SE429520B - Formsprutningsapparat for gjutning av foremal med ett centralt hal - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 40 7808930-7 hörande elektronisk kretsanordning, som översätter de detekterade reflektionerna till signaler, vilka lämpar sig för visuell presentation medelst en konventionell televisionsmottagare av hushållstyp. Ett system av ovan nämnt slag beskrives i den amerikanska patentskriften 3 829 622.

I ett sådant videoskivsystem har man uppmärksammat att inte endast medelhas- tigheten för relativrörelsen mellan laserljusstrålen och uppteckningsskivan mäste hållas vid ett förutbestämt varvtal av 1800 rpm, utan de periodiska variationerna kring medelhastigheten eller -varvtalet måste begränsas för att korrekt uppspelning skall åstadkommas. Det är önskvärt att reducera den periodiska varvtalsvariationen för att säkerställa att synkroniseringspulserna i den återvunna televisionssionalen är förhållandevis stabila och ligger inom arbetsintervallet för televisionsmot- tagarens avböjningskretsar. De periodiska varvtalsvariationerna är särskilt oför- delaktiga när den upptecknade informationen är en färgtelevisionssignal.

En av källorna för periodisk varvtalsvariation är uppteckningsskivans ex- centricitet. För korrekt uppspelning av videoskivan är det viktigt att skivans cen- trumhål med en hög noggrannhetsgrad är koncentriskt med spiralspârets centrum. Såsom omnämnes i den amerikanska patentskriften 3 829 622 kan en tidbaskorrektionskrets inom gränserna för kretsens prestanda användas för att åstadkomma korrektion av sådana periodiska varvtalsvariationer. Emellertid har en tidbaskorrigeringskrets arbetsgränser och kan endast korrigera ett visst felbelopp. Därför är det fördel- aktigt att tillverka en så perfekt videouppteckningsskiva som möjligt under form- sprutningsoperationen.

Koncentriciteten mellan skivans centrumhål och skivans spiralspâr är särskilt viktig när spiralspâren är belägna en bråkdel av en tusendels mm från spårcentrum till spârcentrum, företrädesvis en halv tusendel till en tusendels mm. Det video- skivelement, som är avsett att utnyttjas vid videoskivspelaren enligt den ameri- o kanska patentskriften 3 829 622 har ljusreflekterande och ljusspridande element belägna pâ ett spårliknande vis på videoskivelementets informationsuppbärande yta.

Dessa ljusreflekterande och ljusspridande element har företrädesvis en dimension lika med en fjärdedel av en våglängd hos det infallande ljuset längs strålens axel.

Typiska ljusspridande strukturer beskrives närmare och mera fullständigt i den amerikanska patentskriften 4 124 672.

Vid systemet enligt den amerikanska patentskriften 3 829 622, där en reflek- terande laserstråle utnyttjas för avläsning av informationsspåren på videoskivan, måste videoskivan vara i huvudsak fri från dubbelbrytning i den meningen att den ej innehåller några föroreningar inbäddade i plastmaterialet, vilka föroreningar ger en felaktig reflektkons- eller ljusspridningseffekt på den infallande laser- strâlen. Dessa föroreningar skulle kunna innehålla små partiklar av material, som blivit kvar från föregående formsprutningsförlopp och blandats med det nya material, 15 20 25 30 35 7808930-7 som erfordras vid föreliggande förlopp. Dessa föroreningar alstrar också inuti plastmaterialet utbildade påkänningskrafter under formsprutningsförloppet.

Det färdiga formade videoskivelementets koncentricitet erfordras för att åstadkomma en trogen eller noggrann återgivning av den på skivelementet innehållna videoinformationen. Tyngdpunkten måste vara belägen inom 250 um från videoskivans rotationscentrum för att begränsa vibrationer förorsakade av statisk obalans. In- formationsspären bör vara koncentriska med rotationscentrum inom 25-50 um för god spârföljning och för att falla inom de möjligheter för tidbaskorrektion som de till uppspelningsanordningen enligt den amerikanska patentskriften 3 829 622 elektroniska kretsarna ger. Informationsspârens koncentricitet med rotations- centrum âstadkommes delvis genom att en stansenhet är inrättad med en anordning för att tillåta utvidgning av stansenheten i videoskivformrummet i beroende av den värme, som hänför sig till det insprutade plastmaterialet. Koncentriciteten kan också försämras under utstötningen av inloppstappen eller stansningen av öpp- ningen. Stansningen av öppningen måste utföras utan att någon tvärgâende skjuvkraft uppträder, som flyttar något parti av videoskivelementet ytterligare mot eller ytterligare bort från rotationscentrum under stansningsförloppet. Ändamålet med uppfinningen är att tillhandahålla en formsprutningsapparat som medger gjutning av föremål med ett centralt hål med stor precision och jämn- het.

Detta åstadkommes enligt uppfinningen med en formsprutningsapparat inne- fattande en inloppskanal för mottagning av det smälta materialet, ett ringformat formrum, vilket är bildat av en första formhalva och en andra formhalva och i vilket det smälta materialet insprutas. Apparaten innefattar dessutom en insprut- ningskanal, som är belägen mellan inloppskanalen och formrummet och innefattar en skivformad kanal, vars höjd minskar med ökad radie, varigenom det smälta materi- alet strömmar genom insprutningskanalen med en huvudsakligen konstant hastighet.

Företrädesvis innefattar insprutningskanalen ett flertal ringformade sektioner för att styra trycket hos det smälta materialet när materialet inkommer i form- rummet och åstadkomma ett spänningsfritt smält material i formrummet.

Uppfinningen beskrives närmare nedan med hänvisning till bifogade ritning, på vilken fig. 1 är en delvis schematiskt visad tvärsektionsvy tagen längs linjen 1-1 i fig. 7 av en formsprutningsapparat för att i enlighet med principerna för uppfinningen framställa identiska uppteckningsskivor med central öppning och med i spiral anordnade spår, fig. 2 är en tvärsektionsvy liknande fig. 1 tagen längs linjen 2-2 i fig. 7, fig. 3-6 visar schematiskt en arbetssekvens för den i fig. 1 och 2 visade formsprutningsapparaten, fig. 7 är en planvy av den i fig. 1 visade 10 15 20 25 30 35 40 78089130-7 röriiga ha1van, fig. 8 är en omvänd p1anvy av den i fig. 1 visade formenhetens fasta ha1va, fig. 9 är en förstorad tvärsektionsvy tagen inom den med 9 betecknade cirke1n och sâsom visas i fig. 1, fig. 10 är en förstorad tvärsektionsvy av omrâdet inom den med 10 i fig. 1 betecknade cirke1n, fig. 11 är en förstorad tvärsektions- vy av omrâdet inom den med 11 i fig. 1 betecknade cirke1n, fig. 12 är en förstorad tvärsektionsvy tagen 1ängs 1injen 12-12 i fig. 1, fig. 13 är ett diagram över dubbe1brytningsvärdet och tjock1eken hos ett godtagbart videoskive1ement som funk- tion av dettas radie, och fig. 14 är ett diagram över dubbe1brytningsvärdet och tjockieken hos ett icke godtagbart videoskive1ement som funktion av skive1ementets radie.

