SE425642B - Anordning for metning av fukt- och fergjemvikten hos offsettryckverk - Google Patents

Description

vêcvvas-m lektiønsmätmetoder mäta fuktfilmtjockleken på offset-plåtem Mätningen sker genom bestrålning av den fuktade tryckplåten med infrarödljus. Den därvid uppträdande reflexionen av det infraröda ljuset är emellertid ej endast beroende av fuktfilm- tjockleken utan den pâverkas även kraftigt genom strukturen på plåtytan resp. av plåttypen. De erhållna resultaten kan därför hos olika offsetplåtar avsevärt avvika från varandra och sålunda medföra en felaktig interpretation av mätvärdena.

Sålunda gör t.ex. en glänsande offset-plåt en fuktfilmmätning på detta sätt omöjlig.

För att undvika denna svårighet har man redan föreslagit att i kanalen hos plâtcylindern anordna en referensyta, som även-- ledes fuktas medelst fuktpåföringsvalsarna. Medelst reflexions- mätning kan då vid detta ställe ändringar hos fuktfilmen obser- veras,-vilka är representativa för fuktfilmen på offset-plåten. gEn sådan referensyta kan medföra störningar hos färgvalsarna och dessutom är denna metod möjlig endast hos offset-maskiner, hos vilka förefinnes en tillräckligt bred kanal. Hos rulloff- set-maskiner, vilka sâsom.känt ej är utbildade med en kanal, ,är en mätning medelst referensytor i kanalen sålunda ej möjlig.

Mätningar av fuktfilmen direkt vid plåtcylindern medför emeller- tid särskilt den nackdelen, att endast fuktfilmen för sig mätes.

Växelverkan färg-vatten beaktas ej tillräckligt. Färgvalsarna rrllar visserligen över plâtcylindern och påverkar sålunda även fuktfilmtjockleken på de icke tryckavgivande ställena vid mät- ning av fuktfilmen t.ex. efter infärgningen. Man erhåller emel- -lertid ej någon uppgift om graden av vattenupptagningen i färg- verket. Fukt- och färgjämvikten bedömes sålunda endast otillräck-_ ligt.

Uppfinningens ändamål är att mäta färg- och fuktfilmen resp. deras inbördes förhållande för fastställandet av jämvikten vid ett sådant ställe, vid vilket de skadliga inflytandena från offset-tryckplåten genom dennas reflexer på mätapparaten är eli- minerade. v we- .M m_iÅ 7907768-1 Uppfinningens uppgift är att åstadkomma en mycket ekonomisk och pålitlig mätanordning, som vid en ytterst enkel konstruk- tion utan menlig påverkan genom offset-plåten bestämmer såväl färgfilmen som även fuktfilmen utan att därvid en förnimbar störning av infärgningen uppträder.

Anordningen enligt uppfinningen har därvid erhållit de i krav 1 angivna kännetecknen.

Uppfinningen utgår från vetskapen, att en ytas förmåga att upp- taga ett fuktmedel bestämmer i huvudsak graden av bortträngning- en av färg och att sålunda en enda mätvals kan användas såväl för bestämmandet av färgtillförseln som även för mätning av fukt- mediumtillförseln.

Vid en särskilt fördelaktig vidare utbildning av uppfinningen anligger mätvalsen samtidigt mot en färgvals och mot en även färg förande fuktvals, varvid mätvalsen själv är framställd av glas. I princip kan varje medelst färg och fuktmedium fuktbart material användas för mätvalsen. Om materialet icke är transpa- rent, mätes medelst reflektionsmetoden. Ett material, som är ge- nomsläppligt i det synliga och i det infraröda området, t.ex. glas, medför emellertid fördelen, att skikttjockleken kan mätas medelst genomlysningsmetoden.

Genom den brittiska patentskriften l 226 487 är visserligen re- dan känt att använda en transparent vals för bestämmandet av färgfilmtjockleken i genomlysningsmetoden men man erhåller ej någon hänvisning med avseende på mätningen av fuktfilmen.

