet är mer eller mindreoberoende av anslutningsgraden och en låg anslutningsgrad medför att färre fastighetsägaremåste dela på den totala kostnaden fór ryggradsnätet.

Alternativt, att ansluta husen genom grönområden/tomtmark mellan fastigheter i ettvillaområde är i de flesta fall inte möjligt. Med all säkerhet skulle kostnaderna vara väsentligtlägre efiersom det till och med skulle kunna vara möjligt att plöja ned slangar/rör ßrfiberkablar men detta innebär att man antagligen ofta måste korsa trädgårdar fór fastigheterhos folk som inte vill ansluta sig. Även återställning av blomrabatter, buskar och träd kan varamycket kostsamt. Slutligen skulle det antagligen vara en enorm uppgiñ att ordna med tillståndfrån alla fastighetsägare som berörs.

Föreliggande ansökan beskriver en ny metod ñr att göra niikrodiken och förläggning avrör/kablar i mikrodiken, vilken är benämnd Micro Trenching Teknik (MTT). I detta avseendefinns det ett behov inom teknikens område för en anordning som kan användas tillsammansmed den nya metoden och/eller förbättrar nämnda nya metod.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla en metod för sågning av rnikrodiken ochförläggning av rör/kommunikationskablar som helt eller delvis löser problem och nackdelarmed känd teknik. Ett annat ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla en maskin somförbättrar förläggningen av rör/kablar (t.ex. kommunikationskablar) i mikrodiken så attkostnaden kan reduceras och tid sparas.

Ovan nämnda ändamål uppnås med en maskin anordnad för sågning av rnikrodiken ochförläggning av rör/kablar i mikrodiken, varvid nämnda maskin innefattar en sågklingaanordnad för sågning av ett mikrodike i ett område; varvid nämnda maskin vidare innefattaren stabiliseringsanordriing anordnad för Stabilisering av nämnda mikrodikes väggar vidförläggning av rör/kablar i nämnda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning ärnämnda mikrodik' e och nämndastabiliseringsanordning innefattar styrorgan för styrning av minst ett rör/kabel då det förläggsinämnda mikrodike. placerad omedelbart eñer nämnda sågklinga i Utföringsformer av maskinen enligt uppfinningen är definierade i de bilagda osjälvständigapatentkraven och beskrivs i efterföljande detaljerade beskrivning.

En maskin enligt föreliggande uppfinning gör det möjligt med sågning av mikrodiken ochautomatiskt förläggning av rör/kablar i detsamma på ett effektivt sätt, vilket sparar tid ochpengar. Särskilt tillhandahåller uppfinningen en lösning med vilken rör/kablar kan förläggaspå ett kontrollerat och förutbestämt sätt och med hög hastighet.

Andra fördelar och tillämpningar av föreliggande uppfinning kommer att bli uppenbaragenom följande detaljerade beskrivning av uppfinningen.

Kortfattad beskrivning av figurerDe bilagda figurema är avsedda att klargöra och förklara föreliggande uppfinning, i vilken;- Figur 1 visar ett flödesschema för MTT; - Figur 2 visar ett flödesschema av en utföringsforrn av MTT; - Figur 3a och 3b schematiskt visar ett tvärsnitt av ett gatuoniråde med ettrnikrodike; - Figur 4 schematiskt visar tvärsnittet i figur 3, varvid mikrodiket är återfylltmed ett fyllnadsmaterial, såsom sand, och förseglat med två förseglingslager; - Figur 5 visar en typisk layout för ett fiber-till-hem-nät; - Figur 6 visar hur avgreningar till enskilda fastigheter sågas från etthuvudmilšrodike; - Figur 7 visar avgrening till enskilda fastigheter i det fall styrd borrninganvänds i stället för sågning; - Figur 8 visar en sågningsmaskin med dess sågklinga/sågblad och enstabiliseringsanordning för förläggning av rör/kablar placerad direkt bakomSågklinsan; - Figur 9 visar sågningsmaskinen där stabiliseringsanordningen är anordnad församtidig förläggning av ett flertal rör/kablar samtidigt som ordningen hosrören/kablarna bevaras i mikrodiket; - Figur 10 visar i detalj var det översta röret/kabeln skall kapas för attröret/kabeln skall ges tillräcklig längd för att nå sin slutdestination; och - Figurer 11-13 visar ytterligare utföringsformer av stabiliseringsanordningen(kanalema är endast antydda i figurer 11-13 och skall mr inte ses som verkliga representationer) Detaljerad beskrivning av uppfinningen För att uppnå ovan beskrivna ändamål är en maskin för sågning och förläggning av rör/kablartillhandahållen. Uppfirmama har insett behovet av att förläggningen av rör/kablar måste skeinnan mikrodikets väggar kollapsar och innan stenar (eller grus/jord) och speciellt stenarstörre än dikets bredd kilas fast i mikrodikets sidor och hindrar installation av rör/kablar helavägen ned till botten av mikrodiket. Genom att uppnå detta sparas tid (och pengar) eftersominstallationen kan genomföras utan onödiga avbrott.

Av denna anledning är föreliggande maskin anordnad för sågning i ett område. Därförinnefattar maskinen en sågklinga, företrädesvis cirkelformad, ñr sågning av mikrodikena(”micro trenches”). De sågade mikrodikena är anordnade för mottagande av rör/kablar, vilket betyder att de sågade mikrodikena har givits lämpliga dimensioner.

Maskinen innefattar även en stabiliseringsanordning anordnad för att stabilisera mikrodiketsväggar vid förläggning av rör/kablaroch av denna anledning är stabiliseringsanordningenplacerad omedelbart efier sågklingan i det sågade mikrodiket så att väggama är stabiliseradetills dess att rör/kablar har förlagts/installerats medelst styrorgan, vilka även är anordnade på stabiliseringsanordningen.

