SE418728B - Apparat och forfarande for upptagning och avskiljning av skikt av slappt material - Google Patents

Description

a) 7809825-8 från en stapel. Ännu en anordning beskrives i den amerikanska patentskriften 3 756 587.

Många av dessa kända anordningar är effektiva i olika avseenden, men samtliga har nackdelar i ena eller andra avseendet, vilka begränsar deras användbarhet. Vid ett arbets- förlopp, där alla betingelser är fasta, i det att alla skikt 'ständigt har samma storlek och form samt består av samma material, är det ofta möjligt att anpassa en eller flera av de kända anordningarna för en godtagbar effektivitet. Det är emellertid ofta så, att anordningen skall hantera delar med olika storlekar och/eller former och av olika material, för vilket ändamål de kända anordningarna icke lämpar sig. Även om bearbetningen innefattar endast delar av samma stor- lek och form, kan det uppstå allvarliga problem vid arbete med olika material vid olika tillfällen. Alla kända anord- ningar är behäftade med allvarliga brister, om man måste hantera olika material och/eller former.

I Föreliggande uppfinning avser en anordning för grip- ande, lyftning och avskiljning av ett skikt av tyg eller annat slappt material från en tillskuren stapel därav. Anordningen är utrustad med en kombination av organ för kvarhâllande av en del av det översta skiktet och organ för friktionsmässigt gripande av ett angränsande område av det kvarhållna skíktet och förflyttning därav, först för att bilda en våg i skiktet och därpa för att-nypa vågen. Anordningen innefattar organ för att hålla griporganen och kvarhållníngsorganen i ett be- stämt geometriskt förhållande samtidigt som de kan oberoende av varandra bringas i styrd och ställbart eftergivlig kontakt med skiktstapeln. Det inses att olika skiktmaterial kan ha vitt skilda egenskaper vad avser styvhet, tjocklek, vikt, râhet eller jämnhet, känslighet för skada eller märkning m.m.

Vidare kan vid tygskikt med mönstervävnad ett skikt ha vari- erande tjocklek och en stapel_av dylika skikt kan vara ojämn och vågíg på grund av den kumulativa effekten av de enskilda skiktens variationer. Föreliggande anordning har förmåga att ta upp dylika variationer och ger effektivt och tillförlitligt arbete under många olika betingelser.

Uppfinningen avser även en anordning, som effektivt begränsar och styr upptagningen av ett enkelt skikt från en 7809825-8 stapel. Vid en typisk bearbetning har man erhållit en stapel av tillskurna skikt från en föregående stansskärning, varvid ett stansverktyg drives genom en packe av tygstycken för att skära ut en hel stapel av formade skikt. Ofta är dylika verktyg icke idealiskt skarpa, så att kantområden på angräns- ande skikt sammansmälter (vid syntetiskt material) eller trasslar in sig i varandra (vid naturfibrer). När ett enda skikt skall tas upp, händer det därför ofta, att ett eller flera av de angränsande skikten följer med,så att mer än ett skikt tas av och/eller stapelns övre del råkar i oordning.

Enligt föreliggande uppfinning är de skiktet gripande och nyp- ande organen anordnade på avstånd från skiktkanterna och in- rättade att förskjuta en kant av skiktet inåt på stapeln.

Om andra skikt sitter fast vid den förskjutna kanten, rullas de upp och medföres ett kort stycke, varpå de temporärt bringas i kontakt med och effektivt hålles fast av ett nedhàllarorgan.

Vid fortsatt förskjutning av det översta skiktet skiljs det längs sin förskjutna kant från de fasthàllna underliggande skikten. Därefter och före nästa skiktavtagning lyftes ned- hållarorganet ovanför stapeln, så att det upprullade skiktet kan återgå till sitt normala plana tillstånd på stapeln.

Uppfinningen kännetecknas även av att en klaffanord- ning är anordnad för samverkan med skiktnyp- och -lyftorgan, så att när ett enkelt skikt skilts från stapeln och lyfts i U ena'kanten, en plattliknande transportklaff införs mellan sta- peln och det delvis lyfta skiktet för att avsluta särskiljningen och därpå föra bort skiktet från stapelområdet till ett annat ställe. Det inses, att även sedan ett skikt har gripits och skilts från stapeln vid ena kanten, skiktet fortfarande kan vara sammansmält med eller hoptrasslat med undre skikt i stapeln längs andra kanter, varför en enkel lyftning av skiktet från stapeln kan medföra avtagning eller förskjutning av ett eller flera andra skikt. Enligt uppfinningen manövreras den plattliknande transportklaffen för rörelse i huvudsak i ett med stapelns yta parallellt plan och införas mellan stapeln och det lyfta skiktet, medan stapelnedhållaren är verksam och medan det lyfta skiktet fortfarande nypes, för att progres- sivt lossa det lyfta skiktet från resten av stapeln. Transport- 3 78Û9825'8 klaffen förflyttas från skiktetn gripna kant mot dess fria kant för att hålla skiktet i spänning under utförande av en progres- siv frigöring av kanten. Vid slutet av klaffens frígörings- slag vilar det frigjorda skiktet på klaffens översida och kan transporteras bort, när klaffen dras tillbaka. Medan ett skikt transporteras av klaffen, kan ett annat nypas och lyftas, så att maximal effektivitet uppnås.

Uppfinningen avser vidare ett förfarande och en anordning för reorientering av ett tygskíkt, om så erfordras, efter avskiljning och transport för inriktning av skiktet i förhållande till en symaskin eller annan produktionsanordníng.

De inses, att den ursprungliga stapeln av skikt kan vara något oregelbunden till följd av tidigare hantering. Sålunda kan de översta skikten i stapeln, när de möter nyporganen, vara icke helt tillfredsställande anordnade och även bli föremål för en viss förskjutning och felorientering under gripandet, lyftandet och transporten. I praktiken möter man praktiskt taget aldrig ideala betingelser, varför det avskilda skiktet ofta behöver placeras och orienteras före bearbetningen. Vid föreliggande system åstadkommas den slutliga placeringen och orienteringen medelst ett par sveparmar, som bringas i kontakt med en skikt- kant och bringas att utföra en sidosveprörelse längs skiktkanten, medan skiktet lätt påverkas i kantens riktning. Denna kombine- rade effekt lokaliserar och orienterar snabbt skiktet i förhåll- ande till systemets rcferensaxlar.

Uppfinningen beskrivs närmare i samband med en föredragen utföringsform och i anslutning till bifogade ritningar.

Pig. 1 visar en planvy uppifrån av en anordning en- ligt uppfinningen för avskiljning och transport av tygskikt.

Fig. 2 visar en sidovy av anordningen enligt fig. 1.