I fig. 1 och 2 visas ett verktyg 10 för användning i kombination med en form- sprutningsmaskin, såsom den 375 ton mode11 som ti11verkas av Stokes Division av Penwa1t Mfg. Co. Verktyget 10 utnyttjas för att framstä11a identiska videoskiveïe- ment med en centra1 öppning, och innefattar en stationär e11er fast formha1va (första formha1va) 12 och en rör1ig formha1va (andra formha1va) 14. Den fasta form- ha1van 12 innefattar en fast basplatta 16, vi1ken är fäst vid den stationära ramen hos en konventione11, ej visad formsprutningsmaskin, och en expansionsbasp1atta 18.

Basp1attan 16 uppbär ett f1erta1, därvid fästa, större styr- och stödtappar, av vi1ka en visas vid 20. En hy1sa e11er bussning för den fasta formha1vans styr- och stödtapp 20 visas vid 22 för anordning av basp1attan 18 i ett rör1igt förhà11ande fram och äter re1ativt basp1attan 16 under stansningsförïoppet. Stansningsför1oppet bestämmes ti11 en de1 av expansionsbasp1attans 18 röre1se fram och äter med av- seende på den fasta basp1attan 16._ Den rör1iga formha1van 14 innefattar en bärplatta 30, en distansp1atta 32 och en fast basp1atta 34. Den röriiga formha1vans fasta basp1atta 34 är fäst vid ramen hos en ej visad, konventione11 formsprutningsmaskin. Distansp1attan 32 är fäst vid den fasta basp1attan 34 mede1st ett f1erta1 distansp1attebu1tar, av vi1ka en visas vid 36. Bu1tarna 36 är försänkta i distansp1attan 32 och är be1ägna med 1ikformigt inbördes avstånd runt distansp1attans 32 omkrets för att säkert fästa denna vid fasta basp1attan 34.

Baspiattan 34 är dessutom fäst vid bärp1attan 30 mede1st ett f1erta1 spänn- bu1tar, av vi1ka en visas vid 38. Var och en av spännbu1tarna 38 sträcker sig genom distansp1attan 32, vi1ket visas mede1st de streckade 1injerna 40, och är mede1st gängor fäst vid bärp1attan 30, vi1ket visas mede1st de streckade 1injerna 42. Spännbu1tarna 38 är anordnade pâ 1ikformigt inbördes avstånd runt baspïattans omkrets för att säkert fästa ihop bärp1attan 30, distansp1attan 32 och basp1attan 34. Varje bult 38 är försänkt i basp1attan 34 för att åstadkomma en jämn aniiggnings- yta 43 för p1attan 34.

En på den rör1iga formha1van anbringad hy1sa e11er bussning för styr- e11er stödtappen 20 visas vid 44 och uppbäres av bärp1attan 30. Stödtappen 20 är belägen 10 15 30 l0 7808930-7 i hylsan 44 och möjliggör rörelse fram och äter mellan den fasta formhalvans fasta basplatta l6 och bärplattan 30 under stansningsförloppet. Stödtappen 20 möjliggör också rörelse tillsammans för den fasta formhalvans expansionsbasplatta l8 och - den rörliga formhalvans bärplatta 30 under stansningsförloppet. När stansningsför- loppet är avslutat är stödtapparna 20 helt utdragna från hylsorna 44 under åter- stoden av öppningsförloppet. Vid det fullt öppna läget är stödtapparna 20 belägna på samma avstånd från en rörlig stämpel 144 som den primära stansplatteenhetens slaglängdbegränsare 90 visas belägen från expansionsbasplattan l8 i fig. 5.

Stansplatteenheten 50 innefattar en fästplatta 52 och en bärplatta 54. Stans- platteenheten 50 uppbäres i den fasta basplattan 34 och är medelst ett flertal vid basplattan 34 fästa styrtappar monterad för rörelse fram och tillbaka. En av stans- platteenhetens styrtappar visas vid 55. En hylsa eller bussning i fästplattan visas vid 56 och en hylsa eller bussning i bärplattan 54 visas vid 58. Styrtapparna 55 sträcker sig genom plattorna 52 och 54. Dessa plattor 52 och 54 är anordnade på tapparna 55 för rörelse fram och tillbaka medelst hylsorna 56 resp. 58.

Styrtapparna 55 sträcker sig in i den rörliga formhalvans bärplatta 30, såsom visas medelst de streckade linjerna 60.

Ett flertal stödstavar 64 för bärplattan är fästa vid basplattan 34 medelst enskilda bultar, av vilka en är visad vid 66. Stödstavarna 64 sträcker sig genom öppningar i plattorna 52 och 54, såsom visas medelst de streckade linjerna vid 72 resp. 74.

Stödstavarna 64 tillhandahåller ytterligare stöd för bärplattans 30 bakre yta 76 under insprutningen av det smälta materialet i videoskivelementets formrum.

I fig. 2 visas vid 77 en stoppstav för stansplattan, vilken stoppstav är be- lägen mellan stansplatteenhetens bärplatta 54 och den fasta basplattan 34. Stopp- staven är fäst vid basplattan 34 medelst ett flertal bultar, av vilka en visas vid 78. Stoppstaven 77 har cirkulär tvärsektion. Ett parti av staven visas både pâ vänster och höger sida i fig. 2. Stoppstaven 77 förhöjer verktygets styvhet och gör det möjligt för verktyget att stå emot hela slutningskraften för den till form- sprutningsmaskinen hörande huvudtryckkolven. I denna funktion samverkar den med den fasta basplattans 34 sidoelement 34a för att bära upp tryckkolvens tryck under formsprutningens tillslutningsförlopp och slutna förlopp. Även om stoppstaven 77 angivits med cirkulär tvärsektion, kan den också vara en enda platta. Om en ut- formning med en enda platta utnyttjas är ett antal sådana plattor belägna runt basplattans 34 omkrets, så att den sammanlagda verkan av det enskilda elementet 77 är att likformigt skilja bärplattan 54 från basplattan 34.

Stansplatteenhetens bärplatta 54 är till bildning av en enhet fäst vid stans- platteenhetens fästplatta 52 medelst ett flertal bultar, av vilka en visas vid 80.

Borttagning av fästplattan 52 från bärplattan 54 gör det möjligt att montera ett flertal primära slaglängdsbegränsare 90 för stansplatteenheten, vilka slaglängds- 10 15 ') 1- 10 e 781-08930-7 begränsare är avsedda att anbringas i en öppning 92 upptagen i k1ämmp1attan 52.