För Stabilisering av mikrodikenas väggar består stabiliseringsanordningen av lämpligastabiliseringselement såsom lämpliga sidoelement vilka är anordnade för att ”hålla upp”väggarna tills dess att rören/kablarna har installerats i mikrodiket. Det är viktigt attstabiliseringsanordningen är placerad omedelbart bakom sågklingan så att diket som sågasmed sågklingan stabiliseras omedelbart efter det att de sågats så att det inte faller ihop eller attstenar eller andra föremål rasar ned i diket innan rör/kablar förlagts. Därßr är enligt enutföringsform av uppfmningen största tillåtna avstånd mellan sågklingan ochstabiliseringsanordningen större än 0 mm men mindre än 10 mm. Dimensionen påstabiliseringsanordningen beror på storleken hos rören/kablarna, antalet rör som skallförläggas på samma gång och djupet av förläggningen i diket. Emellertid skall bredden hos stabiliseringsanordningen vara något mindre än bredden hos sågklingan.

Vidare, för att erhålla kontrollerad och automatisk förläggning av rör/kablar har anordningenäven styrorgan som styr rören/kablarna ned i diket på ett kontrollerat och ordnat sätt.Kombinationen av Stabilisering och styrning har visat sig reducera kostnad och tid på etteffektivt sätt eftersom processen med sågning och installation kan firas samtidigt.Styrorganen är anordnade på stabiliseringsanordningen och därför möjliggör uppfinningen attrör/kablar kan ßrläggas i det sågade mikrodiket under tiden det stabiliseras avstabiliseringsanordningen. Rör/kablar kan på så sätt förläggas med hög precision (t.ex. på rätthöjd i mikrodiket) eftersom diket är "rent" så länge diket stabiliseras av anordningen.

Stabiliseringsanordningen kan tillverkas av något lämpligt starkt material så att dikena kanstabiliseras. Materialet skall lämpligen vara stelt, segt och hårt men ändå flexibelt ßr att klarapåfrestningar under drifi. lnfästningen av stabiliseringsanordningen på spåfiäsningsmaskinenskall ha en viss flexíbilitet för att förhindra skador om stabiliseringsanordningen fastnar idiket. Stål eller stâllegeringar är lämpliga eftersom de kan ges rätt egenskaper vid legering med andra metaller såsom platina och magnesium. Eftersom det är ett begränsat utrymme idet sågade rnikrodiket måste stabiliseringsanordningen väggar vara så tunna som möjligt föratt kunna hantera passerande rör/kablar, men fortfarande ha de egenskaper som beskrivs ovan.Stållegeringar med hårdhet motsvarande 400 - 700 Brinell har visat sig vara lämplig för dessatillämpningar. Det har även konstaterats att stabiliseringsanordningen kan tillverkas som en kolfibergjutning. Delar av stabiliseringsanordningen kan utas separat innan montering av enstabiliseringsanordning.

Enligt en utföringsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningen en ingång och enutgång för rör/kablar, där ingången och utgången är anslutna till styrorganen. F öreträdesvis ärstyrorganen kanaler genom vilka rören/kablarna styrs genom stabiliseringsanordningen.Under drifi är ingången lämpligen ovan marknivå och vertikalt eller nära vertikalt anordnadmedan utgången är under marknivå i mikrodiket och horisontellt eller nära horisontelltanordnad för att undvika slitage på rören/kablarna. Därför är det minsta avståndet (vidmarknivå) mellan stabiliseringsanordningens utgång och sågklingan något längre än denminsta rekommenderade böjradien för rören/kablarna som ska installeras, vilket betyder attminimiavstàndet är beroende av minsta rekommenderade böjradie för rören/kablarna. Dettabetyder normalt mellan 100 mm och 500 mm mätt vid marknivå, men andra avstånd ärmöjliga. Dessutom kan ingången, utgången och styrorganen tillsammans vara löstagbartanordnade på stabiliseringsanordningen t.ex. som en löstagbar kassett. Genom att hastyrorganen i en löstagbar kassett förkortas installationstiden vid vissa tillfällen eftersom dentidsödande uppgiften att stoppa in många rör/kablar i deras respektive kanaler kan undvikas.

Uppfinnarna har dessutom insett att det verksamma djupet för stabiliseringsanordningen imikrodiket skall vara upp till 50 mm mindre än det verksamma djupet för sågklingan enligt enutföringsform. Skillnaden i djup mellan sågklingan och stabiliseringsanordningen, vid drift,bestämmer hur snabbt marknivån kan tillåtas förändras (d.v.s. gå ned). Sågklingan måste hasågat diket så djupt att stabiliseringsanordningen inte vidrör botten på det sågade diket för attundvika att stabiliseringsanordningen fastnar i marken. Detta eliminerar onödiga krafter påstabiliseringsanordningen och risken att den förstörs. Detta skulle kunna inträffa närmarknivån snabbt blir lägre.

Dessutom, enligt ännu en annan utföringsform av uppfinningen, har stabiliseringsanordningenoch sågklingan anordnats så att de kan höjas och sänkas oberoende av varandra. Detta är enfördel när exempelvis sâgklingan behöver bytas på grund av slitage eller om en annan typ avsågklinga erfordras (t.ex. en typ för asfalt och en annan för betong). Vidare kanstabiliseringsanordningen behöva bytas och då kan detta enkelt göras om de två delarna kanhöjas och sänkas oberoende av varandra Dessutom, under kortare avbrott i sågningsprocessenhöjs sågklingan men stabiliseringsanordningen måste förbli i mikrodiket eftersom behovet avStabilisering av diket kvarstår. Emellertid kan stabiliseringsanordningen och sågklingan vidareanordnas så att båda delarna tillsammans kan lyftas och sänkas för att undvika skada, t.ex. närunderjordisk infrastruktur påträffas.

Stabiliseringsanordningen monteras lämpligen som en separat enhet på Sågningsmaskínenmedelst ett antal rörliga axlar ßr höjning och sänkning. De rörliga axlarna kan drivas av enför detta ändamål speciellt avsedd motor. Sågningsmaskínen kan dessutom vara utrustad medsnabbfastsättningsanordningar och drivningsanordningar för både stabiliseringsanordningenoch sågklingan på vänster och höger sida (i sågriktningen). Det innebär att både den vänstraeller högra sidan av maskinen kan användas för sågning och förläggning av rör/kablar, viketkan vara nödvändig: på grand av undrande nafiknimannn i nnnadai, ana.