En medelst enkla medel färg- och fuktfilmtjockleken faststäl- lande vidare utbildning av uppfinningen består däri, att man lagrar mätvalsen svänqbart så att denna alternerande kan anlig- ga mot den sista fuktpåföringsvalsen samt mot den första färg- påföringsvalsen och att mätvalsens mantelyta är avbruten medelst ett ej fuktbart och i axiell riktning löpande område, t.ex. en inskärning resp. ett fält som är transparenta endast i en liten omfattning. ..__. ..,.. , ,__.....___-....__.__.._ _ -. . ,-.~.-._......-...._....,-...-.V,-« .M...-.-_... Ü907768-1 Vid denna mätanordning användes mätvalsens fuktupptagnings- växel för mätningen. För en viss färg och det tillhörande fukt- ~ medlet kan nämligen ett entydigt sammanhang fastställas mellan färg- resp. fuktskikttjockleken å ena sidan och antalet av mät- valsens varv till en fullständig och ej längre ökande fuktupp- tagning å andra sidan. Efter en övergång av mätvalsen från an- liggningen mot den färgförande påföringsvalsen hos färgverket till anliggningen mot den fuktmedlet förande påföringsvalsen hos fuktverket kommer det vid en liten tillförsel av fuktmedel I att ta förhållandevis lång tid tills mätvalsens mantelyta är igen fri från färg. I motsats därtill transporteras vid stor fuktmedeltillförsel färgen mycket snabbt bort från mätvalsens yta tills denna vid den fortsatta anliggningen slutligen är fullständigt fuktad med fuktmedel med en tjocklek som ej läng- f re ökar.

Om man räknar antalet varv hos mätvalsen från början av anligg- ningsväxeln tills den konstanta befuktningen med fuktmedel resp. fastställer tidskonstanten ' för övergångs förhållandet, erhåller i man därmed ett mått för den avgivna skikttjockleken. En sådan anordning onödiggör mätningen av fuktmedel- och färgskikttjock- lekens absoluta storlek på mätvalsens yta. Det är tillräckligt att man vid den ovan beskrivna metoden vid genomlysning eller »pålysning fastställer den snabbhet med vilken färgfilmen om- vandlas till en fuktfilm; Även varaktigheten av den omvända processen från början av anliggningen av den med fuktmedel fuk- tade mätvalsen fram till den konstanta infärgningen resp. den per tidsenhet uppträdande infärgningen utgör ett mått för fukt- och färgjämvikten.

Vid en mycket enkel utbildning av uppfinningen är mätvalsens mantelyta försedd med hydrofila och oleofila områden. Så kan t.ex. sett i omfångsriktning mätvalsens mantelyta bestå till hälften av hydrofilt och till hälften av oleofilt material. Den- na mätvals anligger samtidigt såväl mot en färgförande vals som mot en fuktmedelförande vals, varvid de hydrofila ytområdena upptager fuktmedlet och de oleofila områdena upptager färgen.

Fuktfilmtjockleken mätes därefter medelst reflekterade strålar s _. maa-_. s s. -s-.M n-fi- --.~.~. fi... ._...............,__........__.......____ __, 7907768-1 och färgfilmtjockleken mätes med hjälp av en fototransistor på det oleofila området på mantelytan. Det hydrofila mantelomrâdet kan t.ex. bestå av krom och det oleofila området av koppar.

Uppfinningen komer att beskrivas närmare med hänvisning till några Lå bifogade ritningar visade utföringsformer.

Fig. l visar schematiskt ett offset-tryckverk med en genomlys- ningsmätapparat enligt uppfinningen; fig. 2 visar denna apparat i större skala; ; fig. 3 visar en mätvals, som växelvis kan bringas att anligga mot den sista fuktpåföringsvalsen och den första färg- med hjälp av infraröddetektorer på det hydrofila mantelområdet l I l I I l pâföringsvalsen; fig. 4 visar principen för mätsignalens gång; fig. 5 visar mätsignalerna för olika filmtjocklekar; 6 visar markeringen av mätvalsens varv i mätsignalen; 7 visar filmtjocklek-mätsignalerna i beroende av färg- fuktmedelmängdförhâllandet och fig. 8 visar de på båda sidor anliggande mätvalsen med dels ett av hydrofilt material och dels ett av oleofilt material bestående område på mantelytan. fig. fig.