Varje primär s1ag]ängdstegränsarean1igger mot en med bärp1attan 54 bi1dad gränsyta 94. S1ag1ängdsbegränsaren 90 sträcker sig genom öppningar 96 och 98 upptagna i bärp1attan 30 resp. basp1attan 18. S1ag1ängdsbegränsaren står i ingrepp med bas- p1attan 16 vid en med 100 betecknat gränsyta.

Ett f1erta1 sekundära s1ag1ängdsbegränsare är uppburna av stansp1atteenhetens fästp1atta 52. En av dessa s1ag1ängdsbegränsare visas vid 102 och är fäst vid p1attan 52 mede1st en bu1t 104. I fig. 1 visas en ändyta 106 hos den sekundära s1ag1ängds- begränsaren 102 för stansp1atteenheten be1ägen på ett avstånd från bärp1attans 30 undre yta 107, vi1ket avstånd är angivet med en 1inje 108. Detta avstånd 108 repre- senterar den sträcka, som bärp1attan 30 ska11 förf1ytta sig från det öppna 1äget ti11 me11an1äget, vi1ket beskrives närmare i deta1j med hänvisning ti11 fig. 4 och 5.

Den fasta formha1vans fasta basp1attan 16 uppbär en in1oppsbussning 110, som hâ11es på p1ats mede1st en ïâsring 112. In1oppsbussningen 110 har en öppning 114, som vid en ände 115 står i förbinde1se med ett sprutmunstycke 116 hos formsprutnings- maskinen och vid den andra änden 117 står i förbinde1se med formrummet för video- skive1ementet.

Den fasta formha1vans expansionsbasplatta 18 uppbär ett fast formbord 120, som är fäst vid basp1attan mede1st ett anta1 bu1tar, av vi1ka en visas vid 122.

Det fasta formbordet 120 uppbär en fast stämpe1 124, vi1ken hâ11es mot det fasta formbordet 120 vid dess inre radie mede1st ett centrerande dyn1ägesinstä11ningsorgan och ett centra1t k1äme1ement 126 för den fasta stämpe1n, och vid sin yttre radie hä11es fast mede1st ett stationärt'yttre ringk1äme1ement 128. K1äme1ementet 126 hâ11es på p1ats mede1st en kvarhâ11ningsbu1t 130, vi1ken sträcker sig genom den fasta formha1vans expansionsbasp1atta 18 och det fasta formbordet 120. Det yttre ringk1äme1ementet visas i närmare deta1j i fig. 10. Förhà11andet me11an det centra1a k1äme1ementet 126 och den fasta stämpe1n 124 visas närmare i deta1j i fig. 9.

Den rörliga formha1vans bärpiatta 30 uppbär ett rör1igt formbord 140, som är fäst vid bärp1attan 30 mede1st ett anta1 bu1tar, av vi1ka en visas vid 142. Det rör1iga formbordet 140 uppbär en rör1ig stämpe1 144, vi1ken hå11es mot formbordet 140 vid dess inre radie medelst ett centrerande stansïägesinstä11ningsorgan och ett centra1t k1äme1ement 146 för den rör1iga stämpeln, samt vid sin yttre radie hå11es på p1ats mede1st ett yttre ringk1äme1ement 148. Båda de yttre ringk1äme1e- menten 128 och 148 kan effektivt hå11as på p1ats mede1st bu1tar, vi1ka är för- sänkta i sina resp. formbord 120 och 140 och sträcker sig genom formborden in i ringarna 128, 148. Bu1tarna kan åstadkomma en fast förbindning, även om det i fig. 1 pà vänster sida av formborden 120, 140 visade utförandet ger en frigörbar för- bindning.

Det rör1iga formbordet 140 är frigörbart fäst vid den rör1iga formha1vans (fl 10 15 20 25 30 40 77808930-7 bärp1atta 30 mede1st en 1âsenhet 150 för det centra1a k1äme1ementet. Enheten 150 kan också innefatta ett anta1 bu1tar, som då sku11e fästa k1äme1ementet 46 vid form- bordet 140 1iksom enheten 150 gör. De enheten 150 ersättande bu1tarna försänkes i bärp1attan 30 på 1iknande vis som bu1ten 142 är anbringad.

Ett utstötningsstift 156 för inioppstappen har en basmutter 158, som aniigger mot en ko1v 159 hos en 1uftcy1inder 160. En centrumhå1stans 162 innefattar ett vertika1t stanse1ement 164 för bi1dning av ett centrumhå1 och ett horisonta1t stans- e1ement 166 med en omkretsyta 167 vid sin ände. En stansinstä11ningsmutter 168 är fäst vid den undre änden 170 av det vertika1a stanse1ementet 164 och an1igger mot ytan 94 hos stanspiatteenhetens bärp1atta 54. Stansens 162 horisonte11a stans- e1ement 166 har såsom bäst framgår av fig. 5 en fördjupning e11er inskärning 173 på en inre yta 174, vi1ken bi1dar ett parti av in1oppsomrâdet. Under insprutningen av det smä1ta p1astmateria1et fy11er något in1oppsmateria1 inskärningsomrádet. När den fasta formha1vans expansionsbasp1atta 18 ski1jes från den rör1iga formha1vans bärp1atta 30, hå11er p1astmateria1et i det inskurna området fast inioppstappen 175 vid stansen 162. Den med centra1 öppning försedda de1en e11er föremâ1et visas vid 175a.

Luftcy1indern 160 är mede1st bu1tar 182 fäst vid en yta 180 hos stansp1atte- enhetens bärp1atta 54. Med hänsyn ti11 konstruktionen är cylindern 160 inpassad i en öppning utbi1dad mede1st en yta 184 hos basp1attan 34. En 1uftin1oppskana1 ti11 cy1indern 160 är schematiskt visad vid 186 medan en ut1oppsport schematiskt visas vid 188.

Funktionen för formsprutningsapparaten beskrives nedan med hänvisning ti11 fig. 3-6. I dessa figurer visas schematiskt de huvudröre1ser, som ástadkommes mede1st den tidigare nämnda konventione11a formsprutningsmaskinen, vi1ken samverkar med övriga de1ar hos verktyget 10 för att åstadkomma formningsapparaten en1igt uppfinningen. Medeist dessa huvudröre1ser àstadkommes ett förfarande en1igt upp- finningen, och de maskinde1ar som utför dessa röre1ser utgör också en de1 av form- sprutningsapparaten en1igt uppfinningen. Dessa huvudröre1ser och apparaten som er- hà11es mede1st samt ingår i en konventione11 formsprutningsmaskin är schematiskt visade med hänvisning ti11 fig. 3.

Formsprutningsapparaten visas i fig. 3 i s1utet 1äge e11er ti11Stând. Detta s1utna 1äge biidas de1vis med ändytan 100 hos stansp1atteenhetens primära s1ag- 1ängdsbegränsare 90 i aniiggning med den fasta formha1vans fasta basp1atta 16.

