SE440159B - Berbart element for mottagning, lagring, atergivning och utmatning av digitala data samt reserveringsanordning for tvavegs datakommunikation med ett sadant element - Google Patents

Description

ieolezs-9 2 finnes lokalt, nämnda dataingång och datautgång är utförda att kunna anslutas till en åtkomstanordning hos reserveringsanordningen och för att då mottaga en närhetssignal frän reserveringsanordningen, medan nämnda minne är utfört att under samstyrning ge- nom nämnda närhetssignal överföra identifieringsdata som är lagrade i nämnda minne samt en reserveringsförfrågan avseende tjänsten till reserveringsanordningen i syfte att få nämnda reserveringsförfrågan beviljad, varvid deblockering åstadkommas genom en verifikationssignal som alstras genom nämnda identifieringsdata efter undersökning därav i reserveringsanordningen, medan återgivningsanordningen är utförd att, under styrning från innehållet i minnet modifierat genom en tillgänglighetsdatasignal från reserveringsanordningen återge reserveringsdata avseende reservering av en tjänst, medan nämnda tillgänglighetsdata i reserveringsanordningen anpassas samtidigt. Initi- eringen av en eventuell, rudimentär, d.v.s. ännu ej specificerad, reserveringsförfrä- gan sker sålunda från det bärbara elementet som en aktiv anordning. En sådan rudimen- tär reserveringsförfrågan kan komma till uttryck såsom exempelvis en ettställ- ninglnollställning- markeringsbit eller även en permanent kopplad bitposition.

Behandlingen av reserveringsförfrågan kan påbörjas tillsammans med nämnda när- hetssignal från reserveringsanordningen (denna kan också avse en bitposition). I mot- sats till det ovannämnda är det tidigare kända elementet verksamt endast i en slav- mod. Som en följd av de bestående återgivna reserveringsdata kan bäraren (innehava- ren) av elementet ständigt informera sig själv angående reserveringen om så önskas.

Dessutom är reserveringen i detta fall kopplad till det bärbara elementet, vilket innebär att omfattningen av reserveringen ej kan vara större än vad som inrymmes i det bärbara elementets logiska struktur. Exempelvis är det nu möjligt att varje bär- bart element kan reservera endast två sittplatser i nämnda foron. Härigenom kan man undvika störningar i reserveringssystemet som skulle kunna uppträda om ett obegränsat antal reserveringar (eventuellt falska sådana) kunde genomföras. Å andra sidan kan en och samma reserveringsförfrägan också avse ett stort antal sittplatser då reserve- ringssystemet har en s.k. “taximod", varigenom ett komplett fordon kan reserveras.

Exempelvis kan sålunda stora grupper erhålla snabbare service. Nämnda idontifierings- data kan utnyttjas för uppdatering av ett saldo, t.ex. ett kreditsaldo eller stati- stik avseende utnyttjandet av tjänsten. Andra tänkbara användningsfall är att ge pri- oritet åt vissa reserveringsförfrâgningar eller att utesluta vissa andra personer som gör en sådan förfrågan, exempelvis då nämnda kort har stulits. Den bestående återgiv- ningen kan göra det bärbara elementet lämpligt som passerkort då tjänsten övervakas personligt. Den bestående återgivningen kan också indikera ett val som skall göras av innehavaren, exempelvis då ett flertal tjänster förekommer samtidigt eller i tur och ordning. Slutligen kan återgivningen på det bärbara elementet indikera att reserve- ring ej är möjlig. Tjänsten förefinnes ej lokalt. Detta innebär att det mellanliggan- 7901625-9 de steget mellan användaren och tjänsten genom en reserveringsanordning innebär fördelar eftersom planeringseffektiviteten kan förbättras. Avståndet mellan använda- ren och tjänsten kan vara jämförelsevis litet, t.ex. 25 meter då tjänsten omfattar ett antal bagageinlämningsfack. US patentskriften 3 906 460 beskriver ett aktivt bär- bart element för användning i kombination med ett åtkomlighetssystem för exempelvis ett allmänt transportmedel. Det kan alternativt användas som kreditkort. Det kända elementet innehåller speciellt variabla data, som ett kreditsaldo, exempelvis ut- tryckt som ett belopp (eller en (tillåtet) kvarstående ressträcka). Särskilda åtgär- der har därvid företagits för att förhindra bedrägeri. Följaktligen avser den kända anordningen ej något reserveringssystem och för den skull är den däri ingående åter- givningsanordningen lämplig för återgivning av enbart några få "0K"- signaler avseen- de ett lagrat kreditsaldo i det bärbara elementet och även vad beträffar försök av ej auktoriserade personer att få åtkomst till systemet. Den kända anordningen avser så- lunda ett betalningssystem och ej något reserveringssystem. Om önskvärt kan ett be- talningssystem av detta slag även införas som en extra funktion i ett bärbart element enligt uppfinningen.

Företrädesvis innefattar det bärbara elementet en induktiv slinga för kontaktlös mottagning av ett energimönster som lokalt uppbygges av reserveringsanordningen med ändamål att mata kretskomponenter i det bärbara elementet, innbegripande återgiv- ningsanordningen med bestående återgivning under i varje fall en förutbestämd tids- period då det bärbara elementet är bortkopplat från reserveringsanordningen, samt även för att möjliggöra dubbelriktad dataöverföring för att uppnå koppling mellan nämnda dataingâng och datautgâng å ena sidan och nämnda âtkomstanordning å andra si- dan. En mycket rubust koppling uppnås på detta sätt som ej längre gör det nödvändigt att anordna mekaniska kontaktställen som med eller utan avsikt kan skadas vid allmänt utnyttjande. Efter avlägsnande av det bärbara elementet från det lokalt alstrade energimönstret i reserveringsanordningen består återgivningen under viss tid, t.ex. en timme, för att till användaren indikera reserveringen. Detta innebär att effekt- matning genom ett batteri eller annan anordning blir överflödig, varigenom det bär- bara elementet kan ges en helt sluten utformning och detsamma, efter att ha varit oanvänt under viss tid, ej behöver återuppladdas innan det åter kan tagas i bruk.

Emellertid kan vid vissa tillämpningar batteridrift vara att föredraga. I så fall kan den induktiva slingan exempelvis fungera enbart för dataöverföring. Överföringen av digital (och/eller analog) data i två riktningar möjliggör en viss grad av dialog mellan det bärbara elementet och reserveringsanordningen, t.ex. iterativ behandling av en reserveringsbegäran.

Företrädesvis innefattar det bärbara elementet även ett tangentbort med en kod- utgång som är ansluten till det bärbara elementets datautgång för att selektivt till- föra en reserveringsförfrågan därtill. Detta innebär en attraktiv utvidgning eftersom ~-._._...._._._..._...-.-._...,..,..,._., ._._....._,,__._,__,,,- f f, f. - f ___, 1901625-9 4 innehavaren exempelvis kan göra ett val bland ett antal tänkbara reserverinosför- frågningar eller också kan en reserveringsförfrågan ersättas med en annan förfrågan, exempelvis då en första reserveringsförfrågan ej har kunnat tillmötesgås. En ytter- ligare fördel med ett sådant utförande består i att de förhållandevis ömtâliga ma- növerorganen förefinnes på det bärbara elementet istället för reserveringsanordningen där desamma lätt skulle kunna utsättas för avsiktlig skada.

Företrädesvis innefattar det bärbara elementet även ett tangentbord med en kod- utgäng som är ansluten till en ingång hos ett minne som också ingår i det bärbara elementet. I så fall är selektiv lagring av data i minnet möjlig eller också kan giv- na data återvinnas frän minnet. Detta gör kommunikationen mera flexibel.

Företrädesvis är ett skiftregister kopplat som en slinga mellan nämnda datain- gång och datautgång vilket skiftregister kan aktiveras genom ett klockelement ingäen- de i det bärbara elementet och har till uppgift att tillföra data som mottages på nämnda dataingång till nämnda datautgång i och för att bilda en närvarosignal. Då klockan startas bildas sålunda en sluten slinga automatiskt, vilket enkelt kan detek- teras av reserveringsanordningen, varigenom det bärbara elementet signalerar sin egen närvaro till reserveringsanordningen. Ãstadkommandet av en sådan dataöverförings- slinga med hjälp av ett skiftregister kan ske genom parallell- eller seriekoppling.