Tryckverket enligt fig. l är ett offset-tryckverk med mottryck- cylinder l, gummidukcylinder 2, plätcylinder 3, fuktverk 4 och färgverk 5. Fuktverket 4 består av fuktmediumbehållaren 6, fukt- wmwn%fwflflææn&fmuwum9,ænfimmfm@& föringsvalsen 10 och den andra fuktpåföringsvalsen ll.

Mellan den andra fuktpåföringsvalsen ll och den första färgpå- föringsvalsen 12 hos färgverket 5 är anordnat ett mäthuvud 13.

Såsom fig. 2 i detalj visar förefinnes i mäthuvudet en mätvals 14, vars rotationsaxel sträcker sig parallellt med rotations- axlarna 15 hos de båda fuktpâföringsvalsarna och färgpåförings- valsarna. Mäthuvudet 13 är anordnat inställbart på sådant sätt, att mätvalsens fastpressningstryck mot fuktpåföringsvalsen ll och mot färgpåföringsvalsen 12 kan inställas. Mätvalsen består av glas eller något annat transparent material. I mätvalsens inre finns en strâlningskälla 16. 7907768-1 I mäthuvudets hus 17 är anordnade en infraröddetektor 18 för mät- strålen och ytterligare en infraröddetektor 19 för referensstrå- len. Framför de båda infraröddetektorerna är sett i radiell rikt- ning från strålningskâllan 16 lagrade ett filter 20 resp. 24. 2 Mellan de båda infraröddetektorerna finns en färgtransistor 21 för färgbestämmelsen. Infraröddetektorerna är påkännbara genom strålningskällans 16 strålar via glasvalsen samt via filtren 20 resp. 24 och färgtransistorn utan mellankoppling av något fil- jter. En övre bländare 22 och en undre bländare 23 är anordnade på visst avstånd koncentriskt med glasmätvalsen 14 och de av- skärmar sålunda detektorerna mot ströljus. De båda bländarna är fästa på mäthuvudets hus 17. ' 2 Infraröddetektorerna är via impedansomvandlare 26 och räkneför- stärkare 27 elektriskt kopplade till en anordning 28 för indi- kering av fuktfilmtjockleken. Mätsignalen från fototransistorn 21 I förstärkas medelst förstärkaren 29 och överföras till ytterli- gare en indikeringsanordning 30 för färgen.

Den beskrivna mätanordningen arbetar på följande sätt: Vid den av glas bestående mätvalsens 14 avrullning mot den elas- tiska.be1äggningen på den andra fuktpåföringsvalsen ll upptages vid normal befuktning en vätskefilm, under det att det på fukt- påföringsvalsens ll och färgpåföringsvalsens 12 mantelyta ut- fällda färgskiktet ej upptages. Den i mätvalsens centrum anord- nade strâlningskällan 16 emitterar en andel av infrarödstrålar, vilken via mätvalsens transparenta vägg och fuktfilmen och via de båda filtren 20 resp. 24 påverkar infraröddetektorerna 18 och 19. Därvid absorberas alltefter filmens tjocklek infraröd- strålar med t.ex. en våglängd Å = 2,93/um till största delen och dessa kan sålunda användas för bestämandet av fuktfilm- tjockleken.

Smalbandinterferensfiltret 20 framför infraröddetektorn 18 ge- nomsläpper endast en viss mätstråle ur strålspektret från strålningskällan 16. Med ökande tjocklek av fuktfilmen mins- kas den på infraröddetektorn.inverkande strålninqsintensite- 7907768-1 ten och man erhåller en motståndsändring. Då infraröddetek- torns motstånd ändras även med omgivningstemperaturen och då dessutom strâlningskällans 16 intensitet ej förblir konstant, måste man åstadkomma en referenspotential för mätningarna.

För detta ändamål förefinnes en jämförelsestråle med en våglängd, som absorberas endast svagt av vattnet. Denna jämförelsestrâle påverkar via filtret 24 infraröddetektorn 19. De båda strålar- nas (mätstråle och jämförelsestråle) våglängder ligger tätt ~ invid varandra, för att strålarna skall kunna ändras på samma sätt genom ovannämnda störningar och i jämförelsen sålunda en- dast skikttjockleksändringarna effektivt ändrar mätsignalen.