Stansp1atteenhetens sekundära s1ag1ängdsbegränsare 102 är be1ägen på ett avstånd 108 från ytan 76 hos den rör1iga formha1vans bärp1atta 30. Utstötningsstiftet 156 intar sitt återdragna 1äge. Stansenhetens 162 horisonte11a parti 166 intar sitt återdragna 1äge. En ändyta 189 hos stansenheten 162 och öppningen 114 hos in1opps- bussningen 110 bi1dar in1oppskana1en. Den första och den andra formha1van bi1dar ti11sammans ett ringformat formrum, som omger in1oppskana1en. Det ringformade 10 15 veoasao-7 formrummet och inloppskanalen bildar en med central öppning försedd del eller ett föremål l75a resp. en inloppstapp 175, när upphettat material insprutas däri.

En första selektivt verksamgörbar anordning 190 åstadkommer rörelse av den andra formhalvan 14 mellan ett slutet läge (fig. 1 och 3) och de öppna lägena (fig. 5 och 6). Den första selektivt verksamgörbara anordningen innefattar en kolv l9l (fig. 3), vilken är inrättad att löpa i en cylinder 192. En kopplingsstång 193 förbinder kolven 191 med basplattan 34. Fluidum under tryck inmatas i cylindern 192 via en fluidumventil 194 för att förflytta den andra formhalvan 14 från det slutna läget (fig. 1 och 3) till det öppna läget (fig. 5 och 6). Fluidum under tryck inmatas i cylindern 192 genom en fluidumventil 195 för att förflytta den andra formhalvan 14 från det öppna läget (fig. 5 och 6) till det slutna läget (fig. 1 och 3).

När den första och den andra formhalvan 12 och 14 intar slutet läge (fig. 1 och 3) bildar a) stansens 162 ändparti 189 och inloppsbussningens öppning 114 en inlopps- kanal och b) den första och den andra formhalvan ett ringformat formrum, som omger in- loppskanalen.

Det ringformade formrummet och inloppskanalen bildar en med central öppning försedd del eller ett föremål 175a resp. en inloppstapp 175, när upphettat material in- I sprutas däri.

En andra selektivt verksamgörbar anordning förorsakar förflyttning av den första formhalvan 12 med den andra formhalvan 14 i beroende av den andra formhalvans rörelse från det slutna läget (fig. l och 3) till ett läge, som ligger mellan (fig. 4) det slutna läget och det öppna läget (fig. 5 och 6), varigenom det ring- formade formrummet förblir slutet, medan den första och den andra formhalvan för- flyttas frän det slutna läget till mellanläget. Denna andra selektivt verksamgör- bara anordningen innefattar en spärranordning 197, som har en fast basplatta 216 fäst vid den fasta formhalvans expansionsbasplatta 18 medelst ett flertal bultar 218. Ett första spärrelement 220 är medelst ett flertal bultar 222 fäst vid den fasta formhalvans fasta basplatta 16. Ett andra spärrelement 224 är medelst ett flertal bultar 226 fäst vid den rörliga formhalvans bärplatta 30. Även om denna spärr är av konventionellt slag har dess funktionssätt särskilt införlivats med uppfinningen och den representerar därigenom en integrerad arbetsmekanism inom appa- raten enligt uppfinningen i dess helhet. Denna spärrmekanism är en konventionell, kommersiellt tillgänglig spärr, som benämnes “jiffy latch" modell LL-201 och till- verkas av Detroit Mold and Engineering Company.

Helt kort gäller att verkningssättet för spärren grundar sig pâ ett horisontellt beläget svängbart spärrelement 230, som har en ledtapp 232 med en yta 234, som bildar ingrepp med spärrytor uppburna av varje spärrelement 220 och 224. I figurerna visas ytan 234 och elementens 220 och 224 spärrytor samtliga representerad medelst -...:____..:.____._.._. __ 15 20 25 30 35 40 7808930- 7 linjen 234, eftersom alla dessa element ses uppifrån. Ledtappens, medelst ringen 234 indikerade längd representerar en utsträckning, i vilken det första spärr- elementet 220 kan förflytta sig bort från och i förhållande till det andra spärr- elementet 224, medan spärren förblir i spärrat läge. Denna sträcka representeras av längden hos linjen 235 i fig. 4. Spärranordningen l97 är inrättad att hälla den fasta formhalvans expansionsbasplatta l8 mot den rörliga formhalvans bärplatta 30 under det att de båda senare elementen förflyttas en sträcka, som anges av längden hos linjen 235 i fig. 4.

Fig. 4 visar ledtappen 232 i sitt helt utställda läge i det ögonblick då det första spärrelementet 220 har förflyttats hela sträckan i förhållande till det andra spärrelementet 224. Spärrmekanismen l97 håller det ringformade formrummet slutet under det att den första och den andra formhalvan förflyttas från det slutna läget till mellanläget.

För att åter hänvisa till fig. 3 innefattar expansionsbasplattans slaglängds- begränsare ett flertal bultar, av vilka en visas vid 240. Bulten 240 har ett kärn- parti 242, som är inpassat i en öppning 244 i den fasta formhalvans fasta basplatta l6. Ett huvud 245 med ett anslag 246 är i ett stycke förbundet med kärnan 242.

Slaglängdsbegränsaren 240 står medelst gängor i ingrepp med expansionsbasplattan l8 såsom visas vid 248. Ett flertal sådana slaglängdsbegränsare 240 är anordnade runt basplattans lö omkrets och tjänar till att begränsa expansionsbasplattans l8 rörelse i förhållande till den fasta basplattan 16 vid det svängbara spärrelementets 232 rotation under verktygets rörelse från dess i fig. 3 visade slutna läge till dess i fig. 4 visade mellanläge. a En tredje selektivt verksamgörbar anordning 250 låser stansenheten 50 på plats under det att den första och den andra formhalvan l2 resp. l4 förflyttas från det slutna läget (fig. l och 3) till mellanläget (fig. 4), vid vilket läge inlopps- tappen l75 helt avskiljes från delen l75a medelst omkretsytan l67 hos stansänd- partiet l66. Ett parti av inloppsbussningen, där stansändpartiet l66 inträder, tjänar som en dyna. Den tredje selektivt verksamgörbara anordningen 250 innefattar en kolv 252, vilken löper i en cylinder 254. En kopplingsstång 256 förbinder kolven 252 med stansplatteenhetens bärplatta 54 via en öppning i basplattan 34, vilken avgränsas av en yta 257. Fluidum eller luft under tryck tillföres cylindern 254 via en ventil 258 för att läsa stansplatteenhetens bärplatta 54 i anliggning med basplattan l6 vid gränsytan l00, medan den första och den andra formhalvan l2 resp. l4 förflyttas från det slutna läget (fig. l och 3) till mellanläget (fig. 4).