Figur 9 visar en utföringsform av en maskin enligt uppfinningen. Stabiliseringsanordningenhar en främre del och en bakre del, där den främre delen är monterad omedelbart bakomsågklingan. Det visas också att stabiliseringsanordningens fiärnre del har en form som ärkomplementär med formen hos sågklingan, vilken i detta fall är cirkulär. Med andra ord, idetta fall har den främre delen av stabiliseringsanordningen en konkav cirkulär form, medsamma eller nästan samma radie som sågklingan och är monterad så flra sågklingan sommöjligt, och på ett avstånd mindre än 10 mm från sågklingan. Anledningen att den del avstabiliseringsanordningen som är under jord måste vara placerad så nära sågklingan sommöjligt är för att göra det omöjligt för jord, stenar eller andra föremål att rasa ner till botten pådiket eller kilas fast mellan sidoma i diket. Styrorganen är i denna utföringsform forrnade somkanaler inuti stabiliseringsanordningen. Kanalema är illustrerade med streckade linjer i figurerna.

Vidare kan bakre delen av Stabiliseringsanordningen, där styrorganens utgång är placerad, haandra föredragna former. En form är i stort sett parallell med den komplementära form sombeskrivs ovan. En arman form är i stort sett motsatt till den komplementära formen och entredje utföringsform definierar en form som i stort sett är diagonal från botten och upp tilltoppen av den bakre delen i bakåtriktning. Dessa utföringsforrner visas i figur 11-13. Det böräven noteras att ingången, utgången och kanalerna är placerade på den bakre delen avstabiliseringsanordningen i denna utföringsform. Stabiliseringsanordningen kan också ha ettkilformat (spetsigt) tvärsnitt i fronten i framåtriktning.

Företrädesvis, som nämnts ovan, skall stabiliseringsanordningen ha en maximal bredd ieller bredd.Stabiliseringsanordningen måste vara bred nog så att det finns plats för dekanalisationsrör/kablar som ska installeras, men tillräckligt smal så att den kan dras fram i detsågade rnikrodiket. tvärsnitt som är densamma aningen mindre än sågklingans En annan viktigt aspekt av uppfinningen är att med användning av styrorgan kan en inbördesordning av flertalet rör/kablar bevaras då de förläggs i det sågade rnikrodiket. Detta är mycketviktigt då fler än ett rör förläggas samtidigt. I ett installationsscenario, kapas ett rör/kabel fören särskild fastighet på ett särskilt avstånd efter fastigheten. Det är viktigt att detta rör/kabel ärett av rören/kablarna bland de översta rören/kablarna i den mängd rör/kablar som finns i diketså att det lätt kan hittas. Röret/kabeln måste kapas innan stabiliseringsanordningen. Därför ärdet viktigt att veta vilket av alla rör/kablar som går in i stabiliseringsanordningen somkommer ut högst upp i diket. Dessutom, eflersom färgen på röret/lcabeln för en viss fastighetofta är bestämd på förhand måste rören/kablarna ordnas så att rör/kabel med rätt färg kommerut högst upp, kapas till rätt längd när den bestärnda fastigheten har passerats.

En metod som gör det möjligt att samtidigt förlägga ett flertal rör/kablar har ett stortkommersiellt värde eftersom installationsprocessen kan genomföras mycket snabbare än vadsom tidigare varit möjligt inom teknikområdet. Av denna anledning, enligt dennautföringsform av uppfinningen har stabiliseringsanordningen ett flertal styrorgan där vart ochett av organen styr en eller ett flertal rör/kablar ned i diket. Till exempel kan anordningeninnefatta ett flertal kanaler så anordnade att en känd ordning hos rören/kablarna bevaras,vilket betyder att en ordning hos rören/kablarna ut ur stabiliseringsanordningen är känd från ordningen in i stabiliseringsanordningen, och följaktligen är ordningen in i och ut urstabiliseringsanordningen relaterade till varandra och känd. Detta kan åstadkommas genom ett“ett-till-ett-förhållande” mellan ingången och utgången hos anordningen, vilket betyder att deinte korsar varandra. Ordningen på rör/kablar ska anordnas så att det är ett av de överstarören/kablama bland mängden av rör/kablar i diket som alltid är det som ska grenas av tillnästa destination. Därför är det rör/kabel som går in i den nedersta (bakersta) ingången varabland de översta rören/kablarna ut från utgången, och det rör/kabel som går in i översta(främsta) ingången vara bland de understa ut från utgången. Som framgår av figur 6 och 7 kanavgreningar från huvuddiket sågas innan huvuddiket sågas eller också efter det att huvuddiketsågats. Vilken ordning som diken ska sågas kan bestämmas så att man erhåller det mesteffektiva flödet under installationen. Varje avgrenat dike går från huvuddiket till enslutdestination för ett visst rör/kabel. När huvuddiket sågas och rören/kablarna har installeratskapas det översta röret/kabeln (innan det förs in i stabiliseringsanordningen) vid ett särskiltavstånd bakom placeringen av respektive avgreningsdike så att detta rör/kabel kan lyftas frånhuvuddiket och läggas in i avgreningsdiket till sin slutdestination, se figur 10. Omröret/kabeln kapats korrekt har det en längd som räcker ända fram till slutdestinationen utanatt behöva skarvas. På så sätt avgrenas ett efter ett av rören/kablarna till varje passeradfastighet genom dikena.

Beroende på dikets bredd och storleken på rören/kablama kan det finnas en eller flerarör/kablar sida vid sida högst upp i huvuddiket. Det är viktigt att det rör/kabel som står i turatt avgrenas till sin slutdestination alltid återfmns bland de översta. För att åstadkomma detta isamband med att huvuddiket sågas och ett antal rör/kablar förläggs måste det rör/kabel somkommer att bli ett av de översta rören/kablarna i diket och det som skall avgrenas till dennaspecifika destination kapas på ett förutbestämt avstånd efier att platsen för motsvarandeavgreningsdiket passerats så att röret/kabeln sedan kan lyftas upp och läggas över tillavgreningsdiket till sin slutdestination. Röret/kabeln skall kapas efter att platsen förmotsvarande avgreningsdiket passerats med ett visst minsta avstånd så att rörets/kabelns längdär tillräckligt lång utan att behöva skarvas när den lyfts från huvuddiket över tillavgreningsdiket och fram till slutdestinationen.