Pig. 3 och 4 visar i större skala partiella vyer av en grip- och lyftmekanism i den i fig. 1 visade anordningen i olika lägen.

Pig. 5 och_5 visar en partiell ändvy och en partiell sidovy.i större skala av ett skiktgriphjul, som ingår i den i fig. 3 och M visade mekanismen.

Pig. 7 är en partiell vy i större skala av grip- och nypelement i anordningen enligt uppfinningen- 7809825-8 Fig. 8 och 9 är partiella vyer uppifrån och under- ifrån i större skala av ett skiktgriphjul tillsammans med organ för drivning av hjulet.

Pig. 10 är en partiell vy av en hållarsko som ingår i anordningen enligt uppfinningen.

Pig. 11 - 1U är vyer, som åskådliggör funktionen av grip- och lyftorganen i anordningen i samband med en stapel- nedhållare.

Pig. 15 - 19 är vyer, som åskådliggör funktionen av en transportklaffanordning.

Fig. 20 ~ 22 åskådliggör funktionen av en anordning -för inriktning av skiktet.

I figurerna 1 och 2 visas en anordning för lyftning och transport av skikt, avsedd exempelvis för genomförande av en operation vid tillverkning av klädesplagg. En stapel 30 av tygstycken (i det visade exemplet skjortfícksämnen) är an- bragt vid sidan om en bandtransportör 36, som leder till en icke visad symaskin eller annan bearbetningsapparat. Anord- ningen enligt uppfinningen tjänar till att gripa, särskilja och lyfta tygskikten ett i sänder från stapeln 3ü och föra över dem till bandtransportören 36. Efter inställning och in- riktning av tygstycket läggs detta ner på bandet 36 för transport till bearbetningsapparaten.

Stapeln 30 av tygstyoken är vanligen många centimeter tjock och innefattar ett stort antal enskilda materialskikt.

Stapeln ligger inom en lämplig styrning och bärs av en rörlig plattform. Stapelstyrningen och plattformen är konventionella element, som inte ingår i uppfinningen, och de visas därför ej.

Det kan emellertid nämnas, att stapelstyrningen innefattar flera vertikala styrelement som löst omger och styr stapelns 3U sido- och ändkanter. Plattformen med hela stapeln rör sig vertikalt innanför styrelementen, och denna rörelse styrs av lämpliga medel av konventionell och välkänd konstruktion, så att stapelns översta skikt hålles vid en önskad bestämd nivå.

Exempelvis kan man använda ett organ, som vid avtagning av skikten från stapelns övre ände avkänner den minskade stapel- höjden och utlöser en stegvis skeende höjning av stapeln, så att dess översta skikt hålles vid önskad nivå. 7809825-8 I det visade utförandet innefattar apparaten ett par stativelement M1, H2, vilka bär apparatens rörliga delar i önskat förhållande till skiktstapeln och till transportören 36. En stång 37 sträcker sig mellan stativelementen och bildar svängningsaxel för en lyftarm 31, som innefattar ett par på stången 37 lagrade plattor, som är förbundna, men anbragta på avstånd från varandra. Vid sin yttre ände bär lyftarmen 31 en skiktupptagsenhet 92, som beskrivs närmare nedan.

Som framgår av fig. 1 och 2, här lyftarmen 31 en uppåtriktad arm 931 Denna är medelst en tapp SH ansluten till en kolvstång UH vid ett pneumatiskt manöverdon H3 (lyft- manöverdonet). Lyftmanöverdonets NS cylinder är svängbart anbragt på en uppskjutande del 95 av en central stativplatta 96, vilken är fast förbunden med de yttre stativelementen H1, H2.

Lämpligen är manöverdonets kolvstång UH inte direkt förbunden med tappen SU, utan glidbart förbunden med denna, varvid en lätt tryckfjäder 85 pressar tappen SU mot ett huvud 88 på kolvstången. Tjäderns 85 sammantryckning inställs medelst gängade kragar 87, som är ställbart anbragta på kolvstången.

Arrangemanget är sådant, att när manöverdonet U3 utför ett fullständigt slag i utgående riktning, det vridmoment, som därvid bibringas lyftarmen, begränsas till ett bestämt maximum av fjäderns B5 inställning. Fjädern trycks samman när lyft- armen möter ett bestämt motstånd, varvid kolvstângen Hu glider i tappen 9% (figur U). Fjädern 85 har lämpligen tämligen liten fjäderkontánt, så att_en viss variation av kolvstångens över- rörelse kan upptas utan att den av fjädern 85 utövade tryck- .kraften väsentligt påverkas.

I det visade utförandet påverkas lyftarmen 31 också av en torsionsfjäder 86, vilken man vid behov justerar för att väsentligen utbalansera lyftarmen och tillhörande delar.

Detta skulle också kunna ernâs med hjälp av en lämpligt anbragt motvikt. Syftet är i båda fallen att noga balansera lyftarmen, så att de av armen utövade arbetstrycken kan fininställas med hög precision medelst tryckfjädern 85.

Den på lyftarmens 31 ände anbragta upptagsenheten 92 är anordnad att när lyftarmen sänks genom utskjutning av man- överdonets H3 kolvstång bringas i ingrepp med skíktstapelns 3N 7809825-8 översta skikt H6 för att gripa detta skikt på ett sätt, som beskrivs närmare nedan. Upptarsenhßten innefattar ett par på lyftarmsplattornas 90, 91 yttre ändar anbragta lagerplåtar 97, vilka roterbart bär en hjulaxel 98. Ett griphjul 32 och ett drev 56a för detta är fastkilade eller på annat sätt fästa på hjulaxeln 98. Drevet 56a samverkar med en kuggstâng 55, som styrs för längsgående rörelse i ingrepp med drevet Sßa medelst en av lyftarmen buren tryckrulle 80.

Vid sin inre ände styrs kuggstången 56 av ett lager- block 99 och är ansluten medelst en koppling 100 till en kolv- stång 101 i ett pneumatiskt manöverdon 55. Enligt ett känne- tecken för uppfinningen är kolvstången 101 normalt påverkad i riktning mot ett utgångsläge mellan det fullt indragna läge! och det fullt utskjutna läget medelst tryckfjädrar 83, BU, som är anbragta på kolvstàngen 101 och kuggstången 56. Fjädern 83 stöder mot manöverdonets 55 ände och mot kopplingen 100, och fjädern BU stöder mot kopplingen 100 och mot lagerblooket 99.

Fjädrarnas 83, 8N normala kompression är sådan, att de mot varandra riktade tryckkrafterna balanserar varandra när kolv- stången 101 är i ett mellanläge, där dess ände lämpligen ligger något närmare läget i fullt framskjutet tillstånd än läget i fullt indraget tillstånd.