De med konstant spänning matade infraröddetektorerna 18 och 19 lämnar signaler, vilka via impedansomvandlaren 26 förstärkta tillföras en jämförande räkneförstärkare 27. Räkneförstärkarens utgångsspänning är proportionell mot fuktfilmtjockleken på mätvalsen 14 och visas för tryckpersonalen på indikeringsanord- ningen 28.

Vid alltför liten fuktning tilltäppes såsom känt offset-plåten med färg. Därigenom störes fukt-färg-jämvikten avsevärt.

I detta fall överföres färg på mätvalsen 14 såväl via färgpå- föringsvalsen 12 som även via fuktpåföringsvalsen ll, varige- nom mätsignalens intensitet minskas. Den i mäthuvudets hus 17 anordnade fototransistorn 21 lämnar då en i det direkta spekt- ralområdet uppmätt signal, som via en förstärkare 29 på en in- dikeringsanordning 30 indikerar förekomsten av färg på mätval- SSII .

Om därefter tillförseln av fuktmedium ökas blir mätvalsen ånyo fri från färg. Indikeringsanordningen 30 indikerar nu att nå- gon färgfilm ej finns på mätvalsens yta. Indikeringsanordning- en 28 indikerar entydigt den nya fuktfilmens tjocklek.

I normalarbetsläge mäter mätvalsen 14 endast fuktfilmens tjock- lek på mätvalsen ekvivalent med fuktfilmen på den andra fukt- påföringsvalsen ll och indikerar dessutom färgändringen vid .79o77ss-1 alltför liten befuktning. Försök har visat att färgupptag- ningen på mätvalsen sker samtidigt med färgändringen resp. t.o.m. tidigare än vid.offset-plåten.

Detta kan lätt förklaras, enär mätvalsen är i beröring med den icke förbrukade färgfilmen på den första färgpåförings~ valsen och med den så att säga förbrukade fuktfilmen på fukt- påföringsvalsen. Inflytandet från färgen är starkare.

Om man inställer mätvalsen 14 mot de båda påförinqsvalsarna på sådant sätt, att valsens mantelyta först kommer i beröring med färgpåföringsvalsen 12 och först därefter med fuktpåförings- valsen ll - mäthuvudet 13 är sålunda i liten grad bortför- 7 skjutet - avbrytes kontakten med den andra fuktpåföringsval- sen utan att kontakten med färgpåföringsvalsen 12 är avbruten.

Vid denna inställning kan efter en övergångsfas, i vilken mät-' valsen upptager färg, den absoluta färgskikttjockleken på färg- påföringsvalsen, representerad medelst den erhållna färgskikt- tjockleken på mätvalsen, indikeras medelst fototransistorn 21, i förstärkaren 29 och indikeringsanordningen 30.

Medelst den beskrivna mätanordningen kan tryckpersonalen be- döma och därefter justera såväl färgtillförseln som även fukt- mediumtillförseln.

Den beskrivna utföringsformen enligt fig. 1 och 2 kan ändras på olika sätt. Sålunda kan t.ex. för upptagandet av mätsignalen placeringen av infrarödstrålningskällan och av infraröddetek- torerna bytas inbördes. Det finns även möjligheten-att förbätt- ra strålningens verkningsgrad medelst optiska komponenter. Med fördel består mätvalsen av ett material med stor transmission för infraröd-strålar och är utförd med endast små formavvi- akelser. Bäst lämpar sig för mätvalsen ett kvartsglasmaterial. ßrfimfiflmmavwwmmhnääænmvàflæämwfiü- stärkare användbar, varvid emellertid strålarna måste sönder- hackas.

En annan utföringsform av uppfinningen visas i fig. 3. Den transparenta mätvalsen 14 är roterbart anordnad på en uväng~ -w -. ___.. _. _... ...___ _ team-ser: ' .7907768-1 hävarm 31, som är svängbar kring svängaxeln 32 på sådant sätt, att mätavlsen enligt önskan kan bringas mot fuktpåföringsval- sen ll eller mot färgpåföringsvalsen 12. Pâ svänghävarmen är infraröddetektorerna 18 och 19 samt de framför dessa lagrade filtren 20 och 24 anordnade. Inuti mätvalsen finns strålnings- källan 16. Infraröddetektorerna 18 och 19 är på samma sätt som vid utföringsformen enligt fig. 2 via impedansomvandlaren 26 och räkneförstärkaren 27 elektriskt sammanbundna med varand- ra och anslutna till indikeringsapparaten 28. Mätvalsens man~ tel är utbildad med en i axiell riktning löpande kanal 33, ge- nom vilken mätvalsens fuktfilmen resp. färgfilmen upptagande mantelyta avbrytes. Kanalen är överdragen med ett opakt, dvs. för strålningen ej genomsläppligt skikt.