Om stabiliseringsanordningen (tidigare kallad ”plog”) är konstruerad med individuella kanaler för rören/kablama eller har individuella kanaler som var och en har plats för ett antal 'rör/kablar är det enkelt att identifiera vilket rör/kabel som kommer att återfinnas högst upp idiket och därmed också vilket rör/kabel som ska kapas innan det går in istabiliseringsanordningen. Exempel på en sådan stabiliseringsanordning visas i figur 9.Stabiliseringsanordningen enligt denna utföringsform har en ingång för rör/kabel och enutgång för rör/kabel vilka är förbundna med varandra medelst ett antal kanaler som styrorgan(illustrerade med streckade linjer) för rören/kablarna. Stabiliseringsanordningens utgånginnefattar enligt en utföringsform av uppfinningen en ”matris”-del (eller vektor) så anordnadatt kanalema är anordnade i en matris med n rader och m kolumner och kan på så sätt separerarör/kablar på ett kontrollerat sätt horisontellt och vertikalt när de förläggs i det sågademikrodiket.

Sammanfatmingsvis kapas ett av de (för tillfället) översta rören/kablama vilket är avsett för enviss slutdestination ett och ett på ett visst minsta avstånd efter varje gren och därefter lyñsdetta rör/kabel från huvuddiket och läggs över till avgreningsdiket fram till sin slutdestination.

Vidare kan sågningsmaskinen innefatta minst en trurnma anordnad för att hålla rören/kablarnainnan de förläggs i rnikrodiket via stabiliseringsanordningen. På detta sätt erhålles enkel åtkomst till rören/kablarna.

Vidare kan maskinen enligt uppfinningen även innefatta andra lämpliga organ, såsom en ellerflera motorer för att driva sågklingan och stabiliseringsanordning och/eller förtrådlöskommunikation med exempelvis en fjärrserverenhet, behandlingsorgan, rninnesorgan, framdrivningsorgan (som drivlina och hjul), kommunikationsorgan ñrsensorer, GPS-organ, fordonsorgan, displayorgan för visande av information såsom grafik,databasorgan, läsningsorgan för att läsa mekaniska kodningsorgan på sågklinga, startspärr,etc.

Beträffande driften av sågklinga och/eller stabiliseringsanordning kan detta ske via direktmekanisk drift, hydraulisk drift eller elektrisk drifi. Mekanisk drivning ger den högstaverkningsgraden medan elektrisk drivning ger den lägsta verkningsgraden så den förstnämndaär att föredra om hög verkningsgrad behövs vilket ofta är fallet.

Micro Trenching Technique ÜIITI) En fördjupad kunskap om MIT-metoden behövs. Figur l visar ett flödesdiagram för en MTT-metod för att förlägga minst ett rör/kabel under en vägs ytbeläggning i ett områdeinnehållande stegen:- Sågning av ett mikrodike i ett område genom det första lagret Ll in i det andra lagretL2;- F örläggning av minst ett rör/kabel i mikrodiket så att minst ett rör/kabel placeras underdet första lagret Ll; och- återfyllning av det mikrodiket för att återställa vägens ytbeläggning.

Figur 3a och 3b visar schematiskt en tvärsektion av ett område där ett rör är förlagt i ettmikrodike. Området i figur 3a och 3b är ett tredimensionellt område hos ett typisktvägområde, varvid området innefattar ett första lager Ll som är vägbeläggningen såsom asfalteller betong och ett andra lager L2 som är ett bärlager för det första lagret Ll och somvanligtvis består av makadam, sand och jord. Som visas i figur 3 är det andra lagret L2självfallet placerat under det första lagret Ll.

Sågningssteget innebär: sågning av mikrodiket genom det första lagret Ll in i det andra lagretL2, vilket innebär att mikrodiket är sågat såsom visas i figur 3a och 3b. Mikrodiket sågas sådjupt att minst ett rör/kabel förläggas i mikrodiket under det ßrsta lagret Ll (dvs. allainstallerade rör/kablar förläggs under det första lagret Ll). Genom att använda föreliggandemetod kan alla rör/kablar som erfordras för ett fiberoptiskt nätverk förläggas så djupt att de ärskyddade om vägbeläggningen Ll avlägsnas eller ersätts, exempelvis när vägar repareras.

Därefter ñrläggs det åtminstone ett röret och/eller en kommunikationskabeln i :mikrodiketRöret är ett rör anordnat för att hålla ”blåsfiber” (så kallad EPFU) eller fiberkablar. Röret/-enoch/eller kommunikationskabeln/-arna förläggs i mikrodiket så att de är helt förlagda under ~ det första lagret Ll.

Slutligen fylls mikrodiket med ett lärnpligt fyllnadsmaterial så att vägytan återställs.Återfyllnadsmaterialet består av sand eller annat material med lämpliga egenskaper.Mikrodiket fylls med âterfyllnadsmaterialet till en lämplig nivå, och om så erfordraskompakteras med en markvibrator anordnad för bredden w hos mikrodiket. ll Slutligen förseglas mikrodiket med ett förseglingsmaterial, såsom till exempel bitumen, för atterhålla en vattentät försegling. Om en vattentät försegling inte erfordras kan lagning ävenutföras med kallasfalt, vilket är en enkel och billig metod för återställning. En lämplig mängdär att kallasfalt hälls över och skrapas ned i rnikrodiket och kompakteras därefier till en jämnoch hård yta. Eventuellt överskott av asfalt kan sedan samlas upp och forslas bort.

Steget med återfyllning kan enligt en föredragen utföringsfonn inkludera stegen:- förslutning av mikrodiket jäms med botten av det första lagret L1 med en förstaförsegling S1; och- förslutning av mikrodiket järns med toppen på det första lagret Ll med en andraförslutning SFigur 4 visar den ovan beskrivna utföringsformen. Toppen och botten av det första lagret Llvisas i figur 4. För att erhålla en försegling med god vidhäñning rekommenderas att hetbitumen eller bitumenblandning hålls i vid försegling av mikrodiket. Även andra material sombetong eller polymennodifierad bitumen fungerar också.

Den första förslutningen Sl förseglar diket järns med botten av det första lagret Ll, så attrnikrodiket kan tvättas med en högtryckstvätt för att avlägsna rester av sand från asfalt-/betongkantema. Efter tvättningen kan rnikrodiket torkas och förvärmas med användande aven propanbrännare och slutligen fylls mikrodiket jäms med toppen av det första lagret Ll medett lämpligt förslutningsmateríal som het bitumen avsedd för spricklagning.