Data kan återföras i oförändrad fonn men även i förändrad fonn, t.ex. genom inverte- ring eller genom tillägg av en signaleringsbit.

Uppfinningen avser även en reserveringsanordning lämplig för kommunikation med sådant bärbart element, varvid åtkomstanordningen innefattar en andra datautgâng som är ansluten till en utgång hos en bitmönstergenerator, samt en andra dataingång som är ansluten till en ingång hos en bitmönsterdetektor, varvid bitmönsterdetektorn är anordnad att alstra en närvarodetekteringssignal i beroende av ett mottaget bitmöns- ter som är relaterat till ett tidigare överfört bitmönster. Speciellt vid sammanfö- ring av ett bärbart element och en reserveringsanordning uppnås sålunda en funktio- nell enhet som möjliggör enkel uppstartning av en fråga/svar-situation.

Dessutom är en avkodare som är ansluten till förutbestämda bitpositioner hos skiftregistret företrädesvis, anordnad att fungera som styranordning för ytterligare komponenter i det bärbara elementet. Till svar på mottagningen av givna bitnünster som överförs efter det att reserveringsanordningen har signalerat närvaro av det bär- bara elementet, styrs sålunda det bärbara elementet exempelvis vad beträffar återgiv- ningen av givna nya data. Denna signalering sker ofta i två steg, varvid ett förutbe- stämt antal bitar anger att inget relevant bitmönster förefinnes i skiftregistret, medan ett ytterligare förutbestämt antal bitar styr en selektiv funktion endast under styrning av nämnda signalering.

Företrädesvis finns en deblockeringsanordning inkopplad mellan ytterligare för- utbestämda positioner i nämnda skiftregister och en dataanslutning hos nämnda minne, 5 79Ü162S~9 varvid en styringång hos deblockeringsanordningen är ansluten till en styrutgång hos avkodaren för selektiv styrning av en dataöverföring. Sålunda tillföres ny data utan problem till minnet och sålunda till återgivningsanordningen.

Företrädesvis kan nämnda deblockeringsanordning aktiveras i två riktningar genom relevanta signaler på en styrutgång hos avkodaren. Sålunda kan även data tillföras från minnet till reserveringsanordningen utan problem.

Nämnda induktiva slinga innefattar företrädesvis ett första slingelement för mottagning av matningsenergi, ett andra slingelement för mottagning av dataenergi samt även ett tredje slingelement för överföring av dataenergi. Härigenom uppnås en attraktiv separering av dataöverföringarna i båda riktningarna och energiöverfö- ringen. Å andra sidan kan denna separering utelämnas i förenklande syfte vid vissa tillämpningar.

Företrädesvis är återgivningsanordningen anpassad för återgivning av en identi- fikation för en tjänst. Härigenom uppnås en attraktiv indikering för användaren som dessutom med fördel kan användas som indikering för tredje man, t.ex. driftspersonal som hanterar tjänsten. På motsvarande sätt är återgivningsanordningen företrädesvis anpassad till att återge data för en tillåten reserveringsförfrågan.

Den beskrivna reserveringsanordningen innefattar företrädesvis ett element för återgivning av ytterligare digital data avseende reserveringssystemets interna sta- tus. Återgivningsmöjligheterna på det bärbara elementet kompletteras sålunda. Denna komplettering kan bestå i en enkel indikering såsom "verksam", "OK" eller "fel". I mera komplex fonn kan elementet bestå av en numerisk eller alfanumerisk återgivnings- anordning med en kapacitet av ett eller flera tecken, exempelvis för tillkommande eller endast temporärt nödvändig data. Återgivningsanordningen kan också innefatta ett videobildrör eller ett plant återgivningselement på vilket ett antal linjer, som vid varje tillfälle ingår i ett antal tecken, kan inrymmas. Härigenom möjliggöres en dialog.

Företrädesvis innefattar reserveringsanordningen åtminstone ett nyckelelement för selektiv inmatning av ett signaltillstånd i reserveringssystemet. Detta möjliggör selektiv inmatning av ytterligare infonnation i systemet förutom data som införes i systemet genom det bärbara elementet. Fördelarna uppträder huvudsakligen då det bär- bara elementet i sig själv ej har någon nyckelegenskap. Denna facilitet kan å ena sidan innefatta en enkel "varning"- eller "0K"- nyckel men även exempelvis ett nume- riskt tangentbord liknande det som förekommer på en telefonapparat.

Företrädesvis innefattar reserveringsanordningen en ljudindikator för indikering av ett internt signaltillstånd i reserveringssystemet. Denna indikator kan innefatta en summer eller en anordning för talåtergivning, av exempelvis ett standardmeddelan- de. Härigenom uppnås en förbättring av kommunikationen.

Reserveringsanordningen innefattar företrädesvis en mikrofon för mottagning av en talsignal. Härigenom blir kommunikationen mera flexibel. isoiezs-9 6 Uppfinningen beskrives närmare i det följande under hänvisning till ritningarna, där: fig 1 visar en första miljö där uppfinningen innebär användningsmässiga förde- lar; fig 2 visar en andra miljö där uppfinningen medför användningsmässiga förde- lar; fig 3 visar ett blockschema för ett reserveringssystem; fig 4 visar en vy framifrån av ett bärbart element enligt uppfinningen; fig 4b visar ett tvärsnitt av ett bärbart element; fig 5 visar ett blockschema för ett bärbart elements uppbygg- nad; fig 6 visar uppbyggnaden av ett dataord; fig 7 visar uppbyggnaden av några minnesord; fig 8a,8b visar tabeller avseende styrbitar, fig 9 visar ett subsystem till fig 5 som speciellt avser dataklockan.

Fig 1 visar en första miljö där uppfinningen medför användningsmässiga fördelar.

Denna figur visar en trafikslinga 1, t.ex. en trafikslinga i en stad omfattande 8 hållplatser 2-9, varvid en reserveringsanordning är belägen vid varje hållplats. Fi- guren visar också en centraldator 10 och två bussar 11,12, vilka är markerade enbart med pilar och vilka cirkulerar i motsatta riktningar. Var och en av de två bussarna bildar sålunda en servicefacilitet som vid varje tillfälle har en förutbestämd kapa- citet, (t.ex. antalet sittplatser). I detta sammanhang har systemet i fig 1 till än- damål att åstadkomma en lämplig anpassning till trafikbehovet med hänsyn till den tillgängliga transportkapaciteten (räknat i passagerarkiluneter per tidsenhet). Var och en av de förväntade passagerarna har sitt eget bärbara element enligt uppfinning- en. Ett sådant element kan innefatta en anordning som möjliggör datainmatning, t.ex. ett tangentbord, men detta är inget absolut krav. Vid ankomst till en hållplats pre- senterar den blivande passageraren åtkomstelementet för den lokala reserveringsanord- ningen, t.ex. genom att anordna detsamma i rätt läge. När detta utföres på rätt sätt alstrar åtkomstelementet en indikering därpå, vilken även indikerar om förekommande identifieringsdata i åtkomstelementet (t.ex. ett abonnentnummer som först överföras till reserveringsanordningen för kontroll) är tillåtet. Denna acceptansinfonnation alstras av reserveringsanordningen och tillföres âtkomstelementet. Detta indikeras genom exempelvis en OK-lampa som alternativt kan finnas på reserveringsanordningen.

Om identifieringsinformationen ej är tillåten(åtkomstelementet ej giltigt) uppträder ingen OK-indikering och (se nedan) ett intalat standardmeddelande kan då alstras av reserveringsanordningen. Inte heller uppträder någon OK-indikering när reserverings- systemet är overksamt och i dessa fall avslutas förloppet. Då en OK-indikering upp- träder inmatar passageraren den önskade destinationen, t.ex. ett hållplatsnummer.

Reserveringsförfrågan tillföres då centraldatorn 10 , vilken eventuellt kan stå i kontakt med bussarna 11,12 och sålunda har följande information tillgänglig: a) bussarnas belägenhet, exempelvis genom utnyttjande av ett känt lägesbestämmande system; b) antalet passagerare i varje buss, exempelvis genom detektering av samtliga påsti- 79016250 gande och avstigande passagerare och genom uppdatering av aktuellt saldo; c) antalet väntande passagerare vid de aktuella hållplatserna och passagerarnas aktuella destinationer; och d) på grundval av ovannämnda infonnationer, vilka passagerare som har fått plats i vilken buss.