När manöverdonet 55 (gripmanöverdonet) bringas att dra in kolvstången 101 vrids drevet 56a och därmed gríphjulet 32 moturs (enligt ritningsfigurerna). Man kan anordna lämpliga medel (icke visade) för ställbar begränsning av manöverdoneis indragningsslag. men för uppfinningens syften är det í allmänhet tillräckligt att ha ett sådant konstant slag, att hjulet vrids exempelvis 95 - 100° moturs. Såsom förklaras fullständigare i det följande, är gripmanöverdonets 55 utgående slag lämp- ~ligen något större än indragningsslaget, varpå kolvstângen 101 får återgå till sitt neutralläge eller viloläge. I detta syfte styrs gripmanöverdonet 55 av en icke visad fyrvägsventil med en engångspulsanordning hörande till framskjutningsslaget.

Efter indragning av kolvstången för vridning av griphjulet 32 95 - 1000 moturs omläggs fyrvägsventilen och införs en luft- puls vid manöverdonets 55 motsatta ände, så att stången 101 skjuts fram tillräckligt för vridning av hjulet medurs en större vinkel än vid vridning moturs. Sedan luftpulsen har 7809825-8 120 fverkat, töms cylinderns båda kamrar, varvid kolvstången åter- går till det av fjädrarna 83, BU bestämda neutralläget.

Såsom framgår av fig. 5 - 9, innefattar griphjulet 32 lämpligen ifatt paket av tandskivor H8 försedda vardera med en krans av radiellt utskjutande, tämligen vassa tänder %. Mellan tandskivorna H8 är insatta distansskivor H9 av något _mindre diameter, vilka håller i sär tänderna 5H i sidled och dessutom begränsar tändernas inträngningsdjup. Tändernas SH form är inte av avgörande betydelse, men en tämligen skarp ságtandning har visat sig vara fördelaktig med många olika slags skiktmaterial. Huvudkravet på gríphjulets 32 ytbeskaffen- het är att den skall vara sådan, att hjulet kan komma i verksamt ingrepp med ett enda skikt H6 av material på stapeln 3H och förflytta skiktet i sidled i en i dess huvudplan liggande rikt- ning utan att skada skiktmaterialet. I ett praktiskt utförande av uppfinningen är ett griphjul 32 med en bredd av ca 6 mm försett med tänder SH, som skjuter ut ca 0,U mm utanför distans- skivornas H9 omkrets.

Hjulaxeln 98 bär en svängbar pressenhet 102. Denna innefattar en bärande hävstång 103, som är monterad på hjul- axeln och försedd med en utskjutande arm 100 och en uppskjutande arm 105. Armen 105 hålls normalt tryckt till kontakt med ett 'stoppanslag 106 medelst en fjäder 107, som bärs av en axel 108 och stöder vid sina ändar dels mot ett av armen 105 buret stift 109, dels mot ett av en tryckställarm 111 buret stift 110. Ar- men 111 är svängbart monterad på axeln 108 och hållas medelst -friktion eller på annat sätt i ett förinställt läge. Vid sväng- ning av ställarmen 111 moturs utövar fjädern 107 ett ökat uppåt- riktat tryck, varvid den på hävstången 103 medurs verkande kraften ökar. Lämpligen är fjädern 107 mycket lätt och möjlig- gör fininställning av hävstångens 103 svängníngsrörelser runt hjulaxeln 98. _ Ett pressarfotsaggregat är fäst vid armen 100, t.ex. medelst en i en slits 62 ställbar skruv 61. I det visade utförand Adet innefattar pressarfotsaggregatet ett block 112, vid vilket ett par åtskilda avdragsplattor 113 är fästa. Som framgår av fig. 8 och 9, är avdragsplattorna 113 anbragta på ömse sidor om griphjulet 32, företrädesvis med plattorna tätt intill hjulets 7809825-8 yttre skivor. Avdragsplattornas 113 undre kantytor 11U bildar avdragsytor, och pressarfotsaggregatet är så anbragt på armen 10H, att avdragsytorna överlappar hjulet 3? till ett ställe som ligger radiellt innanför distansskívornas H9 omkrets. Det är dessutom önskvärt, att avdragsytorna 11U i det omrâde, där de korsar griphjulets 32 omkrets, bildar en tämligen liten vinkel med ett tangentblan. Som framgår av fig. 14, bildar avdragsytorna 11U en vinkel A av mindre än H50 med hjulets tangent. Arrangemanget.är sådant, att ett av tandskivorna H8 gripet och mot avdragsytorna 11U manat tygskikt förskjuts utåt från tänderna 5% och lösgörs från dessa utan att skikt- materialet skadas eller märks.

En pressarfot 33 är svängbart fäst vid blocket 112 medelst en tapp 115 (figur 7). Pressarfoten 33 har undertill en pressyta 116, som är avsedd att tryckas mot skiktstapeln SH, när lyftarmen 31 sänks genom framskjutning av lyftmanöverdonet H3. Pressytan kan eventuellt vara rå för att ge bättre gripverkan eller rentav ha stift eller nålar för användning med styva skiktmaterial.

En liten fjäder 57 är insatt mellan blocket 112 och pressarfoten 33 och strävar att svänga foten medurs mot ett be- stämt gränsläge, som visas i figur 7. I detta gränsläge ligger pressarfotens översida 117 lämpligen under avdragsytorna 11k och bildar en mottagnings- eller uppsamlingsslits 118. Pressarfoten 33 är också försedd med en klämyta 119 vid sin närmast hjulet 32 belägna ände. Klämytan 119 sträcker sig i spetsig vinkel mot pressytan 116, så att den bildar ett relativt skarpt främre hörn 120 och så att den är på i huvudsak konstant avstånd från hjulets 32 omkrets. Pressarfoten är så anbragt och inriktad på armen 100, att när pressarfoten 33 befinner sig i sitt nyssnämnda gränsläge, mellanrummet mellan klämytan 119 och hjulets tänder ÉU är något större än tjockleken av ett skikt av skiktmaterialet.