Enligt en ytterligare ufiringsform sågas rnikrodiket med en maskin som har en sågklingasom är diamantklädd. En sådan diarnantklädd sågklinga sågar enkelt genom de hårdastematerial, såsom sten eller betong och har visat sig vara mycket lämplig i föreliggandeapplikation då den tillhandahåller mycket rena snitt vid sågning av mikrodiken. I tidigarekända metoder för sågning av mikrodiken, såsom användande av sågklingor med tänder avhårdmetall (volfrarnkarbid), uppstår mängder av små sprickor på kanterna hos rnikrodiket ochsom gör fullständig ßrsegling väsentligt svårare och mycket dyrare i jämförelse med föreliggande metod.Mikrodiket är företrädesvis sågat med en modifierad så kallad vägsåg (såganordning) meddiamantklädd sågklinga. För att ytterligare optimera prestandan hos vägsågen i förevarandetillämpning har uppfinnarna insett att en eller flera av nedanstående förbättringar äranvändbara och skall därför anses som utföringsformer: 0 ändring av rotationsriktning på sågklingan till så kallad ”up-cut” för förbättradborttrarisportering av sågat material; 0 modifierad kåpa för sågklingan och ett främre utlopp för att optimera borttransportenav sågat material och för minskad spridning av dammpartiklar och för att lämnamikrodiket rent och färdigt för förläggning av rör/kablar; 0 stabiliseringsanordning såsom visad i figur 8 och 9 med ett eller flera styrorgan, förkanalisationsrör/kablar, direkt efter sågklingan så att mikrodikning och förläggning avrör/kablar kan ske i en process. I det fall att stabiliseringsanordningen har styrorganför ett flertal rör/kablar skall dessa styrorgan vara så anordnade att utgångama frånstabiliseringsanordningen är placerade över varandra på ett sådant sätt att ordningen pårören/kablarna fi~ân stabiliseringsenhetens ingång och ned i mikrodiket bevaras; 0 trumvagn dragen av vägsågen med hållare ßr trummor för rör/kablar och varningstapemed söktråd; och 0 servo som håller sågklingan vertikal på ojämnt underlag, till exempel när två avvägsågens hjul» är på trottoaren och två hjul är på vägbanan.

Figur 8 visar en utföringsform som använder en sâgmaskin innefattande en sågklingaombyggd för ”up-eu ”. ”Up-cut” definieras som rotationsriktningen hos sågklingan iförhållande till sågriktningen såsom visas i figur 8. Alla kända sågmaskiner har den motsattarotationsriktningen. Genom ändring av rotationsriktningen på sågmaskinen till ”up-cut”hjälper till att avlägsna uppsågat material från milcodiket och tillhandahåller därmed ett "rent" mikrodike.

Vidare är sågmaskinen utrustad med en stabiliseringsanordning anordnad direkt bakomsågklingan, varvid stabiliseringsanordningen har åtminstone ett styrorgan, såsom t.ex. kanaler,för styming av rören/kablarna när de förläggs i mikrodiket direkt efter sågklingan. I det fall ettflertal rör/kablar skall förläggas samtidigt är stabiliseringsanordningen anordnad så att den ärkapabel att förlägga rör/kablar i bibehållen ordning. Det kan uppnås genom att ha individuellakanaler för rör/kablar i stabiliseringsanordningen så att ordningen på rören/kablarna bibehållsgenom stabiliseringsanordningen. Därmed är det möjligt att identifiera vilket rör/kabel somkommer högst upp i rnikrodiket och därigenom möjliggöra att veta vilket rör/kabel som skallkapas för varje slutdestination, se figurGenerellt sett skall djupet d på rnikrodiket vara större än djupet på det första lagret d]tillsammans med höjden d2 hos åtminstone ett rör/kabel, dvs. d > dl + d2 vilket innebäratt djupet d hos rnikrodiket är större än höjden på det första lagret dl plus densammanlagda höjden av en eller flera rör och/eller kommunikationskablar. Som framgårav figurer 3a, 3b, och 4 gäller ovanstående relation.

Emellertid ökar kostnaden med ökat djup d hos rnikrodiket. Därför skall diket inte varadjupare än nödvändigt. Normalt djup d hos rnikrodiket kan vara omkring 400 mm men tillskillnad fiån bredden w hos mikrodiket kan djupet d ofta justeras kontinuerligt under drifivid användande av en vägsåg. Sågdjupet kan därför reduceras gradvis i takt med att antaletrör lagda i rnikrodiket minskar.

Vidare skall rnikrodiket dessutom inte vara bredare än nödvändigt då ett bredare mikrodikeinnebär högre kostnader än ett smalt mikrodike. Å andra sidan kan ett smalare mikrodike göradet svårare att installera rör/kablar så det fmns optimal bredd för rnikrodiket, eftersom tex.om rnikrodiket är för smalt kommer alla rör/kablar staplas på varandra så att djupet hos detöversta röret/kabeln kommer att vara för grunt.

Med anledning av ovanstående diskussion har uppfinnarna genom tester kommit fram tilllämpliga dimensioner på ett mikrodike skall vara ett djup d mellan 200 - 500 mm (ochföreträdesvis 300-500 mm) samt en bredd w mellan 10 - 30 mm (och företrädesvis 15-25mm) enligt en utföringsform för optimerad installationsefïektivitet och låg kostnad. Vidare minimeras trafikstörningar med dessa dimensioner eftersom fordon enkelt kan passera över ettöppet míkrodike.

Vidare, med referens till flödesschemat i figur 2 innefattar metoden för att förlägga minst ettrör/kabel enligt en arman utföringsform följ ande steg; - scanning av ett område med hjälp av en markpenetrerande radar; och- identifiering av hinder i området med användande av data genererad av denmarkpenetrerande radarn, - sågning av ett mikrodike i området genom det första lagret L1 och ned i det andralagret L2; - förläggning av minst ett rör/kabel i rnikrodiket så att åtminstone ett rör/kabel förläggsunder det första lagret Ll; och - återfyllning av mikrodiket för att återställa vägytan.

Det bör noteras stegen med scanning och identifiering utförs innan övriga steg i metoden enligt denna utföringsform.