Till svar på varje ny reserveringsförfrågan genom ett accesselement läser den aktuella reserveringsanordningen först varje ännu aktuell reserveringsförfrågan från det ifrågavarande åtkomstelementet. När de två förfrågningarna är identiska (samma denna förfrågan ogiltig i systemets minne medan därpå grundade, fortfarande förefínt- liga data uppdateras samtidigt. Därefter prövas reserveringsförfrâgan först beträf- fande tillåtenhet, t.ex. om desistinationen har ett giltigt hållplatsnummer. När för- frågan ej är giltig ges en indikering, exempelvis genom att OK- lampan upplyses tem- porärt. När reserveringsförfrågan är giltig behandlas densamma, varvid målsättningen i detta exempel är att minimera restiden. Det framhâlles att även andra villkor kan förekomma, t.ex. minimal väntetid. Antag att bussarna har kapaciteten 8 passagerare och att bussen 11 (mellan hållplatserna 8 och 9) har fortfarande fyra tomma platser.

Exempelvis önskar en passagerare resa från hållplatsen 3 till hållplatsen 6. Datorn hållplatserna 9,2 och 3,4,5 till var och en av hållplatserna 4, o.s.v., så att den förväntade påfyllnadshastigheten blir känd för vart och ett av intervallen mellan paren av hållplatser 3/4, 4/5, 5/6. När maximum för dessa påfyllnadshastigheter är 7 eller mindre kan den nya reserveringsförfrågan beviljas. Då ges en indikering för reserveringen på âtkomstelementet. Indikeringen kan omfatta följande: a) ätkomstelementet har giltig kontakt med reserveringsanordningen (1 bitl; b) reservering OK (1 bit) ; cl riktning OK (1 bit ) ; d) förväntad ankomsttid för bussen räknat i minuter (2 siffror).

Om sålunda reserveringsförfrågan ej kan beviljas prövar datorn huruvida en re- servering i den andra riktningen (med hjälp av bussen 12) kan beviljas, d.v.s. via hållplatserna 9,8,7. Om denna reserveringsförfrågan är tillåten så beviljas densamma.

I så fall anger indikeringen c) "fel" riktning. Datorn kan sålunda också kontrollera om reserveringsfrâgan kan beviljas för andra gången då bussen 11 passerar hållplat- sen 2. Uppfinningen avser ej själva algoritmen för reserveringen. Det beskrivna sy- stemet kan utvidgas eller modifieras pâ olika sätt. Indikeringarna a) och b) kan re- presenteras genom en enda bit. Denna bit kan också återges på terminalen. Förutom isoiezs-9 8 eller istället för indikeringarna c) och d) kan även andra indikeringar förekomma, exempelvis den efterfrågade destinationen (om siffrorna räcker till), numret på bus- sen eller en grupp av bussar (linjer) varvid även i detta fall en eller flera siffror utnyttjas, antalet passagerare som reserveringen gäller för, förflyttningssätt it.ex. snabb service, stoppservice, taximod, uppgifter om övergång). Ãtergivningen kan då uppdelas mellan det bärbara elementet och terminalen, medan informationselementen som är relevanta för passageraren under längre eller kortare tid i så fall uppträder på det bärbara elementet. Dessutom kan finnas olika vägar längs vilka bussarna cirkule- rar. ßdgoritmen kan vara uppbyggd på annat sätt och i synnerhet då olika vägar före- kommer. I detta sammanhang hänvisas till en tidskriftsartikel författad av J.H.A.

Melis “Aspects sur la comception et les characteristiques d'un systëme d'autobus fonctionnant ä la Demande" , Proc. Intern. Conf. Electronics + 5, Paris 28/3-1/4-1977, sid. 129-137. Dessutom kan tillgången optimeras med avseende på beho- vet pâ många sätt. Exempelvis kan antalet passagerarkilometer maximeras, den totala restiden kan minimeras, eller också kan den totala väntetiden minimeras, o.s.v.

I ett enklare system innefattar åtkomstelementet ej något tangentbord och reser- veringen beviljas via en ljudförbindelse till en centralt verksam operatör, varvid åtkomstelementet mottager den modifierade reserveringsinformationen från terminalen för bestående återgivning. Hybridutföranden är också tänkbara på så sätt att såväl tangentbord som ljudförbindelse förefinnes. Delarna av eller samtliga nycklar kan förefinnas vid terminalen. Efter det att passageraren har stigit på bussen kan ät- komstelementet utnyttjas som en bussbiljett att uppvisas för föraren,(exempelvis så att någon ytterligare penningtransaktion ej behövs). Alternativt är det tänkbart att varje buss utrustas med sin egen periferienhet för vilken det bärbara ätkomstelemen- tet skall uppvisas på samma sätt som tidigare beskrivits avseende reserveringsanord- ningen. Detta kan utföras för att korrigera den aktuella beläggningen av bussen. Den- na beläggning kan avvika om en passagerare ej uppför sig i enlighet med sin reserve- ringsförfrägan. I vissa fall kan då ytterligare tomma platser uppstå. Uppvisande av det bärbara elementet för periferienheten på bussen kan också ge fördelar då passage- rarna lämnar bussen, exempelvis alstring av ett resesaldo för senare betalning.

Fig 2 visar en annan miljö där uppfinningen innebär användningsmässiga fördelar.

Detta system innefattar en reserveringsanordning 13 och fyra servicefaciliteter 14-17, som i föreliggande fall utgöres av kassor i en bank. I den i figuren redovisa- de situationen är ll kunder 18-28 involverade i systemet och skall då fördelas på bästa möjliga sätt mellan kassorna. Då en kund uppvisar sitt âtkomstelement för re- serveringsanordningen tilldelas han ett visst kassanummer, varvid villkoret gäller, att maximalt en kund eller maximalt ett förutbestämt antal kunder finns vid den aktuella kassan. Om så ej är fallet inträder ett väntetillstånd som avslutas då be- 7901625-9 handlingen av en eller flera av kunderna vid luckorna har slutförts. Ett väntetill- stånd gäller för kunderna 25-28 i figuren. I annat fall kan fördelningen av kunderna mellan luckorna ske oberoende av antalet väntande kunder vid dessa luckor. Härigenom införes inget väntetillstând. Kassanumret uppträder på återgivningsanordningen på åtkomstelementet. Detta nummer kan dessutom återges vid själva kassan, varigenun sam- bandet mellan kassans belägenhet och dess nummer ej behöver uppfylla alltför stränga villkor. Om önskvärt kan kassorna kommunicera med reserveringsanordningen 13 så att denna mottager information avseende minskad väntetid för varje kassa. Ytterligare faciliteter kan tillskapas för speciella kunder och på motsvarande sätt olika katego- rier av luckor. Dessutom kan vissa operationer utföras i förhand, exempelvis kan den aktuella kundens namnteckning återvinnas från det centrala minnet för jämförelse och återges på en återgivningsanordning (detta kan ta viss tid då namnteckningen är lag- rad centralt och i fall det aktuella bankkontoret har enbart intermittent åtkomst till minnet). Liksom i fig l är ytterligare modifieringar tänkbara. Uppfinningen kan också utnyttjas i andra miljöer än de ovan beskrivna. Tjänsterna kan också omfatta flygplanssittplatser, tvättmaskiner i en tvättstuga, bagageinlämningsfack, motellrum, o.s.v. En enda eller ett antal terminaler kan finnas. Tilldelningsstrategin kan vara annorlunda. Emellertid innebär kombinationen av bärbart element,funktionerna med mot- tagning, lagring, återgivning och utmatning av digital data som finns däri, särskilda fördelar i ett reserveringssystem av ovan beskrivet slag.