Efter det att den andra formhalvan l4 nått mellanläget (fig. 4), förflyttas stans- platteenhetens bärplatta 54 tillsammans med den andra formhalvan l4 från mellan- läget (fig. 4) till det öppna läget (fig. 5 och 6). Detta åstadkommes genom att endast ventilen vid 258 öppnas, varigenom det tryck som häller kolven 252 mot stansplatteenhetens bärplatta 54 reduceras, eller samtidigt fluidum eller lyft 10 15 1 vsossao-7 N under tryck ti11föres genom venti1 260 för att driva ko1ven 258 ti11baka ti11 dess âterdragna 1äge.

I fig. 4 intar verktyget 10 sitt me11an1äge. Detta me11an1äge definieras de1- vis som det 1äge, där ansatsen 246 hos expansionsbasp1attans s1ag1ängdsbegränsare 240 an1igger mot den fasta formha1vans fasta basp1atta 16 vid den gränsyta vi1ken i figuren är betecknad med 246. Det första spärre1ementet 220 har âterdragits från det andra spärre1ementet 224 mede1st en sträcka, som anges av 1injen 235, och 1ed- tappen 232 har i riktning av pi1en 270 roterat ti11 sitt maxima1t spärrade 1äge just innan frigöring sker. Kopplingsstaven 256 hos den tredje se1ektivt Verksamgör- bara anordningen 250 an1igger mot ytan 180 hos stansp1atteenhetens bärplatta 54 under bibehâ11ande av an1iggning me11an stansp1atteenhetens primära s1ag1ängdsbe- gränsare 90 och den fasta formha1vans fasta basp1atta 16 vid gränsytan 100. Under det att den tredje se1ektivt verksamgörbara anordningen 250 upprätthå11er an1igg- ning me11an s1ag1ängdsbegränsaren 90 och basp1attan 16 samt stansenheten 162 há11es stationär med avseende på in1oppsbussningen 110, förf1yttas den fasta formha1vans expansionsbasp1atta 18 och den rör1iga formha1vans bärp1atta 30 i den med en pi1 272 angivna riktningen under ti11förse1 av f1uidum ti11 venti1en 194 in i cy1indern 192 hos den första se1ektivt verksamgörbara anordningen 190. En stansningsverkan uppträder me11an à ena sidan stansens 162 horisonte11a parti 166 och ä andra sidan det centrerande dyninstä11ningsorganet och det centra1a k1äme1ementet 126 för av- ski1jning av in1oppstappen 175 frân de1en 175a. Ett ringformigt be1äget parti 274 av de1en 175a förb1ir fäst vid in1oppstappen 175. Partiet 274 är den de1, som är be1ägen me11an och i an1iggning med stansens 162 ändyta 189. In1oppstappen 175 hâ11es fast mede1st sitt parti, som utfy11er fördjupning e11er mnskärning 173, vid stansändens yta 189 och de1en 175a an1igger mot stansändens omkretsyta 167.

Det torde här observeras att den vid 278 angivna huvudde1nings1injen me11an expan- sionsbasp1attan 18 och bärp1attan 30 àskåd1iggör att de tvâ p1attorna säkert hâ11es samman av den andra se1ektivt verksamgörbara anordningen 197.

När den kombinerade röre1sen för expansionsbasp1attan 18 och bärp1attan 30 är sådan att ytan 76 hos bärp1attan 30 bi1dar beröring med ytan 106 hos stansp1atte- enhetens sekundära s1ag1ängdsbegränsare 102, och när ytan 246 hos s1ag1ängdsbe- gränsaren 240 ansättes mot den fasta basp1attan 16, öppnas spärranordningen 197.

Expansionsbasp1attans s1ag1ängdsbegränsare 240 stoppar basp1attans 16 röre1se.

Verksamgöringsanordningen fortsätter att öppna formrummet genom fortsatt rörelse för den andra formha1van 14 ink1usive stansenheten 50 ti11 det i fig. 5 visade öppna 1äget.

Fig. 5 visar formgjutningsverktyget 10 i dess öppna 1äge. I detta öppna 1äge står ansatsen 246 hos expansionsbasp1attans s1ag1ängdsbegränsare 240 i beröring med den fasta formha1vans fasta basp1atta 16 vid den med 246 betecknade gränsytan.

Stansp1atteenhetens primära s1ag1ängdsbegränsare 90 är he1t bortdragna från bas- 20 25 30 i5 40 7808930-7 11 p1attan 18. Spärre1ementet 230 har he1t roterat i den med pi1en 270 angivna rikt- ningen så att iedtappen 232 är förd ur ingrepp från både det övre spärre1ementet 220 och det undre spärre1ementet 224. En spärryta 280 hos det första spärre1ementet 220 visas i sitt frigjorda 1äge från 1edtappen 232. En spärryta 282 hos det andra spärre1ementet 224 visas i sitt frigjorda 1äge från spärrytan 232 hos spärranord- ningen 197. In1oppstappen 175 är fäst vid änden av utstötarstiftet 156 och har ett ringformat utsprång vid 284, som svarar mot fördjupningen e11er inskärningen 173. Under insprutningen av det smä1ta materia1et i in1oppskana1en och det ring- formade formrummet biidades utsprânget 284 i inskärningen 173.' Cy1inderns 160 ko1v 159 visas i sitt utstä11da 1äge, varvid utstötarstiftet förf1yttas framåt under uppbärning av in1oppstappen 175 och dess ringformade de1 274 bort från stansens 162 ände 189. Koiven 159 bringas att förf1yttas ti11 sitt främre iäge genom ti11förse1 av f1uidum under tryck genom venti1en 186.

Efter det att in1oppstappen 175 avski1ts från de1en 175a är nästa steg att av1ägsna in1oppstappen från utstötarstiftets 156 ände.

I fig. 6 visas verktyget 10 i he1t öppet 1äge och utstötarstiftet 156 visas i sitt aterdragna 1äge. Det àterdragna 1ägetâstadkommes genom ti11förse1 av f1uidum genom venti1en 188 för förf1yttning av ko1ven ti11 dess andra âterdragna 1äge, såsom visas i fig. 6. Under utstötartappens 156 röre1se ti11baka ti11 dess áterdragna 1äge i den mede1st pi1en 286 visade riktningen biidar utsprånget vid 284 ingrepp med stansens yta 189 för avski1jning av in1oppstappen från utstötarstiftet 156, såsom visas i fig. 6.

