SE529695C2 - Kraftöverförande mekanism mellan en motorstartanordning och en motor - Google Patents

Description

20 25 30 529 695 2 den andra spärren och som ingriper med den första spärren och som överför rotatio- nen hos återgångstrumman till den andra kraftt] ädern via den andra spärren, samt ackumulerar tjäderkraften i ldafttjädern, samt ett anslagselement som lösbart ingri- per med den andra spärren och förhindrar rotation av den andra spärren som alstras av fiäderkraften hos den andra krafttj ädern, vilka är anordnade koaxiellt.

För att starta motorn med hjälp av startanordningen befinner sig anslagselementet tidigare i ingrepp med den andra spärren, varvid en tillräcklig kraft ackumuleras i den andra kraftt] ädern genom att dra startlinan med en adekvat frekvens för att rotera återgångstrumman, varjämte ingreppet mellan anslagselementet och den andra spärren frigöras vid tidpunkten för starten av motorn, varigenom vevaxeln roteras av tjäderkraften hos den andra krafttjädern för att starta motorn. I det fall fiäderkrafien ackumuleras i den andra kraftfj ädern, roteras bara kraftt] ädem och någon belastning från motorn pâläggs ej. Därför är den låga kraften på startlinan tillräcklig så att även en svag person lätt kan utföra dragningen av startlinan så att det är möjligt att säkert starta motorn vid erforderlig tidpunkt.

Motorstartanordningen i patentdokumentet 2 är försedd med en tjäderkraftacku- mulerande mekanism, en manuell linrulle som ackumulerar en rotationskraft i den fiäderkraftackumulerande mekanismen, en återställningsarm med ett anslag som förhindrar en rotation på en utgångssida av den fiäderkraftackmnulerande meka- nismen och som håller den ackumulerande rotationskraften på ett förutbestämt moment, samt en överföringsmekanism för att överföra den ackumulerade rota- tionskraften till en vevaxel hos en förbränningsmotor vid tidpunkten då stopp- anslaget frigöras. I detta fall kan återställningsarmen manuellt omställas från ett stoppläge till ett frigöringsläge och kan automatiskt starta motorn på basis av samma funktion som i ovannämnda patentdokument l. Enligt denna motorstartanordning befinner sig med andra ord stoppanslaget i stoppläget i ett stabilt tillstånd tills åter- ställningsarrnen inställs till frigöringsläget, för att därigenom förhindra rotationen på utgångssidan av den fiäderkraftackumulerande mekanismen. I detta tillstånd lagras i 10 l5 20 25 30 529 695 3 den tjäderkraftackumulerande mekanismen en tillräcklig ackumulerad kraft för att starta motorn genom att dra i startlinan ett flertal gånger, och om tillräcklig ackumu- lerad kraft lagras förflyttas återgångsarmen automatiskt till frigöringsläget för att samtidigt starta motorn. Därför kan även en svag person med lätthet hantera motorn.

Båda patentdokumenten 1 och 2 beskriver en konstruktion vid vilken kraften acku- muleras i den fjäderkraftacktirnulerande mekanismen genom att rotera lintrumman (reprullen) genom dragningen i startlinan. Emellertid ackumulerar konstruktionen som exempelvis beskrives i japanska patentet nr 25 73 340 (patentdokument 3) en kraft genom att rotera en fjäderkrafttrumma hos den tjäderkraftackumulerande mekanismen via en spärrmekanism i ena riktningen på basis av en elektrisk kraft från ett ackumulatorbatteri, avbryter ett ingrepp mellan ett spärrhjul hos en driven rotationsdel och en startspärrhake, då en tillräcklig ackumulerad kraft lagrats för start av motorn, samt startar motorn genom att frigöra den ackumulerade kraften.

Patentdokument 1: publicerade japanska nyttighetsmönsteransökan nr 1-91075 Patentdokument 2: publicerade japanska patentansökan nr 2001-65435 Patentdokument 3: japanska patentet nr 2573340 Beskrivning av uppfinningen Problem som skall lösas med uppfinningen Såsom beskrivits ovan, föreslår vart och ett av patentdokumenten 1-3 att motorn startas via en centrifugalkopplingsmekanism som ingriper med en driven rotations- del genom att linda upp krafttjädern, vars ena ände är förankrad i kraftt] ädertrum- man och vars andra ände är förbunden med den drivna rotationsdelen, genom driv- ningen av den drivande rotationsdelen för att ackumulera kraft, varefter stoppansla- get manövreras liksom startspärrhaken, så att läsningen av den drivna rotationsdelen upphör vid en valfri tidpunkt och så att den drivande rotationsdelen roteras snabbt i w' 15 20 25 30 _529 695 4 frigöringsriktningen för den ackumulerade kraften. När motorn roterar stabilt från- kopplas en ingrepps- och frigöringshakdel hos centrifugalkopplingsmekanismen och som ingriper med spärrhjulet hos den drivna rotationsdelen genom centrifugal- kraften på grund av det höga varvtalet, från ingreppsläget med spärrhjulet hos den drivna rotationsdelen, varvid rotationen hos motorn upprätthålles. Vid denna tid- punkt återgår stoppanslaget, startspärrhaken och spärrhjulet hos den drivna rota- tionsdelen till ingreppsläget på grund av den efiergivliga kraften hos en torsions- fjäder eller liknande, varvid en spärrtand hos spärrhjulet i den drivna rotationsdelen stoppas.

En kraftkälla for att tända motorn avstängs vid tidpunkten då en önskad insats är slutförd, och motom stoppas. Eftersom tidpunkten då motom stoppas vid detta tillfälle ej är fast, inställs inte stoppläget hos ingrepps- och urkopplingshaken hos centrifugalkopplingsmekanismen, som roterar tillsammans med motorns rotation, till en fast position som skiljer sig från spärrhjulet hos den drivna rotationsdelen.

Med andra ord befinner sig stoppositionen hos ingrepps- och urkopplingshakdelen hos centrifiagalkopplingsmekanismen exempelvis i en position mellan de intilliggan- de spärrtänderna hos spärrhjulet hos den drivna rotationsdelen, i ett tillstånd i vilket inkopplings- och urkopplingshakdelen löper mot periferiytan av spärrtänderna, eller i en position mellan inkopplings- och urkopplingshakdelen och en ledad del av hakdelen, där inkopplings- och urkopplingshakdelen löper mot spärrtanden. Om stoppositionen för inkopplings- och urkopplingshakdelen vid detta tillfälle ligger mellan de intilliggande spärrtänderna, såsom nämnts ovan, kommer inkopplings- och urkopplingshakdelen att komma till smidigt ingrepp med spärrtanden vid den närmsta positionen till rotationsriktningen for den drivna rotationsdelen vid tid- punkten för återstart av motorn. Härigenom uppkommer inget särskilt problem.

Om således läsningen av den drivna rotationsdelen frigöres när inkopplings- och urkopplingshakdelen stannar då den löper på spärrtanden eller då den hoppar över späntanden, frigöres den ackumulerade kraften hos kraftfi ädern och spärrtanden 10 15 20 25 30 529 695 5 roteras snabbt, varvid inkopplings- och urkopplingshakdelen hos centrifugalkopp- lingsmekanismen ytterligare glider upp på spärrtanden, så att spärrtanden som skall ingripas i detta läge sammanstöter med inkopplings- och urkopplingshakdelen.

Samrnanstötning uppkommer ej vid denna tidpunkt mellan ingreppsytorna hos spärrtanden och inkopplings- och urkopplingshakdelen, utan uppkommer mellan en tandände hos spärrtanden och en hakände hos inkopplings- och urkopplingshak- delen. Tandspetsen och hakspetsen bryts sönder på grund av en stöt vid denna tidpunkt, varvid den ackumulerade kraften för att starta motorn ej kan överföras på adekvat sätt till rnotorsidan så att motorn kan startas. I det fall ingreppet mellan inkopplings- och urkopplingsarrnen och den första spärren ej utföres på ett adekvat sätt fri göres den ackumulerade kraften hos kraftt] ädern genom en oväntad yttre kraft, varför en risk finns att motorstarten ej kan genomföras vid en valfri tidpunkt.

Medel för att lösa problemet Föreliggande uppfinning har tillkommit för att lösa ovannämnda problem, och ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en motorstartanordning och en kraftöverförande mekanism mellan en motor och en arm, som kan förhindra en sönderbrytning på grund av en kollision mellan en hakspets och en inkopplings- och urkopplingshakdel hos en centrifugalkopplingsrnekanism som sammankopplar en driven rotationsdel och motorn vid en tidpunkt för start av motorn, varvid en tandspets hos en spärrtand hos den drivna rotationsdelen ingriper med inkopplings- och urkopplingshakdelen.

Ovannänmda ändamål uppnås på ett effektivt sätt enligt en grundläggande utform- ning av föreliggande uppfinning genom en kraftöverförande mekanism mellan en motorstartanordning och en motor vid vilken ett dämpande och kraftackumulerande don är beläget i ett kraftöverföringssystem mellan en drivande rotationsdel och en driven rotationsdel, där en kraft hos den drivande delen ackumuleras mellan det dämpande och kraftuppsamlande donet och den drivna rotationsdelen, vilken acku- 10 15 20 25 30 -529 695 6 mulerade kraft frigöres genom frigöring av en låsning av den drivna rotatíonsdelen vid en önskad tidpunkt, varvid motorn startas via ett automatiskt inkopplings- och urkopplingsdon anordnat mellan den drivna rotationsdelen och motorn, varvid det dämpande och kraftackumulerande donet har en krafiij ädertrumma och en krafttjäder vars ena ände är fast på trumman, medan den drivna rotationsdelen fast- håller den andra änden av krafrfj ädern och är försedd med en ingrepps- och frigö- ringsarm som kommer till ingrepp och frigörs i beroende av en utvändig manövre- ring fór att låsa en rotation i ena riktningen hos den drivna rotationsdelen, en forsta spärrdel med ett flertal spärrtänder ingriper med och frigöres från ingrepps- och frigöringsarmen, samt en andra spärrdel med ett flertal spärrtänder som ingriper med och frikopplas från det automatiska inkopplings- och frikopplingsdonet, det automatiska inkopplings- och urkopplingsdonet är svängbart lagrat på ett element som arbetar med motorns rotation, såsom en fläkt, en vevaxel eller liknande hos motom, i en svängbart monterad del, har en ingripande och frigörande hakdel vid en främre ände, har ett armformat ingrepps- och frigöringselement fórspänt i en sådan riktning att den ingripande och frigörande hakdelen ingriper med den andra spärrdelen, och är försett med en centrifugalkopplingsfunktion som då vevaxeln hos motom når ett önskat varvtal det armforrnade ingrepps- och frigöringselementet roterar mot forspäriningen på grund av en centrifugalkraft, varj ämte ingreppet mel- lan den ingripande och frigörande hakdelen och spärrtanden hos den andra spärr- delen frigöres automatiskt, och en sidoyta hos en sida, som är vänd mot spärrtanden hos den andra spârrdelen hos det armforrnade ingrepps- och frigöringselementet har en forrn som är konkav i en riktning bort från en periferiyta av den andra spärrdelen från den svängbart mon- terade delen över den ingripande och frigörande hakdelen.