Enligt uppfinningen åstadkommas gripandet av ett enda skikt H6 från stapeln 3U genom att manöverdonut U3 bringas att skjuta fram kolvstången UU och svänga lyftarmen 31 medurs. När upptagsenheten 92 kommer i kontakt med skiktstapelns översída, utsätts lyftarmen 31 för en reaktionskraft, som motverakr fort- satt svängning medurs. Kolvstången UH utför emellertid ett 7809825-8 _fullt slag, under det att fjädern 85 trycks ihop för att uppta kolvstångens fortsatta rörelse utan att lyftarmens rörelse fortsätter. Den av tryckfjädern 85 utövade kraften inställs på grund av empiriska observationer för anpassning till olika material, beroende på sådana faktorer som skiktets tjocklek, densitet, elasticitet mÄm. När fjäderns 85 hoptryckning är rätt inställd, utövar kolvstången NU i fullt framskjutet läge ett noga reglerat tryck på skiktstapeln 3U, så att gríphjulet 32 tränger tillräckligt in i ett enda skikt för att gripa detta, men inte tränger in djupt i det andra skiktet. I vissa fall kan det vara önskvärt att ta upp exakt två från stapeln, vilketkæiernås med anordningen enligt uppfinningen genom en lämplig anpassning av dess komponenter, inklusive eventuell användning av ett hjul 32 med större effektivt tanddjup.

När lyftarmen sänks mot skiktstapeln 3%, ansätts pressarfoten 33 mot det översta skiktet M6 något före hjulet 32, varvid hela pressenheten svängs omkring hjulaxeln 98 mot fjäderns 107 verkan. I apparatens gripläge, som visas i figur U, är alltså hela pressenheten 102 förskjuten moturs från viloläget, så att pressarfoten 33 pressas mot skiktstapeln med en kraft, som är oberoende av den på griphjulet 32 utövade kraften och är en funktion av fjäderns 107 spänning. Denna spänning kan enligt uppfinningen inställas med hög precision genom manipulering av hävstången 111, så att en önskad presskraft kan utövas på stapeln. Typiskt utövas en presskraft som är tillräcklig för att säkert hålla fast det översta skiktet mot sidoförskjutning i förhållande till pressarfoten utan att tyget blivit märkt eller eljest vanställt. Alldenstund pressarfoten 102 är sväng- bart lagrad runt samma axel som griphjulet 32, ändras givetvis inte dess geometriska relation till hjulet, när den svängs mot -verkan av fjädern 107. 7 Skiktstapelns 34 översida kan vara ojämn av många anledningar. Delvis upptas denna ojämnhet av pressarenhetens 102 rörelse under inverkan av fjädern, såsom nyss beskrivits.

Dessutom kan pressarfoten 33 själv inställa sig omkring sin svängtapp 115 och därmed anpassa sig efter stapelns vågighet.

När pressarfotsaggregatet rör sig nedåt, kan pressarfoten 33 verkan. Fjäderns 57 påverknings- ställskruv 121. alltså svänga mot fjäderns 57 kraft kan vid behov inställan medelst en '20 7809825-8 11 En typisk grip- och lyftsekvens återges srhematíski av fig. 11 - 1U. Först sänks lyftarmen 31 med tillhörande delar medelst lyftmanöverdonet H3, varvid dels griphjulet 3? kommer i noggrant inställd tryckkontakt med det översta skiktet, dels pressarfoten kommer i noggrant inställd tryckkontakt med det översta skiktet under ett tryck, som bestäms av fjäderns 107 inställning. Som framgår av ritningarna, är lyftarmen och skiktstapeln 34 anordnade på så sätt i förhållande till var- andra, att hjulet 32 och pressarfotsaggregatet ansätts mot skikt- stapeln i närheten av, kant 122 (vilken kan betraktas som den främre kanten). men på något avstånd från skiktstapelns Sedan armen har svängts ned mot stapeln, bringas gripmanöverdonet 55 att arbeta, så att det drar in kolvstången 1Ö1 och framkallar vridning av griphjulet 32 moturs. Därvid dri- ver griphjulets tänder SH, vilka ingriper i det översta skiktet H6, detta skikt åt höger (enligt fig. 11) väsentligen i dess plan. Eftersom skiktet hålls fast av pressarfoten 33, kan emel- lertid endast skiktets kantpartí, till vänster om pressarfoten, röra sig. Följden är, att det böjliga skiktmateríalet i det smala området mellan hjulets 32 undersida och pressarfotens framkant 120 rynkas upp och förs uppåt och åt höger av hjulets rotation. Efter några graders vridning kommer den uppåtriktade rynkans högsta ställe i kontakt med avstrykarytorna 11U. Vid hjulets fortsatta vridning leds skiktet successivt utåt från hjulets tänder och stryks av från dessa av avstrykarytorna, och ett veck 65 av skiktmaterialet samlas i slitsen 118 ovanför nressarfotenl Materialet för detta uppsamlade veck tas givet- vis helt och hållet från området till vänster om pressarfoten '33, under det att materialet under foten och till höger om denna hålls stationärt av fotenstryck.

Vid den inledande inställningen av pressarfots- aggregatet på armen 103 bringas gripytan 119 på ett sådant litet avstånd från tänderna SÅ, att när ett veck drivs mellan hjulet och gripytan och in i slitsen 118, de båda tyglagren grips eftergivligt mellan ytan 119 och hjulet 32. Vidare är avståndsinställningen och inställningen av fjädern 57 sådana, att tänderna S4 inte går genom till det undre tygskiktet, åt- minstone sà-länge pressarfoten 33 år ansatt mot skiktstapeln och hjulet är í rörelse. Eventuellt kan den inledande inställ- vsosszs-e ~ i 'rn 16 12 ningen av pressarfotsaggregatet vara sådan, att när lyft- enheten har sänkts till läget enligt fig. U, pressarfoten 33 bringas att svänga några grader moturs, så att gapet mellan gripytan 119 och hjulet 32 ökas något. När ett skikt har gripits, svänger pressarfoten tillbaka till sitt utgångsläge, så att gripverkan förstärks.

Vid gripenhetens arbete är ett fullt slag av grip- manöverdonet 55 från dess mellanliggande viloläge avsett att åstadkomma ca 95 - 1U0° vridning moturs av hjulet 32, så att det översta skiktet H6 bringas i det tillstånd, som visas i fig. 11, med vecket 65 fullt utvecklat i uppsamlingsslitsen 118.

Såsom ofta är fallet, kan det översta skiktets NB framkant G3 vara hopsmält eller hoptrasslad med framkanten 63a på ett eller flera underliggande skikt GU. I så fall släpas detta ' eller dessa skikts kantpartier med när det översta skiktets H6 framkant förskjuts vid griphjulets 32 vridning. Vid slutet av gripmanöverdonets 55 slag kan tygskikten ofta se ut såsom visas i figl 11. ' I ett utförande av uppfinningen utlöses ett nedhåll- ningsorgan 68, som bärs rörligt av ett stöd, vid slutet av manöverdonets 55 återgångsslag och bringas att gå ned (under inverkan av tyngdkraften eller på annat sätt) mot skiktstapeln till det i fig. 12 visade läget. Nedhållningsorganet 68 har lämpligen ett nedåtriktat finger 71, som ansätts mot skikt- stapeln på ett avstånd från stapelns framkant 122, vilket är något mindre än den sträcka som det översta skiktet M6 för- flyttas under hjulets 32 griprörelse. När nedhållningsorganet EQ sänks, tryckes fingret mot och håller kvar nästa skikts uppvikta kant. Om skikten skiljs ordentligt åt redan från bör- jan, går fingret naturligtvis endast ned mot stapelns översida, såsom visas i fig. 1H. Det nedåtriktade fingret 71 tjänar till att undvika tilltryckning och därmed skarp vikning av ett veckat kantparti vid de ofta uppträdande tillfällen när hop- trassling av kanterna förekommer.