Enligt denna utrföringsfonn scannas området med hjälp av en markpenetrerande radarenhet,såsom exempelvis en GEO-radar eller annan lärnplig utrustning.

Med användande av information genererad av den markpenetrerande radarn identifierasdärefter hinder under marken i området, såsom avloppsrör, elkablar, konstruktionsstrukturer,etc. Stegen med scanning och identifiering innebär att när man utför det efterföljandesågningssteget kan man undvika att oavsiktligt kapa/skada hinder i området vilket kanresultera i förseningar och extra kostnader i rnikrodikningsprocessen. Efier att ha sågat ettmikrodike i det avsökta området förläggs åtminstone ettkommunikationskabel i mikrodiket. Slutligen fylls mikrodiket med lärnpligt fyllnadsmaterialså att vägbanan blir återställd. rör och/eller en Metoden kan även omfatta steget: installering eller blåsning av fiber eller fiberkabel i ett ellerflera rör om rör har förlagts i mikrodiket.

Det bör även noteras att den ovan beskrivna metoden även kan inkludera steget: åstadkommamikrodiket.avgreningspunkterna med hjälp av en diamantklädd kämborr eller med en handhållen ett eller flera avgreningspunkter anslutna till Företrädesvis görs sågmaskin med en diamantklädd kedja eller sågklinga. För denna utföringsform kan metoden även innefatta det ytterligare steget: borrande av en eller flera kanaler från _ avgreningspunktema till en eller flera fastigheter med användande av styrd borrning. Det är viktigt att kanalerna borras under det första lagret Ll i det andra lagret L2. Rör/kablarinstalleras ürefier i dessa kanaler när borren dras tillbaka.

I följande beskrivning diskuteras olika aspekter avseende layout och utformning avmikrodiken, avgreningspunkter och kanaler, samt strategier avseende sågning, avgrening, etc.i förhållande till och införlívade i föreliggande metod.

Layout Figur 5 visar en typisk logisk struktur av ett Fiber Till Hemnät (FTTH) i ett bostadsområde,där ”D” är en distributionsnod och ”F” är en skarvpunkt där större fiberkablar skarvas tillmindre (eller i fallet med ett distribuerat PON-nät där optiska splittrare (”splitters”) ärplacerade). Nätverket mellan distributionsnoden D och en skarvpunkt F kallas distributionsnätoch nätverket mellan skarvpunkten F och de enskilda fastighetema kallas accessnät. Både rör/kablar för distributionsnätverket och accessnätverket kan installeras med användande av föreliggande metod.

Ett bostadsområde som skall byggas med FTTH är "normalt indelat i ett antal mindrebostadsdelområden. Någonstans i eller utanför bostadsområdet måste det finnas en plats somrymmer de optiska paneler och den elektronik som behövs för att bilda en så kalladdistributionsnod D. Distributionsnoden D kan vara lokaliserad i en befintlig fastighet eller i enegen liten byggnad eller i ett stort markskåp. Varje distributionsnod D kan innehållaelektronik och fiberoptiska paneler för mellan några hundra hushåll till flera tusen hushåll.Storleken på det område som ska anslutas till en enskild distributionsnod D kan anpassasinom vida gränser och beror primärt på praktiska överväganden, såsom som utrymme idistributionsnoden D, svårigheter med att hantera en mängd små distributionsnoder D, etc.

Föreliggande metod kan också anpassas för varje önskat antal fibrer per hushåll.

Det finns två huvudtyper av FTTH-nät: punkt-till-punkt- samt punkt-till-multipunktrrätverk. Iett så kallat punkt-till-punktnätverk innehåller distributionsnoden D den andra änden av allade fibrer som har sitt ursprung i varje enskilt hushåll i bostadsområdet. Om till exempel ettområde med 500 hushåll dirnensioneras för 2 fibrer per hus innebär det att 1000 fibrerkommer in till distributionsnoden D. Distributionsnoden D skall företrädesvis vara centralt placerad i området som ska byggas såsom visas i figurUtformningen av ett punkt-till-multipuriktrrätverk eller ett så kallat Passivt Optiskt Nät (PON)är mer eller mindre detsamma. Skillnaden är att antalet inkommande fibrer tilldistríbutionsnoden D i detta fall motsvarar antalet hushåll dividerat med en faktor (t.ex. 8, 16,32, etc.). Exemplen i den fortsatta diskussionen baseras på antagandet att ett punkt-till-punktnätverk skall byggas. Emellertid kan beskrivna metoder även appliceras på ett PON nätom distributionskablama skalas korrekt.

Sett fi-ån distributionsnoden D sträcker sig distributionskablar till skarvpunkter F placerade ibrunnar eller i markskåp. Distributionskablarna dimensioneras normalt för antalet hushåll iområdet plus 10 % i reserv så att framtida nybyggda fastigheter lätt kan anslutas tillnätverket. I ett punkt-till-puiikmätverk där exempelvis en skarvpunkt F omfattar ett områdemed 22 fastigheter och kravet är 2 fibrer per fastighet erfordras 48 fiber fråndistributionskabeln. Fibrer från distributionskablarna skarvas i skarvpunkterna F till fibrerfrån accesskablarna. Dessa accesskablar går sedan vidare till varje enskild fastighet som skaanslutas.

Hur många fastigheter en skarvpunkt F ska försörja beror huvudsakligen på ekonomiskaställningstaganden. Om området som skall anslutas är för stort ökar medellängden påaccesskablarna till varje fastighet, vilket ökar kostnaden. Å andra sidan, om området är förlitet ökar kostnaden per fastighet på grund av dess andel i skarvpunkten F och dessdistributionskabel. Följaktligen finns en optimal storlek för ett bostadsområde där kostnadenär som lägst. Antalet fastigheter som ger detta kostnadsminimum beror i huvudsak påområdets topografi och på storleken på fastighetemas tomtmark, men en tumregel är att ettoptimalt antal normalt ofta ligger någonstans mellan 16-48 fastigheter från varje skarvpunktF.

Om sågning utförs med användande av en såg enligt en utföringsform skall skarvpunkten Fplaceras centralt i varje delområde med till exempel 22 fastigheter. Skarvpunkten F kanfysiskt vara placerad i ett markskåp eller i en kabelbrunn vid vägsidan. Typiskt sträcker sig då10-12 rör från markskåpet eller kabelrunnen åt vardera hållet längs vägen. Vart och ett avdessa rör ansluter sedan var och en av fastigheterna. Slutligen blåses accesskablar in i varje rör.