I fig. 9 visas i förstorad ska1a en vy av den de1 av fig. 1, som visas i cirke1n 9. Det fasta formbordet visas vid 120 med den fasta stämpe1n 124 fasthâ11en därvid mede1st ett finger 126a hos den centrerande dynan och det centra1a k1äm- eiementet 126. Det röriiga formbordet visas vid 140 med den rör1iga stämpein 144 fasthâ11en därvid mede1st ett finger 146a hos det centrerande stans1ägesinstä11- ningsorganet och det centra1a k1äme1ementet 146. In1oppsbussningen 110 visas med sin undre ände 117 be1ägen i nära ansiutning ti11 utstötningsstiftet 156; Det hori- sonte11a stanse1ementet 166 visas med inskärningen 173 beiägen i den inre ytan 174. Under antagande av att det av de ovan just beskrivna e1ementen avgränsade hâirummet är fy11t med härdat piastmateriai, som insprutats under formsprutnings- maskinens insprutningsför1opp, visas in1oppstappen vid 175 och det ringformade partiet 274 visas format i ett stycke och fäst med in1oppstappen 175. Utsprängen 284 visas också format i ett stycke med in1oppstappen 175.

Det har visat sig att utformningen av in1oppskana1en, inbegripet en ringformad formrumskana1 298 beiägen me11an inioppsöppningen 114 och ett me11an stämp1arna 124 och 144 utbi1dat formrum 306 för videoskiveiementet, bör ha en sådan form att det insprutade materia1et förfiyttas över stämpe1ytorna med en 1ikformig hastighet.

För att uppnå denna önskade verkan har den ringformade formrumskana1en 298 10 15 20 25 30 35 40 7808930-7 12 en unik form innefattande ett f1erta1 ringformade kana1sektioner och varje sektion har ett in1oppsomrâde och ett ut1oppsomrâde. Ut1oppsomrâdet hos en sektion svarar mot in1oppsomrâdet hos pâfö1jande sektion.

Den första ringformade sektionen utbi1das me11an en ändyta 299 hos in1opps- bussningen 110 och en ändyta 189 hos stansen 166, såsom anges mede1st en parentes 300. Var och en av ytorna 299 och 189 bi1dar en vinke1 av 3% med horisonta1en.

Ytan 299 1igger 3% ovanför horisonta1en och ytan 189 1igger 3% under horisonta1en.

Den första sektionens 300 in1oppsomräde är vid 110a. Utioppsområdet är vid 110b.

Avståndet me11an ytorna 299 och 189 vid ut1oppsomrádet är 1ika med formrummets 306 tjocklek. Det framgår av fig. 9 att in1oppsomrädet me11an 110a och 166a är vidare än ut1oppsomrâdet me11an punkterna 110b och 166b. Detta innebär att en tryck- differentia1 före1igger me11an områdena 110a och 110b.

En andra ringformad sektion bi1das av ett parti av ytan 126b och ett parti av ytan 146b hos den fasta stämpe1ns centra1a k1äme1ement 126 resp. den rör1iga stämpe1ns centra1a k1äme1ement 146. Denna andra sektion betecknas med en parentes 302. Ytorna 126b och 146b är be1ägna på ett inbördes avstånd 1ika med tjock1eken hos videoskive1ementets formhâ1rum 206 och har samma utsträckning över he1a sin 1ängd.

En tredje ringformad sektion hos den ringformade formrumskana1en 298 innefattar re1ativt korta partiet 126c och 146c hos den fasta stämpe1ns centra1a k1äme1ement 126 resp. den rör1iga stämpe1ns centra1a k1äme1ement 146, såsom anges mede1st en parentes 304. Den tredje ringformade sektionens in1oppsomräde har samma tjock1ek som videoskive1ementets formhá1rum-306 och ut1oppsområdet är avsevärt mindre än in1oppsomrádet.

En fjärde ringformad sektion hos den ringformade formrumskana1en 298 är utbi1dad me11an ett parti 126d av den fasta stämpe1ns centra1a k1äme1ement 126 och ett parti 126d av den rör1iga stämpe1ns centra1a k1äme1ement 146, såsom anges mede1st en parentes 305. In1oppsomrâdet hos den fjärde ringformade sektionen är ett in1oppsmunstycke ti11 videoskive1ementets formrum 306. Vid utnyttjande av apparaten en1igt uppfinningen inkommer det för insprutning i videoskive1ementets formrum avsedda upphettade materia1et för formning av videoupptäckningsskivor i in1oppskana1en 114 som en het smä1ta och förde1as sedan i omkrets1ed runt inïopps- kana1en 114 in i den ringformade formrumskana1en 298 och s1ut1igen in i formrummet 306 ti11s materia1et når formrummets yttre partiet, vi1ket beröres närmare med hänvisning ti11 fig. 10. Maskinen hà11es sedan i overksamt ti11stànd ti11s det smä1ta p1astmateria1et ste1nar ti11 en bestämd temperatur, vi1ket närmare redo- göres för ned hänvisning ti11 fig. 7 och 8. Under det ovan beskrivna insprutnings- för1oppet inträder den heta smä1tan i kana1ens 298 in1oppsomrâde med en större hastighet än den kan utträda från samma kana1 298 genom den med parentesen 305 betecknade sektionen, eftersom ut1oppsöppningen från den fjärde ringformade sek- (ä 7800930-7 13 tionen 305 är smalare än inloppsomrâdet hos den första ringformade sektionen 300. Den tredje ringformade sektionen 304 tjänar som en partiell strypanordning för flödet av smält material. Den första och den andra sektionen 300 och 302 tjänar som en tryckbehâllare och ett fördelningshuvud för materialflödet för att säkerställa att ett jämnt flöde av smält plastmaterial strömmar in i form- rummet 306 med minimala störningar på materialflödet. Denna styrning av det smälta materialet genom strypsektionen 304 ger den ytterligare fördelen att mycket runda videoupptäckningsskivor erhålles med informationsspár på videoupptäckningsskivorna, vilka spår nära approximerar perfekta cirklar. Denna styrning vid formningen av både de runda videoupptäckningsskivorna och spår, som nära approximerar perfekta cirklar, skulle ej vara möjlig utan användning av den ringformade formrumskanalen.

I fig. l3 visas ett diagram över förhållandet mellan des tjockleken hos en godtag- bar videoskiva, dels dubbelbrytningen och radien från inloppskanalens mittpunkt.

Kurvan A i fig. l0 anger en variation i videoskivans tjocklek av plus eller minus 5 - l0'3 cm (tvâ tusendels tum) från ett nominellt värde av 0,ll cm (44 tusendels tum) över det informationsbärande partiet hos videoskivans yta. Kurvan B visar ändringen i dubbelbrytning över samma omrâde av videoskivans yta. Ändringen i dubbel- brytning är från 2 nm till 7 nm. \ I fig. 14 visar kurvan A förhållandet mellan tjockleken och radien hos en ej godtagbar videoskiva, som har en tjocklek av plus 5 ' l0'3 cm (2 tusendels tum) till -l2,5 - l0_3 cm (5 tusendels tum) från ett nominellt värde av 0,ll cm (44 tusendels tum) över det informationsuppbärande partiet hos videoskivans yta. Kurvan B anger ändringen i dubbelbrytning över samma område hos videoskivans yta. Denna ändring i dubbelbrytning varierar från ett maximalt värde av 22 nanometer till ett minsta värde av 2 nanometer. Man har funnit att en videoskiva endast kommer att kunna användas när skivans dubbelbrytning är i huvudsak likformig över upp- spelningsytan. För att återgå till fig. l3 ligger videoskivans informationsbärande yta mellan 55 mm och l55 mm från skivans centrum, varvid storleken på dubbelbryt- ningen varierar från ett maximalt värde av 7 nm till ett minsta värde av 2 nm.