Enligt fig. 3 intager mätvalsen 14 först det undre arbetsläget dvs. valsen anligger mot den andra fuktpåföringsvalsen ll. Val- sens mantelyta är sålunda fuktad med en mot vilotillståndet svarande fuktmediumfilm med viss skikttjocklek. Om mätvalsen svänges till det övre arbetslaget och anbringas mot den förs- ta färgpâföringsvalsen, tillföres valsen ej längre fuktmedium från fuktverket och den återstående fuktmediumfilmen upptages medelst färgpåföringsvalsen l2 och bortföres. Efter en viss tidsperiod resp. ett visst antal mätvalsvarv är fuktfilmen på mätvalsen under samtidig inverkan av avdunstningen bortförd i sådan grad, att mätvalsens infärgning genom den tillförda färgen börjar. Efter ytterligare några varv har infärgningen ökat så mycket, att ett nytt tillstånd med konstant färgskikt- tjocklek har inträtt. ' Medelst kanalen 33 förefinnes nu möjligheten att mäta antalet varv som mätvalsen har utfört från tidpunkten för omkopplingen från det undre arbetslaget till det övre läget fram till in- färgningens början och vidare till infärgmmgens slut.

Om vid processens början förefanns en tjock fuktmediumfilm, inträder tidpunkten för infärgningens början senare än vid en tunn film. -..m- n.. __.. ...-.=~.,~._..~«. - ...v Uw- ..._..--_,,....., _ _ . kr.. .. .fl-...fl .......... _ 7 6 8-1 10 Därmed är antalet varv fram till infärgningens början ett mått för den ursprungliga fuktfilmtjockleken.

Såsom kommer att förklaras med hänvisning till en kurva möj- liggör kanalen 33 till följd av det korta avbrottet av den egentliga mätsignalen - till följd av kanalens opaka utbildning erhålles en peak - räkningen av antalet varv fram till början av infärgningen och vidare fram till den konstanta fuktningen med färg.

För den omvända processen, dvs. för växeln av mätvalsens an- liggning från färgvalsen till fuktvalsen, gäller det analoga.

Svänger man sålunda mätvalsen åter till det undre arbetsläget, varvid mätvalsens med färg mättade mantelyta bringas att an- ligga mot fuktvalsens mantelyta, befrias mätvalsen först från färgen tills därefter åter en fuktmediumfilm bildas. Alltefter den befintliga färgskikttjockleken och den tillförda fuktfilm- tjockleken är antalet varv fram till befrielsen från färgen ett mått för mängdförhållandet mellan fuktmedel och färg. Mätsig- nalen avbrytes även i detta fall vid varje varv medelst kanalen 33 under en kort period och ersättes av en peak." För att något av de möjliga arbetssätten av mätanordningen en- ligt fig. 3 skall kunna närmare beskrivas hänvisas till ar- betssättet för mätanordningen enligt fig. 2. Om vid denna an- ordning av någon anledning - t.ex. genom avdunstning av fukt- mediumfilmen till följd av högre temperaturer - fuktfilmens tjocklek minskas, försvagas den fuktfilmtjockleken angivande mätsignalen t.ex. enligt kurvan 34 i fig. 4. Om därvid fukt- filmens tjocklek minskas alltför mycket, dvs. fram till en kri- tisk tröskel, börjar en färgändring hos offset-plåten. Samti- digt tillföres till mätvalsen 14 färg via fuktpåföringsvalsen ll och färgpåföringsvalsen 12. Mätsignalen ökar igen t.ex. med det i kurvan 35 i fig. 4 angivna förloppet. Kurvorna 34, 35 visar en omkàstningspunkt U. Praktiska försök har visat att omkastningstidpunkten överensstämmer med början av färgändring- en på offset-plåten resp. att denna punkt ligger redan framför nämnda tidpunkt. Att mätsignalen åter stiger enligt kurvan 35 _...____......_ _.. ..._ .. ............._.i__.. _.. ... . ...__ ll skulle kunna medföra en felbedömning med avseende på en åter ökande fuktfiimtjocklek , om ej samtidigt fotatransistórn 21 (fig. 2) via förstärkaren 29 i indikeringsapparaten 30 skulle indikera förefintligheten av färg, dvs. färgändring.