Strategi för sågning Vanligtvis har villaområden fastigheter på båda sidor av en väg och i denna situation kanfastighetsanslutningarna kan då göras på två olika sätt: antingen mikrodika på båda sidor avvägen och ansluter fastigheterna till närmaste mikrodike eller så mikrodikar man bara på ensida av vägen eller i mitten av vägen och ansluter fastigheter från båda sidorna till dettamikrodike.

Emellertid, för att minimera antalet mikrodiken som korsar vägen görs enligt enutföringsform korsningar till motsatt sida av vägen till tomtgränsen mellan två fastigheter.Därefter förläggs rör i mikrodiket till var och en av de två fastigheterna. På så sätt behövs baraett dike som korsar vägen för varannan fastighet på motsatt sida av vägen. Mikrodikning somkorsar vägen för varje varannan fastighet är en billig och kostnadseffektiv metod.

Avgreningfiån ett huvuddike Avgrening från ett huvudrnikrodike (ett huvudmikrodike är definierat som ett mikrodike längsen väg) kan utföras på ett antal olika sätt. Som framgår i figur 6 kan avgreningar sågasantingen före eller efter det att huvuddiket sågats. Respektive metod utförs bäst i en vinkelmotsvarande ca 45° från huvuddiket för att erhålla en stor böjradie på det avgrenaderöret/rörledningen. Avgreningsdikena kan endera korsa huvuddiket eller avslutas jäms medhuvuddiket. När huvudmikrodiket sågas och kanalisationsrören ñrlâggs är det som detframgår av figur 10 och figur 6 enkelt att ett efter ett lyfta ett av de översta rören över till vartoch ett av avgreningsdiken och vidare till respektive fastighet.

En alternativ avgreningsmetod är att med hjälp av en kärnborr med lämplig dimension förstborra ett hål vid varje avgreningspunkt. Huvudmikrodiket kan sedan sågas genom alla dessahål enligt vad som beskrivits ovan och visas i figur 7. Denna metod lämpar sig både för denspårfästa avgreningsmetoden beskriven ovan och när fastighetsanslumingar/avgreningar görs med hjälp av styrd borrning.En alternativ metod att göra avgreningar är att först borra ett hål vid varje avgreningspunkt.Hålen kan göras med användande av en kärnborr med lämplig dimension (ßr ett runt hål)eller med användande av ett handhållet verktyg med diarnantklädd sågklinga eller kedja (förett rektangulärt hål). Huvudmikrodiket kan sedan genom alla dessa hål på sammasätt som beskrivits ovan och som visas i figur 7. Denna metod är lämplig både för att görafastighetsanslutningen med ett mikrodike sågat på så sätt som beskrivet ovan så väl som attgöra fastighetsanslutningen med styrd borrning. Styrd borrning är ibland att föredra för attgöra fastighetsanslutningarna eftersom man då undviker (t.ex. går under) hinder såsom staket,häckar, träd, etc. Emellertid innebär det att ytterligare en dyr maskin (borr) erfordras påinstallationsplatsen.

Det bör slutligen förstås att föreliggande uppfinning inte är begränsad till utföringsforrnerrrabeskrivna ovan utan även relaterar till och inkluderar alla utföringsformer inom ramen för de bifogade oberoende patentkraven.

Föreliggande uppfinning avser därför åtminstone följande aspekter och utföringsformer.

Al. Maskin anordnad för sågning av mikrodiken och förläggning av rör/kablar imikrodiken, varvid nänmda maskin innefattar en sågklinga anordnad för sågning av ettmikrodike i ett område; varvid nämnda maskin vidare innefattar en stabiliseringsanordninganordnad för stabilisering av närrmda mikrodikes väggar vid förläggning av rör/kablar inämnda mikrodike, varvid nämnda stabiliseringsanordning är placerad omedelbart efternämnda sågklinga i nämnda mikrodike och nämnda stabiliseringsanordning innefattarstyrorgan för styrning av rninst ett rör/kabel då det förläggs i nämnda mikrodike.

A2. Maskin enligt A1, varvid nämnda styrorgan är anordnade så att en ordning hos ettflertal rör/kablar bevaras då de förläggs i nämnda mikrodike.

A3.ingång och en utgång ñr rör/kablar, varvid nämnda ingång och utgång är ßrbundna med Maskin enligt något av Al-A2, varvid nänmda stabiliseringsanordning innefattar en nämnda styrorgan.A4. Maskin enligt A3, varvid nänmda styrorgan är kanaler i nänmdastabiliseringsanordning och varvid nämnda ingång och nämnda utgång är förbundna med varandra medelst nämnda kanaler.

A5. Maskin enligt A4, varvid ett minsta avstånd mellan nämnda utgång och nänmdasågklinga är mellan 100 till 500 mm.

A6. Maskin enligt A4 eller A5, varvid nämnda ingång, nämnda utgång och nämndakanaler tillsammans är löstagbart fastsatta på nänmda stabiliseringsanordning.

A7. Maskin enligt något av Al-A6, varvid nämnda stabiliseringsanordning har en främredel och en bakre del, varvid nämnda främre del är placerad omedelbart efter nämndasågklinga och har en sektion som har en form som är komplementär med nämnda sågklingasfonn.A8. Maskin enligt A7, varvid nänmda sågklinga har en cirkulär form.

A9. Maskin enligt något av A6 till A8, varvid nänmda ingång, nämnda utgång ochnämnda kanaler är anordnade på nämnda stabiliseringsanordnings bakre del.

A10. Maskin enligt något av A7 till A9, varvid nänmda stabiliseringsanordning har enkilform i tvärsnitt vid nämnda främre del.

A11. Maskin enligt något av Al-A10, varvid nämnda stabiliseringsanordning har enmaximal bredd i tvärsnitt som är lika med eller något mindre än en bred hos närrmda sågklinga.

A12. Maskin enligt något av Al-All, varvid avståndet mellan nämnda sågklinga och nämnda stabiliseringsanordning är större än 0 mm men mindre än 10 mm.

A13. Maskin enligt något av A1-A12, varvid ett verksamt djup hos nämndastabiliseringsanordning i nämnda mikrodike är upp till 50 mm mindre än ett verksamt djup hos nämnda sågklinga.

A14. Maskin enligt något av A1-A13, varvid nämnda stabiliseringsanordning och nämndasågldinga är anordnade att höjas och sänkas oberoende av varandra.

A15. Maskin enligt något av A1-A4, varvid nämnda maskin vidare innefattar minst entrumma anordnad för att hålla rör/kablar innan förläggning av nämnda rör/kablar i nämndamikrodike via nämnda stabiliseringsanordning.

Claims (12)

(April 2017)
1. l. Metod att bygga ett accessnät och/eller distributionsnät i ett område; nämnda områdeinnefattande ett första lager (L1) och ett andra lager (L2); varvid nämnda första lager (L1) ärett översta lager, bestående av exempelvis asfalt eller betong och nämnda andra lager (L2) ärett bärlager för nämnda första lager (L1) bestående av exempelvis makadam, sand och jordoch beläget under nämnda första lager (L1); varvid nämnda metod innefattar stegen: - designande av en nätverkslayout för nämnda distributionsnät och/eller nämnda accessnät förnämnda område; varvid nämnda nätverkslayout föreskriver förläggning av minst ett rör/kabel(2,3) i minst ett huvudmikrodíke (7); vidare föreskriver nämnda nätverkslayout minst enskarvpunkt (F) och/eller minst en avgrening till minst en slutdestination från nämnda minst etthuvudmikrodike (7); - sågning av nämnda mikrodike (1 eller 7) genom nämnda första lager (L1) och ned i nämndaandra lager (L2) med en maskin (8) innefattande en sågklinga (14), anordnad för up-cut, ochen stabiliseringsanordning (13), som under drift är anordnad omedelbart bakom nämndasågklinga (14); varvid arbetsdjupet för nämnda stabiliseringsanordning (13) under drift ärmindre än arbetsdjupet för nämnda sågklinga (14); varvid nämnda arbetsdjup för nämndasågklinga (14) kan justeras; - förläggning av nämnda minst ett rör/kabel (2,3) i nämnda mikrodike (1 eller 7) undernämnda första lager (L1), i enlighet med nämnda nätverkslayout, medelst styrorgan (17) inämnda stabiliseringsanordning (13); varvid nämnda minst ett rör/kabel (2,3) förläggs inämnda mikrodike (1 eller 7) på ett djup som medför att nämnda rör/kablar (2,3) är skyddadeom nämnda första lager (L1) avlägsnas eller ersätts, vilket innebär att nämnda mikrodikesdjup d > dl + d2, där dl är ett djup hos nämnda första lager (L1) och d2 är den totala höj denav nämnda minst ett rör/kabel (2,3) i nämnda mikrodike (1 eller 7); varvid nämnda djup d kangradvis reduceras under drift, i takt med att antal nämnda rör/kablar (2,3), som förläggs inämnda mikrodike (1 eller 7), minskar; - successiv förläggning av vart och ett av nämnda minst ett rör/kabel (2,3) till sinslutdestination via nämnda avgreningar från nämnda huvudmikrodike (7) enligt nämndanätverkslayout; - återfyllning och eventuell kompaktering av av nämnda mikrodike (1 eller 7) till lämplignivå; - försegling av nämnda mikrodike (1 eller 7) med lämpligt förseglingsmaterial huvudsakligen jäms med toppen (4) av nämnda första lager (L1).
2. 2. Metod enligt patentkrav l, varvid nämnda mikrodike (l eller 7) ges ett djup d mellan200 - 500 mm och en bredd w mellan 10 - 30 mm.
3. 3. Metod enligt patentkrav 1 eller 2, varvid nämnda steg med återfyllning innefattar:- fyllning av nämnda mikrodike (1 eller 7) med ett fyllnadsmaterial (6), som sand eller annat material med lämpliga egenskaper.
4. 4. Metod enligt något av patentkraven 3, varvid nämnda steg med försegling vidareinnefattar: - forsegling av nämnda mikrodike (1 eller 7) huvudsakligen jäms med en botten (5) hosnämnda forsta lager (L 1 ); - tvättning av nämnda första lagers (Ll) sidor med högtryckstvätt - torkning av nämnda första lagers (L1) sidor med propanbrännare; och - försegling av nämnda mikrodike (1 eller 7) huvudsakligen j äms med toppen (4) av nämnda första lager (L 1).
5. 5. Metod enligt patentkrav 3 eller 4, varvid nämnda mikrodike (1 eller 7) förseglas meden eller flera förseglingar med material ur en grupp innefattande: betong, het bitumen, bitumenblandning eller polymerrnodifierad bitumen.
6. 6. Metod enligt något av patentkraven 1-5, varvid nämnda minst en avgrening frånnämnda minst ett huvudmikrodike (7) till nämnda minst en slutdestination åtminstone delvis sågats med en maskin eller handverktyg med aktiv yta innehållande diamanter.
7. 7. Metod enligt något av patentkraven 1-5, varvid nämnda minst en avgrening frånnämnda minst ett huvudmikrodike (7) till nämnda minst en slutdestination startar i hål borrade med en kämborr eller sågade med en handhållen sågmaskin,
8. 8. Metod enligt patentkrav 7, vidare innefattande steget:- borrning av en eller flera kanaler under nämnda första lager (L1) från nämnda hål till nämnda minst en slutdestination med hjälp av styrd borrning.
9. 9. Metod enligt något av föregående patentkrav, vidare innefattande steget: - installation av blåsfiber eller fiberkabel i minst ett av nämnda minst ett rör (2) när det är förlagt i nämnda mikrodike (1 eller 7).
10. 10. Metod enligt något av föregående patentkrav, vidare innefattande stegen: - avsökning av nämnda område medelst en markradar; - identifiering av hinder i nämnda område genom användande av data genererad av nämndamarkradar; varvid nämnda steg med avsökning och identifiering utförs före nänmda steg med sågning.
11. 11. Metod enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda maskin (8) innefattar ettservo, som håller nämnda sågklinga (14) vertikal då nämnda maskin (8) framförs på ojämntunderlag, exempelvis då två av nämnda maskins (8) hjul befinner sig på en trottoar och två hjul på en vägbana.
12. 12. Metod enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda sågklinga (14) är en diamantsågklinga.