Fig 3 visar ett blockschema för ett reserveringssystem som särskilt är avsedd för användning i den i fig 1 redovisade systemmiljön. Systemet innefattar en termi- nalsektor 46, en bassektor 47 och fordonssektorn 48. Miljön i fig 2 är mindre varie- rad och kan realiseras enbart med en del av komponenterna i fig 3. Terminalsektorn innefattar åtkomstelementnyckeln KEY (30) (som kan avlägsnas) och elementet CALL (31) som i föreliggande fall enbart upprättar kontakterna mellan elementet KEY och bassek- torn 47. I en mera utvecklad version kan elementet CALL ha flera funktioner, såsom exempelvis att styra den ovan beskrivna "DK"- eller andra indikeringslampor och en eller flera styrtangenter. Elementet CALL alstrar ett lokalt energimönster på känt sätt, exempelvis genom en induktivt verkande antenn genom vilken en närhetssignal alstras internt i åtkomstelementet 30, varvid en matningssignal tillföres åtkomstele- mentet genom induktiv överföring, så att därigenom datasignaler kan överföras i båda riktningar. Det är möjligt men ej nödvändigt att återge detta på det bärbara åtkomst- elementet genun en indikator. I detta utföringsexempel är anordningen 47 anpassad för manövrering genom en operatör. Operatören har till hjälp en ätergivningsenhet (DISP) 32, t.ex. en videoterminal, samt en styranordning (CDNS) 35, vilken exempelvis inne- fattar ett tangentbord och en mikrofon/högtalare genom vilka kontakt kan upprättas via ledningen 35A (eventuellt trådlöst), mellan elementet CALL och styrenheten CDNS. '7901625-9 m Systemet innefattar dessutom ett centralt styrorgan (MANG) 37, som utgöres av en pro- cessor med lämplig kapacitet, exempelvis en minidator eller ett antal mikroprocesso- rer. Detta centrala styrorgan kommunicerar med elementet 31 via en anpassningsproces- sor (PRDC) 33. Talminnet VDIC (34) innehåller ett antal standardmeddelanden. Ett av dessa meddelanden kan bestå i att ett antal tidigare beviljade reserveringsförfråg- ningar fortfarande behandlas och att därför inget beslut kan fattas ännu beträffande aktuell refereringsförfrâgan. Ett annat meddelande kan vara att identifieringsinfor- mationen från det bärbara åtkomstelementet ej är acceptabel. I detta utförande är acceptansen oberoende av innehavaren av det bärbara âtkomstelementet (passageraren).

Du identifieringen kan accepteras öppnas ljudförbindelsen med anordningen CONS och en reserveringsförfrågan inmatas verbalt av passageraren och införes i reserverings- systemet av operatören med hjälp av ett tangentbord. Det centrala styrorganet bevil- jar eller tillbakavisar förfrågan med hjälp av en däri implementerad algoritm, och överför ett beviljandemeddelande till elementet CALL, och därefter återges detta med- delande på elementet KEY (även delvis möjligt i elementet CALL). Om önskvärt kan en ljudledning förbinda operatören och passageraren för en dialog. Å andra sidan kan elementet KEY innefatta en valmöjlighet, och sålunda exempelvis genom ett tangentbord som är alfanumeriskt eller ej och genom vilket data kan tillföras systemet utan in- blandning av operatören. I så fall kan ljudförbindelsemöjligheten med operatören ute- lämnas.

I en mera utvecklad version innehåller talminnet data, som är kodad eller ej kodad, avseende acceptabla passagerares röster, vilka passagerare utgöres av de som har åtkomst till reserveringssystemet. I så fall mottager anpassningsprocessorn 33, exempelvis, identifieringskoden från âtkomstelementets KEY och adresserar därmed en viss bestämd röstkod i röstminnet. Därefter behandlas den mottagna röstbilden på känt sätt och jämföres med röstkoden som upphämtats från röstminnet VOIC genom identifie- ringskoden. Styrorganet mottager en verifierad anropssignal endast då överensstämmel- se föreligger och därvid behandlas reserveringsförfrågan på ovan beskrivet sätt. Kom- munikationer mellan det centrala styrorganet MANG, styrenheten CONS och återgivnings- enheten DISP åstadkommes genom en ytterligare anpassningsprocessor (PROC) 36, varvid denna förbindelse åstadkommas på konventionellt sätt. Anropen, tillgängligheten, o.s. v. kan sålunda återges. Beslut angående beviljande av begäran kan också införas i styrenheten CONS av operatören. Dessutom kan dessa beslut speciellt avse generella åtgärder för systemstyrning, såsom införing/ eliminering av material, överkoppling till en rusningstidmod som då styrs i detalj av styrorganet MANG. Det centrala styr- organet MANG uppdaterar vid varje tillfälle de data som avser tillgängligheten. Som redan nämnts kan terminalsektorn vara anordnad skild från bassektorn 47, medan antalet terminalsektorer kan vara betydande. Kommunikationen med så många terminal- n 7901625-9 sektorer kan åstadkommas på känt sätt (med hjälp av tidsmultiplex och avbrottsruti- ner). Elementen 38 och 41 upprätthåller trådlös förbindelse med bassektorn 47 och fordonssektorn 48. I detta exempel är denna förbindelse trådlös. Det är förut känt att upprätthålla intermittent kontakt med rörliga fordon genom kommunikationsslingor i vägbanan, t.ex. varje gång då ett fordon passerar en sådan slinga. Sändaren/motta- garna kommunicerar med det centrala styrorganet 37 via en anpassningsprocessor (PROC) 39. Dessutom finns en ljudförbindelse, t.ex. inom 156 MHz-bandet (40A), via elementet AUDI (40) som kan utgöras av en känd sändare/mottagare som manövreras av fordonets förare. Fordonet innefattar dessutom en processor (PROC) 42 som har samtliga ytter- ligare lokalt befintliga element som periferienheter, d.v.s. i första hand sända- ren/mottagaren TXRX (41). Dessutom finns en återgivningsancrdning DISP (49) som exempelvis kan innefatta en matris av flytande kristaller (LCD). I detta exempel in- dikeras därpå namnet på nästföljande hållplats för att göra det möjligt för fordonet att färdas längs en färdväg som ej är förutbestämd. Denna färdväg kan anpassas till reserveringsförfrågningar som mottages i ett senare skede. Färdvägen bestämmes genom destinationerna för de påstigna passagerarna, förfrågningarna från väntande passage- rare som ännu ej beviljats och av hur färdvägen utvecklas. Elementet 43 anger en på- stigningsstyrenhet som avger en godkännandesignal till processorn 42 då den kommer i kontakt med ett åtkomstelement (ledningen 50 som aktiveras då passageraren uppvisar sitt âtkomstelement för densamma vid påstigning). Processorn 42 sänder den aktuella påstigningssignalen till styrenheten MANG. Om nödvändigt uppdaterar den sistnämnda tillgänglighetsdata, exempelvis då en förväntad passagerare ej påstiger. Detta kan återges på bildskärmen på elementet 49. Å andra sidan kan det sistnämnda också återge ett större segment av den färdväg som skall följas.

Fordonet innefattar dessutom ett enkelt styrorgan CONS (45) varigenom bussföra- ren exempelvis kan signalera att han önskar ljudkontakt med styrcentralen eller att namnet på nästföljande hållplats skall återges. Slutligen inrymmer fordonet en posi- tionsdetektor SENS (44) som fastställer fordonets läge på känt sätt, exempelvis då detsamma passerar en lokalt befintlig signalgenerator.

Fig 4a visar en vy av ett bärbart uppkomstelement 61 i ungefär naturlig storlek.