Det är önskvärt att den ingripande och frigörande hakdelen vid den främre änddelen av det armforrnade ingrepps- och frigöringselementet och spärrtanden hos den andra spärrdelen kommer till ingrepp genom en ytkontakt. Företrädesvis är spärrtanden hos den forsta spärrdelen och spärrtanden hos den andra spärrdelen anordnade med 10 15 20 25 30 529 695 7 en förutbestämd fasskillnad. Vidare är företrädesvis den ingripande och frigörande armen och den första spärrdelen framställda av ett metallmaterial, och en ingripande och frigörande yta hos spärrtanden hos den första spärrdelen med en ingripande och frigörande arm har en lutningsvinkel som understiger 90 grader mellan den ingri- pande och frigörande ytan och periferiytan hos spärrens stomme. Vidare kan en ythårdhet hos den ingripande och frigörande armen vara lägre än en ythårdhet hos spärrtanden hos den första spärren. Den ingripande och frigörande armen framstäl- les företrädesvis genom en pressgjutning av en metallplåt och är i sin helhet L-for- mad och krökt 90 grader vid ena änden för att bilda den ingripande och frigörande haken. Det armforrnade ingrepps- och frigöringselementet som har centrifiigalkopp- lingsfunktionen är vidare anordnad på ett punktsymmetriskt sätt relativt ett rota- tionscentrum för vevaxeln.

Uppfinningens funktion Formen hos den arrnforrnade ingrepps- och frigöringsdelen av centrifugalkopplings- mekanismen formas genom en konkavitet på en sidoyta som är vänd mot spärrtan- den hos den andra spärrdelen i en riktning bort från spärrtanden från den ledade delen till den ingripande och frigörande hakdelen vid spetsänden. Även om den ingripande och frigörande hakdelen stoppas under glidningen på spärrtanden eller under överhoppningen av denna vid tidpunkten för start av motorn, ändras således ingreppsytan hos den ingripande och frigörande hakdelen till låsläge med ingrepps- ytan hos spärrtanden i enlighet med rotationen av spärrtanden, varvid den konkava delen av det armfonnade ingrepps- och frigöringselementet därefter hoppar över spärren. För att stödja mot spärrtanden som skall ingripas i läge bringas ingrepps- ytorna hos spårrtanden och den ingripande och frigörande hakdelen till anliggning mot varandra. Såsom nämnts ovan, hålles ingreppsytan hos den ingripande och fri- görande hakdelen säkert mot ingreppsytan hos spärrtanden just före ingreppet. Här- igenom uppnås en ytanliggning och undvikes en lokal sammanstötning mellan hakens spets och tandspetsen, så att hakens spets och tandspetsen ej går sönder. 10 15 20 25 30 e529 695 8 Eftersom ingreppet vid denna tidpunkt erhålles genom ytanliggning, koncentreras en stötkraft vid denna tidpunkt för ingreppet ej till en enda punkt, och det är möjligt att undvika en deformation hos den ingripande och frigörande hakdelen och spärrtanden.

Kraftfiädertrumman är generellt uppburen på en huvudaxel över en envågskoppling av lagertyp, så att enbart medges rotation av krafttj ädern i den kraftackumulerande riktningen, eller användes en spärrmekanism. Ovannämnda envägskoppling av lagertyp och spärrmekanism är främst anordnade för att ackumulera kraften i kralt- tjädern som är anordnad i en inre del av krafttjädertrtnnman. Vidare har föreslagits en konventionell motorstartanordning av ett sådant slag som ej använder sig av en envägskoppling av lagertyp och spärrmekanism utan överför direkt drivningen hos den drivande rotationsanordningen till den drivna rotationsanordningen via trumman och krafttj ädern och som automatiskt startar motorn vid en tidpunkt då kraften aekumuleras i krafttj ädern över den maximala belastningen av motorn. Vid motor- startanordningen av denna typ kan motorn startas genom ett slag, exempelvis vid start av motorn genom en dragning av startlinan. Av denna anledning är denna motorstartanordning favoriserad av fackmannen och andra.

Föreliggande uppfinning är utformad så, förutom att det är möjligt att frigöra den ackumulerade kraften hos kraftfjädern för att starta motorn genom påverkan av ingrepps- och frigöringsarmen från den utvändiga delen, såsom nämnts ovan, för att frigöra ingreppet mellan den första spärrdelen hos den drivna rotationsdelen och ingrepps- och frigöringsarmen, är det även möjligt att direkt överföra den ackumu- lerade kraften som lagrats i kraftfiädern till den drivna rotationsdelen för att starta motorn. Utformningen år därför sådan, att en tredje spärrdel är utformad i kraft- fjädertrumman, och ingreppet mellan den andra ingrepps- och frigöringsannen och krafttjädertrumman frånkopplas genom att påverka ingrepps- och frigöringarmen i beroende av den yttre påverkan ungefär samtidigt med frigöringen av ingreppet med den första roterande spärrdelen. Vid omkoppling från direkt överföring av driv- lO 15 20 25 30 529 695 9 ningen av den drivande rotationsdelen till den drivna rotationsdelen via kraftfjäder- trumman och kraftf] ädern, roteras kraftfj ädertrumman under ackumulering av kraf- ten i kraftfjädem genom drivningen av den drivande rotationsdelen, varvid en del av den ackumulerade kraften hos krafttjädern frigöres för att långsamt och samtidigt rotera den första spärrdelen hos den drivna rotationsdelen, närhelst ingrepps- och frigöringshakdelen hos »centrifiigalkopplingsmekanismen stannar vid tidpunkten för ett föregående motorstopp. Spärrtanden bringas således till anliggning mot ingrepps- och frigöringshakdelen hos centrifugalkopplingsmekanismen med en liten stötkrafi vid rotationen så att den frigöres. Vid omkoppling till denna typ skadas därför inte hakänden och tandänden.

När motorn stannar i detta fall är stoppositionen hos den första spärrdelen hos den drivande rotationsdelen icke nödvändigtvis oförändrad utöver stoppläget hos den ingripande och frigörande hakdelen, såsom nänmts ovan. I det fall då motorn startas genom att föra ingrepps- och frigöringsarmen till ingrepp med spärrtanden hos den första spärrdelen och frigöra ingrepps- och frigöríngsarmen efter ackumulering av en önskad ackumulerad kraft hos den kraftackumulerande kraftf] ädern kommer den första spärrdelen att rotera något i frigöringsriktningen för den ackumulerade kraf- ten via kraftf] ädern, om kraftf] ädertrumman roteras i kraftackumuleringsriktningen. Å andra sidan, såsom nämnts ovan, är stoppositionen hos den ingripande och fri- görande hakdelen på motoms sida ej oföränderlig vid tidpunkten för stoppet av motorn.

När motorn startas genom att lösgöra ingreppet mellan ingrepps- och frigöringannen och den första spärrdelen, såsom nämnts ovan, efter ackumuleringen av kraften i den kraftackumulerande kraftfjädern, är det högst troligt att den första spärrdelen roteras ytterligare något, såsom nämnts ovan. Om spärrtänderna hos den första spärrdelen och den andra spärrdelen är anordnade med en förutbestämd fasskillnad, kommer alltså spärrtanden hos den andra spärrdelen som tidigare roterar i beroende av rotationen av den första spärrdelen att komma nära den ingripande och frigörande 10 15 20 25 30 529 695 10 bakdelen på motorns sida vänd bort från spärrtanden. Ett ingreppsavstånd mellan den första spärrdelen och den ingripande och frigörande bakdelen motsvarande en del av centrifugalkopplingsmekanismen kommer därefter att bli kortare vid tidpunk- ten för start av motorn, varjämte en kinetisk energi blir mindre tills de båda elemen- ten kommer till ingrepp.

Eftersom vidare en lutningsvinkel är anordnad på spärrhjulet hos den första spärr- delen, alstras en kileffekt i ingreppet mellan ingrepps- och frigöringsannen och den första spärrdelen, varvid ett fast ingrepp är möjligt. I det fall ingrepps- och frigö- ringsarmen är formad av L-forrnad metallplåt och en ingeppshake är formad genom vinkelrät bockning av en främre ände av denna, är det vidare möjligt att göra in- greppsbredden i en vevaxelriktning hos ingreppsdelen större tack vare längden av den bockade delen, varjämte det är möjligt att tillåta rörelse i vevaxelriktningen i viss utsträckning i ingreppsdelen mellan den första spärrdelen och den ingripande och frigörande hakdelen. Det är därigenom möjligt att förhindra att ingreppet upp- hör på grund av en liten yttre kraft.

Eftersom ingrepps- och frigöringsannen och den första spärrdelen är framställda av metall och hårdheten hos ingrepps- och frigöringsannen är mindre än härdheten hos den första spärrdelen, kommer vidare ingrepps- och frigöringsarmen att slitas på grund av upprepad användning. Rörelsen i vevaxelriktningen är emellertid kontrol- lerad, även om ingrepps- och frigöringsarmen är sliten, varför ingreppet med den första spärrdelen kommer att bli stabilare.