" När nedhållningsorganet 68 har sänkts, bringas lyftmanöverdonet H3 att arbeta i motsatt riktning, så att lyftarmen höjs och därmed upptagsenheten 92. Det översta skiktet hålles därvid fast av hjulets tänder SH mot gripytan 119 och dras därför uppåt, såsom framgår av fig. 12 och 13, varvid 1,5 , 7809825-8 13 det översta skiktet dras bort från de av fingret 71 kvarhållna undre skikten. Därvid lösgörs de hopsmälta eller hoptrasslade kanterna 63, 63a från varandra, åtminstone i närheten av upp- tagsenheten 92.

I speciella fall, där hoptrassling av skiktens kanter är av liten betydelse, skulle man kunna manövrera upptagsenheten_ 92 efter lyftningen av armen 31 för att transportera det lyfta tygstyoket till dess destination genom att förflytta upptaga- enheten i dess helhet. I ett utförande av uppfinningen får man emellertid avsevärda fördelar såväl som högre arbetskapacitet genom att begränsa upptagsenhetens funktion till gripande och lyftande av en kant av det översta skiktet och anordna särskilda 'transportmedel för att lyfta och avskiljs tygstycket i övrigt och förflytta det till dess mål. I en typisk stapel av stansade tygstycken kan hopsmältningen eller hoptrasslingen av kanterna vara besvärande runt hela Omkretsen. Att särskilja skikten endast vid ett avsnitt av framkanten på ovan beskrivet sätt är därför inte under alla omständigheter tillräckligt för effek- tiv lösgöring av det översta skiktet.

Sedan upptagsenheten 92 har bringasts till sitt övre läge, såsom visas i figur 1U, medförande skiktets H6 frigjorda framkant, skjutes en transportklaff 35 fram från ett undanfört läge, som visas med brutna linjer i fig. 1, till ett främre läge, som vissas med heldragna linjer i fig. 1. Klaffen 35 är på lämpligt sätt styrd och buren avstativdelarna H1, H2, så att den är rörlig horisontellt fram och åter mellan dessa lägen. Varje lämpligt drivorgan kan ahvändas, t.ex. en motor som driver en ändlös kedja, vid vilken klaffen är fäst. Ett arbetsslag av kedjan tjänar till att föra fram klaffen från dess undanförda läge till dess framskjutna läge och åter till dess undanförda läge över transportören 36. Anordningens allmänna kapacitet ökas om grip- och luftmekanismens arbete synkroniseras med transportmekanismer- nas på sådant sätt, att när klaffen 35 avger ett avskilt skikt till transportören 36, upptagsenheten återgår till skiktstapeln 3H för gripande av nästa skikt.

Enligt uppfinningen är klaffen 35 försedd med en smalnande främre ände, vars smalaste parti är i linje med upp- tagsenheten 92. När ett tygstycke grips och lyfts av upptaga- enheten, blir i vissa fall särskiljandet av ett par skikts kan- 1D 7809825-8 1D ter effektivt endast i omedelbar närhet av själva upptagsenheten.

Klaffens smala framkant 123 kan emellertid gå in mellan det översta skiktet och det närmaste undre skíktet i detta smala område. När klaffen fortsätter sin rörelse framåt, medan upp- tagsenheten håller fast det översta skiktet och nedhållnings- organet 88 håller fast alla de övriga skikten i stapeln, går klaf- fens sneda kanter 124 fram mellan skikten och skiljer kanterna 63, 63a fullständigt från varandra. Klaffen fortsätter sin rörel- se under det översta skiktet UB och lyfter successivt detta skikt upp på sin översida, samtidigt som den successivt skiljer alla eventuellt hoptrasslade kantområden av det översta skiktet och de undre skikten, tills klaffens hela ündparti 123, 12k kommer ut bakom det översta skiktets bakre kant. När klaffen är fullt framskjuten, är alla kanter på det översta skiktet fri- gjorda från stapeln och hela skíktet lyft ovanför stapeln, vil- ande på klaffens översida. Klaffens rörelse kastas omedelbart om, så att klaffen återgår till sitt undanförda läge över transpor- tören 36 medförande det avskilda skiktet.

Upptagsenhetens 92 gripverkan på det avskilda skik- _tet under inskjutningen av transportklaffen 35 förstärks av pressarfotens tämligen skarpa hörn 120. Detta hörn motverkar rörelse av det avskilda skiktet i riktningen för klaffens rör- else åt höger medan skiktkanterna frigörs av klaffen.

Som framgår av figur 1, skjuteršklaffen 35 i fullt framfört läge utanför det avskilda skiktets bortre kant 126.

På klaffens översida och nära dess framkant finns ett par inriktningsklackar 7%. Dessa befinner sig på ömse sidor om och på kort avstånd från klaffens míttlinje och har framskjutande läppar 127 (fig. 18). Inriktningsklackarna är inrättade att vid kláffens 35 återgångsslag eller transportslag ingripa mot skikt- kanten 126 för att säkerställa ett bestämt gripande av det avskil- da skiktet och bidra till dess inriktning.

Det avskilda skiktets kanter visarofta benägenhet att rulla sig. För att inriktningsklackarna 7U skall säkert ingripa mot skiktkanten 126 är ett förskjutbart lätt nedhåll- ningselement anordnat att ansättas mot det avskilda skiktets översida och hålla ned skiktkanten 126 på klaffen, åtminstone i området omkring klackarna 74, tills skíktet grips av dessa. '25 78098258 Nedhållningselementet kan bestå av ett kort stycke kulkedja 81. eller liknande, vilket är anbragt längs med klaffens 35 mitt- linje och upphängt i båda ändarna vid en av en Lvürgáendc stång 82 buren stav 81a. Här klaffen 35 går till sitt framförda läge eller upptagsläge, och skiktet UB tas upp och lyfts av den framåtgående klaffen, förskjuts den från början fritt hängande kedjan 81 något uppåt, såsom framgår av fig. 16 - 18. Ett par- ti av kedjan ligger mellan klackarna 7U, så att skiktkanten hålls plan på klaffen åtminstone i det området. I vissa fall kan kedjan 81 också tjäna till att avleda statisk elektricitet från det av- skilda skiktet.