Elementet har väsentligen fonmen av ett kort. Om det ej innehåller något tangentbord kan dess tjocklek begränsas till exempelvis 3 mm. Om detsamma innefattar ett tangent- bord blir dess tjocklek något större, exempelvis ungefär 6 mm. Elementet är tillver- kat med användning av teknik som blivit allmänt förekommande vid exempelvis tillverk- ning av fickkalkylatorer, varvid de enskilda elektroniska komponenterna är anordnade på exempelvis en flerskiktsstruktur. Elementet 61 innefattar en slinga 60 smn omfat- tar flera varv och är lämplig för överföring eller mottagning av induktiva fältmöns- ter såsom kommer att beskrivas i det följande. Delen 62 innefattar den därtill an- slutna elektroniken (se fig 5). Dessutom finns ett tangentbord 63, vilket inne- 7901625-9 12 fattar tio siffertangenter och två funktionstangenter. Slutligen finns en återgiv- ningsanordning 64, vilken innefattar fyra 7-segment-återgivningsenheter på vilka fyra siffror kan återges. Generella användarinstruktioner finns på baksidan av det bärbara elementet. Denna information kan också finnas i elementet CALL i fig 3, varvid denna infonnation speciellt kan omfatta koder för de olika möjliga destinationerna. Vid användning av tangenterna kan funktionstangenterna indikera ett tillstånd "start" eller “återställ“. Denna infonnation kan återges på återgivningselementen pä beskri- vet sätt, d.v.s. en ankomsttid, ett bussnummer, ett destinationsnummer, o.s.v. Andra faciliteter hos âtergivningsanordningen kan också vara attraktiva. Dels kan innehål- let, som skall återges, omfatta mera information till följd av ett större antal tec- ken. Alternativt kan ett antal meddelanden återges i tur och ordning för en reserve- ring, varvid i så fall endast det sista meddelandet kvarstår som resultat av en kor- respondanskontroll. I fallet med ljudkontakt med operatören kan tangentbordet pä ele- mentet 61 undvaras. I så fall är det ofta fördelaktigt om elementet CALL i fig 3 in- nefattar ett eller flera nyckelelement. I ett mycket enkelt system kan nyckelelemen- ten i vissa fall vara helt överflödiga (se exempelvis systemet enligt fig 2). I fal- let med ett system enligt fig 1 kan den första reserveringsinformationen först åter- ges vid övergâng (första delfärdväg), då det bärbara elementet presenteras för ele- mentet CONT (43) då passageraren lämnar bussen, varigenom data som lagras i bussen åstadkommer återgivningen av den fortsatta del färdvägen. Elektriska kopplingar är symboliskt markerade genom meanderfonnade linjer i fig 4a. Fig 4b visar ett tvärsnitt längs pilen A i fig 4a. Denna figur visar de fyra 7-segmentâtergivningselementen 65 som är monterade på plattan 69. Denna platta innefattar exempelvis en tryckt led- ningsstruktur i flera skikt och är försedd med integrerade kretsar (ej visade) som utför de olika funktionerna. Anordningen är inrymd i ett hölje av ett syntetiskt ma- terial, innefattande en front 67, en sida 66 och en baksida 68. Ätergivningselementen är belägna i väsentligen samma plan som höljets front. Det inses att elementet även kan innefatta beräkningskretsar för att utföra beräkningsfunktioner i beroende av tangenterna. Resultatet av dessa beräkningar återges på elementen 64/65. Det inses att någon möjlighet därtill ej finns om tangenterna utelämnats.

Fig 5 visar ett blockschema för uppbyggnaden av ett bärbart element för använd- ning i den miljö som är visad i fig 3, d.v.s. utan tangentbord eller annan väljaran- ordning. Figuren visar fem induktiva detekteringsslingor 99, 100, 101, 102, 103, innefattande 70, 10, 50, 10 och 1 varv. Tillsammans är de anordnade såsom framgår av beteckningen 60 i fig 4a. Som framgår av figuren uppvisar slingan 103 ett avvikande lindningsmönster för att uppnå större okänslighet mot störningar från andra slingor. Överföringen mellan nämnda slingor och motsvarande slingor i elementet CALL är som bäst då desamma är belägna på ett avstånd av exempelvis 2-6 mm och i ett ungefärligen överensstämmande parallelläge. Frekvensen för de använda signalerna är exempelvis 13 '7901625-9 av storleksordningen 100 kHz. Slingorna är uppbyggda som tryckta ledningar med en stigning av exempelvis 0,2 mm mellan successiva varv och en motsvarande tjocklek.

Endast slingan 103 har en något större tjocklek eftersom denna slinga fungerar som överföringsslinga och sålunda avger en jämförelsevis stor energimängd. Slingorna 99, 100, 101 har till uppgift att överföra energi till det bärbara elementet, varvid de- samma kan aktiveras samtidigt genom en och samma spole i elementet CALL. Elementen 98 och 105 utgör helvågslikriktare, varvid den sistnämnda är dubblerad för slingorna 100, 101. Elementet 106 innefattar en känd spänningsstabilisator. Följande spänningar uppträder på klämmorna 96, 108, 109, 110 vid aktivering genom spolen i elementet CALL: i 96 spänningen +70 volt för ätergivningselementen (ostabiliserad); i 108, spänningen +5 volt för strömförbrukningen 10 mA; i 109, spänningen 0 volt i 110, spänningen -28 volt för strömförbrukningen 10 mA, som användes speciellt för matning av minnet.

I elementet 106 kontrolleras först om den relevanta matningen förefinnes, exempelvis genom en tröskeldetektor. Om detta villkor är uppfyllt ansluter den stabi- liserade spänningen till utgângarna. De övriga matningsledningarna i elementet KEY är ej visade för enkelhetens skull. Om matningsspänningarna är alltför låga, exempelvis till följd av felaktigt läge hos elementet KEY, inträffar inget ytterligare. Slingan 102 är anpassad för mottagning av informationssignalen som överföres på känt sätt genom frekvensmodulering, varvid en grundfrekvens lika med 100 kHz användes med en modulationsgrad av 10%, d.v.s. ungefär 10 kHz och en bithastighet av storleksordning- en 1 kHz användes. Elementet 115A utgör en detektor för frekvensmodulation och inne- fattar en faslåst slinga (PLL) av känt slag. Utsignalen därifrån tillföres tillsam- mans med signalen från slingan 102 till avkodaren 104 för den frekvensmodulerade sig- nalen, vilken alstrar en klockpulsserie som är anpassad till bithastigheten och har en upprepningsfrekvens lika med ungefär 2,5 kHz i föreliggande fall. Dessa dataklock- pulser tillföres via ledningen 107 till fördröjningselementet 119 och till grindkret- sen 111. Under fördröjningstiden blockerar då elementet 119 grindarna 112 och 113 för innevarande tid och återställer skiftregistret 123 via ingången 114 till nolläget, i vilket detsamma förblir för tillfället. Härigenom elimineras omkopplingsfenomen. Av- kodaren 104 alstrar dessutom datasignalerna som âtervinnes från insignalen på led- ningen 115 (emellertid lagras ingenting i skiftregistret 123 vid detta tillfälle) och även alternativt på ledningarna 116, 117 en dubbel klockpuls för grinden 113 som fortfarande är blockerad. Om elementet KEY ej är rätt placerad längs elementet CALL, d.v.s. i motsats till det föregående, förblir hela kretsen i vilotillståndet. Efter en tidsperiod av ungefär 0,03 sekunder har fördröjningstiden för elementet 119 förlupit och i grindarna 113 och 112 kan leda och signalen upphör på återställnings- 7901625-9 14 ingången 114 hos skiftregistret 123, vilket sålunda successivt lagrar de databitar sun har mottages i seriefonn på ingângsledningen 115. Skiftregistret 123 har kapaci- tet för 32 bitar och om inget ytterligare inträffar tillföres dessa bitar efter viss tid via serieutgången på skiftregistret 123 till datakodaren 118, vilken är styrd genom de dubbla klockpulserna som överföres via grinden 116, 117. Datakodarens 118 utgång är som framgår av ritningen ansluten till överföringsslingan 103, vilket inne- bär att databitarna kan âterföras till elementet CALL. Elementet CALL innefattar en effektsändare för aktivering av slingorna 99, 100, 101 och även en anordning som sva- rar mot elementen 102, 103 för att möjliggöra kontinuerlig överföring av bitar och detektering av återvändande bitar (om nâgra). I praktiken blir informationen då över- lagrad på matningssignalerna som överföres genom elementet CALL.