Ett liknande förlopp av mätsignalkurvan erhåller man, om mät- valsen 14 vid utföringsforen enligt fig. 3'växlar från den andra fuktpåföringsvalsen ll till den första färgpåförings~ valsen 12. Även i detta fall uppträder en medelst indikerings- apparaten 28 indikerad omkastningspunkt U analogt fig. 4 (se fig. 5). ' _ Omedelbart efter mätvalsens anliggning mot färgvalsen indike- rar mätsignalen fortfarande vilotillståndet Bl hos fuktfilmen, vilket tillstånd denna film hade vid mätvalsens anliggning mot fuktvalsen. Därefter börjar snabbt avtagandet av fuktfilmen på mätvalsen i huvudsak enligt en kurva 36a i fig. 5, tills omkastningspunkten UI har uppnåtts. Ju tjockare fuktfilmen på mätvalsen är desto längre tid fordras tills omkastningspunkten U har nåtts, dvs. tills infärgningen av mätvalsen börjar och signalen åter ökar enligt kurvan 36b.

Mätsignalkurvan 36, som utgår från vilotillståndet Bl fram till omkastningspunkten Ul, indikerar en tjockare vätskefilm än kurvan 37, som utgår från ett antaget vilotillstånd B2 för en svagare fuktfilm och som når omkastningspunkten vid U2.

Det framgår att ordinaterna Bl resp. BZ ej endast anger ett mått för fuktfilmens tjocklek utan även för den tid, som har gått tills omkastingspunkten har nåtts. Den tidsperiod, som har förflutit från tidpunkten för mätvalsens anliggning till färgvalsen (omkopplingstidpunkt) tills omkastningspunkten U har nåtts utgör ett mått för den fuktmediumfilmtjocklek, som förefanns vid omkopplingstidpunkten.

Nämnda tidsperiod indikeras på lämpligt sätt medelst indikerings- apparaten 28. Exempelvis kan antalet mätvalsvarv från omkopp- x lingstidpunkten, dvs. från mätvalsens växel från fuktpåfö- ringsvalsen ll till färgpåföringsvalsen 12 eller omvänt, exar- rv9o776af1 12 till omkastningspunkten U indikeras. Det finns även möjlig- heten att indikera differentialkvotienten av mätanordningens mätsignal i mätningens växelfaser från fuktmedium till färg och från färg till fuktmedium.

Såsom har angivits avbryter kanalen 33 i mätvalsens mantelyta vid varje varv mätsignalen under en kort tidsperiod och åstad- kommer en peak. s Om mätsignalen upptecknas medelst en som registreringsapparat utbildad indikeringsapparat 28, erhålles mätsignalkurvor enligt fig. 6. ' I mätsignalkurvan 38a, 38b är upptecknade fyra peak till kort efter början av infärgningen och i mätsignalkurvan 39a, 39b är endast två peak upptecknade motsvarande_antal varv av mät- valsen tills omkastningspunkten har nåtts. Antalet peak fram tills omkastningspunkten har nåtts utgör sålunda ett mättal för fuktmediumfilmens utgångstjocklek. lI detta samband omnämnes uttryckfigen att början av mätvalsens 14 infärgning icke är identisk med början av färgändringen på ïplâten, varigenom anordningen av mätvalsen 14 enligt fig. 3 av- sevärt skiljer sig frân anordningen enligt fig. 2. vid mät- valsens anliggning mot färgpäföringsvalsen 12 är mätvalsens nmatning med fuktmedium avbruten men offset-plâtens matning är däremot ej avbruten utan den pågår i stället fortfarande utan någon störning.

Fuktmediumskiktets bortföring från den hvdrofila mätvalsen ef- ter anliggningen till färgvalsen sker genom oavbruten upp- spjalkning av vattenfilmen och påverkas sålunda knappast ge- nom färgskikttjockleken.