När transportklaffen 35 börjar sitt âtergàngsslag, är det avskilda skiktet grípet vid sin bakre kant och medbringas av transportklaffen, tills denna kommer till det med brutna linjer i fig. 1 visade läget. Omedelbart före början av klaf- fens returrörelse måste emellertid tygstyckets kant frigöras från upptagsenheten 92, så att skiktet kan åtfölja klaffen. En till- förlitlig och effektiv avkastning av det avskilda skiktet från upptagsenheten 92 åstadkommes genom att griphjulet 32 vrids medurs en vinkel som är större än den vinkel hjulet vreds mot- urs under gripandet av skiktet. Detta ernás genom att grip- manöverdonet bringas att momentant arbeta i utskjutningsriktningen medelst en pulsventil. Vid detta momentana arbete av manöver- donet 55 skjuts dess kolvstâng 101 ut åt höger (enligt rit- ningarna) till och förbi det neutralläge som bestäms av de var- andra motverkande fjädrarna 83, SU. Om hjulets 32 vridning under gripandet är ca 95 - 1000 moturs, är hjulets vridning under av- kastandet lämpligen 10 - 150 större, exempelvis 105 - 1150. Don- na större vridning i avkastningsriktningen säkerställer, att när klaffens 35 till manöverdonet 55 tygskiktet är helt fritt från upptagsenheten transportrörelse börjar. Sedan manöverpulsen har upphört och lufttrycket sjunkit, återför en 101 till dess viloläge eller neutralläge. let 32 en liten vinkel moturs, men detta har fjädern 8% kolvstång- Därvid vrids hju- ingcn effekt, efter- som skiktet redan har firigjorts från upptagsenheten.

Transportklaffens 35 rörelse bör ske med hög hastig- het (t.ex. 600 mm/s). För att inte det avskilda skiktets främre kant_skall lyftas som följd av skiktets rörelse i förhållande -30 ' vid lämplig tidpunkt under '7809825-8 till luften under transportrörelsen, är nedhållningsorgan anordnade omedelbart ovanför klaffens 35 plan i omrâdet mellan upptagsenheten 92 och läget ovanför transportören 36. I det visade utförandet utgörs nedhållningsorganen av ett par långs- gående styrtrådar 128, som bärs frihängande av konsoler 129.

Styrtrådarna 128 grenslar upptagsenheten 92 och är lämpligen anbragta under upptagsenheten, när denna är i sitt övre läge, såsom framgår av fig. 3. När upptagsenheten lyfts med ett gripet skikt, ligger styrtrådarna över skiktetn framkant på ömse sidor om upptagsenheten. Som framgår av fíg. 2, är k1af~ fen 35 belägen något under styrtrådarna 128 och konsolerna 129, så att under klaffens 35 transportslag skiktets centrala parti är tätt instängt mellan styrträdarna och klaffen.

Z Vid någon tidpunkt under arbetscykeln, efter det att det översta skiktet har helt avskilts från skiktstapeln 3U, frigöras nedhållaren 68 och lyfts tillräckligt högt upp över stapeln för'att ett eventuellt vikt ändparti av ett eller flera skikt skall frigöras och återgå till plant läge. Styr- signalen för lyftning av nedhållaren 68 kan härledas från transportklaffens 35 anländande till ändläget. Vedhållaren 68 förblir sedan lyft tills upptagsenheten 92 har gripit nästa skikt och förflyttat det till läget enligt figur 11. Nedhålla- ren 68 kan lämpligen vara ett viktbelastat element, som går ner till sitt undre läge under inverkan av tyngdkraften och lyftes arbetscykeln av en solenoid eller något annat manöverdon. Nedhållaren kan också lämpligen användas för utlösning-av ett organ för inställning av stapelns höjd.

Exempelvis kan nedhållaren, när den vid frigöring och rörelse nedåt mot hållarläget under inverkan av tyngdkraften faller under en bestämd nivå, påverka en lämpligt anbragt strömställare, som framkallar lyftning av skiktstapelns bürplattform on liten sträcka.

När transportklaffen 35 har nått sin destination ovanför transportören 36,grips det transporterade skiktet och kvarhålls när transportklaffen börjar sin rörelse tillbaka för att hämta nästa skikt. När transportklaffen rör sig bort från det återhållna skiktet, faller detta på transportören 36, varpå det förs undan till en påföljande bearbetning, t.ex. fastsyning. 7809825-8 ~17 Eftersom skiktet frigörs successivt från den återgående klaf- fen, är det lämpligt att temporärt stoppa transportören 36, medan den mottar skiktet, för att inte skiktet skall bli snett nedlagt som följd av transportörens rörelse. Alternativt kan en lämplig mottagande plattform föras upp i mellanrummen 130 mellan transportörens individuella band för att ta emot skik- tet och hålla det ovanför transportörytan. Sedan klaffen har helt lämnat skiktet, kan plattformen sänkas genom mellanrummen 130, så att skiktet läggs på den rörliga transportören.

Vid hanteringen av skiktstapeln kan olika förskjut- ningar och vridningar inträffa och gör det vanligen också, var- för skiktet kan ligga snett när det lyfts av upptagsenheten och tas emot av transportklaffen 35. Ehuru det avskilda skiktets bakre kant 126 bör gripas jämnt av inriktningsklackarna 7H, kan det vidare inträffa, att friktionen mellan skíktet och klaffen leder till att skiktet accelereras med klaffon utan att komma i avsedd kontakt med klackarna 7U. Det är emellertid avsikten, att de avskilda och transporterade skikten skall nedläggas på transportören 36 i exakt inriktat läge, så att skikten kan mottas och användas effektivt i den bearbetningsstation, som transportören 36 leder till. I detta syfte är diverse inrikt~ ningsanordningar inbyggda i den visade utföringsformen.

För att underlätta det inledande ingreppet av klaf- fens inriktningsklackar 7H mot skiktkanten 126 kan det vara fördelaktigt att använda flera lätta släpstavar 73, som är löst upphängda över skiktstapeln 3U medelst en tvürgående stång 131.

Släpstavarna hänger fritt ner under hävstången 131 och har in- greppsytor 132. När transportklaffen 35 drivs mot sitt framförda läge och lyfter ett avskilt skikt, lyfts släpstavarna något och svängs mot skiktets bakre kant. När klaffen 35 sedan änd- rar rörelseriktning, hålls skiktet tillbaka av släpstavarna 73 och hringas att glida på klaffens 35 översida, tills det kommer i kontakt med klackarna 7U. Därvid övervinna släpstavarnas 73 återhållande verkan, stavarna lyfts ytterligare i sina slitsar 133 och svängs runt med skiktets rörelse, såsom framgår exempel- vis av figur 18.