Elementet 124 är en orddetektor som är ansluten till vissa bitpositioner hos skiftregistret 123 för att detektera ett 32-bit-dataord med hjälp av ett antal start/stopp-bitar av förutbestämd valör. Då ett dataord (se nedan beträffande dess uppbyggnad) finns i skiftregistret 123 detekteras detta av orddetektorn 124 en halv klockpulsperiod senare. Detekteringssignalen tillföres grindarna 120 och 111. Grinden 111 leder då en klockpuls på ledningen 107 och startar tidgeneratorn 121. Först alst- rar tidgeneratorn 121 en signal till grinden 112, vilket medför att denna grind bloc- keras återigen och att skiftregistret 123 ej mottager några ytterligare dataklocksig- naler. Grinden 112 kan sålunda mottaga en blockeringssignal från såväl tidgeneratorn 121 som från fördröjningselementet 119. Signalen från orddetektorn 124 öppnar dess- utan grindkretsen 120 och funktionsavkodaren 122 mottager sålunda de fem bitarna C1, C2, A, B, C i dataordet som finns i skiftregistret 123. Avkodaren 122 avger först en signal via ledningen 125A till tidgeneratorn 121 för att styra blockeringstiden för grindkretsen 112 som alstras däri. Signalerna från bitarna Cl, C2 ledes vidare till styrelementet 125, vilket kan tillföra signalerna från bitarna C1, C2 till minnet 126. Alltefter bitarnas Cl, C2 valör kan en läs-, radering- , skriv- eller tömning-minnesoperation utföras i minnet 126 (se nedan). Styrelementet 125 liksom även minnet 126 mottager också via ledningen 127 en 5-bit-adress härrörande från fem förutbestämda bitpositioner i skiftregistret 123. I elementet 125 jämföres den så- lunda mottagna adressen med ett eller flera fasta adressvärden, vilka anger skyddade adresser i minnet 126 vid vilka endast en läsoperation kan utföras för att tillföra infonnation till skiftregistret 123. I beroende av en överensstämmelsesignal mellan en mottagen och en lagrad adress kan en skrivoperation eller raderingsoperation, som skall styras genom bitarna Cl, C2 avseende minnet 126 görad ogiltig, t.ex. genom kvarhällande eller modifiering av endera av de mottagna bitarna C1,C2. Å andra sidan kan ledningen 141 återsända en sådan överensstämmelsesignal till funktionsavkodaren 122 för att förhindra återgivning (se nedan) av informationen i en sådan skyddad 7901625-9 15 adressposition. En skyddad adress av det beskrivna slaget kan lagras i fonn av en fast ledningsdragning genom en logisk grindkrets, exempelvis kan adressen (00000) lagras genom en logisk NOR-grind som innefattar fem ingångar som mottager de relevan- ta adressbitarna. Utsignalen från nämnda grindkrets kan styra nämnda blockering eller modifiering med hjälp av exempelvis en ytterligare logisk grindkrets.

Un kommunikation behövs mellan minnet 126 och skiftregistret 123 mottager grind- kretsen 129 en styrsignal från funktionsavkodaren 122 via ledningen 128. Grindkretsen 129 är uppbyggd som en s.k. “3-tillstândsbuffert" omfattande tre positioner: 1, 0 respektive "avslutad med hög impedans". I de förstnämda två fallen kan denna grind- krets leda i båda riktningarna och det logiska tillståndet bestämmes genom en externt tillförd signal. Riktningen på signalöverföringen bestämmes genan den aktuella akti- veringen av skiftregistret 123 eller minnet 126. I tillståndet "avslutad med hög im- pedans" är om önskvärt kommunikation möjlig mellan minnet och återgivningsanordningen på det sätt san kommer att beskrivas i det följande. I fallet med kommunikation med skiftregistret utföres en läsoperation däri via ledningen 130 eller också utföres en skrivoperation via ledningen 131. Samtliga datavägar från/till grindkretsen 129 har kapaciteten 16 bitar. När infonnation inmatas i skiftregistret avger funktionsavkoda- ren 122 en signal på ledningen 132, medan grindkretsen 134 tillför matningssignalen (parallellmatning) till skiftregistret 123 i beroende av en signal från tidgeneratorn 121 på ledningen 133. Funktionen i minnet 126 är styrd enligt tabellen i fig Ba. Des- sa koder omfattar följande: 01, radera ord; 00, skriv ord i minnet från skiftre- gistret; 10, skriv ord från minnet och skriv i skiftregistret och/eller återgiv- ningselementen (se nedan) ; 11, gör ingenting. Minnet 126 är ett läs/skrivminne med statisk lagring och direkt access och har kapaciteten 132 ord om 16 bitar vardera i föreliggande fall (typ ER2050, General Instrument).

Funktionsavkodaren 122 lämpar sig inte bara för de beskrivna funktionerna utan även för avkodning av de tre bitarna A, B, C, vilka fungerar enligt diagrammet i fig 8b för att styra återgivningsanordningens funktion. I föreliggande exempel innefattar återgivningsanordningen två funktionsbestämmande anordningar 135, 136, två manöveran- ordningar 137, 138, samt två återgivningselement 139, 140, vilka vart och ett kan återge tecken omfattande sju segment. Infonnationen som skall återges uppträder på 16-bitsledningen l4lA som en 8-bitskod två gånger. I elementen 135, 136 omvandlas denna information till två 7-segmentkoder. Vidare gäller att maximalt ett av elemen- ten 135, 136 mottager aktiveringssignal från funktionsavkodaren 122 via ledningen 142 respektive 143. Funktionsavkodaren kan addera en växelströmssignal med en frekvens av ungefär 50 Hz och ungefär 600 Hz till aktiveringssignalen. De funktionsbestämmande anordningarna 135, 136 mottager dessutom en detekteringssignal från tidgeneratorn 121 7901625-9 1,,- för aktivering av återgivningselementen 131, 140 under enbart ett förutbestämt tids- intervall. I det föregående är frekvensen 50 Hz avsedd för skrivning, medan frekven- sen 600 Hz utnyttjas för radering. Aktiveringselementen 137, 138 åstadkommer tillsam- mans impedansanpassning och som tidigare nämnts har matningsledningarna utelämnats för tydlighetens skull. Återgivningselementen 139, 140 bygger på det fenomen som ti- digare beskrivits av G.H. Heilmeier och J.E. Goldmacher i artikeln “A new electric-field-controlled reflective optical storage effect in mixed liquid crystal system", Appl. Phys. L. 13 (1968), 132, varav framgår att en flytande kristall som i sitt stabila tillstånd uppvisar en företrädesriktning parallellt med två plana väggar mellan vilka densamma är belägen, även kan uppvisa en företrädes- riktning vinkelrätt mot plattorna. Detta avser den s.k. "kolesteriska“ fasen. Tillståndet med den modifi- erade företrädesriktningen är metastabilt med en fördröjningstid som är beroende av konfigurationen av nämnda plattor och som har en längd mellan några minuter och några timmar. Sålunda kan en bestående återgivning bibehållas under denna tid utan ytterli- gare energitillförsel. I det aktuella tillämpningsfallet är nonnalt en hålltid av storleksordningen 15 min. tillräcklig, men en storlek av 1 timme ligger väl inom räckhåll med nämnda element. I den miljö som är visad i fig 3 återges bussens nummer på elementet 139, medan koden för destinationen återges på elementet 140. Informatio- nen som skall återges tillföres också skiftregistret 123 via grindkretsen 129. Den nämnda spänningen 70 V på klämman 96 utnyttjas speciellt för aktivering av återgiv- ningselementen varvid den använda frekvensen (50, 6000 Hz) och aktuella aktiverings- tiderna beror på användningsmoden. Speciellt krävs viss tid för radering av återgiv- ningen.

Efter det att den tid som alstras i tidgeneratorn 121 förlupit upphör blocke- ringssignalen för grindkretsen 112 och skiftregistret 123 mottager återigen klockpul- ser. Detta innebär att infonnationen i skiftregistret 123 skiftas vidare och att ele- mentet 124 ej längre avkänner den nödvändiga kombinationen av start- och stoppbitar.

Följaktligen blockeras grindkretsarna 111 och 120 så att styrningen av tidgeneratorn 121 eller funktionsavkodaren 122 upphör. Innehållet i skiftregistret skiftas sålunda till datakodaren 118 och överföres via spolen 103. En logisk "1" representeras då genom en övergång vid den positiva flanken av den udda och den negativa flanken av den jämna klockpulsen inom en bitcell, medan en logisk nolla representeras enbart av det sistnämnda. g I minnes/återgivningssystemet förekommer huvuddataflödet från skiftregistret till minnet och/eller återgivningsanordningen och från minnet till skiftregistret och eventuellt återgivningsanordningen. Sålunda är koderna i fig 8 följande: 111, oför- ändrad återgivning; 001, skriv bussnummer; 010, skriv destinationsnummer; 011, skriv bussnummer och radera destinationsnummer; 100, skriv destinationsnummer och 7901625-9 17 radera bussnummer; 101, radera bussnummer; 110, radera destinationsnummer; 000, radera bussnummer, radera destinationsnummer.

Fig 6 visar uppbyggnaden av ett dataord vid den tidpunkt då det detekteras av detektorn 124, för vilket ändamål speciellt startbitarna och stoppbitarna skall ha rätt valör. Bitarna är numrerade 1-32. Bitarna 1 och 2 har tvångsvis värdet "1" som en startbit. Biten 3 har en extra bit för en ännu ej specificerad funktion eller kan också fungera som extra startbit. De fem bitarna 4-8 bildar adressen för minnet 126.