I det fall då det armliknande ingrepps- och frigöringselementet, som har en centri- fugalkopplingsfunktion, är anordnat vid ett ställe som är symmetriskt med avseende på rotationscentrum för vevaxeln, kommer ett par armliknande ingrepps- och frigö- ringselement att samtidigt ingripa med två spärrtänder hos den drivna rotationsdelen med en fasskillnad på 180 grader. Det är därför möjligt att tillförsäkra överföring av drivkraften till motorn. 10 15 20 25 30 529 695 ll Kort beskrivning av ritningarna Fig. 1 är en vertikalsektionsvy som visar ett exempel på en konstruktionsenhet hos en motorstartanordning enligt en typisk utfóringsform av föreliggande uppfinning och en kompakt motor.

Fig. 2 är en sidovy från baksidan, sett från en startsida av motorn och som visar ett exempel på utformning av beståndsdelar hos motorn.

Fig. 3 visar ett exempel på formen hos ett armliknande ingrepps- och frigöringsele- ment motsvarande en beståndsdel av en centrifugalkopplingsmekanism som är mon- terad på en fläkt hos motorn.

Fig. 4 är en sprängvy i perspektiv som visar placeringen vid sammansättningen av beståndsdelarna hos motorstartanordningen.

Fig. 5 är en vy bakifrån av ett spärrhjul i den drivna rotationsdelen av motorns start- anordning.

Fig. 6 är en perspektivvy av spärrhjulet, sett från baksidan.

Fig. 7 är en sidovy av framsidan, sett från motorsidan, och visar ett exempel på en stopposition hos det armliknande ingrepps- och frikopplingselementet vid tidpunk- ten fór ingreppet mellan spärrhjulet och den första ingrepps- och fiigöringsarmen.

Fig. 8 är en vy framifrån, sedd från motorsidan och visar ett annat exempel på stopp- läget hos det armliknande ingrepps- och frigöringselementet vid tidpunkten for in- grepp mellan spärrhjulct och den första ingrepps- och frigöringsarmen. 10 15 20 25 30 (fl NJ \O 0*- MO (Il 12 Fig. 9 är en sidovy, sedd från motorsidan och visar ett ytterligare exempel på stoppositionen hos det arrnliknande ingrepps- och frigöringselementet vid tidpunk- ten for ett ingrepp mellan spärrhjulet och den forsta ingrepps- och frigöringsarmen.

Fig. 10 är en sidovy, sedd från motorsidan och visar ett positionsfórhållande mellan det arrnliknande ingrepps- och fiigöringselementet och den andra spärrdelen vid en tidpunkt, då ingreppet mellan spärrhjulet och den forsta ingrepps- och frigörings- armen avbrytes.

Fig. ll är en sidovy, sedd från motorsidan och visar positionsíörhållandet mellan det armliknande ingrepps- och frigöringselementet och den andra spärrdelen vid tidpunkten då motorn når en stabil rotation.

Fig. 12 är en sidovy, sedd från motorsidan och visar en kraftfiädertrumma i en dämpande och kraftackumulerande del av motorstartanordningen och visad delvis uppskuren.

Pig. 13 är en perspektivvy av kraftfiädemumman, sedd från baksidan.

Fig. 14 är en sidovy, sedd från motorsidan och visar ett exempel på en stopposition hos det armliknande ingrepps- och frigöringselementet som har en normal form vid tidpunkten for spärrhjulets ingrepp med den forsta ingrepps- och frigöringsarrnen.

Fig. 15 är en sidovy, sedd från motorsidan och visar ett annat exempel på en stopposition hos det armliknande ingrepps- och frigöringselementet som har en normal form vid tidpunkten fór spärrhjulets ingrepp med den första ingrepps- och frigöringsarmen.

Fig. 16 är en sidovy, sedd från motorsidan och visar ett positionsfórhållande mellan det armliknande ingrepps- och frigöringselementet och den andra spärrdelen efter 10 15 20 25 30 529 695 13 avbrytandet av ingreppet mellan spärrhjulet och den första ingrepps- och frigörings- afïflßïl.

Fig. 17 är en sidovy bakifrån av en modifierad utföringsform av baksidan av spärr- hjulet i ovannämnda utiöringsforrn.

Pig. 18 är en perspektivvy av spärrhjulet, sett från baksidan. i Pig. 19 är en sprängvy i perspektiv av den andra utföringsfonnen av motorstart- anordningen.

Fig. 20 är en detaljvy som visar den andra utföringsfonnen av den forsta ingrepps- och frigöringsarmen.

Bäst sätt att utföra uppfinningen Nedan beskrives en föredragen utföringsfonn av en motorstartanordning enligt föreliggande uppfinning under hänvisning till bifogade ritningar. I föreliggande utföringsfonn exemplifieras en kraftöverförande mekanism mellan en startanord- ning hos en liten luftkyld förbränningsmotor tillämpad på en motorsåg. Givetvis kan konstruktionen tillämpas på en gräsklippare, en roterande såg eller liknande, på vilken samrna typ av motorstartanordning kan monteras.

Fi g. l är en vertikalsektionsvy som visar konstruktionsenheten mellan en motorstart- anordning i enlighet med föreliggande uppfinning och en vevaxel hos en motor, medan fig. 2 är en vy bakifrån, då man ser motorn från motorstartanordningens sida.

Såsom visas i fig. 1 och 2, är en fläkt 106 anordnad på en vevaxel 105 hos en icke visad motor, och en svängdel l06a, som roterbart svänger ett armformat ingrepps- och frigöringselement 107 som motsvarar en beståndsdel av en centrifilgalkopp- 10 15 20 25 30 i 529 695 14 lingsmekanism, som beskrives nedan, är utformad i ett stycke i en bakre sida i motorstartanordningens sida hos fläkten 106, under fastklämning av vevaxeln 105 däremellan. Ett par svängdelar 106a är anordnade i en fasskillnad av 180 grader, under fastklämning på vevaxeln 105 däremellan, såsom visas i fig. 2, och konfigu- rationen hos dessa har formen av en fläkt, sett från sidan av motorstartanordningen.

Det armformade ingrepps- och frigöringselementet 107 är roterbart lagrat på sväng- delarna 106a. Det armformade ingrepps- och frigöringselementet 107 är format på sådant sätt, att en ingripande och frigörande hakdel l07b, som är bockad vinkelrätt, skjuter ut från ena änden av stomdelen 107a av den armforrnade ingrepps- och fri- göringsdelen, såsom framgår av sidovyn. Ett skruvinföringshål for infóring av en låsskruv l06b som är inskruvad i svängdelen 106a, är utformat på en mittre del, sett i en planvy. Det armforrnade ingrepps- och frigöringselementet 107 har en bakre del 107c som skjuter ut i en önskad vinkel mot en motsatt sida från den ingripande och ' frigörande hakdelen lO7b från skruvinfóringshålet och har en avsmalnande främre ände, såsom visas i fig. 1. En torsionsfiäder är belägen mellan det arrnliknande ingrepps- och frigöringselementet 107 och fläkten 106, varvid en eftergivlig kraft hos torsionstjädern påverkar den ingripande och frigörande hakdelen lO7b så att den alltid pressas mot vevaxelsidan.

En plan form hos stomdelen 107a hos den armformade ingrepps- och frigörings- delen utgör en mycket väsentlig del hos föreliggande uppfinning. Pig. 3 visar ett exempel på en typisk helhetsforrn hos det armforrnade ingrepps- och frigöringsele- mentet 107 i förstorad skala. Såsom visas på ritningen, är en svängtappsdel l07d mellan stomdelen 107a hos den armformade ingrepps- och frigöringsdelen och den bakre delen 107c utformad ringformig, där skruvinfóringshålet är utformat, såsom nämnts ovan. Den ena sidoytan av stomdelen 107a hos det annfonnade ingrepps- och frigöringselementet är formad som en konkav yta 107e som är krökt i en båg- form så att den är konkav mot en insida. Vid den svängbara monteringen av det armformade ingrepps- och frigöringselementet 107 på svängdelen 106a hos fläkten 106 medelst låsskruven l06b är den monterad så att den konkava ytan 107e är vänd 10 15 20 25 529 695 15 mot vevaxeln 105. De ingripande och frigörande hakdelarna 107b hos paret armfor- made ingrepps- och frigöringselement 107 som är förbundna med fläkten 106 ingri- per med en andra spärrdel 122 hos en driven rotationsdel M, som beskrives nedan i samband med motorstartanordningen 100.

Pig. 4 är en sprängvy i perspektiv av höljeshalvan 101 till motorstartanordningen 100 och ett manöverelement anordnat i en inre del av höljeshalvan 101.

Beskrivningen sker till ett specifikt exempel på motorstartanordningen vid förelig- gande utförande under hänvisning till fig. 1 och 4.

Motorstartanordningen 100 enligt föreliggande utföringsforrn är så sammansatt, att ett rotationscentrum för den drivna delen M, som är roterbart monterad på huvud- axeln 103, är vänd mot ett axiellt centrum hos vevaxeln 105 på motorsidan. Be- ståndsdelama hos motorstartanordningen 100 är samtliga inhysta i höljeshalvan 101 på den motsatta motorsidan, såsom visas i ñg. 4. Såsom visas på ritningen, är höljeshalvan 101 försedd med en cylindrisk navdel l0la som skjuter ut mot vevaxelsidan. En basdel hos huvudaxeln 103 är fast förbunden med den cylindriska navdelen l0la, och beståndsdelarna av motorstartanordningen 100, som omnämnes nedan, monteras i ordningstöljd på huvudaxeln 103 och fixeras med hjälp av låsskruven 102.