När transportklaffen 35 när sin destination över transportören 35, kommer skiktets främre kant 63 i kontakt 1o_ 7809825-8 18 med ett par åtskilda ínriktningsklackar 76, som bärs av den centrala stativplattan 95 och går ner under klaffens 35 plan.

Passande urtag 133 är gjorda i klaffen för upptagning av dessa klackar 76. Klackarna 76 är så belägna i förhållande till de på klaffen monterade klackarna 7H, att när klaffen är i sitt ändläge, det transporterade skiktet är i kontakt med klackarna 7%, 76 vid båda ändkanterna. ' I ett utförande av uppfinningen är ett nytt och syn- nerligen effektivt medel anordnat för inställning och inrikt- ning av det transporterade skiktet före dess avläggning på transportören 36. I detta syfte innefattar apparaten ett par rörliga sveparmar 78, som är monterad på en i stativdelarna H1, H2 lagrad vippaxel 13ß. Axeln 134 är medelst en hävarm 135 kopplad till ett vid maskinstativet förankrat manöverdon 77.

När manöverdonet 77 bringas att skjuta fram sin kolvstâng, vrids axeln 134 medurs, så att sveparmarna lyfts över klaffen 35.

När manöverdonets kolvstâng dras in, sänks armarna, varvid nedåt avsatta förlängningar 136 av sveparmarna kommer att ligga paral- lellt med klaffen 35 och ovanför det avskilda skiktets bakre kantparti, när transportören är i sitt destinationsläge.

Som framgår av fig. 20, är sveparmarnas avsatta förlängningar 136 försedda med nedåt riktade inriktningsklackar 137, vilka är något tjockare än det avskilda skiktet H6. När sveparmsmanöverdonets 77 kolvstång dras in, kommer dessa klackar 137 att-anligga eftergivligt mot transportklaffens 35 översida, så att klaffen sedan kan gå tillbaka till sitt upptagsläge med klackarna 137 i kontakt med klaffen och glidande längs dess yta.

Klackarnas 137 framåtriktade kanter 138 bildar inriktníngs- anslag, som är avsedda att ingripa mot och inrikta skiktets bakre kant 126, såsom beskrivs närmare nedan. Sveparmarna 78 kan vara utrustade med organ för inställning av armarnas längd, så att klackarna 137 kan inställas noggrant.

Efter sänkningen av sveparmarna 78 kan transport- klaffen 35börjasin rörelse mot skiktupptagsläget. Därvid kommer skiktkanten 128 i ingrepp med åtminstone den ena av de vertikala anslagsytorna 138. I synnerhet med hänsyn till den enligt upp- finningen avsedda snabba rörelsen av transportklaffen kan man emellertid inte lita på att klaffens rörelse alltid är till- 7809825-8 räcklig för att åstadkomma lämplig inriktning av skiktet i vin- kelled, trots att skiktet drivs mot någon av inriktningsklack- arna 137. Om skiktet H6 är något felorienterat, såsom visas med brutna linjer i fig. 22, kommer skiktkanten 126 under klaf- fens rörelse åt höger att drivas till anliggning med den ena inriktníngsklacken, men de friktionskrafter, som uppträder under klaffens rörelse från det felorienterade skíktet, är inte säkert tillräckliga för att bringa det felorienterade skiktet i kontakt med den andra klacken. Ett kännetecken för uppfinning-- en ligger i att sveparmarna 78 bringas att utföra en stryk- ande rörelse utåt i sidled under klaffens 35 rörelse från stället för avläggning av skiktet. Kombinationen av dessa rörelser har befunnits vara synnerligen verksam när det gäller att åstadkomma den önskade omorienteringen av skiktet, så att det vid anläggningen på transportören 36 blir rätt inriktat i förhållande till denna.

I Den önskade svepverkan av sveparmarna 78 ernås i den visade apparaten medelst en på klaffens 35 översida anbragt kamplatta 139. Denna är försedd med divergerande kamytor 78, vilka är anordnade att verka mot de inâtvända ytorna på svepar- marnas inriktningsklackar 137.

- När klaffen 35 är i sitt destinationsläge och svep- armarna 78 sänks, ligger de divergerande kamytorna 79 något innanför klackarna 137, såsom framgår av figur 21. När klaffen rör sig åt höger, såsom visas í figur 22, påverkas klackarna av kamytorna 79, så att sveparmarna förskjuts utåt. Denna utgående rörelse upptas av en svängbar montering av svep- armarna på stödblock 1U0 medelst tappar 1u1. Fjüdrar 1u2 (figur 1) strävar att återföra sveparmarna sedan de frislüppts av kamytorna 79. I _När sveparmarna 78 förskjuts utåt med en strykance verkan, verkar anslagsytorna 138 på skiktkanten 126, vilken är innesluten mellan klaffen och förlängningarna 136. Med fördel är hela svepslaget avslutat, medan klaffen 135 rör sig en kort sträcka i sin framätriktning. Denna kombinerade verkan av strykning och klaffrörelse har befunnits synnerligen effek- tivt inrikta det transporterade skiktet, så att det nedläggs i rätt ställning på transportören 35 medan klaffen dras undan från skiktet. ”7809825-8 Sedan transportklaffen har rör sig helt undan från det transporterade skiktet, faller detta bort från sveparmarna 78. Därefter kan manöverdonet 77 bringas att lyfta armarna över klaffen, så att nästa skikt kan transporteras till destinations- läget. I _ Det inses, att flera av de ovan beskrivna särdragen i många fall kan användas med stor fördel vart för sig, även om de gör störst verkan i kombination. Upptagsenheten har flera viktiga nya kännetecken, bl.a. organ för oberoende rörelse av pressarfotsaggregatet och griphjulet under bibehållande av det verksamma geometriska förhållandet mellan dessa element, så att upptagsenheten anpassar sig till ojämnhet hos skiktstapeln.

Hela upptagsenheten är anordnad att sänkas mot skiktstapeln med lätt inställbart och noga reglerat svagt tryck, som bestäms av förinställningen av fjädern 85. I samband därmed är pressar- fotsaggregatet självständigt eftergivligt rörligt monterad i upptagsenheten.