Bitarna 9-16 bildar data för minnet 126. Bitarna 17-24 bildar data för minnet 126 och/eller återgivningsanordningen. Bitarna 25, 26 styr genom funktionsavkodaren 122 operationsmoden för minnet 126. Bitarna 27,28,29 styr likaledes via funktionsavkoda- ren 122 operationsmoden för återgivningsanordningen. Dessa två bituppsättningar kan sålunda uppvisa inbördes oberoende valörer. Bitarna 30, 31 har tvångsvis värdet "1" som stoppbit. Biten 32 som ytterligare stoppbit har tvångsvis värdet "O". un nämnda fem start/stoppbitar uppvisar ett avvikande informationsmönster detekteras inget ord av anordningen 124, varigenom skiftregistret 123 ständigt mottager skiftpulser via grindkretsen 112. Data kan i princip tillföras skiftregistret eller minnet genom ett extra tangentbord.

Fig 9 visar ett subsystem av arrangemanget i fig 5 som speciellt avser tidgene- ratorn 121. På ingången 150 (ledningen 107 i fig 5) uppträder dataklockpulserna med en frekvens av 2500 Hz. På ingångarna 151-155 uppträder de två startbitarna och tre stoppbitarna i tur och ordning. När OCH-kretsen 161 mottager fyra logiska ettor och en logisk nolla (inverterad ingång 155 som är markerad genom en cirkel) i rätt följd så fungerar grindkretsen 161 som orddetektorn 124 och upphäver blockeringen av OCH-kretsen 162 (grindkretsen 111 i fig 5). En signal på ledningen 125 inställer tid- generatorn 121 (d.v.s. räknaren 163 i föreliggande fall) till ett förutbestämt till- stånd, t.ex. tillståndet 000000. Räkneingången hos räknaren 163 mottager pulser från grindkretsen 162 och dividerar denna pulsserie med 256. Räknaren innefattar dessutom tre utgångsdetektorer för värdena 1,5 och 32 varvid dessas utgångar är kopplade på visat sätt till ingångarna hos de tillhörande grindkretsarna 165, 166, 167. Fram till dess värdet (1,5,32) uppnås avger den ifrågavarande detektorn en låg signal (0). Då nämnda värde uppnåtts blir signalen en logisk "1", vilket innebär att 0CH-grindkret- sen i serien 165,166,167 som är ansluten till denna utgång blockeras genom den inver- terade ingången. Sålunda sker detta efter ungefär 0,1 s (256:2500), 0,5 s respektive 3,3 s. Funktionsavkodaren 164 (120 i fig 5) mottager de fem funktionsbestämnande bi- tarna (C1, C2, A, B, C) på ingångarna 156-160, och avger en logisk "I" på maximalt en av utgångarna som är anslutna till grindkretsarna 165, 166, 167. Via ELLER-grindkret- sen 168 uppträder sålunda en signal av nämnda längd på klämman 169, vilket medför att 790iöèö-9 18 endera av ätergivningselementen 139, 140 kan aktiveras under rätt tidsperiod eller att grindkretsen 134 kan göras ledande.

Den därpå följande kommunikationsproceduren i exempelvis ett system enligt fig 3, beskrives nedan. Samtliga minnesord för minnet 126 (fig 5) är kodade enligt BCD-systemet. Två förutbestämda adresser har reserverats för identifieringsinforma- tion avseende passageraren (2 x 16 bitar). En ytterligare adress har reserverats för lagringen av bussnumret. En ytterligare adress har reserverats för att lagra informa- tionsnumret, antalet passagerare som reser tillsammans (på ett bärbart element), och transportsättet (nonnalt, taximod, o.s.v.). Innan ny infonnation inskrives (i såväl minnet som âtergivningselementen) raderas först hittills befintlig infonnation i det- ta exempel. En grundläggande egenskap hos kommunikationen består i att elementet CALL, eller det övriga systemet, först inväntar ett svar från âtkomstelementet KEY (via slingan 103) innan ytterligare förändringar äger rum. I vilotillständet utsänder elementet CALL kontinuerligt ett flöde av "D". När elementet KEY anbringas på elemen- tet CALL, äterföres detta flöde av "O" slutgiltigt via slingan 103 (efter fördröj- ningen för kontroll av matningsspänningen och efter fördröjningstiden i elementet 119). Förnyad mottagning i elementet CALL av en serie omfattande 32 efter varandra följande 0-bitar innebär en lämplig initiering. Som en följd av den tillkommande för- dröjningen elimineras omkopplingsfenomen. Sådana fenomen skulle exempelvis kunna upp- träda då elementet KEY införes i läge sakta så att den totala fördröjningstiden blir ungefär 2 s. I detta fall är därför detektering av ett ord fortfarande omöjligt, (se fig 6 beträffande orddetekteringsbitarna).

Elementet CALL innefattar en detektor för en sådan serie omfattande 32 "O"-bitar som mottages. Utgângsbitarna från denna detektor uppstartar förloppet. Först överfö- res ett s.k. första dataord till elementet KEY. Efter detektering i elementet 124 styr detta första dataord läsningen av den första delen (16 bitar) av identifierings- informationen från det bärbara elementet och dess inskrivning i datafältet för det första dataordet. Sedan fördröjningstiden för elementet 121, i föreliggande fall 100 ms, förlupit âterföres det modifierade dataordet till elementet CALL via slingan 103.

Enligt fig 7a består datafältet för det första dataordet av 16 bitar med godtycklig valör (x) i vilket nämnda identifieringsinfonnation inskrives. Därefter överföres nämnda första dataord återigen till elementet KEY och förses med identifieringsinfor- mationen. Denna identifieringsinfonnation överföres till centralstationen genom ele- mentet CALL. Efter mottagning i elementet CALL eller systemet kontrolleras identite- ten för de två umttagna datauppgifterna. Om dessa ej överensstämner kan antingen pro- ceduren upprepas eller också ett meddelande från talminnet VOIC överföras. Då de två orden överensstämmer överföres det tredje och det fjärde dataordet på samma sätt för att uppfånga den andra delen av identifieringsinformationen på den aktuella mines- 7901625-9 19 adressen. Om båda datamängderna sålunda befunnits överensstämmande jämföres identi- fieringsinfonnationen med ett minnesinnehåll för att kontrollera om den aktuella i- dentifieringsinfonnationen är tillåten. On denna infonnation ej är tillåten adresse- ras ett relevant meddelande i talminnet och förloppet avslutas. On informationen är tillåten fortsättes förloppet. Strukturen hos datafältet under återsändningen framgår av fig 7b, varvid den mest signifikanta biten (MSD) och den minst signifikanta biten (LSD) är separat visade för varje fyrtal liksom även det mest signifikanta fyrtalet (MSD) och det minst signifikanta fyrtalet (LSD). Under de beskrivna identitetskon- trollerna överför elementet CALL det femte dataordet till elementet KEY. Detta ord styr minnesadressen för det sekvensnummer som raderas. Efter en fördröjning av 100 ms enligt ovan återsänder elementet KEY detta femte dataord till elementet CALL. För att säkerställa att radering verkligen sker i den aktuella minnespositionen överför ele- mentet CALL nämnda femte dataord två gånger i följd.