Motorstartanordningen 100 är försedd med en drivande rotationsdel D och en driven rotationsdel M. Den drivande rotationsdelen D är försedd med en returkrafttj äder 110 som med en yttre krokände 1 10a är fast på insidan av halva höljeshalvan 101 på ett ingripande sätt, ett krafttj äderhus 113 med ett cirkulärt hål 112 på utsidan fäst på den cylindriska navdelen l0la och utformad i en central del, och som hålles i anliggning mot insidan av höljeshalvan 101 tillsammans med den yttre krökänden 110a så att den hålles i läge och är stationär under inrymrnande av returkraftt] ädern 110, en draglina 115 med ett handtag 114 vid ena änden, samt en återgångsrulle 116 10 15 20 25 30 529 695 16 som fasthåller den andra änden av startlinan 115 på en del av en periferiupplindningsyta för att upplinda startlinan 115 runt denna.

Den drivna rotationsdelen M är försedd med ett spärrhjul 120, vid vilket första och andra spärrdelar 121 och 122 av olika diametrar är sammanhängande monterade på samma axel, såsom visas i fig. 1 och 4. En mittdel av en baksida hos den drivna rotationsdelen D av spärrhjulet 120 är försedd med, såsom visas i fig. 5 och 6, en cirkulär utskjutande del 123, vid vilken en position, som avviker från rotationscent- rumet O hos spärrhjulet 120, är inställt på ett centrum O', på ett utskjutande sätt, samt ett U-format urtagsspår 123a mot centrumet O' är format vid en del av en periferikantdel av den cirkulärt utskjutande delen 123. En andra ingrepps- och fri- göringsarm 142, som omnämns nedan hos föreliggande uppfinning, föres till in- grepp med och frigöres från en spärrtand 121a hos den första spärrdelen 121 av stor diameter, såsom visas i fig. 7 och 8, medan den ingripande och frigörande spärr- hakedelen l07b, som motsvarar beståndsdelen hos centrifugalkopplingsmekanismen som är fast på vevaxeln 105, ingriper med och frikopplas från en spärrtand 122a hos den andra spärrdelen 122 av liten diameter, såsom visas i fig. 7. Enligt det visade exemplet har den första spärrdelen 121 och den andra spärrdelen 122 fyra spärrtän- der 121a och 122a, och båda spärrdelarna 121 och 122 har ingreppsytor på en sida som är motsatt en riktning som tillåter rotationen, för att medge rotation enbart i samma riktning. Eftersom den andra spärrdelen 122 av liten diameter kommer till ingrepp med den ingripande och frigörande bakdelen l07b, såsom visas i fig. 1, inställs den andra spärrdelen 122 av liten diameter i ett läge i vilket den stannar utan att rotera men följ er en rotation i en kraftackumulerande riktning för trumman 130 i motsvarighet till en del av ett dämpande och kraftackumulerande don vid förelig- gande uppfinning, tills motorn startar.

Kraftí] ädertrumman 130 som motsvarar det dämpande och kraftackumulerande donet vid föreliggande utföringsfonn och en kraftackumulerande kraftíj äder 131 som är inrymd i trumman 130, är belägna mellan den drivande rotationsdelen D och 10 15 20 25 01 FO \.O 0\ *(3 (51 17 den drivna rotationsdelen M, såsom visas i ñg. l, 4 och 9. I enlighet med föreliggan- de utföringsfonn utskjuter, såsom visas i fig. 9 i förstorad skala och delvis uppbru- tet, ett flertal utskjutande delar 130b på ett likformigt avstånd från en inre periferiyta av den krafttj ädern inhysande delen 130a hos trumman 130. De utskjutande delarna 130b ingriper med en yttre hakdel 13 la hos den kraftackumulerande krafttj ädem 131 och är anordnade att upplinda den kraftackumulerande kraftfjädern 131 i den kraftackumulerande riktningen. En profil hos den utskjutande delen 130b är så ut- formad, såsom visas i fig. 12, att en ingreppsyta 130b-1 med vilken den yttre hak- delen 131a hos den kraftackumulerande krafttjädern 131 ingriper, bildas vid rota- tionen i den kraftackumulerande riktningen för återgångsrullen 116, och en lutande yta 130b-S, som lutar jämnt nedåt mot en inre periferiyta av den kraftfj ädern inrym- mande delen 130a, bildas från en toppdel 130b-2 mot en motsatt kraftackumuleran- de riktning. Å andra sidan är den inre krokdelen 13 lb hos den kraftackumulerande kraftfjädern 131 inpassad och fixerad på det U-formade urtagsspåret 123a i den cirkulära, utskjutande delen 123 hos spärrhjulet 120 hos den drivna rotationsdelen M. En öppen yta hos sidan för den drivna delen av trumman 130 tillsluts av ett ringfonnigt lock 133 och styr en rörelse i en axiell riktning för den kraftackumu- lerande kraftij ädern 131 som ackumuleras i den inre delen.

Den utskjutande delen 130b utgör en del av en momentbegränsande mekanism. Om den ackumulerade kraften hos den kraftackumulerande kraftfjädem 131 når en till- räcklig storlek för att starta motorn, är det ej längre möjligt att upprätthålla ingreppet med den yttre krokdelen 13 la. Till följd härav frigöres ingreppet med den yttre krokdelen l31a, vilken hoppar över den ena efter den andra, varvid det är omöjligt att ytterligare ackumulera kraften i den kraftackumulerande kraftfj ädern 131. Det är möjligt att till omgivningen ge information om att den ackumulerade kraften hos den kraftackumulerande kraftfjädern 131 når en gräns, genom att ett ljud alstras vid tidpunkten då den yttre krokdelen 13 la kommer över den utskjutande delen 130b.

Den momentbegränsande mekanismen vid detta utförande är anordnad mellan trum- 10 15 20 25 30 529 695 18 man 130 och den kraftackumulerande krafttjädern 131. Emellertid kan den moment- begränsande mekanismen exempelvis anordnas i den drivna rotationsdelen M.

Ett flertal yttre, perifera spärrtänder 1300 är utformade i ett stycke med en yttre peri- feriyta hos trumman 130 växelvis med en delningsskillnad. De yttre späntändema l30c på periferin åstadkommer en envägs rotationsmekanism som tillåter rotation i den kraftackumulerande riktningen (en medursriktning i fig. 11) fór den kraftacku- mulerande krafttjädern 131 som är inhyst i en inre del, såsom visas i fig. 11, men hindrar rotation i motsatt riktning. Även om en spärrmekanism generellt användes som en envägs rotationsmekanism, är det möjligt att även utnyttja andra typer av envägs rotationsmekanismer, och installationsläget är icke nödvändigtvis begränsat till den yttre periferiytan av trumman 130. Den forsta ingrepps- och frigöringsarrnen 141, som nämnts ovan, bringas till ingrepp med och frigöres från den yttre periferi- spärrtanden l30c. En liten spärrdel 132 bildas å andra sidan på mittpartiet av en baksida som är vänd mot återgångsrullen 116 hos trumman 130, såsom visas i fig. 10. Vidare är en mot den lilla spärren 132 vänd del av återgångsrullen 116 försedd med, såsom visas i fig. 7-9, en ingripande och frånkopplande spärrhakearm 116a, som eftergivligt ingriper med och frånkopplas från en spärrtand l32a hos den lilla spärrdelen 132 for att rotera trumman 130 enbart i den kraftackumulerande rikt- ningen. En anliggningsyta hos den yttre periferispäntanden l30c mot den första ingrepps- och frigöringsarmen 141 är riktad mot den kraftackumulerande riktningen hos den kraftackumulerande kraftfjädem 131. Anliggningsytan mot den ingripande och frigörande spärrhakearmen 116a hos spärrtanden l32a hos den lilla spärrdelen 132 på baksidan av trumman 130 är vänd mot den motsatta riktningen mot anligg- ningsytan mot spärrtanden l21a hos den forsta spärrdelen 121 i spärrhjulet 120 hos den drivna rotationsdelen M.

I enlighet med det visade exemplet är spärrtanden l32a hos den lilla spärrdelen 132 utformad sammanhängande med trumman 130 med en fasskillnad av 90 grader. Två ingripande och irigörande spärrhakearmar 116a vända där emot är anordnade på en 10 15 20 25 529 695 19 periferikantdel itrumsidan av återgângsrullen 116 med en fasskillnad av 180 grader på ett punktsymmetriskt sätt relativt rotationscentrum hos återgångsrullen 116, i vilken den ena änden är svängbar på en periferikantdel hos återgångsrullen 116. Den ingripande och frigörande spärrhakearmen 116a påverkas alltid i en ingreppsrikt- ning med spärrtanden 132a medelst en icke visad torsionsfiäder. Ett par ingrepps- och fiigöringsarmar 116a ingriper samtidigt med två spärrtänder 132a, anordnade med en fasskillnad av 180 grader bland fyra spärrtänder 132a, och återgångsrullen 116 och trumman 130 roteras i den kraftackumulerande riktningen. Emellertid är enbart återgângstrumman 116 roterbar i riktningen som är motsatt kraftackumule- ringen.

I det läge i vilket två ingripande och frigörande spärrhakearmar 116a hos återgångs- rullen 116 ingriper med två spärrtänder l32a hos den lilla spärrdelen 132 i trumman 130 ackumuleras i enlighet med föreliggande uppfinning en tillräcklig kraft i den kraftackumulerande kraftfiädern 131 med avseende på spärrhjulet 120 under stopp- fasen, då den första ingrepps- och frigöringsarmen 141 är i ingrepp, genom att dra startlinan 115 för att rotera återgångsrullen 116 i den kraftackumulerande riktningen (medursriktningen i fig. 5) och rotera trumman i samma kraftackumulerande rikt- ning. Om den första ingrepps- och frigöringarmen 141 i detta fall frigöres från spärrhjulet 120, startas motorn (icke visad) omedelbart.

Med 141 i fig. 1, 4 och 7 betecknas den första ingrepps- och frigöringsarmen som ingriper med och frikopplas från den första spärrdelen 121 av stor diameter hos spärrhjulet 120. Med 142 betecknas den andra ingrepps- och frigöringsannen som ingriper med och frikopplas från den yttre, perifera spärrtanden l30c formad på den yttre periferiytan av trumman 130. Med 143 betecknas en omkopplingsslid som motsvarar ett manöverdon för att utföra inkoppling och urkoppling av den andra ingrepps- och frigöringsannen 142. I detta fall är den första ingrepps- och frigö- ringsarmen 141 och ett länkstycke 143c, som beskrivs nedan, framställda av en 10 15 20 25 529 695 20 metall, medan den andra ingrepps- och frigöringsarmen 142 är framställd av plast eftersom kraftfjädertrurnman 130 är framställd av plast.