Man har experimentellt funnit att en videoskiva, som har de i fig. l3 angivna egenskaperna, är lämplig för uppspelning på en videoskivspelare av det slag som beskrives i den tidigare nämnda amerikanska patentskriften 3 829 622, medan en videoskiva med de i fig, l4 angivna egenskaperna ej ger tillfredsställande upp- spelningsresultat på samma uppspelningsanordning.

Fig. 10 är en delvy i tvärsektion av den del i fig. l, som visas inom cirkeln l0. Den fasta stämpelns yttre ringklämelement visas vid l28 och den rörliga stämpelns yttre ringklämelement visas vid l48. Det fasta formbordet visas vid l20 för fast- hållning av den fasta stämpeln 124. Den fasta stämpeln l24 slutar på ett avstånd frán den fasta stämpelns yttre ringklämelement 128, såsom visas medelst utsträck- ningen av en parentes 207. Härigenom kan stämpeln l24 expandera i riktning utåt 10 15 20 25 30 35 40 7808930-7 14 ti11s an1iggning erhå11es mot ringk1äme1ementet 128. Detta expansionsomrâde för den fasta stämpe1n 124 ti11âter att stämpe1n utvidgas när det upphettade materia1et insprutas_i videoskive1ementets formrum. _ 1 Den rör1iga stämpe1n 144 hå11es fast vid det rör1iga formbordet 140 mede1st den rör1iga stämpe1ns yttre ringk1äme1ement 148. Den rör1iga stämpe1n 144 s1utar vid en punkt på avstånd från ringk1äme1ementet 148, såsom visas medelst en parentes 308. En fot 310 hos den fasta stämpe1ns yttre ringk1äme1ement 128 hjä1per ti11 att hå11a den rör1iga stämpe1n 144 på p1ats men ti11âter ändå att stämpe1n 144 ut- vidgas över den med parentesen 308 angivna sträckan i beroende av värmen från det insprutade smä1ta materia1et.

När det smä1ta p1astmateria1et insprutas i videoskive1ementets formrum 306, är det viktigt att videoskivan har en i huvudsak 1ikformig tjock1ek över skivans uppspe1ningsområde, vi1ket åskâd1iggöres i fig. 13. När videoskivans tjock1ek varierar 15 ' 1053 cm (6 tusende1s tum), erhâ11es såsom âskåd1iggöres i fig. 14 en icke uppspe1bar skiva. När videoskivans tjock1ek såsom visas i fig. 13 hâ11es inom 5 * 10'3 cm (2 tusende1s tum) erhâ11es en uppspe1bar skiva. Man har funnit att möj1igheten för den övre och den undre stämpe1n att utvidga sig i horisonte11 riktning, såsom anges mede1st parenteserna 307 och 308, som resu1tat ger en upp- spe1bar skiva, eftersom stämp1arna utvidgas för att fy11a dessa områden och ej buck1as när de underkastas uppvärmning från det insprutade smä1ta p1astmateria1et.

En kana1 312 möj1iggör av1uftning av videoskive1ementets formrum under insprutnings- för1oppet.

Det ky1system, som utnyttjas vid apparaten en1igt uppfinningen är utfört för att av1ägsna den värme från verktyget 10, som förorsakas av insprutningen av smä1t p1astmateria1 i in1oppskana1en och videoskivans formrum. Avky1ningen förhindrar att ogynnsamma spänningar uppträder i den färdiga videoupptäckningsskivan. Från- varon av ogynnsamma spänningar förbättrar den dubbe1brytande egenskapen hos den färdiga videoupptäckningsskivan. Ky1kana1erna kommer att beskrivas med hänvisning ti11 fig. 1, 2, 7 och 8. Som framgår av fig. 1 och 2 visas vid 350 en ky1kana1 för in1oppsbussningen, vi1ken kana1 har en ingângsport 352 och en ut1oppsport 354.

Såsom bäst visas i fig. 1 är ky1kana1en 350 spira1formad och har fyra varv per 2,5 cm (tum) samt sträcker sig från ett stä11e nära in1oppskana1ens 114 ände 115 ned mot in1oppskana1ens 114 ände 117. Spira1en är sedan omvänd och sträcker sig ti11baka upp 1ängs in1oppshy1san och mynnar i ut1oppsporten 354. En 0-ring visas vid 356 för att ge en fluidumtät ans1utning me11an in1oppshy1sans ky1kana1 350 och in1oppshy1sans 1åsring 112. I I fig. 8 visas vid 357 en ky1kana1 för det fasta formbordets in1oppsområde, vi1ken kana1 har en ingångsport 358 och en utgångsport 359. Uppsättningen spira1- formade varv i ky1kana1en 357 visas mede1st ett enda varv 357a i fig. 8 vid figurens mitt. En ky1kana1 360 för det fasta formbordets inre omrâde visas med en in1opps- 10 20 25 30 40 7808930-7 15 port 362 och en utloppsport vid 364. Inloppspunkten ligger vid den inre radien och kanalen sträcker sig i spiral utmed ett flertal varv innan den mynnar i utlopps- porten 364 för att ge en inre kylzon för det fasta formbordet. En kylkanal 370 för det fasta formbordets mellanområde har sin ingàngsport vid 372 och sin utlopps- port vid 374. Mellanomràdets kylkanal tillhandahåller en andra kylzon för det fasta formbordet.

En kylkanal 380 för det fasta formbordets yttre omrâde har en ingångsport vid 382 och sin utloppsport vid 384. Kylkanalen för formbordets yttre område ger en ytterligare avkylningszon för det fasta formbordet.

I fig. 2 och 7 visas ett flertal kylzoner hos den rörliga formhalvan 14. En kylkanal 390 för det rörliga formbordets stansomrâde har en inloppsport vid 392 och en utloppsport vid 394. Denna kylkanal för stansomráde är lagd i ett varv runt stansomrädet, såsom visas vid 390a i fig. 2 och mynnar sedan i utloppsporten vid 394. Verktygets 10 varmaste parti är inlopps- och stansomrádet, där det smälta materialet inträder från formsprutningsmaskinen.