Efter en identitetskontroll med positivt utfall i centralstationen överför ele- mentet CALL det sjätte dataordet till elementet KEY. Detta sjätte ord upprepas återi- gen direkt. Härigenan kommer i elementet KEY minnesordet, sun innehåller destina- tionsnummer, transportmod och uppgift om antalet medpassagerare, att raderas. Efter en fördröjningstid om 100 ms återsänder elementet KEY det sjätte dataordet till ele- mentet CALL. Därefter utsänder elementet CALL det sjunde dataordet till elementet KEY tre gånger i följd, vilket medför att destinationsnumret och ordningsnumret raderas på âtergivningsanordningen. I detta fall alstrar elementet 121 den längsta fördröj- ningstiden, exempelvis ungefär 3 s. Därefter öppnas en ljudkanal om en operatör finns tillgänglig. I annat fall adresseras en vänteförfrågan i talminnet. Den kommande pas- sageraren anger sin destination, uppgift om antalet medpassagerare och transportsätt via ljudförbindelsen. Dessa data tillföres elementet CALL via datalänken och överfö- res vidare till elementet KEY som det åttonde dataordet, vilka då inskrives i den tillhörande minnespositionen. I detta fall uppgår väntetiden till 100 ms innan det åttonde dataordet âtersändes till elementet CALL. Elementet CALL överför därefter det nionde dataordet till elementet KEY. Därigenom uppnås att data som inskrives för det åttonde dataordet läses från minnet för kontroll och återsändes till elementet CALL efter en fördröjning av längden 100 ms. Återsänd data jämföres då med tidigare över- förd data. ün identitet ej föreligger uppstartas förloppet från och med det sjätte dataordet eller också adresseras ett meddelande i talminnet som indikering. Datafäl- tet för de sista orden har den struktur som framgår av fig 7c, varvid destinations- numret (DS) omfattar de två minst signifikanta siffrorna eller fyrtalen (D), tran- sportmoden (MOD) omfattar fyrtalet med närmast högre signifikans, och varvid antalet passagerare (NUMB) omfattar det mest signifikanta fyrtalet. Om identitet föreligger överföres det tionde dataordet till elementet KEY. Detta innebär att destinations- 7901625-9 20 numret från minnet 126 återges i den dei av återgivningsanordningen som är reserverad för detta ändamåi. I detta faïi uppgår fördröjningen som införes genom eiementet 121 tiil 0,5 s. Därefter behandïas reserveringsförfrågan och den i systemet inneiiggande aïgeritmen söker ordningsnumret (SQ) e11er bussnumret som ska11 tiiideias. Detta num- mer behandïas på motsvarande sätt, d.v.s. det överföres i det eifte dataordet, kon- troïïeras i det toifte dataordet och återges genom det trettonde dataordet. Om kon- troHen ej ger rätt utfaii återstartas förioppet från och med det femte dataordet direkt âtföijt av det eifte och det tolfte dataordet. Strukturen på det eifte data- ordet framgår av fig 7b. Det framhåïïes att bussnumret (SQ) ingår i de två minst sig- nifikanta fyrtaien av datafäïtet. Efter det trettonde dataordet har förioppet fuii- föijts, vilket då kan signaieras genan adressering av ett relevant meddeiande i tai- minnet. Eiementet KEY kan aviägsnas utan att återgivningen försvinner (för tiïifäl- iet).

Det beskrivna förioppet kan reaiiseras på oiika sätt inom uppfinningens ram.

Detta gäiier även för de beskrivna utföringsexempien på e1ementet KEY, viiket även är användbart i andra miijöer.

Claims (16)

iøoiezs-9 21 P_a_tsntl<_tfl!-

1. Bärbart element för mottagning, lagring, återgivning och utmatning av di- gital data, innefattande en dataingång (102), ett minne (126) med ett i varje fall delvis modifierbart innehåll, en återgivningsanordning (139, 140) för be- stående återgivning av digital data i form av tecken på grundval av data som mottages på dataingången, samt en datautgång (103), k ä n n e t e c k n a t av att, vid användning i ett reserveringssystem innefattande åtminstone en lokalt befintlig reserveringsanordning och åtminstone en tjänst eller servicefacilitet som ej finns lokalt, nämnda dataingång och datautgång är utförda att kunna an- slutas till en åtkomstanordning för reserveringsanordningen, samt för att då mottaga en närhetssignal från reserveringsanordningen, varvid nämnda minne är utfört att under samstyrning genom nämnda närsignal överföra identifieringsdata som är lagrade i nämnda minne och en reserveringsförfrågan avseende tjänsten till reserveringsanordningen i syfte att få nämnda reserveringsförfrågan bevil- jad, varvid deblockering uppnås genom en verifikationssignal som alstras genom nämnda identifieringsdata efter undersökning därav i reserveringsanordningen, medan återgivningsanordningen är utförd att, under styrning från innehållet i minnet modifierat genom en tillgänglighetsdatasignal från reserveringsanord- ningen, återge reserveringsdata avseende en reservering av en tjänst, och var- vid nämnda tillgänglighetsdata i reserveringsanordningen anpassas samtidigt.

2. Bärbart element enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att elementet innefattar en induktiv slinga (99, 100, 101) för kontaktlös mottag- ning av ett energimönster som uppbygges lokalt genom reserveringsanordningen och har till uppgift att mata energi till kretskomponenter i det bärbara ele- mentet, inbegripande återgivningsanordningen med bestående återgivning under i varje fall en förutbestämd tidsperiod då det bärbara elementet är bortkopplat från reserveringsanordningen, samt även för att möjliggöra dubbelriktad data- överföring för att åstadkomma koppling mellan nämnda dataingång och datautgång å ena sidan samt nämnda åtkomstanordning å andra sidan.

3. Bärbart element enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att det bärbara elementet även innefattar ett tangentbord (60, 63) med en kod- utgå1g,som är ansluten till datautgången hos det bärbara elementet för selek- tiv tillföring av en reseveríngsförfrågan. 'iQ-Öi-G-ZS- 9 aa

4. Bärbart element enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att bärbara elementet även innefattar ett tangentbord med en kodutgång som är en till en ingång hos ett likaså i det bärbara elementet ingående minne.

5. Bärbart element enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n att av .att sem slinga mellan nämnda dataingång och datautgång ett ski ftregister (123) är kopplat, vilket kan aktiveras genom ett klockelement (104) ingående i det oärbara elementet och vilket tjänar till att tillföra data som mottages på nämnda dataingång till nämnda datautgång för alstring av en närvarosignal.

6. Bärbart element enligt apatentkravet 5, k ä n n e t e c k n a t av en avkodare (120), som är ansluten till förutbestämda bitpositioner hos nämnda skiftregister, är anordnat som styranordning för ytterligare komponenter i det bärbara elementet.

7. Bärbart element enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k n a t av att mellan ytterligare förutbestämda positioner hos nämnda skiftregister och en dataanslutning hos nämnda minne är inkopplad en deblockeringsanordning (129) med en styringång som är ansluten till en styrutgång hos avkodaren för selektiv styrning av en dataöverföring.

8. Bärbart element enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda deblockeringsanordning är aktiverbar i två riktningar genom relevanta signaler på en styringång hos nämnda avkodare.

9. Bärbart element enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda induktiva slinga innefattar åtminstone ett första slingelement för mot- tagning av matningsenergi och även ett annat slingelement för mottagning av dataenergi samt ett tredje slingelement för utsändning av dataenergi.

10. Bärbart element enligt något av patentkraven 1-9, k ä n n e t e c k n a t av att återgivningsanordningen är anpassad för att återge en identifiering för en tjänst.

11. Bärbart element enligt något av patentkraven 1-10, k ä n n e t e c k n a t av att återgivningsanordningen är utförd att återge data angående en tillåten reserveringsförfrågan. 7901625~9 ars

12. Reserveringsanordníng som är dimensionerad och elektroniskt anpassad för tvåvägs datakommunikation med ett bärbart element enligt något av patentkraven l-11, k ä n n e t e c k n a d av att åtkomstanordningen innefattar en andra datautgång, som är ansluten till en utgång hos en bitmönstergenerator, samt en andra dataingång, som är ansluten till en ingång hos en bitmönsterdetektor, varvid bitmönsterdetektorn är utförd att alstra en närvarodetekteringssignal i beroende av ett mottaget bitmönster som är relaterat till ett tidigare utsänt bitmönster.

13. Reserveringsanordning för kommunikation med ett bärbart element enligt patentkravet 12, k ä n n e t e c k n a d av att reserveringsanordningen inne- fattar ett element för återgivning av ytterligare digital data avseende reser- veringssystemets interna status.

14. Reserveringsanordning för kommunikation med ett bärbart element enligt patentkravet 12, k ä n n e t e c k n a d av att reserveringsanordningen inne- fattar åtminstone ett nyckelelement för selektiv inmatning av ett signaltill- stånd i reserveringssystemet.

15. Reserveringsanordning för kommunikation med ett bärbart element enligt patentkravet 12, k ä n n e t e c k n a d av att reserveringsanordningen inne- fattaren ljudindikator för signalering av ett internt signaltillstånd i reser- veringssystemet.

16. Reserveringsanordning för kommunikation med ett bärbart element enligt patentkravet 12, k ä n n e t e c k n a d av att reserveringsanordningen inne- fattar en mikrofon för mottagning av en talsignal.