Var och en av de forsta och andra ingrepps- och frigöringsarmarna 141 och 142 är formad till L-forrn, och deras bockade partier är roterbart lagrade vid positioner nära den övre väggytan hos höljeshalvan 101 sida vid sida, såsom visas i fig. 4 och 7.

Den forsta ingrepps- och frigöringsarmdelen 141 bildas av en spärrhakearmdel l4la som ingriper med och frigöres från den forsta spärrdelen 121 hos spärr-hjulet 120 med stor diameter. En manöverdel 141b påverkar spärrhakearmdelen l41ai rotationsriktningen runt den krökta delen. Spärrhakearmdelen l4la påverkas i en ingreppsriktning mot den forsta spärrdelen 121 av stor diameter medelst en tor- sionstjäder 144. Den andra ingrepps- och frigöringsarmen 142 utgöres å andra sidan av en spärrhakearmdel 142a som ingriper med och frikopplas från den yttre periferi- spärrtanden 139c formad på den yttre periferiytan av kraftfj ädertrumman 130, såsom nämnts ovan, och en manöverdel 142b verkar på spärrhakearmdelen 142a i rota- tionsriktningen runt den krökta delen. Spärrhakearrndelen 142a påverkas i ingrepps- riktningen med den yttre periferispärrtanden 130c hos trumman 130 medelst tor- sionsijädern 145.

Vidare är i enlighet med föreliggande uppfinning omkopplingssliden 143 monterad på ovansidan av ändpartiet hos höljeshalvan 101 så att den är törskjutbar i en horisontell riktning i fig. 7. Omkopplingssliden 143 har ett rnanöverstycke l43a i vilket ett flertal konkav-konvexa ytor är formade i en övre yta med en övre del krökt uppåt for att utbukta, samt ett slidstycke l43b inpassat och insatt i en slits (icke visad) i höljeshalvan 101 så att den skjuter ut mot en undersida från en undre yta av manöverstycket 143 a. Slidstycket l43b och en främre ände av manöverdelen 142b hos den andra ingrepps- och frigöringsarmen 142 är sarnrnankopplade medelst ett länkstycke 143c. Den ena änden av länkstycket 143c är fast på en främre änddel av manöverdelen 142b hos den andra ingrepps- och frigöringsarrnen 142 så att den blir 10 15 20 25 30 529 695 21 relativt roterbar, medan den andra änden av länkstycket 143c är förskjutbart monterad i slitsen i slidstycket 143b.

De första och andra ingrepps- och frigöringsarmarna 141 och 142 är vidare så anordnade, att i det läge, i vilket den andra ingrepps- och frigöringsarmen 142 är frikopplad från den första spärrdelen 121 hos spärrhjulet 120 av stor diameter via länkstycket 143c, den främre änddelen av manöverdelen 142b hos den andra in- grepps- och frigöringsarmen 142 trycker ned den främre änddelen av rnanöverdelen 14 lb hos den första ingrepps- och frigöringsarmen 141 ovanifrån och spärrhake- armdelen 142a hos den andra ingrepps- och frigöringsannen 142 frikopplas från den yttre periferispärrtanden 130c hos trumman 130. De första och andra ingrepps- och frigöringsannama 141 och 142 förflyttas å andra sidan tvångsmässigt med länkstyc- ket 143c genom förskjutning av omkopplingssliden 143 åt vänster i fig. 7 från en övre högra sida av höljeshalvan 101 och roteras i riktningarna som respektive in- griper med den första spärrdelen 121 hos spärrhjulet 120 och den yttre periferispärr- tanden 130c hos trumman 130 tack vare de eftergivliga krafterna hos de respektive torsionstjädrarna 144 och 145.

Vid förskjutning av omkopplingssliden 143 på den högra sidan av hölj eshalvan 101 åt den vänstra sidan, såsom visas i fig. 7, bringas de första och andra ingrepps- och frigöringsarmama 141 och 142 till ingrepp med den yttre periferispärrtanden 130c hos krafttjädertrumman 130 och den första spârrdelen 121 hos spärrhjulet 120 av större diameter på grund av påläggningen av den eftergivliga kraften hos torsions- tjädrarna 144 och 145. Vid rotation av återgångstrumman 116 genom dragning i startlinan 115 roteras krafttj ädertrumman 130 i den kraftackumulerande riktningen.

Eftersom den andra ingrepps- och frigöringsarmen 142 och den yttre periferi- spärrtanden 130c befinner sig i ingrepp hindras emellertid rotationen i den motsatta riktningen. Vid denna tidpunkt utsätts spärrhjulet 120 hos den drivna rotationsdelen M för kraften i riktningen för att frigöra tjäderkraften hos den kraftackumulerande krafttjädem 131. Eftersom den första ingrepps- och frigöringsarrnen 141 befinner 10 15 20 25 529 695 22 sig i ingrepp hindras emellertid all rotation. Vid rotation av återgångsrullen 116 genom dragning i startlinan 115 bringas således trumman 130 att rotera och enbart kraftackumuleringen hos den kraftackumulerande kraftfjädern 131 utövas med avseende på spärrhjulet 120. Även om dragningen i startlinan 115 avbrytes och startlinan 115 släpps upprätthålls i detta fall den ackumulerade kraften mellan trurnman 130 och spärrhjulet 120 som den är. Om exempelvis en svag person utför dragningen och på en plats där drag- ningen av startlinan 115 ej kan utövas fritt, kan därför motorn startas omedelbart genom att frigöra ingreppet mellan de första och andra ingrepps- och frigörings- armarna 141 och 142 för att omkoppla till det första startläget, efter dragning i startlinan 115 ett flertal gånger och lagring av tillräcklig fjäderkraft för att starta motorn med den kraftackumulerande kraftíj ädern 131. Det är möjligt att med hjälp av en informationssignal, som alstrats genom påverkan av den momentbegränsande mekanismen som nämnts ovan, med säkerhet veta huruvida den ackumulerade kraf- ten som lagrats vid detta tillfälle uppnår den tillräckliga kraften för att starta motorn.

Vid förskjutning av ovannämnda omkopplingsslid 143 åt höger i fig. 8 efter det att tillräcklig kraft ackumulerats i den kraftackumulerande krafttj ädern 131, frånkopp- las ingreppet mellan den yttre periferispärrtanden 130c hos kraftfjädertrurrnnan 130 och den första spärrdelen 121 hos spärrhjulet 120, så att de första och andra ingrepps- och frigöringsarmarna 141 och 142 omedelbart startar motorn. Om varvtalet hos motorn överstiger ett förutbestämt varvtal, utsätts det armformade ingrepps- och frigöringselementet 107 hos centrifugalkopplingsmekanismen, som är monterad på fläkten 106 på motorsidan, för centrifilgalkraften. Ingreppet mellan den ingripande och frigörande spärrhakedelen 107b och den andra spärrdelen 122 hos spärrhjulet 120 frikopplas därefter, såsom visas i fig. 11, varvid rotationen hos spärrhjulet 120 automatiskt avbrytes, medan motorn fortsätter att rotera. 10 15 20 25 529 695 23 En manuellt manövrerbar maskin som uppbär motorn med ovan beskrivna utform- ning slår i detta fall ifrån en tändningsomkopplare utan fördröjning och avbryter motorns drivning efter slutfört arbete. När motorn stannar blir vevaxelns 105 stopposition ej fast utan ändras inom ett område av 360 grader, och stoppositionerna hos ett par armformade ingrepps- och frigöringselement 107 hos centrifilgalkopp- lingsmekanismen, monterad på fläkten 106, ändras givetvis. Stoppositionen hos spärrtanden 122a hos den andra spärrdelen 122, vars rotation avbrytes, ligger emellertid alltid i en fast position. När motom stannar stoppas det armformade ingrepps- och frigöringselementet 107 hos centrifugalkopplingsmekanismen, som har en förändrad stopposition, i olika lägen, exempelvis såsom visas i fig. 7-10.

Fig. 14-16 visar exempel på tre olika stoppositioner hos det armformade ingrepps- och frigöringselementet 117 som har en normal form använd vid centrifugalkopp- lingsmekanismen som är monterad på vevaxeln 105 vid tidpunkten för stopp av motom. Såsom visas i fig. 14, uppkommer inget specifikt problem i det fall då den ingripande och frigörande spärrhakedelen ll7b hos det armforrnade ingrepps- och írigöringselementet l 17 stannar i ett tillstånd i anliggning mot spärrtanden 122a hos den andra spärrdelen 122. Utformningen av den armformade, ingripande och fri- görande delen av stommen 1l7a hos det armformade ingrepps- och frigöringsele- mentet 117 emellertid utformade enbart som ett enkelt, bandforrnigt plåtstycke, såsom visas på dessa ritningar. Om man antar att det armfonnade ingrepps- och frigöringselementet 117 stannar i en position enligt fig. 15, ackumuleras kraften i kraftijädern inrymd i krafttjädertnlrnman 130 genom dragning i startlinan, såsom nämnts ovan, varefter omkopplingssliden 143 förskjutes åt vänster i figuren och de respektive ingreppen mellan de första och andra ingrepps- och frigöringsarrnarna 141 och 142 och den första spärren 121 hos spärrhjulet 120 och den yttre periferi- spärrtanden l30c hos krafitj ädertrumman 130 frikopplas. Till följd härav bringas spärrhjulet 120 att rotera snabbt i en riktning som visas med en pil i fig. 16. 10 15 20 25 30 529 695 24 Den ingripande och frígörande spärrhakedelen 117b hos det armformade ingrepps- och frigöringselementet 117 stannar i detta driftsläge på den övre delen av spärrtan- den l22a hos den andra spärrdelen 122. Av denna anledning förskjuts en inre sido- yta hos den armforrnade ingrepps- och frigöringsdelen av stommen 1l7 uppåt på grund av rotationen i medurs riktning av spärrhjulet 120, varvid det armformade ingrepps- och frigöringselementet 117 roteras i medurs riktning runt den centrala svängningsdelen, varj ämte den ingripande och frigörande spärrhakedelen 117b lyfts upp mot riktningen bort från spärrtanden l22a. Ingreppsytan hos den ingripande och frigörande spärrhakedelen 117b med spärr-tanden l22a är ej vänd mot ingreppsytan hos spärrtanden l22a' i nästa fas utan är vänd mot den andra riktningen. Härvid roteras den andra spärrdelen 122 snabbt, och när spärrtanden l22a' i nästa fas snabbt närmar sig och spärrtanden 122ai den föregående fasen passerar den inre sidoytan motsvarande den centrala svängningsdelen hos det arrnformade ingrepps- och fri- göringselementet 117, rör sig den ingripande och fri görande spärrhakedelen ll7b hos det armformade ingrepps- och frigöringselementet 117 så att det faller ned mot ingreppsytan hos spärrtanden 122a' i nästa fas på grund av anspänningen av tor- sionst] ädern (icke visad). Aktiviteten hos den ingripande och frigörande spärrhake- delen ll7b är emellertid alltför sen för rotation av spärrtanden l22a', och tandens spetsparti hos spärrtanden l22a' kommer till våldsamt anslag mot spärrhakens ändparti hos ingrepps- och frigöringsdelen ll7b i ett tillstånd då ingreppsytan hos ingrepps- och frigöringshakedelen 117b ej är helt vänd mot ingreppsytan hos spärr- tanden 122a'. Till följd härav kommer de sammanstötande delarna hos de båda elementen att gå sönder på grund av stötkraften vid kollisionstillfallet.