Vid tillbakasvängandet av den till mättning B10, B20 resp.

B30 infärgade mätvalsen (färgfilmtjocklek på mätvalsen i hur gvudsak lika med färgfilmtjocklek på färgvalsen) mot den i och för sig oleofila fuktpâföringsvalsen bortföres den på mätval- hu» .- www ...w-n s u.- w .7907768-1 13 sen kvarblivna färgfiflmen medelst fuktpåföringsvalsen. Genom den kontinuerligt förnyade fuktfilmen på fuktpåföringsvalsen fuktas mätvalsen fullständigt med fuktmedium. Här är förhål- landet mellan ifrågavarande skikttjocklekar inbördes ett mått för den tidsperiod som åtgår tills mätvalsen blir fri från färg, dvs. att omkastningspunkten inträder resp. en fototran- sistor indikerar frånvaron av färgen om en sådan transistor enligt fig. 2 inmonteras i anordningen enligt fig. 3.

Fig. 7 visar mätsignalkurvorna 40, 41, 42 för tre olika färg- skikttjocklekar på mätvalsen efter mätvalsens bortsvängning från färgvalsen till fuktvalsen. Alltefter fuktfilmtjockleken på fuktvalsen inträder omkastningspunkten tidigare eller se- nare. (“Peak" är för översiktens skull utelämnade i fig. 7).

Omkastningspunkterna anges medelst kurvansatserna med index b, c och d. Den stigning, med vilken dessa kurvansatser börjar är ett mått för den på fuktpåföringsvalsen befintliga fukt- filmtjocklek, som efter bortföringen av färg på mätvalsen se- nare inställes i vilotillstândet. Vid konstant färgfuktmedium- mängdförhållande inträder omkastningspunkten på samma tid, som efter fastställandet för ifrågavarande färg, fuktmedium och typ av plåten visar färg-vatten-styrningens optimum. I fig. 7 kännetecknas denna tidpunkt med pilen "G" (jämvikt).

Om alltför litet färg tillföres (t.ex. kurva 42). inträder om- kastningen med fuktmedeltjocklekarna motsvarande 42c och 42d tidigare än som önskas. Först en minskning av fukttillförseln till en filmtjocklek enligt 42e medför den rätta jämvikten.

Om denna korrektur ej genomföras, arbetar plåten med för mycket vatten och i tryckbilden visas t.ex. vattenmärken.

Om alltför mycket färg tillföres, t.ex. omkastningspunkt vid 40d, måste antingen färg bortföras - ny omkastningspunkt vid 4ld inträder - eller vatten måste tillföras, omkastningspunkt- en är då 40c.

Generellt gäller: Om jämvikten är störd genom förskjutning 1 riktning mnt alltfür 7907768-1- 14 mycket fuktmedium, inträder omkastningspunkten tidigare och vid alltför mycket färg inträder den senare.

I fig. 7 visas med vilken intensitet återuppbyggandet av fukt- mediumfilmen sker. Samma indexbeteckningar betyder samma inten- sitet och sålunda även samma fuktfilmtjocklekar för vilotill- ståndet. Mätningen av stigningen ger via tidskonstanten den- slutgiltiga fuktfilmtjockleken. Detta gäller även för färg- filmupnbyggandet på mätvalsen, när denna anligger mot färgpå- föringsvalsen.

En tredje utföringsform av uppfinningen visas i fig. 8. Mätval- sen 14 är till hälften av omfånget försedd med en oleofil del 43 av mantelytan och en hydrofil del 44 av denna. De båda man- teldelarna 43 och 44 är skilda från varandra medelst två kana- ler 45. Den oleofila manteldelen 43 kan t.ex. bestå av koppar noch den hydrofila av krom. För mätning av filmtjockleken på man- telytan hos mätvalsen 14 måste därför pålysningsmetoden använ- das. Det endast schematiskt i fig. 8 visade mäthuvudet innefat- n tar strâlningskällan 16, infraröddetektorerna 18 och 19 med de till dessa tillordnade filtrena 20 och 24 samt fototransistorn 21. För indikering av mätsignalerna från infraröddetektorerna förefinnes impedansomvandlare 26, räkneförstärkare 27 och indi- keringsapparat 28. Fototransistorn 21 är på samma sätt som vid utföringsformen enligt fig. 2 via förstärkaren 29 elektriskt förbunden med indikeringsapparaten 30 för färgfilmtjockleksin- dikering.

Mätvalsen 14 anligger i arbetsläge alltid samtidigt såväl mot den andra fuktpåföringsvalsen ll som mot den första färgpåfö- ringsvalsen 12. Den oleofila manteldelen 43 hos mätvalsen upp- tager endast färg från färgpåföringsvalsen 12 och den hydrofila manteldelen upptager endast fuktmedel från fuktpåföringsvalsen ll, trots att båda mätyteshalvorna successivt kommer i beröring med båda påföringsvalsarna. Vid passerandet av den oleofila man- telytan 43 är fototransistorn 21 inkopplad och vid passerandet av den hydrofila mantelytan 44 är infraröddetektorerna 18 och 19 inkopplade. Indikeringsapparaten 28 indikerar sålunda en 7907768-1 15 fuktfilmtjocklek, som svarar mot den andra fuktpåföringsvalsen ll, under det att indikeringsapparaten 30 indikerar en färg- filmtjocklek, som svarar mot färgpåföringsvalsen.

Tryckpersonalen, som styr fukttillförseln och färgtillförseln, erhåller sålunda ett mätvärde, som återger det i realiteten på plåten befintliga fukt~färg-förhållandet på ett mycket till- fredsställande sätt, enär mätvalsen 14 anligger på samma sätt som offset-plåten mot fukt- och färgverkets valsar. Tryckper- sonalen kan sålunda på enkelt sätt reglera den fukt-färg-jäm- vikt, som har fastställts som optimal. Dessutom förefinnes möj- lighet att använda mâtsignalerna från infraröddetektorerna 18 och 19 samt från fototransistorn 21 för en automatisk reglering av fukt-färg-jämvikten. ..,..._... l-..

Claims (5)

7:91) 717 s s - 1 16 PATENTKRAV.

1. Anordning för mätning av fukt- och färgjämvikten hos offsettryckverk med en i färgfilmsströmmen liggande mätvals, en ljuskälla, en mätfotomottagare, en jämförelsefotomottagare, samt med vardera ett filter i mät- och jämförelaestrâl- gången, k ä n n e t e c_k n a d av att en enda mätvals (14) är anordnad, vilken är anaëtthar mot såväl den första färgpâföringsvalsen (12), som mot den sista vfuktpåföringsvalsen (ll), samt att åtminstone vissa områden av mätvalsens (14) mantelyta är hydrofilt utbildade.

2. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a dy av att ljuskällan (16) är anordnad i en mätvals (14) av glas, samt att två infraröddetektorer (l8,l9) och en fototransistor (21) är anordnade att mottaga dess strålning så att över K infra-röddetektorerna (l8,19) fuktfilmtjockleken och över en fototransistor (21) färg-skiktandelen 1 vätskeskiktet på mätvalsens (14) mantelyta är fastställbara.

3. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att mätvalsen (14) är svängbart lagrad och är omväxlande ansëttbar mot den sista fuktpåföringsvalaen (11) liksom den första färgpåföringsvalsen (12), samt att mätvalsens (14) hydrofila mantelyta bryts av ett i axiell riktning törlöpande, ej vätbart område (33).

4. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att mätvalsen (14) är samtidigt ansättbar mot den första färgpâföringsvalsen (12) och mot den sista fuktpåföringsvalsen (ll), att sett i omkretsriktningen mätvalsens (14) mantelyta till vardera ungefär hälften uppvisar ett hydrofilt (43) och ett oleofilt (44) K område, varvid det hydrofila området (44) hos mätvalsens mantelyta är skilt från det oleofila området (43) genom kanaler (45).

5. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att ljuskällan (16) är anordnad utanför mätvalsen (14) så att medelst reflekterande strålar med hjälp av infraröddetektorer (l8,19) mot mätvalsens (14) hydrofila mantelytområde (44) fuktfilmtjockleken och med hjälp av en fototransistor (21) färgfilmtjockleken på det oleofila mantelytområdet (43) är mätbar.