En kylkanal för det rörliga formbordets inre omrâde visas vid 400 och har en inloppsport vid 402 och en utloppsport vid 404. Denna kylkanal är dragen i ett antal varv runt formbordet innan den mynnar i utloppsporten 404. Kylzonen för det rörliga formbordets inre område tillhandahåller en ytterligare kylzon för det rörliga formbordet. En kylkanal 410 för formbordets mellanomrâde visas har en inloppsport vid 412 och en utloppsport vid 414. Kylkanalen för det rörliga form- bordets mellanomráde ger ännu en kylzon för det rörliga formbordet. En kylkanal för formbordets yttre omrâde visas vid 420 och har sin inloppsport vid 422 och sin utloppsport vid 424. Denna kylkanal 420 ger en yttre kylzon för det rörliga formbordet. Vilket lämpligt kylande fluidum som helst, inklusive vatten, kan ut- nyttjas i vilket som helst eller i samtliga kylzoner. ' Både det rörliga formbordet 140 och det fasta formbordet 120 är försedda med urtagningar pâ sätt som visas i fig. l och 2 för att möjliggöra den ovan beskrivna uppsättningen kylkanaler. Ett par 0-ringar är anordnade vid 366 och 368 för den fasta formhalvans 12 fasta formbords kylkanal 357 i inloppsomrâdet. Ett andra par 0~ringar är anordnade vid 390 och 392 för att åstadkomma en fluidumtät anslutning för uppsättningen kylkanaler 360, 370 och 380 utbildade i det fasta formbordet 120.

En ytterligare uppsättning 0-ringar är anordnade vid 394 och 396 för att ge en fluidumtät anslutning för uppsättningen kylkanaler 400, 410 och 420 utbildade i det rörliga formbordet 140. Ännu en uppsättning 0-ringar är anordnade vid 430 och 432 för att ge en fluidumtät anslutning för det rörliga formbordets kylkanal 390 i stansomrâdet.

Som framgår av fig. 7 har det rörliga formbordet 140 ett flertal tvärgâende kylkanaler. En första tvärgâende kylkanal hos det rörliga formbordet visas vid 440 och har sin inloppsport vid 442 och sin utloppsport vid 444. En andra tvärgáende UW 10 15 20 i'7sos9so-7 16 kylkanal hos det rörliga formbordet visas vid 446 och har sin inloppsport vid 448 och sin utloppsport vid 450.

Som framgår av fig. 8 har det fasta formbordet l20 ett flertal tvärgâende kyl- kanaler. En första tvärgâende kylkanal hos det fasta formbordet visas vid 452 och har sin inloppsport vid 454 och sin utloppsport vid 456. En andra tvärgáende kyl- kanal hos det fasta formbordet visas vid 458 och har sin inloppsport vid 460 och sin utloppsport vid 462.

En viktig fördel med apparaten enligt uppfinningen är att en hög grad av koncentricitet mellan uppteckningsskivans spiralspâr och uppteckningsskivans centrum- hål erhålles till följd av de båda operationerna, nämligen formningen av upptecknings- skivan med i spiral lagda spår samt bortstansningen av inloppstappen för bildning av uppteckningsskivans centrumhâl, utföres medelst ett enda inställningsläge hos apparaten. I detta inställningsläge samverkar stämplarnas inre ytor med motsvarande hoppassande ytor pâ formen för att ge mycket noggrann lägesinställning av stämplarna i formen. Stämplarnas yttre ytor kan, såsom tidigare nämnts med hänvisning till fig. 10 röra sig. Pâ liknande vis är stansens omkretsyta, vilken fastlägger upp- täckningsskivans centrumhàl, mycket exakt belägen relativt de hoppassande ytorna på den fasta stämpelns centrala klämelement l26. Eftersom både stämpeln, vilken bildar upptêckningsskivans spiralspâr, och stansens omkretsyta, vilken bildar uppteckningsskivans centrumhâl, är mycket noggrannt inriktade med avseende pà formen erhålles en hög grad av koncentricitet mellan uppteckningsskivans spiralspár och uppteckningsskivans centrumhâl.

Claims (4)

10 15 20 25 30 35 40 17 7808930-7 PATENTKRÅV

1. Formsprutningsapparat för gjutning av föremål med ett centralt hål, I innefattande en inloppskanal (ll4) för mottagning av det smälta materialet, ett ringformat formrum (306), vilket är bildat av en första formhalva (12) och en andra formhalva (14) och i vilket det smälta materialet insprutas, k ä n n e- t e c k n a d av en insprutningskanal (298), som är belägen mellan inlopps- kanalen (ll4) och formrummet (306) och innefattar en skivformad kanal, vars höjd minskar med ökad radie, varigenom det smälta materialet strömmar genom insprutningskanalen med en huvudsakligen konstant hastighet.

2. Apparat enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att den skivformade insprutningskanalen (298) innefattar ett flertal ringformade sektioner (300, 302, 304, 305) för att styra trycket hos det smälta materialet när materialet inkommer i formrumet och åstadkomma ett spänningsfritt smält material i formrummet.

3. Apparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den skivformade inloppgkanalen innefattar en första ringformad sektion (300) med en första ände och en andra ände och med en likformig radiell längd samt med en successivt minskande tjocklek över sin radiella längd börjande från sin första ände och fortsättande till sin andra ände, varvid den första änden är belägen för att mottaga det insprutade smälta materialet från inloppskanalen (114) för att tjäna som en partiell reservoar för det smälta materialet när detta abrupt lämnar inloppskanalen samt för att avlägsna en del av den i det smälta materialet förefintliga spänningen till följd av den abrupta strömningsändringen; en andra ringformad sektion (302) med en första ände och en andra ände samt med en lik- formig radiell längd och med en likformig tjocklek över sin radiella längd, varvid den första änden är belägen för att mottaga det insprutade smälta mate- rialet från den första ringformade sektionens (300) andra ände i och för åstad- kommande av en ytterligare reservoir för det smälta materialet och för fast- läggande av en dimensionsstabilitet uppvisande sats av smältan med formrummets dimension; en tredje ringformad sektion (304) med en första ände och en andra ände samt med en likformig radiell längd och med en successivt minskande tjocklek över sin radiella längd öörjande från den första änden och fortsättande till den andra änden, varvid den första änden är belägen för att mottaga det smälta mate- rialet frän den andra ringformade sektionens (302) andra ände i och för att partiellt begränsa det fria flödet av det smälta materialet från reservoiren till formrummet (306) för reducering av spänningskrafter i det i formrummet in- kommande smälta materialet; och en fjärde ringformad sektion (305) med en första ände och en andra ände samt med en likformig radiell längd och med en likformig tjocklek över sin radiella längd, varvid den första änden är belägen för att mottaga det smälta materialet från den tredje ringformade sektionens (304) andra ände och den fjärde ringformade sektionens andra ände är belägen för insprutning av det smälta materialet i formrummet (306) med minimala störningar. 7808930-7 > 18

4. Apparat enfigt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den skivformade kanalen (298) minskar med ökande radie för att upprätthåfla en huvudsakhgen konstant radíeH tvärsnittsyta 1' den skivformade kanalen.