Ovannämnda problem kan lösas i enlighet med föreliggande uppfinning. Stoppläget ivilket det armformade ingrepps- och frigöringselementet 107 enligt föreliggande utfóringsform stoppar då motorn stannar, varierar, såsom visas i fig. 7-9. Fig. 7 visar ett tillstånd i vilket ingreppsytan hos ingrepps- och frigöringshakdelen l07b hos det armformade ingrepps- och frigöringselementet 107 är vänd mot ingreppsytan hos spärrtanden l22a hos den andra spärrdelen 122, varvid det annfonnade ingrepps- 10 15 20 25 30 529 695 25 och frigöringselementet 107 stannar. Såsom visas i fig. 7, bringas, i det fall in- greppsytan hos ingrepps- och frigöringshakdelen 107b och ingreppsytan hos spärr- tanden 122a är vända mot varandra för att stanna, ingreppsytan hos ingrepps- och frigöringshakdelen 107b och ingreppsytan hos spärrtanden 122a omedelbart att komma i kontakt med varandra för ingrepp, även om den första ingrepps- och fri- göringsarrnen 141 manövreras för att frikoppla ingreppet med den första spärrdelen 121, varigenom spärrhjulet 120 bringas att rotera snabbt i frigöringsriktningen för den ackumulerade kraften, såsom visas i fig. 10. Något speciellt problem uppkom- mer därför inte. Även om, såsom exempelvis visas i fig. 8 och 9, ingrepps- och frigöringshakdelen 107b stannar i ett läge då den löper på överdelen av späntanden 122a eller även om ingrepps- och frigöringshakdelen 107b stannar i ett tillstånd då den hoppar över spärrtanden 122a, är formen på sidoytan i spärrhjulet 120 hos den armformade ingrepps- och frigöringsdelen av stommen lO7a fonnad i den konkava ytan som är krökt och konkav i riktningen bort från spärrhjulet 120 från den centrala ingrepps- delen över ingrepps- och frigöringshakdelen 107b. Av denna anledning hålls in- greppsytan hos ingrepps- och frigöringshakdelen 107b vänd mot ingreppsytan hos spärrtanden 122a' i nästa fas på samma sätt som tillståndet i fig. 9, vid en tidpunkt då ingrepps- och frigöringshakdelen 107b passerar över spärrtanden 122a i den föregående fasen på grund av rotationen av den andra spärrdelen 122, varigenom ingrepps- och frigöringshakdelen 107b och spärrtanden 122a' i nästa fas hålls säkert i ytkontakt. Till följd härav är det möjligt att stötfritt utföra inkopplingen och ur- kopplingen mellan ingrepps- och frigöringshakdelen 107b hos det armformade ingrepps- och frigöringselementet 107 och den andra spärrdelen 122 hos spärrhjulet 120 i motsvarighet till kraftöverföringsmekanismen mellan motorstartanordningen 100 i enlighet med denna utföringsform och motorn. Vidare är det möjligt att för- hindra att en sönderbrytning äger rum mellan ingrepps- och frigöringshakdelen 107b och spärrtanden 122a. 10 15 20 25 30 529 695 26 För att säkert uppnå ytanliggningen mellan det automatiska inkopplings- och ur- kopplingsdonet och den andra spärrdelen, är tändema hos den första spärrdelen och den andra spärrdelen anordnade så att de har växelvisa fasskillnader. På grund av fasskillnaden ökar en liten rotation av den drivna rotationsdelen till ingrepp mellan den första spärrdelen och ingrepps- och fiigöringsarrnen vid rotation av den drivan- de rotationsdelen under kraftackumulering en möjlighet till att ingreppet mellan ingrepps- och frigöringshakdelen på motorsidan för det automatiska inkopplings- och urkopplingsdonet och den andra spärrdelen skapar en stadig ytanliggning. Även om de inte befinner sig i ytanliggning bibehålles den ackumulerade kraften under det tillstånd då avståndet mellan ingrepps- och frigöringsarmdelen och den andra spärrdelen är kort. Följaktligen kommer de till stadig ytanliggning vid frigöring av den ackumulerade kraften, varvid det är möjligt att med hjälp av den ackumulerade kraften säkert överföra drivkraften till motorn.

Ovanstående beskrivning är relaterad till fallet då kraften ackumuleras i den kraft- ackurnulerande kraftfiädem 131 genom att dra i startlinan 115 för att rotera kraft- tjädertrumman 130 i ena riktningen över återgängsrullen 116 vid ingrepp mellan den första ingrepps- och frigöringsarmen 141 och den första spärrdelen 121 hos spärr- hjulet 120 hos den drivna rotationsdelen M för att förhindra rotation i riktningen för den frigjorda ackumulerade kraften, vidare vid påverkan av den första ingrepps- och frigöringsarrnen 141 för att avbryta ingreppet med den första spärrdelen 121 då den ackumulerade kraften blir tillräckligt stor för att starta motorn, sarnt även vid start av motorn under upprätthållande av ingreppet mellan den andra spärrdelen 122 och det armformade ingrepps- och frigöringselementet 107 motsvarande centrifugal- kopplingsmekanismen.

Det är emellertid ofta fallet att en skicklig operatör undviker att starta motorn efter föregående aktivering av kraftackumuleringsfunktionen hos den kraftackurnulerande kraftíjädern 13 l, såsom nämnts ovan. När man i föreliggande utföringsforrn förskju- ter omkopplingssliden 143 från vänster till höger på höljeshalvan 101, såsom visas i 10 15 20 25 30 529 695 27 fig. 8, frikopplas de respektive första och andra ingrepps- och frigöringsarrnarna 141 och 142 från spärrhjulet 120 och krafttjädertrumman 130. I detta fall roteras trum- man 130 genom att dra i startlinan 115 för att rotera återgångsrullen 116. Innan till- räcklig kraft ackumuleras i den kraftackumulerande krafttj ädem 131 för att över- stiga maximibelastningen av motorn, avbrytes rotationen av spärrhjulet 120 på grund av ingreppet mellan centrifugalkopplingsmekanismen, som är monterad på vevaxeln 105 hos motorn via fläkten 106, och det annformade ingrepps- och fri- göringselementet 107. Om tillräcklig tjäderkraft ackumuleras i den kraftackumu- lerande kraftfj ädern 131 för att överstiga den maximala belastningen på motorn, bringas spärrhjulet 120 att automatiskt rotera i riktningen för frigöringen av den ackumulerade kraflen, varj ämte vevaxeln 105 hos motorn bringas att rotera via centrifugalkopplingsmekanismen så att motorn startar.

Om dragningen i startlinan 115 upphör mitt under kraftackumuleringen, börjar spärrhjulet 120 och trurnman 130 att rotera baklänges på grund av att spärrhjulet 120 och trumman 130 ej ingriper med de första och andra ingrepps- och frigöringsarmar- na 141 och 142. Fjäderkraften hos den tjäderackumulerande krafttj ädern 131, som dittills ackumulerats, frigöres därför automatiskt därefter. Även om handhavaren avbryter dragningen i startlinan 115 mitt i och tappar greppet på startlinan 115, kommer därför den ackumulerade kraften i det dämpande och kraftackumulerande donet att givetvis frigöras, varför ingen risk uppkommer att motorn startar på ett oavsiktligt sätt.

För att i enlighet med föreliggande uppfinning förbättra livslängden hos spärrhjulet 120 utföres en förbättring av formen på spärrtanden l21a hos den första spårrdelen 121. Generellt är spärrtanden hos denna typ av spärrhjul formad som en plan, rät- vinklig triangulär form med en ingreppsyta som skjuter upp från en utsida i en dia- metral riktning från stomdelen av hjulet. Då spärrtanden har en form av detta slag uppkommer, även om spärrhjulet och spärrhakedelen som ingriper med och frikopp- las från spärrhjulet är framställd av metall, en nötning på ingreppsytorna hos spärr- 10 15 20 25 30 1529 695 28 tanden l2la och ingreppsytan hos spärrhakedelen i beroende av en ökning av antalet ingrepp och urkopplingar med avseende på den första ingrepps- och frikopplings- armen 141, så att ingreppet frikopplas även vid en svag stöt. Om spärrhakedelen hos den andra ingrepps- och frigöringsarmen 142 bringas till en krañig anliggning mot ett hörnparti mellan den uppåtstående basänddelen av ingreppsytan hos spärrtanden 121 a och stomdelen av spärrhjulet 120, finns vidare en risk att en spricka uppkom- mer mot centrumdelen av spärrhjulet 120. För att lösa dessa problem har ythård- heten på känt sätt ökats för att undvika slitage genom att pålägga en ytbehandling, såsom! en nitridprocess eller liknande, på spärrtanden l2la och spärrhakedelen, i synnerhet deras ingreppsytor. Emellertid har inte problemet lösts i sin helhet.

Såsom visas i fig. 5 och 6 reser sig i enlighet med föreliggande utföringsform in- greppsytan hos spärrtanden l2la hos den första spärrdelen 121 upp mot yttersidan i en förutbestämd lutningsvinkel ot från den diametrala riktningen mot ingrepps- och frigöringssidan. Ett uttag l21b av önskat djup är vidare upptaget i ett hömparti mellan den uppåtstående basänddelen av spärrtanden l2la och hjulets stomme mot hjulcentrum. Ingreppsytan hos spärrtanden l2la skjuter upp under lutning med en förutbestämd lutningsvinkel ot från den diametrala riktningen mot ingrepps- och frigöringssidan. Den motstående spärrhakedelen uppfångas därför säkert och låses vid ingreppet så att den förhindras att lätt frigöras tack vare lutningsvinkeln ot hos basdelen och ingreppsytan, även om tandens toppdel är sliten. Urtaget 121b är fonnat i hörnpartiet mellan den uppåtstâende basänddelen av spärrtanden l2la och hjulets stomme. Av denna anledning fördelas stötkraften som pålägges hörndelen via urtaget 121b, varigenom sprickor och liknande ej uppkommer medan livsläng- den ökas.

I det fall den första ingrepps- och frigöringsarmen 141 är framställd genom ett pressformningsförfarande från en metallplåt och då ingreppshaken l41a' är formad genom bockning av det främre ändpartiet av den ingripande spärrhakearrndelen l41a med rät vinkel, såsom visas i fig. 20, är det vidare möjligt att åstadkomma en 10 15 20 25 30 E 329 695 29 större ingreppsbredd i vevaxelriktningen hos ingreppspartiet med späntanden l2la hos den motstâende första spärrdelen 121 på grund av bockningslängden av den ingripande spärrhaken 141 a'. Det år därför möjligt att tillåta rörelse i vevaxelrikt- ningen i viss utsträckning i íngreppsdelen mellan den första spärrdelen 121 och den ingripande spärrhaken 141a'. Det är därför möjligt att förhindra ett upphörande av ingreppet genom en liten utvändig kraft. I det fall den första ingrepps- och frigö- ringsarmen 141 och den första spärrdelen 121 är framställda av metall, och om materialet hos den första ingrepps- och frigöringsarmen 141 är sådant att hårdheten är lägre i jämförelse med materialet hos den första spärrdelen 121, slits ingrepps- och frigöringsarrnen i beroende av en upprepad användning. Nötningen resulterar i en förrn där ingreppet med den första spärrdelen förhindrar rörelse i vevaxelrilrt- ningen. Ingreppet blir därför kraftigare.

Fig. 17 och 18 visar ett modifierat exempel på U-format urtagsspår l23a i den cirku- lära, utskjutande delen 123 på baksidan av spärrhjulet 120. 1 enlighet med det modi- fierade exemplet formas ett i huvudsak uppochnedvänt J -format urtagsspår l23b genom att ytterligare urgröpa en avsatsdel hos urtagsspåret 123 a. På samma sätt som det U-formade urtagsspåret 123a som nämnts ovan, är den inre krokdelen 13 lb hos den kraftackumulerande kraftfjädern 131, som är lindad i medursriktning sett från motorsidan i fig. 7, inpassad och fixerad i urtagsspåret l23b. Då formen hos urtags- spåret har U-form, såsom nämnts ovan, kommer den del som sträcker sig över en avsatsdel hos det U-formade urtagsspâret l23a från den inre krokdelen 13 lb hos den kraftackumulerande krafttjädern 131, som är inpassad i urtagsspåret 123 a, att i ett ögonblick då den andra ingrepps- och trigöringsarmen 142 frigöres från spärrhjulet 120 för att frigöra den ackumulerade kraften hos den kraftackumulerande kraftfi ä- dem 131, såsom nämnts ovan, slå an kraftigt mot avsatsdelen och skada den inre krokänden av den kraftackumulerande krafitjädern. Man har kunnat konstatera att den enda avsatsdelen ej är nödvändig. Genom urgröpningen av avsatsdelen kan således livslängden hos den inre krokdelen 13 lb hos den kraftackumulerande krafttj ädern 131 förbättras. 10 15 20 25 30 529 695 30 Den ovan beskrivna utföringsformen är så utformad att de första och andra ingrepps- och frigöringsarrnarna 141 och 142 ingriper respektive frikopplas från den första spärrdelen 121 hos spärrhjulet 120 i den drivna rotationsdelen M och den yttre periferispärrtanden 130c hos kraftfjädertrumman 130 på ett sammanlåsande sätt.

Enligt föreliggande uppfinning är det emellertid möjligt att undvara den yttre peri- ferispärrtanden 130c hos kraftfjädertrumman 130 och den andra ingrepps- och frigöringsarmen 142 som ingriper med och urkopplas från den yttre periferispärr- tanden 130c. I detta fall monteras kraftfjädertrumman 130 på huvudaxeln 103 via en envägskoppling av lagertyp.

Fig. 19 visar en andra utföringsform enligt föreliggande uppfinning. Som framgår av ritningen, är spärrtanden ej formad på den yttre periferin av krañfjädertrumman 130, utan på denna är enbart utformad en enkel, jämn periferiyta. Vidare framgår genom en jämförelse med fig. 4 att den andra ingrepps- och frigöringsarrnen 142 ej finns kvar. Konstruktionen i övrigt är i huvudsak oförändrad jämfört med den före- gående utföringsformen. Sålunda tillämpas i huvudsak samma princip som i fig. 7 vad beträffar den första ingrepps- och frigöringsarrnen 141 som ingriper med och frånkopplas från den första spärrdelen 121 hos spärrhjulet 120 med stor diameter i den drivna rotationsdelen M, liksom vad gäller det armforrnade ingrepps- och fri- göringselementet 107 som är monterat på vevaxeln 105 och ingriper med och fri- kopplas från spärrdelen 122 hos spärrhjulet 120 av liten diameter. Utformningen av det armfonnade ingrepps- och frigöringselementet 107 är densamma som den enligt uppfinningen i fig. 3 visade.

Den drivna rotationsdelen M är försedd med spärrhjulet 120 av stor diameter och första och andra spärrdelar 121 och 122 med liten diameter, på samma sätt som i den ovan beskrivna första utföringsformen. På baksidan av spärrhjulet 120 är den inre krokdelen 13 lb hos den kraftackumulerande kraftfjädern 131 inpassad och fixerad på det U-formade urtagsspåret l23a som formats i den cirkulära, utskjutande delen 123 av liten diameter, och den första ingrepps- och frigöringsarrnen 141 ingriper 10 15 20 25 30 o29 695 31 med den första spärrdelen 121 på den stora diametern. Av denna anledning hålls spärrhjulet 120 stilla tills ingreppet upphör. Vid denna tidpunkt stannar det armfor- made ingrepps- och frigöringselementet 107 (järnför tig. 3) som är monterat på vevaxeln 105 Üärnför fig. 1) via fläkten 107 hos motorn (icke visad) i en obestämd position med avseende på spärrtanden 122a på den andra spärrdelen 122 av liten diameter, såsom visas i ñg. 7-9. Genom att manövrera omkopplingssliden 143 ur- kopplas härvid ingreppet mellan den första ingrepps- och frigöringsarmen 141 och den första spärrdelen 121 hos spärrhjulet 120 med stor diameter på samma sätt som vid den ovan beskrivna forsta utföringsfonnen.

Krafttj ädertrurnman 130 roteras i detta fall i den kraftackumulerande riktningen genom att dra i startlinan 115 för att rotera återgângstrumman 116, varvid tillräcklig fjäder-kraft lagras i den kraftackumulerande kraftfi ädem 131 och den ackumulerade kraften uppnår en tillräcklig kraft för att starta motorn. Härvid överföres rotations- kraften till vevaxeln 105 hos motorn via centrifugalkopplingsmekanismen (icke visad) via spärrhjulet 120 hos den drivna rotationsdelen M, varvid motorn automa- tiskt startar.

När däremot omkopplingssliden 143 förskjuts från högra sidan till den vänstra på höljeshalvan 101 kommer den första ingrepps- och frigöringsarmen 141 till ingrepp med den första spärrdelen 121 hos spärrhjulet 120 på grund av utövandet av den eftergivliga kraften hos torsionst] ädern 144. Härvid är det möjligt att vid dragning i startlinan 115 för att rotera återgångsrullen 116 rotera kraftfjädertrumman 130 i den kraftackumulerande riktningen. Rotationen i den motsatta riktningen förhindras emellertid genom den icke visade envägskopplingen, och samtidigt är spärrhjulet 120 hos den drivna rotationsdelen M helt förhindrad att rotera. Vid dragning i startlinan 115 för att rotera återgångsrullen 116 roteras därför kraftt] ädertrumman 130 och den ackumulerade kraften lagras i den kraftackumulerande kraftfj ädem 13 1 . 10 15 20 25 30 529 695 32 Även om handhavaren avbryter dragningen i startlinan 115 på mitten och förlorar greppet på startlinan 115 kvarhålles därför den ackumulerade kraften i den kraft- ackurnulerande kraftíjädern 131 mellan kraftfiådertrumman 130 och spärrhjulet 120 som den Då exempelvis en svag person utför dragningen och på en plats där dragningen i startlinan 115 ej kan utföras helt fritt, kan motom därför startas ome- delbart genom att förskjuta ovannämnda omkopplingsslid 143 åt högra sidan, sett i fig. 7 , och rotera den första ingrepps- och frigöringarrnen 141 imedursriktning för att frikopplas från den första spärrdelen 121, efter att ha dragit i startlinan 115 ett flertal gånger och lagrat tillräcklig fiäderkratt för att starta motorn med kraften från den kraftackumulerande kraftfi ädem 131. Formen hos den armformade ingrepps- och frigöringsdelen av stommen 107 a bibehåller den speciella formen enligt före- liggande uppfinning oavsett vilken position som föreligger hos ingrepps- och frigö- ringshakdelen 107b hos det annforrnade ingrepps- och frigöringselementet 107 på motorsidan och som ingriper med den andra spärrdelen 122, vid starttillfället, såsom nämnts ovan. Det är därför möjligt att alltid noggrant uppnå en ytanliggning mot den andra spärrdelen 122, och det är möjligt att undvika att den främre änden av spärr- tanden 122a och den främre änden av ingrepps- och frigöringshakdelen 107b bryts sönder. Det är vidare möjligt att säkert veta på basis av en informationssignal som alstras genom aktivering av det vridmomentet begränsande donet, såsom nämnts ovan, huruvida den ackumulerade kraften som lagrats i den kraftackumulerande kraftfj ädern 131 har nått tillräcklig kraft för att starta motorn.

Såsom nämnts ovan, roteras återgångsrullen 116 i enlighet med föreliggande utfö- ringsform i motorns rotationsriktning på basis av dragningen i startlinan 115 hos den drivande rotationsdelen D genom att förskjuta omkopplingssliden 143 på ytan av hölj eshalvan 101. Därigenom ackumuleras den önskade tjäderkraften i den kraft- ackumulerande krafttj ädern 131 under rotationen av kraftfi ädertrumman 130 hos det dämpande och kraftackumulerande donet i samma riktning, varvid den ackumule- rade kraften överföres direkt till spärrhjulet 120 i motsvarighet till den drivna rota- tionsdelen M, varjämte den ackumulerade kraften uppnår den nödvändiga och till- 10 15 20 529 695 33 räckliga kraften för att starta motorn så att det är möjligt att starta motorn automa- tiskt. Om omkopplingssliden 143 vidare förskjuts i motsatta riktningen, är det möj- ligt att i förväg lagra tjäderkraften som är nödvändig för att starta motorn med den kraftackumulerande kraftfjädern 131 genom att dra i startlinan 115 hos den drivande rotationsdelen D och rotera kraftfj ädertrunnnan 130 i samma riktning. I det tillstånd då den ackumulerade kraften lagras, är det möjligt att frigöra den ackumulerade lcrafien som lagrats i den kraftackumulerande kraftfj ädern 131 på valfritt ställe och önskad tidpunkt, varvid det är möjligt att omedelbart starta motorn på ett ögonblick.

Vid start av motorn vid valfri tidpunkt i enlighet med manövreringen av omkopp- lingssliden 143, är det vidare möjligt att på ett stötfritt sätt uppnå ett ingrepp mellan den andra spärrdelen 122 hos spärrhjulet 120 i centrifiigalkopplingsmekanismen som tjänar som kraftöverförande mekanism i enlighet med föreliggande uppfinning, och ingrepps- och frigöringshakdelen 107b hos det armformade ingrepps- och fri- göringselementet 107 på motorsidan. Det är vidare möjligt att på ett ännu säkrare sätt undvika vanligt förekommande brott på tandspetsdelen hos spärrtanden 122a och spärrhakespetsdelen hos ingrepps- och frigöringshakdelen 107b på grund av den speciella formen hos det armformade ingrepps- och frigöringselementet 107.

Vid var och en av de ovan beskrivna utföringsformerna är materialet hos det armfor- made ingrepps- och frigöringselementet 107 valt som metallmaterial. Emellertid är det möjligt att ändra formen hos elementet, och det är även möjligt att forma det arrnformade ingrepps- och frigöringselementet 107 i plastmaterial så länge som hårdheten och hållfastheten kan tilltörsäkras. 10 15 20 25 30 529 695 34 Lista över hänvisningsbeteckningar 100 101 101a 102 103 105 106 106a 106b 107 107a 107b 107c 107d 107e 110 110a 112 113 114 115 116 116a 117 117a 117b 120 121,122 motorstartanordning höljeshalva cylindrisk navdel lâsskruv huvudaxcl vevaxel fläkt svängde] låsskruv armformat ingrepps- och frigöringselement armforrnad ingrepps- och frigöringsdel av stommen ingripande och frigörande spärrhakedcl bakdel svängdel konkavyda returkraftfi äder yfirekmokände cirkulärt hål kraftfiädcrhölje hæmmag startlina återgångsrullc ingrepps- och frigöringshakearm armformat ingrepps- och frigöringsclement armformad ingrcpps- och frigöringsdel av stomme ingripande och frigörande spärrhakedcl spändfiul första och andra spärrdelar 10 15 20 25 121a,122a 123 123a 123b 130 130a 130b 130b-1 130b-2 130b-3 130c 131 131a 131b 132 132a 133 141,142 141a,142a 141b,142b 143 143a 143b 143c 144,145 I) LA (),(Y 529 695 35 spänïand cylindrisk utskjutande de1 (U-format) urtagsspår (uppochnedvänt J-format) urtagsspår üunnna krañfi äderírirymmande del utskjutande del ingreppsyw övre del lutande yta yttre periferispämand kraftackumulerande kraftfi äder yttre krokdel inre krokdel liten spärrdel spänïand ñngfinnügthöfie första och andra ingrepps- och frigöringsarmar ingflpandespänhakeanndel nnanöverdel ornkopplingsslid rnanöveræycke shdmycke länkmycke torsionsfiäder drivande rotationsdel driven rotationsdel cennnun lutningsvinkel hos spärrtand

Claims (7)

10 15 20 25 30 529 695 36 Patentkrav

1. Krafiöverförande mekanism mellan en motorstartanordning (100) och en motor, där ett dämpande och krafiackumulerande don (130-132) år beläget i ett kraftöverförande system mellan en drivande rotationsdel (D) och en driven rotationsdel (M), varvid en kraft hos den drivande delen (D) ackumuleras mellan det dämpande och kraftacku- mulerande donet och den drivna rotationsdelen (M), varvid den ackumulerade kraften frigöres genom att frigöra ett lås hos den drivna rotationsdelen vid en önskad tidpunkt och motom startas via ett automatiskt inkopplings- och urkopplingsdon anordnat mellan den drivna rotationsdelen (M) och motorn, kännetecknad av att det dämpande och kraftackumulerande donet har en kraftíj ädertrumma (130) och en krafifiäder (131) vars ena ände är fäst i trumman, varvid den drivna rotationsdelen (M) uppbär den andra änden av lcraitijädem (131) och är försedd med en ingrepps- och frigöringsarm (141) som ingriper och frigöres i beroende av en yttre påverkan fór att låsa en rotation i ena riktningen hos den drivna rotationsdelen, en första spärrdel (121) som har ett flertal spärrtänder(121a) som ingriper med och frikopplas från ingrepps- och frigöringsarmen (141), samt en andra spärrdel (122) med ett flertal späntänder (122a) som ingriper med och frikopplas från det automatiska inkopplings- och ur- kopplingsdonet, det automatiska inkopplings- och urkopplingsdonet är svängbart lagrat på ett element (106, 105) som samverkar med motorrotationen, såsom en fläkt, en vevaxel (105) eller liknande hos motom i en svängbart monterad del, har en ingripande och frigörande spärrhakedel (107b) vid en främre ände, har ett armformat ingrepps- och írigöringselement (107) som är förspänt i en sådan riktning att den ingripande och frigörande spärrhakedelen (107b) ingriper med den andra spärrdelen (122), och är försett med en centrimgalkopplingsfunktion som då vevaxeln (105) hos motom når ett önskat varvtal bringas det armformade ingrepps- och frigöringselementet (107 ) att rotera mot förspänningen på grund av en centriftigalkrafi, varjämte ingreppet mellan den ingripande och frigörande spärrhakedelen (107b) och spärrtanden (122a) hos den andra spärrdelen (122) automatiskt urkopplas, och 10 15 20 25 30 529 695 37 en sidoyta på den sida som är vänd mot spärrtanden (122a) hos den andra spärrdelen (122) hos det armformade ingrepps- och frigöringselementet (107) har en form som är konkav i en riktning bort från en periferiyta hos den andra spärrdelen (122) från den svängbart monterade delen över den ingripande och frigörande spärrhakedelen (107b).

2. Krafiöverfrirande mekanism enligt krav 1, varvid den ingripande och frigörande spärrhakedelen (107b), som är utformad i den främre änddelen av det arrnformade in- grepps- och frigöringselementet (107) och spärrtanden (122a) hos den andra spärrdelen (122) ingriper i varandra med en ytkontakt.

3. Krafiöverfórande mekanism enligt krav 1 eller 2, varvid spärrtanden (121a) hos den forsta spärrdelen (121) och spärrtanden (122a) hos den andra spärrdelen (122) är anordnade med en förutbestämd fasskillnad.

4. Kraftöverfórande mekanism enligt krav 1, varvid ingrepps- och frigöringsarmen (141) och den forsta spärrdelen (121) är framställda av ett metallmaterial, och en ingripande och fiigörande yta hos späntanden (121a) hos den forsta spärrdelen (121) med ingrepps- och frigöringsarmen (141) bildar en lutningsvinkel understigande 90 grader mellan ingrepps- och frikopplingsytan och periferiytan hos spärrens stomme (120).

5. Krafiöverforande mekanism enligt krav 4, varvid en ythårdhet hos ingrepps- och frigöringsarmen (141) är vald lägre än ythàrdheten hos spärrtanden (121a) hos den första spärrdelen (121).

6. Krafiöverfórande mekanism enligt krav 4 eller 5, varvid ingrepps- och frigörings- armen (14l) är framställd i enlighet med en pressformning av en metallplåt, har en L- forrn i sin helhet och är bockad 90 grader vid ena änden for att bilda den ingripande och frigörande spärrhaken. 529 695 38

7. Krafiöverfórande mekanism enligt något av kraven 1-5, varvid det armformade ingrepps- och frigöringselementet (107), som har en centrifugalkopplingsfunktion, är anordnat vid en symmetrisk punkt med avseende på ett rotationscentrum hos vevaxeln (105).