I anordningen enligt uppfinningen är upptagsenheten fördelaktigt placerad, så att den griper översta skiktet i en skiktstapel nära, men något innanför skiktets främre kant. Upp- tagsenheten fungerar så, att den först förflyttar skiktets främre kant mot den bakre kanten, medan ett mellanparti av skiktet hålls fast av pressarfoten. Sålunda bildas en rynka i skiktet, vilken leds in i en uppšamlingsslits och bildat att uppskjutande veck, som lätt grips för upptagning av skiktets främre kantparti. Eftersom de flesta praktiska utföranden av sådana anläggningar mäste hantera skiktstaplar, där åtminstone nâgra skikt är hopsmälta eller hopsnärjda vid kanterna, är. en skiktnedhállare anordnad att ingripa mot skiktstapeln inom ett begränsat område innanför skiktens framkant och på ett avstånd från denna, vilket är något mindre än den sträcka, som det översta skiktet sidoförskjuts av upptagsenheten. Den 'sålunda anbringade nedhållaren kan sänkas mot skiktstapeln, sedan upptagsenheten har satts i verksamhet, men före lyft- ning av det gripna skiktet, för att hålla fast de underliggande skikten, ínklusivc_sådana som eventuellt har vikts och dragits med av det gripnnskiktet som ffïl id av hnpsn1.'ir'|ninp_ .w kant- erna. Nedhållarens läge och funktion medför en avgjort för- _10 ~25 7809825-8 ?1 bättrad verkan av hela systemet i sådana fall där skíktens kanter blir hoptrasslade, vilket oftast sker.

, Ehuru upptagsenheten enligt uppfinningen är utförd och avsedd i första hand för upptagning av ett enda skikt, finns det fall där det är önskvärt att ta upp tvâ skikt åt gången. Upptagsenheten enligt uppfinningen kan lätt modifieras för upptagning av tvâ skikt genom inställning av hjultrycket, val av lämpligt tanddjup m.m.

Ett annat fördelaktigt särdrag hos uppfinningen ligger i den kombinerade användningen av vn upptags- och lyftmekanism för frigöring av ett litet område nära det översta skiktets framkant och en plan plattliknande klaff för frigöring av skiktet i övrigt från stapeln genom progressiv inskjutning av klaffen mellan det delvis lyfta skiktet och den underliggande stapeln. Med fördel är klaffens främre kant avsneddad, så att den gradvis utför avskiljningen längs skíktets framkant. Av- skiljningen av skiktets bakre kant ernås automatiskt genom klaffens progressiva inmqutningsrörelse. Under det att klaffen skjuts in mellan det översta skiktet och resten av stapeln, hålls själva skiktet fast av upptagsenheten och kvarhålls stapeln i övrigt av nedhållaren. Den särskilt visade apparaten, som är avsedd för hantering av tämligen små tygstycken, såsom skjortficks- ämnen, fungerar effektivt med en enda upptagsenhet och en enda nedhållare. För större tygstycken kan det vara lämpligt att använda två eller flera upptagsenheter. Vanligen anordnas en nedhàllare i linje med varje npptagsenhet.

Ett annat fördelaktigt kännetecken ligger i att upp- tagsenheten innehåller en manöveranordning för griphjulet 32, vilken åstadkommer större vridning av hiulet i avkastningsrikt- ningen än i upptagsriktningen. Lika viktigt som att åstadkomma ett effektivt och pålitligt gripande av tyget mellan griphjulet och pressarfoten är det att säkerställa ett pålitligt avkast- ande och frigörande av det gripna tyget från upptagsenheten före transporten. Om tyget hänger kvar i upptagsenheten, blir det hop- skrynklat vid början av transportklaffens återgängsrörelse, och hela apparatens funktion blir störd. I mekanismen enligt uppfinningen erhålles en enkel, men synnerligen effektiv över- skottsrörelse vid avkastningen genom att manöverdonet har ett 7809825-8 i 22 neutralläge eller viloläge mellan slagets ändpunkter. Vid avkastningsslaget erhåller manöverdonet en kort luftstöt, som snabbt förbrukas, så att det drivs förbi neutralläget och åstadkommer den önskade överskottsrörelsen vid avkastningen.

Efter skíktets frigöring återgår mekanismen till neutralläget eller viloläget. Ännu ett fördelaktigt kännetecken ligger i att 'transportklaffen är anordnad att samarbeta med i sidled rör- liga sveparmar, som har i sidled rörliga kantanslag för ett I 10 transporterat skikt, vilket håller på att fríges av transport- “J klaffen. Dessa kantanslags sidorörelse verkar i samband med klaffens längsgående frigöringsrörelse som ett mycket effektivt medel för vinkelinställning av skiktet vid transportfasens \Ä slut. .f J

Claims (3)

78-09825-'8 PATENTKRAV

1. Apparat för upptugning och avsklljning av skikt av slappt material, k ä n n e I e c k n a d av en ram (H1, H2), en i ramen (41, H2) rörligt anbragt bäranordning (31), en av bäranordningen (31) buren skiktupptagsenhet (92), ett i ramen (H1), H2) monterat och med bäranordningen (31) förbundet första manöverdon (H3) anordnat att förflytta skiktupptagsenheten (92) till kontakt under reglerat tryck med det översta skiktet (H6) i en skiktstapel (3U), ett på bäranordningen (31) anbragt och med skiktupptagsenheten (92) förbundet andra manöverdon (55) anordnat att när skiktupptagsenheten (92) är i kontakt med det översta skiktet (H6) förskjuta det översta skiktet (H6) en förutbestämd sträcka från en kant av stapeln (3u), och ett ned- hållarelement (68), som är anordnat att, sedan skiktupptagsen~ heten (92) har bringats att förskjuta det översta skiktet, bringas i ingrepp med stapelns (3h) översida inom ett omrâde, vars avstånd från stapelns nämnda kant är mindre än den nyss- nämnda sträckan, men mer än hälften därav, så att nedhällarele~ mentet (68) ingriper mot skiktstapeln (3H) vid ett ställe, som är skilt från det förskjutna översta skiktet (H6), men ligger över ett undre skikt, vars kant hänger ihop med det översta skiktets.

2. Apparat enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a d av att nedhàllarelementet innefattar ett första parti (68), som sträcker sig över stapeln (3H) på avstånd från denna, och ett andra parti (71), som sträcker sig nedåt för ingrepp med stapeln (34) inom ett begränsat område, som ligger innanför stapelns angivna kant.

3. Förfarande för upptagning och avskiljning av skikt av slappt material ett i sänder, från en stapel, k ä n n e - tue c k n a t av att man förflyttar ett begränsat område av det översta skiktet i huvudsak i dettas plan en viss sträcka från en kant av skiktstapeln, därefter fattar och håller fast stapeln i övrigt inom ett begränsat område, vars avstånd från stapelns nyssnämnda kant är mindre än den nämnda sträckan, men mer än hälften av denna, därpå griper det översta skiktet och avlägsnar detsamma. ÅNFÖRDA PUBLIKATIONER: